• No results found

Psykisk ohälsa som ett samhällsproblem

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Psykisk ohälsa som ett samhällsproblem"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UMEÅ UNIVERSITET

Institutionen för socialt arbete Magisteruppsats, 15 hp Vårterminen 2019

Psykisk ohälsa som ett samhällsproblem

- En litteraturstudie om hur psykisk ohälsa framställs i forskning

Mental illness as a society problem

- A literature review on how mental illness is presented in research

Författare: Ida Sköld

Handledare: Katarina Andersson

(2)

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Magisteruppsats, 15 hp Vårterminen 2019 Författare: Ida Sköld

Handledare: Katarina Andersson

Titel: ”Psykisk ohälsa som ett samhällsproblem”

”Mental illness as a society problem”

Abstract

Sammanfattning

Då psykisk ohälsa är något som är väldigt omtalat och debatterat i samhället, främst då det framställs som att det skett en ökning av psykisk ohälsa, är det särskilt intressant att

undersöka vidare om detta forskningsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom

internationell forskning mellan år 2004 och 2019. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Medline, SocINDEX för att hitta relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt valdes 11 vetenskapliga artiklar ut efter att hänsyn tagits till studiens inklusions och exklusionskriterier.

Studiens datamaterial har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som genererade fyra kategorier, vilka även ligger till grund för rubrikerna i resultatdelen. Ett individualistiskt perspektiv användes för att analysera datamaterialet från de vetenskapliga artiklarna.

Resultatet visar att barndomen och ungdomstiden har en central betydelse i utvecklingen av psykisk ohälsa. Sociala normer och värderingar har stor betydelse på individens

välbefinnande och på synen på psykisk ohälsa. Det är även viktigt med förebyggande insatser för att den psykiska ohälsan inte ska följa med till vuxen ålder. Slutligen visar studierna på ett varierande resultat angående förekomsten av psykisk ohälsa, det visar både på en ökning men också på en stabilisering samt en viss minskning.

Nyckelord: Psykisk ohälsa, könsskillnader, individualisering, barn och ungdomar

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2. Bakgrund och tidigare forskning ... 3

2.1 Historiskt perspektiv på psykisk ohälsa ... 3

2.2 Medikalisering ... 4

2.3 Gränsdragningar mellan friskt och sjukt ... 4

2.4 Synen på individ och samhälle ... 5

2.5 Hur psykisk ohälsa yttrar sig ... 6

3. Teoretisk referensram ... 7

4. Metod ... 8

4.1 Studiekontext ... 8

4.1.1 Datainsamling och urval ... 9

4.1.2 Analysmetod, generaliserbarhet och trovärdighet ... 10

4.2 Etiska överväganden ... 12

5. Resultat och analys ... 13

5.1 Sammanfattning av artiklarna ... 13

5.1.1 Definition av psykisk ohälsa ... 15

5.2 Orsaksförklaringar till psykisk ohälsa ... 16

5.2.1 Barn och ungdomstiden ... 16

5.3 Faktorer som framställs som viktiga i förhållande till psykisk ohälsa ... 18

5.3.1 Livsstilsfaktorer och personliga egenskaper ... 18

5.3.2 Sociala normer och värderingar ... 18

5.4 Förändringar i forskningen på psykisk ohälsa ... 20

5.4.1 Könsskillnader och förekomsten av psykisk ohälsa ... 20

6. Diskussion ... 23

6.1 Mina reflektioner om socionomens roll gällande psykisk ohälsa utifrån resultatet ... 23

6.2 Resultatdiskussion ... 23

6.3 Metoddiskussion ... 26

6.4 Slutsatser ... 27

6.5 Framtida forskning ... 27

7. Referenser ... 28

Bilaga 1. ... 32

(4)

1

1. Inledning

Idag finns det möjlighet att följa massmedia som kontinuerligt skriver om psykisk ohälsa och att den har ökat. Psykisk ohälsa är ett problem som funnits under lång tid men som på senare tid blivit väldigt uppmärksammat och benämnts som ett samhällsproblem, främst i medier.

Det är ett omtalat och aktuellt ämne. Inom socialt arbete kommer socionomer i allt större utsträckning i kontakt med individer som har psykisk ohälsa, då socionomer är utspridda inom många olika professionsområden. Inom det sociala området möter och arbetar socionomer med individer som befinner sig i svåra situationer i olika skeden i livet. Socionomer ska i första hand hjälpa individer att själva genomföra förändringar i sina liv och för att göra det måste den professionella ha kunskaper om hur individen och samhället samspelar med varandra.

Mind (2018) nämner att det finns en tendens idag att individualisera ett avvikande beteende och mående, vilket innebär att individen själv ansvarar för sitt liv och sina handlingar (Bauman, 2001). Det kan handla om normala känsloreaktioner eller funktioner som i sin tur ger en förskjutning till behandling och medikalisering, som är en process där sociala problem benämns och beskrivs i medicinska termer och där medicinska ingripanden behövs för att lösa problemet (Conrad, 1992). Det skapar en väldigt stor press på individer att känna att de måste prestera för att känna sig värdefull och lyckad. Speciellt på unga individer som försöker skapa sig en egen identitet och sätt att vara i samhället (Mind, 2018).

Det finns alltmer svenska studier som under de senaste två decennierna visar på att många unga mår sämre (SOU 2006:77). Enligt Folkhälsomyndigheten (2019) mår de flesta ungdomar bra, då 77% 15-åriga tjejer respektive 86% 15-åriga killar rapporterar en hög tillfredsställelse med livet (ibid). Trots detta känner sig många unga nedstämda, oroliga, har sömnbesvär och värk och dessa symtom beskrivs ofta som tecken på stress (SOU 2006:77).

SOUs rapport (2006:77) visar också att psykiska problem blivit allt vanligare. Enligt Statistiska centralbyråns rapport På tal om kvinnor och män (2012) har psykisk ohälsa hos unga ökat trefaldigt på 25 år. Den rapporten visar också att en tredjedel av unga kvinnor mellan 16 och 24 år och en fjärdedel av alla svenska kvinnor mår dåligt psykiskt (ibid).

Bremberg och Dalman (2015) nämner att barn och ungdomar rapporterar mellan 4% och 40%

psykisk ohälsa. En fjärdedel anger att de ofta är nervösa och spända och mer än 35% av 15- åriga tjejer har känt sig nedstämd mer än en gång i veckan under de senaste 6 månaderna.

Tjejer rapporterar mer psykisk ohälsa än killar (ibid). Enligt Bremberg och Dalman (2015) har den psykiska ohälsan hos tjejer ökat sedan 1980-talet. Skolbarns hälsovanor har studerats sedan 1985 och framåt för att undersöka skolbarns hälsa och välbefinnande. Rapporten visar på en ökning av psykisk ohälsa från 1985 till mitten och slutet av 2000-talets första

decennium. Därefter har en viss minskning eller stabilisering skett (ibid).

I Minds rapport (2018) framkommer det att den psykiska ohälsan inte verkar ha ökat under 2000-talet bland unga i Sverige. Däremot söker och får unga mycket mer vård idag för

(5)

2

psykiska besvär jämför med hur det såg ut för 10 år sedan och överlag ökar inte den psykiska ohälsan hos unga (ibid). Dessa fyra rapporter (SOU 2006:77; SCB, 2012; Bremberg &

Dalman, 2015; Mind, 2018) ger två olika budskap, både att den psykiska ohälsan har ökat och att den inte alls verkar ha ökat utan stabiliserats. Sammantaget ger detta en bild av att den psykiska ohälsan i den svenska kontexten ser väldigt varierad ut. För att utforska detta vidare är det intressant att blicka ut och undersöka hur bilden av psykisk ohälsa ser ut inom den internationella forskningen, med tanke på hur den psykiska ohälsan framställs i svenska rapporter.

Det finns en ambition om att det sociala arbetets fält ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Det bedrivs forskning och utveckling i stor utsträckning och den stora mängden publicerade vetenskapliga artiklar gör det svårt att få en övergripande bild och ha kontroll över kunskapsläget inom området. Därför finns det behov av att sammanställa

resultat från flera vetenskapliga studier. Styrkan med att göra en systematisk litteraturstudie är att informationen blir lättöverskådlig för läsaren. Detta kan bidra till en ökad medvetenhet om hur kunskapsläget ser ut internationellt och nationellt samt bidra till att se om det finns några likheter eller skillnader inom forskningen. Om den psykiska ohälsan har ökat kommer det att leda till en större efterfrågan på insatser inom det sociala arbetets fält. Därför är denna litteraturstudie relevant för socialt arbete och ämnet av intresse att utforska vidare.

1.1 Syfte och frågeställningar

Denna litteraturstudie syftar till att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019.

Framställningen av psykisk ohälsa handlar både om uppmätt frekvens av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa beskrivs i överlag inom forskningen.

Studiens syfte konkretiseras i följande frågeställningar:

• Har det skett en förändring över tid och hur har den i så fall beskrivits kring psykisk ohälsa?

