Makt och maktlöshet i Onåd

Självständigt arbete 15 hp

Makt och maktlöshet i Onåd

En studie om hur J.M. Coetzees roman Onåd kan användas i svenskundervisningens jämställdhetsarbete

Författare: John Borglin Handledare: Piia Posti Examinator: Annette Årheim Termin: HT19

Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4SVÄ2E

Abstract

Denna studies syfte och forskningsfråga är att undersöka och besvara hur J.M. Coetzees roman Onåd kan förstås med utgångspunkt i de intersektionella kategorierna kön, ras och klass samt hur man som pedagog kan tillämpa romanen i den svenska gymnasieskolan för att diskutera och undervisa om jämställdhet och människors lika värde.

För att nå syftet och frågeställningen undersöks kritiska delar av romanen med hjälp av diskursanalys. Tidigare forskning används också för att undersöka romanen. Metoden är utvald för att synliggöra de strukturer som omger karaktärerna i romanen och handlingsutrymmet de får. Romanen undersöks sedan intersektionellt för att påvisa hur kön, ras och klass påverkar människors livsvillkor. Analysen bedrivs med målet att påvisa hur romanen kan användas för undervisning om människors lika värde och jämställdhet.

Resultatet visar att diskursanalysen är ett bra sätt att närma sig romanen genom, för att undervisa om jämställdhet och människors lika värde. Om läraren undervisar med hjälp av diskursanalys lyfts diskussionen om romanen till att handla om hur uttryck och handlingar påverkar och fastställer människors handlingsutrymmen. Det ger även en förståelse för hur människors positioneras i en diskurs. Eleverna får genom detta en möjlighet att se och förstå hur uttryck och handlingar placerar människor i olika makthierarkiska positioner, och att detta inte behöver spegla människans faktiska kvalitéer eller kunskaper. Så småningom kan denna förståelse användas för att ifrågasätta stereotyper och normer som förtrycker människor.

Genom Skolverkets ämnesspecifika formulering som handlar om att förstå människors livsvillkor med hjälp av litteratur kan läraren nå den ämnesövergripande formuleringen som handlar om att främja jämställdhet och människans lika värde.

Nyckelord

Diskurs, intersektionalitet, J.M. Coetzee, jämställhet, klass, kön, livsvillkor, Onåd, ras, sexualitet, skönlitteratur.

English title

Power and powerlessness in Disgrace: A study of the potential uses of J.M. Coetzee's Disgrace to facilitate equality work in Swedish teaching

Keywords

Class, discourse, Disgrace, equality, fiction, intersectionality, J.M. Coetzee, life conditions, race, sex, sexuality.

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 2

2 Metod och material ... 2

2.1 Metod ... 3

2.2 Metodkritik ... 4

2.3 Material ... 5

2.4 Urval ... 6

3 Bakgrund ... 6

3.1 Styrdokument ... 7

4 Tidigare forskning om Onåd ... 7

5 Teoretiska utgångspunkter ... 9

5.1 Meningsbärande litteratur ... 9

5.2 Intersektionalitet – kön, ras och klass ... 10

6 Analys och resultat ... 13

6.1 Analys... 13

6.2 Tillämpning av resultaten ... 20

7 Slutdiskussion ... 23

8 Fortsatta studier ... 25

Bilagor ... 26

Bilaga 1 ... 26

Referenser ... 27

1 Inledning

I början av december 2019 blir en intervju av Malou Von Sivers med rapparen Greekazo starkt kritiserad. Intervjun upplevdes moralisera över hans texter som handlar om droger och våld. Von Sivers blev anklagad för att vara rasistisk i sitt program, då hon tidigare intervjuat och hyllat rapparen Einár, som behandlar liknande ämnen i sina texter. Greekazos och Einárs bakgrunder och uttryck som ’mer eller mindre svensk’

stod i fokus för kritiken, där Greekazos brytning ställdes mot Einárs rikssvenska. Hela denna händelse pekar på att två olika människor, i ungefär samma situation kan behandlas väldigt olika. Det visar också att det är ett aktuellt ämne som väcker många känslor. Händelsen handlar i grund och botten om normer, värden, jämställdhet och allas lika värde samt hur tydligt frågor om jämlikhet blir när dessa synliggörs.

Styrdokumenten tar fasta på just begreppen jämställdhet och allas lika värde i både de ämnesövergripande centrala målen och de ämnesspecifika för svenskämnet i gymnasiet.

Vikten av att lärarna undervisar om och att eleverna får möta frågor om jämställdhet, livsvillkor och tangerande begrepp är väldigt betydelsefullt, vilket leder fram till denna uppsats. Uppsatsen behandlar hur svensklärare kan undervisa om jämställdhet och alla människors lika värde genom J.M. Coetzees roman Onåd (2000). Styrdokumenten presenterar följande om människors lika värde och jämställdhet i gymnasieskolan:

Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

(LpGY, 11, 2011:11).

En del av det ämnesspecifika syftet med gymnasieundervisningen i svenska är att eleverna ska lära sig använda litteratur som en källa för nya perspektiv och insikter och för att få förståelse för andra människors livsvillkor, erfarenheter och tankar (Skolverket, 2011).

För att nå de ämnesövergripande mål som Skolverket formulerat för gymnasieskolan är det alltså möjligt, och finns stöd i de ämnesspecifika målen i svenska, att använda

skönlitteratur. I denna uppsats undersöker jag hur Onåd kan användas av svenskläraren för att möta dessa övergripande värden i skolan. Onåd är en roman som behandlar frågor om maskulinitet, rasism, oliktänkande och en indelning av ”vi och de andra”. Här finns en möjlighet för läraren att genom romanstudiet med sina elever öppna för diskussioner om just människors lika värde och jämställdhet. Uppsatsen kommer således undersöka hur läraren kan undervisa om Coetzees Onåd och nå teman om människans lika värde och jämställdhet.

1.1 Syfte och frågeställning

Forskningsfrågorna som denna uppsats besvarar är således hur Coetzees Onåd kan förstås med utgångspunkt i de intersektionella kategorierna kön, ras¹ och klass samt hur man som pedagog kan tillämpa romanen i den svenska gymnasieskolan för att diskutera och undervisa om jämställdhet och människors lika värde.

Diskurser och normer finns överallt, och genom att syna och analysera dem i ett postkolonialt, utomeuropeiskt verk kan vi förstå att de, liksom vi lever genom och i förståelsen av vår köns-, klass-, och rastillhörighet. Eleverna får alltså en inblick i skillnaderna mellan vårt samhälle och det som skildras i romanen, men än viktigare, likheterna. Syftet med föreliggande uppsats är alltså att undersöka hur uttryck om kön, ras och klass i J.M. Coetzees Onåd kan användas i svenskämnet för att undervisa om jämställdhet och människors lika värde. Vidare kommer uppsatsen att rekommendera dialogisk diskursanalys som metod för att analysera romanen. Den dialogiska diskursanalysen kommer presenteras i detalj i metodkapitlet.

2 Metod och material

Under föreliggande kapitel kommer först metoden som används i uppsatsen att presenteras. Efter detta presenteras och problematiseras metoden och materialet som används i uppsatsen.

1Begreppet ”ras” används i uppsatsen då det är det etablerade begreppet som används i forskning när åtskillnader i hudfärg eller etnisk bakgrund avses, jfr. McClintock 1995. Dock är jag medveten om att det finns negativa konnotationer kopplade till begreppet. I en undervisningssituation kan således läraren ta ett

2.1 Metod

Syftet med uppsatsen är att presentera och ge förslag på hur romanen Onåd kan användas inom ramen för svenskämnet i den svenska gymnasieskolan. Därför har jag utgått från analyser av romanen för att få en insikt i hur romanen kan förstås. Sedan har jag även gjort en analys av romanen för att se om analysprocessen kan användas för att främja undervisningen. Det finns en hel del forskning gjord på Onåd. Metoden som används i denna uppsats skapar en explicit möjlighet att lyfta in Onåd i skolan på ett reflekterat och givande sätt. Den didaktiska kopplingen till romanen är något som tycks saknas i tidigare forskning.

