New Public Management i svenska förskolor
En kvalitativ studie om den organisatoriska strukturens påverkan inom kommunala- och fristående förskolor.
Av: Emily Singh och Julia Lotokova
Handledare: Erik Borg Examinator: Karin Winroth
Södertörns högskola | Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi C | HT2020 FEK C inriktning organisation
FÖRORD
Detta exemensarbetet har varit en spännande upplevelse med både upp och nedgångar. Studien har givit oss en stor del kunskap inom området. Med det vill vi passa på att tacka Fotis Theodoridis för
inspiration av forskningsområdet och intressanta tankar. Vägen till en färdig uppsats är lång med en slutstation av stolthet. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Erik Borg för uppmuntran, goda råd och vägledning. Med detta vill vi också tacka samtliga respondenter som tagit sig tid samt möjligjort genomförandet utav studien, med enormt bidrag av värdefull kunskap. Slutligen vill vi tacka vår familj för stort stöd under hela uppsatsskrivandet.
Emily Singh Julia Lotokova _______________ _______________
2021-01-07 2021-01-07
SAMANFATTNING
Den offentliga sektorn finner sig idag inom reformen, New Public Management, som skapats för att öka kvalitet. Reformen har framtvingat mätbarhet hos de offentliga verksamheterna. Mätbarheten har vidare skapat en marknadskonkurrens, vilket också resulterat i uppkomsten utav privatisering inom de
offentliga verksamheterna. Denna marknadskonkurrens har omvandlat förskolelärarnas yrkesroll till ett allt mer marknads fokuserat yrke. Där ändamålet för verksamheterna styrs av kundnöjdhet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida New Public Management har påverkat arbetssituationen i både kommunala- och fristående förskoleverksamheter. Studien har genomförts med hjälp utav
semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen av denna studie är att en deprofessionalitet i yrket inte har upplevts, man upplever en gemensamhet i beslutsfattning om mål. Den administrativa delen anses vara av stor vikt för verksamheterna och barnen, däremot påverkas personalen av tidsbrist för att kunna fullfölja administrationen. Utöver detta utgör brist på personal en negativitet för att uppnå en bra arbetsmiljö för både barn och personal. I studien framgår vidare en önskan om en mer lämplig balans mellan resurser och arbetssysslor.
Nyckelord: New Public Management, Organisation, Dokumentation, Deprofessionalisering, Administration, kvalitét- och resultatstyrning.
ABSTRACT
The public sector is today based on the reform, New Public Management, which was created to increase quality. The reform has forced the possibility of measurability in the public occupation. Measurability has also created marketing competition, which has also resulted in the emergence of privatization in the public sector. This market competition has resulted in a change in the professional role of preschool teachers that has become more market oriented. The operations work is aimed at a customer satisfaction- oriented purpose. The purpose of this study was to investigate whether New Public Management has affected the employment situation in both municipal and independent preschool activities. The study was conducted with the help of semi-structured interviews. The conclusion of this study is that deprofessionalization in the profession has not been experienced, one experiences a commonality in decision-making about goals. The administrative part is of great importance for the activities and the children; however, the staff is affected by lack of time to be able to complete the administration. In addition to this, a lack of staff is a negativity for achieving a good working environment for both children and staff. The study also shows a desire for a more suitable balance between resources and work activities.
Keywords: New Public Management, Organization, Documentation, Deprofessionalization, Administration, Quality and Performance Management.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1
1.2PROBLEMDISKUSSION ... 3
1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 4
1.4AVGRÄNSNING ... 5
2. NEW PUBLIC MANAGEMENT ... 5
2.1NEW PUBLIC MANAGEMENT SOM REFORM ... 5
2.2NPM INOM SKOLVÄSENDET ... 8
2.3KRITIK MOT NPM ... 9
2.3.1DEPROFESSIONALISERING ... 11
3. FÖRSKOLOR ... 13
3.1SVENSKA FÖRSKOLOR ... 13
3.2FRIDTJUV BERG ... 14
3.3FÖRSKOLOR SOM EN DISKURS ... 15
3.4KOMMUNALA FÖRSKOLOR I SVERIGE ... 16
3.5 FRISTÅENDE FÖRSKOLOR I SVERIGE... 16
4. METODIK ... 17
4.1UNDERSÖKNINGSMETOD ... 17
4.2DATAINSAMLING ... 17
4.3URVAL AV RESPONDENTER... 19
4.4TELEFONINTERVJU ... 20
4.4.1PERSONLIG INTERVJU ... 20
4.5SEMISTRUKTURERAD INTERVJU ... 21
4.6EMPIRI METOD ... 21
4.7ETISKA RIKTLINJER ... 22
4.8RELIABILITET ... 22
4.8.1VALIDITET ... 23
4.9KÄLLKRITIK ... 23
5. ANALYS & DISKUSSION ... 24
5.1DEPROFESSIONALISERING ... 24
5.2KVALITET- OCH RESULTATSTYRT ... 29
5.3ADMINSTRATIONENS PÅVERKAN ... 31
6. AVSLUTANDE DEL ... 37
6.1SLUTSATS ... 37
6.2REFLEKTION ... 38
6.3FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 39
KÄLLFÖRTECKNING ... 40
7. BILAGOR ... 44
INTERVJUMALL FÖRSKOLELÄRARE/BARNSKÖTARE ... 44
INTERVJUMALL UTBILDNINGSDIREKTÖR ... 46
1 1. INLEDNING
”I detta kapitel introduceras bakgrunden för studiens ämne. Här presenteras även problematiseringen till genomförandet utav studien, vilket vidare står till grund för syftet vi vill uppnå. I kapitlet uppvisar vi även studiens avgränsningar.”
1.1 BAKGRUND
Förskolorna uppkom på 1800-talet. Under den historiska början av förskolor tilltalades verksamheten som ”Småbarnsskola”. ”Småbarnsskola” togs fram för att skydda barn från att utnyttjas på arbetsfält och utvecklades vidare till att underlätta för de arbetande föräldrarna samt utveckla barnens sociala förmågor (Läraren, 2018).
Under 1990-talet får förskolorna och grundskolan en ny tillsynsmyndighet. Förskolan gick från att ses som en social anslutning till att tillhöra skolöverstyrelsen, där förskolan gav en starkare bild av ett utbildande syfte. Den nya reformen skapar ett behov av mätning av marknadsmässiga resultat och leder till uppkomsten av de fristående verksamheterna (Lindgren, Söderlind 2019). Detta var ett resultat av en ny syn på förskolan, som en utbildande funktion. Denna blomstring ledde till att de privata
verksamheterna även godkändes till att få statliga bidrag för deras verksamheter. Idag kan fristående förskolor bedrivas i form av aktiebolag, trossamfund, stiftelse samt ekonomiska föreningar i form av kooperativ, med möjlighet till offentligt stöd (ibid).
Vid omvandlingen utav förskoleverksamheterna tog en administrativ reform plats, vilket ledde till att den offentliga sektorns styrteknik blev mer konkret (Forsell, Ivarsson 2014). Den nya reformen, New Public Management skapar en objektiv och resultatinriktad struktur på verksamheterna och skapar frihet till de fristående verksamheterna, som ges utrymme att agera inom publika skolväsenden (Jarl, et al 2011). Det skapar en marknadskonkurrens mellan olika verksamheter inom offentliga sektorn och ställer krav på arbetssättet inom verksamheterna, för att ge utrymme till att verksamhetens kvalitét skall bli mätbart (ibid). Med denna omvandling följde införandet av mål-och resultatstyrning, decentralisering
2
av ansvar. Från statlig till kommunal nivå, konkurrensutsättning och fri etableringsrätt för fristående skolor (Stenlås, 2011). Detta har lett till att de offentliga organisationerna har blivit mer självständiga och moderna. Resultatet blir att det ställs krav på god byråkrati för att hålla en rättfärdig nivå på regelefterlevnad, förutsägbarhet, likabehandling och effektivitet (Forsell, Ivarsson 2014).