• Vilka faktorer framställs som viktiga i förhållande till psykisk ohälsa?

• Vad framställs vara orsaker för psykisk ohälsa?

(6)

3

2. Bakgrund och tidigare forskning

2.1 Historiskt perspektiv på psykisk ohälsa

För några decennium sedan var psykiska sjukdomar och diagnoser ovanliga, speciellt på livsprocesser och egenskaper som ansågs normala (Conrad, 1992). Mayes och Horwitz (2005) menar att sedan American Psychiatric Association gav ut den tredje utgåvan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders,DSM III, år 1980 har psykisk ohälsa ökat centralt i forskningen inom det medicinska och det sociala arbetets fält. Mayes och Horwitz (2005) nämner att denna tredje utgåva beskrivs som revolutionerande inom det psykiatriska fältet, då fokus skiftade och utvidgades från behandling av neuroser till mönster av beteenden,

karaktärer och personliga problem som var mer generaliserade och maladaptiva. Den nya inriktningen i den tredje utgåvan hade en mer symtombaserad syn på psykisk hälsa och ohälsa i de nya diagnoskriterierna, där de nya klienterna var de som var missnöjda med sina

relationer, sina jobb, sig själv och sina liv i allmänhet. Symtomen kunde bland annat vara olycka, stress, sorg och ångest (ibid).

Horwitz och Wakefield (2012) nämner också att de nya diagnoskategorierna helt plötsligt förvandlade många olika bekymmer bestående utav mänskligt beteende, tankar och känslor till att ingå som symtombaserade kriterier för olika diagnoser. Förändringar i formuleringar av kriterier har lett till en sänkt tröskel för diagnostisering, vilket också har resulterat i bredare definitioner för diagnoser (ibid). Horwitz och Wakefield (2012) menar också att utan en tydlig avgränsande definition för att skilja inre dysfunktioner från normal ångest, riskerar breda diagnoskriterium att sjukdomsförklara normala symtom och beteenden som inte

överensstämmer med samhällets sociala normer (ibid).

Svenaeus(2013) nämner att DSM-manualen förväxlar psykiska sjukdomar med normala reaktioner som exempelvis sorg och oro. Dessa reaktioner kan drabba individer som genomgår en skilsmässa, har förlorat sitt arbete eller stött på andra motgångar i livet.

Svenaeus (2013) menar att då diagnoser är medicinska kategorier finns det föreställningar om att det bör behandlas med läkemedel. Detta eftersom många individer kopplar ihop en diagnos till att vara ett underliggande biologiskt problem eller ett fel i kroppen (ibid). Han menar att större hänsyn måste tas till individernas sammanhang för att kunna hjälpa dem (Svenaeus, 2013).

Idéhistoriker Karin Johannisson (2008) tar upp att allt som inte räknas som optimalt välbefinnande har benägenhet att bli sjukdom. Hon menar att fokus har förflyttats från kroppens sjukdomar till själens sjukdomar. Denna förändring tillsammans med det utvidgade sjukdomsbegreppet gjort att det finns en lägre tolerans för sårbarhet och svaghet för

avvikelser och handikapp, då det finns medicin som har förmågan att ta bort obehagliga och smärtsamma upplevelser (Johannisson, 2008). I och med de här förändringarna kan man se att vi lever i en tid och kultur som är starkt kopplad till medikalisering eftersom allt fler

mänskliga livsprocesser ”fångas” upp av det medicinska fältet (ibid).

(7)

4 2.2 Medikalisering

Medikalisering är ett område som intresserat forskare under en lång tid. Conrad (1992) beskriver medikalisering som en process där sociala och psykosociala problem benämns i medicinska termer, beskrivs med ett medicinskt språk och där medicinsk behandling behövs för att lösa problemet. Ivan Illich (1975), en av grundarna till begreppet medikalisering, menade att medikalisering gör folk sjuka. Han menade att hälso- och sjukvården strävade efter att ta sig an flera problem som gick att finna i det mänskliga livet, både existentiella och sociala problem. Individer övertalades till att tro att regelbundna hälsokontroller var

nödvändiga för att veta om en individ var frisk eller sjuk. Illich beskriver att detta ledde till nocebo-effekter som är motsatsen till placeboeffekter. Istället för att något ger en positiv effekt gav detta en negativ effekt, då negativa föreställningar förvärrade individens symtom.

Genom nocebo-effekterna kunde individerna bli sjuka bara av tanken att tro sig vara sjuk. Han betonar att individer istället måste inse att oro, lidande, smärta och död är något som är

oundvikligt i det mänskliga livet. Tidigare var det läkarna som låg bakom detta ansvar enligt Illich (1975) men detta ändrades till att det istället var individernas kontinuerliga strävan efter hälsa som är problemet. Han menar att det finns en jakt på en perfekt hälsa, välbefinnande och kropp, och just denna jakt har gjort att individer har förlorat sin förmåga att handskas med oro, lidande, smärta och död. Detta är ett problem då det ligger i individers och samhällets syn och attityder till hälsa och sjukdom (ibid).

Irving Zola (1972), också en av grundarna till begreppet medikalisering, menar även att vardagliga beteenden i allt större utsträckning placeras inom medicinens domän. Han beskriver att medikalisering är en process driven av samhället där medicinska lösningar ska vara behandlingen på sådant som egentligen är sociala problem. De sociala problemen reduceras till individuella lidanden. Zola (1972) belyser även att fokus förflyttats från enbart sjukdomen till sättet individen uttrycker och handskas med sin sjukdom.

Mind (2018) skriver att eftersom fler mänskliga beteenden medikaliseras leder det också till att individers egenmakt fråntas allt mer, då självkontroll och självacceptans kan bli förlorad när individens beteende eller känslor medikaliseras. Det är viktigt att ha i åtanke att normala känsloreaktioner på livssituationer kan uppstå och vara övergående, även viktigt att inte sjukdomsförklara reaktionerna. Dagens samhälle är ett alltmer individualistiskt samhälle där det finns prestationskrav, krav som är svåra att leva upp till (ibid).

2.3 Gränsdragningar mellan friskt och sjukt

Danielsson (2010) menar att olycka, smärta, lidande och sorg alltid har funnits och det hör livet till. När individens upplevelser och känslouttryck tolkas som tecken på sjukdom, har det att göra med kulturella och psykosociala omständigheter (ibid). Danielsson (2010) nämner att det är svårt att beskriva vad som är friskt och sjukt när det kommer till psykisk ohälsa

eftersom det inte går att mäta och se via provtagningar och röntgenbilder, utan grundar sig i subjektiva upplevelser, tolkningar och värderingar (ibid). Hon påpekar att om vanliga

(8)

5

känslouttryck medikaliseras krymps normaliteten på samma gång, då det friska blir allt snävare eftersom det sjuka blir mer omfattande (Danielsson, 2010). Johannisson (2008) nämner att det riskerar att också avskilja individer eller grupper som otillräckliga i relation till en förväntad normalitet, då diagnosen istället kan peka ut dem som inte klarar de uppställda kraven istället för att kritisera de uppställda kraven (ibid).

Svenaeus (2013) tar upp liknande resonemang som Danielsson (2010), då han nämner att diagnoser handlar om föreställningar om vad som är friskt och sjukt och att det friska krymper hela tiden. Svenaeus (2013) menar att utrymmet för att vara olika som individ blir mindre, då individer söker hjälp och får mediciner när de egentligen är friska, utgått från tidigare mått.

Han menar att ett sätt att upprätthålla normalnormer är genom att sätta diagnoser på sådant som är avvikande (ibid). Fördelar med detta är att fler söker vård, som leder till minskad stigmatisering och till möjligheter för att upptäcka de som faktiskt har en diagnos och inte enbart livslidandet som sorg och kriser. Fler får behandling med strategier för att kunna hantera svåra perioder i livet (Svenaeus, 2013). Statens medicinsk-etiska råd (2015) nämner att en diagnos kan diskuteras utifrån samhällets syn på normalitet, det vill säga vilka

beteenden som är acceptabla och vilka personlighetsdrag som ska få finnas som drar gränsen för vad som är normalt eller avvikande (ibid).

Ett annat problem som Svenaeus (2008) tar upp är att individen förväntas må bra hela tiden och vara evigt ung och frisk. Förväntningarna på detta får motsatt effekt, det vill säga att individen mår sämre (ibid). Han betonar också att då det blivit ett livsmotto att individen ska njuta av livet till fullo blir det svårare för individen att drabbas av lidande och smärta, då smärtan och lidandet inte bara otäckt utan också ses som ett misslyckande (Svenaeus, 2008).

Johannisson (2008) skriver att det finns många sjukdomar som är kontroversiella eftersom de biologiska kopplingarna är svåra att hitta och även svåra att kunna koppla till symtomen.