För att nå diskussioner om jämställdhet och allas lika värde i klassrummet genom Onåd kommer urvalet av scener som analyseras vara sådana som genom en analys kan leda till mångbottnade tolkningar. Vidare är sexualitet ett framträdande tema i romanen, som bland annat Cristopher Peterson (2012) påvisar tillåter djupa och komplexa analyser (Peterson, 2012:125ff). Analysen kommer därför kretsa kring scener där karaktärernas förhållande till sexualitet uttrycks. Analysen fokuserar på att besvara hur dessa scener kan användas för att skapa en förståelse för hur ras-, köns- och klasstillhörighet påverkar människans livsvillkor och jämställdhet.

Metoden som används för att bedriva litteraturanalysen är en diskursanalys.

Analysmetoden är utvald för att kunna synliggöra uttryck som kretsar kring ras, kön och klass. Dessa kategorier har sin gemensamma grund i begreppet makt vilket diskursteorin också är starkt förankrad till (Lindgren, 2009:111). Diskurs är ett mångtydigt begrepp. I omfånget för denna uppsats används begreppet för att konkret kunna undersöka vilket handlings- och uttrycksutrymme karaktärerna i romanen har i olika situationer.

Diskursanalysen synliggör vem som får säga och göra vad, när och hur (Lindgren, 2009:111). Göran Bergström och Kristina Boréus (2012) skriver följande om diskurser:

”En diskurs kan beskrivas som ett regelsystem som legitimerar vissa kunskaper men inte andra och som pekar ut vilka som har rätt att uttrycka sig med auktoritet.”

(Bergström & Boréus, 2012, 358). Detta regelsystem är vad som kommer att vara utgångspunkten i analysen. Regelsystemet synliggörs genom hur uttryck och praktiker värderas eller bemöts. Om en man till exempel tillåts ta över talutrymme från en kvinna utan att någon protesterar syns det att han har större möjligheter att uttrycka sig än hon.

vem som har mycket eller lite uttrycksmöjligheter i diskursen. Karaktärernas uttrycksmöjligheter, eller handlingsutrymme kommer sedermera kopplas till de intersektionella kategorierna. På detta sätt kommer det tydliggöras hur och om en människas köns-, klass-, eller rastillhörighet har någon betydelse för hur stort handlingsutrymme karaktären har.

Atle Skaftun (2011) presenterar ett konkret tillvägagångssätt för att bedriva en diskursanalys på text. Han kallar detta för en dialogisk diskursanalys, och det är denna som kommer att operationaliseras i denna uppsats. Metoden utgår från att skapa en dialog med texten genom att ställa den frågan ”vem säger vad och hur?” (Skaftun, 2011:36ff). Detta ger en möjlighet att se hur olika uttryck och människor placeras in i diskursen och således synliggöra karaktärernas handlingsutrymme. Fördelen med metoden är att den är väldigt konkret, utan att den gör avkall på diskursanalysens grundkoncept. Detta gör att den lämpar sig väl som en analysmodell för gymnasieelever, då den skapar en möjlighet att på ett tidseffektivt och konkret sätt lära ut ett innehåll som annars kan upplevas vara komplicerat och abstrakt.

2.2 Metodkritik

Denna uppsats har skrivits utifrån tesen att Onåd är en roman som går att använda i ett didaktiskt syfte. Ett problem med att skriva med en tes i åtanke är att det kan påverka mig, i egenskap av textskapare, till att vinkla analysen så att studien ser framgångsrik ut.

Emellertid har jag distanserat mig från arbetet i den mån det går för att få en så opartisk ingång till studien som möjligt. Vidare påvisar jag, med hjälp av tydliga hänvisningar i uppsatsens analysdel, att den analysmetod som föreslås i uppsatsen de facto fyller sitt syfte.

En problematik med diskursanalys som metod är att den kräver att användaren är en van läsare. Tillämpandet av den dialogiska diskursanalysen är ett led i att göra metoden mer tillgänglig för en individ med mindre läsvana, men faktumet kvarstår att användare behöver ha en gedigen läsvana för att metoden ska vara fullt tillämpningsbar.

2.3 Material

Materialet som denna uppsats kommer att använda sig av är J.M. Coetzees roman Onåd.

Den utvalda versionen är en svensk översättning av originalet Disgrace. Romanen har valts för att det är en bok där maskulinitetsnormer, rasfrågor och klassperspektiv står i fokus, vilket är adekvat för att nå frågor om jämställdhet och människors lika värde i skolan. Analysen av romanen tillsammans den tidigare forskningen kommer skapa en förståelse för hur romanen kan användas i skolan.

Valet att arbeta med en översättning är gjort av två anledningar. För det första faller det naturligt eftersom ämnet uppsatsen skrivs inom är svenska. För det andra är det ett rimligt val eftersom uppsatsen söker förklara hur Onåd kan användas i gymnasieskolans svenskundervisning. I undervisningen kommer boken rimligtvis användas i en översatt variant, vilket ökar möjligheten att tillämpa denna uppsats resultat i undervisningen.

Det är emellertid inte oproblematiskt att analysera en översatt källa, då en översättning kan skilja från originalspråket både i nyanseringar och i större mer avgörande delar.

Mall Stålhammar (2015) listar ett antal ödesdigra översättningsfel som gjorts i historien.

Av dessa har några gett upphov till skratt eller förvirring, där andra varit nära att skapa konflikter mellan nationer. Ett exempel är hur det grekiska ordet kamilos som betyder rep, i bibeln har förväxlats med ordet kamelos som betyder kamel. Detta har gett upphov i att det i översättningen står att det är lättare för en kamel att komma genom ett nålsöga än det är för en rik att komma till himmeln. Ett annat, mer ödesdigert översättningsfel var när ordet demander (franska för ”fråga, be om”) under förhandlingar mellan Frankrike och USA 1830 översattes till demand (engelska för

”kräver”). Detta menar Stålhammar ”hotade att leda till ett sammanbrott i förhandlingarna” (Stålhammar, 2015:39ff). Dessa exempel är mer eller mindre tillämpningsbara på översättningen av ett skönlitterärt verk men de påvisar tydligt att det finns problematik kopplat till översättningar och att detta således bör tas i beaktande.

2.4 Urval

Urvalet är koncentrerat till scener och passager som hör ihop med de två våldtäkterna som begås i romanen: Davids våldtäkt av Melanie samt de svarta männens våldtäkt av Lucy. Jag är medveten om att våldtäkt kan vara ett känsligt ämne för elever av flera olika anledningar. Detta innebär emellertid inte att ämnet bör undvikas att talas och undervisas om. Tidskriften The American Historian bjöd in akademiker som skrivit om användandet av ”trigger warnings” – varningar om anstötande innehåll när undervisningen behandlar traumatiska teman. De är, i olika utsträckningar, överens om att det kan vara svårt för elever att få undervisning om traumatiskt laddat innehåll, men att det är lärarens skyldighet att undervisa om det (The American Historian, 2015: 34ff).

Akademikerna i samtalet är dock historiker och mycket av diskussionen handlar om rasvåld i USA. Dock är grundprincipen om att det är viktigt att undervisa om svårt innehåll den jag lutar mitt resonemang mot frågan om undervisning av ett laddat innehåll.