För att göra dessa verksamheter mätbara införs en granskningsbarhet. Granskningsbarhet har blivit en viktig del av administrationsarbetet (Power, 1996). Granskning spelar en specifik roll i uppkomsten utav kritik i omgivningen och behovet utav granskning är något som ligger i människans grundläggande behov. Granskning medför minskad känsla utav tvivel och ångest, vilket skapar ett behov utav ett granskningsbart samhälle. Enligt Skolverket (2020, Dokumentation i förskolan”) ska varje förskola i enighet med läroplanen dokumentera sin verksamhet. Dokumentationen är ett sätt att mäta kvalitén och utgör en stor del av New Public Management, vidare kommer detta begrepp även benämnas som NPM i studien. Dokumentation ska utföras både på individ- och gruppnivå, med syftet att skapa en möjlighet för att kunna utveckla och analysera kompetensen i verksamheten (Skolverket 2020, ”Dokumentation i förskolan”). I Skolverkets rapport för lägesbedömning (Skolverket, 2020) beskrivs de reflektioner för regelefterlevnad och måluppsättning som man stött på under årets gång. I rapporten tar man upp hur dessa mål och krav påverkar de enskilda satsningarna för verksamheterna. Utgångspunkten i rapporten var att dessa mål och krav kan försvåra möjligheten för verksamheterna att bedrivas ändamålsenligt (Skolverket 2020 ”Skolverkets lägesbedömning”). Med denna specifika styrning skapas otydlighet och förvirring, när man utöver dessa statliga uppföljningar ska efterfölja de nationella målen. Detta medför att onödig administrativ tid går till spillo, samtidigt som otydlighet och risk för att de nationella målen inte uppfylls ökar (Skolverket 2020 ”Skolverkets lägesbedömning”). Den viktigaste yrkesgruppen i verksamheten är enligt Stenlås (2011) lärarna, eftersom det är lärarnas duglighet och engagemang som får skolan att fungera väl. Däremot har utbildningsforskarna och statsmakterna inte ägnat intresse åt hur de olika skolreformerna har påverkat yrkesgruppen, vilket har medfört en deprofessionalisering för yrket (ibid). Vilket innebär att man fråntagit de professionella deras självbestämmanderätt och inflytanderoll i deras eget arbete.
3 1.2 PROBLEMDISKUSSION
Det talas en hel del om hur förskoleyrket har tappat sin självbestämmanderätt för sin yrkesutövning och deprofessionaliserats. Större barngrupper och hög sjukfrånvaro tillsammans med lägre kompetens hos personal, skapar en snöbollseffekt som blir svår att kontrollera (Läraren, 2015).
Den utbildade personalen kommer ut med en tanke om hur hen vill uppträda i verksamheten, men får inte möjligheten att framföra dessa tankar och idéer på grund utav tidsbrist. För att dra ner på
verksamheternas kostnader tar även pedagogerna på sig uppgifter så som att t.ex. putsa fönster eller rulla mattor, vilket är ett resultat av att verksamheterna bedrivs i form av företag (Läraren, 2015).
Inom vård, skola och omsorg förekommer en hög andel sjukskrivning. Dessa verksamheter har kvinnligt anställda som majoritet. Även utbildningssektorn är kvinnodominerat och grund- och förskolan är den verksamheten med flest sjukskrivningar (Försäkringskassan, 2018). Förskolan tillkännages ha en påfrestande psykosocial arbetsmiljö, vilket har en stor påverkan på den psykiska ohälsan bland anställda. De senaste åren är det främst psykiska diagnoser som påverkat den höga sjukfrånvaron (Försäkringskassan 2018). I Lundströms studie (2018) sammanställs att nya arbetsuppgifter skapat en begränsning och ökad arbetsbelastning, där de anställda fråntas självbestämmanderätten och de förhöjda kraven även utgör risk för hälsan. En hög grad av bristfällighet har rapporterats för den psykosociala arbetsmiljön i just skolorna (Försäkringskassan, 2018). Enligt en rapport från Försäkringskassan visar det att förskolelärarna tillsammans med fritidspedagoger utgör den fjärde mest sjukskrivna
yrkesgruppen, varav störst orsak är psykisk sjukdom, som utgör hela 31% utav sjukorsakerna (Läraren, 2015).
Enligt Lindgren och Söderlind (2019) är det bortsett från styrformen, få skillnader mellan fristående och kommunala förskolor. Däremot är det en ständig kamp inom marknadskonkurrensen för samtliga
förskoleverksamheter, vilket i stor utsträckning påverkats utav framkomsten av förskoleverksamheter i vinstdrivande syfte. År 2015 var det till exempel fler barn per pedagog i de fristående förskolorna och
4
färre personal med pedagogisk och gymnasial utbildning än i de kommunala verksamheterna. Enligt en studie som gjordes av Eurofond 2015 (Lindgren, Söderlind 2019) påverkades de barn som ingått i mindre barngrupper mer positivt. Färre barn per pedagog gav ett högre kvalitetsutfall, med en större positiv effekt mellan barn och pedagog. Det inkommer fler och fler krisrapporter om för stora barngrupper, brist på utbildad personal, otillräckliga lokaler med höga ljudvolymer, tidsbrist för planering av verksamheter (Läraren, 2015).
Förskolepedagogernas yrke har påverkats av utökade och mer utvecklade krav kring förhållningssätt i yrkesutövningen. För att följa upp dessa får de även lägga mer tid på administrativa delar i uppföljning och utvärderingssystem. Genom denna studie vill vi studera effekten av dessa förändringar och krav på det dagliga arbetet och kvalitén på pedagogisk omsorg inom förskoleverksamheter. Med detta vill vi få en tydligare bild för hur pedagogerna upplever att kvalitén blir bättre med hjälp av den tid som läggs på administration och hur en önskvärd organisering och administrationsgrund ser ut från pedagogens perspektiv.
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur arbetssituationen på förskolor påverkas av New Public Management som reform. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att basera denna studie inom både kommunala- och fristående förskolor.
Frågeställningar:
- Upplevs yrket som deprofessionaliserat?
- Hur påverkas man utav resultat och kvalitetsstyrning i arbetet?
- Hur upplever man att den administrativa delen påverkar arbetssättet?
5 1.4 AVGRÄNSNING
För att uppnå syftet har vi valt att intervjua tio respondenter med olika bakgrund kopplade till förskolor i olika delar i Stockholmsområdet. Vi har valt detta upplägg för studien för att få ett brett och kvalitativt perspektiv för New Public Managements påverkan i förskoleverksamheter.
2. NEW PUBLIC MANAGEMENT
”I detta kapitel presenterar vi det centrala begreppet New Public Management. Här förklaras reformen inom förskolor samt den kritik som framhävts av reformens införande.”
2.1 NEW PUBLIC MANAGEMENT SOM REFORM
Det har varit på tal om New Public Management sedan 1980-talet. Reformen infördes under 1990-talet, då förskolor fick sin första läroplan (Almqvist, 2006). New Public Management (NPM) är i dagens samhälle en utav de mest karakteristiska reformerna inom den offentliga sektorn (Jarl, et al 2011). När idéerna om den nya reformen anlände tog det inte lång tid tills den gjorde genomslag inom
välfärdsområden så som vård, skola och omsorg (Blomqvist, 2016). Enligt Blomqvist (2016) har man tidigare lagt fokus på att skydda offentliga sektorn från privatisering och marknadskrafter. Den nya reformens hastiga införande speglade sig i ryktet om att vara en lösning på bristande effektivitet och svagt medborgarinflytande (Lundström, 2018). Foucault menar på att det är genom styrmodeller som man strukturer andras möjligheter att handla (Palla, 2011). NPM är i stort en administrativ reform som skapades för att öka effektivitet och prestation inom den offentliga verksamheten, i den moderna byråkratin (Lundström, 2018).
Vi lever i dag i ett administrationssamhälle, där mängden administration ökar (Forsell & Ivarsson, 2014). Dokumentationen är ett sätt att bearbeta information som kan föras vidare till olika intressenter och mottagare och hjälper oss också att upprätthålla, styra och samordna. Dokumentationen kan lagras över tid och kan framtas vid behov, det är också med hjälp av administrationen som vi för vidare kunskap och det organisatoriska minnet (Forsell & Ivarsson, 2014). De administrativa reformerna
6
medför därmed mätbarhet av prestation, uppföljning, utvärdering och utveckling (Hood, 1991).
