Jonas Blomgren Anders Estola Börje Johansson Roger Johansson Hans Lundgren

(1)

Jonas Blomgren Anders Estola Börje Johansson

Roger Johansson Hans Lundgren

(2)

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Bodens kommun, tekniska förvaltningen, och

är avslutningskursen på YTH, Väg och Anläggning vid Luleå tekniska universitet.

I arbetet med projektet har vi fått användning av våra nyförvärvade teoretiska kunskaper som utbildningen gett oss. Till stor hjälp har också gruppmedlemmarnas tidigare erfarenheter varit.

Vårt syfte med rapporten är att den skall kunna användas som ett fungerande underlag till en arbetsplan för ombyggnad av Allégatan med korsningar i Bodens kommun.

Ett stort TACK vill vi ge våra handledare och alla andra som på ett eller annat sätt bistått med hjälp under projektarbetet.

Jörgen Nyman Beställare, Bodens kommun Martin Lindmark Utbildningsledare

Hans Thunehed Handledare

Ricardo Cejas Inmätare, Bodens kommun Staffan Nordmark Inmätare, Bodens kommun Anita Markstedt Studievägledare

YTH, Väg och Anläggning, Luleå 2000-12-13 Jonas Blomgren

Anders Estola Börje Johansson Roger Johansson Hans Lundgren

(3)

Innehållsförteckning

1 INLEDNING... 4

1.1 HISTORIK...4

1.2 PROBLEMBESKRIVNING...4

1.3 SYFTE...5

1.4 MÅL...5

1.5 AVGRÄNSNINGAR...5

1.6 METODER...6

1.7 MÅLGRUPP...6

2 GEOGRAFISKT LÄGE... 7

3 GEOTEKNISK BESKRIVNING ... 8

4 DIMENSIONERING OCH MATERIALVAL VA-SYSTEM ... 8

4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR VA-SYSTEM...8

4.2 DIMENSIONERING VA-SYSTEM...9

4.3 MATERIALVAL...9

4.4 RELINING... 10

4.5 UTFÖRANDE VA... 11

5 DIMENSIONERING OCH MATERIALVAL GATA OCH GC-VÄG.12 5.1 DIMENSIONERING... 12

5.2 ÖVERSIKT PÅ DIMENSIONERING AV GATAN... 12

5.3 MATERIALVAL... 13

6 UTFORMNING AV GATA OCH GC-VÄG ...13

6.1 ALTERNATIV... 13

6.2 GATANS UTFORMNING... 14

6.3 GÅNG OCH CYKELVÄGENS UTFORMNING... 15

7 BELYSNING...16

8 FJÄRRVÄRME ...17

9 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING...17

10 KOSTNADER...18

REFERENSER...19

BILAGEFÖRTECKNING ...20

RITNINGSFÖRTECKNING...21

(4)

Sammanfattning

Rapporten behandlar ombyggnad av gata, gång- och cykelväg och VA på Allégatan i Boden På Allégatan är VA-systemet gammalt och slitet, vilket gör att det behöver bytas ut. Vi har beräknat nya dimensioner och material utefter hur många som är påkopplade på systemet. Vi har också kommit fram till att nuvarande dimensioner stämmer förutom spillvattenledningen som är kraftigt överdimensionerad. Vi har även prioriterat plastmaterial till ledningarna eftersom det är prisvärt och lätt att hantera.

Gatan är i dåligt skick pga. tjällyftningar eftersom marken till största delen består av Lerig Silt eller Silt. Dessutom finns det ej återställda fjärrvärmearbeten vilket gör vägen obehaglig att köra på. Belysningen är dessutom gammal och energislukande.

För största möjliga säkerhet har vi utformat Allégatan så att gata samt gång- och cykelväg är separerade. Gatan kommer att flyttas något i sidled och mellan gata och GC-väg kommer en skiljeremsa av gräs. I skiljeremsan kommer en ny allérad att planteras och nya belysningsstolpar att placeras.

Gata och GC-väg har dimensionerats efter flera alternativ enligt Väg 94 (Vägverket 1994). Dels utan isolering, dels med isolering av hyttsten eller polystyrencellplast. Isolering med hyttsten är prisvärt men miljöaspekterna gör att det kan bli otillåtet att använda som isoleringsmaterial i framtiden.

Sammanfattningsvis blir konsekvenserna av en ombyggnad, att Allégatan blir mindre trafikerad och med en boendemiljö som kommer att förbättras med föreslagna åtgärder. Den nya utformningen av vägen bildar en mjuk ram till området. Allén utmed Allégatan kommer att framhävas och bevara dess kulturella värde.

(5)

1 Inledning 1.1 Historik

Större delen av Erikslund och Fagernäsområdet byggdes upp mellan 1930 och 1950 då det var ovanligt att äga en bil. År 1945 hade vi i Sverige ett genomsnitt av 8 personbilar per 1000 innevånare. Så trafiken var inte någon väsentlig del av samhällsplaneringen. T.ex. gatorna på Erikslund och i Fagernäs byggdes upp i ett så kallat rutnätsystem som i dag är en helt förkastad utformning för villaområden. Efter 1955 började den stora ökningen av bilinnehavet och i dag har vi mer än 400 personbilar per 1000 invånare, vilket ju bl.a. innebär helt andra förut- sättningar för planeringen av gatunätet.

I nya bostadsområden bygger man enligt principen en uppsamlingsgata till vilken villagatorna utmynnar. Mot uppsamlingsgatan finns inga utfarter som kommer från den enskilda fastigheten.

För villagatan har man målsättningen att den ska serva högst 30 hushåll, ej ha genomfartstrafik och att det skall kännas naturligt att hålla en låg hastighet. I dessa områden har gångare och cyklister gena färdvägar medan bilister är hänvisade till rundkörning för att komma mellan olika delområden.

Erikslund och Fagernäs har byggts på med nya bostadsområden i början av –60 och i mitten av –70 talet. År 1983 stod Erikslunds vårdcentral klar (uppsamlingsområde även N Svartbyn, Prästholmen, Svartbyn, Skogså och Gunnarsbyn).

Erikslund/Fagernäsområdet är i dag ca 1.5 km långt och 900 m brett. Här bor nästan 2000 människor. Ungefär 500 personer kommer från andra delar av Boden för att arbeta i det här området. De stora arbetsplatserna är vårdcentralen, låg/mellanstadieskolan, Svedjebacka och Gammelängsskolan.

En följd av mindre åtgärder och utredningar har utförts under årens lopp utan att uppnå en totallösning för hela området. Tidigare detaljplaner om att bygga ihop Bullerleden och Svedjebergsleden för att åstadkomma en ringled, har ej genomförts (Trafikutredning Erikslund- Fagernäs, 1993).

I takt med att Erikslund/Fagernäsområdet byggts har också VA -ledningar lagts. Dessa har idag blivit gamla och slitna.

1.2 Problembeskrivning

Projektet vi arbetat med innehåller ombyggnad av vatten och avloppssystemet, ombyggnad av Allégatan (ca 365 m) samt en ny trafikutformning av korsningarna Moråsleden–Svartbyvägen och Allégatan-Svartbyvägen. Utefter Svartbyvägen mellan Moråsleden och Gammelängsgatan finns det många utfarter och korsningar på en alltför kort sträcka, vilket utgör ett stort problem och en stor risk för olyckor.

En bidragande orsak till olycksrisken är bilar som kommer från Moråsleden och svänger in på Svartbyvägen med körriktningsvisaren på. Körriktningsvisaren hinner man inte stänga av innan man är vid två nya infarter, Allégatan och Shellmacken/Handelsmannen. Detta förvirrar med- trafikanterna som hindras att köra säkert i korsningarna.

Allégatan är ojämn på grund av tjällyftning, som med stor sannolikhet beror på undermålig dimensionering och dränering. Asfaltytan är åtgärdad flera gånger och vissa partier, där

(6)

fjärrvärmeledningen dragits fram, har man inte återställt vägbanan med asfalt. Detta medför ojämna kanter, gropar och ett slarvigt synintryck av området. Vägbanan ligger också högt i för- hållande till vissa infarter.

Allégatan saknar gång- och cykelväg vilket medför att cykel- och gångtrafikanter får samsas med bilarna om gatuutrymmet. Längs Allégatan bor flera barnfamiljer och deras lekplats är på eller i anslutning till vägen. Hastigheten är 30 km/h. Gatans raka och breda utformning inleder trafikanterna till en oacceptabel hög hastighet med hänsyn till daghemmet och de många utfart- erna.

VA-systemet i Allégatan är ålderstiget vilket gör att riskerna för framtida problem såsom ut- och inläckage är stora. Även belysningen utefter Allégatan är ålderstigen, fungerar inte tillfredsställande och är dessutom en stor förbrukare av energi.

1.3 Syfte

Vårt syfte med examensarbetet är:

• Att hitta en åtgärd som minimerar genomfartstrafik och annan onödig trafik längs Allé- gatan.

