• No results found

Styrelsen och dess samband med rapporten om intern kontroll

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Styrelsen och dess samband med rapporten om intern kontroll"

Copied!
73
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ekonomihögskolan 2009-06-01

Styrelsen

och dess samband med

rapporten om intern kontroll

Magisteruppsats i företagsekonomi FE3044, System för redovisning, revision och ägarstyrning, VT 2009

Författare:

Jennie Arvidsson, 830929 David Gustafsson, 861113 Kristin Johansson, 860511

Examinator och handledare:

Andreas Jansson

(2)

Förord

Under tio veckor har vi genomfört den studie som har utgjort grunden för vår magisteruppsats. Efter att vi nu genomfört studien har vi kunnat bidra med en liten del till forskningen kring styrelsen och rapporten om intern kontroll. Denna magisteruppsats har varit avslutningen på fyra års studier på Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet.

Vi har kunnat knyta ihop olika delar som utbildningen gett oss och ser nu fram emot att använda dessa kunskaper i våra framtida yrkesliv.

Vi vill tacka Andreas Jansson för inspirerande tankar och idéer som har varit till god hjälp under arbetets gång.

Trevlig läsning!

Växjö, juni 2009.

___________________ ___________________ ___________________

Jennie Arvidsson David Gustafsson Kristin Johansson

(3)

Sammanfattning

Magisteruppsats i företagsekonomi

Lärosäte: Växjö Universitet, Ekonomihögskolan

Kurs: FE3044, System för redovisning, revision och ägarstyrning Titel: Styrelsen och dess samband med rapporten om intern kontroll Författare: Jennie Arvidsson, David Gustafsson och Kristin Johansson Handledare: Andreas Jansson

Examinator: Andreas Jansson

Datum: 2009-06-01

Ämnesord: Styrelse, rapport om intern kontroll, förändring

Bakgrund: För ett samhälle är det viktigt att ha företag som drivs på ett välfungerande sätt och som kan inge förtroende. Ett sätt för företagen att uppnå detta är att ha en god intern kontroll och att rapportera kring denna. Styrelsen är ansvarig för att utforma rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och det är därmed rimligt att anta att en styrelseförändring leder till en förändring av denna rapport. Det har tidigare inte bedrivits någon forskning om styrelsen påverkar rapporten om intern kontroll.

Syfte: Syftet är att förklara om en förändring av styrelsen leder till en förändring i rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod där 330 årsredovisningar har kodats för att identifiera förändringar i styrelsen och i rapporten om intern kontroll. Statistiska tester har använts för att testa om uppställda hypoteser kunde styrkas.

Slutsats: Ett samband mellan en förändring i styrelsen och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll, har inte kunnat styrkas.

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemdiskussion ... 2

1.2.1 Problemformulering ... 5

1.3 Syfte ... 5

1.4 Förtydligande av begreppet rapporten om intern kontroll ... 5

1.5. Disposition ... 6

2. Teori ... 7

2.1 Teorival ... 7

2.2 Legitimitetsteori ... 8

2.3 Agentteorin ... 9

2.4 Resursberoendeteori ... 10

2.4.1 Mångfald i styrelsen som resursgivare ... 12

3. Hypoteser ... 14

3.1 Hypotes 1 – Förändring av antalet styrelseledamöter ... 14

3.2 Hypotes 2 – Styrelseledamöter byts ut ... 16

3.3 Hypotes 3 – Förändring av antalet oberoende styrelseledamöter ... 17

3.4 Hypotes 4 – Förändring av antalet kvinnliga styrelseledamöter ... 19

4. Metod ... 21

4.1 Tillvägagångssätt ... 21

4.2 Forskningsstrategi ... 21

4.3 Forskningsdesign ... 22

4.3.1 Innehållsanalys ... 22

4.4 Operationalisering ... 22

4.4.1 Val och utformning av variabler ... 23

4.4.2 Kodningsmanual ... 27

4.4.3 Kodningsschema ... 27

4.5 Kvalitetskriterier ... 28

4.5.1 Reliabilitet ... 28

4.5.2 Validitet ... 28

4.6 Insamling av data ... 29

4.6.1 Tidsperiod ... 29

(5)

4.6.2 Urval ... 29

4.6.3 Sekundärdata ... 30

4.7 Analysmetod ... 31

4.7.1 Univariat analys ... 31

4.7.2 Bivariat analys ... 32

4.7.3 Multivariat analys ... 32

4.7.4 Statistisk hypotesprövning ... 33

4.7.5 Statistisk signifikans ... 33

4.8 Metodreflektion ... 34

5. Resultat ... 35

5.1 Univariat analys ... 35

5.1.1 Beroende variabeln ... 35

5.1.2 Oberoende variabler ... 39

5.2 Bivariat analys ... 40

5.3 Multivariat analys ... 44

6. Diskussion ... 47

6.1 Hypotesprövning ... 47

6.1.1 Hypotes 1 – Förändring av antalet styrelseledamöter ... 47

6.1.2 Hypotes 2 – Styrelseledamöter byts ut ... 48

6.1.3 Hypotes 3 – Förändring av antalet oberoende styrelseledamöter ... 50

6.1.4 Hypotes 4 – Förändring av antalet kvinnliga styrelseledamöter ... 51

6.1.5 Sammanfattning av hypotesprövning ... 52

6.2 Alternativa förklaringar till studiens resultat ... 53

7. Slutsats ... 56

7.1 Förslag till fortsatta studier ... 57

8. Referenser ... 59

Tabellförteckning

Tabell 4.1 visar operationaliseringen av de oberoende variablerna och den beroende poängvariabeln. ... 24

Tabell 5.1 Fördelning av poängvariabel. ... 36

Tabell 5.2 Central- och variationsmått för poängvariabeln. ... 37

Tabell 5.3 Central- och variationsmått för poängvariabeln. ... 37

Tabell 5.4 Central- och variationsmått för poängvariabeln per bransch, 2006. ... 38

Tabell 5.5 Central- och variationsmått för poängvariabeln per bransch, 2007. ... 38

(6)