Individers smärtor förflyttas till de nya sjukdomarna som samhället fastställer. Sjukdomar är dynamiska speglingar av norm- och värdeförskjutningar i samhället. Sjukdomar kan också ses som en kommentar på vad som anses normalt och acceptabelt (ibid).

Något som Socialstyrelsen (2010) betonar är att inte sätta etiketter på individer. Annars kan individen leva upp till förväntningar om att de ska vara på ett visst sätt (ibid). Jacob, Gagnon och McCabe (2014) menar att stämpla individer som psykisk sjuk betonar bara

sjukdomsbördan genom att dra problemet till den egna individen istället för att ta reda på de bakomliggande faktorerna till varför individen diagnostiseras från början, vilket är att ta reda på källan till orsaken.

2.4 Synen på individ och samhälle

Det finns en tendens att skylla individen för sin ohälsa påpekar Turner (2000), då det finns förväntningar om att individen själv ska ansvara för sin hälsa. Det ansvaret kan innebära att individen ska ta ansvar för sina känslor och tankar samt att individen ska ansvara för sin livsstil och egenvård (ibid). Turner (2000) nämner också att förställningar om ohälsa är rotade

(9)

6

i vardagliga socialpsykologiska händelser och kan då förstås utifrån samhällets syn på normala och moraliska beteenden (ibid).

I ett individualiserat samhälle menar Schön (2009) att individer nu för tiden har svårt att hantera motgångar i livet. Hon menar att det kan bero på att det finns en föreställning om att individen har rätt att och ska må bra. Då finns det ingen tid för återhämtning från alla göromål eftersom det inte finns någon tolerans för det längre (ibid). Schön (2009) påpekar också att i ett samtal med den enskilde individen och en kurator eller psykolog ligger fokus på det psykologiska och det är sällan ett samhälls- och genusperspektiv läggs på individens problem vid psykisk ohälsa. Hon menar att i dagens samhälle individualiseras individens problem och kopplas inte ihop med den större samhällskontexten som individen befinner sig i (ibid).

Conrad (2005) påpekar att det finns en ökad drivkraft för biotekniska företag som

läkemedelsindustrin att marknadsföra medicin, då individen är mer aktiv och välinformerad i sin roll som konsument av modern sjukvård. Denna kommersiella kraft påverkar i sin tur sociala normer. Sociala normer förändrar definitioner av beteenden och åtgärder på individer (ibid). Conrad (1992) menar att den medicinska teknikens framfart och kartläggningen av riskfaktorer skapar stora grupper av potentiellt sjuka människor. Grupper som kräver tillsyn och kontroll samt gränser för vad som kan och bör behandlas utvidgas, som i sin tur skapar ohälsa (ibid). Han menar även att individen som konsument själv skapar ett ökat krav av medicinsk behandling för mänskliga problem (Conrad, 1992).

2.5 Hur psykisk ohälsa yttrar sig

Enligt Socialstyrelsen (2010) är ångest, oro och rädsla vanligt hos människor. Det är normala känslor och de kan upplevas i olika grader. Från att enbart känna lite oro till att inte kunna gå i skolan, umgås med vänner eller delta i fritidsaktiviteter (ibid). Furedi (2004) är kritisk mot hur tillståndet ångest har kopplats ihop med sjukdomstillståndet. Han menar att ångest är något som är naturligt och det redogör för de känslor av oro och rädsla som individer har inför händelser och för framtiden. Furedi (2004) menar att definitionen av ångest har utvidgats till att fler symtom blir beskrivna med diagnosen ångesttillstånd. Han nämner också att detta fenomen inte är något nytt men sättet att klä in tillståndet skiljer sig åt. Diagnossättningen sänder signaler om sjukdom och att det krävs behandling för problemet. Det har skett ett skifte i att sjukdomsförklara vardagliga händelser (ibid).

Detta skifte som Furedi (2004) beskriver har enligt Conrad (2005) ökat medikaliseringen av ångest, vilket i sin tur har medfört att både blyghet och oro kan vara medicinska problem, där läkemedelsbehandling är lösningen (Conrad, 2005). Horwitz och Wakefield (2012) nämner att för ungefär 30 år sedan uppskattades mindre än 5 % av befolkningen ha ett ångestsyndrom, då det var en ganska obemärkt diagnos. Denna siffra uppskattas år 2012 vara närmare 50 %, vilket visar på en tiofaldig ökning och att social ångestsyndrom (SAD) är den mest

diagnostiserade av ångeststörningarna (ibid). Horwitz och Wakefield (2012) är oroade över hur psykiatrin omformulerar normala känsloreaktioner till patologiska. Eftersom det enligt

(10)

7

dem leder till överdiagnostiseringar av ångestsjukdomar och övermedicinering av ångestreducerande läkemedel (ibid).

Psykisk hälsa är ett begrepp som kan beskrivas av ett mentalt välbefinnande där individen kan realisera sina egna möjligheter, hantera vanliga motgångar i livet samt vara produktiv och bidra till samhället (WHO, 2007). Bremberg och Dalman (2015) skriver att psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar både psykiska problem som nedstämdhet och oro till mer

omfattande symtom som uppfyller kriterier för en diagnos. Begreppet kan delas in i två kategorier, internaliserande och externaliserande problem. Externaliserande problem kan handla om hyperaktivitet, aggressivitet, impulsivitet och internaliserande problem kan handla om psykosomatiska symtom som huvudvärk, magont, självskadebeteende men det kan även vara oro och depressiva symtom (Bremberg & Dalman, 2015).

Folkhälsomyndigheten (2016) beskriver begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa som svårdefinierade och att det är svårt att mäta förekomsten i befolkningen då det finns många olika faktorer att mäta utifrån. Som exempelvis nedsatt psykiskt välbefinnande, oro eller ångest, huvudvärk, trötthet, sömnbesvär, självmordsförsök och stress men också utifrån utbildningsnivå, livsvillkor och levnadsförhållanden (ibid). Sveriges kommuner och landsting (2009) menar att det ändå är möjligt att få en uppfattning om hur individer mår i Sverige. Att det rör som om upp till 40 % av befolkningen som förutses lida av någon form av psykisk ohälsa. Det kan handla om symtom som sömnsvårigheter, oro och ångest (SKL, 2009).

3. Teoretisk referensram

I denna litteraturstudie har Zygmunt Baumans teori och perspektiv om individualisering valts att användas som referensram. Detta perspektiv är väsentligt och kommer användas för att ge en övergripande bild av hur man kan se på individualiseringen i samhället i förhållande till psykisk ohälsa. Det kan även ge en förklaring till att dagens individer och deras mående är så pass individuellt som de är, då tillvaron blir mindre förutsägbar och gränser suddas ut i samhället. Detta teoretiska perspektiv sätter centrala begrepp i fokus som har med individens identitet, egenansvar och minskad förutsägbarhet att göra, då teorin betonar att det är

individen som själv ansvarar för sitt liv och sina handlingar samt att det finns en press att prestera och uppnå sin fulla potential. Den teoretiska referensramen kommer att användas för att analysera de utvalda artiklarnas resultat. Utifrån tidigare forskning och bakgrund kan man se att det skett en förskjutning mot individualisering när det gäller individens välbefinnande och psykisk ohälsa. Det innebär att vi söker förklaringen för psykisk ohälsa hos individen snarare än i samhället.

Utifrån ett historiskt perspektiv har individualisering setts som ett frigörande från förtryck och även som en process som möjliggör för individer att uppnå sin fulla potential. Begreppet individualisering beskrivs som att individen på ett friare sätt själv kan bestämma över och utforma sitt liv (Bauman, 2001). Begreppet har dock förändrats menar forskare (Bauman, 2001; Elliott & Lemert, 2006). På senare tid leder individualisering snarare till minskad

(11)

8

förutsägbarhet i individens tillvaro då individen är tvungen att skapa sig en egen identitet och klara sig själv samt ta ansvar för konsekvenserna av sina egna handlingar. Det leder till att ett tryck skapas på den enskilde individen att prestera för att passa in och skapa en identitet som är tidsenlig för det samhället (Bauman, 2001).

Det finns förväntningar som kan vara utmanande att åstadkomma för individen som det individualiserade samhället skapar. Detta kan leda till känslor som oro och ångest samt få individen att känna sig oduglig (Elliott & Lemert, 2006). I det individualiserade samhället betraktas sociala problem och individers brister som individuella misslyckanden och

svagheter (Bauman, 2001). Flytande modernitet är ett begrepp som Bauman (2001) använder för att beskriva ett individualiserat samhälle där det inte finns några tydliga gränser och som ständigt är i rörelse. Individers förväntningar har ökat och utvecklats snabbare än deras faktiska livsmöjligheter och levnadsvillkoren har förbättrats markant. Resultaten av dessa faktorer blir paradoxala, då individens upplevelse av otillräcklighet ökar, fast att livsvillkoren som arbete och försörjning har förbättrats för individen (ibid).

