Digitala verktyg och IT-baserad distansundervisning på gymnasieskolor

(1)

D IGITALA VERKTYG - ^IT - BASERAD DISTANSUNDERVISNING PÅ GYMNASIESKOLOR

VT 2021KANI40

(2)

(3)

Svensk titel: Digitala verktyg och IT-baserad distansundervisning på gymnasieskolor Engelsk titel: Digital tools and IT-based distance education in high schools

Utgivningsår: 2021

Författare: Jonatan Grönhaug, Yasin Dalbudak, Marwah Salama Handledare: Peter Rittgen

Förord

Vi vill tacka vår handledare Peter Rittgen för hans goda rådgivning. Vi vill också tacka Christoffer Suhonen, Tommy Hjelm för deras opponering och Gideon Mbiydzenyuy för hans feedback som seminarieledare. Inte minst vill vi också tacka alla gymnasielärare med tillhörande gymnasieskolor som tog sin tid att ställa upp i vår studie.

(4)

Abstract

The issue of digital tools in teaching has become relevant as a result of a transition to IT-based distance learning. What the study intended to investigate was how teachers in high school adopt and handle new digital tools in a short time and how well adapted the tools are to their situation and circumstances as a result of the transition to IT-based distance education in 2020 and 2021.

The question therefore became how have the digital tools used in IT-based distance education been adopted by teachers in high school in 2020 and 2021.

The purpose is to provide high schools with a decision basis whether IT-based distance education is to proceed in some form after the pandemic, based on how the digital tools work and are adopted by high school teachers.

When it comes to digital tools, it is primarily Microsoft Teams and Google Meet that are used as a video communication service and Google Classroom, itslearning, Vklass and Schoolsoft that are used as a learning platform. Overall, the respondents state that the tools work relatively well, especially when it comes to whether the tool is user friendly, simple, functional and problem free.

When it comes to how users adopt the digital tools, a clear majority of the respondents feel that they have mostly adopted the digital tools used in the IT-based distance education. In addition, the study has examined what characterizes the teachers who do not have sufficient acceptance for the digital tools used.

Keywords: Digital tools, IT-based distance learning, High school teachers, Learning platforms, Video communication services

(5)

Sammanfattning

Frågan om digitala verktyg i undervisning har aktualiseras till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning. Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021.

Frågeställningen blev därför hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021.

Syftet är bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare.

När det kommer till digitala verktyg är det framförallt Microsoft Teams och Google Meet som används som videokommunikationstjänst och Google Classroom, itslearning, Vklass och Schoolsoft som används som lärplattform. Överlag uppger respondenterna att verktygen fungerar relativt bra, särskilt vad det gäller om verktyget är användarvänligt, enkelt, funktionsrikt och problemfritt.

När det gäller hur användare anammar de digitala verktygen upplever en klar majoritet av respondenterna att de i stor till mycket stor utsträckning har anammat de digitala verktyg som används i den IT-baserade distansundervisningen. Studien har dock ändå undersökt vad som kännetecknar de lärare som inte har tillräcklig acceptans för de digitala verktyg som används.

Nyckelord: Digitala verktyg, IT-baserad distansundervisning, Gymnasielärare, Lärplattformar, Videokommunikationstjänster

(6)

Innehållsförteckning

Inledning 3

Bakgrund 3

Tidigare forskning 3

Problemdiskussion 5

Problemformulering och avgränsning 5

Syfte och forskningsfråga 5

Metod 6

Forskningsstrategi 6

Forskningsmetod 6

Urval 7

Datainsamling 7

Design av enkät 8

Etik 9

Dataanalys 9

Metodreflektion 10

Teoretisk referensram 12

IT-stöd i utbildning 12

IT-stöd i närundervisning 12

IT-baserad distansundervisning 12

Digitala verktyg 13

Lärplattform 13

Videokommunikationstjänst 13

Digital kompetens 14

Självreglering 14

Självförmåga 14

Användarnöjdhet 15

Teknikacceptansmodellen 15

Resultat 16

Kvantitativ undersökning 16

Bakgrund 16

Omställningen till IT-baserad distansundervisning 16

Digital acceptans och kompetens 16

Lärplattform 19

Övrigt 19

Kvalitativ undersökning 20

Lärplattform 21

Övrigt 22

(7)

Analys 24

Acceptans för digitala verktyg 24

Placering 24

Ålder 25

Kön 25

Distansundervisning före pandemin 26

Arbetsbelastning 26

Pedagogisk kvalitet 26

Stöd för digitala verktyg 27

Digital kompetens 27

Lärplattform 29

Lärplattform 30

Diskussion och slutsatser 35

Förslag till fortsatt forskning 36

Källförteckning 37

Bilagor 41

Skalor 41

Enkätfrågor med lättöverskådliga enkätsvar 42

Start (Del 1) 42

Bakgrund (Del 2) 42

Omställningen (Del 3) 44

Utbildningsformer och examinationer (Del 4) 45

Digitala verktyg (Del 5) 46

Videokommunikationstjänst (Del 6) 47

Lärplattform (Del 7) 48

Påståenden (Del 8) 49

Resterande enkätsvar 50

Intervjuguide 66

Etik 66

Lärplattform 66

Övriga digitala verktyg 66

(8)

1 Inledning

Detta inledningskapitel beskriver i huvudsak varför den vetenskapliga studien genomfördes och för att ge en ökad förståelse för studien.

1.1 Bakgrund

Utbildning är en viktig del av människans utveckling och numera är digitala verktyg en naturlig del av undervisningen. Frågan om digitala verktyg i undervisning aktualiserades ännu mer till följd av en övergång till IT-baserad distansundervisning, ett resultat av den pågående coronaviruspandemin som har drabbat Sverige och världen.

Mängden forskning på ämnet är inte särskilt omfattande och tar främst sikte på pedagogiska konsekvenser av distansundervisningen och mindre vikt på hur de digitala verktyg som används i distansundervisningen upplevs. Därmed finns det troligen en efterfrågan att förstå detta fenomen.

1.2 Tidigare forskning

Enligt en studie genomförd av Button, Harrington och Belan (2014) framgår det att ångest i samband med datoranvändande är ett fenomen som ökar i IT-baserad undervisning. Det visar sig även att svårigheter att hantera informations- och kommunikationsteknologi är något som hämmar inlärningsförmågan. Vidare uppger de respondenter som deltog i den studien att det uppstår frustration till följd av opålitliga informationssystem som tillhandahålls av skolverksamheten, samt brist på IT-stöd som även bidrar till frustrationen. Detta eftersom respondenterna anser att det är mycket tid som går till spillo när applikationer inte fungerar enligt förväntan. Det finns även positiva effekter som påvisas av IT-baserad undervisning, bland annat att informationsteknologi har varit en framträdande aspekt i undervisningen vilket har lett till att elever och lärare upplever snabb tillgång till kommunikation via exempelvis e-post och diskussionsforum.

Ytterligare en positiv effekt av att integrera IT i undervisningen är att de involverade parterna upplever att de är mer motiverade till att samarbeta och bidra till varandras lärande (Button, Harrington & Belan 2014). En annan faktor som påverkar IT-baserad undervisning är den digitala kompetensen som eleven eller läraren besitter. Studien visar att det råder en relativt stor digital okunnighet bland de som deltar i IT-baserad undervisning samt att denna överskattas av individen. Denna grad av digital kompetens visar sig inte ha ökat mellan åren 2004 och 2009 i denna studie. Gällande stöd och förberedelse inför övergången till IT-baserad undervisning uppgav många lärare att de inte fått tillräckligt med tid för att utveckla sin digitala kompetens samt att överordnade underskattade tiden som krävs för att nå upp till en tillfredsställande nivå (Button, Harrington & Belan 2014).

Vidare noterar författarna (Button, Harrington & Belan 2014) att lärare bör öka sina kompetenser vad gäller informationsteknologi för att effektivt och framgångsrikt kunna bedriva IT-baserad undervisning. Detta påstående grundas på ett flertal lärare som redogör för sina bristande digitala kompetenser, vilka de uppger är på en nybörjarnivå. Det krävs en del tid och stöd för att lära sig nya verktyg vilket lärare anser att de inte får tillräckligt av från institutionen. Även Wiklund-Engblom (2018) stödjer denna observation då de uppger att det råder en begränsad kunskap och kompetens bland lärare att erbjuda undervisning med hjälp av digitala verktyg.