Införandet av den nya reformen var inte syftad till att ingripa på professionens karaktär, utan intentionen var att betona mål och ansvarsutkrävande (Lundström, 2018). Den nya reformen tvingar managern i den offentliga sektorn att agera mer och mer likt managern i den privata sektorn (Jarl, et al 2011). Enligt Jarl, et al (2011) centraliserar NPM budgetering, kvalitet och resultatstyrning samt framhäver en konkurrenskraft för en manager. Med denna omstruktur växer även privatiseringen och skolvalet fram.
Professionen går från ett professionellt ansvar till ett ansvarsutkrävande och medför att professionen avsätts. Detta förorsakar att tilliten urholkas, då vi avskaffar tilliten till professionernas förmåga (Lundström, 2018). Enligt Karlsson (s. 230, 2017) ”är tillit bra men kontroll bättre”, då man kan använda sig utav kontroll trots att relationen mellan människor och verksamheter saknas. Enligt Blomqvist (2016) har reformen medfört att politikerna övertagit makten av välfärdsstaten från de professionella. Det nya styret reagerar med decentralisering som innebär att formella myndigheter och uppgifter flyttas bort från den centrala toppen i hierarkin (Rövik, 2000). En konkurrensutsatt marknad medför att kunderna väljer bort de som har svårigheter med att hålla den nivå och kvalitét som
marknaden förväntar sig (Karlsson, 2017).
Under 80-talet såg man välfärdstjänsterna som byråkratiska och inflexibla och man upplevde en saknad av respekt för kundens önskemål (Blomqvist, 2016). Det var vid införandet utav denna reform som första stegen togs för att säkra kvalité i förskolor. Sökandet utav kvalité skapade en stor omvandling i förskolornas struktur och riktlinjer. NPM ledde till en förstärkning utav rektorernas roll. Det var
rektorerna som skapade grunden för kvalitén samt de som fick makten av att benämna bilden för vad en bra lärare är (Lundström, 2018). Man har med hjälp utav skollagar och styrdokument försökt säkra att förskolorna oavsett område, ska bli lika bra för alla (Carlgren, 2019). Det är också med hjälp utav dessa styrdokument som rektorer och den statliga utbildningspolitiken fått nyckelrollen till att skapa och hålla kvalitetsarbetet (Lundström, 2018). Reformen används som verktyg för att minimera kostnader inom den offentliga sektorn samtidigt som man vill motsvara de växande förväntningar som ställs på servicen i den offentliga sektorn (Lundström, 2018).
En effekt av beblandningen utav olika reformer är ett granskningsbart samhälle. Granskning är en del av vårt samhälle, vi människor är byggda på ett sätt som skapar ett behov av kontroll för vårt eget
7
välmående (Power, 1996). I samlag med lärarnas självbestämmanderätt, utgör granskningssamhället en begränsning för lärarnas profession (Lundström, 2018).
Det finns tre centrala huvudområdet för införandet av det granskningsbara samhället:
1. Att få den offentliga sektorn till ett granskningsbart samhälle, dvs. man vill ha kontroll.
2. Göra kvalité granskningsbart, vilket görs med hjälp utav mätning.
3. Införskaffa varumärkesutvärderingar.
(Power, 1996)
Kvalitén grundar sig i en teknisk diskurs, där mätbarheten har varit enkel (Power, 1996). Enligt Power (1996) måste man först bestämma vad kvalitét är för att göra den granskningsbar och det krävs också att man gör kvalitén synlig för en större publik. Det gäller med andra ord att alla har en samsyn på vad kvalitén är för att skapa ett mål för vad man vill uppnå. Målen uppnås genom att verksamheterna styrs mot ett ändamål. Enligt Hood kan man betrakta sju olika modeller som handlar om den interna styrningen, för att leda enligt den nya reformen. Dessa är:
1. Det blir allt mer vanligt att blanda offentligt och privat, samt införande av mindre enheter och resultatenheter.
2. Introducerandet av kontraktsrelationer, dvs. skriftliga avtal och interna marknader.
3. Större fokus på lednings- och styrningspraktiker inom det privata näringslivet.
4. Det skapas en ökad disciplin för budget och större medvetenhet för kostnader.
5. Högre vikt och respekt för det direkta ledarskapet.
6. Mätning av prestationer och mål samt skapandet av formella standarder.
7. Ökad betoning på produktivitet.
(Forsell, 2014)
Inspirationen för detta mätverktyg kom från näringslivet som befann sig inom en användning utav Total Quality Management (Hasselbladh, 2013). Idén om explicita standarder som tydliga mätbara mål, skulle ge ökad effektivitet och förbättra kvalitén (Carlgren, 2019). Detta medförde en spridning av
standardiserade organisationsmodeller, en tro på implementering och användning utav manager (Hasselbladh, 2013). Reformen upplevdes som en framgångsfaktor för all typ av organisering, idag ser man däremot inte enbart på NPM som en lösning (Carlgren, 2019).
8 2.2 NPM INOM SKOLVÄSENDET
Den nya reformen skapar en decentralisering. Under 1990-talet tar kvalitén inom förskolor större fokus inom politiken, vilket sprider sig vidare till arbetssätten i förskolorna. Reformen skapar en struktur för den offentliga sektorn och en bild för hur den skall styras och organiseras (Jarl, et al 2011). NPM skapar ett krav för dokumentation i förskoleverksamheterna. Dessa används av två syften, för att följa upp barnets utveckling och få en bild av barnets perspektiv. Det andra från pedagogens perspektiv, att skapa en förståelse för en aktivitets funktion, för barnets utveckling (Håkansson, 2016). Dokumentationen används vidare för att upptäcka vad som fungerar bra samt om det krävs en förändring i verksamheten.
Kravet på dokumentation tas upp i varje verksamhet och bestäms utifrån huvuddelarna i läroplanen, så som normer och värden, utveckling och lärande samt barnets inflytande (ibid).
NMP presenteras som ett led i att uppnå ett högre inflytande från elever och föräldrar (Blomqvist, 2016).
En påföljd utav detta är marknadskonkurrensen kring förskolorna. Förskolorna representerar sin verksamhet på sina egna hemsidor. Här riktar de sig mot olika typer av pedagogik och framhäver barngruppens storlek för att visa på kvalitét. Verksamheterna presenteras också med kvalitetsmått och resultat från föräldraenkäter (Fredriksson, 2009). Det har skapats ett nytt synsätt när man ser föräldrar och elever som kunder till verksamheterna och konkurrens och marknadsföring blir allt mer en vardag inom skolväsendet (Jarl, et al. 2011). Konkurrensutsättningen har medfört en större variation på
barngruppernas storlek. Enligt Blomqvist (2016) har barngruppens storlek gått från 13,3 år 1990 till 16,3 i slutet av 2000-talet. Kvalitetskravet skapar en standard där förskolorna tar fram enkäter för att räkna nyckeltal, där föräldrarna betraktas som kunder och skall svara på Statistiska centralbyråns ”nöjd-kund- index” (Lindgren & Söderlind, 2019).
De grundläggande förändringarna som skolväsendet gick igenom vid införandet utav NPM är:
- Man förändrade managerns centrala styrpunkt från den traditionella publika sektorns modell till en mer objektiv och resultatinriktad modell.
- Decentralisering utav ansvaret för finansiering och organisering från den statliga nivån till kommunal nivå.
- Man förde även ansvar för nyanställning och löneutdelning vidare från den statliga nivån till varje enskild kommun.
9
- Möjliggörande för den privata sektorn att tillhandahålla utbildning inom publika skolväsendet.
(Jarl, et al 2011) Man införde år 1992 skolpeng som är en typ utav prestationsersättning för skolan utifrån antal elever som antas (Almqvist, 2006). Skolpengen ska täcka allt från matkostnader till elevhälsa samt
undervisningskostnader. Detta infördes som ersättning för tidigare system där kommunen betalade ut medel i klumpsumma till respektive skola. Skolpengen tillåter att man kan bo i en kommun men välja en skola i en annan kommun. Detta möjliggör det fria valet och gör samtidigt att det bildas ett urval där skolan bestämmer vem som ska få plats och vem inte (FISS, 2020). I förskolor som erhåller offentlig finansiering tillåts ingen privat avgift, här gäller enbart maxtaxa för verksamhetens kunder (Blomqvist, 2016).
Efter införandet utav reformen har flera olika faktorer påverkats positivt så som
• Andelen förskolelärare har ökat.