Beck och Beck-Gernsheim (2002) beskriver att samhällsstrukturer har existerat sedan lång tid tillbaka för att avgöra hur samhällets uppbyggnad ska se ut samt normer för att beskriva hur individer ska bete sig. Ett exempel på detta är könsroller, det finns roller för vad som är typiskt kvinnligt och manligt, dessa varierar över tid men finns ändå kvar i de flesta samhällen. Genom att samhället blivit mer individualiserat har dessa könsroller blivit mer otydliga. Kvinnans livsvillkor är mer likt mannens, vilket idag innebär att ungdomar står mer eller mindre på egna ben. Då föreställningar om kön blivit allt otydligare kan ungdomar behandlas och ses för just den individ den är och de har större makt att forma sitt eget liv.

Därför kan det ses som att de står på egna ben (ibid).

4. Metod

4.1 Studiekontext

Denna studie är utformad som en litteraturstudie. I denna litteraturstudie har författaren sökt efter vetenskapliga artiklar som går att finna i empiriska studier och författaren har även kritiskt granskat samt bedömt det vetenskapliga innehållet utefter aktuell forskning som ingår i det valda sökområdet (Forsberg & Wengström, 2015). Då denna litteraturstudie syftar till att utifrån aktuellt forskningsläge undersöka och analysera hur psykisk ohälsa framställs inom internationell forskning mellan år 2004 och 2019, är litteraturstudie som metod relevant för att möjliggöra detta. Framställningen av psykisk ohälsa handlar både om uppmätt frekvens av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa beskrivs i överlag inom forskningen. Då det finns en stor mängd publicerade vetenskapliga artiklar om psykisk ohälsa är det svårt att få en överskådlig bild över kunskapsläget inom området. För att underlätta detta är en

litteraturstudie lämplig då den syftar till att sammanställa resultat från flera vetenskapliga studier och kan identifiera och beskriva olika aspekter på psykisk ohälsa. Således genererar litteraturstudien en översikt av det området som författaren valt att studera.

(12)

9 4.1.1 Datainsamling och urval

I denna litteraturstudie har relevant litteratur hittats genom sökningar i databaser som

PubMed, SocINDEX och Medline. I den första sökningen i de olika databaserna användes en lista över sökord för att hitta ett så brett urval som möjligt med litteratur som handlar om psykisk ohälsa, för att få en större insikt kring den aktuella forskningen som finns på det internationella området. Kunskapsområdet visade sig vara brett och kännetecknades av strömningar från medicin, psykologi, filosofi och sociologi.

Begreppet mental illness användes till en början i sökningarna, vilket syns i bilaga 1. Sedan ändrades begreppet till mental health problems då författaren insåg att begreppet mental illness inte gav några resultat på relevanta artiklar. Begreppen mental health problems, mental health och anxiety gav resultat på relevanta artiklar. Time trends användes också som sökord då det gav resultat på artiklar vars studier genomförts över tid och som kunde visa om det skett en förändring eller inte. Sökorden specificerades sedan och kombinerades tillsammans med medicalization, social norms, social pressure och changes (se bilaga 1). Detta syftade till att hitta relevanta artiklar som förutom psykisk ohälsa också hade ett samhällsperspektiv i sig.

Förutom sökningarna i de olika databaserna har författaren även använt ett så kallat

”snöbollsurval” som tillägg (Bryman, 2011). Med detta menas att författaren har fångat upp annan relevant litteratur från en vetenskaplig artikel av stor betydelse som refererade till litteratur som inte ingick i den tidigare sökningen. Snöbollsurvalet kan också kallas för den manuella sökningen som författaren gjorde. Genom att gå igenom artiklarnas referenslistor hittades två relevanta artiklar som sedan valdes ut att ingå i litteraturstudiens resultat.

Författarens avgränsade kriterier för att hitta litteraturen var att artiklarna skulle genomgått en peer review och vara av kvalitativ eller kvantitativ art samt vara skrivna på engelska, eftersom sökningarna skulle resultera i att hitta internationell forskning. Samtliga artiklar som valdes ut var således skrivna på engelska. Andra inklusionskriterier var att det tydligt skulle framgå vart studien genomfördes, vilka som deltog, vilken typ av studie det var samt vilken metod som användes. Det har även funnits några exklusionskriterier. Vetenskapliga artiklar som inte inkluderades i litteraturstudien är de artiklar som varit på annat språk än engelska, artiklar som var publicerade innan det avgränsade tidsspannet samt artiklar som inte berörde litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Trots tydliga kriterier var urvalsprocessen

komplicerad. Vid första urvalet lästes först artiklarnas titlar igenom. Det var relevansen i titeln som avgjorde om författaren ansåg att artikeln skulle vara relevant för studien eller inte.

Författaren sökte efter ord som syftade till att handla om psykisk ohälsa, exempel på detta var;

anxiety, mental health, stress symptoms och mental health difficulties.

Om en artikels titel ansågs relevant lästes även artikelns abstrakt igenom. Dessa

primärgranskades sedan och om någon artikel ansågs vara relevant för litteraturstudien lästes hela artikeln igenom. När författaren hade hittat flera artiklar som bedömdes vara relevant skedde en sållning och artiklar som ansågs bristfälliga uteslöts. De artiklar som uteslöts var artiklar där det inte tydligt framgick vart studien genomfördes, vilka som deltog, vilken typ av

(13)

10

studie det var, vilken metod som användes samt artiklar som i efterhand inte berörde ämnet psykisk ohälsa i någon större grad. Trots att författaren hade som utgångspunkt att få en varierad bild av både kvalitativa och kvantitativa artiklar om psykisk ohälsa, var majoriteten av artiklarna av kvantitativ art där frågeenkäter var i fokus.

Litteraturen i resultatet är avgränsat till att enbart gälla vetenskapliga artiklar från år 2004 till 2019, för att få ett så nyanserat och aktuellt forskningsresultat som möjligt men också för att se om det finns en förändring över tid. Detta ger litteraturen ett tidsintervall på 15 år. År 2004 valdes för att det kunde ge en bild på hur forskningen kring psykisk ohälsa gjordes sedan en tid tillbaka och 2019 valdes för att det är det närmaste året som är möjligt att studera.

Detta tidsspann valdes också för att författaren tror att det är troligt att någonting har skett med föreställningen och bilden av psykisk ohälsa från år 2004 till 2019 och för att det är den senaste forskningen inom området som är väsentlig.

Dessa steg genomfördes för att författaren sedan skulle kunna analysera och göra en tolkning av det som framkommit i litteraturen samt för att säkerställa att artiklarna besvarar

litteraturstudiens syfte. Det är viktigt att göra en kvalitetsbedömning av de utvalda

vetenskapliga artiklarna för att de till slut ska redovisas i resultatet (Forsberg & Wengström, 2015). Författarens kvalitetsbedömningen bestod utav etiska avväganden och analyser utifrån de metoder som använts i artiklarna och sedan har författaren vägt samman styrkor och svagheter i artiklarnas trovärdighet och reliabilitet. Efter samtliga urvalsprocesser och granskningar utifrån inklusions och exklusionskriterierna resulterade antalet artiklar i 11 stycken.

4.1.2 Analysmetod, generaliserbarhet och trovärdighet

För att få en överblick av de vetenskapliga artiklarna har författaren använt sig av en kvalitativ innehållsanalys i denna litteraturstudie (Hsieh & Shannon, 2005). Genom att använda kvalitativ innehållsanalys har datamaterialet först genomlästs av författaren under flertalet tillfällen. Därefter har meningar och meningsbärande enheter plockats ut och kodats i ett dokument för att författaren sedan kunde påbörja analysen. I dokumentet kategoriserades koderna med liknande innehåll för att hitta gemensamma mönster i texterna, både likheter och olikheter, för att sedan kunna dela in innehållet på ett rättfärdigt sätt i resultatet. Samtliga texter och kodningar resulterade i fyra kategorier; Barn och ungdomstiden, Livsstilsfaktorer och personliga egenskaper, Sociala normer och värderingar samt Könsskillnader och förekomsten av psykisk ohälsa. Kategorierna ligger till grund för mina rubriceringar för studiens resultat. Strukturen i resultatet har byggts utifrån de fyra kategorierna. Nedanför kommer ett exempel ur kodningsschemat.

Meningsbärande enhet Kod Kategori

Ungdom är en kritisk del av det mänskliga livet där möjligheter uppstår, friheten

Att vara ungdom Barn och ungdomstiden

(14)

11 vinkar och personligheter

utvecklas.

…hänvisningen till sådana orsakssamband som brist på självkontroll, brist på självkänsla, förlust av kontroll över sitt sinne och brist på självförtroende…

Individens personliga egenskaper

Livsstilsfaktorer och personliga egenskaper

…ju mer tryck som en person uppfattar från sin sociala miljö att inte uppleva negativa känslor, desto mer sannolikt är det att personen upplever en ökning av depressiva symtom.

Sociala förväntningar Sociala normer och värderingar

…att trenderna i ungdomsrapporterade känslomässiga problem har varit mer markerade för flickor än pojkar…

Olika trender mellan könen Könsskillnader och förekomsten av psykisk ohälsa

Figur 1. Del av kodningsschemat.