• Att hålla nere trafiken samt att öka säkerheten för gång- och cykeltrafikanterna.

• Att skapa en trevlig miljö längs gatan.

• Att hitta en lösning för den komplicerade korsningen Allégatan-Svartbyvägen

• Att hitta en utförandeform som minimerar störningarna för de boende i området vid byte av VA.

• Utföra en kostnads och dimensionerings sammanställning avseende väg och VA.

1.4 Mål

Examensarbetets mål är att ge Bodens kommun ett bra underlag vid renovering och ombyggnad av Allégatan som de kan följa om arbetet görs i egen regi eller läggs ut på entreprenad.

Vårt mål med examensarbetet har varit att vi ska fördjupa vår kunskap inom väg- och anläggningsbyggnad samt att omsätta teori till verklighet. Detta för att vi ska få en verklighets- anknytning.

1.5 Avgränsningar

De avgränsningar vi har haft är korsningarna Moråsleden-Svartbyvägen, Svartbyvägen- Gammelängsgatan och Allégatan-Erikslundsgatan. Utefter Allégatan har avgränsningarna varit befintliga tomtgränser.

(7)

1.6 Metoder

De metoder vi har haft för att få fram information är bl.a. ett flertal besök på plats, varav vi vid ett tillfälle har mätt in arbetsområdet med totalstation. Vi har också letat information i Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987), Lugna gatan (Svenska kommunförbundet, 1998) och Väg 94 (Vägverket 1994). Vi har också använt ett kompendium, Dimensionering, (Lindmark, Martin, 1999), som vi haft i vår utbildning.

För att få fram ritningar och kalkylsammanställningar har vi varit tvungna att lära oss AutoCad och MAP.

1.7 Målgrupp

Målgrupp för vårt examensprojekt är dels beställaren, Bodens kommun, tekniska förvaltningen, YTH väg & anläggning och de boende efter Allégatan. Även entreprenörer som ska utföra ombyggnaden kan vara av intresse.

(8)

2 Geografiskt läge

Erikslundsgatan

Svartbyvägen Moråsleden

Gammelängsgatan Strömsegatan Allégatan

(9)

3 Geoteknisk beskrivning

Geotekniska undersökningar har genomförts vid flera tillfällen av VBB Viak i samband med husbyggnation i kv. Mullvaden och kv. Hjorten. Den senaste är från 1992-03-27 och är gjord genom viktsondering.

Sonderingarna är gjorda på den södra delen av Allégatan. Eftersom vi inte har fått fram några undersökningar på Allégatan från området mellan Strömsegatan och Erikslundsgatan, antar vi därför att de sonderingar som är gjorda, är representativa för hela vägavsnittet.

Undersökningarna som är gjorda visar att marken i området består av ett tjockt sedimentlager bestående av Silt, sulfidlerig Silt, siltig sulfidLera eller sulfidLera (se ritningar 1och 2).

Grundvattenytan låg vid mätningen 1989-09-31 på 9,20 m.ö.h. vilket gjorde att grundvattenytan då låg ca 1,9 meter under marken. Vid mätningen 1992-03-27 låg grundvattenytan 3 meter under markytan. Dessa två mätningar är gjorda på ungefär samma markhöjd varför man kan anta att grundvattenytan varierar något från år till år.

4 Dimensionering och materialval VA-system 4.1 Förutsättningar VA-system

I området Erikslund är VA-ledningarna gamla och slitna vilket gör att risken för vattenläckor och att spillvatten tränger ut i marken kan anses vara stor. Även inläckage i spillvattenledningen kan förekomma vilket påverkar reningen i reningsverket.

Vattenledningarna inom området ingår i ett cirkulationssystem så att antalet drabbade vid en driftstörning skall vara minimalt. Vattenledningen, som är belägen i Allégatan mellan Svartby- vägen och Erikslundsgatan, ska försörja ca 100 hushåll. På sträckan finns även flera befintliga brandposter.

Antalet hushåll inom området som är anslutna till spillvattenledningen belägen på Allégatan är 200 stycken, 112 i småhus och 88 i flerfamiljshus. Detta ger ca 600 personer om man räknar ett snitt på 3 personer per hushåll. Dessutom finns det inom området ett stort antal villor som är anslutna till ledningar som rinner mot Moråsens pumpstation. Pumpstationen pumpar sedan vidare spillvattnet i en tryckledning som övergår i en självfallsledning vid Erikslundsgatan- Jägargatan. Detta spillvatten rinner också ut i ledningen på Allégatan. Nuvarande dimension på Allégatan är 600 mm.

Inom området finns även två allmänna serviceinrättningar, en stor vårdcentral (Erikslunds) och en skola (Gammelängsskolan) som är anslutna till spillvattennätet. I detta fall gäller specifikt flöde för just dessa inrättningar.

Den sammanlagda dränvattenytan inom området är beräknad till ca 23 ha. och ingen industri finns.

Ytan som dagvattnet skall avvattna är inte lika stor som dränvattenytan, utan den är ca 6 ha.

Dagvattenledningen som är belägen i Allégatan är av dimensionen 400 mm.

(10)

4.2 Dimensionering VA-system

Dimensionering av vattenledning

Befintlig stamledning har en innerdiameter på 150 mm och är troligen av gråjärn. Stam- ledningen ingår i ett cirkulationssystem med försörjning av områden norr om Allégatan.

Anslutna på ledningen är brandposter, hyreshus och villor. Vid uträkningen av lednings- diametern tog vi då hänsyn till dessa faktorer och fick stamdimensionen till 150 mm (se bilaga 2). Enligt våra beräkningar ska vissa hyreshus och villor klara sig med en mindre dimension på servisledningen men enligt Bodens kommuns standard så läggs 32 mm till hushåll och 63 mm till hyreshus. Även större dimensioner till hyreshus kan förekomma.

Dimensionering av spillvattenledning

Befintlig spillvattenledning är av betong med en innerdiameter av 600 mm. Inkopplade områden finns ovanför samt en pumpstation som trycker från Moråsen. Våra uträkningar gav en diameter på 200 mm (se bilaga 2). I dagsläget är det påkopplat två spillvattenledningar av dimension 300 mm samt två av dimensionen 225 mm till brunnen i korsningen Allégatan–

Erikslundsgatan. Vi anser att det blir en alldeles för stor dimensionsförändring jämfört med befintlig om man väljer en ledning av dimension 200 mm istället för nuvarande 600 mm.

Dessutom är ledningen nedströms från korsningen Allégatan-Svartbyvägen av dimension 400 mm. Enligt uppgift från Bodens kommun, tekniska förvaltningen, är konditionen på befintliga rör i systemet inte den bästa och inläckaget vid häftiga regn kan vara två till tre gånger det normala flödet. Därför rekommenderar vi en dimension på 400 mm på stammen istället för beräknade 200 mm.

Dimensionering av dagvatten

Dagvattenledningen av betong har idag en innerdimension av 400 mm. Denna ledning skall avvattna ett område på ca 6 ha. Då förekomsten av vattenupptagande träd och skogsmark är begränsad, samt att marken i närområdet lutar mot upptagningsområdet och marken i området består av ”täta” jordarter, kan avrinningen mot ledningen bli relativt stor.

Enligt våra beräkningar kom vi fram till att dimensionen bör vara oförändrad.

4.3 Materialval

Vid renovering och nybyggnation av VA-ledningar i mark består ledningsmaterialet (oftast) vid mindre dimensioner av plast. Vid större dimensioner av avlopps- och dagvattenledningar används betong, då tillverkningen av plastledningar blir betydligt dyrare. Tidigare lade man ofta vattenledningar av gråjärn eller segjärn, men nu lägger man nästan uteslutande ledningar av plast pga. att de är så lätta att hantera. Användning av rostfria stålledningar ökar, men priset är ännu för högt jämfört med andra alternativ. När det gäller dimensionen på VA-ledningar räknar man innerdiameter på segjärnsrör och betongrör medan man räknar ytterdiameter på plaströr.

Vi valde plastmaterialet för att det är lättare att hantera och lägga samt att priset blir betydligt billigare än de andra alternativen. Plasten kan även återvinnas, vilket är bra för miljön.

Armaturer till vattenledningarna har vi valt i samråd med Bodens kommun för att reservdels- hållningen i framtiden skall hållas på en rimlig nivå.

Materialåtgång och kostnader för VA-renoveringen av Allégatan redovisas i bilaga 7.

(11)

Vattenledningar

Till stammen valde vi polyetenrör (PE-100) med ytterdimension 160 mm och till serviserna valdes PEM-rör med dimensionerna 32-75 mm. Detta för att de är billigare än segjärn eller rostfritt samt att hanteringen vid läggning blir lättare.

Spill- och dagvattenledningar

Till spill- och dagvatten stod valet mellan polyvinylklorid- (PVC) och polypropylenrör (PP).