• Förstärkning av förskollärarutbildning för pedagoger.
• Det har införskaffats en ny läroplan för förskolor.
• Verksamheten har blivit tydligare.
• Införande av pedagogik och utbildning för barnen i verksamheten.
(Blomqvist, 2016) Enligt en studie gjord av Fredriksson (2009) har de kommunala lärarna större erfarenhet än i de fristående verksamheterna, samt att de har en högre utbildning. I sin studie jämfördes de kommunala verksamheterna med ett snitt om 18 års erfarenhet till skillnad mot sex års erfarenheter i fristående verksamheter (Fredriksson, 2009).
2.3 KRITIK MOT NPM
Vid införandet utav NPM skapas snabbt en kritik för dess effekter som påvisas inom skolväsendet (Lundström, 2018). NPM blir allt mer kritiserat, eftersom reformen som styrmetod inte är så effektivt som man förväntat vid implementeringen utav verktyget. Resultatet har vidare skapat en kontroll där allt ska styras, planeras, mätas och följas upp (Carlgren, 2019). Den mest centrala delen i förskolans kvalitet
10
är förskolelärarna. Det är värdet som förskolelärarna skapar för barnen som utgör kvalitet, vilket kan vara svårt att mäta (Kommunal, 2014). Medarbetarna inom utbildningssektorn är bland de som utgör störst sjukfrånvaro enligt Försäkringskassan (2018). Skolverket har i sin lägesrapport beskrivit det fria skolvalet som ett genuint dilemma (Kommunal, 2014). Enligt en undersökning som gjorts utav Stenlås (2011) visar det sig att en fjärdedel utav lärare är ganska eller mycket missnöjda i arbetsrollen. En ägare till en friskola kan i Sverige plocka ut en vinst som gynnar enbart den själv, och Sverige är det enda land i världen där detta är möjligt (FISS, 2020). NPM underminerar det traditionella styrsystemet inom den offentliga sektorn och benämns som ett hot mot den offentliga professionen (Jarl, et al 2011). Det är genom det systematiska kvalitetsarbetet som lärarnas yrkesroll undermineras (Nilholm, 2018).
Otydligheten i reformen får med flera aktörer med skilda intressen. För politiker läggs fokus på dess egna intressen för kontroll och förbättrad styrning som NPM utlovar, medan ekonomer belyser uppskattning för den effektivitet som NPM garanterar (Blomqvist, 2016).
Det är en oklarhet i huruvida reformen har påverkat kvalitén i förskolor, det pekar både mot en förbättrad kvalitet samtidigt som det framförs en hel del kritik (Blomqvist, 2016). För
förskoleverksamheten är det inte heller lika tydligt vilka kunskapsmål de har, vilket skiljer sig från skolan, där denna bild är mer tydlig (Kommunal, 2014). När det gäller dokumentationen har det skapats en otydlighet om vad som bör dokumenteras och varför vissa saker ska dokumenteras (Håkansson, 2016). Detta leder vidare till en otydlighet i användandet av dokumentationen, vilket gör
dokumentationen onödig (ibid).
Ett resultat av den konkurrens som har skapats är också att de fristående förskolorna arbetar mot en marknad som ska gynna verksamheten ekonomiskt (Kommunal, 2014). De arbetar med ett urval och i kommunals rapport (2014) beskriver man detta som att ”skumma grädden av mjölken”. Man styr till exempel vilka som intresserar sig för förskolan genom att styra verksamheterna till kortare öppettider, placera förskolan i ett resursstarkt område samt att rikta sin marknadsföring mot resursstarka familjer.
Fristående verksamheter arbetar bort de mer resurskrävande, då barnomsorgspengen betalas ut per barn och heltid (ibid). Resurspengen baseras inte på antal timmar som barnet går och kommunen är skyldig att lämna en barnomsorgspeng som motsvarar den genomsnittliga kostnaden till alla utförare som är godkända för verksamheten. Det är i slutänden kunderna dvs. föräldrarna som väljer vilken verksamhet som denna peng skall gå till, då det är de som beslutar om vilken förskola deras barn ska gå på (ibid).
Ett exempel på en resursstark familj är enligt Kommunals rapport (2014) två föräldrar som har
11
kontorstider alternativt flexibel arbetstid och helst inte själva ser att dess barn går allt för långa dagar på förskolan. Målet blir alltså att nå ut till fler resursstarka familjer för en verksamhet som utgör
vinstdrivande syfte.
Karlsson (2017) beskriver målstyrning som ett sätt att påverka till ett önskat beteende, där detta begrepp jämförs med hur man styr en bil till önskad hastighet och riktning och att det är på samma sätt managern styr personalen. Det är alltså med hjälp utav managern som man styr tjänstemännen till att nå mål och resultat (Almqvist, 2006). Med NPM krävs en koppling mellan mätning och tydliga mål, vilket enligt Carlgren (2019) är rimligt inom de industriella verksamheterna, så som produktion av bilar. Däremot utgör det en problematik i att införa denna mätbarhet inom verksamheter som arbetar med kunskap och utbildning. Den nya typen av management är en så kallad Abstract Management, där managern inte anses behöva förstå professionen som tjänstemännen utövar, utan är mål och resultatstyrd (Townley, 2001).
Tidigare lades vikten på att ledaren som blev vald var till exempel den bästa tjänstemannen, då den sitter på den bästa kunskapen (Townley, 2001). Den nya reformen leder till en begränsning i yrkesrollen som lärare, då man måste förhålla sig till en manager som är okunnig i yrkesrollen och dess styrning. Att man till exempel mäter antal barn i barngrupperna i förskoleverksamheterna samt antal barn per lärare, ger däremot inte en djupare bild utav kvalitén på förskolan. Eftersom införandet av reformen grundat sig på detta som ett mätinstrument, blir det lättare för de fristående verksamheterna att skapa en ”god
kvalitet” som syns utåt. Då man mäter något som är lätt att manipulera (Kommunal, 2014).
2.3.1 DEPROFESSIONALISERING
Deprofessionaliseringen är ett sätt att föra över makten från de professionella genom att minska dess inflytanderoll i sitt eget arbete, minska möjlighet för eget omdöme samt att minska dess autonomi (Stenlås, 2011). Deprofessionalisering är enligt Stenlås (2011) inte teoretiskt etablerat så som man kan se på professionalisering. Professionaliseringen är en inre styrning till skillnad från
deprofessionalisering som är en yttre styrning. Det utgör ett sätt att ta över kontrollen för att föra den vidare till en så kallad ”utifrån styrning” (Carlgren, 2010).
Ett resultat av deprofessionaliseringen är att göra de professionella utbytbara (Stenlås, 2011). Inom
12
förskoleverksamheten betyder deprofessionaliseringen att man fråntar lärarna bestämmelsen och synen om arbetsrollen, till en utomstående makt. Denna utomstående makt tar i sin tur med sin egen
uppbyggnad utav normer och kriterier beslut om vad som innebär ett gott arbete för verksamheten (ibid).
Nilholm (2018) beskriver i sin artikel ” Läraren- Fri Själ eller Robot?” läraryrket som ett robotiserat yrke. Det som enligt Nilholm (2018) skiljer människan från roboten är att människan är ansvarig över sina beteenden och även har makten att bestämma över de. När människan fråntas ansvar och
bestämmanderätt blir den alltmer lik en robot, detta kan jämföras med uppstyrningen och fråntagandet utav självbestämmanderätten för hur läraryrket ser ut idag (Nilholm, 2018). Införandet utav NPM har begränsat läraryrket, lärarna fråntas möjligheten att lägga tid på det man vill lägga tid på dvs. eleverna (Stenlås, 2009). Enligt Oredsson (2020) upplever hela 70 % utav lärarna att den nya styrningsmodellen (NPM) påverkat yrkesrollen med negativa konsekvenser. Detta kan jämföras med ekonomer,
miljöinspektörer och jurister, som inte upplever reformen som besvärande (Oredsson, 2020).
13 3. FÖRSKOLOR
”I detta kapitel presenteras de svenska förskolorna både fristående- och kommunala. Kapitlet leder även läsaren in i förskolornas historia och syftet till förskolornas bildande. Vidare förklaras även förskolan som en diskurs, svårigheten i att tolka förskolan i ett begrepp.”