En styrka i att använda kvalitativ innehållsanalys är att den ger direkta beskrivningar av datamaterialet (Hsieh & Shannon, 2005). Författaren har under analysarbetet försökt att ligga så nära innehållet i texterna och även hur de beskriver innehållet i texterna för att öka

trovärdigheten. Möjligtvis om författaren i denna studie haft en medförfattare hade vi

tillsammans kunnat kontrollera varandras tolkningar på texterna och då föra en diskussion och argumentera för våra tolkningar gentemot den andra medförfattaren. För att på så sätt inte missa intressant data. Detta kan inträffa då det endast varit en individ som skrivit denna litteraturstudie och att föra diskussion om datamaterialet med en annan författare har således inte varit möjlig.

Genom att noggrant beskriva studiens tillvägagångssätt och genomförande så tydligt som möjligt och att författaren har förhållit sig till studiens syfte har således validitet och reliabilitet eftersträvats. Datainsamling, urval, bearbetning av analys samt etiska

överväganden (se rubrik nedanför, 4.2 Etiska överväganden) har noga beskrivits för att få ett trovärdigt material och en tydlig bild av studien. Detta för att en annan individ ska kunna genomföra en liknande studie genom att uppfylla ovanstående metodval och tillvägagångssätt och få fram ett resultat som är så likartat som möjligt.

(15)

12 4.2 Etiska överväganden

I samtlig forskning är det viktigt att veta vad forskaren ska förhålla sig till, det finns lagar, principer och rekommendationer att utgå ifrån. Det finns två väsentliga huvudkrav på forskning. Det första kravet är att forskning ska finnas och leda till nyanserad kunskap som håller hög kvalitet. Det andra kravet innebär ett skydd för individer som medverkar i

forskningen (Vetenskapsrådet, 2011). Lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) finns till för att skydda den enskilda individen och respektera den värdighet som varje individ äger. Det finns forskningsetik och principer som forskaren ska utgå från som berör de medverkande i forskningen, det finns informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011, Wiles, 2013).

Beroende på vilken metod och datamaterial som används finns det forskningsetiska förhållningssätt att utgå ifrån. I denna litteraturstudie har endast ett forskningsetiskt krav kommit till användning och det är nyttjandekravet då det empiriska datamaterialet endast kommer att användas för studiens ändamål. Några andra forskningsetiska krav kommer inte till användning då studien utgår ifrån redan publicerade vetenskapliga artiklar, vilket innebär att författaren inte behöver inhämta något samtycke, ge information om denna studie eller avidentifiera personuppgifter eftersom detta redan har gjorts i artiklarna. Författaren i denna studie har varit noga med att granska om de vetenskapliga artiklarna använt forskningsetiska krav och endast de artiklar som använt sig av detta har kommit till användning (Forsberg &

Wengström, 2015).

Som författare har jag ett etiskt ansvar att förhålla mig till tidigare forskning och källor på ett etiskt försvarbart sätt. Detta för att datamaterialet inte ska tolkas och omformuleras till någonting annat än vad det avser att betyda, med detta menas att det är viktigt att inte förvanska forskningen. I denna litteraturstudie har författaren försökt tolka datamaterialet så korrekt som möjligt. I vissa sammanhang har ett engelskt lexikon kommit till användning för att översätta engelska ord till svenska. Det kan nog skilja sig från person till person hur författaren väljer att tolka detta material eftersom denne utgår från sin egen uppfattning i artiklarna om vad som rör psykisk ohälsa och vad som inte är relevant data.

Något som är viktigt att tänka på är att inte enbart redovisa resultat som stöder

litteraturstudiens syfte utan att redovisa alla resultat oavsett om de stöder eller inte stöder studiens syfte. Det är oetiskt att endast redovisa sådant som stöder författarens egna åsikter (Forsberg & Wengström, 2015). Det hade varit enklare att analysera med minst en person till, för att kunna föra diskussioner kring analyserna av artiklarna.

(16)

13

5. Resultat och analys

Resultat och analysdelen har baserats på 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ art som berör ämnet psykisk ohälsa. Först kommer en kort presentation på

samtliga artiklar att redovisas för att få en övergripande bild på vad de olika artiklarna handlar om. Därefter kommer datamaterialet att presenteras och analyseras utifrån ett individualistiskt perspektiv utifrån de kategorier som analysprocessen genererade. I resultatet används begrepp från ursprungsstudierna, vilket medför en variation av begrepp med liknande innebörd för att säkerställa att datamaterialet inte beskrivs med felaktiga begrepp än vad materialet avser innebära.

5.1 Sammanfattning av artiklarna

Dixits (2005) studie Meaning and Explanations of Mental Illness: A Social Representations Approach, publicerad i Psychology and Developing Societies, omfattar 35

grundutbildningsingenjörer och är baserad på en kohortstudie. Resultatet visar att den sociala representationen av psykisk ohälsa är uppbyggd i termer av social förståelse för orsakerna och konsekvenserna av psykisk ohälsa. Studiens slutsats är att den sociala definitionen av psykisk ohälsa är förankrad i det sociala värdet att icke normativa beteenden som inte överensstämmer med samhällets förväntningar är relaterade till psykisk ohälsa.

Maughan, Collishaw, Meltzer och Goodmans (2008) studie Recent trends in UK child and adolescent mental health, publicerad i Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, genomfördes av data från nationalsstudier av barn och ungdomars psykiska hälsa i England år 1999 och 2004. Det är en tvärsnittsstudie och resultatet visar att de flesta kategorierna av problem har varit fortsatt stabila eller minskat en aning under denna period och slutsatsen är att den uppåtgående trenden som noterats sedan 1970 och 1980-talet kan ha planat ut och möjligtvis börjat vända.

Levin, Currie och Muldoons (2009) studie Mental well-being and subjective health of 11- to 15-year-old boys and girls in Scotland, 1994–2006, publicerad i The European Journal of Public Health, genomfördes av data från skolenkäter år 1994, 1998, 2002 och 2006 i Skottland. Det är en randomiserad klusterstudie. Resultatet visar på en minskande trend av psykisk ohälsa över tid och på en ökande trend av psykiskt välmående bland skoleleverna.

Studiens slutsats indikerar på en ökning i socioekonomiska ojämlikheter i hälsa och välbefinnande samt att det var vanligare med psykisk ohälsa bland tjejer än killar.

Collishaw, Maughan, Natarajan och Pickles (2010) studie Trends in Adolescent Emotional Problems in England: A Comparison of Two National Cohorts Twenty Years Apart,

publicerad i Journal of Child Psychology & Psychiatry, genomfördes i England år 1986 och 2006. Det är en kohortstudie där 4524 ungdomar och 7120 föräldrar deltog år 1986 och år 2006 deltog 716 ungdomar och 727 föräldrar. Studiens resultat visar att dubbelt så många unga rapporterade om upprepade känslor av depression eller ångest år 2006 jämfört med

(17)

14

1986. Studiens slutsats är att det har skett en ökning av ungdomars känslomässiga problem under de senaste årtiondena, speciellt bland tjejer.

Davis, Williamson, Mackinnon, Cook, Waters, Herrman, Sims, Mihalopoulos, Harrison och Marshalls (2011) studie Building the capacity of family day care educators to promote children´s social and emotional wellbeing: an exploratory cluster randomized controlled trial, publicerad i BMC Public Health, utfördes i Australien med 70 deltagare, det är en randomiserad kontrollerad klusterstudie. Studiens resultat innebär för att förebygga psykisk ohälsa och psykiska störningar hos barn är det viktigt att främja psykisk hälsa tidigt för att bibehålla psykisk hälsa genom livet. Studiens slutsats är att en kapacitetsuppbyggnad krävs för att förebygga psykisk ohälsa, som innefattar handlingar som leder till stärkta färdigheter hos individer, organisationer och samhällen.

Schraml, Perski, Grossi, Simonsson och Sarneckis (2011) studie Stress symptoms among adolescents: the role of subjective psychosocial conditions, lifestyle and self-esteem, publicerad i Journal of Adolescence, genomfördes i Sverige med 304 deltagare. Det är en tvärsnittsstudie där resultatet visar att de krav som ungdomar upplever oftast är kopplade till skolarbetet och studiens slutsats är att stressrelaterade problem har ökat bland ungdomar, främst bland tjejer.

Oğuztürk, Bülbül, Özen, Ekici, Örnek, Ünlü och Yüksels (2012) studie State and Trait Anxiety Levels of Adolescents in a Changing Society, Kirikkale City, Turkey, publicerad i Journal of Clinical Psychology in Medical Settings, genomfördes i Kirikkale, Turkiet med 430 skolelever som deltagare. Det är en tvärsnittsstudie och resultatet är att svårigheterna som ungdomar upplever härleds delvis av deras specifika karaktärsdrag och deras privata och sociala miljö. Studiens slutsats är att sociala, ekonomiska och individuella faktorer som ålder och kön kan orsaka ångest bland ungdomar. Det behövs mer forskning för att identifiera behovet av tidigt förebyggande insatser för att reducera känslomässiga och beteendemässiga svårigheter som ungdomar upplever.