Tabell 5.6 Central- och variationsmått för poängvariabeln per bransch, 2008. ... 39 Tabell 5.7 Central- och variationsmått för oberoende variabler. ... 39 Tabell 5.8 Central- och variationsmått för oberoende variabler. ... 40 Tabell 5.9 Korrelationsmatris över inbördes korrelation oberoende variabler, 2006- 2007. ... 41 Tabell 5.10 Korrelationsmatris över inbördes korrelation oberoende variabler, 2007- 2008. ... 41 Tabell 5.11 Korrelationsmatris över inbördes korrelation mellan oberoende variabler, 2006-2008. ... 42 Tabell 5.12 Korrelation mellan poängvariabeln och oberoende variabler, 2006-2007. . 42 Tabell 5.13 Korrelation mellan poängvariabeln och oberoende variabler, 2007-2008. . 43 Tabell 5.14 Korrelation mellan poängvariabeln och oberoende variabler, 2006-2008. . 43 Tabell 5.15 Multipel regressionsanalys av oberoende variabler, 2006-2007. ... 44 Tabell 5.16 Multipel regressionsanalys av oberoende variabler, 2007-2008. ... 45 Tabell 5.17 Multipel regressionsanalys av oberoende variabler, 2006-2008. ... 46 Bilaga 1 Kodningsmanual

Bilaga 2 Kodningsschema Bilaga 3 Företagsförteckning

(7)

Inledning

1. Inledning

inledningskapitlet ges en bakgrund till studiens problem och en diskussion förs kring detta. Problemdiskussionen mynnar sedan ut i en konkret problemformulering. Avsnittet innehåller även en presentation av studiens syfte och disposition.

1.1 Bakgrund

En stor del av Sveriges befolkning äger idag aktier i börsnoterade bolag och de berörs därför väldigt mycket av hur väl dessa sköts. Det är viktigt i ett samhälle att ha företag som drivs på ett välfungerande sätt, eftersom dessa genererar värde och välfärd till samhällets invånare. För att människor ska vilja placera sina tillgångar i företag krävs det att de känner förtroende för företagen.1

Efter de senaste årens företagsskandaler har det blivit allt tydligare att företagen behöver arbeta hårdare med att förbättra sitt löpande arbete och utveckla bolagsstyrningen2. Som en följd av detta uppkom Svensk kod för bolagsstyrning, denna trädde i kraft 1 juli 2005 för börsbolag3. Koden har som syfte att förbättra styrningen av svenska bolag och att skapa förtroende för den svenska kapitalmarknaden4. I begreppet styrning ingår bland annat hanteringen kring den interna kontrollen.

Genom att ha en god intern kontroll kan företag skapa effektiva processer, undvika kostsamma fel och ge företagets intressenter välgrundad information. På så sätt skapas också förtroende. Genom den interna kontrollen kan företag alltså undvika de risker som annars skulle påverka huruvida företaget klarar av att nå sina uppsatta mål eller inte.5 Koden ställer upp kravet att alla börsnoterade företag numera måste avlägga en rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen6.

1 Kodgruppen. (2004) s. 2.

2 Ibid. s. 2 & 4.

3 http://www.bolagsstyrning.se

4 Kodgruppen. (2004) s. 4-5.

5 FAR. (2006) s. 7-11

6 Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2008) s. 6.

I

(8)

Inledning

Ytterligare ett sätt att skapa förtroende för ett företag är att ha en kompetent styrelse vars individer är starka personer som omgivningen kan känna förtroende för. I aktiebolag måste det finnas en styrelse, denna utgör bolagets högsta beslutande organ efter bolagsstämman. Styrelsens ansvar för bolaget regleras i Aktiebolagslagens åttonde kapitel. Enligt denna lag ansvarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Styrelsen har som uppgift att bland annat löpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Med detta avses att på ett betryggande sätt kontrollera bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt.7

1.2 Problemdiskussion

Varför redovisar vissa företag på ett visst sätt medan andra väljer ett annat? När det gäller rapporten om intern kontroll ställer Koden inget krav på vilken information rapporten bör innehålla, utan endast att den ska tas fram. Innehållet i rapporten är alltså frivilligt för företaget att själva utforma.

Företag väljer gärna att redovisa även frivillig information i de rapporter som de enligt lag ändå måste offentliggöra, för att på så sätt kunna öka trovärdigheten på dessa rapporter. Den frivilliga informationen kan indikera att företaget har en god intern kontroll som gör att investerare och/eller övriga intressenter kan fatta beslut på goda grunder. Det är mindre troligt att företag med en effektiv intern kontroll måste omarbeta sina finansiella rapporter och att de straffas för felaktiga uppgifter. Därför kan företaget ägna sig mer åt att få med mer frivillig information i sina rapporter.8 Tidigare forskning har funnit en positiv relation mellan mängden frivillig redovisning och företagets storlek9. Kan det finnas någon annan faktor som kan tänkas påverka mängden frivillig redovisning?

Den positiva redovisningsteorin vill förklara vilken typ av redovisning som ett företag använder sig av. Den vill även förutsäga vilka företag som kommer att använda sig av en särskild redovisningsmetod och vilka som inte kommer att använda den. Den säger alltså ingenting om varför företaget väljer att ta upp vissa saker i sina

7 Aktiebolagslag. (2005:551).

8 El-Gazzar, M., S. et al. (2008) s. 96-97.

9 Raffournier, B. (1995) s. 276 och Boesso, G. & Kumar, K. (2007) s. 290.

(9)

Inledning

årsredovisningar.10 Det finns inget entydigt svar på vad det är som påverkar hur rapporterna utformas. Kan det vara så att styrelsen är en av de faktorer som är med och påverkar vad som rapporteras i årsredovisningarna?

En av de rapporter i årsredovisningen som styrelsen är ansvarig för att utforma är rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Jensen menar i sin artikel att styrelsen är den interna kontrollens ”huvud”11. Styrelsen och företagsledningen påverkar tillsammans processen kring hur den interna kontrollen utformas. Detta görs för att ge en försäkran om att bolagets mål uppnås avseende effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och att lagar och förordningar efterlevs.12 Eftersom ingen utanför företaget kan se hur den interna kontrollen utförs är rapporten om intern kontroll ett viktigt dokument i styrelsens arbete med att förmedla företagets arbete med den interna kontrollen.

Forskning som har bedrivits fram tills idag kring styrelser har främst fokuserat på styrelsen och dess roller. Lynall et al menar att styrelsens funktion främst är att legitimera företaget13. Ur ett agentteoretiskt perspektiv har styrelsen som uppgift att kontrollera företagsledningen. Fama menar att när styrelsen övervakar företagsledningen reduceras agentkostnader och företagets prestationer kan då förbättras14. Resursberoendeteoretiker anser att styrelsekapital är vad de enskilda styrelseledamöterna tillför styrelsen i form av bland annat tidigare erfarenheter, kunskap, åsikter och sociala nätverk15. Olika teoretiska perspektiv har alltså olika syn på styrelsen och dess funktion. En intressant fråga är vilken roll styrelsen har när det gäller framtagandet av rapporten om intern kontroll.