3.1 SVENSKA FÖRSKOLOR
Sverige ville tidigt skydda barnen från att nyttjas som arbetskraft, därför startade man redan 1836 förskoleverksamheter för två till sjuåriga barn, som namngavs ”Småbarnsskolor” (Läraren, 2018).
Förskolan växte fram under 1900-talets industrialisering som ett modernitetsprojekt. Det var Friedrich Fröbel som stod till grund för den första typen av förskola som namngavs ”Kindergarten” 1840. Fröbels idé var en ny sorts pedagogik som skulle göra individen till en duglig och socialt sinnad
samhällsmedlem (Hammarström-Lewenhagen, 2016).
Med tiden utvecklades dessa ”Småbarnsskolor” till att ta emot yngre elever. Fler blev intresserade att utnyttja dessa verksamheter och med tiden ökade segregationen inom förskolan då de rika familjerna skickade sina barn till ”Barnträdgårdar”, så kallade ”Kindergarten”. Utvecklingen av dessa
barnträdgårdar har succesivt förändrats, där man ställt fler och fler krav på utformningen. Under årens gång provade man på olika typer av verksamheter, barnkrubbor, daghem, lekskola, deltidshem med flera. Det var först på 1970-talet som daghem och lekskolor slogs ihop till förskolor (Läraren, 2018). På 1970-talet omvandlas förskolorna till att utveckla och stimulera barnen i verksamheten tillsammans med tidigare fokus på omsorg (Skolverket ”samanställning och spridning av forskning som resultat” 2020).
Under slutet av 1990-talet går förskolorna från social sfär till en utbildningssfär (Lindgren & Söderlind, 2019). Detta innebar en ny tillsynsmyndighet, där förskolan går till att tillhöra skolöverstyrelsen. Det var också under 1990-talet som privata verksamheter uppkom och möjligheten till offentliga bidrag
möjliggjordes.
Förskolan ska idag vara ett komplement till barnens hemmiljö och samarbeta med föräldrarna. Detta samarbete medför även vikten av att pedagoger har insikt i barnens hemmiljö (Franzén et al, 2014). Idag är det i stort sett kravställt att förskolan ska ledas av utbildade pedagoger eller att ett minimiantal
14
utbildade pedagoger finns tillgängliga per avdelning. Lindgren och Söderlind (2019) har gjort studier som påvisat att den utökade professionaliteten inom förskolorna bidragit till att pedagogerna fått ökat självförtroende inom dess arbete, vilket i sin tur givit ökad pedagogisk professionalitet och medvetenhet.
Professionalitet har skapat en förväntanbild där förskolan är med i en vardagsrealitet, där barnen ska mötas av en kvalitativ pedagogik och utvecklas. Enligt Lindgren och Söderlind (2019) är skillnaden utöver styrformen av fristående och kommunalt styrd förskola liten. Idag kan fristående förskolor bedrivas i form av aktiebolag, trossamfund, stiftelse samt ekonomisk förening i form av kooperativ (Lindgren & Söderlind, 2019). Enligt Statens Skolverk (Skolverket 2020, ”Så här fungerar förskolan”) ska varje förskola dokumentera sin verksamhet, oavsett verksamhetens form. Dokumentationen ska utföras med riktning på både individ- och gruppnivå, då man vill kunna utveckla och analysera utbildningens nivå (Skolverket 2020, ”Dokumentation i förskolan”).
3.2 FRIDTJUV BERG
Fridtjuv Berg var en av de största profilerna inom den svenska skolans historia. Fridtjuv har under sin livstid (år 1851–1916) arbetat som förskolelärare, riksdagspolitiker, minister och var under hela sitt yrkesliv engagerad inom samhällspolitiken. Fridtjuv var med och lade grunden för förskolornas pedagogik, samt arbetade för att grundskolan var till för samtliga samhällsklasser (Edu Stockholm Universitet, 2016).
Enligt Fridtjuv var segregation, olikvärdighet samt lärarbrist tre stora problem inom skolväsendet.
Fridtjuv menade på att läraryrket skulle vara ett ”kall” med en drivkraft av eget intresse. Han menade på att man ska hålla större kontroll på att det är rätt person som blir lärare. Samt att man genom denna kontroll skulle slippa marknadsutsättning och konkurrens och behovet av kontroller av kvalitét i skolorna så som t.ex. nationella prov, inte skulle behövas (Skolvärlden, 2020).
Sedan 1990 har det införts fler privata sektorer inom skolväsendet. Detta har lett till segregation och lett till att den övre medelklassen inte längre behöver lägga samma vikt på skolan, då betyg inte längre är den styrande faktorn (Skolvärlden, 2020). I Sverige finns det idag två olika huvudstyrformer av förskolor, vilket är kommunala och fristående förskolor (även s.k. privat).
15 3.3 FÖRSKOLOR SOM EN DISKURS
Enligt Foucault är diskurs en operatör vilken man genom synliggör makten (Palla, 2011). Det är med hjälp utav diskurser som vi håller ihop den sociala världen och den styrs med hjälp utav makt och relationer. Det förklaras som en samling av regler som bestämmer vad som får uttryckas, vem det får uttryckas till, vem som utgör rätten att uttrycka sig och också hur det får uttryckas (ibid). Diskursen skapas genom människor och det är också vi människor som förändrar och bevarar dessa diskurser.
Diskurs i förskolor har fått en mängd kritik bl.a. från lärare som menar på att de inte längre tillåts vara lärare. Den nya konkurrenskraften har medfört att större del av tiden läggs på administrativa och mätbara delar, vilket har gjort att lärarna har blivit en allt mer marknadsorienterad yrkesgrupp
(Fredriksson, 2009). Införandet av NPM i skolor har påvisat problem vilket har lett till att missnöjen har ökat, förändringen av en diskurs som tidigare erhållit positiv laddning börjar ifrågasättas och ändra mening (Bejerot & Hasselbladh, 2013).
Förskolans diskurs är uppbyggd på historiska, juridiska, ekonomiska och politiska ideologier (Franzén, et al 2014). Förskolan styrs och påverkas utav lärarutbildning, styrdokument, organisation och
pedagogiska ideal. Det finns svårigheter i att sätta ett begrepp som ska täcka förskolans verksamhet. Det är förskolans diskurs som element som möjliggör, samt begränsar vad som kan sägas och tänkas om förskolor samt möjligheter och begränsningar inom förskoleverksamheten (Franzén, et al 2014).
Förskolorna styrs utav styrdokument och läroplaner som skall tolkas i olika instanser, av olika personer t.ex. chefer, förskolelärare, barn, föräldrar och också en tolkning på organisatorisk nivå (Franzén, et al 2014).
Enligt Foucault formas människan av den praktik den befinner sig i, människan kan med andra ord inte uttrycka vad som helst när som helst (Palla, 2011). Det är ofta flera diskurser igång samtidigt med utgångspunkt från olika mål, där de formar och omformas när de möter andra diskurser och är då inte heller avgränsbara (Bejerot & Hasselbladh, 2013). En regel från skolstyrelsen kan tillsammans med ett krav från kommunen skapa ett utrymme för tolkning, vilket skapar en omformbarhet och kan leda till problematik beroende på hur den tolkas och av vem den tolkas.
16 3.4 KOMMUNALA FÖRSKOLOR I SVERIGE
För de kommunala förskolorna är det utbildningsförvaltningen och politiker som tar beslut, vilket även gör att man kan vända sig till dessa med åsikter för klagomål samt förslag för en möjlighet att påverka.
Det är den kommunala Nämnden som beslutar om hur varje verksamhet bedrivs och skall kontrolleras.
Dessa beslut grundar sig på styrdokument från läroplanen och Skolverket samt kommunens egna
riktlinjer och krav (Skolverket, 1997). Kommunala förskolor är den vanligaste typen av förskoleform, de kommunala förskolorna kan idag även dessa ha olika inriktningar på pedagogik (Skolverket 2020, ” Så här fungerar förskolan”).