Sourander, Koskelainen, Niemelä, Rihko, Ristkari och Lindroos (2012) studie Changes in adolescents mental health and use of alcohol and tobacco: a 10-year time-trend study of Finnish adolescents, publicerad i European Child & Adolescent Psychiatry, genomfördes i Finland vid två tillfällen 1998 och 2008 med 1458 respektive 1569 deltagare. Studien är en jämförelsestudie av två (total) populationsstudier, baserat på alla 13-17 åringar i två städer.

Studiens resultat visar en minskande trend i prosocialt beteende bland tjejer, vilket innebär att både tjejer och killar ligger på ungefär samma nivå gällande prosocialt beteende. Studiens slutsats visar ingen förändring i känslomässiga och beteendemässiga problem hos tjejer och killar mellan 1998-2008

Fink, Patalay, Sharpe, Holley, Deighton och Wolperts (2015) studie Mental Health

Difficulties in Early Adolescence: A Comparison of Two Cross-Sectional Studies in England From 2009 to 2014, publicerad i Journal of Adolescent Health, genomfördes i England både år 2009 med 21054 skolelever och år 2014 med 1683 skolelever. Det är två tvärsnittsstudier

(18)

15

som jämfördes. Resultatet visar att upplevd psykisk ohälsa bland ungdomar låg på samma nivåer år 2009 som 2014, med undantag för en ökning i tjejers känslomässiga problem.

Studiens slutsats är att det finns en ökande trend i känslomässiga problem bland tjejer och en liten minskning hos killar generellt över samtliga problem.

Dejonckheere, Bastian, Fried, Murphy och Kuppens (2017) studie Perceiving social pressure not to feel negative predicts depressive symptoms in daily life, publicerad i Depression and Anxiety, genomfördes i en daglig dagboksstudie online med 112 deltagare som varade i 30 dagar. Studiens resultat visar att upplevd social press att inte uppfattas som negativ förutsäger ökningar i både övergripande svårighetsgrader och flest individuella symtom av depression.

Studiens slutsats tyder på att upplevda samhällsnormer kan bidra till depression, vilket är en följd av samhällets intolerans mot negativa känslor.

McGuirk, Kuppens, Kingston, Bastian och Pietromonacos (2018) studie Does a Culture of Happiness Increase Rumination Over Failure?, publicerad i Emotion, bestod i studie 1 av 116 psykologstudenter födda i Australien och i studie 2, av 202 amerikaner. Studien är uppdelad i två studier, en tvärsnittsstudie och en studie av experimentell design. Resultatet från studie 1 visar att ett misslyckande i ett sammanhang där lycka är högt värderat leder till att individer upplever mer negativa känslor och grubblande. Resultatet från studie 2 menar att den sociala pressen att inte känna negativa känslor som kommer från kulturen och andra individer leder till reducerat välmående. Slutsatserna från båda studierna visar att överpromotion av lycka och social press att inte känna negativa känslor har konsekvenser för maladaptiva svar på negativa känslomässiga upplevelser.

5.1.1 Definition av psykisk ohälsa

Någon definition av psykisk ohälsa har inte tydligt lyfts fram i artiklarna. I flertalet av artiklarna lyfts positiv psykisk hälsa och psykisk välbefinnande fram istället. I andra artiklar lyfts beteendeproblem, känslomässiga problem, kamratproblem, ouppmärksamhet och hyperaktivitet fram. Ibland används begreppen psykiska sjukdomar och psykiska störningar, för att beskriva ångest och depression. I andra sammanhang används psykisk ohälsa bredare för att beskriva allmänna problem som stress, oro och sömnbesvär som kan komma att störa det psykiska måendet. Psykisk ohälsa kan också uttryckas i form av sociala avvikelser, där beteenden som inte överensstämmer med samhällets förväntningar ses som avvikande.

Psykisk ohälsa beskrivs också som något som kan hindra individers funktion och utveckling som leder till att de mår dåligt. I artiklarna som använder sig av frågeformulär för att skatta psykisk ohälsa mäts den psykiska ohälsan utefter olika poäng och skalor för att sedan summeras och ge en totalpoäng för varje frågeområde. Sedan dras slutsatser om psykisk ohälsa hos en ungdom enbart på grundval av symtomfrekvenser.

(19)

16 5.2 Orsaksförklaringar till psykisk ohälsa

5.2.1 Barn och ungdomstiden

Barndomen framställs som viktig i förhållande till psykisk ohälsa. Det är under denna tid som tidiga tecken på psykisk ohälsa kan uppkomma och därför är det särskilt viktigt att

uppmärksamma detta och förebygga det tidigt för att problemen inte ska fortsätta senare i livet i vuxen ålder (Davis et al., 2011). Dejonckheere et al. (2017) och Davis et al. (2011) menar att det inte enbart är den enskilde individen som blir emotionellt och psykologiskt lidande, utan även individens sociala omgivning och det medför omfattande ekonomiska resurser. Den främsta orsaken till funktionsnedsatta levnadsår för barn mellan 10 och 19 år är depression, fall och olyckor(Oğuztürk et al., 2012). Davis et al. (2011) menar att tiden mellan födseln och skolåldern är en avgörande och kritisk period för hjärnans utveckling.

Det är under de tidiga åren av ett barns liv som hjärnan utvecklas och känslomässiga

regleringsmönster bildas, detta påverkar barnets psykiska hälsa senare i livet (ibid). Davis et al (2011) nämner också att både beteendemässig och känslomässig självreglering har visat sig bidra till barns psykiska hälsa och även till akademiska prestationer. Oğuztürk et al. (2012) nämner att socioekonomisk status har en stor betydelse för den psykiska hälsan under barndomen. En lägre socioekonomisk status hos barn innebär större benägenhet att utveckla sjukdomar eller missbruk (ibid). Konflikter och ekonomiska bekymmer inom familjen kan öka risken att ett barn utvecklar någon form av psykisk ohälsa (ibid). Arbetslöshet eller långvariga psykiska påfrestningar kan också påverka. Därför är en god hälsa viktig under barndomen (Oğuztürk et al., 2012).

Psykisk hälsa för barn är mer än frånvaro av psykisk sjukdom, det innebär också att uppnå sociala, kognitiva och emotionella utvecklingsnivåer som är förväntade (Davis et al., 2011).

Psykisk hälsa och ohälsa kan på detta sätt mätas i effektiviteten i sociala färdigheter (ibid).

Enligt Dixit (2005) kan betydelsen av psykisk ohälsa definieras i två kategorier, biologiska faktorer och psykologiska faktorer. Med biologiska faktorer menas psykiska handikapp, underutvecklad hjärna, medicinskt kända fysiologiska problem samt hjärndysfunktion som uppstår från födelsen (ibid). Med psykologiska faktorer menar Dixit (2005) individer som uppvisade ett onormalt beteende, var stressade, ängsliga, aggressiva och saknade

självkontroll.

Ungdomstiden framställs också som en kritisk period av en individs liv (Oğuztürk et al., 2012). Den anses även vara en av de svåraste perioderna i livet där det är vanligt

förekommande med stress bland ungdomar (Schraml et al., 2011). Psykiska problem är vanligt bland ungdomar (Fink et al., 2015). Enligt Oğuztürk et al. (2012) är det också vanligt med psykosociala hälsoproblem som ångest, missbruk och depression och bland ungdomar ökar risken för depression markant mellan åldrarna 15 och 18 år. Oğuztürk et al. (2012) menar att symtom av ångest och depression kan ha utvecklats flera år före de utlöses hos individen.

Andra faktorer som är kända att orsaka psykisk ohälsa hos ungdomar är låg utbildning, låg socioekonomisk status och negativ kroppsbild (ibid). Schraml et al. (2011) betonar att under denna tid är det mycket förändringar som äger rum och som påverkar olika livsområden. Det

(20)

17

är inte enbart kroppsliga förändringar som sker utan det sker även förändringar i

personligheten och identiteten utvecklas, värderingar och förväntningar förändras (ibid).

Oğuztürk et al. (2012) nämner att vara ungdom medför höga förväntningar, risker

underskattas och sårbarheten får ett minskat utrymme. Förväntningarna som följer ungdomen kan uppvisas med varierande problem som depressiva symtom, impulsivitet, minskat

självförtroende samt motorisk instabilitet i kombination med hyperaktivitet (ibid). Oğuztürk et al. (2012) menar att det är under denna period som möjligheter och friheter uppstår. Både Schraml et al. (2011) och Oğuztürk et al. (2012) skriver om att det finns en strävan efter ett eget oberoende hos ungdomen och det är där självständighet skapas och beslut fattas som påverkar den nuvarande och framtida hälsan (Schraml et al., 2011; Oğuztürk et al., 2012).