Kommunen använder i dag PVC-rör till sina ledningar.

PP-rör valdes av oss därför att det är billigare och bättre att återvinna, samt att den är slagtåligare än PVC-rör. Rören bör bestå av en dubbelväggig korrugerad konstruktion eller liknande, då de har samma tryckhållfasthet som rör av slät typ fast med betydligt lägre vikt.

Som tillsynsbrunnar, dimension 400 mm, har vi valt plastbrunnar eftersom de är lättare att handskas med än betongbrunnar och dessutom ingår i standardsortimentet.

4.4 Relining

Relining är en metod man använder sig av istället för att byta ut gamla VA-ledningar mot nya.

Man reparerar de gamla VA-ledningarna till nya funktionella rörledningar. Innan man skall börja planera en relining skall man undersöka de befintliga ledningarna, filmning är en bra metod att använda sig av. En bra profil och att ledningarna inte tjälat sönder är, kan man säga, A och O innan man sätter igång med själva reliningen.

Fördelar med denna metod är att bl.a. tredje man inte påverkas lika mycket som om man utför en nyläggning av ledningarna, man kan i lugn och ro lägga ledning för ledning.

Kostnaden för relining är ca 5 500 kr/m ledningsgrav, plus att man får göra ett påslag på ca 20

% av den totala summan.

Det finns tre sätt att utföra relining: ”Inträngning”, ”Strumpning” samt ”Spräckning”.

Inträngning:

Om man vill t.ex. dimensionera ner en 600 mm ledning till en 400 mm så är detta en bra metod. Det går till så att korta rörpipor av dim. 400 mm skjuts in i 600 mm ledningen. Man fixerar inneliggande ledningen och sprutar in t.ex. skumbetong eller liknande som täpper till tomrummet mellan nya och gamla ledningen.

Strumpning:

Man vill ha samma diameter kvar men ledningen läcker och är i dåligt skick, då är strumpning en bra metod att använda sig av. Man klär insidan av ledningen med en slags massa som innehåller olika sammansättningar, den innehåller bl.a. glasfibrer, plast och en mängd andra ämnen. Efter att man klätt insidan med massan så härdar man massan. Det gör man med UV- ljus så att massan blir hård. Härdningen kan ta upp till ett par dagar.

Spräckning:

En bra metod om man vill dimensionera upp en vatten ledning från t.ex. 150 mm till 160 mm.

Man gör en så kallade pilotborrning i den gamla ledningen med en borr som har lite större diameter än vad den nya ledningen skall ha, på så vis så spräcks den gamla ledningen. När man borrat så långt man ska byta ut ledningen drar man tillbaka pilotborren och kopplar på den nya ledningen och drar den tillsammans med pilotborren tillbaks.

(12)

När vi kollat på de olika alternativen av relining när det gäller Allégatan så uppstår det genast ett problem. Eftersom spillvatten ledningen är av en diameter av 600 mm så måste man använda sig av inträngning p.g.a. av att vi skall dimensionera ner den till 400 mm. Problemet uppstår när vi kommer till dagvattnet som skall behålla befintlig diameter av 400 mm. Det innebär att vi skulle behöva göra strumpning av den ledningen. Eftersom man måste göra strumpning på ena ledningen och inträngning på den andra, så skulle kostnaden öka betydligt jämfört med om förhållandena skulle ha varit så att man kunde göra strumpning eller inträngning på bägge ledningarna.

Enligt samtal med Bondens kommun så skulle vi inte inrikta oss på relining och det har vi inte heller gjort i denna rapport.

Vi har dock undersökt lite översiktligt vad det skulle innebära med relining och det är en metod man bör ha i åtanke när man skall upphandla jobbet kring Allégatan.

4.5 Utförande VA

Bodens kommun har haft som önskemål att befintliga vatten- och spillvattenledningar skall vara i drift under ombyggnadstiden.

Utbyte av VA-system kan ej ske helt utan störningar för boende i berörda områden. För att minimera avbrotten så dras de nya ledningarna parallellt med befintliga ledningar. Befintliga ledningar är i drift under ombyggnadstiden.

Arbetet påbörjas med inkoppling av ny spillvattenledning till befintlig brunn vid Svartbyvägen.

Befintlig huvudledning kapas ca 0.5 m från brunnen och den nya ledningen kopplas in med ett grenrör så att den vinklas ut åt sidan. Befintlig ledning kopplas in provisoriskt under byggtiden.

Sedan gjuts skarvarna runt rören igen.

Eftersom befintlig huvudledning för tappvatten till Allégatan är påkopplad på tvärgående vattenledning några meter ifrån befintlig spillvattenbrunn och den nya då skulle korsa de gamla ledningarna, så anslutes nya ledningen mot Allégatan vid spillvattenbrunnen så att ledningarna följs åt.

Nya dagvattenledningen kopplas till befintlig dagvattenbrunn i Svartbyvägen på samma sätt som spillvattenledningen, med riktning mot huvudstråket (se ritning A11), där ny spolbrunn sättes.

Framdrivning sker sedan samlat. Skarvning av vattenledning sker med elmuffsvetsning, alternativt stumsvetsning. Nya tillsynsbrunnar på spill- och dagvattenledning sätts enligt ritningar A11och A12. Befintliga serviser på östra sidan om huvudledningen kopplas om allt eftersom framdrivning sker.

För att tappvattenförsörjningen under arbetsutförandet skall fungera byts den befintliga avstängningsventilen på servisledningen ut och spindelstång sätts fast utan att sprintas. Nya servisen ansluts till befintlig servis efter den utbytta avstängningsventilen och ny avstängningsventil sätts på den ledningen. Servisledningen kopplas till huvudledningen med ett elsvetsavstick. När den nya huvudledningen ansluts till nätet stängs avstängningsventilen på den befintliga ledningen och spindelstången avlägsnas. Brandpost avsätts enligt ritning A12. Där dagvattenservis ej är indragen till fastighet, avsätts ny servisledning till tomtgräns.

(13)

Efter inkoppling av huvudledningarna vid Erikslundsgatan ansluter man serviserna på västra sidan av Allégatan.

Befintliga huvudventiler grävs upp och proppas efter att man inkopplat hela området.

Befintliga nedstigningsbrunnar rivs och fylls igen efter att alla ledningar är omkopplade.

Eftersom de gamla rören blir kvar i marken bör dessa fyllas med skumbetong, sand eller liknade för att minimera risken att de faller ihop, med sättningar i vägbanan till följd.

5 Dimensionering och materialval Gata och GC-väg 5.1 Dimensionering

Gatan och GC-vägen är dimensionerad enligt Väg 94 (Vägverket 1994).

Dimensioneringen styrs till största delen av geotekniken. Geotekniska undersökningar har ej gjorts för detta projekt utan vi har fått gå på tidigare utförda undersökningar (se ritning 1 och 2). Det framgår av undersökningarna att terrassen består till stor del av Lerig Silt eller Silt.

Denna jordart är mycket tjälfarlig, vilket vi har tagit hänsyn till vid dimensionering av gata och GC-väg.

Grundvattennivån är så hög att den kan påverka vägens bärighet. Därför bör vägkroppen dräneras.

5.2 Översikt på dimensionering av gatan

Enligt våra beräkningar (se bilaga 8) kommer dimensioneringen av gata och GC-väg att se ut enligt nedanstående figur. Tjockleken på de olika lagren beror på vilket isoleringsmaterial som man väljer att isolera terrassen med, hyttsten eller polystyrencellplast (se bilaga 8).

Slitlager ABT 16 330/430 (B370) Obundet bärlager

Förstärkningslager

Skyddslager

Dräneringsrör Singel 16-32

Geotextil

(14)

5.3 Materialval

Hyttsten

Man har tidigare isolerat vägar med hyttsten med gott resultat. Hyttstenen har god isolerings- förmåga och passar bra som förstärkningslager med förbehållet att det är godkänt som förstärk- ningsmaterial enligt Väg 94. Det är dessutom ett väl prisvärt alternativ. Av risken för frosthalka får dock inte hyttsten läggas närmare vägytan än 0,25 m.

Markskivor av polystyrencellplast

Markskivor av polystyrencellplast har en väldigt god isoleringsförmåga vilket drar ner tjockleken på överbyggnaden. Nackdelen är att kostnaden för markskivorna är relativt hög vilket man får sätta mot minskade kostnader för förstärkningsmaterial.

Miljöpåverkan

Då åsikterna om hyttstenens påverkan på miljön går isär (se bilaga 9) har vi räknat på båda isoleringsalternativen och dessutom överbyggnad utan isolering. För dimensioneringstabeller, se bilaga 8.

6 Utformning av Gata och GC-väg 6.1 Alternativ

1. Ett av de första alternativen var att lägga in en rondell i korset Svartbyvägen-Allégatan.

Anledningen till att det valet togs bort var att ytan inte riktigt räckte till för en praktisk lösning. Infarten till Shellmacken kom för nära inpå rondellen.