3.5 FRISTÅENDE FÖRSKOLOR I SVERIGE
Fristående skolor uppkom som ett resultat av New Public Managent (NPM) och införandet av marknadsmässiga resultat i förskoleverksamheter. De fristående förskolorna kontrolleras utav
kommunen, det är även kommunen som är ansvariga för tillsynen (Skolverket 2020, ”Så här fungerar förskolan”). Skolinspektionen gör sedan vidare tillsynen över kommunerna. Enligt Kommunal (2014) har det framkommit rapporter från Skolinspektionen som visar på att kvalitén på tillsynen från
kommunerna gentemot de fristående förskolorna varierar och att flera kommuner utgör stora brister i denna fråga.
Då de fristående förskolorna kan drivas i olika former så som vinstdrivande bolag kan de även agera efter vinst, vilket innebär att betydelsen av tillsyn är av stor vikt (Kommunal, 2014). Trots att fristående förskolor drivs på annat sätt, har dessa förskolor i huvudsakligen samma regler som för de kommunala förskolorna (Skolverket 2020, ”Så här fungerar förskolorna”). Risker med de fristående verksamheterna är att de bedrivs på lönsamhet och att det tar över kvalitén i skolorna, t.ex. har förskolor som är
fristående i snitt tre timmar kortare öppettider än kommunala förskolor (Kommunal, 2014). Rädslan är att denna hunger efter vinst skall påverka legitimiteten för förskoleverksamheten som helhet (ibid). Idag utgör ca 17 % av grundskolorna i Sverige fristående förskolor, vilket är bland de högsta procentuella nivåerna vi legat på i Sverige (Ekonomifakta, 2020).
17 4. METODIK
”I detta avsnitt framförs den undersökningsmetod som tillämpats i studien. Här presenteras
tillvägagångssättet för studiens datainsamling och huruvida urval för respondenter har skett. Vidare behandlar avsnittet den empiriska validiteten och reliabiliteten av denna studie.”
4.1 UNDERSÖKNINGSMETOD
Syftet med studien är att undersöka hur den organisatoriska strukturen påverkar förskolepedagoger, både inom kommunala och privata sektorn.
Studien grundar sig på primär- och sekundärdata. Införandet utav studiens primärdata har skett med hjälp av en kvalitativ metod, där vi använt oss utav både personliga-, telefon- och
videosamtalsintervjuer. I studien har intervjuer behandlats med hjälp utav en färdig mall med flexibilitet i ordningsföljd. Under intervjuerna har vi låtit respondenterna tala fritt inom ämnesområdet. Detta upplägg följer en semistrukturerad intervju (Denscombe, 2009).
Studien är grundad på en kvalitativ metod då det intressanta för studien är tolkningar utav
förutsättningar och behov, samt upplevelser och exemplifieringar av arbetsvardagen. Denna kvalitativa insamling upplevs ge en bredare och mer nyanserad bild för att bättre nå syftet med studien. En
kvantitativ studie syftar sig främst mot mängd och kausalitet (Bryman & Bell, 2017), vilket inte är av relevans för denna undersökning.
4.2 DATAINSAMLING
Med anledning av svårare tillgänglighet under pandemin (covid-19) har vi inte haft möjlighet att intervjua samtliga respondenter med hjälp av personliga intervjuer. Pandemin har även försvårat möjligheten att få tag i respondenter på grund utav restriktioner i samhället.
För att samla relevanta respondenter till vår studie ringde och mejlade vi respondenter som vi ansåg skulle vara av relevans för vår forskning. Den pandemin som vi befunnit oss i år 2020, har påverkat
18
möjligheten för att samla data. Vi besökte tre olika förskolor och fick tidigt en förståelse för att detta inte var det bästa sättet att samla in data på. Vårt försök till tidigare metod ledde till att vi ringde till de olika respondenterna för att ge en bakgrund till studiens syfte. Om respondenterna visade intresse för att vara med i studien, bokade vi även en tid för intervju. För de flesta respondenterna uppkom frågan om anonymitet innan de tackade ja till att delta i studien.
Utav våra tio respondenter blev två intervjuade via videosamtal, fyra via telefonintervju samt fyra personliga intervjuer. Inledningsvis påbörjades intervjun med ett antal minuter för småprat för att lära känna respondenterna. Detta är enligt Brinkman & Kvale (2014) en viktig del vid forskningsintervju; att få respondenten att känna sig bekväm och avslappnad för att hen ska öppna sig för att svara på
intervjuarens frågor. Vi har även vid intervjuns början tackat respondenten för dess deltagande i studien.
Samtliga intervjuer har spelats in och innan inspelning har vi fått ett godkännande från respondenten om att spela in samtalet. Här har vi i vissa fall återigen tydliggjort att intervjuerna är anonyma. Anonymitet har skapats främst på deltagarnas begäran. Syftet med anonymitet är framförallt för att respondenterna ska få behålla sin riktiga identitet, vilket kan påverka dess vilja att medverka i studien (Bryman & Bell, 2017). Vid intervjuerna har en utav oss intervjuat medan den andra har varit passiv i konversationen och haft i uppgift att lyssna och spela in intervjun för att skapa en egen tolkning.
Inspelningen är en nödvändighet för oss för att kunna återgå till, analysera och redogöra vad som talats om i intervjun. Det finns en nackdel med inspelning utav intervjuer. Denscombe (2009) beskriver att ljudinspelning kan påverka respondenten negativt och att den kan medföra en obekväm känsla, vilket kan påverka det insamlade materialet. Det finns flera likheter mellan en intervju och en konversation, däremot följer forskningsintervjun en del förutsättningar för att den skall bli riktig (Denscombe, 2009).
• Den intervjuade ska samtycka till att bli intervjuad.
• Samtalet ska protokollföras.
• Forskaren bestämmer och styr diskussionen, hur mycket forskaren styr intervjun beror på vilken typ av intervju forskaren vill utföra.
(Denscombe, 2009) Vi genomförde semistrukturerade intervjuer som innebär att vi hade en mall att utgå från med frågor som ledde vår intervju, samtidigt som flödet i intervjun var av flexibilitet. Om respondenterna kände för att fördjupa och utveckla sig i vissa frågor, fick de utrymme för detta. Denna möjlighet till fördjupning
19
och flexibilitet beskrivs av Denscombe (2009) som en fördel med semistrukturerade intervjuer.
Intervjuerna utfördes i kombination med inspelningar. Inspelningarna har sedan transkriberats ner på ett dokument för att underlätta analys av studien. En inspelning kan begränsa intervjuarens öppenhet och i detta fall kan det vara nödvändigt att förlita sig på anteckningar. Risken med anteckningar är däremot att man missar mycket, en trygghet med inspelning är att man i efterhand har lättare att uppfatta vad som sagts (Alvehus, 2013).
4.3 URVAL AV RESPONDENTER
I vår studie gjorde vi en kombination utav ett ändamålsenligt samt ett subjektivt urval. Enligt Bryman och Bell (2017) plockar forskarna ut respondenter som anses vara relevanta för forskningsfrågan vid ändamåls urval, samt att man tar deras kunskap och erfarenhet i området i beaktande vid val. Vi har delvis plockat ut respondenter och med hjälp utav deras bakgrund och kunskap, tagit slutsats om att de är relevanta för att bidra till vår studie. Detta till exempel, genom att vi valt ut att vi ska intervjua förskolelärare både inom privat- och kommunal sektor och också genom att intervjua respondenter i högre positioner så som en utbildningsdirektör. Vi har även breddat vårt område för studien till hela Stockholmsområdet för att få en bredare bild av undersökningen.
Subjektivt urval har använts genom att vi valt ut de personer som vi anser kunnat tillföra studien en utförlig och värdefull data. Det subjektiva urvalet tillåter forskaren att få ut den data som kan vara avgörande för studien (Denscombe, 2009).
Bland studiens urval har vi utöver pedagoger även fått möjlighet att intervjua en pensionerad direktör på barn och ungdomsförvaltningen för att få ytterligare förståelse och perspektiv på direktiv och riktlinjer.
Utav pedagogerna har vi en respondent som tidigare arbetat som pedagog, men som idag arbetar med att utbilda barnsköterskor för arbete i förskola. En respondent arbetar idag som skolchef för förskolor hos en fristående sektor och har en bakgrund som förskolelärare. Respondenterna som vi intervjuar har tidigare arbetat, alternativt arbetar idag inom Stockholms Län, som barnskötare eller förskolepedagog.