Schraml et al. (2011) påpekar att när det finns en förväntad norm som menar på att

ungdomstiden är stormig, turbulent och stressig och som anses som normal, finns det även en risk att förbise att ungdomar behöver hjälp och stöd med sitt mående (Schraml et al., 2011).

För att hjälpa den unga menar Oğuztürk et al. (2012) att stabilitet, säkerhet och kvalitet i sociala nätverk där ungdomen växer upp är särskilt viktiga, för att generera färdigheter i social och emotionell kognition (Oğuztürk et al., 2012). Collishaw et al. (2010) nämner att färre ungdomar bor i familjer som är intakta (med båda föräldrarna) jämfört med ungdomar 20 år tidigare och att det kan ha en betydelse för den ungas psykiska mående.

Då flertalet av de ovannämnda artiklarna tar upp att i barndomen och ungdomstiden är de unga särskilt utsatta för psykisk ohälsa, kan detta indikera att det inte är enkelt att vara ung.

Barndomen kan beskrivas som en övergång från barn till ungdom medan ungdomstiden kan beskrivas som en övergångsfas till vuxenlivet. Det kan ses som en tid fylld av känslor och tvivel på sin egen förmåga att skapa sig en identitet. Det finns en föreställning om att ungdomstiden innefattar stress och kaos och därför kan det vara svårt att avgöra om ungdomars psykiska mående är övergående krisreaktioner på livet eller om det är ett

allvarligare tillstånd. Modernitetens betoning på ungas frihet parallellt med ansvar kan också ses som en del av uttrycket att ”allt är möjligt” under förutsättning att individen gör goda och strategiska val (Bauman, 2001). För unga kan detta bli en källa till oro och ängslan genom att de ständigt uppmuntras till att göra rätt val och att arbeta med och framhäva sin identitet och kompetens (Elliot & Lemert, 2006). De får svårare att hantera motgångar i livet, då det finns en föreställning om att de har rätt att må bra hela tiden (Schön, 2009).

Utifrån ett individualiserat perspektiv kan den enskilde individen ses som en aktiv aktör i sitt liv. Det är den enskilde individen som själv ansvarar för sina handlingar och konsekvenserna som det kan medföra (Bauman, 2001). Fokus riktas mer mot att det är den enskilde individen som själv avgör om denne ska lyckas eller inte, och misslyckanden ses som individens brister (Elliot & Lemert, 2006; Svenaeus, 2008). Därför är det inte konstigt att det kan uppstå känslor som oro och ångest under ungdomstiden (Socialstyrelsen, 2010), som Furedi (2004) och Socialstyrelsen (2010) påpekar är normala reaktioner som är vanligt förekommande. Det är viktigt att ha i åtanke att normala känsloreaktioner på livssituationer kan uppstå och vara övergående (Mind, 2018). Att livet ständigt ska vara på topp är en föreställning som

(21)

18

ungdomar kan ha. Svenaeus (2013) menar att större hänsyn måste tas till individernas sammanhang för att kunna hjälpa dem.

5.3 Faktorer som framställs som viktiga i förhållande till psykisk ohälsa

5.3.1 Livsstilsfaktorer och personliga egenskaper

Sömn har en stor betydelse för individens välbefinnande. Det finns även andra

livsstilsfaktorer som är betydelsefulla för individens fysiska och psykiska välbefinnande.

Individer som upplever mer stress är mer benägna att tycka illa om sig själv, upplever mer sömnproblem, har lägre socialt stöd och baserar i högre grad sin självkänsla utifrån

prestationer (Schraml et al., 2011). Individer med psykisk ohälsa kan betraktas som offer för olika omständigheter. Omständigheter som leder till ökad stresspåslag, frustration och depression. Det kan orsakas av ogynnsamma sociala förhållanden eller situationer som individen lever i (Dixit, 2005). Schraml et al. (2011) menar att motion och matvanor är mycket viktiga när man pratar om förebyggande åtgärder för stress. Höga och sociala krav är två faktorer som kan förutspå utvecklingen av stressymptom. Speciellt bland tjejer, då

upplevelsen av sociala krav finns på tjejernas fysiska utseende. Att äta regelbundet och träna fysiskt kan förebygga stressreaktioner medan negativa livsstilsvanor kopplas samman med ökad känslighet för stress. Självkänsla är också en bidragande faktor till psykosomatiska symtom och stress, beroende på om den är positiv eller negativ inställd till individens själv.

Att ha en hög självkänsla kan ses som en avgörande faktor för att reducera och förebygga stress och psykiska problem. Att ha låg självkänsla är associerad med det motsatta, det vill säga att det leder till mer stressreaktioner och sämre psykisk hälsa (Schraml et al.,

2011). Dixit (2005) menar också att brist på självförtroende och självkänsla kan påverka den psykiska ohälsan och det kan i sin tur inverka på individens personliga val och vilja.

Individualiseringens krav reflekteras i individernas strävan mot effektivitet, att uppleva en press på att behöva prestera perfekt för att duga och nå social status, att välja rätt väg i både stora och små beslut, samtidigt som framtiden fortfarande kan vara osäker eller oviss när det kommer till arbetsmarknaden. Zola (1972) betonar att sociala problem reduceras till

individuella lidanden. Danielsson (2010) påpekar att smärta, lidande och sorg hör till livet.

Upplevelserna efter det ouppnåeliga och ständiga förbättringar tyder också på individualiserat perspektiv som betonar individens eget ansvar att forma sin identitet och skapa sin framgång i konkurrens med andra individer (Bauman, 2001). Att sätta en etikett på individens mående kan leda till att individen har förväntningar om att vara på ett visst sätt (Socialstyrelsen, 2010) och det betonar bara sjukdomsbördan genom att dra problemet till individen istället för att se hela kontexten (Jacob et al., 2014).

5.3.2 Sociala normer och värderingar

Enligt Dixit (2005) är hälsa och ohälsa två begrepp som är integrerade i sociala föreställningar och sociala värderingar i samhället. Förståelsen för både psykisk hälsa och ohälsa kan

bestämmas av existerande sociala föreställningar och de har en stor påverkan på vad som är

(22)

19

socialt accepterat och på vad som är normalitet. Därför kan det vara svårt att urskilja och diagnostisera psykisk ohälsa (Dixit, 2005). McGuirk et al. (2018) menar att begreppet lycka har fått sådan stor betoning på sig att det kan ses som en kulturell besatthet. Överallt i samhället finns det elektroniska medier, skyltar och tidningar där leenden och glada ansikten syns och ”lyckogurus” eller läkare som snabbt kan korrigera individens känslomässiga tillstånd (ibid). Dejonckheere et al. (2017) nämner att när det finns en förväntning i samhället att sträva efter det ouppnåeliga tillståndet av konstant lycka, samtidigt som man

marginaliserar den naturliga förekomsten av känslor som ångest och sorg, skapar detta en stor skillnad mellan individers faktiska mående och den idealbild som samhället lyfter fram (ibid).

Förväntningar om lycka kan också leda till att individer känner sig hotade av sina negativa känslor och därför nedvärderar de sig själv (McGuirk et al., 2018). Både McGuirk et al.

(2018) och Dejonckheere et al. (2017) påpekar att det blir problematiskt när det sätts ett extremt högt värde på lycka. Detta tenderar att vara självnedbrytande för individen. Individer upplever ofta mindre lycka när det finns förväntningar på dem att känna sig lyckliga, det har en negativ påverkan och minskar individens välbefinnande då det kan leda till negativa självvärderingar (Dejonckheere et al., 2017; McGuirk et al., 2018). När individen själv försöker känna sig lycklig leder det ofta till en reducerad känsla av lycka (McGuirk et al., 2018) och det är mer sannolikt att individen upplever ökade depressiva symtom

(Dejonckheere et al., 2017). Speciellt om en individ inte kan leva upp till den sociala standarden som sociala normer framför (Dejonckheere et al., 2017), då upplevs negativa känslotillstånd som ett tecken på misslyckande (McGuirk et al., 2018). Det kan få stora konsekvenser då individer reglerar sina egna känslor för att passa de sociala förväntningar som ställs. Det leder till en ökning av upplevda känslor som ses som negativa och avvikande (ibid).

Allt detta sänder ett budskap om att individen ska sträva efter maximerat med positiva känslor och förstärker att negativa känslor ska undvikas. Svenaeus (2008) menar att detta får en motsatt effekt. Om vanliga känslouttryck medikaliseras krymps normaliteten på samma gång.