Eftersom scenerna behandlar samma tema men med utgångpunkt från olika människor som har olika ras-, kön- och klasstillhörighet kommer de, jämförda med varandra, att ge upphov till en tydlig framställning av hur olika människors handlingar och uttryck värderas olika på grund av deras ras-, kön- och klasstillhörighet. Urvalet kommer användas för att exemplifiera och tydliggöra passager som kan användas av en svensklärare för att belysa och undervisa om jämställdhet och människors lika värde med utgångspunkt i teorier om kön, ras och klass. För en sammanfattning av romanen, se bilaga 1.

3 Bakgrund

I bakgrundskapitlet kommer uppsatsens koppling till Skolverkets styrdokument att presenteras. Detta får sin relevans då det är Skolverkets styrdokument som vägleder läraren i gymnasieutbildningen. Styrdokumenten denna uppsats fokuserar på är de som rör gymnasieutbildningen, i synnerhet ämnet svenska på gymnasiet. Det är alltså de centrala målen för ämnet svenska och de ämnesövergripande målen för gymnasieskolan som står i fokus. Dessa mål och deras koppling till denna studie kommer presenteras under föreliggande kapitel.

3.1 Styrdokument

I syftet för ämnet svenska finns en formulering om hur undervisningen ska leda till att eleven skapar en förståelse för andra människors livsvillkor och livsförutsättningar:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur /…/ som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. (Skolverket, 2011)

Här finns en möjlighet för läraren att undervisa om att alla människor inte har samma förutsättningar i livet. Skillnaderna i livsvillkor kan bero på människors klass, ras och kön.

Förutom det övergripande målet finns det flera centrala mål i såväl kursen för litteratur som i svenska 1, 2 och 3 som denna studie kan bidra till att uppnå. För svenska 1 finns till exempel målet att eleven ska få kunskaper om: ”Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.” (Skolverket, 2011). Från svenska 2 finns till exempel målet att eleverna ska få kunskaper om: ”Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.” (Skolverket, 2011). I svenska 3 finns målet att eleverna ska kunna genomföra: ”Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.” (Skolverket, 2011).

Genom att undersöka de kontexter och processer som bestämmer vem som har vilket handlingsutrymme kommer uppsatsen presentera hur svenskläraren kan använda sig av romanen för att arbeta med frågor om jämställdhet och människors lika värde.

4 Tidigare forskning om Onåd

I föreliggande kapitel presenteras forskning om Coetzees Onåd som har relevans för denna studie. Ett urval från den tidigare forskningen om Onåd kommer att användas för att förklara hur romanen kan förstås. Denna kunskap kommer sedermera fungera som en riktlinje för analysen, vilken presenterar hur romanen kan användas av svenskläraren för att nå frågor om människors lika värde och jämställdhet.

Sexualitet är ett centralt tema i Coetzees Onåd, och har varit föremål för ett flertal studier. Christopher Peterson (2012), skriver om sexualitet i Onåd. Han analyserar David Luries sexualitet i relation till skam och använder djurs skamlöshet inför nakenhet och sex som ett uppslag att analysera utifrån. Peterson kommer fram till ett tämligen komplex resultat om Davids relation till sexualitet. David liknar å ena sidan sin sexualitet med djurs och vill inte ursäkta sitt beteende, vilket krävs för att han ska få benådning för att han haft sex med en elev. Å andra sidan tillstår han att han många gånger kvävt djuriskt-sexuella instinkter (Peterson, 2012:125ff). Petersons studie visar att sexualitet är ett centralt tema i romanen som också lämpar sig väl för analys, då det är tämligen mångfacetterat tema. Uppsatsen förhåller sig till hans studie dels för att den påvisar att Onåd är en roman som öppnar upp för många tolkningar, dels för att den skapar möjlighet att med stöd i forskning använda sexualitet som ett tema för den dialogiska diskursanalysen att utgå från.

Anne Longmuir (2007) besvarar den kritik Coetzee fick, som menade att Onåd reproducerade och blev en del av den negativa koppling postapartheid Sydafrika fick till svartas våld mot vita. Hon menar att Coetzee genom huvudkaraktären David Lurie underminerar snarare än reproducerar stereotyper. Longmuir påvisar att Coetzee positionerar Lurie med hjälp av uttryck som är hämtade från den koloniala diskursen om Afrika. Den offerroll Lurie tilldelar sig själv i det nya, postapartheid Sydafrika påminner läsaren om den vita, manliga hegemonin som var rådande i det tidigare Sydafrika (Longmuir, 2007:119ff). Longmuir menar att Coetzee gör detta genom att placera Lurie i just den koloniala diskurs som Afrika varit präglad av:

Coetzee thus positions Lurie’s own victimhood within the long tradition of colonization on the African continent. Furthermore, by invoking these white European images, Coetzee reminds us that Lurie’s understanding of South Africa and its black population is entirely mediated by colonial representations. (Longmuir, 2007:120).

Här syns det hur romanen kan generera olika tolkningar. Detta är grundprincipen i varför det är viktigt att lyfta verk så som Onåd i skolan, då den är komplex nog för att skapa nyanserade analyser om svåra ämnen om bland annat hur människor värderas olika på grund av hudfärg eller kön. Denna uppsats får sin signifikans i och med att den är en del i arbetet för att synliggöra dessa strukturer och för att förstå hur romanen kan användas som en del i skolans jämställdhetsarbete.

Sara Saei Dibavar m.fl. (2018) menar i likhet med Longmuir att Coetzee ger David en syn på sin omvärld genom den äldre koloniala diskursen medan Lucy försöker anpassa sig till det ”nya Sydafrika”. Vidare blir Lucys sätt att hantera det nya Sydafrika och våldssituationen hon ställts inför ett sätt att överbrygga den auktoritativa position David förmedlar där David inte vill förändras tillsammans med samhällets förändring. De drar således slutsatsen att Lucy blir en karaktär som kan vara löftet om en ny tid (Saei Dibavar m.fl. 2018:80ff). Författarna visar alltså på hur romanen kommenterar samhället och de normer och värden som råder. Genom dessa analyser syns det hur en närläsning av bland annat rasstereotyper och anammandet av samhällsförändring bidrar med ny information och förståelse för verket, vilket i detta fall är tätt sammankopplat med en kolonial diskurs.

Jag har inte kunnat finna någon studie som presenterar en didaktisk tillämpning av Coetzees romaner. Detta innebär att denna uppsats kommer bidra till forskningen om Onåd genom att den presenterar hur romanen kan användas i ett didaktiskt syfte.

5 Teoretiska utgångspunkter

Nedan kommer uppsatsens teoretiska grund presenteras. De teoretiska utgångspunkterna förklarar inriktningen som Onåd analyseras och förstås genom, och jag presenterar de begrepp som kommer genomsyra den. Först presenteras teorin om litteratur som meningsbärande med utgångspunkt ur Atle Skaftuns (2011) teoripresentation. Efter det kommer intersektionalitet presenteras, här med utgångspunkt ur Anne McClintocks (1995) teoribygge.

5.1 Meningsbärande litteratur

Skönlitteraturen som används i denna uppsats behandlas som meningsbärande.

Grundprincipen om varför texten är meningsbärande utgår från Atle Skaftuns (2011) teori om litteraturens nytta. Han menar att text kan ses som ett meningsuniversum och ett levande medium i vilket vi kan se en mänsklig röst som vi kan samtala med. Texten förstås alltså mer som ett subjekt än ett objekt. Vidare menar han att det lämpligaste verktyget för att analysera skönlitterära texter är frågan: ”hvem sier hva og hvordan?”, alltså ”vem säger vad och hur?”. Detta kopplar han sedermera till en diskursanalysmetod han kallar för en dialogisk diskursanalys (Skaftun, 2011:36ff).