(9)

Enligt Bayrak (2012) är IT-stöd något som är mest utmanande vid arbete på distans. Många av respondenterna i denna studie förlägger många gånger arbetet utanför arbetstiderna och upplever därför att de i större utsträckning behöver ett flexibelt IT-stöd för att arbetet ska fungera effektivt. Samma studie beskriver även hur distansarbetare behöver kunna hantera mindre tekniska problem som uppstår under arbetet på egen hand. Därför är det viktigt att de blir upplärda i hur de IT-lösningar som används inom verksamheten hanteras. I fall svårigheter eller problem uppstår gällande de digitala verktyg som används blir det svårt för den berörde att lösa eller hantera dessa utan tillfredsställande stöd och utbildning.

En annan studie (Stenman & Pettersson 2020) visar att IT-baserad undervisning begränsar lärarnas och användarnas flexibilitet och spontanitet i undervisningen. Dessutom kräver denna form mer tid för planering då det krävs en reservplan ifall det verktyg som används inte skulle fungera. De lärare som har mer erfarenhet att undervisa digitalt är vana vid att återanvända tidigare material och har större kontroll över de digitala verktyg som används, vilket underlättar planeringen. Respondenterna i denna studie tyckte att IT-stödet från skolverksamheten var en stor fördel för dem. Däremot var det en del av dessa som kände sig begränsade av de digitala verktyg som användes då de ansåg att verktygen inte var lämpliga för lärandet.

Att applicera IKT, informations- och kommunikationsteknologi har påvisade positiva effekter vid realiseringen av kurser i IT-baserad undervisning, enligt Nikolić, Petković, Denić, Milovancević och Gavrilović (2019). Tillgången till denna sortens teknologi har ökat motivationen och koncentrationsförmågan hos de som deltog i denna studie. Vissa hinder påträffades dock av vissa respondenter vilka inkluderade lärarnas vilja att använda IKT i undervisningen, otillräcklig kompetens hos läraren gällande IKT samt bristande tillgång till internet. IKT är en form av digitalt verktyg och exempel på detta är lärplattformar, videokommunikationstjänster och specifika programvaror såsom WolframAlpha och Microsoft Word.

Videokommunikationstjänster är något som används ofta i IT-baserad undervisning. Byrnes, Kiely, Dunne, McDermott och Coffey (2020) har identifierat några för- och nackdelar med att använda tjänster som omfattas av detta. Fördelarna inkluderar tidseffektivitet, möjligheten att presentera i olika format som PowerPoint och video. Även möjligheterna till att dela upp gruppen ytterligare i virtuella grupprum, skärmdelning och chattar är några av de fördelar som nämns. Några nackdelar med videokommunikationstjänster är att det kräver höga internethastigheter och att det råder en risk för att förlora anslutningen i samtalet.

Trots att videokommunikationstjänster påstås vara ett adekvat substitut för fysisk närundervisning upplevs det vara svårt att förmedla vissa läroämnen eller moment i en onlinemiljö. Däremot erbjuder sådana tjänster möjligheten att presentera detaljerade moment virtuellt, något som också är tids- och kostnadseffektivt (Byrnes, Kiely, Dunne, McDermott &

Coffey 2020).

(10)

1.3 Problemdiskussion

Tidigare forskning visar att det finns en relativt stor digital okunnighet bland de som deltar i IT-baserad undervisning och att det krävs mycket tid och stöd för att lära sig de verktyg som används i undervisningen, vilket respondenterna uppger att de sällan får. Samtidigt ökar tillgången och användningen av digitala verktyg i undervisningen. Troligen har pandemin och övergången till distansundervisning resulterat i att användningen av digitala verktyg i undervisningen har ökat ytterligare. I samma veva uppger ett flertal respondenter att IT-stöd är en särskild utmaning på distans och vissa lärare har visat en bristande vilja att använda IKT-baserade verktyg.

1.4 Problemformulering och avgränsning

Det som studien ämnade att undersöka var hur lärare på gymnasiet anammar och hanterar nya digitala verktyg på kort tid och hur väl anpassade verktygen är för deras situation och omständigheter som följd av övergången till IT-baserad distansundervisning under 2020 och 2021.

Fokus kom att inrikta sig på användningen av IKT-baserade verktyg, främst lärplattformar och videokommunikationstjänster som används av lärare på gymnasiet i samband med IT-baserad distansundervisning. Utöver det tog studien i viss mån hänsyn till externa faktorer såsom hur den ökade användningen av digitala verktyg och avsaknaden av fysisk närvaro har påverkat arbetsprestationen.

Arbetet var begränsat till enbart lärare på gymnasiet och kom inte att ta sikte på hur elever har påverkats.

1.5 Syfte och forskningsfråga

Forskningsfrågan som är en förklarande sådan lyder:

“Hur har de digitala verktyg som används i IT-baserad distansundervisning anammats av lärare på gymnasiet under 2020 och 2021?”

Syftet med studien var bland annat att ge gymnasieskolor ett beslutsunderlag när det efter pandemin ska fattas beslut om IT-baserad distansundervisning ska fortlöpa i någon form, bland annat baserat på hur de digitala verktygen fungerar och anammas av gymnasielärare.

(11)

2 Metod

Detta metodkapitlet beskriver i huvudsak hur den vetenskapliga studien genomfördes.

2.1 Forskningsstrategi

Detta arbete är en undersökande uppsats som syftar till att undersöka ett fenomen. Detta gjordes genom att först insamla empiri för att därefter beskriva och utforska det.

Som metodteknik tillämpades det induktivistiska tillvägagångssättet, vilket innebar att det inte fanns några förutbestämda uppfattningar från författarna av denna studie och teorier eller hypoteser inte hade någon inverkan på insamlingen av empiri.

Ett undantag från detta var framtagning av frågor som i flera fall hade sin grund i vetenskapligt granskade artiklar i syfte att uppnå god kvalitet, reliabilitet och validitet samt säkerställa att studien blir replikerbar. Detta innebar att insamlad empiri blev relevant för frågeställningen samt säkerställde att metoden blev tillförlitlig i den grad att resultatet, med ett liknande upplägg skulle bli detsamma.

2.2 Forskningsmetod

Empirin är av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Den kvantitativa undersökningen har varit i fokus för studien och genomfördes i form av en enkätundersökning. Anledningen till att den kvantitativa undersökningen varit av större vikt är för att den typ av undersökning i större grad lämpar sig för generalisering av en population, i studiens fall gymnasielärare. Detta beror bland annat på att den kvantitativa undersökningen normalt sett har fler respondenter.

Som ett komplement till den kvantitativa undersökningen genomfördes en kvalitativ undersökning i en ringare omfattning i form av en öppen fråga i enkäten och genom ett antal intervjuer. Detta för att få en bredare förståelse för respondentens personliga och unika uppfattning utan att respondenten behövt förbli begränsad utifrån ett antal valbara alternativ.

För studien i stort och för empiri av kvantitativ karaktär tillämpades i huvudsak det positivistiska perspektivet med undantag för att insamlingen av empiri inte genomfördes deduktivt. Detta innebär bland annat att det för den kvantitativa undersökningen fanns en gräns mellan det undersökande fenomenet och författarna för att det undersökande fenomenet på inget sätt skulle bli påverkad. Genom att först undersöka korrelationen mellan olika empiriska fenomen och därefter undersöka dess kausalitet kunde frågeställningen besvaras.

Målet med perspektivet var att uppnå god reliabilitet samt ytterligare säkerställa att studien blev replikerbar.

Även det tolkningsbaserade perspektivet tillämpades, om än i mindre omfattning på empiri av kvalitativ karaktär. Perspektivet innebar att den kvalitativa empirin insamlades på en närhet och analyseras holistiskt genom att skapa en relation till respondenten för att förstå dess unika situation. Därefter analyseras empirin utifrån ett perspektiv där den enskilda respondenten är i fokus. Detta för att bland annat få en ökad förståelse för hur gymnasielärare har hanterat de digitala verktygen kopplade till IT-baserad undervisning.

(12)

Studien har även inkluderat frågor och analys av pedagogisk karaktär i syfte att minimera och utesluta att den insamlade empirin har kopplingar till externa faktorer och företeelser som inte direkt kan anknytas till IT-baserad undervisning men som ändå kan ha en påvisad effekt.