2. Ytterliggare en idé var att placera rondellen strax utanför Shellmacken och Handels- mannen, med utfart från rondellen direkt till parkeringsplatserna vid affären. Svartby- vägen skulle rätas upp så att den kom närmare daghemmet. Följaktligen får affären då mer yta. Allégatan skulle då vinklas in mot denna rondell och kioskutfarten ändras till en vändplats eller ny parkering. Ovan beskriven rondell hade inte passat in i området samtidigt som trafiken kommit närmare dagiset. Båda rondellalternativen innebar svårigheter med placeringen av cykelbanan.

3. De som kommer cyklande från Boden centrum skulle få cykla över Svartbyvägen som är lite förhöjd. Samtidigt skulle två refuger på utfarten av Allégatan dela upp fordonen.

Detta för att hastigheten på fordonen skulle minska och göra hela korsningen säkrare för gångtrafikanter, cyklister och bilister. Inga stora och nya tankar i dessa idéer, så de togs bort.

• Anslutningar från cykelvägen som kommer från Bodens centrum till Erikslundsvägen och Svartbyvägen har varit uppe i alla förslag. Mellan dessa vägar finns idag ingen plats för cyklisterna. På alla våra förslag finns en komplett cykelväg.

(15)

6.2 Gatans utformning

Förutsättningar:

Utformningen av Allégatan, gång- och cykelbanan och korset Allégatan-Svartbyvägen har till stor del styrts av befintliga fastighetsgränser.

Klassificering enligt Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987):

Gatutyp: Länk i lokalnät.

Referenshastighet: 30 km/h.

Bilflöde: 500 ford./dygn.

Utrymmesklass: C

Vårt förslag till utformning av Allégatan och korsningen Allégatan-Svartbyvägen:

Gammelängsgatan kommer att förlängas rakt ner mot Svedjebergsleden. Det finns ett stråk av allmän mark på ca 12 meter som kan användas för den förlängningen. Förlängningen av Gammelängsgatan kommer att få en lutning på ca 6 % ner mot Svedjebergsleden, vilket är acceptabelt med tanke på tung trafik. Den nya korsningen vid Svedjebergsleden kommer ca 120 meter från korsningen Moråsleden-Svedjebergsleden, vilket är godkänt enligt VU 94 (Vägverket, 1994).

Korsningen Moråsleden-Svartbyvägen kan då stängas av och korsningen Svartbyvägen- Allégatan kan göras om till en kurva. På Allégatan kommer vägen att smalnas av och förflyttas något i sidled. GC-banan kommer att separeras från övrig trafik för största möjliga säkerhet.

Den kommer att höjas upp något i förhållande till gatans vägbana, vilket kan förstärka bilförarnas observans när de ska passera över GC-banan. Tyvärr medger bredden på Allégatan mellan Strömsegatan och Erikslundsgatan inte att man kan ha en separat GC-bana där. Så där kommer den att vara i samma höjd som körbanan, med en avgränsning av gatsten i avskiljande färg (se ritning A6).

I vägbanan på Allégatan och Svartbyvägen kommer rutor av gatsten att placeras vilket har en fartdämpande effekt, liksom den upphöjda, korsande, GC-banan vid Allégatan-Svartbyvägen (se ritning A14). Utefter Allégatan kommer en avgränsning mot skiljeremsan till GC-banan och motstående sida att bestå av råkantsten. I skiljeremsan kommer en ny allérad att planteras.

Även en ny rad av lågenergibelysning kommer att placeras där (se ritningar A2-A6 och A9- A10).

Råkantstenen, en ny allérad och en lägre belysning placerad i skiljeremsan kommer att ge ett fartdämpande intryck. Detta tillsammans med utformningen av korsningarna utefter Svartby- vägen, innebär att hastigheten och trafikflödet kommer att minska utefter Allégatan. Den nya sträckningen Gammelängsgatan ner mot Svedjebergsleden skall i huvudsak fungera till infartstrafik för boende på Allégatan och besökare till affären, macken och kiosken. Detta kan medföra en ökad trafikmängd på Gammelängsgatan vilket borde kunna undvikas genom att trafik vidare in mot området Erikslund, t.ex. till vårdcentral och skola, hänvisas andra vägar t.ex. via Bullerleden eller Moråsleden. En viktig förutsättning för att våra idéer skall hålla är att skyltningen förbättras.

Bodens kommun har som krav att vägen skall hållas öppen för trafik under ombyggnaden vilket gör att man bör göra korta ombyggnadssträckor i taget.

(16)

Till vår hjälp vid utformningen har vi haft Lugna gatan (Svenska kommunförbundet, 1998) och Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987).

Utformning i profil:

Enligt vårt förslag (se ritning A7) ska Allégatan sänkas och få en jämnare profil. Nivåskillnader ska justeras mellan utfarter och gata. Detta för att få en jämnare lutning på gatan.

Vi har valt att utforma gatan med ensidigt tvärfall mot cykelbanan där uppsamling sker via dag- vattenbrunnar (se ritning A9), utom den norra delen där vi valt att ha ett dubbelsidigt tvärfall (se ritning A10).

6.3 Gång och cykelvägens utformning

Förutsättningar:

Gång- och cykelvägen ingår i kommunens övergripande nät vilket innebär att GC-vägen trafikeras av mestadels vuxna trafikanter och nyttjas till arbetsresor med flera kilometers res- längd. GC-trafikanterna skall kunna färdas med en jämn och hög hastighet. GC-vägen skall därför förbinda stadens grannskap.

Projektets syfte med GC-vägen har varit att skapa en jämnare och säkrare säkerhetsstandard.

Därmed skall gående och cyklister kunna färdas tryggt och säkert.

Ingångsvariabler enligt Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987):

Gatutyp: Övergripande cykelnät. Länk i lokalnät Referenshastighet: 30 km/h eller gångfart.

Bilflöde: 500 fordon/dygn.

GC-flödet är okänt men uppskattat till < 300 pers/dygn.

Utformning:

Utformningen av gång och cykelvägen i profil har till stor del styrts av befintliga fastighets- gränser. GC-vägen har upphöjts vilket medför att korsande biltrafikshastighet påtagligt kommer att dämpas. Förarnas observans kan förstärkas genom att den upphöjda GC-vägen i korsningar beläggs med ett avvikande material, i det här fallet marksten (se ritning A14).

GC-banan har höjts till samma nivå som kantstödets överkant d.v.s. en höjning med ca 10 cm.

Rampernas lutning i GC-korsningar skall inte överstiga 10 %.

GC-vägen längdprofil följer vägens. GC-banan har egen belysning för en ökad känsla av säkerhet.

(17)

Utformning vägkropp:

GC-vägen har utformats med enkelsidigt tvärfall mot skiljeremsa där huvuddelen av ytvattnet rinner mot regnvattenbrunnar i vägkant (se ritningar A9 och A10). Kompletterande brunnar efter GC bana tar upp övrigt vatten. Utformningen är beräknad med tanke på snöröjning Till vår hjälp vid utformningen har vi haft Lugna gatan (Svenska kommunförbundet, 1998) och Argus (Vägverket och Svenska kommunförbundet, 1987)

7 Belysning

Enligt Bodens kommun, tekniska förvaltningen, är befintlig belysning gammal och energi- krävande.

Den står på vänster sida om Allégatan sett från Svartbyvägen och kommer inte att vara till hjälp för en GC-väg efter ombyggnad enligt vår utformning. Detta gör att vi har valt att byta ut befintlig belysning mot en ny.

Alternativ

Vi har tittat på olika sorters armatur och även haft kontakt med olika tillverkare av armaturer men inte fått något bra alternativ.

Vårt val av belysning:

Som ny armatur för vägbanan har vi valt ”Thorn Streetus” och för GC-banan ”Thorn Strata”.

Båda lamporna ingår i Bodens kommuns standard, vilket gör att underhålls- och lagrings- kostnaderna hålls nere. Båda armaturerna kommer att vara bestyckade med 70 Watts högtrycksnatriumlampor.

Som gemensamma belysningsstolpar i skiljeremsa mellan väg och GC-bana har vi valt en rak stolpe som modifieras för anslutningen av ”Thorn Strata-armaturen” över GC-banan (se ritning A9 och A10). Därefter galvaniseras stolpen.

Utefter Allégatan mellan Svartbyvägen och Strömsegatan har vi valt en belysningsstolpe med en höjd över marken på 8 meter plus ett fundament på 1,30 meter. Detta är ett rent estetiskt val för att vägbanans och GC-vägens armaturer inte skall komma för nära varandra.

Belysningsstolparna mellan Strömsegatan och Erikslundsgatan bestyckas enbart med ”Thorn Streetus-armaturen”. Där har vi valt en galvaniserad belysningsstolpe med en höjd på 6 meter över marken plus ett fundament på 1,30 meter.