Det finns ingen tidigare forskning som verkligen kunnat ge ett entydigt svar på styrelsens påverkan på företaget och dess prestationer. Johnson et al hävdar bland annat att olika forskares resultat motsäger varandra. Några forskare har kunnat påvisa att företagets prestation påverkas av styrelseledamöternas oberoende, samtidigt som andra forskare har kunnat visa på motsatsen, alltså att det inte alls spelar någon roll för

10 Watts, L., R. & Zimmerman, L., J. (1979) s. 300.

11 Jensen, M., C. (1993) s. 862.

12 FAR & Svenskt Näringsliv. (2005) s. 6.

13 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 419.

14 Fama, E., F. (1980) s. 294.

15 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 383 & 391.

(10)

Inledning

företagets prestation om styrelsen består av så kallade insiders eller outsiders. På liknande sätt motsäger forskare varandra även när det gäller till exempel hur styrelseledamöternas oberoende påverkar en VD:s kompensation.16 Tidigare studier har också kunnat visa tendenser till att styrelser som även inkluderar kvinnor och etniska minoriteter påverkar företagsvärdet på ett positivt sätt17. I Ahmed och Roush’s studie, som undersökte effekterna av en styrelseförändring på nedskrivningar av långfristiga tillgångar, visade det sig att företagets storlek tillsammans med förändringen av styrelsen utgjorde de bestämmande faktorerna18. Inom styrelseforskningen, men även inom redovisningsforskningen, har just företagets storlek ofta varit en av få förklarande variabler.

Jonnergård anser att det finns mer att uträtta vad det gäller styrelseforskningen. Hon menar till exempel att det finns en lucka i forskningen vad det gäller hur olika mekanismer inom corporate governance-systemet relaterar till varandra.19 Det finns alltså outforskade områden som kräver vidare studier. Två olika mekanismer inom corporate governance-systemet är styrelsen och den frivilliga redovisningen. Det kan därför vara intressant att studera om den ena mekanismen påverkar den andra, alltså om styrelsen har en inverkan på rapporten om intern kontroll.

Eftersom det råder så stor oklarhet kring vad styrelsen egentligen påverkar anser vi att det är av stort intresse att försöka ge en pusselbit till forskningen kring detta. Det finns forskning som starkt har påvisat att just mångfald i styrelsen är starkt kopplad till en positiv förändring av företagets prestationer. Det vore därför av intresse att ytterligare försöka utveckla detta och undersöka vad styrelsen har för påverkan på rapporten om intern kontroll. Eftersom styrelsen är ansvariga för utformningen av rapporten om intern kontroll, borde en förändring i styrelsen leda till en förändring av rapporten. När en styrelseledamot kommer till, försvinner eller byts ut är det rimligt att styrelsens sätt att arbeta med den interna kontrollen kan förändras. Som en följd av detta borde styrelsen välja att förändra informationsmängden i rapporten om intern kontroll så att den bättre speglar den nya styrelsens arbete.

16 Johnson, L., J. et al. (1996) s. 409-433.

17 Causseaux, W. & Caster, B. (2007) s. 155.

18 Ahmed, K. & Roush, M. (2002) s. 278.

19 Jonnergård, K. (2004) s. 29.

(11)

Inledning 1.2.1 Problemformulering

Leder en förändring i styrelsen till att rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen i bolagets årsredovisning förändras?

1.3 Syfte

Syftet är att förklara om en förändring av styrelsen leder till en förändring i rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

1.4 Förtydligande av begreppet rapporten om intern kontroll

Det kan finnas en skillnad mellan hur företag faktiskt arbetar med den interna kontrollen och vad de väljer att rapportera om. I vår studie är det endast kvantiteten information i rapporten om intern kontroll som är av intresse och inte innehållet i sig. Vi kommer därför inte uttala oss om vad som i verkligheten förändras i arbetet med den interna kontrollen när en styrelseförändring sker.

(12)

Inledning

1. Inledning

2. Teori

3. Hypoteser

5. Resultat

6. Diskussion

7. Slutsats 4. Metod

1.5. Disposition

Nedan presenteras uppsatsens struktur och de olika kapitlens innehåll.

I kapitel 2 motiveras och beskrivs de teorier som ligger till grund för utformningen av studiens hypoteser.

I kapitel 3 förs en diskussion kring de olika teorier som tagits upp i föregående kapitel. Diskussionen mynnar sedan ut i studiens hypoteser.

I kapitel 4 redogör vi för undersökningens metodval och kvalitetskriterier. En beskrivning ges även av operationaliseringsprocessen.

I kapitel 5 presenterar vi vårt insamlade datamaterial.

I kapitel 6 diskuteras resultaten i förhållande till studiens uppställda hypoteser.

I kapitel 7 presenteras studiens slutsats och förslag ges till fortsatta studier.

(13)

Teori

2. Teori

detta avsnitt presenteras de teorier som ligger till grund för utformningen av studiens hypoteser. De teorier som vi valt att beskriva är legitimitetsteori, agentteori och resursberoendeteori.

2.1 Teorival

Vår studie behandlar två olika mekanismer inom corporate governance-systemet, nämligen styrelsen och redovisningen. Vi behöver därmed ett bredare teoretiskt ramverk än om vi endast hade valt att studera en mekanism. Vi kommer alltså att behandla teorier och forskning som går att applicera på både styrelsen och frivillig redovisning.

Styrelsen och dess relation till företaget har varit i forskarnas fokus under en längre tid20. Flera olika teorier har använts för att förklara kännetecken hos styrelsen och hur dessa i sin tur påverkar företaget. Skilda empiriska resultat har emellertid lett fram till att de teoretiska modellerna saknar stöd och deras tillämplighet för fenomenet i fråga har betvivlats. De teorier som forskarna vanligtvis har utgått från inom styrelseforskningen är institutionell-, agent- och resursberoendeteori.21 Agentteorin har även haft en framträdande roll inom den positiva redovisningsteorin. Grundarna till den positiva redovisningsteorin, Watts och Zimmerman, utvecklade teorin utifrån Jensen och Mecklings tankar om ett principal/agent-förhållande. Alternativa teoretiska perspektiv har emellertid använts av ett flertal forskare under de senaste åren för att förklara förekomsten av viss information i företags årsredovisningar. Bland annat har det varit vanligt att forskare inom redovisningsområdet valt att utgå från ett legitimitetsperspektiv.22

Eftersom legitimitetsteorin och agentteorin har en betydande roll inom såväl styrelseforskningen som redovisningsforskningen valde vi att utgå från dessa. De två teorierna bidrar med olika perspektiv och det var därför intressant att undersöka vilken teori som skulle kunna förklara sambandet mellan en styrelseförändring och en

20 Johnson, L., J. et al. (1996) s. 409.

21 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 416-417.