Vi har valt att enbart intervjua en person per pedagogisk verksamhet för att få en bredare bild och förståelse för studien
20 4.4 TELEFONINTERVJU
I studien har vi intervjuat sex respondenter över telefon varav två var via videosamtal. Tidigare har man inte sett på denna metod som representativ, men synen på telefonintervjuer har förändrats (Bryman &
Bell, 2017). Fördelen med att intervjua över telefon är att det är kostnads- och tidseffektivt,
telefonintervjuer ger möjlighet för flexibilitet i och med att man inte behöver lägga tid på resor och resekostnader (Denscombe, 2009). Respondenten får inte heller en bild utav intervjuaren och påverkas på så sätt inte heller utav ålder, kön samt etnisk bakgrund utav intervjuaren. Däremot går man miste om intervjuarens närvaro, vilket kan ge en negativ effekt (Bryman & Bell, 2017). Det som också kan
påverka intervjun negativt vid en telefonintervju är svårigheten att avläsa ansiktsuttryck, vilken även kan påverka tolkningsförmågan. Enligt Denscombe (2009) påverkar detta möjligheten att fånga upp
ledtrådar om vad och hur respondenterna känner för en specifik fråga eller ämne. För att undkomma påverkan utav att gå miste av känslor och ansiktsuttryck via telefonintervjuer har vi vid tillfällen där respondenten känt sig bekväm använt oss utav videosamtal.
4.4.1 PERSONLIG INTERVJU
Vi har vid möjlighet utfört intervju på överenskommen plats med respondenter, vilket vi i studien kommer benämna som personlig intervju. Vi lyckats utföra personliga intervjuer med fyra utav våra respondenter. Kontakten gör att intervjuaren får möjlighet till en mer utförlig data som också bekräftas genom till exempel ansiktsuttryck, vilket gör att intervjuaren får en bättre möjlighet till att avläsa respondentens känsla (Denscombe, 2009). Enligt Bryman och Bell (2017) utgör den personliga
kontakten en möjlighet att utvärdera intervjufrågorna i realtid och det medför även att man undersöker det som avsetts att undersöka. Vid en intervju ”ansikte mot ansikte” påverkas även svarsfrekvensen hos respondenten och det blir lättare för intervjuaren att sälja in sig (ibid). Vid våra intervjutillfällen där vi fått möjlighet att mötas, har vi haft godare möjlighet till att få respondenten bekväm inför intervjun. För att möjliggöra denna bekvämlighet har respondenterna fått välja miljö och omgivning där de känner sig bekväma och som passar de själva.
21 4.5 SEMISTRUKTURERAD INTERVJU
En vanlig uppsättning av semistrukturerade intervjuer är de personliga intervjuerna, där intervjuaren kan fokusera på en person, vilket underlättar dokumentering och utforskning. Denna typ av intervju är också väldigt lätt att arrangera, till störst del när det enbart är två personer som ska föras samman för att intervjun ska fungera (Denscombe, 2009) Att genomföra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär är en fördel, då det finns en intervjumall där tema är kategoriserat. Samtidigt som
respondenterna har möjlighet att fördjupa sig inom frågor de känner för, samt utveckla och bidra med sina egna idéer inom ämnesområdet (Bryman & Bell, 2017). Semistrukturerade intervjuer består av öppna samt slutna frågor samtidigt som respondenten får möjlighet att utrycka sig efter egen vilja (Patel
& Davidsson, 2011). Denna öppenhet och flexibilitet sker i samband med att intervjuaren har en tydlig bild på vilka ämnen som ska behandlas och frågornas relevans till forskningen (Denscombe, 2009).
Semistrukturerade intervjuer ger en möjlighet för intervjuaren att få fullständiga svar från respondenten.
Detta ger även en möjlighet för intervjuaren att ställa följdfrågor och på det sättet minska risken för missförståelse (Denscombe, 2009).
Intervjumallen valde vi att bygga upp i följd utav en tratteknik, där vi först frågat respondenten om allmänna frågor om de själva och sedan gått in på frågor om deras arbete, t.ex. varför de har valt detta yrke. Sedan har vi gått in på mer djupare frågor om arbetsbelastning, dokumentation, mål och
förväntansbilder (Brinkmann & Kvale, 2014).
4.6 EMPIRI METOD
Den metodik som använts för datainsamling för denna studie, har skett genom en kvalitativ
insamlingsmetod. Den kvalitativa metoden används främst för att bilda sig en uppfattning utav hur människor upplever sig själva, sin tillvaro och omgivning. (Lundahl & Skärvad, 1999). Vid denna studie har vikten lagts i att förstå hur världen tolkas utav individer och inte hur den är, vilket enligt Lundahl och Skärvad (1999) är i enighet med den kvalitativa forskningen. Syftet med de kvalitativa intervjuerna har varit att få en beskrivning och förståelse för en upplevelse och en känsla av en ny reform. Vidare har respondenterna kontaktats både personligen samt via telefon för att samla in empiri som denna studie
22
grundar sig på. Empirin har sedan transkriberats med hjälp utav inspelning från mobiltelefoner, varje transkribering har tagit ca 5–7 timmar beroende på intervjuns tidslängd samt fyllighet. Inspelningen ger oss möjlighet att återgå till intervjun och upptäcka sådant som kan ha missats om man fört anteckningar.
Detta hjälper oss även enligt Bryman och Bell (2017) att fokusera på samtalet under intervjun samt att tolka respondentens betoning i samtalet i efterhand, så som till exempel skratt och sarkasm. En nackdel med kvalitativa metoden är att det kan bli svårare att generalisera, då studier där denna metod används oftast täcker fåtal händelser och respondenter (Bryman & Bell, 2017).
4.7 ETISKA RIKTLINJER
De etiska riktlinjerna utgör stor vikt i mottagandet från respondenterna (Bryman & Bell, 2017). I denna studie har vi bevarat deltagarna anonyma på dess egen begäran och har varit noggranna med att bevara information samt att inte läcka respondenternas identitet. Deltagarnas identitet har inte skrivits ned i vare sig system eller tillfrågats vid inspelning. Varje respondent har vid tillfrågandet av deltagande fått information om syftet med studien för att avgöra om de vill delta eller inte. Innan inspelning skett har vi även tydliggjort att de intervjuade har rätt att avbryta inspelningen samt välja att inte delta när som helst under studiens gång. Detta är enligt Bryman och Bell (2017) en av de etiska riktlinjerna gentemot deltagarna vid kvalitativa studier.
4.8 RELIABILITET
Tillförlitligheten baseras på huruvida forskningsresultatet är upprepningsbart (Alvehus, 2013). I denna studie har vi för att öka pålitligheten, redogjort för de olika steg vi genomgått för att uppnå resultat och slutsats. Enligt Bryman och Bell (2017) kan man använda begreppet pålitlighet istället för reliabilitet för att redogöra och förenkla för andra forskare vilka val som gjorts i studiens tillvägagångssätt.
Den kvalitativa forskningen försvårar möjligheten till att få en och samma resultat vid två liknande studier som genomförs vid två olika tidpunkter (Bryman & Bell, 2017). Något som kan påverka möjligheten till en ny studie med samma slutsats är respondenternas individuella upplevelser som är under ständig förändring ” Det är svårt att frysa en social miljö” (Bryman & Bell 2017, s. 379).
23
Detta innebär att studien skulle kunna få andra resultat vid ett nytt exakt likadant upplägg med samma intervjufrågor (ibid). Tillförlitligheten i denna studie anses vara relativt hög för denna typ av forskning då samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats ordagrant, för att undvika att gå miste om viktig information.
4.8.1 VALIDITET
Begreppet validitet kan delas in i två olika delar, extern- samt intern validitet. Den interna validiteten innebär att studien mäter det den syftar till att mäta (Bryman & Bell, 2017). Den externa validiteten baseras på huruvida studien går att generalisera och om den stämmer överens med verkligheten. Denna studie går inte att generalisera eftersom studien enbart grundar sig på tio respondenter, vilket är en för liten mängd än behövligt för en solid generalisering. Validiteten kan enligt Alvehus (2013) även benämnas som giltighet vilken är den faktiska betydelsen. För att styrka detta kan respondenterna få granska resultatet för att vidare ge en bekräftelse på att det tolkats korrekt. På grund utav tidsbrist har vi i denna studie inte åter reflekterat till respondenterna, vilket kan påverka validiteten negativt för denna studie.