Belysningen på övergångsstället vid Svartbyvägen behöver vara starkare än övrig belysning varför vi rekommenderar en lampa av högtrycksnatrium med en styrka på 100 Watt.

Lämpligt fundament är av betong med måtten 130 * 22 cm.

Ersatta belysningsenheter omhändertas och nyttjas som reservdelar för kommande bruk.

För kostnader se bilaga 10.

(18)

8 Fjärrvärme

Höjden från hjässan på fjärrvärmeledningen upp till markyta får vara minimum 400 mm. Detta är fallet på vissa bitar av Allégatan idag. I de partier av vägbanan vi har tänkt sänka kommer då höjden från fjärrvärmeledningen till markytan att understiga 400 mm. Enligt Bodens Energi AB (BEAB) kommer det inte vara några större problem att sänka ledningen vid en upprustning av Allégatan. Däremot korsar två ledningar varandra vilket innebär att den mindre, övre ledningen, kapas och läggs under stamledningen. De som blir drabbade är Allégatan 36 och 38 samt Strömsegatan 52 som kommer att vara utan försörjning den tid det tar att kapa och koppla in en ny del. För planritning över fjärrvärmen, se ritning A11 och A12. För koordinat- förteckning, se bilaga 11.

Utförande:

Enligt Johannes Klang på BEAB är fjärrvärmeledningen töjbar, vilket underlättar vid en ändring av befintlig ledning. Vid sänkning frilägger man ledningen och gräver en ny hylla bredvid eller under den befintliga stammen.

9 Miljökonsekvensbeskrivning

Närmiljö: Borttagandet av befintlig björkallé eller delar av den kommer med sannolikhet att upplevas negativt av de boende i området. Björkarnas ålder och eventuella risker för träden, som urschaktningen av vägen innebär, talar emellertid för att befintlig allé ersätts med en nyplanterad. På detta vis erhålls ett tidsenhetligt område.

Fyllnadsmaterial: Hyttsten innehåller förhöjda halter av vanadin, krom och bly. Dock klarar vägmaterialet, vad det gäller krom och bly, gällande riktvärdeskrav för mindre känslig mark- användning med grundvattenskydd (MKM GV). Vanadinhalten ligger däremot över gräns- värdet enligt en rapport av Josef Mácsik vid Luleå tekniska universitet (Instutionen för väg- och vattenbyggnad, avdelningen för geoteknik), (se bilaga 9). Länsstyrelsen har dock godkänt materialet om vissa förutsättningar uppfylls (se bilaga 9). Hyttstenens positiva egenskaper som isolerande material i vägkroppen förlänger vägens livslängd så påtagligt att materialet ändå rekommenderas.

Trafik: Föreslagen vägomläggning kommer påtagligt att förbättra närmiljön för de boende inom arbetsområdet. Hastigheten och olycksriskerna minskar eftersom gång- och cykelbana separeras från vägbana. Förslagets utformning prioriterar gång- och cykeltrafik för ett lång- siktigt hållbart transportsätt.

Korsningen Allégatan-Svartbyvägen blir säkrare med trafikseparerande åtgärder. Ombyggna- den kommer däremot inte att förorsaka några större förändringar beträffande luftföroreningar och buller.

Boendemiljön kommer att förbättras radikalt med föreslagna åtgärder. Den nya utformningen bildar en mjuk ram till området. Allén utmed Allégatan kommer att framhävas och bevara dess kulturella värde.

Granitstenen ger en robust inramning av avskiljande ytor och är dessutom återvinningsbar.

Vi har redovisat MKB:n i en lättfattlig tabell (se bilaga 12).

(19)

10 Kostnader

Vår kostnadsberäkning är en nettokalkyl (se bilaga 14). Mängdförteckningspriserna är hämtade ur prislistor från leverantörer, dvs. bruttopriser. Arbetskostnaderna är beräknade på faktiska priser för maskiner och arbetare. Vi vill även tillägga att större delar av återställningskostnaderna för VA-delen har lagts på vägkostnaderna eftersom vägen ändå skall byggas om.

Kostnader VA.

Material: 1 472,5 kkr Arbete: 586,9 kkr Summa: 2 059,3 kkr Kostnader VÄG.

Material: 1 457,0 kkr Arbete: 803,4 kkr Summa: 2 260,4 kkr

Totalsumma VA och Väg:

4 319,8 kkr

(20)

Referenser

Hansson, Karlsson, Pärletun, Kom igång med AutoCad 2D, Studentlitteratur Lund, 1999

Lindmark, Martin, Dimensionering, kompendium, YTH, Luleå tekniska universitet, 1999, Luleå Mácsik, Josef, Lakningsegenskaper hos hyttsten, Institutionen för väg och vattenbyggnad,

Avdelningen för geoteknik, Luleå tekniska universitet, Luleå, 1999, AnläggningsAMA 98, Svensk Byggtjänst AB, Stockholm, 1999 Argus, Vägverket och Svenska kommunförbundet, Stockholm, 1987 Lugna gatan, Svenska kommunförbundet, Stockholm, 1998

Trafikutredning Erikslund/Fagernäs, Bodens kommun, Tekniska kontoret Gatuavdelningen, Boden, 1993

Väg 94, Vägverket, 1994

VU 94, Vägverket, http://www.vv.se/publ_blank/bokhylla/ATB/vagutformning/intro.htm

(21)

Bilageförteckning

1. Teknisk beskrivning enligt Anläggnings-AMA 98 2. Dimensionsuträkningar VA

3. Momentanförbrukningstabell 4. M-värdestabell

5. Självrensningstabell 6. Medelregnintensitet 7. Materialkostnad VA

8. Dimensioneringsuträkningar Gata och GC-väg 9. Skrivelser om hyttstenens påverkan på miljön 10. Belysning, ombyggnad Allégatan

11. Fjärrvärmekoordinater 12. MKB-tabell

13. Mängdförteckning Allégatan 14. Kalkylsammanställning

(22)

Ritningsförteckning

1 Geoteknisk undersökning Allégatan 2 Geoteknisk undersökning Allégatan A1 Översiktsritning

A2 Planritning Södra Allégatan, del 1 av 5 A3 Planritning Södra Allégatan, del 2 av 5 A4 Planritning Mitten Allégatan, del 3 av 5 A5 Planritning Norra Allégatan, del 4 av 5 A6 Planritning Norra Allégatan, del 5 av 5 A7 Profilritning Väg och VA

A8 Rörsektioner

A9 Sektionsritning Väg Södra Allégatan A10 Sektionsritning Väg Norra Allégatan

A11 Planritning VA och Fjärrvärme Södra Allégatan A12 Planritning VA och Fjärrvärme Norra Allégatan A13 Trädritning

A14 Detaljritning Väg

(23)

Bilagor

(24)

Teknisk beskrivning enligt Anläggnings-AMA 98

B FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M.M.

BBE UTSÄTTNINGAR.

BBE.13 Utsättning för väg.

Tillägg: Polygonpunkter framtages i samråd med Bodens kommun.

BBE.16 Utsättning för ledning.

Tillägg: Polygonpunkter framtages i samråd med Bodens kommun.

BC HJÄLPARBETEN, TILLFÄLLIGA ANORDNINGAR OCH ÅTGÄRDER M.M.

BCB HJÄLPARBETEN I ANLÄGGNING.

BCB.11 Avledning av vatten med dränerande lager.

BCB.112 Grundvattensänkning eller portrycksänkning.

BCB.3 Tillfälliga åtgärder för skydd m.m. av ledning.

BCB.42 Avspärrning av markyta.

BCB.43 Inbrädning av träd , påkörningsskydd.

BCB.44 Skydd av markyta i träds och buskars rotzon.

BCB.51 Åtgärd i träds och buskars rotzon.

BCB.52 Åtgärd i trädkrona.

BCB.7 Åtgärd för väg trafik.

BCB.7111 Tillfällig väg med bituminös beläggning.

BCB.7112 Tillfällig väg med slitlager av grus.

BCB.7113 Tillfällig utspetsning mot betäckning o.d.

BCB.712 Tillfällig gång- och körbrygga.

BCB.713 Tillfällig vägtrafikanordning.

BE RIVNING, FLYTTNING OCH DEMONTERING

(25)

BED RIVNING.

BED.1111 Rivning av hel rörledning.

BED.1112 Rivning av del av rörledning.

Befintlig spill- eller vattenledning som ligger inom ny ledningsgrav rives.

Spillvattenbrunnar och ledningar från dessa, samt övriga rörledningar med tillhörande brunnar och armaturer inom överbyggnadstjocklek, grävs upp och borttransporteras. Betäckningar av gjutjärn tillvaratas och förblir beställarens egendom.

BED.1214 Rivning av bitumenbundna lager.