22 Deegan, C. & Unerman, J. (2006) s. 213, 268, 296.

I

(14)

Teori

förändring i rapporten om intern kontroll. Att tidigare empiriska resultat inom styrelseforskningen inte kunnat ge stöd för dessa teorier gjorde det hela än mer intressant eftersom de är så erkända teorier. Vi vill därför undersöka om vi kan finna stöd till dessa teorier med våra empiriska resultat. Som ett ytterligare komplement till dessa två teorier valde vi att utgå från ett resursberoendeperspektiv som bidrog med ett mer företagsekonomiskt resonemang. Vi anser att denna teori kan vara ett bra komplement till de två andra större teorierna då den tar upp aspekter, främst styrelsekapital som inte berörs i de övriga teorierna.

2.2 Legitimitetsteori

Legitimering är processen där en organisation rättfärdigar sin rätt att existera i ett socialt system. Organisationerna söker efter att finna samstämmighet mellan de sociala värderingar som associeras med dess aktiviteter och de normer som finns kring acceptabelt beteende i det sociala system som de ingår i. Det kräver att organisationen fortsätter att importera, transformera, och exportera energi, material och information.

När dessa två värderingssystem är samstämmiga råder organisationslegitimitet.23

Om det finns en faktisk eller potentiell skillnad mellan de två värderingssystemen kommer legitimiteten att hotas. Legitimeringen sker på den högsta nivån i formella organisationer. Att legitimera organisationen i det sociala system där den befinner sig är en av de främsta funktionerna för personerna på den nivån.24

Ett annat sätt att uttrycka förhållandet med de båda systemen är att se det som ett socialt kontrakt. Detta kontrakt gäller mellan organisationer och individer i samhället.

Samhället (som ett kollektiv av individer) förser företag med dess legala status och auktoriteten att äga och använda naturresurser och att anställa personal. Företag tar av kollektiva resurser och bjuder ut både varor och tjänster och sprider sina produkter i den allmänna miljön. Organisationen har ingen självklar rätt till dessa förmåner, och för att samhället ska tillåta dess existens, kommer det att förvänta sig att förmånerna ska överstiga samhällets kostnader.25

23 Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) s. 122-123.

24 Ibid. s. 122-123.

25 Mathews, M., R. (1993) s. 26.

(15)

Teori

Enligt legitimitetsteorin använder företagsledningen sig av årsredovisningen för att legitimera företagets verksamhet. Informationen i årsredovisningen kan användas för att till exempel informera allmänheten om förändringar i företagets aktiviteter.

Årsredovisningen används också för att förmedla att företaget följer samhällets värderingar och förväntningar. Företagsledningen förväntas agera efter dessa och förändra sin verksamhet då samhällets värderingar ändras. Om företaget vet vilka intressen som samhället har, tenderar de att utöka denna information i sin årsredovisning.26

2.3 Agentteorin

Agentteori är det mest framträdande teoretiska ramverket inom corporate governance- forskningen. Teorin härstammar från Berle och Means tankar om en separation mellan ägande (aktieägare) och kontroll (företagsledningen).27 Denna separation av ägande och kontroll skapar möjligheter för företagsledningen (agenten) att agera i egenintresse genom att maximera sin egen välfärd och makt på ägarens (principalens) bekostnad28. Teorin utgår från antagandet att alla individer försöker maximera sin egen nytta och därmed sätter sina egna intressen före ägarnas intressen. Detta resulterar i agentkostnader som utgörs av kostnader för bland annat strukturering och övervakning av agenter med motstridiga intressen. Till agentkostnader räknas även förlust i outputvärde.29

I agentlitteraturen är den typiska synen att aktieägarna, genom styrelsen, är principaler medan företagsledare, till exempel företagets verkställande direktör, är agenter30. Styrelsens funktion är att övervaka företagsledningen åt aktieägarna, vilket också brukar beskrivas som deras kontrollroll. Styrelsens övervakande funktion kan ses som en logisk följd av agentteorins bakomliggande antagande om en intressekonflikt som uppstår till följd av en separation av ägande och kontroll i företag.31

26 Deegan, C. & Unerman, J. (2006) s. 274, 282-283.

27 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 417.

28 Fama, E., F. (1980) s. 289.

29 Fama, E., F. & Jensen, M., C. (1983) s. 304.

30 Tosi, H., L. (2008) s. 154.

31 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 384.

(16)

Teori

Inom agentteorin ses företaget som ett näste av kontrakt, såväl skrivna som oskrivna, och utgångspunkten är ett tvåpartsförhållande mellan principalen och agenten32. Jensen och Meckling har definierat denna relation enligt följande; ”Ett kontrakt där en eller flera personer (principalen) engagerar en annan person (agenten) att prestera vissa tjänster på principalens vägnar, vilket innebär att en viss beslutsauktoritet överlämnas till agenten.”33

Företagsledningen har i regel information som ägaren inte kan få tillgång till utan att en potentiell kostnad uppstår. Det är detta som leder till informationsasymmetri mellan principalen och agenten. Här kan en konflikt skapas, vilket utgör en del av det så kallade agentproblemet som enligt agentteorin kan lösas genom övervakning från ägarens sida.34

Watts och Zimmerman menar emellertid att det är agenten och inte principalen som har motiv till att övervakning sker av agenten35. Detta eftersom principalen betalar lägre lön till agenten på grund av informationsasymmetrin. Det ligger därför i agentens intresse att rapportera information till principalen som visar att agenten inte agerar på ett sätt som är skadligt för principalen.36

2.4 Resursberoendeteori

Resursberoendeteorin ser företaget som ett öppet system som är beroende av sin omgivning. Förespråkare av detta perspektiv menar att styrelsen finns som ett försök för att hantera externt beroende, minska osäkerheten i företagets externa omgivning och minska transaktionskostnaderna genom att sammanföra organisationen med den externa omgivningen. Styrelsens primära funktion enligt resursberoendeteorin är därför att tjäna som resursgivare.37 Denna funktion hänvisar alltså direkt till styrelsens förmåga att

32 Tosi, H., L. (2008) s. 154.

33 Jensen, M., C. & Meckling, W., H. (1976) s. 308, egen översättning.

34 Tosi, H., L. (2008) s. 155.

35 Watts, L., R. & Zimmerman, L., J. (1986) s. 184.

36 Deegan, C. & Unerman, J. (2006) s. 214.

37 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

(17)

Teori

tillföra resurser till företaget38. Wernerfelt har definierat resurser enligt följande; “något som kan ses som en styrka eller svaghet för ett givet företag” 39.