2.3 Urval

Samtliga respondenter är gymnasielärare, inklusive gymnasielärare som saknar lärarlegitimation som är anställda på ett antal slumpmässigt utvalda gymnasieskolor. Eftersom datainsamlingen genomfördes på distans behövdes ingen hänsyn till geografiska restriktioner göras utan samtliga gymnasieskolor i Sverige var aktuella för urval. Ett av målen för den kvantitativa undersökningen var att inbringa omkring 150 till 200 svar, ett mål som påverkade processen genom att urvalet delades upp i ett antal icke-förutbestämda omgångar vars antal var beroende av mängden svar som enkäten dittills inbringat.

Skollistan som innehåller en databas över samtliga gymnasieskolor i Sverige har använts för att slumpmässigt utse ett antal gymnasieskolor runt om i Sverige. Databasen innehåller ett antal sidor där det finns totalt 20 skolor per lista med totalt 52 listor.

För de tre första rundorna tilldelades varje runda ett slumpmässigt nummer som genererats av en slumpgenerator. Detta nummer avgjorde vilka listor som skulle bli aktuella för den rundan.

För första rundan var slumptalet fem, vilket innebar att vart femte lista undersöktes. Därefter tilldelades rundan ytterligare två slumpnummer som avgjorde vilka gymnasieskolor i listan som skulle användas.

För den fjärde och sista rundan gjordes principen om på grund av ett delvist bristande intresse av de redan tillfrågade gymnasieskolorna att delta i studien. Inget slumpnummer användes längre för att slumpmässigt välja ut listor utan alla listor användes. Därefter användes ett flertal slumpnummer för att utse gymnasieskolor från varje lista.

Utöver det skickades totalt två påminnelser ut till gymnasieskolor vars ansvariga inte lämnat besked om huruvida skolan ämnade att delta i studien. Sammanlagt blev 344 gymnasieskolor tillfrågade att delta i studien. För gymnasieskolor som blivit utvalda och som valt att medverka i studien skickades en enkät ut. I slutet av enkäten blev respondenten erbjuden att delta i ett urval för intervju, något som krävde att personen delade med sig av sin e-postadress.

Urvalet för intervju skedde slumpmässigt genom en slumpgenerator som genererade ett antal nummer. Av totalt 50 intresserade respondenter blev totalt tre respondenter utvalda att

genomföra intervju.

2.4 Datainsamling

Enkätundersökningen som var i fokus för studien bestod av åtta delar med totalt 27 frågor varav tre av dessa är kopplade till den kvalitativa undersökningen. Ett exempel är en öppen fråga där respondenten får möjlighet att komma med vad hen tycker är relevant att uppge gällande det IT-baserade ämnet.

Delarna i enkäten var start, bakgrund, omställningen, utbildningsformer och examinationer, digitala verktyg, videokommunikationstjänst, lärplattform och påståenden. Enkäten var designad efter algoritmer vilket innebar att inte alla frågor dök upp för samtliga respondenter,

(13)

detta beroende på hur respondenten hade svarat i ett tidigare skede. Om respondenten exempelvis uppgav att ingen lärplattform användes fick respondenten heller inga följdfrågor om lärplattformar. Detta för att inte förvirra eller tappa respondentens intresse över att besvara kommande frågor i enkäten.

För intervjun som genomfördes individuellt tillämpades den semistrukturerade intervjuformen, där varje författare fick utföra en intervju var. Semistrukturerad intervju inkluderar en intervjuguide som består av färdigställda frågor som ska ställas under samtalets gång för att täcka och eventuellt komplettera studiens tänkta områden. Guiden innefattade totalt sju frågor som utgångspunkt för att försöka få en struktur och avgränsning mellan intervjupersonerna. För varje fråga fanns också förslag på ytterligare följdfrågor som kunde ställas för att få ett djupare svar från intervjupersonen. I detta fall är det därmed viktigt att alla frågor som är tänkta att ta upp ställs till respondenten.

2.4.1 Design av enkät

Designen av enkäten har baserats på frågor ur artiklarna från tidigare forskning. Nedan presenteras exempel på vetenskapliga artiklar som har använts vid framtagningen av enkäten.

Fråga 1-5, 16, 17 och 22 i enkäten är demografiska frågor som inte är baserad på vetenskapliga artiklar. Dessa frågor är mer för att komplettera de kommande frågorna.

Fråga 19 och 21 är följdfrågor till 18 och 20 i enkäten och dessa har härletts från artikeln

“Smartphone applications for people with brain injury. SUS - A quick and dirty usability scale.”. Författaren Charters har inkluderat en bilaga där de använder en typ av design med skala över svarsalternativen. Detta gav upphov till ideén att använda en likartad teknik.

Charters (2011) nämner även att den teoretiska bakgrunden för den skrivna artikeln inte är helt optimal för att mäta användbarheten, då bedömningen måste ta hänsyn till sammanhanget i sin helhet. Charters studie är fortfarande i stort behov av att analysera ämnet på en bredare utsträckning för att få fram förslag på allmänna åtgärder (Charters 2011).

Ur källan som rör Uppsala Universitets medarbetarportal har fråga 6-8, 14 och 15 i enkäten härletts och från artikeln av Cardullo, Wang, Burton och Dong presenteras förslag som har använts som underlag för fråga 18 och 20 i enkäten. Dessa frågor har utnyttjats nästan helt med en minimal modifikation (Cardullo, Wang, Burton & Dong 2021).

Fråga 23 i enkäten är en flervalsfråga där varje svar har härletts från ett flertal artiklar.

Källorna som använts för varje svarsalternativ i fråga 23 är 23.1,6,7 (Sangeeta & Tandon 2020), 23.3 (Wang, Liu, Qian & Parker 2020), 23.2,4 (He, Huang, Yu & Li 2020) och 23.5 (Vermeulen, Kreijns, van Buuren & Van Acker 2017). Av dessa artiklar har enstaka svarsalternativ valts ut som har varit till stöd för att tillbringa denna studies svar som berör frågeställningen till stort.

Från en artikel år 2020 av Ivaniuk och Ovcharuk har fråga 24 i enkäten valts ut. De svarsalternativ som är angivet i artikeln har utnyttjats till det mesta med en minimal modifikation. (Ivaniuk & Ovcharuk 2020)

(14)

2.5 Etik

Vid insamling av empiri har etiska principer tillämpats både för den kvantitativa och kvalitativa undersökningen. Dessa principer har varit informerat samtycke, rätten till privatliv samt tillstånd och anmälningsskyldighet.

För den kvantitativa undersökningen har undersökningen varit frivillig att delta i för både gymnasieskolor och enskilda respondenter. Detta innebar att även om gymnasieskolan aktivt valt att delta i studien har ingen lärare på den specifika gymnasieskolan varit bepliktigad till att delta. Heller har inga frågor i enkäten har varit obligatoriska att besvara och all empiri som samlas in har hanterats i enlighet med anonyma principer, vilket har inneburit att empirin inte har kunnat knytas till en specifik identitet.

För den kvalitativa undersökningen har respondenten i förväg blivit informerad om att

”all data som du delar med dig av kommer publiceras så att vem som helst kan ta del av den. All data är dock anonym, vilket innebär att det som du säger inte kan knytas till din identitet. Du har rätt att när som helst avbryta intervjun och du har fortfarande rätt att avstå från att genomföra intervjun ifall du har ångrat dig. Vi kommer heller inte på något sätt utöva några påtryckningar för att få dig att fortsätta intervjun. Du har rätt att kräva att intervjun genomförs utan att vi spelar in.”

2.6 Dataanalys

För analys av det kvantitativa resultatet genomfördes en faktoranalys i syfte att undersöka styrkan i korrelationen mellan olika empiriska fenomen. Utöver detta diskuteras kausaliteten i syfte att förklara orsak och verkan mellan de olika empiriska fenomenen. Kausalt samband uppstår om en förändring för det ett fenomenet kan förklara förändringen i det andra.

Ett exempel är vad som kännetecknar gruppen gymnasielärare som uppgett att de inte är tillfreds med de digitala verktyg som används i undervisningen. Detta kan vara placering, kön, undervisningskvalitet men också vad gruppen tycker om de olika digitala verktyg som används.

(15)

Genom att använda SQL skapades sambanden mellan olika frågor. Ovan listas ett exempel på kod. En kod som också resulterade i tabellen som listan nedan.

Svarsalternativ Antal svar Otillfredsställda Andel 1 Andel 2

Från skolans lokaler 63 8 13% 33%

Hemifrån 117 14 12% 58%

Hälften skolan, hälften

hemifrån 18 2 11% 8%

Tabellen beskriver vart gruppen gymnasielärare som inte är tillfreds med främst har sin arbetsplats efter pandemiutbrottet. Den typ av tabell som listas används som mall för en betydande del av analysen. Mallen består av fem kolumner som är svarsalternativ, antal svar, andel 1 och andel 2.