Tillägg: Kantskurna asfaltskanter. Separera asfalten och deponera på angiven plats enligt kommunens återvinningskrav.

BF TRÄDFÄLLNING, RÖJNING M.M.

BFD TRÄDFÄLLNING.

BFD.13 Stubbrytning inom område för sammansatt mark- och vegetationsyta.

BFE.2 Borttagning av markvegetation och jordmån inom område för väg, plan o.d.

BG SPONT.

BGB VALFRI SPONT.

C TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK.

CBB JORDSCHAKT.

Schakt massor sorteras med hänsyn till fyllning, samt med hänsyn till eventuella krav för fyllning till sidotipp.

Vägverkets bestämmelser Arbete på väg skall följas.

Tillfälliga upplag för massor anskaffas och bekostas av entreprenören i samråd med beställaren.

Uttagna massor, som inte åtgår till återfyllning i ledningsgrav eller till arbete inom entreprenaden i övrigt, skall borttransporteras till tipp som anskaffas och bekostas av entreprenören i samråd med beställaren. Alla överskottsmassor är beställarens egendom.

Schakt lutning utförs med lutning anpassad efter jordlagrens uppbyggnad, hållfasthet och grundvattenförhållanden samt med beaktande av förekommande

(26)

belastningar intill schakt. Schakten hålls läns så att erosion och uppmjukning av schaktbotten undviks.

Flytjordsproblem kommer att uppstå vid schakt i mark med stående vatten eller vid riklig nederbörd.

Är schakten sådan att oförutsedda förstärkningsåtgärder erfordras, anmäls detta omedelbart till beställaren för beslut om åtgärd.

El- och teleledningar framgrävs genom handschakt efter det att respektive verk markerat läge.

I jordschakt ingår borttagning av sten, yt- och jordblock < 2m³.

Arbetsmiljöplan skall finnas och ska grundas på geotekniska undersökningar.

I första hand ska stödkonstruktioner andvändas vid jordschakt CBB.31 Jordschakt för rörledning.

CBB.61 Jordschakt för dike.

CE FYLLNING, LAGER I MARK M.M.

CEC FYLLNINGAR FÖR LEDNINGAR, MAGASIN M.M.

CEC.11 Fyllning för utspetsning för ledning.

CEC.211 Ledningsbädd för VA-ledning o.d.

CEC.2112 Ledningsbädd för dränledning.

CEC.22 Ledningsbädd för el- och telekabel o.d.

CEC.3111 Ledningsbädd för VA-ledning.

CEC.3112 Ledningsbädd för dränledning.

CEC.3131 Kringfyllning för värmeledning.

CEC.32 Kringfyllning för el- och telekabel o.d.

CEC.33 Kringfyllning för avstängningsanordning, nedstigningsbrunn m.m.

CEC.4111 Resterande fyllning för VA-ledning.

CF UTTAG AV MASSOR, AVLÄMNANDE AV MASSOR OCH AVFALL.

CFC AVLÄMNANDE AV MASSOR ELLER AVFALL.

(27)

D MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M.M.

DB LAGER AV GEOTEXTIL, CELLPLAST M.M.

DBB LAGER AV GEOTEXTIL.

DBB.1211 Materialavskiljande lager av geotextil under förstärkning av ledningsbädd m.m.

DBB.1212 Materialavskiljande lager av geotextil under ledningsbädd i ledningsgrav i jord.

DC MARKÖVERBYGGNADER M.M.

DCB OBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O.D.

Tillägg: För dimensioner se rapport, Bilaga 8

DCC BITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O.D.

Tillägg: För dimensioner se rapport, Bilaga 8

DCG MARKBELÄGGNINGAR AV GATSTEN,

BETONGMARKPLATTOR, BETONGMARKSTEN, MARKTEGEL O.D.

DCG.111 Beläggning av smågatsten.

DCG.112 Beläggning av storgatsten.

DCL ÖVERBYGGNADER FÖR VEGETATIONSYTOR.

DCL.11 Växtbädd typ 1 och 2, påförd jord.

DCL.25 Avjämning m.m. av växtbädd.

DD VEGETATIONSYTOR, SÅDD OCH PLANTERING M.M.

DDB SÅDD, PLANTERING M.M.

DDB.111 Sådd.

DDB.2 Plantering av plantskoleväxter.

Tillägg: Växterna planteras på angiven plats enl. rapport, ritningar A2 – A6.

DDC STÖD OCH SKYDD FÖR VÄXTER.

DDC.1 Stöd för växter.

(28)

DDD FÄRDIGSTÄLLANDESKÖTSEL.

DDD.14 Vattning av träd, buskar m.m.

DE ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR.

DEC KANTSTÖD.

DEC.14 Kantstöd av granit, sätts i betong med motstöd av betong.

DEC.26 Kantstöd av betong, spikade.

DEE VÄG- OCH YTMARKERINGAR.

DEF FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT, STOLPAR, SKYLTAR M.M.

DEF.10 Fundament och stolpe för vägmärke, gatunamnskylt m.m.

DEF.231 Skylt för VA-anläggning.

Brunnar och ventiler distanseras från byggnad eller på stolpe i samråd med

beställaren. Skylt på byggnad eller belysningsstolpe placeras 2,0 m ovan markytan.

Största distansavstånd = 15 m.

Skylt skall ha följande beteckningar:

Nedstigningsbrunn SV NBS

Tillsynsbrunn SV TBS

Nedstigningsbrunn DV NBD

Tillsynsbrunn DV TBD

Dagvattenbrunn RB

Avstängningsventil AV

Servisventil SV

Brandpost BP

Skylt fästes på stolpe med bandjärn och på vägg med skruv. Bandjärn och skruv skall vara varmförzinkade.

DEF.33 Fundament för stolpe e.d. för kraftledning.

DEN KABELSKYDD I ANLÄGGNING.

DEN.11 Kabelskydd för plastprofiler.

DEN.12 Dräneringskanaler i bindlager.

DG ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN.

DGB ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN I MARK.

(29)

DGB.32 Återställande av gräsyta.

P APPARATER, LEDNINGAR M.M. I RÖRSYSTEMET ELLER LEDNINGSNÄTET.

PB RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING.

PBB RÖRLEDNINGAR I LEDNINGSGRAV.

PB.5121 Ledning av PE-rör, standardiserande tryckrör.

PB.5215 Ledning av PP-rör, standardiserande markavloppsrör.

PB.531 Ledning av plaströr, standardiserande dränrör.

PD BRUNNAR O.D. I MARK.

PDB BRUNNAR PÅ AVLOPPSLEDNING.

PDB.521 Dagvattenbrunn av plast med vattenlås och sandfång.

PE ANORDNINGAR FÖR AVSTÄNGNING, TÖMNING, LUFTNING M.M. AV RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING.

PEB Avstängningsanordningar m.m. i mark.

PEB.1111 Avstängningsanordningar med kilslidsventil på vattenledning.

PEB.4 Brandpost i mark.

Y MÄRKNING, PROVNING OCH DOKUMENTATION.

YB MÄRKNING, PROVNING, INJUSTERING M.M. AV ANLÄGGNING.

YBC PROVNING AV ANLÄGGNING.

YBC.3113 Täthetsprovning av vattenledning av PE, PP och PB.

YBC.341 Täthetsprovning av avloppsrör.

YBC.342 Deformationsprovning av avloppsrör.

YC ANMÄLNINGS- OCH ANSÖKNINGSHANDLINGAR, TEKNISK- DOKUMENTATION M.M. FÖR ANLÄGGNING.

YCD RELATIONSHANDLINGAR FÖR ANLÄGGNING.

YCD.111 Relationshandlingar för väg, plan o.d.

YCD.12 Relationshandlingar för rörledningssystem.

(30)

YCE UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR ANLÄGGNING.

YCE.111 Underlag för relationshandlingar för väg, plan o.d.

YCE.12 Underlag för relationshandlingar för rörledningssystem.

(31)

Dimensioneringsuträkning för vattenledning

Då vi räknat med att vattenledningen på Allégatan kan bli enda vattenförsörjningen för de närmaste gatorna vid eventuella driftstörningar i närheten, har vi räknat med ett brukarantal i storleksordningen ca 400 personer. Erikslunds vårdcentral och Gammelängsskolan har vi inte räknat med eftersom de har vattenförsörjning från annat håll.

Då antalet brukare är under 1000 st. tas q_dim från tabell, (se bilaga 3) och ger då ett

dimensionerande flöde för småhus på 2,5 l/s och för flerfamiljshus 4,0 l/s, tillsammans 6,5 l/s.