Just att texten är meningsbärande och behöver samtalas med för att få fram betydelser är viktigt för denna uppsats då den just utforskar hur romanen Onåd kan användas av en pedagog för att skapa mening och förståelse för uttryck om kön, ras och klass. För att detta ska vara möjligt måste läraren utgå från att texten innehåller mening som eleverna kan använda sig av för att skapa en större förståelse. Vidare kommer nästkommande underkapitel förklara hur Skaftuns dialogiska diskursanalys används i kombination med teorin om intersektionalitet i uppsatsen.

5.2 Intersektionalitet – kön, ras och klass

Den andra teorin som uppsatsen utgår från är teorin om intersektionalitet. Uppsatsen kommer utgå från kategorierna ras, kön, och klass. Uppsatsen undersöker hur dessa faktorer samverkar och påverkar handlingsutrymmet för karaktärerna i Onåd. Resultatet kopplas även till Skolverkets mål om jämställdhet och människors lika värde.

Begreppen har en gemensam grund då de utgår från ett maktperspektiv, vilket väl sammanfaller med Skaftuns fråga ” hvem sier hva og hvordan?”. Vem som får säga vad och hur synliggör nämligen vem som har störst makt i en given situation (Skaftun, 2011:36ff). Teorin om intersektionalitet tillämpas för att undersöka vem som säger någonting och hur det påverkar situationen och diskursen. Skaftuns modell för dialogisk diskursanalys kommer alltså användas i kombination med intersektionalitet, då intersektionalitet skapar en möjlighet att analysera hur vem konstrueras.

Ett intersektionellt perspektiv får man bland annat vid en kombinerad analys av olika maktstrukturellt betingade kategorier såsom ras, kön och klass. Anne McClintock (1995) skriver följande i sin bok Imperial Leather:

Race, gender and class are not distinct realms of experience, existing in splendid isolation from each other; nor can they be simply yoked together retrospectively like armatures of Lego. Rather, they come into existence in and through relation to each other (McClintock, 1995:5).

För att förtydliga kategorierna exemplifierar hon att kön och ras inte bara är definitioner på ens kön eller hudfärg, utan även ges underliggande betydelser och värden (McClintock, 1995:5). Till exempel så betecknar uttrycket ”svart” inte enbart vilken hudfärg en människa har, utan även de fördomar som existerar kring svarta människor.

Detta ger i sin tur uttrycket ett värde som korresponderar med hur den som yttrar fördomen eller den som omnämns förhåller sig till det. Intersektionalitet tas fasta på i denna uppsats och används för att det ger en möjlighet till att förstå Onåd på ett mer

komplext sätt än om bara en kategori tillämpats. Det ger även en möjlighet, med McClintocks formulering i åtanke, en mer rättvis och korrekt bild för hur en människa eller karaktär positioneras. Teorin bidrar således med en god möjlighet att förstå och presentera hur Onåd kan användas för att undervisa om människors livsvillkor.

Connell (2008) definierar den hegemoniska maskuliniteten som den praktik som legitimerar patriarkatet. Den underbygger alltså männens dominanta position. Hon tillägger vidare att den hegemoniska maskuliniteten är dynamisk och föränderlig, vilket är en viktig del i dess bevarande. Om någon ifrågasätter den maskulina hegemonin som råder, någonting som alltid är möjligt av alla samhällsgrupper, kan den hegemoniska maskuliniteten förändras för att bibehålla en makthierarkiskt överordnad positionering.

Hon påvisar vidare att den hegemoniska maskuliniteten inte innebär att män alltid är högst ordnade i ett samhälle. Den är snarare är en närmast ouppnåelig standard som män förhåller sig till. Emellertid menar hon att de flesta männen på något sätt förhåller sig till den, då de tillgodoser sig en patriarkalt överordnad position över kvinnorna (Connell, 2008:115ff). Teorin om den hegemoniska maskuliniteten kommer användas i studien för att påvisa hur man kan förstå och tydliggöra hur män kontra kvinnor positioneras i romanen.

Connell länkar samman kön och ras samt kön och klass. Hon menar för det första att den vita mannens maskulinitet inte enbart konstrueras i relation till vita kvinnor, utan även mot svarta män. Här finns en koppling till ras. För det andra menar hon att det inte är en tillfällighet att män innehar de högsta positionerna i samhället, utan att det beror på maskulinitetskonstruktionen, en tydlig koppling till klass (Connell, 2008:112).

Robert Staples (1982) diskuterar den svarta maskuliniteten i relation till bland annat sexualitet. Han fastställer att det finns en syn på den svarta mannens sexualitet som rå och kopplad till instinkter, där den vita mannens sexualitet ses som behärskad trots att det rent historiskt inte stämmer (Staples, 1982:75). Han lyfter vidare en studie där det syns att vita män tror att svarta mäns största önskan är att ha sexuell kontakt med en vit kvinna, trots att en sexuell relation med en vit kvinna rankades längst ner av de svarta respondenterna (Staples, 1982:117). Connell påvisar till och med att bilden av en svart man som våldtäktsman har spelat en viktig roll i sexualpolitiken – alltså hur vita ser på svarta. Hon gör vidare en passus till Staples, och lyfter hur fattigdom och massarbetslösheten i amerikanska städer är starkt sammankopplad med rasism och

bilden av svart maskulinitet (Connell, 2008:118f). Detta tangerar läget i det post- apartheid Sydafrika som romanen utspelar sig i, där den svarta befolkningen nyligen blivit emanciperade men till stor del än inte fått något inflytande i samhället.

Strukturerna och teorierna Connell och Staples presenterar kommer att fungera som fokuspunkter i vad en lärare kan undersöka för att skildra maktstrukturer, vilket sedermera synliggör jämställdhet och människors lika värde. Staples såväl som Connell bidrar alltså med en teoretisk bakgrund som förklarar hur kön, ras och klass påverkar människors levnadsvillkor. Analysen kommer förankras i teorierna för att visa hur de intersektionella kategorierna skapar förhållningsramar för människorna som befinner sig inom diskursen.

Frantz Fanon, en inflytelserik röst i forskningen som berör strukturer kring ras skriver i sin bok Black Skin, White Masks (1952) om hur rasism påverkar människor, i synnerhet den svarta människan. Han sätter ord på hur den svarta hudfärgen blir begränsande i relation till den vita hudfärgen. Han skildrar hur fördomarna gör att en svart människa inte kan ses som intelligent och att detta inte beror på en ”förbannelse” utan enbart på grund av att huden är svart (Fanon, 2008:27). Här förklaras det tydligt hur hudfärgen gör att den svarta människan ses som underlägsen den vita. Studiet av ras i denna uppsats fokuserar på att finna vilka uttryck det är som positionerar människor i olika hierarkiska positioner baserat på vilken hudfärg de har. Detta blir en grund för en lärare att använda som avstamp för att kunna lyfta frågor om människors lika värde genom romanens skildring av ras. Fanon lyfter hur stereotyper påverkar bilden av en människa, och att hudfärgen spelar stor roll här. Likt Connell och Staples kommer Fanon användas för att synliggöra strukturer och stereotyper kring den svarta människan i romanen.

En ytterst tongivande forskare för studiet av hur människor delas in i ett ”vi- västerländska” och ”de andra- orientaler” är Edward Said. Hans studie Orientalism (1978) intresserar sig för hur västvärlden distanserar sig från orienten, länderna i bland annat arabvärlden, genom att beskriva dem med hjälp av negativt betingade stereotyper.

På detta sätt legitimeras västvärldens makt över orienten. Han menar till och med att

”västvärlden” inte hade existerat utan föreställningen om ”orienten” (Said, 2000:63ff).