Antal svar visar hur många lärare som oberoende av vad de svarade på frågan om tillfredsställelse har sin arbetsplats. Nästa kolumn beskriver i stället vart gruppen otillfredsställda har uppgett att de har sin arbetsplats.

Andel 1 är andelen otillfredsställda i förhållande till alla som svarade på det svarsalternativet.

Detta har räknats fram genom att dividera otillfredsställda på respektive svarsalternativ med kolumnen antal svar. Exempelvis på första raden, 8/63 = 13%.

Andel 2 är andelen av alla otillfredsställda som har räknats fram genom att dividera otillfredsställda på respektive svarsalternativ med hela gruppen. Exempelvis på första raden, 8/24 = 33%. Siffran 24 är summan av hela gruppen. Exempelvis i detta fallet 8 + 14 + 2 = 24.

Utöver detta kompletteras även resultat från den kvalitativa undersökningen som utifrån en ämnescentrerad analys finner mönster och återkommande fenomen utan någon förutbestämd modell som kan förklara varför resultatet av den kvantitativa undersökningen ser ut som den gör.

2.7 Metodreflektion

Ett problem som vid ett senare tillfälle upptäcktes med enkätundersökningen var att ett betydande antal lärare som svarade på enkäten kom från skolor vars rektor eller ledning inte i förväg eller inte alls gett besked om att gymnasieskolan avsåg delta i studien. Detta

resulterade i att studien inte i detalj känner till vilka gymnasieskolor och hur många lärare från respektive gymnasieskolor som deltog i studien. Heller går det inte med säkerhet säga hur många gymnasieskolor som deltog men baserat på antalet lärare som kommer från skolor som fanns listade antas omkring 60 gymnasieskolor ha deltagit i studien. En lösning på detta problem hade varit om det i enkäten funnit en inmatningsbar textruta där gymnasielärare självmant fick skriva in den gymnasieskola som hen arbetar på, ifall gymnasieskolan inte sedan tidigare fanns listad.

(16)

Bortfallet är troligen väldigt högt. Antalet utvalda skolor är betydande jämfört med antalet respondenter. För gymnasieskolor som meddelat att de inte kunnat delta i undersökningen angav ett betydande antal hög belastning som orsak. Detta kan innebära att gymnasieskolor som valt att delta i studien haft en mindre belastning och därmed kanske inte urvalet är representativt för gymnasielärare i Sverige.

En annan faktor som kan vara värd att nämna efter ett tips från en respondent som svarat på den öppna frågan i enkäten är att gymnasielärare möjligen är extra kritiska eller negativa under maj månad, samma månad som enkätundersökningen genomfördes. Möjligen på grund av en hög belastning och kanske det också skälet till att bortfallet blev högt. Detta kan i sin tur kunnat haft en inverkan på resultatet som kanske inte är representativt för en längre

tidsperiod, även om frågor baserat på tidigare tidsperioder fanns med.

Vad gäller den den kvantitativa undersökningen genomfördes urvalet slumpmässigt vilket kan ha inneburit en försämrad kvalitet på resultatet. Detta eftersom dessa respondenter inte var utvalda utifrån ett antal intressanta parametrar.

(17)

3 Teoretisk referensram

Detta litteraturkapitel beskriver olika begrepp som studien direkt eller indirekt har kopplingar till. Vissa delar, för att ge stöd till analysen och diskussionen.

3.1 IT-stöd i utbildning

Utbildning är en lärandeprocess vars uttryckliga mål är att åstadkomma en bestående förändring till det bättre. Ett exempel på detta kan vara att införskaffa nya kunskaper eller färdigheter men det kan också vara att ändra det psykologiska välbefinnandet (Schrag 2014).

För att förbättra utbildningsområdet kan det teknologiska färdigheten vara till fördel, då det även har en viktig roll i våra vardagliga liv.

Att integrera IT i undervisningen har enligt tidigare forskningsstudier visat gynnsamma effekter vid lärande, vilket även visat en fortsatt trend vid ett utbildningsskede. Likaså tyder tidigare forskningar att associationen mellan IT och utbildningar bildar stöd till att leverera instruktioner som i sin tur underlättar lärarnas innovativa undervisningsmetoder. Detta hjälper även elever att förbättra deras kapacitet och nyfikenhet över både tekniken och lärandet (Shuaili, Musawi & Hussain 2020).

3.1.1 IT-stöd i närundervisning

Begreppet närundervisning innebär att undervisningen sker på en gemensam fysisk plats för både läraren och eleven vid en bestämd tidpunkt. Denna undervisningsform kan liksom distansundervisningen dra nytta av olika digitala verktyg (Studieinfo u.å.).

När det handlar om att inkludera IT i närundervisningen så finns det vetenskapliga artiklar och studier som tyder på att presentation i form av datorgrafik underlättar lärarnas undervisningsform och ökar elevernas intresse i klassrummet. Presentationsgrafiken ger därmed en ökad informationsleverans med tydliga och systematiserade undervisningar.

Exempelvis är interaktiva whiteboards (IWB) ett digitalt verktyg som läraren använder sig av i klassrummet. Denna undervisningsmetod gör det möjligt för läraren att, i ett tidigt skede, förbereda material för dagens lektion och även utföra ett smidigare arbetssätt i klassen.

Verktyget i sig ger därmed flexibilitet och skiftande presentationer.

Här går det även att jämföra IWB med tabletter/surfplattor som också har sin fördel i klassrummet. IWB är ett verktyg som därmed bara går att använda framför tavlan, medan surfplattan är verktyg som även går att hantera medan läraren går runt i klassen (Remón, Sebastián, Romero & Arauzo 2017).

3.1.2 IT-baserad distansundervisning

Begreppet distansundervisning saknar en allmänt accepterad definition och således kan begreppet betyda en mängd olika saker. I svensk lag har begreppet distansundervisning tidigare saknats men från och med 1 juli 2021 införs en definition av distansundervisning i lagen som lyder ”interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i både rum och tid.” (Skolverket 2021).

(18)

För att en lärare skall kunna undervisa på ett tillfredsställande sätt, speciellt på distans, är det viktigt att teknologin som används är givande. Faktumet är att de teknologi som används vid IT-baserad undervisning ökar hela tiden. Här kan den synkrona och asynkrona tekniken vara ett exempel. Den synkrona undervisningen är en realtidsundervisning som erbjuder tid och plats för både lärare och elever. Videokonferenser, med en gymnasial term distansundervisning, är ett gott exempel på synkron teknik. Om både läraren och eleven är fysiskt ifrån varandra måste båda parter vara närvarande samtidigt för att en videokonferens skall ske. En asynkron undervisning riktar sig mer på färdiga föreläsningar/material som nås när som helst. Denna undervisningsform är en teknik som tillåter mer flexibilitet och kontroll över användningen av IT (Bates 2005).

Ett exempel på den asynkrona undervisningen kan vara Computer-based training (CBT), med den svenska termen E-lärande. E-lärande är ett begrepp som i vissa sammanhang felaktigt används som synonym till distansundervisning. I stället syftar begreppet på användningen av digitala verktyg i undervisningssammanhang oavsett vilken lärmiljö som tillämpas (Guri-Rosenblit 2005). CBT är därmed ett flexibelt alternativ inom den IT-baserade undervisningen som underlättar inlärningen av kompletta föreläsningar, där lärande sker på sin egna disciplin (Belanger & Jordan 2000).

3.2 Digitala verktyg

Information- och kommunikationsteknologin (IKT) är den typ av digitala verktyg som rör IT och de möjligheter tekniken ger datoranvändaren. Här betonas associationen som sker mellan hårdvaran och mjukvaran, det vill säga hur de behandlar och bearbetar information (Eriksson

& Olofsson 2012). IKT omfattar ett flertal olika enheter och applikationer som exempelvis datorer, mobiltelefoner och programvaror. Detta gör det möjligt för användare att vandra i den digitala världen (Crittenden, Crittenden & Ajjan 2019).

3.2.1 Lärplattform

Lärplattformar är ett informationssystem som stödjer lärare och studenter vid undervisning.