Den totala dimensionerande förbrukningen beräknas som:

q_max = q_{dim h,a} + q_dim,ind + läckage

Läckaget har vi räknat på medelläckage i Sverige som är 10% av medelflödet inom området vilket ger:

Medelflöde = p*q_{medel h,a} / (3600*24) + medelförbrukning ind/år*ha Medelflöde = 400*200/(3600*24) + 0 = 0,92 l/s

Läckage = 0,92*0,1 = 0,092 l/s q_max = 6,5 + 0 + 0,092 ≈ 6,6 l/s

Vid dimensioneringen av vattenledningen har vi använts oss av Colebrooks formel.

hf = m*L*q²

hf = Höjdskillnad [m]

m = Friktionsfaktor L = Ledningslängd [m]

q = Flöde [m³/s] hf = 2.4m L=360 m

q = 6.6 l/s = 0,0066 m³/s m = hf / (L*q²)

m = 2,4 / (360*0,0066²) = 153,0456

Det ger ur tabell (se bilaga 4), k = 0,2 för plastledning: ∅ 150 mm.

(32)

Dimensioneringsuträkning för spillvattenledning

Antal hushåll: 200 st.

Antal personer/hushåll: 3 st.

Antal brukare: 600 st.

Då antalet påkopplade brukare understiger 1000 st. tas q_sdimfrån tabell (se bilaga 3) och ger då ett dimensionerande flöde på 5,8 l/s för småhus och 3,7 l/s för flerfamiljshus, vilket ger ett dimensionerande värde för hushåll: q_{sdim h}= 9,5 l/s.

Erikslunds vårdcentral har en vattenförbrukning på 13639 m³/år, vilket ger ett medelflöde på 0,43 l/s. Om man antar att den största vattenförbrukningen är under dagtid på vardagar så får man ett spillvattenflöde på ca 3 l/s. Gammelängsskolan har en vattenförbrukning på 2414 m³/år vilket ger ett medelflöde på 0,076 l/s. Om man antar att den största vattenförbruk- ningen är under lunchtid på skoldagar får man ett flöde på ca 1 l/s. Tillsammans har de då ett dimensionerande flöde på ca 4 l/s.

Enligt uppgift från Bodens kommun, VA-avdelningen, har pumpen vid pumpstation Moråsen en kapacitet på ca 10 l/s.

Dimensionerande flöde q_sdim blir totalt: 9,5 + 3 + 10 ≈ 23,5 l/s.

Dränvattenyta: ca 23 ha, ingen industri finns i närheten.

Ovanstående värden används sedan insatta i momentanmetoden.

Momentanmetoden: Q_max = q_sdim + qdrän + qind

q_drän = 0,05*3 l/s,ha Colebrooks formel: h_f = m*L*q² q_drän = 0,05*3*23 = 3,45 l/s

q_ind = 2,0 l/s,ha h_f = Höjdskillnad [m]

q_ind = 2*0 = 0 l/s m = Friktionsfaktor

L = Ledningslängd [m]

q_sdim = 23,5 l/s q = Flöde [m³/s]

Q_max = 23,5 + 3,45 + 0 Q_max = 26,95 l/s

m = hf/(L*q²)

m = 2,4/(365*0,02695²) = 9,0532

Det ger ur tabell (se bilaga 4), k = 0,2 för plastledning: ∅ 200 mm.

(33)

Beräkning av självrens av spillvattenledning

q_självrens =

( )

24

* 3600

7 , 0

*

* / 25 1

* p q medel

p + _d

Ledningens lutning i promille

(hf/L)*1000 = (2,4/365)*1000 = 7,8

q_självrens =

( )

24

* 3600

7 , 0

* 260

* 600 / 25 1

*

600 + ≈ 2,55 l/s

Enligt tabell (se bilaga 5) är ledningen sannolikt självrensande.

Dimensioneringsuträkning för dagvattenledning

Vid dimensioneringen har vi ej tagit hänsyn till snösmältningen eftersom den i allmänhet endast antas vara några fåtal l/s,ha och istället tagit hänsyn till nedanstående faktorer:

• Nederbördens intensitet och varaktighet.

• Markytans beskaffenhet och lutning.

• Avrinningsområdets form och lutning.

• Avdunstning.

Vi har valt att använda oss av den rationella metoden som grundas på den generella ekvationen:

q_dim= A*i*ϕ

qd dim = dimensionerande flöde [^l/s] A = avrinningsytans storlek [^ha]

i = medelregnintensitet vid vald återkomsttid och varaktighet [^l/s,ha] ϕ⁼avrinningskoefficient

Enligt tabell (se bilaga 6) så är medelregnintensiteten (i) i Luleå 118 l/s,ha (10 min varaktighet som inträffar vartannat år).

Avrinningskoefficient är ϕ⁼

3 2 1

3 3 2 2 1 1

A A A

* A

+ +

ϕ + ϕ +

ϕ

A1 = Asfaltytor (0,8ha) A2 = Ängsmark (1,4ha)

A2 = Enfamiljshus stora tomter (3,8ha)

ϕ⁼

8 , 3 4 , 1 8 , 0

3 , 0

* 8 , 3 3 , 0

* 4 , 1 8 , 0

* 8 , 0

+ +

ϕ^{= 0,37}

Beräkning av flöde:

qd dim = A*i*ϕ qd dim = 6*118*0,37

qd dim = 262 l/s = 0,262 m³/s

(34)

För beräkning av dimension används Coolebrooks formel: hf = m*L*q² m = 2,4/(365*0,262²)

m = 0,09579

Det ger ur tabell (se bilaga 4), k = 0,2 för plastledning: ∅^{400 mm.}

(35)

(36)

(37)

Nomogram för beräkning av självrensningsförmåga i spillvattenledning.

(38)

(39)

Bila ga 7

sid. 1(4) Examensarbete YTH Väg & Anläggning 2000

Material- o ch mängdförteckning för tappvatten

Material Dim Meter/Antal A-pris/m eller st. Summa Tryckrör PE 100 Pn 10 Dim 160 mm 365 m167,00 kr 60 955,00 kr PEM-slang Pn 10 Dim. 32 mm 100,0 m27,30 kr 2 730,00 kr PEM-slang Pn 10 Dim. 63 mm 50 m105,10 kr 5 255,00 kr Tryckrör PE 100 Pn 10 Dim 75 mm 12 m 2 st150,00 kr 300,00 kr Elsvetsmuff 160 mm 11 st422,00 kr 4 642,00 kr Elsvetsmuff 75 mm 1 st181,00 kr 181,00 kr Elsvetsmuff 63 mm 6 st125,00 kr 750,00 kr Elsvetsmuff 32 mm 5 st87,00 kr 435,00 kr Avstick under tryck 160/32 mm 5 st674,00 kr 3 370,00 kr Avstick under tryck 160/63 mm 6 st995,00 kr 5 970,00 kr Elsvets T-skarvmuff 160 mm 17 st1 570,00 kr 26 690,00 kr Reducering 160/75 mm 1 st503,00 kr 503,00 kr PRK-koppling 32 mm 1 st140,00 kr 140,00 kr PRK-koppling 63 mm 1 st451,00 kr 451,00 kr Anslutningskoppl.Multifix, Vatek 46-70 mm 5 st2 240,00 kr 11 200,00 kr Anslutningskoppl.Multifix, Vatek 72-90 mm 3 st3 010,00 kr 9 030,00 kr Anslutningskoppl. Multifix, Vatek 158-192 mm 4 st5 300,00 kr 21 200,00 kr Anslutningskoppl. Multifix, Vatek 107-130 mm 2 st3 080,00 kr 6 160,00 kr Anslutningskoppl. 32/40 mm 6 st1 520,00 kr 9 120,00 kr Servisventil AVK 32 mm10 st1 202,00 kr 12 020,00 kr Servisventil 63 mm 6 st2 030,00 kr 12 180,00 kr Slussventil 75 mm 2 st3 800,00 kr 7 600,00 kr Slussventil 150 mm 2 st7 450,00 kr 14 900,00 kr Slussventil 100 mm 1 st4 830,00 kr 4 830,00 kr Teleskopgarnityr stamledn. 3 st2 020,00 kr 6 060,00 kr Nyckelhylsa 3 st329,00 kr 987,00 kr

(40)

Bila ga 7

sid. 2(4) Examensarbete YTH Väg & Anläggning 2000 14 st510,00 kr 7 140,00 kr 18 st1 040,00 kr 18 720,00 kr 12 st100,00 kr 1 200,00 kr 1 st13 000,00 kr 13 000,00 kr 1 st2 610,00 kr 2 610,00 kr 1 st805,00 kr 805,00 kr Dim 110 mm 6 m 1 st82,00 kr 82,00 kr 271 216,00 kr 271 216,00 kr

(41)