Saids forskning fokuserar visserligen inte på kolonialiseringen av Afrika och den diskurs som Onåd ingår i, men hans teori om orientalism är tillämpningsbar i denna uppsats eftersom den belyser indelningen av ”vi” och ”de andra”. ”Vi”- gruppen är den

grupp som skapar och vidmakthåller de normer som gör att de positioneras över ”de andra”. Saids teori kommer alltså fungera som en förklaringsmodell till varför människor beskrivs fördomsfullt, och vad det gör för maktbalansen i diskursen.

Ett konkretiserande exempel som kan förklara hur orientalism kan synliggöra strukturer är om en svart man gräver ut en grop, och det som sägs om mannen är att det ligger i hans natur att jobba med kroppen, så det gör ingenting att han blir trött. Jämför med om en vit man hjälper honom av välvilja, och han då blir beskriven som en sympatisk man.

Här syns hur den svarta mannen, baserad på de fördomar som finns om honom, behandlas olikt den vita mannen och att dessa stereotyper skapar en ojämn hierarkisk ordning där den svarta mannen förväntas arbeta åt den vita. Läraren kan lyfta liknande exempel, och påvisa hur handlingar och ord placerar in människor i makthierarkiska positioner. Dessa positioner legitimerar sedermera beteenden för den högre positionerade gruppen, och hindrar handlingsutrymmet för den lägre positionerade gruppen. Detta exempel är skapat för att illustrera skillnader som teorin belyser, och är inte en del av Onåd.

6 Analys och resultat

I föreliggande kapitel presenteras en analys av romanen och resultatet av analysen diskuteras. Romanavsnitten som kretsar kring våldtäkterna kommer att analyseras och delar som kan användas i klassrummet till diskussioner om jämställdhet och människors lika värden kommer att stå i fokus. Kapitlet avslutas med en diskussion om verkets didaktiska möjligheter.

6.1 Analys

David, som är en universitetslärare, träffar sin elev Melanie när han går hem. Han bjuder in henne till sin lägenhet på ett glas. Melanie accepterar försiktigt inbjudan och säger att hon måste vara hemma halv åtta (17). De börjar att diskutera musik och han övertalar henne att äta middag med honom. Efter middagen talar de med varandra och David säger: ”Jag ska inbjuda dig att göra något lättsinnigt med mig /…/ stanna.

Tillbringa natten med mig.” (21). Hon frågar honom varför hon borde göra det, varpå han svarar: ”Varför? Därför att en kvinnas skönhet inte tillhör henne ensam. Den är en del av de rika gåvor som hon tillför världen. Hon har en plikt att dela med sig av dem.”

(21). Om frågan om vem som säger vad och hur ställs här kan läraren rikta

uppmärksamhet mot att det är David som talar. Han talar om att kvinnans kropp och sexualitet inte tillhör henne, utan att den tillhör mannen. Han säger vidare detta med ett talutrymme som inte ifrågasätts. Att det är David som säger detta spelar en stor roll, då han talar utifrån en position som en vit man med en hierarkiskt överlägsen position mot sin kvinnliga elev. Vem som inte säger någonting, Melanie, är också intressant att titta på här. Frågan kan här ställas varför det inte är Melanie som talar om sin egen kropp.

Avsnittet låter läsaren ställa sig frågan varför David får ett utrymme till att bestämma över en kvinnas kropp. För att börja utkristallisera detta kan läraren belysa Davids position som man och ställa frågan vad det har för betydelse i sammanhanget. Genom att ställa texten frågan vem som säger någonting och hur ges läsaren en möjlighet att undersöka om det finns något uttryck som underbygger mannens hegemoniska position som Connell (2008) skriver om, och hur det i sådana fall uttrycks. Genom att ställa texten frågorna ”vem, vad och hur” kan eleverna och läraren utläsa att David, genom att tala utifrån positionen han innehar, positionerar sig själv och Melanie inom en diskurs.

Genom passagen synliggörs hur diskursen uttrycks och upprätthålls genom vad som sägs, hur det sägs och vem som säger det. Coetzees passage möjliggör ett tolkningsutrymme där en analys av passagen kan nå kritiska frågor om vem som har makt att säga vad. Genom att eleverna får öva på denna typ av diskursanalys kan eleverna också lära sig analysera sin samtid genom samma glasögon. Om eleven kan analysera varför vissa människor får ett större eller mindre utrymme att uttrycka sig kopplat till faktorer som kön, eller klass kan de också börja ifrågasätta strukturer som kan förminska en människas handlingsmöjligheter. De kan också förstå varför människor har olika levnadsvillkor beroende på just kön, eller klass. Med den förståelsen och kunskapen hos eleverna når undervisningen Skolverkets formulering om skolans uppdrag gällande jämställdhet och allas lika värde.

David inleder en sexuell relation med Melanie. Efter en liten period tvingar han sig på henne och utför vad han beskriver som: ”Inte våldtäkt, inte riktigt, men ändå något oönskat, ända in i märgen oönskat. Som om hon hade bestämt sig för att bli alldeles slapp och död invärtes så länge det pågick” (31). Likt den förra scenen kan läraren belysa vem det är som talar. Återigen är det David som får höras när han tänker om Melanie. För att belysa hur David får en möjlighet att utföra handlingen kan läraren och eleverna gå i dialog med texten och fråga vem David är i relation till Melanie kopplat till

kön och klass. Hans maktposition som lärare och hans hegemoniska position som man är några nyckelord som kan lyftas.

Coetzee väljer att inte uttryckligen beskriva Melanies rastillhörighet, mer än att hon har snaggat svart hår och stora, mörka ögon (16). Här finns en pedagogisk möjlighet att diskutera varför Coetzee valt att göra så. Läraren och eleverna kan föra en dialog med texten för att undersöka vilken betydelse Melanies rastillhörighet har. En annan möjlighet är att eleverna, efter att de läst boken, får diskutera vilken rastillhörighet Melanie har. Här kan undervisningsmomentet gå ut på att koppla elevernas tolkningar av Melanies ras till ”vad som sägs och hur” för att sätta ord på vad som gör att de tolkar henne som vit/svart eller om de inte reflekterat över det.

Davids otillbörliga relation med Melanie uppdagas emellertid, och universitetet inleder en process där de ska utröna vilka reprimander som är lämpliga. David blir slutligen uppsagd på grund av att han inte tar avstånd från handlingar, utan snarare rättfärdigar dem som en del av hans natur. Enligt Peterson är detta en del som kan börja synliggöra Davids komplexa förhållande till sexualitet, där han å ena sidan använder sin natur som en förklaring till sin sexuella driv, men å andra sidan tillstår att han många gånger kvävt sina sexuella instinkter (Peterson, 2012:125ff). Det går även att lyfta vilken betydelse vem som säger någonting har för diskursen, och hur det sägs placerar människor i en diskurs med hjälp av en jämförelse mot en senare händelse i romanen. Denna delen är när Davids dotter Lucy blir våldtagen av tre svarta män under ett inbrott. Männen våldtar henne, misshandlar David och rånar dem. Lucy och David talar om händelsen ett tag efter att den ägt rum. Vid samtalet jämförs männen med hundar i en flock som eggar på varandra. David påstår då att de inte hade pratat om dem med liknelser till hundar om det hade varit vita män som var förövarna (180f). De talar alltså om männen i termer som öppnar upp för tolkningen att det sexuella uttrycket ligger i deras natur. Här öppnar Coetzee upp för en jämförelsemöjlighet, som kan säga mycket om hur vem som säger eller gör någonting är signifikant i sammanhanget. Den sexuella djuriska lusten blir, när David talar om sig själv någonting rättfärdigande och positivt. Den blir emellertid någonting förklarande och negativt när han talar om de svarta männen. Dialogen som kan föras med texten kan här utgå från att fråga varför ett uttryck, i detta fall om den naturdrivna sexlusten, ter sig så olika i sammanhangen. Först kan läraren peka på att det är David som talar om sig själv, och att det är David och Lucy som talar om de svarta

männen. Genom att ställa frågorna vem, vad och hur kan det dialogiska mötet med texten utröna vilken betydelse hudfärg, kön, och även social status har. David och männen placeras här olika i diskursen på grund av hur någonting sägs och i vilken situation. Saids (1978) teori om orientalism, som handlar om hur handlingar legitimeras genom ett indelande av ”vi och de andra” och hur detta upprätthålls genom uttryck och handlingar kan här användas för att teoretiskt förankra varför de svarta männen talas om på ett sätt och de vita på andra. Även Connells (2008) teori om maskulin hegemoni kan tillämpas här eftersom hon påvisar att maskulin hegemoni förutom att konstrueras mellan män och kvinnor, även konstrueras mellan vita och svarta män. Genom denna jämförelse kan undervisningsmomentet möjliggöra tolkningar för hur uttryck positionerar människor i olika makthierarkiska positioner beroende på vem som säger det, men även hur det sägs.