Pfeffer och Salancik som är två av grundarna till resursberoendeperspektivet menar att när ett företag tar in en ny styrelseledamot förväntas det att individen kommer att stödja företaget, bry sig om dess problem, presentera det för andra och försöka tillföra det resurser.40

Inom resursberoendeteorin brukar det talas om fyra fördelar eller resurser som styrelsen kan bidra med: (1) råd och överläggning, (2) legitimitet, (3) kanaler för kommunikation av information mellan företaget och externa organisationer, och (4) assistans med att anskaffa resurser eller åtaganden från viktiga element utanför företaget.41 Westphal är en av flera forskare som har visat att styrelsen är en viktig källa när det gäller rådgivning och överläggning till företagsledningen42. Daily och Schwenk skriver i sin tur om styrelsens betydelse när det gäller att förbättra företagets rykte och legitimitet43. Enligt Lynall et al finns även forskning som ger empiriskt stöd för såväl punkt tre som fyra ovan44.

En grundsats i resursberoendeteorin är att styrelsen ska spegla företagets omgivning45. Styrelsens ledamöter väljs för att maximera tillförseln av viktiga resurser till företaget.

Till skillnad från agentteorin argumenterar resursberoendeteoretiker för att styrelsen är det organ som kan knyta till sig viktiga externa organisationer till företaget. Varje styrelseledamot bidrar med sina kontakter och resurser till styrelsen och därmed även till företaget som helhet. Sammansättningen av styrelsen anses därför särskilt viktig inom resursberoendeteorin.46

Eftersom styrelsen enligt resursberoendeteorin fungerar som resursgivare talar forskarna ibland även om det så kallade styrelsekapitalet. Styrelsekapitalet består av två

38 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 385.

39 Wernerfelt, B. (1984) s. 172, egen översättning.

40 Pfeffer, J. & Salancik, G. (1978) s. 163.

41 Hillman, A., J. et al. (2000) s. 239.

42 Westphal, J., D. (1999) s. 7 & 17-19.

43 Daily, C., M. & Schwenk, C. (1996) s. 190-191.

44 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

45 Pfeffer, J. (1972) s. 218 och Boyd, B. (1990) s. 427-428.

46 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

(18)

Teori

kategorier, humankapital och socialt kapital. Med humankapital menar forskarna styrelseledamöternas expertis, erfarenheter, kunskaper, rykte och förmågor.

Styrelseledamöternas sociala kapital består av faktiska och potentiella resurser som gjorts tillgängliga från ett nätverk av relationer från ett individuellt eller socialt sammanhang. Styrelsekapitalet ses som en avgörande del i styrelsens förmåga att bidra med resurser till företaget. Bland annat kan ett starkt styrelsekapital underlätta vid informationsöverföring mellan intressenter och verka för att företagets rykte och legitimitet stärks.47

2.4.1 Mångfald i styrelsen som resursgivare

Carter et al menar att en av de mest intressanta corporate governance-frågorna handlar om hur kön, hudfärg och kulturell bakgrund påverkar styrelsen och företaget. En av respondenterna i deras undersökning uttryckte följande kring sin syn på vad mångfald kan ge: ”Det som en kvinna eller en person ur en minoritet kan ge styrelsen är ofta ett perspektiv som företaget inte hade förut – de tillför ett mer modernt inslag till beslutsfattarprocessen. Dessa perspektiv är av stort värde och missas ofta av en samling av endast vita manliga styrelseledamöter. De kan också ge inspiration till företagets arbetskraft som inte är en homogen samling av människor”.48 Carter et al hittade i sin undersökning positiva signifikanta samband mellan kvinnor och minoriteter i styrelsen och företagsvärdet49.

Många forskare inom styrelseområdet har valt att studera hur kvinnliga styrelseledamöter påverkar styrelsearbetet. Vad det gäller att tillföra resurser till företaget och styrelsen kan kvinnor och män tillföra olika typer av resurser, olika typer av styrelsekapital. Daily och Dalton tar i sin artikel upp flera positiva saker med att inkludera kvinnliga ledamöter i styrelsen. Till exempel nämner de att kvinnor tillför unikt värde till styrelsen i form av erfarenheter och arbetssätt som ofta skiljer sig från männens. Kvinnliga styrelseledamöter sänder också ut positiva signaler till övrig personal inom organisationen och de medför även positiva effekter på aktieutdelningen.50 Även Francoeur et al menar att kvinnor har positiva effekter på

47 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 386-387.

48 Carter, D., A. et al. (2003) s. 34, egen översättning.

49 Ibid. s. 51.

50 Daily, C., M. & Dalton, D., R. (2003) s. 8-10.

(19)

Teori

styrelsen. Kvinnor ser ofta på saker och ting med ett annat perspektiv, vilket kan vara effektivt då till exempel problem ska lösas.51

Campell och Mínguez-Vera nämner att det finns både moraliska och ekonomiska argument för att styrelser även ska bestå av kvinnliga ledamöter. Att inte låta kvinnor vara styrelseledamöter på grund av att de är just kvinnor är omoraliskt. Risken är också att det får negativa ekonomiska följder för företaget att utesluta kvinnor ur styrelser.

Väljs inte de bästa styrelseledamöterna kan viktig kompetens gå förlorad och styrelsen riskerar att fatta beslut som påverkar företaget negativt.52

51 Francoeur, C. et al. (2008) s. 84.

52 Campbell, K. & Mínguez-Vera, A. (2008) s. 439.

(20)

Hypoteser

3. Hypoteser

detta kapitel utgår vi från legitimitets-, agent- och resursberoendeteori för att genom resonemang kunna utforma studiens hypoteser.

Studien syftar till att förklara om en förändring i styrelsen leder till en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll. Studiens övergripande fråga är alltså om en styrelseförändring leder till en förändrad rapport. För att kunna förklara om det finns olika typer av styrelseförändringar som leder till en förändrad informationsmängd i rapporten om intern kontroll bryter vi i detta kapitel ned denna övergripande fråga i ett antal delhypoteser.