Syftet med lärplattformar är att de ska agera som ett tillägg till närundervisning och används för att effektivt stödja överföring av kunskap mellan elever och lärare (Rau, Hösel, Roschke, Thomanek & Ritter 2019). Trots att verktyget har en bred användning har tillämpade pedagogiska praxis inte justerats för att bättre lämpa sig för lärplattformar, enligt McGill och Klobas (2009).

En framgångsfaktor för implementationen och användningen av lärplattformar är bland annat servicekvaliteten vilken innefattar användares uppfattning av användarhjälp. Olika teser säger att servicekvaliteten är en väsentlig del vid mätning av nöjdhet och den övergripande framgången av e-lärande på institutionell nivå (Klobas & McGill 2010).

3.2.2 Videokommunikationstjänst

En videokommunikationstjänst är ett digitalt verktyg för användare som tillhandahåller en mötesplats på distans. Det schemalagda gruppvideosamtalet sker därmed på samma sätt som att en grupp befinner sig i ett och samma rum. Här har värden kontroll över

realtidskonferensen som sker, vilket innebär att hen styr över vem det är som får hålla tal och även skärmdela sin PowerPoint-presentation. För plattformen kan användare delta vart man än befinner sig med antingen datorn, surfplattan eller mobiltelefonen. Tjänsten erbjuder även

(19)

samtalsmedverkanden för de som inte kan delta i mötet med video (Brooks 2020). För denna tjänst finns det ett flertal olika plattformar att välja mellan såsom Zoom, Google Meet och Microsoft Teams. Dessa tjänster har varit mer av ett stöd särskilt för verksamheter och skolor (Singh & Awasthi 2020).

3.3 Digital kompetens

För att framgångsrikt kunna förse sina elever med nödvändiga färdigheter och kunskaper är det viktigt att lärare möter ett krav. Kravet går ut på att lärare själva måste ha kapaciteten och kompetensen att använda digital teknologi i deras undervisning (Hatlevik 2016).

Det finns teorier som tyder på att åldern kan väga in på tillgång och utnyttjande av informationsteknologi där äldre människor generellt sett besitter sämre förmågor gällande detta. Vidare kan detta påverka elevers utvärdering av lärare och kurser när teknologin inte används effektivt eller bekvämt (Dornevich 2013). Lärare som är äldre förmodas inte ha exponerats för teknologi i lika stor utsträckning som yngre lärare har vilket kan resultera i lägre grad av förtroende för teknologin som används (Jimoyiannis & Komis 2008).

3.3.1 Självreglering

Självreglering är bland annat förmågan att utföra sina uppgifter inom avsatt tid och för att göra detta ställer det krav på individen att hen själv ska kunna justera och hantera sitt egna beteende och motivation. När det kommer till IT-baserad distansundervisning kan denna praxis väga tyngre än vid närundervisning då lärplattformar och andra medel för e-lärande kräver större ansvarstagande från dess användare (Eom 2012).

3.3.2 Självförmåga

Självförmåga, på engelska self-efficacy, är individens egna tro på hens förmåga att fullborda en uppgift och möta förväntade prestationsnivåer med de färdigheter hen besitter. På denna grund kan en mäta hur en individ motiverar sig själv och beter sig vid kontakt med en viss uppgift för att utföra den.

Denna term kan även appliceras på användandet av digitala verktyg, bland annat lärplattformar. Faktorn drivs av den nivå av kunskap eller färdigheter som individen innehar, vilket innebär att denne kan antingen ha låg eller hög grad av självförmåga. Detta i sin tur påverkar individens användarnöjdhet gentemot artefakten då denne antingen saknar eller har en högre grad av självförtroende för målet som vill uppnås (Eom 2012).

En typ av egen förmåga, som har benämningen Technology Self-Efficacy, beskrivs som en individs tro på dennes förmågor att använda en dator effektivt. Grundtanken i detta är att när individen själv tror på sin förmåga att utföra en uppgift med hjälp av teknologi kommer hen att öka sitt engagemang och tillsätta all nödvändig ansträngning för att göra detta framgångsrikt. Ännu en princip är att misslyckanden betraktas som utmaningar och att misslyckanden oftast kan hänföras till brist på erfarenheter och digital kompetens eller färdigheter som är lättillgängliga (Agourram et al. 2019).

(20)

3.4 Användarnöjdhet

Ännu ett viktigt perspektiv att ta hänsyn till vid utvärdering av ett system är användarnöjdhet.

Detta beskriver en användares känslor och attityd mot en situation, inom ett informationsteknologiskt perspektiv omfattar detta oftast ett informationssystem.

Användarnöjdhet anses vara en kritisk faktor för att kunna mäta framgången hos ett informationssystem. En slutsats som teoretiker drar är att när användare är nöjda med en viss teknologi kan detta bedömas vara fördelaktig och leder därmed till högre framgång (Agourram et al. 2019).

3.5 Teknikacceptansmodellen

Teknikacceptansmodellen (TAM), på engelska Technology Acceptance Model har under ett tidigt stadium varit en rekommendation som är framtagen av författaren Fred Davis. TAM är en av de mest kända modellerna som specifikt fokuserar på datoranvändare och dess acceptans av att använda ny teknik. Modellen inriktar sig mer på två huvudkonstruktioner, nämligen systemanvändningen och beteendemässiga resultatvariabler. Dessa faktorer konstrueras efter datoranvändarens motivation och vilja av att använda teknologin. Med andra ord är TAM till för att analysera datoranvändarens upplevda användarvänlighet och attityder mot tekniken, vilket i senare fall hjälper systemutvecklaren att utveckla sina digitala verktyg.

Dessa variabler betraktas vara nyckelvariabler för modellens utformning med direkta och indirekta resultat (Scherer, Siddiq & Tondeur 2019).

De två variabler som i huvudsak avgör hur väl en användare accepterar ett system är upplevd användarvänlighet och upplevd användbarhet. Om användaren exempelvis upplever att ett system är alltför svårt att hantera kommer denne troligen inte att anamma det systemet.

Däremot om hen upplever att systemet är enkelt att lära sig och förser hen med nödvändig mental stimulans kommer det, för användaren, nya systemet troligen att accepteras av användaren (Charness & Boot 2016).

Dessa två huvudfaktorer är avgörande för att förstå användarens acceptans och användning av nya teknologier, särskilt i en arbetsmiljö. Med hjälp av en bedömning av användarens upplevda användbarhet och användarnöjdhet går det, med hjälp av teorin, att förutspå hur denne avser att använda systemet samt hur beteendet kring användningen kommer att se ut.

Med andra ord är det mer sannolikt att användare tar sig an nya system som har användargränssnitt och design av hög kvalitet, alltså sådana som är användbara, önskvärda och tillförlitliga (Portz et al. 2019).

Enligt Marangunic och Granic (2014) finns det en tredje variabel som förklarar varför användarnas motivation ser ut som den gör, denna är användarens attityd till att använda systemet. Användarens attityd påverkas i sin tur av både upplevd användbarhet och upplevd användarnöjdhet där det är den upplevda användarnöjdheten som influerar den upplevda användbarheten.

(21)

4 Resultat

Detta resultatkapitel presenterar utfallet av den undersökning som är genomförd. Kapitlet är uppdelad i två avsnitt som var för sig presenterar den kvantitativa respektive kvalitativa undersökningen.

4.1 Kvantitativ undersökning

Resultaten som redovisas här är direkt framtagna från den enkätundersökning som genomfördes i syfte att undersöka hur IT-baserad undervisning på distans påverkat lärare på gymnasiet under 2020 och 2021. Totalt svarade 201 gymnasielärare på enkäten. Alla tal i procent som förekommer i resultatet är avrundade till närmaste heltal.

4.1.1 Bakgrund

Av de som svarade är åldersgruppen 50-59 år den största åldersgruppen med en andel på 32%.

Åldersgruppen på 40-49 år är den näst största åldersgruppen på 29% och åldersgruppen 30-39 år utgör 20% av respondenterna. Andelen för respondenter som är yngre än 30 år och äldre än 60 år är totalt 19%.

Sett till kön är 59% kvinnor, 39% män och 2% svarade att de har en annan könsidentitet. 85%

av respondenterna har en lärarlegitimation. När det kommer till varifrån respondenten bedriver distansundervisning uppger 57% att de bedriver distansundervisning från hemmet medan 31% nyttjar skolans lokaler för detta ändamål.