Under samma diskussion säger Lucy: ”Jag tror att de först och främst är våldtäktsmän.

Stölderna är bara en bisak. Jag tror att huvudsaken för dem är våldtäkt /…/ Jag tror att jag befinner mig i deras revir. De har märkt mig. De kommer tillbaka efter mig.” (179).

Här är det Lucy som uttrycker sig om de svarta männen. Hon talar om männen som synliggör vilka fördomar hon associerar med svarta män, så som att de skulle drivas av en vilja för att våldta. Emellertid säger hon i anslutning till detta att det kanske är det pris hon får betala för att få bo i Sydafrika. Våldtäkten benämns som en skuld som männen driver in (180). Skulden hon nämner är med stor sannolikhet en referens till apartheid-Sydafrika där den svarta befolkningen utstod ett systematiskt förtryck från den vita befolkningen. Här syns det Saei Dibavar m.fl. skriver om hur David representerar det gamla Sydafrika, där Lucy representerar det nya Sydafrika (Saei Dibavar m.fl. 2018:80ff). Eleverna kan här få diskutera hur Lucy ser någonting annorlunda än David i samma situation och hur det kan kopplas till bilden av David och Lucy som representanter för ett skifte i samhällsstrukturen. Här öppnar även texten upp för en diskussion om det Peterson lyfter om hur sexualitet är ett tydligt tema i romanen och att Davids har ett komplext förhållande till det (Peterson, 2012:125ff). Frågan som kan ställas texten är hur vem som säger någonting, alltså David, möjliggör handlingsmöjligheter inom diskursen och hur det positionerar andra inom den. Läraren kan ställa frågan varför det för David är tillåtet att hänvisa till sin naturliga sexualdrift som en ursäktande faktor när den naturliga sexualdriften får en väldigt annorlunda betydelse för våldtäktsmännen. Detta avsnitt kan alltså användas för att undersöka hur

diskursiva positioner kan skifta över tid. Om fokus läggs på Lucy så iakttar hon att hon som vit tidigare har haft en överlägsen och förtryckande position över den svarta befolkningen. Hon iakttar också att nu när den diskursiva positioneringen inte i samma utsträckning är underbyggd av ett juridiskt system så öppnar det upp för en ny diskursiv ordning. Läraren kan här påminna om att vem som talar påverkar vad och hur något tillåts uttryckas och ställa frågan vad detta innebär för diskussionen som David och Lucy har om våldtäktsmännen där de bland annat jämför männen med hundar. Eleverna kan undersöka vad Lucys och Davids uttryck synliggör om deras livsförhållanden som vit kvinna och för den svarta befolkningen i Sydafrika. Fördomen om den svarta mannens sexualitet är som Staples påvisar starkt knuten till instinkter och råhet (Staples, 1982:75). I likhet med Staples menar Connell att bilden av den svarta mannen som våldtäktsman har varit viktig för hur vita ser på svarta (Connell, 2008:118f). Dessa fördomar är tydligt skildrade här, vilket skapar en möjlighet för eleverna att analysera hur Coetzee lyfter dessa stereotyper och diskutera vad det betyder för texten som helhet.

Texten öppnar alltså upp för en diskussion om hur Coetzee möjliggör en förståelse av ett helt samhällsklimat genom karaktären Lucy. Här nås alltså en möjlighet att undersöka litteraturens möjlighet att skildra livförhållanden och livsvillkor i ett bredare perspektiv än enbart det karaktärscentrerade, vilket väl kan förankras i det ämnesspecifika målet för svenskundervisningen i gymnasiet: ”eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur /…/ som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.” (Skolverket, 2011).

Läraren bör också påminna om att David i samma diskussion påstår att Lucy inte hade talat om männen i liknelser till djur om de vore vita (180). Genom denna explicita formulering öppnar Coetzee upp för frågan om vem som säger någonting och hur detta sägs skapar olika handlingsmöjligheter för olika människor. Här pekar texten även på hur männens ras är den avgörande faktorn i denna situation. Läraren kan tillsammans med eleverna här ställa texten frågan vad Coetzee kan tänkas vilja uppnå med denna formulering. Här kan undervisningen utgå från McClintock där hon påvisar att den svarta hudfärgen inte enbart betecknar någons hudfärg, utan även fördomar som existerar kring dem (McClintock, 1995:5). Coetzee tycks rikta läsarens blick mot denna typ av fördomar.

Diskussionen kan fördjupas om undervisningsmomentet mynnar ut i en analys av Davids förhållningssätt till sexuellt våld. David har tidigare rättfärdigat sitt egna otillbörliga handlande genom att hänvisa till sin natur. När det senare är han och hans familj som blir utsatta för ett sexuellt övergrepp så riktar han kritik mot att hänvisa till deras natur som en betydande faktorn. Vem som talar är alltså konstant här och vad som talas om är närliggande varandra, men hur det talas om förändras till viss del. Här kan eleverna få reflektera över vad texten berättar om hur vita och svarta har olika positioner i diskursen. För att nå ett svar kan läraren lyfta det Connell skriver om hur bilden av den svarta mannen som våldtäktsman har spelat en stor roll på hur vita ser på svarta och ställa frågan vad Coetzee kan åstadkomma hos sin läsare genom att just ha med en sådan våldtäktsscen med svarta förövare i sin roman (Connell, 2008:118f). Denna scen kan även kopplas till det Longmuir påvisar om hur Coetzee underminerar fördomar om svarta sydafrikaner snarare än reproducerar dem (Longmuir, 2007:119ff). Scenen Longmuir nämner, där David funderar över sitt öde när han blivit misshandlad av våldsverkarna, är mer subtil än denna och analysen för den kräver en förkunskap i bland annat Sydafrikansk historia och i den koloniala diskursen av Afrika. Detta avsnitt, där David och Lucy talar om de svarta männen, kan också synliggöra den kritiska hållning Coetzee tycks ha kring fördomarna. Fördelen med denna del i jämförelse med det Longmuir presenterar är att detta avsnitt är mer lättåtkomlig för en elev utan några större förkunskaper om Sydafrikansk historia eller den koloniala diskursen av Afrika.

Emellertid kan det vara fördelaktigt om läraren lyfter Longmuirs studie för att visa på att det går att göra djupare analyser med större förkunskap, som i längden kan förstärka ens analys.