3.1 Hypotes 1 – Förändring av antalet styrelseledamöter

Agentteoretiska forskare har studerat styrelsestorlekens betydelse för företaget i en rad olika studier, men något entydigt svar har inte kunnat ges. Johnson et al skriver att styrelsestorleken kan bidra till viktig förståelse och därmed är relevant för ett antal relationer inom corporate governance-forskningen.53 Enligt Lipton och Lorsch blir styrelsens effektivitet sämre om antalet styrelseledamöter överstiger sju eller åtta personer. Det blir då lättare för företagsledningen att få makt över styrelsen, eftersom styrelsen (principalen) då kan tänkas bli sämre på att sköta övervakningen av företagsledningen (agenten).54 Några som också är av denna uppfattning är forskarna de Andres et al som i sin empiriska studie visar att en alltför stor styrelse kan ha negativa effekter på företaget55.

I en styrelse med många ledamöter får varje enskild ledamot en mindre del av det kollektiva ansvaret än om de varit färre. Ledamoten tar därför inte en lika stor risk jämfört med om de vore ett färre antal styrelseledamöter och därmed hade haft en större andel av det kollektiva ansvaret. På så vis kan det tänkas att det även kan speglas i mängden information i rapporten om intern kontroll. Genom att varje individ känner att

53 Johnson, J., L. et al. (1996) s. 430-431.

54 Lipton, M. & Lorsch, J., W. (1992) s. 59-78.

55 de Andres, P. et al. (2005) s. 208-209.

I

(21)

Hypoteser

den har en större andel av ansvaret kommer den sannolikt vara mer benägen att se till att rapporten är mer välutvecklad.

Enligt resursberoendeteorin bidrar styrelsen med till exempel resurser i form av kanaler för att kommunicera information mellan företaget och externa organisationer56. Lynall et al menar att det finns empiriska stöd för detta57. Tidigare forskning har visat att styrelser med större erfarenhet och expertis presterar bättre. Detta indikerar att styrelsekapitalet kan öka både prestationen i företaget och trovärdigheten för företaget.58 Styrelsekapitalet, både humant och socialt, har kopplats till styrelsen som resursgivare59. Eftersom varje styrelseledamot enligt resursberoendeteorin alltså bidrar med sitt kapital till styrelsen borde en förändring av styrelsen få till följd att det totala styrelsekapitalet också förändras. Som en följd av att styrelsekapitalet förändras är det troligt att även styrelsens arbetssätt förändras och att det påverkar mängden information i rapporten om intern kontroll.

Som vi nämnt i inledningskapitlet är företag som har en effektiv intern kontroll mindre benägna att omarbeta sina finansiella rapporter. De väljer istället att redovisa mer frivillig information.60 På samma sätt borde resonemang kunna föras kring rapporten om intern kontroll. De företag som har en effektiv intern kontroll kommer inte att behöva utveckla denna lika mycket utan kommer istället att lägga mer tid på att redovisa mer information i rapporten om intern kontroll.

Som de ovan förda resonemang antyder kan en förändring av det totala antalet styrelseledamöter tänkas ha både positiva och negativa konsekvenser på rapporten om intern kontroll. I syfte att testa om styrelsens storlek påverkar mängden information i rapporten om intern kontroll ställs därför följande hypoteser upp:

H1a: Det finns ett positivt samband mellan en förändring av det totala antalet styrelseledamöter och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

56 Hillman, A., J. et al. (2000) s. 239.

57 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 418.

58 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 387.

59 Ibid. s. 388.

60 El-Gazzar, M., S. et al. (2008) s. 96-97.

(22)

Hypoteser

H1b: Det finns ett negativt samband mellan en förändring av det totala antalet styrelseledamöter och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

3.2 Hypotes 2 – Styrelseledamöter byts ut

Enligt Lynall et al och Dowling och Pfeffer är en av styrelsens främsta funktioner att legitimera företaget61. Redovisning kan ses som ett verktyg för att söka efter extern legitimitet62. Enligt Ogden och Clarke används årsredovisningar för att påverka hur företaget ska upplevas och är ett sätt att skapa en önskad identitet63. Strävar företaget efter att uppnå önskad identitet i samhället är det rimligt att anta att styrelsen ständigt vill fortsätta att utveckla rapporten för att skapa förtroende för företaget hos sina intressenter.

Eftersom den interna kontrollen sker inne i företaget, ingen intressent utanför kan se hur den utförs, är det viktigt att styrelsen rapporterar kring den för att de på så sätt kan uppfylla sin funktion som legitimitetsskapare. När styrelsen förändras borde de därför vilja utveckla rapporten om intern kontroll för att på sätt behålla eller stärka företagets legitimitet.

Företagens årsredovisningar är ett perfekt tillfälle för styrelsen att få ut budskapet om vad som görs och hur bra det görs. Därför är det rimligt att anta att styrelsen vill lämna rapporter med tydliga signaler om vad de gör för att visa att företagets interna kontroll är välfungerande. På så sätt kan samhället eller de som investerar sina pengar i företaget känna sig mer trygga. När en förändring sker i styrelsen borde det vara viktigt för den nya styrelsen att behålla samt stärka företagets legitimitet. Den enskilda styrelseledamoten är förmodligen intresserad av att legitimera sig själv, men att även legitimera företaget externt. Därmed borde denna ledamot också vara benägen att utveckla rapporten om intern kontroll.

En viktig uppgift för styrelsen är enligt agentteorin att reducera agentkostnader och informationsasymmetri, detta kan göras genom att utöva en god intern kontroll. När

61 Lynall, M., D. et al. (2003) s. 419 och Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) s. 122-123.

62 Rahaman, A., S. et al. (2004) s. 36.

63 Ogden, S. & Clarke, J. (2005) s. 314.

(23)

Hypoteser

styrelsens ledamöter byts ut kan det tänkas att de i början fokuserar mycket på att arbeta med den interna kontrollen för att på så sätt kunna reducera agentkostnader.

Styrelseledamöterna kan då visa att de utför ett bra jobb med den interna kontrollen genom att de rapporterar mer om denna. Sannolikheten ökar då för styrelsen att bli omvald vid nästa bolagsstämma.

Enligt resursberoendeteorin tillför varje enskild styrelseledamot unikt kapital i form av kunskaper och erfarenheter64. När en eller flera styrelseledamöter byts ut förändras styrelsekapitalet. Det förväntas då också att den eller de nytillkomna ledamöterna stödjer företaget och med hjälp av sitt unika kapital tillför resurser. Genom detta förändras även styrelsens arbetssätt och det är därmed rimligt att anta att även rapporten om intern kontroll förändras.