För att säkerställa att intervjufrågorna resulterat till att mäta det studien syftar till att mäta har vi använt oss utav operationsmodellen (Bryman & Bell 2017). Här har intervjufrågorna grundat sig på studiens syfte, som är att undersöka NPM’s påverkan på förskoleverksamheter i frågor kring kvalitetsstyrning, administration och deprofessionalisering. Frågorna grundar sig på den teoretiska bakgrunden samt att respondenterna varit valida för undersökningen, vilket är styrkande för validiteten i undersökningen.
4.9 KÄLLKRITIK
I denna studie har vi använt oss utav primär- och sekundärdata. Primärdata är det grundläggande valet vid en kvalitativ studie då studien är av undersökande betydelse, för att få en mer ingående idé och ett
24
djupgående svar från respondenterna (Bryman & Bell, 2017). Primärdata är också enligt Jacobsen (2002) det bästa sättet att få en bild om hur respondenterna tolkar en upplevelse. Intervjumallen som använts i studien för insamling av primärdata bestod av frågor av öppen karaktär, för att till störst grad kunna uppfatta respondentens bild och erfarenhet. Enligt Jacobsen (2002) påverkas studien positivt av en tydlig och väl uppbyggd intervjumall, då man genom denna förstrukturering tillförsäkrar att intervjun kommer att belysa rätt område samt att mallen underlättar studiens analysering av data. Studien har även grundat sig på sekundärdata, där insamling skett från tidigare informationskällor. Det mest fördelaktiga är att använda sig utav både primär- och sekundärdata, då dessa kan ge stöd till varandra (Jacobsen, 2002). I denna studie har vi använt oss av sekundärdata för att få en djupgående förståelse för
problembakgrund och de studerande objekten. Analysen är i största drag baserad på primärdata med en jämförelse till sekundärdata.
5. ANALYS & DISKUSSION
”I detta avsnitt redogör vi för det framkomna materialet från studiens respondenter. Här förklaras vidare problemformuleringarna mer ingående från det förekommande materialet samt respondenternas tankar och svar kring intervjufrågorna.”
5.1 DEPROFESSIONALISERING
Samtliga förskolor styrs utav läroplanen som framförs utav Skolverket både inom den kommunala samt fristående sektorn. Här hävdar samtliga respondenter att de till viss del har en frihet så länge de förhåller sig till läroplanen. Däremot svarar majoriteten att detta också är en tolkningsfråga, då det beror på huruvida verksamhetschef eller rektor har tolkat läroplanen. Detta går även hand i hand med att det är chefen som framför tolkningen av läroplanen till förskolelärarna till exempel under APT- möten. Vilket även stämmer överens med Stenlås (2009) som menar på att läroplanen är de övergripande målen för grundskolorna och är det centrala styrdokumentet som vidare skall tolkas utav lärarlaget. Enligt Lundströms studie (2018) sammanställer han att nya arbetsuppgifter skapat en begränsning och ökad arbetsbelastning där man fråntas möjligheten att arbeta med det man själv vill arbeta med, dvs man
25
fråntas självbestämmanderätten. Studien visar även på en maktposition för kunder och andra aktörer, med andra ord förminskas dess professionella värdering och att dess självbestämmanderätt försvagas
Förskolelärare 2 Kommunal:
Det är ju ett styrdokument, men man kan ju tolka det mycket fritt. Jag kan känna att du kan påverka ganska mycket med den inriktningen. Det handlar så mycket om vilken chef du har. Jag gick verkligen ifrån att jobba med en som var jätte öppen, vi körde verkligen på, vi jobbade mycket med barn, med språk, med matematik och så vidare. Sen hade jag en annan chef, som inte alls tänkte på det viset. Hon spolierade hela förskolan på väldigt kort tid. Det är sådan skillnad på vem som är ansvarig, kan jag säga.
Förskolelärare 3 Kommunal:
Det som är nu är att vi styr ganska mycket själv, men på förra förskolan då var det inte så. Det beror på vilka kommuner också, vissa har olika krav på den. Men här känner jag att barnen kommer först.
Har du jobbat på många olika kommuner?
Tre olika.
Förskolelärare 5 Fristående:
Delvis styrs det av Skolverket, som ger olika förslag (ämne) till förskolor, vad ska förskolor jobba med och sedan finns det läroplan som vi måste utgå ifrån. Vi har också olika pedagogiska möten med vår chef. Men jag kan säga att det egentligen är pedagoger som kommer fram till, till exempel inom vilken projekt vi ska jobba kring under hela året. Det är pedagoger som styr det, men samtidigt är det chef som måste bekräfta att det bra ämnet som vi tänkte jobba med.
Barnskötare 2 Fristående:
Vi följer läroplanen som kommer uppifrån. Så länge vi följer den kan vi variera och bestämma lite hur vi vill.
Vi planerar hur vi ska jobba på våra planeringsdagar och följer upp när vi har APT-möte. På APT berättar chefen hur man ska uppnå målen
Barnskötare 3 Fristående:
Ja det är lite både och vi har det ganska fritt, men samtidigt så följer man läroplanen, vi har personalmöte där vi diskuterar och planerar hur vi ska uppfylla mål, hur vi kan göra saker och ting på förskolan bättre osv.
Brist på ekonomiska tillgångar kan också styra möjligheten för arbetssättet och förskolelärarnas roll.
Förskolelärarna måste anpassa sin utbildning efter den ekonomi som de tillhandahålls, vilket också kan leda till att de själva samt föräldrar väljer att bidra med t.ex. material för att ge möjlighet till att styra
26 utbildningen efter egen önskan.
Förskolelärare 1 Kommunal:
Det är lite både och. När vi har tillgång till material och sådant fritt, då kan vi ju styra lite själva hur vi vill göra, i och med att läroplanen säger bara vad vi ska uppnå. Den säger inte hur vi ska uppnå. Och då är det barnets intresse, så det är barnen som bestämmer vad vi ska arbeta med. Så vi har kunnat liksom styra det själva. Dock är det ju så att ibland kan det vara svårt att få material till det vi vill arbeta med.
Det är en kostnadsfråga. **** kommun har gått i back. Jag vet inte, för två år sedan, minst i alla fall. Jag vet inte hur det står till nu. Då tog de ner på mycket. Man fick inte använda hur mycket material som helst. Man var lite begränsad att arbeta med ett visst material. Det var lite så, jag vet inte riktigt hur det är nu, men det var i alla fall då, då var man tvungen att gå ner lite på inköp och sådant.
Dock är det ju så att ibland kan det vara svårt att få material till det vi vill arbeta med. Och då har föräldrar varit väldigt hjälpsamma och hämtat lite saker hemifrån och vi har varit ute och plockat naturmaterial o sådant. Och vi har arbetat med det. Så vi har tagit vara på allt som vi har och kunnat ta allt från överallt. Vi var tvungna tänka ytligare för att barnet inte ska drabbas.
En del av respondenterna uttryckte att det under början utav dess karriär inom förskoleverksamheten, var svårt att förstå vilken roll man skulle ha och att upplärningen var bristfällig. Det fanns inte
tillräckligt med arbetskraft för att lära upp nya, även om man vid ingående av avtal för det nya arbetet hade fått information om hur introduktionsfasen skulle se ut. Vid det skedet fick man en bild av att man skulle få gå bredvid en kunnig medarbetare för att snabbare komma in i rollen. Känslan som beskrivs är mer att man slängs ut i rollen utan att veta den specifika innebörden av den.
Förskolelärare 1 Kommunal:
Det brukar ju vara så, när man är ny som personal i arbetsgruppen, då bli man lovad och lovad. Men chefen brukar säga att man ska få arbeta och gå bredvid någon i en månad eller två till tre veckor för att känna sig mer bekväm, när man börjar med en egen barngrupp. Men så blev det ju inte. För att de har brist på personal, många är sjuka hela tiden och så. Då blir man själv, efter någon dag/några dagar.
Förskolelärare 3 Kommunal:
Mitt första jobb, alltså första år var hemskt. Jag var ny, jag var vikarie, kände mig inte bra faktiskt, då jobbade jag i annan kommun. När man är vikarie, då är det typ att de utnyttjar en. Du tar alla blöjor, du tar maten, soppa och sådant.