4.1.2 Omställningen till IT-baserad distansundervisning

Vid övergången till IT-baserad distansundervisning ansåg en majoritetet av respondenterna att de fått tillräckligt med information inför förändringen. Gymnasielärare uppger dock att arbetsbelastningen har ökat kraftigt till följd av IT-baserad distansundervisning där 82% av gymnasielärarna uppger att den har ökat. Samtidigt är det relativt få respondenter som tycker att arbetsbelastningen är oförändrad eller har minskat.

Vid frågan om den pedagogiska kvaliteten på examinationer och undervisningsformer har påverkats till följd av IT-baserad undervisning upplever majoriteten av respondenterna att samtliga former har minskat något eller minskat mycket och sett till helheten uppger också en majoritetet av respondenterna att kvaliteten har minskat något eller minskat mycket.

4.1.3 Digital acceptans och kompetens

En majoritet av de som deltog i enkätundersökningen upplever att de i stor till mycket stor utsträckning anser att de digitala verktyg de har använt i undervisningen fungerar på ett tillfredsställande sätt. En andel på 12%, motsvarande 24 personer av respondenterna uppger att de är mindre nöjda med hur verktygen har fungerat.

När det kommer till om gymnasielärarna har stöd för de digitala verktyg de använder uppger 30% att de inte är nöjda med det stöd som de fått. Vilket innebär att det finns en andel av respondenterna som uppger att de digitala verktygen fungerar tillfredsställande men att de inte fått det stöd som behövs för att de ska kunna hantera verktygen på ett tillfredsställande sätt.

(22)

Respondenterna ombads att bedöma sina kunskaper innan pandemiutbrottet kring de digitala verktyg som har använts i skolverksamheten och sätta dem i jämförelse med hur deras kunskaper kring dessa ser ut idag. Sammantaget uppgav 61% att deras kunskaper var ganska eller mycket bra före pandemiutbrottet, en siffra som nu har stigit till 95%. Utöver detta har de som tidigare hade mycket bristfälliga kunskaper minimerats till 0 personer idag. Dessutom har antalet personer som tidigare ansåg sig själva besitta mycket bra kunskaper mer än fördubblats.

På frågan om gymnasielärare kan hantera mjukvarurelaterade problem genom att söka online svarade 41% att det stämmer ganska bra. De som tycker att de kan hantera mjukvarurelaterade problem genom att söka online mycket bra utgör 32% av respondenterna. 17% anser att de hanterar mjukvarurelaterade problem genom att söka online ganska dåligt och 10% tycker att de gör detta mycket dåligt.

(23)

Vid frågan om vilken videokommunikationstjänst som används av gymnasielärare är det i huvudsak två som nämns. Dessa är Microsoft Teams och Google Meet på 55 respektive 38 procent. Utöver dessa uppger 7% att de i huvudsak använder Zoom eller Discord.

När det kommer till frågorna om hur gymnasielärare upplever att deras videokommunikationstjänst fungerar uppger 3% respektive 4% att tjänsten inte är enkel att använda eller att tjänsten inte är enkel att lära sig. På frågan om videokommunikationstjänsten innehåller de funktioner de behöver uppger majoriteten av respondenterna att de tycker videokommunikationstjänsten innehåller de funktioner de behöver medan 18% tycker att detta stämmer ganska eller mycket dåligt.

För frågan om verktyget har fungerat utan problem uppger 29% att detta stämmer dåligt eller mycket dåligt. Det är en siffra som är högst i sammanhanget men fortfarande uppger en majoritet att det stämmer ganska bra att tjänsten har fungerat utan problem.

Sett till bekvämlighet upplever 60%, att de är mycket bekväma med att använda tjänsten och 32% tycker att de är ganska bekväma med verktyget. Gällande motivation till att använda verktyget är det 39% som upplever att de är ganska motiverade, 35% som är mycket motiverade, 20% som är ganska omotiverade och 7% som är mycket omotiverade till att använda verktyget. Av samtliga respondenter är det 83% som rapporterar att de har använt den videokommunikationstjänst de delade sina synpunkter om en längre tid.

Sammantaget, baserat på ovanstående frågor om videokommunikationstjänsten uppger en majoritet på samtliga frågor att det stämmer ganska bra eller mycket bra.

(24)

Gällande lärplattformar är det mer variation i vilka som används där den mest framträdande är Google Classroom med sina 25%. Förutom Google Classroom förekommer tre jämnstora lärplattformar i topp när det kommer till vilken lärplattform som är mest använd bland de som svarade på enkäten. Dessa är Itslearning, Vklass och SchoolSoft. Andra alternativ som förekommer är Canvas, Office 365, EOLAS och Haldor med en sammanlagd andel på 10%.

13 procent av respondenterna uppgav också att de inte använder någon lärplattform alls.

Gällande synpunkterna kring den lärplattformen som används är det majoriteten som tycker att deras lärplattform är ganska enkel att använda medan 24% tycker att den är ganska svår att använda.

Att lärplattformen är enkel att lära sig tycker 39 respektive 27 procent stämmer ganska bra eller mycket bra. Ungefär samma andel som ansåg att det stämmer ganska bra tycker att det stämmer ganska dåligt att lärplattformen har de funktioner som behövs.

29% uppger att det stämmer ganska dåligt att lärplattformen har fungerat utan problem men én majoritet på totalt 64% som uppger att lärplattformen fungerar utan problem. När det kommer till deras bedömning av hur bekväma de är med att använda lärplattformen är det 87% som uppger att de är ganska eller mycket bekväma.

Angående motivation till att använda lärplattformen är det 38% som upplever att de känner sig ganska motiverade till att använda lärplattformen, 30% som känner sig mycket motiverade, 21% som känner sig ganska omotiverade och 12% som känner sig mycket omotiverade till att använda lärplattformen. Slutligen har merparten av respondenterna svarat att de har använt lärplattformen under en längre tid.

4.1.6 Övrigt

När det kommer till internetuppkoppling är det 7% som anser att de har ganska begränsad tillgång till internet och 1% som anser de har mycket begränsad tillgång till internet.

Respondenterna anser också att tiden som lades ner på virtuell kommunikation gjordes ganska effektivt, 46%, medans 26% anser att detta gjordes ganska ineffektivt.

(25)

Lärare som ganska ofta använder digital teknik för att söka inlärningsstrategier och tips utgör 44% av respondenterna och de som tycker att de gör det mycket ofta utgör 27% av respondenterna. Lärare som gör detta ganska sällan innefattar 20% av respondenterna och de som gör detta mycket sällan utgör 9% av respondenterna.

Lärarna känner till större del till att det finns ett brett utbud av mjukvara för distansundervisning och digitalt lärande, nästan hälften av respondenterna instämmer med detta påstående ganska bra och 20% instämmer att påståendet stämmer mycket bra.

Överlag instämmer lärarna inte helt och hållet med att det är enkelt att anpassa IT-baserad distansundervisning, 39% tycker att det är ganska svårt medan 29% tycker att det är ganska enkelt. Angående huruvida det är svårt eller enkelt att delta i diskussioner under IT-baserad distansundervisning framgår det att en majoritet av respondenterna tycker att det är ganska till mycket svårt att delta i diskussioner.

4.2 Kvalitativ undersökning

Den kvalitativa undersökningen är ett komplement till den gjorda kvantitativa undersökningen och som bygger på empiri från tre gjorda intervjuer och en öppen fråga i enkäten.

Intervjuperson 1 är en manlig gymnasielärare, 60 år eller äldre. Använder lärplattformen Itslearning och som videokommunikationstjänst används Microsoft Teams. Ett verktyg som intervjupersonen vill lyfta upp utöver de redan nämnda är Microsoft Office. De har sin skolverksamhet två veckor på plats och tredje veckan på distans/digitalt

Intervjuperson 2 är en kvinnlig gymnasielärare, 60 år eller äldre. Arbetsplatsen hen arbetar på använder Microsoft Teams både som lärplattform och videokommunikationstjänst och ett annat digitalt verktyg som används flitigt i undervisningen som respondenten vill lyfta är DigiExam. Även Microsoft Office är ett verktyg som används. De har sin skolverksamhet främst på plats men under år 2020 tillämpades IT-baserad distansundervisning i stor utsträckning.

(26)

Intervjuperson 3 är en kvinnlig gymnasielärare, 40-49 år. Respondenten använder också Microsoft Teams både som lärplattform och videokommunikationstjänst. DigiExam, Microsoft OneNote och Microsoft Forms är andra verktyg som respondenten gärna lyfter. De hade före pandemiutbrottet all undervisning på plats men gick sedan över till IT-baserad distansundervisning.