Efter att de tre männen våldtagit Davids dotter åker han tillbaka till Kapstaden för att förklara sin sida och ursäkta sitt beteende för Melanie och hennes familj. Han ber om ursäkt för den skada han orsakat Melanie och familjen, men han liknar det än en gång vid någon form av driftsimpuls för stark för att stävja (188). Det är alltså David som talar om den otillbörliga relationen, och sättet det görs på öppnar upp möjligheten för en jämförelse mellan våldtäkten på Lucy och den på Melanie. Coetzee tycks här påvisa ett samband mellan våldtäkterna. Det görs inte explicit, men David börjar reflektera kring övergreppet han begick efter att hans dotter utsatts för en våldtäkt. Här finns ytterligare en chans för läraren att diskutera hur Davids sexualitet värderas som någonting nästan

självklart trots att han orsakat Melanie skada. Här skapas ett tolkningsutrymme som läraren kan använda sig av för att låta eleverna diskutera hur främst kön och ras men även klass eller social status påverkar karaktärernas handlingsutrymmen. Detta kan till exempel göras genom att jämföra hur det skiljer sig åt när David talar om våldtäkten på Melanie i relation till våldtäkten på Lucy, då det finns skilda faktorer rörande ras, kön och klass som kantar dessa.

Efter att våldtäkten ägt rum börjar David misstänka att Petrus, Lucys granne, har orkestrerat händelsen för att Lucy ska flytta från gården så att han själv kan köpa den.

Han diskuterar detta med ortens veterinär tillika Lucys vän Bev och säger då: ”Lita på Petrus? Bara för att Petrus har skägg och röker pipa tror du att han är en kaffer av den gamla stammen. Men så är det inte alls. Petrus är inte en kaffer av den gamla stammen, och ännu mindre en hygglig karl. Enligt min åsikt går Petrus och längtar efter att Lucy ska sticka iväg.”(159f). Om eleverna ställer frågan vem säger vad och hur till denna del av romanen kan lärandemomentet nå diskussioner om hur människors användning av ord positionerar dem i en diskurs. När frågan vad som sägs och hur nås kan läraren uppmana eleverna att stanna upp vid ordet ”kaffer”, och be dem fundera över vad det kan innebära. Här kan eleverna få en övning i att genom att identifiera vem som säger någonting, om vem och hur det sägs, fundera på vad det signalerar om vad det säger om talarens diskursiva position. Läraren kan här påminna om att David är en vit man med en tidigare universitetsanställning och Petrus är en svart man som driver en gård.

Läraren kan senare avslöja att ordet ”kaffer” i apartheidsammanhang har samma konnotationer som ordet ”neger”. Eleverna kan här få fundera på hur meningen av ett ord skapas i en diskurs och hur ordet kan användas för att, som Saids teori menar, legitimera en överordnad ställning (Said, 2000:63ff).

Innan David flyttar från Kapstaden blir han konfronterad av en av Melanies manliga vänner, som hotar honom på grund av att han har haft sex med Melanie. David blir hotad med våld men blir inte misshandlad (36). En scen som går att jämföra med denna är när David konfronterar Pollux, den yngsta av de tre män som våldtog Lucy. David slår här direkt Pollux över ansiktet så att han trillar, varpå en hund anfaller honom och biter honom (231). Vid en jämförelse syns det att båda händelserna inte är accepterade av omgivningen, då båda blir konfronterade. Dock synliggörs två saker: för det första blir Pollux misshandlad men David blir bara hotad. För det andra får inte Pollux någon

chans att försvara sig, så som David fick i konfrontationen med Melanies manliga vän.

Genom att ställa texten frågan vem som gör eller säger vad och hur kan läraren och eleverna undersöka varför David och Pollux har så pass skilda förutsättningar vid liknande situationer. De tydliga faktorerna som kan lyftas som undersökningspunkter är ras och klass. David är vit och tidigare universitetslektor, och Pollux är svart och benämns som ”efterbliven” (233). Läraren kan ställa frågan hur Davids maskulinitet förhåller sig till Pollux (Connell, 2008:112). Eleverna kan här få ställa frågan vad vem som säger eller gör någonting har för skillnad för mottagaren. Vad som sägs eller görs i situationerna, alltså hot eller misshandel och vem som gör det kan här vara en utgångspunkt för en analys. Den kritiska frågan här är hur det görs, då det är här de båda händelserna skiljer sig åt. Läraren får här uppmärksamma eleverna för att det som

”sägs” här görs med hjälp av mer än en verbal konversation.

6.2 Tillämpning av resultaten

Frågorna som denna uppsats avser besvara är hur Coetzees Onåd kan förstås med utgångspunkt i de intersektionella kategorierna kön, ras och klass samt hur man som pedagog kan tillämpa romanen i den svenska gymnasieskolan för att diskutera och undervisa om jämställdhet och människors lika värde.

Resultaten från analysen visar hur läraren och eleverna, genom den dialogiska diskursanalysen, kan synliggöra hur ras, kön och klass samverkar och skapar olika livsvillkor. Som McClintock påvisar är dessa beroende av varandra, och de måste förstås i förhållande till varandra (McClintock 1995:5). Det intersektionella perspektivet är alltså grundläggande för att synliggöra och förstå hur människor, på grund av ras, kön och klass upprätthåller och tilldelas olika diskursiva positioneringar och således tilldelas olika livsvillkor och förutsättningar. Genom det intersektionella perspektivet nås alltså Skolverkets ämnesövergripande målformulering:

Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (LpGY, 11, 2011:11).

Dessa övergripande värden kräver att undervisningen lyfter diskussionsnivån från romanen till en mer generell nivå. Det är här adekvat att använda sig av en diskursmetod. Genom att använda sig av diskursmetoden låter analysen synliggöra hur ord och praktiker positionerar och upprätthåller människors diskursiva placering. Den låter också synliggöra hur mening om ett uttryck skapas i relation till diskursen.

Analysen visar till exempel hur ordet ”kaffer” får sin mening i den diskurs romanen skildrar. Här låter analysen eleverna förstå hur ett ord kan innehålla mening som bland annat vidmakthåller en separation mellan ”vi och de andra”. Saids teori Orientalism (1978) utgår från ett rasperspektiv, men denna typ av separation kan synliggöras över alla intersektionella kategorier.

I Onåd visar sig uttryck om sexualitet vara en bra utgångspunkt för att hitta kritiska avsnitt där människors handlingsutrymme i relation till ras, kön och klass synliggörs.

Som Peterson (2012) påvisar är det ett centralt tema i romanen. Det syns i romanen hur kön och ras är en betydande faktor på vilket handlingsutrymme i fråga om vilken sexualitet människan tillåts. Kategorin klass kan här aktiveras genom att titta på Davids maktposition över Melanie som hennes lärare, vilken i mångt och mycket liknar en klasskillnad även om den inte uttrycks specifikt. David positioneras inte enbart som vit eller man eller lärare i sina möten, han positioneras med dessa kategorier i kombination beroende på vem eller vad han förhåller sig till. I ett möte med Melanie är hans könstillhörighet och lärarposition möjligen mer framträdande men när han förhåller sig till männen som våldtog Lucy blir hans rastillhörighet i relation till hans könstillhörighet tydligare. Det är på grund av detta som det intersektionella perspektivet är viktigt att förhålla sig till i undervisningen. Om undervisningen enbart utgår från till exempel kön som analysinriktning kommer viktiga nyanser för personernas livsförutsättningar att förbises.

Om läraren använder sig av diskursanalys och undervisar genom och om det kan eleverna få förståelsen av hur strukturer befästs, upprepas och uttrycks inom diskurser.

Nästa steg blir att eleverna kan använda sig av denna förståelse för att främja jämställdhet och människors lika värde. Eleverna kan med denna förståelse dels synliggöra hur någon blir förminskad eller ojämlikt behandlad på grund av faktorerna ras, kön eller klass. Eleverna kan genom diskursteorin förstå och förklara det viktigaste inom teorin, nämligen att uttrycken och fördomarna som uttrycks inom diskursen är en

del av en makthierarki och att uttrycken inte nödvändigtvis speglar verkligheten.