Med hjälp av ovan förda resonemang antar vi att en förändring av styrelsen, i form av att en eller flera styrelseledamöter byts ut, leder till en förändring av rapporten om intern kontroll. Följande hypotes är därför intressant att testa:

H2: Det finns ett positivt samband mellan att en styrelseledamot byts ut mot en annan och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

3.3 Hypotes 3 – Förändring av antalet oberoende styrelseledamöter

Styrelsen ska bestå av minst tre ledamöter och en majoritet av ledamöterna ska vara oberoende mot företaget och dess ledning. Minst två av ledamöterna ska också vara oberoende i förhållande till de största aktieägarna.65

För att ett företags sociala kontrakt med samhället ska stärkas och den externa legitimiteten öka kan det vara positivt för företaget att ha fler oberoende ledamöter. När legitimiteten ökar kan samhället känna större förtroende och tillit för företaget och då vilja fortsätta ge av de allmänna resurserna till företaget. Dowling och Pfeffer menar bland annat att en av styrelsens främsta uppgifter är att skapa legitimitet66.

64 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 386.

65 Kollegiet för svensk bolagsstyrning. (2008) s. 12-13, 18, 23-24.

66 Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) s. 122-123.

(24)

Hypoteser

Oberoende styrelseledamöter kan tänkas ge företaget ökad legitimitet eftersom de ses som mer neutrala gentemot bolaget. Allmänheten och övriga intressenter kan då känna sig mer trygga med företaget. En oberoende styrelseledamot behöver sannolikt i större utsträckning vara mån om sitt egna goda rykte eftersom denne i framtiden förmodligen vill ha nya och/eller fler styrelseuppdrag. På så vis är det rimligt att anta att den oberoende ledamoten är mer benägen att arbeta för att styrelsen skriver en mer utförlig rapport om intern kontroll i syfte att legitimera sig själv och företaget.

Enligt agentteorin är styrelsens övervakning viktig på grund av den potentiella kostnad som kan uppstå när företagsledningen ser till sina egna intressen på bekostnad av aktieägarnas intressen67. Fama skriver bland annat att den övervakning som utförs av styrelsen leder till minskade agentkostnader och att företagets prestation därmed förbättras68. Tidigare forskning som har studerat styrelsens övervakande funktion har påvisat att styrelser som består av mestadels insiders (nuvarande eller före detta företagsledare och/eller anställda i företaget) eller outsiders som inte är oberoende gentemot den nuvarande företagsledningen (på grund av affärsrelationer eller sociala relationer) har mindre anledning till att övervaka. Styrelser som däremot domineras av outsiders som är oberoende ses som bättre övervakare eftersom de inte har någon anledning till att inte övervaka.69 Baysinger och Butler kommer i sin artikel fram till att styrelser med oberoende ledamöter är bättre på att möta konflikter. Författarna menar också att en ökad andel oberoende styrelseledamöter är positivt för företagets framgång och prestation.70 Även Cheng och Courtenay har studerat oberoende styrelseledamöter.

I denna studie fann de att ju fler oberoende ledamöter styrelsen har, desto mer frivillig information redovisar företaget71.

Eftersom det verkar som att de oberoende styrelseledamöterna har en positiv inverkan på agentövervakningen, borde det leda till en ökad intern kontroll. Det är därför rimligt att anta att de även skulle vilja rapportera om det förbättrade arbetet och att detta då leder till mer information i rapporten. Om man använder sig av Watts och Zimmermans resonemang, att det är agenten som har mest motiv till att övervakning sker av

67 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 384.

68 Fama, E., F. (1980) s. 294.

69 Hillman, A., J. & Dalziel, T. (2003) s. 385.

70 Baysinger, B., D. & Butler, H., N. (1985) s. 120-121.

71 Cheng, E., C., M. & Courtenay, S., M. (2006) s. 286.

(25)

Hypoteser

principalen72, är det även på detta sätt mer sannolikt att de i större utsträckning väljer att rapportera om sitt arbete. Detta eftersom de vill visa att de inte agerar på ett skadligt sätt för företaget och dess ägare.

Utifrån dessa resonemang om oberoende ledamöter blir det intressant att testa följande hypotes:

H3: Det finns ett positivt samband mellan en förändring av de oberoende styrelseledamöterna och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

3.4 Hypotes 4 – Förändring av antalet kvinnliga styrelseledamöter

Legitimitetsteorin menar att en organisation måste legitimera sig i det sociala system som den befinner sig i73. I detta sociala system, samhället, som företaget verkar i är befolkningens sammansättning inte homogen, den består till exempel av både kvinnor och män. För att öka företagets legitimitet är det viktigt att styrelsesammansättningen speglar det sociala system som det verkar i. Kvinnor anses ofta vara mer ifrågasatta inom högre poster i samhället och de måste därför förmodligen arbeta hårdare med att bevisa att de hör hemma i till exempel styrelserummet74, det vill säga att de måste legitimera sig själva. Ett tänkbart sätt för kvinnor att uppnå detta är att sätta sig in i styrelsearbetet och att utveckla den interna kontrollen. Det är därför troligt att de vill visa omgivningen att de kan hantera dessa frågor och uppgifter. Därmed väljer de att utveckla informationsmängden i rapporten om intern kontroll. Enligt Carter et al ökar företagsvärdet när andelen kvinnor i styrelsen ökar75. En tänkbar anledning till att detta inträffar skulle kunna vara att kvinnorna känner sig tvingade att legitimera sig själva och väljer då att göra detta genom att utveckla rapporten om intern kontroll. En utvecklad rapport borde ge signaler till investerarna om att den interna kontrollen är bra.

Det är då rimligt att anta att fler investerare känner sig mer trygga med företaget och därför väljer att handla med företagets aktie.

72 Watts, L., R. & Zimmerman, L., J. (1986) s. 184.

73 Dowling, J. & Pfeffer, J. (1975) s. 122-123.

74 http://www.e24.se

75 Carter, D., A. et al. (2003) s. 51.

(26)

Hypoteser

Tidigare forskning med ett resursberoendeteoretiskt perspektiv har kunnat påvisa att en blandning av egenskaper och erfarenheter påverkar företag på ett positivt sätt. Därmed borde en blandning av kvinnliga och manliga egenskaper i en styrelse leda till att styrelsearbetet också påverkas. Kvinnor tillför unikt kapital till styrelsen som påverkar företaget på ett positivt sätt. Eftersom kvinnor förbättrar företagets prestationer är det rimligt att de, som ett led i detta, kan påverka rapporten om intern kontroll. Alltså om antalet kvinnor förändras, förändras även informationen i rapporten.

Enligt ovan förda resonemang blir det därför intressant att testa följande hypotes:

H4: Det finns ett positivt samband mellan en förändring av antalet kvinnor i styrelser och en förändring av mängden information i rapporten om intern kontroll.