När det kommer till den öppna frågan är det en klar majoritet av respondenterna som väljer att skriva om elevernas situation snarare än sin egen. Vilket gör att ett betydande antal av svaren inte ryms inom avgränsningen för undersökningen.

De intervjuade gymnasielärarna uttrycker att de enkelt har kunnat använda sin aktuella lärplattform under tiden som den har varit i drift i deras verksamhet. Det är dock endast en av lärarna som använder en lärplattform, nämligen Itslearning. Skolverksamheten som de resterande två arbetar på har tillämpat en annan lösning för en lärplattform vilken är att använda Microsoft Teams. Programmen används av samtliga lärare för att organisera olika undervisningsformer, de som uttrycktes i intervjuerna är specifikt olika moment i kurserna så som inlämningsuppgifter och dylikt. Den gymnasielärare som använder sig av Itslearning i sin undervisning belyser hur plattformen har underlättat all typ av kommunikation mellan dem och eleverna, särskilt när e-post inte är ett önskat alternativ då eleverna sällan noterar dessa.

Vidare används Itslearning även för att publicera anslag för olika kurser som elever kan ta del av, dessa beskrivs som affischer med information som läraren använder för att förmedla information till mottagarna.

Lärarnas motivering till varför de använder just dessa plattformar för att organisera och förmedla sin undervisning digitalt är att dessa har varit förutbestämda av andra parter. För en av intervjupersonerna har merparten av lärarna i verksamheten tagit del av en utvärdering av olika lärplattformar för att slutligen fatta beslutet om Itslearning. De andra två intervjupersonerna uppger att det beslutet har fattats från ledningens håll och att de inte har varit med och påverkat det valet.

Vid sidan om dessa två plattformar används ett antal andra tjänster som komplement för att effektivisera användningen av plattformarna. Den lärare som använder Itslearning uppger att e-post också är vanligt förekommande när hen bedriver IT-undervisning men att detta inte är föredraget. Anledningen till detta är, som tidigare nämnt, att lärarens elever sällan håller koll på sina e-postinkorgar. Då denna gymnasielärare upplever att viss kommunikation som sker på lärplattformen, bland annat betygsättning, är restriktiv och för standardiserad föredrar hen att diskutera betyg och liknande via e-post istället då hen kan uttrycka sig mer fritt till skillnad från att endast kommunicera betyget via en förutfattad skala.

En annan lärare uppger att Microsoft OneNote är något som används som stöd till Microsoft Teams i skolverksamheten men som hen själv inte nyttjar. Läraren är medveten om att OneNote är integrerad med Microsoft Teams och har hört från andra kollegor, gymnasielärare, att basera kurs- och lektionsplaneringar på anteckningar från OneNote är mer effektivt. I nuläget upplever den intervjuade läraren att hen lägger ner extra tid på att återskapa material istället för att återanvända resurser som skapas och lagras i OneNote.

Att behärska lärplattformen Itslearning upplever den intervjuade användaren ha varit en enkel process och belyser inga svårigheter som har uppstått. De andra två som använder Microsoft

(27)

Teams som lärplattform nämner att de inte har några andra val så de har nöjt sig med den lösning som tillhandahålls. Gällande funktionalitet som krävs för att upprätthålla IT-baserad undervisning för respektive intervjuperson nämner ingen av lärarna att det saknas något i det avseendet. Två av lärarna väljer däremot att belysa de funktioner som uppskattas. För Itslearning är det den enkla kommunikationen mellan lärare och elev som uppskattas särskilt mycket men även uppdelningen av kurser där det går att organisera kursmaterial och förmedla detta till involverade parter.

Utöver att organisera kurser och deras material på Microsoft Teams används denna plattform även som videokommunikationstjänst för att hålla videobaserade möten med elever. Microsoft Teams används för detta ändamål av samtliga intervjupersoner.

Tidigare har Skype använts av en av intervjupersonerna men skolan sägs ha gått över till Microsoft Teams då Skype ska avvecklas. Teams upplevs av denna person vara ett heltäckande substitut och är nöjd med detta beslut. Samma person har använt andra alternativ till Teams innan och tycker att alla fungerar på samma sätt, mer eller mindre. Enda skillnaderna hen kunde notera är hur många deltagare som är i bild samtidigt och hur stora bilderna som syns är.

En nackdel som nämns är att det ibland kan saknas ett personligt inslag när tjänsten används då elever emellanåt väljer att inte aktivera kameran vid sådana möten och lektioner. Trots detta når kommunikationen fram, både mellan elev och lärare, vilket beror på relationen mellan båda parter. Även en till person håller med har haft erfarenhet av elever som inte vill slå på sin kamera under videomöten. En av intervjupersonerna uppger att användningen av en videokommunikationstjänst ger upphov för kontakt utanför skolans lokaler. De funktioner som uppskattas med Microsoft Teams är specifikt möjligheten att kunna dela upp deltagarna i grupper vid behov, inspelning av möten och uppspelning av externa videoklipp.

4.2.3 Övrigt

Utöver att använda Itslearning, Microsoft Teams och e-post används också ytterligare digitala verktyg för att bedriva IT-baserad undervisning. Ett av dessa är DigiExam vilken används för att skriva prov digitalt som sägs vara effektiv vid anonymisering av svar vilket leder till en mer säker och rättvis bedömning. Ännu en fördel med DigiExam är att proven går att lagra så att de blir lättåtkomliga vid behov. DigiExam har varit enkelt att lära sig och använda. En annan fördel med DigiExam som togs upp på intervjun är att den främjar diskussioner under digitala möten. Microsoft Officepaket är även något som används flitigt i den IT-baserade undervisningen. Dessa program upplevs vara en självklarhet att kunna använda för den intervjuade läraren men känner att den kompetensen är bristande hos eleverna. Filerna som skapas i dessa program förmedlas även via Microsoft Teams när detta används.

När det kommer till den öppna frågan i enkäten så menar en respondent att de digitala verktygen fungerar men att det är elevernas digitala förmåga och deras attityd till IT-baserad distansundervisning som är problemet. Samma respondent nämner också att de digitala verktygen inte är riktigt anpassade för lärare som föredrar den traditionella typen av undervisning. Däremot nämns det att de lärare som är vana vid att fysiskt rita på tavlor och liknande har fått uppleva digital teknik som de inte har gjort tidigare och att detta har i sin tur

(28)

de nu har flera uppgifter igång samtidigt, nämligen att undervisa och att komma ikapp med de digitala verktyg som används.

Andra respondenter från den öppna frågan menar också att när undervisningen är IT-baserad så blir det svårt att simulera den närhet, spontanitet och dynamik mellan lärare och elev som finns vid fysisk närundervisning. Även en till respondent styrker att detta är ett moment som faller bort vid IT-baserad undervisning. Detta leder, enligt respondenterna, till att kvaliteten på undervisningen och resultatet sjunker.

Det nämns också från en respondent att de digitala verktyg som finns är tillräckliga för att undervisningen ska fungera men att gemensamma strukturer saknas. En annan berättar att de har god tillgång till digitala tjänster och mjukvaror som är väldigt bra men att det trots detta är elevernas studiemiljö och motivation som är avgörande för IT-baserade undervisningens framgång.

En respondent uttrycker missnöje över det IT-stöd som har tillhandahållits under tiden som IT-baserad undervisning har bedrivits. Det som framgår är att hjälpen användarna får är inte tillräckligt snabb och att de som förser IT-stöd inte besitter tillräcklig kompetens för att kunna erbjuda det stöd som krävs samt att de inte är tillgängliga när det behövs. Även funktioner som har utlovats upplever respondenten som bristfälliga eller att de saknas helt och hållet.

Detta uttalande berör Microsoft Teams.

(29)

5 Analys

Detta kapitel syftar till att genom analys av resultatet och den teoretiska referensramen få en bredare förståelse för bevarandet av frågeställningen.

5.1 Acceptans för digitala verktyg

En aspekt för att besvara frågeställningen kan vara att undersöka de lärare som uppgett att de digitala verktyg som används i undervisningen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt och se vad som kännetecknar dessa gymnasielärare. I enkäten fanns det en fråga som löd “I vilken utsträckning anser du att de digitala verktyg som du har använt i distansundervisningen fungerat på ett tillfredsställande sätt?”.

Respondenten fick uppge om detta stämmer i mycket liten utsträckning, liten utsträckning, stor utsträckning eller mycket stor utsträckning. För personer som svarat att det fungerat i mycket liten utsträckning eller liten utsträckning kännetecknar då en grupp lärare som inte är tillfreds med de digitala verktyg som används.