Fördomarna framhålls för att etablera och fastställa en makthierarki som legitimerar uttryck och handlingar från den med en hierarkiskt överordnad position.

Genom att det föreslagna undervisningsmomentet utgår från att analysera en roman med hjälp av den dialogiska diskursanalysen, det vill säga ställa texten frågan ”vem säger vad och hur?” finns det en koppling till undervisning i svenska. Genom detta nås även följande av Skolverkets svenskämnesspecifika målformulering:

Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar (Skolverket, 2011).

Diskurs kan upplevas vara ett abstrakt begrepp, således har jag använt mig av Skaftuns modell för dialogisk diskursanalys som lämplig att använda i en undervisningssituation i svenskundervisningen på gymnasienivå. Genom att utgå från att ställa texten frågan

”vem säger vad och hur” kan eleverna nå insikter om hur diskurser formas och vad de innebär på ett konkret sätt. Detta kan underlätta för eleverna och även läraren att nå en givande diskussion utan att det gör avkall på diskursteorins grunder. Analysen i denna uppsats visar på att det är fruktbart att använda sig av just Skaftuns modell eftersom den på ett konkret sätt kan förklara hur Coetzees roman kan tolkas och användas för att påvisa människors olika livsvillkor kopplat till deras ras- köns- eller klasstillhörighet.

Metoden är ytterligare tillämpningsbar i ett undervisningssammanhang då frågan ”vem säger vad och hur” är tämligen lätt att använda och inte kräver mycket förkunskaper hos eleverna. Samtidigt kan den, med hjälp av en lärare som har en förståelse för diskursteori, användas för att fördjupa diskussionen mot en mer komplex förståelse för vad teorin om intersektionalitet visar om människors livsvillkor. Den tillåter även analysen att nå djupare än en mer karaktärscentrerad analys. Ett exempel på detta kan finnas där David säger till Melanie att en kvinnas skönhet inte tillhör henne själv.

Eleverna kan genom analyser till exempel påvisa att David kan ses som en man som utnyttjar sin position som vit, lärare och man för att bland annat rättfärdiga sina sexuella överträdelser. Här finns ett tema som kan lyftas för att diskutera om romanen är kritisk mot dessa förtryckande praktiker som i mångt och mycket är synonyma med den hegemoniska maskuliniteten (Connell, 2008). Även här bidrar texten med uppslag för att diskutera hur förhållandet till ras, kön och klass påverkar en människas livsvillkor,

Genom att använda den dialogiska diskursanalysen och fråga texten ”vem som säger vad och hur” syns det att det David säger inte enbart speglar hans syn på kvinnor, utan att den även säger någonting om hur han och Melanie genom uttrycket förhåller sig till en diskurs. Ett annat exempel kan vara hur ett och samma begrepp talas om på olika sätt när det förhåller sig till olika personer. Ett sådant fall kan återfinnas i det som kan sammanfattas som ”djurisk sexualitet” eller ”naturligt betingad sexualitet”. Romanen skapar ett utrymme för att undersöka hur detta förstås olika i diskursen om det kopplas till exempel David eller männen som våldtar Lucy.

För att eleverna ska kunna förstå romanen och diskursbegreppet utan att göra för stora generaliseringar är det viktigt att undervisa om just stereotyper och normer. Om läraren undervisar om David som en ”vit man i Sydafrika” och inte gör någon ytterligare distinktion är det lätt att landa i ett generaliserande mönster där David får representera de vita männen i Sydafrika. Istället, vilket analysen av verket i mångt och mycket visar, bör läraren utgå från de intersektionella kategorierna för att lyfta hur de olika karaktärerna formas genom dessa. Genom att göra detta lyfter läraren diskussionerna till att handla om mönster och strukturer snarare än människor eller karaktärer. Detta bidrar till att det blir en diskussion som kan tillämpas på såväl andra romaner som på samhället i stort. Som det framkommer i denna studie så kan egenskaper från karaktärerna lyftas och diskuteras utifrån frågor om stereotyper och handlingsutrymme i en diskurs.

7 Slutdiskussion

Det är tydligt såväl i mina analyser som i tidigare forskning av romanen att den till en början kan förstås som stereotypfrämjande, men att den efter en grundlig analys kan förstås som kritisk till stereotyperna. Longmuir (2007) menar att Coetzee, genom karaktären David underminerar stereotyper om svarta sydafrikaner snarare än reproducerar dem (Longmuir, 2007:119ff). Detta syns i scenen Longmuir lyfter, där David positionerar sig som de vita positionerat svarta i Sydafrika när det var präglat av apartheid. Som min analys visat finns det tecken på fler passager som speglar Longmuirs resonemang. Till exempel syns hur Coetzee möjliggör en diskussion om rasstereotyper när David och Lucy tillstår att de talar om svarta på ett annat sätt än vita.

Longmuirs resultat, där hon påvisar att romanen tillåter en djupgående analys som synliggör underliggande värden är väl tillämpningsbar på denna uppsats. Genom att

analys för att synliggöra hur livsförutsättningar påverkas av människans ras-, köns och klasstillhörighet. Romanen får genom detta ett större tillämpningsområde än som bara en text man läser för nöje, och analysmetoden gör att texten öppnas upp för vidare tolkningar än enbart vad Coetzee har för bakomliggande motiv i sitt författarskap.

Analysen av romanen som Sara Saei Dibavar m.fl. (2018) bedrivit är intressant i relation till denna uppsats. De påvisar att David gestaltar det gamla Sydafrikas föråldrade syn och Lucy det nya progressiva Sydafrika. Vad uppsatsen kan bidra med är att ge elever och pedagoger ett verktyg att undersöka hur Coetzee skildrar detta. Vidare visar resultatet att denna studie öppnar upp möjligheten för eleverna att själva analysera romanen för att synliggöra vilka värden som tycks representera Sydafrikas föråldrade syn kontra det progressiva Sydafrika. Eleverna får alltså genom denna uppsats föreslagna analysmetod en förmåga att självständigt analysera texter för att synliggöra bakomliggande värden. Detta gör att de kan pröva tidigare bedrivna analyser samt göra egna. Vi talar alltså om en typ av emancipatorisk förmåga där eleverna har en möjlighet att såväl som bekräfta tidigare bedriven forskning, ifrågasätta den utifrån vetenskaplig grund.

Petersons (2012) analys av sexualitet i Onåd visade sig vara tillämpningsbar på denna uppsats. Sexualitet är ett viktigt tema i romanen och är en av de mest påtagliga teman Coetzee använder sig av och som skildrar hur människor placeras inom romanens diskurs. Resultatet i uppsatsen kan användas för att underbygga och underlätta närmandet av temat om sexualitet, då temat kan vara ett bra sätt för läraren att synliggöra hur ras, klass och kön påverkar karaktärernas livsvillkor i romanen.

Forskningen Peterson bedrivit visar sig vara lämplig för förståelsen för Coetzees sätt att framställa hur karaktärernas förhållning till ras, kön och klass gör att de behandlas olika.

Eftersom att det finns ett så pass tydligt tema att följa kan slutsatsen dras att romanen är lämplig att använda för att just påvisa hur de utvalda intersektionella kategorierna påverkar människors livsvillkor. Med hjälp av en inläst pedagog blir det ett tydligt exempel som kan användas antingen som en fördjupning av området eller som en ingång som sedermera kan utvecklas med nya romaner eller andra teman. Med hjälp av forskningen som bedrivits på romanen har jag kunnat utkristalliserat delar som lämpar sig för analys, vilket har bidragit till en vetenskapligt underbyggd analys om verkets möjligheter för didaktisk tillämpning. Studien visar alltså på en nytta för läraren att ta