Bila ga 7

Material- o ch mängdförteckning för spillvatten

Material Dim Meter/Antal A-pris/m eller st.Summa Markavloppsrör PP-Ultra Rib 2 T8 400 mm 365 m 60 st 5 380,00 kr 322 800,00 kr Tillsynsbrunn rak 400 mm 1 st 5 000,00 kr 5 000,00 kr Stigarrör 2 m 400 mm 3 st 1 950,00 kr 5 850,00 kr Teleskopbetäckning Uponor L-65D 3 st 3 780,00 kr 11 340,00 kr Tillsynsbrunn med avgrening 400/200 mm 2 st 5 100,00 kr 10 200,00 kr Övergång Fernco 225/200 1 st 1 480,00 kr 1 480,00 kr Markavloppsrör PP-Ultra Rib2 T8 200 mm 1 st 1 455,00 kr 1 455,00 kr Övergång Fernco 160/150 mm 1 st 620,00 kr 620,00 kr Förminskning 200/160 mm 1 st 240,00 kr 240,00 kr Markavloppsrör PP-Ultra Rib2 T8 160 mm 12 st 990,00 kr 11 880,00 kr Övergångsrör 600/400 mm1 st 3 600,00 kr 3 600,00 kr Grenrör 45 grader 400/160 mm 15 st 4 680,00 kr 70 200,00 kr Excentrisk förminskning PVC 160/110 mm 8 st 140,00 kr 1 120,00 kr Markavloppsrör PP-Ultra Rib2 T8 110 mm 72 m12 st 510,00 kr 6 120,00 kr Övergång krympmuff 160/150 mm 6 st 395,00 kr 2 370,00 kr Övergång krympmuff 110/100 mm 7 st 207,00 kr 1 449,00 kr Muff med kant 160 mm 13 st 133,00 kr 1 729,00 kr PP-Ultra övergångsrör 160 mm 13 st 360,00 kr 4 680,00 kr Böj 45 grader 400 mm 2 st 4 913,00 kr 9 826,00 kr Böj 45 grader 110 mm 15 st 85,00 kr 1 275,00 kr Böj 45 grader 160 mm 15 st 156,00 kr 2 340,00 kr Smörjmedel 20 st 100,00 kr 2 000,00 kr Summa: 477 574,00 kr Totalsumma: 748 790,00 kr

(42)

Bila ga 7

ch mängdförteckning för dagvatten

al Dim Meter/Antal A-pris/m eller st.Summa 18 st 1 875,00 kr 33 750,00 kr 10 st 747,00 kr 7 470,00 kr 8 st 5 220,00 kr 41 760,00 kr 10 st 4 640,00 kr 46 400,00 kr m 59 st 5 380,00 kr 317 420,00 kr 4 st 4 850,00 kr 19 400,00 kr mm 4 st 3 870,00 kr 15 480,00 kr 22 st 4 680,00 kr 102 960,00 kr mm 6 st 275,00 kr 1 650,00 kr 2 st 7 686,00 kr 15 372,00 kr 2 st 4 680,00 kr 9 360,00 kr 2 st 2 530,00 kr 5 060,00 kr 2 st 2 280,00 kr 4 560,00 kr 18 m 3 st 3 610,00 kr 10 830,00 kr 2 st 3 400,00 kr 6 800,00 kr 2 st 4 913,00 kr 9 826,00 kr 14 st 430,00 kr 6 020,00 kr 2 st 3 125,00 kr 6 250,00 kr 23 st 990,00 kr 22 770,00 kr 6 st 510,00 kr 3 060,00 kr 6 st 91,00 kr 546,00 kr 6 st 70,00 kr 420,00 kr 730m3 50,00 kr 36 500,00 kr : 723 664,00 kr lsumma: 1 472 454,00 kr

(43)

Dimensioneringsförutsättningar Ort Terrass

Mtrl

ÅDT Andel tung

%

Jämnhets- klass

Dubbdäck

%

Trafikutv.

%

Väg Typ

Salt J/N

Boden SiLe 600 5 2 40 0 30km/h J

Tabell Gata med hyttsten GC-väg med hyttsten

Tjälfarlighet Klass 4 4

Materialtyp 5 5

Jämnhetsklass 2 1

Klimatzon 6 6

Teknisk livslängd 20 år 20 år

Trafikklass T1 T1

ÅDT Ktung 25

Bindemedel 330/430 (B370) 330/430 (B370)

ÅDT Kjust 415

Slitlager Typ ABT 16 330/430 ABT 16 330/430

Dim Trafik 745 mm 500 mm

Dim Tjäle 475 mm 475 mm

Överbyggnad 1350 mm 1060 mm

Beläggning 45 mm 45 mm

Tjälskydd

Isolering Hyttsten 810 mm Hyttsten 810 mm

Vid material typ 5 i klimatzon 3-6 + 20 cm (ej när terassen är 30 cm över dikesbotten) Vid isolering av terrass, välj tabell klimatzon 1.

Uträkning trafikklass:

N_ekv = ÅDT_k * 3,65 * A * B * n = 600 * 3,65 * 5 * 1,3 * 20 = 284 700

där:

ÅDTk = Årsdygnstrafik per körfält I axelpar/dygn.

A = Andel tunga fordon i %.

B = Ekvivalent antal standardaxlar per tungt fordon, saknas uppgift används 1,3.

n = Teknisk livslängd i år.

(44)

Dimensionering Gata och GC – väg på Allégatan

Val av Bitumenbundna lager enligt Väg 94

ÅDT_k Max 600

Andel dubbdäck 40% Jdd = 1.3 Vägbredd < 9 m Jkf = 1.1 Referenshastighet Jsh = 0.75 Osaltad väg Jvh = 0.8 ÅDT_k.just = 600x1.3x1.1x0.75x0.8 ≈⁵¹⁵

Med ÅDT_k.just = 515 har vi att välja mellan de aktuella beläggningstyper för Bodens kommun som är följande: ABT, MJAB, MJAG.

Val av bindemedelskvalité för:

ABT 330/430 (tidigare benämning B 370) MJAB MB

MJAG MB

AG 330/430 (tidigare benämning B 370)

Val av beläggningstyper:

Största nominella stenstorlek för ABT (vårt val):

Min 30 % av lagertjockleken.

Max 45 % av lagertjockleken.

Bitumenbundet slitlager gata: Min 0.30x45 = 13,5 mm, Max 0.45x45 = 20,25 mm.

ABT 16 330/430.

Bitumenbundet slitlager GC – väg: Min 0.3x45 = 13,5 mm, Max 0.45x45 = 20,25 mm.

ABT 16 330/430.

(45)

Dimensionering av gata GBÖ. Med isolering av hyttsten.

Vid isolerad överbyggnad dimensioneras enligt klimatzon 1.

Dimensionering med hänsyn till tjäle:

275 mm+ 200 mm = 475 mm överbyggnad.

Dimensionering med hänsyn till trafik:

545 mm + 200 mm = 745 mm överbyggnad.

Dimensionering med hänsyn till trafik som ger enligt Väg 94, kap 3, tabell 3.5-21 för GBÖ (krossat).

Erforderlig isoleringstjocklek enligt bilaga 8 (sid. 9): 810 mm.

45 mm slitlager ABT16 330/430 205 mm obundet bärlager

810 mm förstärkningslager (hyttsten)

Geotextil, bruksklass 3.

Total överbyggnad: 1060 mm.

Hyttsten används som förstärknings- och skyddslager under förutsättning att hyttstens- materialet är likvärdigt med förstärkningslagrets normer enligt Väg 94, kap 5, tabell 5.6.

(46)

Dimensionering för gata GBÖ (krossat)

1150 mm +200 mm = 1350 mm överbyggnad.

Dimensionering med hänsyn till tjäle som ger enligt Väg 94, kap 3, tabell 3.5-12 för GBÖ (krossat):

420 mm krossat förstärkningslager

805 mm skyddslager

Geotextil, bruksklass 3.

(47)

Dimensionering av gata GBÖ. Med isolering av polystyrenplast.

275 mm+ 200 mm = 475 mm överbyggnad.

Dimensionering med hänsyn till trafik som ger enligt Väg 94, kap 3, tabell 3.5-21 för GBÖ (krossat):

Erforderlig isoleringstjocklek enligt bilaga 8 (sid. 9): 120 mm + 100 mm isoleringsbädd.

220 mm skyddslager (2x60 mm markskivor av polystyrenplast + 100 mm isoleringsbädd av typ sand).

(48)

Dimensionering av GC–väg GBÖ. Med isolering av hyttsten

Dimensionering till tjäle:

Dimensionering med hänsyn till tjäle, < 8 tons Axellast enligt Väg 94, kap 3, tabell 3.5-45 för GBÖ (krossat).

Erforderlig isoleringstjocklek enligt bilaga 8 (sid. 9): 810 mm.

810 mm förstärkningslager

Hyttsten används som förstärknings- och skyddslager under förutsättning att hyttstens- materialet är likvärdigt med förstärkningslagrets normer enligt Väg 94, kap 5, tabell 5.6.

(49)

Dimensionering för GC-väg GBÖ (krossat)

Dimensionering med hänsyn till tjäle som ger enligt Väg 94, kap 3, tabell 3.5-12 för GBÖ (krossat):

200 mm skyddslager