Andel 1 är andel otillfredsställda, Andel 2 är andel av alla otillfredsställda. Siffran som för varje tabell listas under Andel 1 kan sättas i parallellitet med 12% som är andelen som gruppen utgör sett till alla som deltagit i enkäten.

5.1.1 Placering

En fråga som fanns i enkäten var från vilken plats läraren vanligtvis bedriver sin distansundervisning. Det fanns två förvalda alternativ som var “från skolans lokaler” och

“hemifrån”. Utöver detta kunde läraren också uppge en annan plats som inte var någon av de som redan nämnt.

Svarsalternativ Antal svar Otillfredsställda Andel 1 Andel 2

Från skolans lokaler 63 8 13% 33%

Hemifrån 117 14 12% 58%

Hälften skolan, hälften

hemifrån 18 2 11% 8%

Analyserad empiri från SQL visar bland annat att av alla lärare som är otillfredsställda kommer 33% från skolans lokaler. Detta innebär att av totalt 24 personer som uppgett att de har svårigheter med distansundervisningen har 14 personer uppgett att de undervisar från skolans lokaler.

En annan aspekt som måste undersökas är hur många av personerna som arbetar från skolans lokaler har uppgett att de har svårigheter med distansundervisningen. Detta görs eftersom personer som uppgett att de har svårigheter kan välja ett alternativ som är populärt. Av de som då svarade att de arbetar från skolans lokaler är det 13% som uppger att de inte är tillfreds med de digitala verktygen.

När det gäller distansundervisning hemifrån uppger 58% av gruppen att de arbetar hemifrån men eftersom det valet har fler svar i stort blir den första andelen mindre än för personer som arbetar från skolans lokaler.

(30)

5.1.2 Ålder

I enkäten fanns det en fråga om hur gammal gymnasieläraren var. Bland fem alternativ kunde hen välja vilken generation hen tillhör.

30 - 39 år 40 8 20% 33%

40 - 49 år 57 6 11% 25%

50 - 59 år 62 6 10% 25%

60 år eller äldre 25 4 16% 17%

Siffrorna visar att det är gruppen 30 - 39 år som är mest missnöjd med de digitala verktygen, 20% av gruppen uppger att de inte är tillfreds med verktygen. Bland gruppen 29 år eller yngre som inte listas i tabellen är det ingen person som har uppgett att de inte är tillfreds med verktygen.

Dessa resultat stämmer överens med den teori om digital kompetens och dess relation till ålder. Jimoyiannis & Komis (2008) menar att de lärare som är äldre inte har haft tillgång eller nyttjat digitala verktyg i samma utsträckning som de som är yngre och kan därför antas ha lägre förtroende för teknologin i fråga.

Det faktum att de lärare som är mellan 30-39 år som uppger att de är missnöjda med de digitala verktyg som används och att de som faller mellan 20-29 år inte är missnöjda överhuvudtaget kan även relateras till användarnöjdhet och TAM. Portz et al. (2019) förklarar att enligt den teori som uppges i TAM så kan användare som upplever att verktyget är för svårt att hantera kan tappa tillit för systemet, vilket i senare fall kan motsvara att användaren inte tar till sig det verktyget.

Då yngre har lättare för sig att hantera och acceptera ny teknik så förklarar Portz et al. att det är mer sannolikt att användaren tar sig an det verktyg som har användargränssnitt och design av hög kvalitet. Vilket bedöms efter användarens upplevda användarnöjdhet och användbarhet.

5.1.3 Kön

En fråga som var inkluderad i enkäten är vilket kön personen har. I formuläret kunde personen hitta tre alternativ nämligen “Man”, “Kvinna” och “Annat” att välja mellan. Precis som var fallet tidigare listas inte alternativet “Annat” eftersom ingen otillfredställd uppgav detta som sitt kön.

Kvinna 117 14 12% 58%

Man 77 10 13% 42%

Data visar att gruppen otillfredsställda i större grad består av kvinnor men eftersom det är fler kvinnor som besvarat enkäten är det istället männen som i något större utsträckning, om än marginellt uppger att de inte är tillfreds med de digitala verktygen.

(31)

5.1.4 Distansundervisning före pandemin

När det kommer till frågan om distansundervisning före pandemin uppgav samtliga respondenter att de inte alls eller i mycket liten utsträckning före pandemin tillämpade distansundervisning.

Inte alls 173 23 13% 96%

Mycket liten utsträckning 13 1 8% 4%

Totalt uppgav 13% respektive 8% av gruppen som inte haft distansundervisning före pandemin att de är inte är tillfreds med de digitala verktygen.

5.1.5 Arbetsbelastning

Minskat mycket 3 1 33% 4%

Minskat något 9 2 22% 8%

Oförändrat 24 3 13% 13%

Ökat mycket 75 13 17% 54%

Ökat något 87 5 6% 21%

När det kommer till arbetsbelastning uppger mer än hälften av gruppen att belastningen har ökat mycket och gruppen utgör totalt 17% av alla som svarat densamma. Detta är en överrepresentation då gruppen utgör 12% men samtidigt utgör gruppen 33% för alternativet som anser att belastningen har minskat mycket. I det fallet är det dock en person som svarat.

Eom (2012) uppger att vid ett sådant fall är det viktigt att självreglera sina uppgifter efter avsatt tid för att vid en sådan belastning kunna hantera sitt beteende och öka motivationen.

Likaså kräver det att en lärare tar till ett större ansträngande vid en IT-baserad distansundervisning jämfört med närundervisningen med tanke på att praxisen kan vara tyngre.

5.1.6 Pedagogisk kvalitet

På frågan om lärare anser att den pedagogiska kvaliteten på kurserna överlag har minskat till följd av distansundervisning utgör gruppen otillfredsställda 18% respektive 10% som tycker att kvaliteten har minskat.

Minskat mycket 49 9 18% 38%

Minskat något 101 10 10% 42%

Oförändrat 32 4 13% 17%

Ökat något 11 1 9% 4%

(32)

5.1.7 Stöd för digitala verktyg

En förklaring till varför gruppen inte är tillfredsställd med de digitala verktygen kan vara att de inte fått det stöd som de behöver för att lära sig verktygen.

Liten utsträckning 43 17 40% 71%

Mycket liten utsträckning 17 6 35% 25%

Stor utsträckning 84 1 1% 4%

I tabellen ovan syns det att gruppen som inte är tillfredsställda utgör en relativt stor del som inte fått tillräckligt med stöd. Gruppen otillfredsställda utgör 40 respektive 35 procent som uppger att de i liten eller mycket liten utsträckning har fått det stöd de behöver gällande de digitala verktyg som används i undervisningen. Denna siffra kan jämföras med de 12% som gruppen utgör i stort.

Klobas och McGill (2010) uppger att implementation och användning av lärplattformar är en framgångsfaktor som ökar servicekvaliteten vid undervisningen. Detta är en väsentlig del för den typ av användarhjälp läraren är i behov av, vilket i fortsättningen tillbringar nöjdhet och en övergripande arbetsteknik av e-lärande på institutionell nivå.

5.1.8 Digital kompetens

En annan förklaring till varför gruppen inte är tillfreds med de digitala verktygen kan vara att deras digitala kompetens inte anses vara tillräcklig. På frågan om hur deras digitala kompetens var före pandemiutbrottet uppger 13% respektive 12% av gruppen att den digitala kompetensen är god. Vilket är i linje med vad gruppen i stort utgör.

Ganska bra 75 10 13% 42%

Ganska bristfälliga 66 8 12% 33%

Mycket bra 47 5 11% 21%

Mycket bristfälliga 10 1 10% 4%

När det kommer till frågan om hur de bedömer din digitala kompetens idag ser siffrorna annorlunda ut.

Ganska bra 86 13 15% 54%

Ganska bristfälliga 9 4 44% 17%

Mycket bra 103 7 7% 29%

När det kommer till svarsalternativet ganska bristfälliga utgör gruppen som inte är tillfreds med de digitala verktygen 44%. Detta innebär inte att den digitala kompetensen för gruppen har minskat utan enbart att lärare som uppger att de digitala verktygen är tillfredsställande även har angett att deras digitala kompetens har ökat, medan gruppen som inte är tillfreds med verktygen har en lägre utvecklingstakt. Däremot syns inga från gruppen som uppger att deras digitala kompetens idag är mycket bristfällig.