Det friska blir allt snävare eftersom det sjuka blir mer omfattande (Danielsson, 2010;

Svenaeus, 2013). Samhället förmedlas gynna perfektion, lycka och ett hälsosamt liv, vilket i sin tur skapar ett ideal för hur individer bör vara. Det idealet kan skapa en hysteri som individer förväntas leva upp till och även vara en bidragande orsak till psykisk ohälsa. Då ångest och oro kan uppkomma när individer försöker sträva efter idealet och sin fulla

potential istället för att utgå från vad som känns rimligt att uppnå i verkligheten. Det stämmer överens med vad Illich (1975) menar, att det finns en jakt på perfekt hälsa, välbefinnande och kropp, och just denna jakt har gjort att individer har förlorat sin förmåga att handskas med oro, lidande, smärta och död. Det stämmer också överens med vad Johannisson (2008) tar upp om att allt som inte räknas som optimalt välbefinnande har benägenhet för att bli sjukdom.

Att visa sig svag och misslyckad innebär att individens ser sig själv på ett negativt sätt och det kan spegla individens identitet och utifrån ett individualistiskt perspektiv är det individen själv som står för sina handlingar och val (Bauman, 2001). Danielsson (2010) betonar också att det är svårt att beskriva vad som är friskt och sjukt när det kommer till psykisk ohälsa

(23)

20

eftersom det inte går att mäta på samma sätt som andra sjukdomar, utan grundar sig i

subjektiva upplevelser, tolkningar och värderingar (ibid). Turner (2000) menar att “People got sick, not because of a breach of hygienic regulations, but because they had transgressed a social norm or a taboo that separated the sacred from the profane” (s. 10), vilket tydligt talar för vilken stor betydelse sociala normer kan ha i förhållande till psykisk ohälsa.

5.4 Förändringar i forskningen på psykisk ohälsa

5.4.1 Könsskillnader och förekomsten av psykisk ohälsa

Enligt Collishaw et al. (2010) ger deras studie bevis för ökningar av känslomässiga problem under de senaste 20 åren, främst bland tjejer, då tjejer i högre grad har rapporterat om

känslomässiga problem år 2006 jämfört med 1986. Medan Sourander et al. (2012) studie visar att beteendemässiga och känslomässiga problem hade stor stabilitet mellan år 1998 och 2008.

Maughan et al. (2008) studie pekar mot samma håll som Sourander et al. (2012), nämligen att beteendemässiga och känslomässiga problem har fortsatt varit stabila eller visat på små minskningar under år 1999 och till 2004. Enligt föräldrarnas rapporter av dessa problem visar det resultatet att en minskning skett år 2004, främst i beteendemässiga problem och att inga markanta förändringar har skett mellan årtalen. Levin et al. (2009) studie som undersökte data från skolor år 1994, 1998, 2002 och 2006 visar på en minskande trend av psykisk ohälsa över tid och på en ökande trend av psykiskt välmående bland skoleleverna. I Fink et al. (2015) studie visar resultatet att upplevd psykisk ohälsa bland ungdomar låg övergripande på samma nivå år 2009 som 2014, dock med ett undantag för tjejers känslomässiga problem där en ökning hade skett.

Schraml et al. (2011) nämner att ångest och depressiva symtom är vanligare bland tjejer än killar i samma ålder. Collishaw et al. (2010) fann i deras studie att andelen tjejer och killar som frekvent hade rapporterat ångest eller depression fördubblades mellan år 1986 och 2006.

Det fanns en skillnad mellan könen i rapporterna om ångest och depression och tjejer hade i högre grad rapporterat om depression eller ångest. För killar fanns det ingen förändring i självrapporterade känslomässiga problem mellan årtalen. Det innebär att känslomässiga problem bland tjejer har varit mer utmärkande än för killar i självrapporteringar, vilket ger stöd för att orsakerna för känslomässiga problem varierar mellan tjejer och killar i

åldersgruppen 16-17 år (ibid). Elever som rapporterade en hög grad av stressymtom var främst tjejer (Schraml et al., 2011). Beteendemässiga problem var vanligare hos killar år 2014 än hos tjejer medan känslomässiga problem var vanligare hos tjejer än hos killar. Tjejer rapporterade i högre grad för känslomässiga problem år 2014 än vad de gjorde 2009, det var en ökning med 7 % medan det för killar var en minskning (Fink et al., 2015).

Enligt Levin et al. (2009) var det en tredjedel av tjejerna som hade flera hälsoproblem medan det var en fjärdedel av killarna som hade det. Det visar även att mindre andelar tjejer kände sig lyckliga och självsäkra än vad killar rapporterade. Tjejer rapporterade också i högre grad att de kände sig hjälplösa och utanför, vilket visar på att tjejer hade en sämre subjektiv hälsa än killar (ibid). I Maughan et al., (2008) studie visade föräldrarnas rapporter inga markanta

(24)

21

förändringar i internaliserande eller externaliserande problem hos ungdomarna. De visade sammantaget på minskningar mellan årtalen 1999 och 2004 hos både tjejer och killar.

Lärarnas rapporter visade en liten ökning i internaliserande problem och prosocialt beteende.

Slutligen pekade ungdomarnas egna rapporter på en viss minskning i externaliserande och internaliserande problem mellan årtalen och att de andra problemen var på en stabil nivå och i relation till prosociala beteenden. I Sourander et al. (2012) observerades en trend som visar på minskat prosocialt beteende bland tjejer, vilket pekar på att andelen tjejer och ungdomar som har problem med prosocialt beteende har blivit mer samstämmigt med killarnas, då ingen förändring visades hos killar. Det fanns även andra förändringar, en minskning i

kamratproblem både bland tjejer och killar samt en minskning av externaliserande problem bland tjejer (ibid).

Enligt Dejonckheere et al. (2017) har förekomsten av depression fördubblats under de senaste tre decennierna. Det innebär att en av sex individer i USA kommer att drabbas av depression någon gång under sitt liv, vilket gör att depression ses som den ledande orsaken till

funktionsnedsättning i det moderna samhället. Fink et al. (2015) nämner att en av fem ungdomar har psykiska problem. Enligt Schraml et al. (2011) har antalet 16-åringar som rapporterar stress, trötthet, psykosomatiska symtom och fysisk samt psykisk spänning ökat stadigt i över 20 år.

Då det framställs att alla kan drabbas av psykisk ohälsa kan det möjligtvis bidra till att fler individer ser sig själva som potentiella offer. Att individens tillvaro upplevs som mer osäker och otrygg än vad den kanske är och att det kan påverka individens självbild (Elliot & Lemert, 2006) Resultatet visar att vissa målgrupper, speciellt unga och tjejer drabbas av psykisk ohälsa. Dock visar resultatet också att både tjejer och killar drabbas av psykisk ohälsa, men att det kan skilja sig i grad och i symtom. Detta tyder också på könsskillnader över tid med olika trender för killar och tjejer. Dessa könsskillnader följer en stereotypisk syn på hur det ser ut mellan könen, att det fortfarande finns könsroller för vad som är typiskt manligt och typiskt kvinnligt (Beck och Beck-Gernsheim, 2002).

Det vill säga att killar inte lika lätt kan uttrycka sina känslor som tjejer kan. Dock behöver inte det betyda att killar inte mår lika dåligt, killarna lever i samma samhälle och under samma sociala normer och värderingar som tjejer. Det verkar som att killar har mer externaliserande problem medan tjejer har mer internaliserande problem, men det behöver inte utesluta att de kan uttrycka sig på andra sätt. Externaliserande problem hos tjejer kanske inte ses på samma sätt som för killar som ett uttryck på psykisk ohälsa och vice versa. Killar som uppvisar externaliserande problem kan dölja frustration, depressiva symtom och låg självkänsla inom sig. I dagens samhälle betonas individens självständighet och handlingskraft alltmer (Bauman, 2001). Att inte visa sig svag eller sårbar utan istället visa kontroll, styrka och makt kan

förhindra killar att söka hjälp vid psykisk ohälsa. Könsskillnader och könsroller är därmed väsentliga att beakta i förhållande till ungas psykiska ohälsa och mönster för hjälpsökande (Danielsson 2010).

References

Related documents

När elever ges möjlighet att uttrycka sig multimodalt, till exempel genom att välja om de vill rita, färglägga, skriva eller använda digitala resurser, synliggörs också behovet

En annan studie genomförd av DeVore och Ginsburg (2005) visar att många barn och unga fortfarande saknar tillräckligt mycket stöd från sina föräldrar eller en annan vuxen

De äldre tjejerna tyckte att det var bra att man kan få svar på sina egna frågor även om de inte själva skickat in frågan, vilket tyder på att många olika tjejer kan

Tjejer eller killar kommer fram till polisen och säger ”Jag blev nedslagen här borta”, hade inte polisen stått i gathörnet hade de kanske inte anmält det.. – Samtidigt

För att avgöra om det finns ett samband mellan en faktor och psykisk ohälsa bland barn och unga genomförs både analyser av data från studien Skolbarns hälsovanor och

Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att

The effect of guided web-based cognitive behavioral therapy on patients with depressive symptoms and heart failure- A pilot randomized controlled trial.. Johan Lundgren,

Författaren lyfter dels fram en statistisk normalitet, här bedöms och mäts normalitet utifrån det som anses vara vanligt eller genomsnittligt, dels en normativ normalitet,