(27)

Metod

4. Metod

metodkapitlet redogör vi för tillvägagångssätt, forskningsstrategi och forskningsdesign. Vidare behandlar kapitlet bland annat studiens kvalitetskriterier, operationaliseringsprocessen samt beskrivning av datainsamling och analysmetoder.

4.1 Tillvägagångssätt

Efter att vi fått en population på 134 aktiebolag som var noterade på Stockholmsbörsens Large- och Mid Cap-listor den 1 april 2009 kodades såväl uppgifter om styrelsen som rapporten om intern kontroll i företagens årsredovisningar. Detta för att därefter analysera om det fanns ett samband mellan de utvalda företagens styrelseförändringar och förändringar i rapporten om intern kontroll över en treårsperiod. Ett antal hypoteser ställdes upp utifrån teorier inom styrelse- och redovisningsforskningen och en prövning genomfördes för att se om hypoteserna kunde styrkas.

4.2 Forskningsstrategi

En kvantitativ forskningsstrategi valdes eftersom vi utgick från ett deduktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktisk forskning. Då tyngden låg på prövning av teorier kunde en kvantifiering av insamlad och analyserad data bidra till att uppställda hypoteser kunde testas. Eftersom studien syftade till att undersöka samband kunde mätningar utgöra grunden för mer exakta beräkningar av vilken relation som fanns. Vårt fokus låg på mätning, samband, generalisering och replikering vilka alla är vanligt förekommande inom den kvantitativa forskningen76. Framförallt ansåg vi att mätningen var bra för att beskriva små skillnader och vi fick ett konsekvent verktyg för att upptäcka dessa skillnader. En kvantitativ forskningsstrategi ansågs därför vara den mest lämpliga strategin.

76 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 99-102.

I

(28)

Metod

4.3 Forskningsdesign

Forskningsdesignen utgör en ram för insamling och analys av data, en slags struktur som styr och vägleder hur en viss metod används och analyserar den data som framkommer.77 Eftersom vi ville undersöka en förändring valde vi att genomföra en form av mixad design som innebar att vi hade inslag av både tvärsnitts-, longitudinell- och experimentell design. På grund av att vi samlade in data från flera fall vid en enda tidpunkt, samtidigt som vår undersökning berörde en längre tidsperiod, använde vi oss av både tvärsnitts- och longitudinell design. Studien har även inslag av experimentell design då företagen har delats in i två kategorier, de som har haft styrelseförändringar och de som inte har haft det. Genom att vi använde oss av alla dessa tre strukturer kunde vi få fram data så att eventuella samband och mönster kunde testas.

4.3.1 Innehållsanalys

Den teknik som används för insamling av data kallas för studiens forskningsmetod och är en del av studiens forskningsdesign78. Vi valde att genomföra en innehållsanalys på 134 företags årsredovisningar. Innehållsanalys är en metod som på ett systematiskt och replikerbart sätt kvantifierar innehållet i olika dokument utifrån förutbestämda kategorier79. Metoden är lämplig vid studium av texter och dokument som producerats av en organisation, till exempel årsredovisningar, och kan ge svar på existensen av olika kategorier i ett datamaterial80. Eftersom vi var intresserade av att samla in information i företags årsredovisningar kunde vi med hjälp av innehållsanalysen få fram den kvantifierbara data som vi behövde för studien. Alltså när det gäller information om både styrelseförändringen och förändringen av information i rapporten om intern kontroll.

4.4 Operationalisering

I kvantitativ forskning är det viktigt att det går att mäta de begrepp som är intressanta för studien. Den process där forskaren utformar mått för begrepp kallas för

77 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 47.

78 Ibid. s. 47.

79 Ibid. s. 213.

80 Ibid. s. 214-215.

(29)

Metod

operationalisering81. I följande avsnitt ges en beskrivning av de olika mått som användes samt en redogörelse för studiens kodningsmanual och kodningsschema.

4.4.1 Val och utformning av variabler

Eftersom vår forskningsfråga till en del ser till en förändring i styrelsen behövde vi variabler som kunde fånga upp dessa förändringar. Därför såg vi till variablerna: antalet ordinarie styrelseledamöter och nytillkomna styrelseledamöter. Anledningen till att vi även valde att se en styrelseförändring som en förändring av oberoende ledamöter är för att det bedrivits mycket tidigare forskning kring just oberoende ledamöters påverkan på styrelsearbetet och företaget. Vi valde även att se till styrelseförändring genom att ha en variabel som speglar antalet kvinnor i styrelserna. Det har tidigare bedrivits mycket forskning kring mångfald i styrelser och hur detta kan tänkas påverka företaget.

Mångfaldsbegreppet och just kvinnor blev det naturliga valet. Anledningen var att vi ansåg att detta mångfaldsbegrepp lätt kunde fångas upp i företagens årsredovisningar.

Eftersom forskningen kring dessa två variabler inte har varit entydig ansåg vi att det fortfarande var intressant att studera dem. Kontrollvariablerna bransch och storlek valdes eftersom de ofta utgör kontrollvariabler i studier på dessa områden. Förändringen av mängden information i rapporten om intern kontroll mättes med hjälp av en poängvariabel. Denna indexvariabel ansåg vi vara det bästa sättet för att kunna fånga upp mängden information.

I tabell 4.1 nedan presenteras de mått som användes i vår studie och de definitioner som vi utgick från.

81 Bryman, A. & Bell, E. (2005) s. 86.

(30)

Metod

Operationalisering

Mått Definition

Bransch Nasdaq OMX Stockholm AB:s branschindelning. Se nedan.

Storlek på aktiebolaget Nettoomsättning (Mkr).

Förändring totalt antal En eller flera styrelseledamöter kommer till eller försvinner.

Alltså att styrelseantalet inte är detsamma som föregående år.

Byts ut En eller flera styrelseledamöter byts ut, det totala antalet styrelseledamöter är detsamma som föregående år.

Nytillkommen En eller flera nya ledamöter kommer till styrelsen.

Förändring oberoende (outsider)

Förändring av antalet oberoende styrelseledamöter.

Oberoende enligt Svensk kod för bolagsstyrning. Se nedan.

Förändring kvinnor Förändring av antalet kvinnliga styrelseledamöter.

Poängvariabeln

Bygger på den totala summan av mängden information i rapporten om intern kontroll som fångades upp av indikatorerna under kodningsprocessen och är en indexvariabel.

Tabell 4.1 visar operationaliseringen av de oberoende variablerna och den beroende poängvariabeln.

Bransch användes tillsammans med företagets storlek som kontrollvariabler vid våra statistiska tester. Eftersom vi utgick från aktiebolag som är noterade på Stockholmsbörsen valde vi att följa deras branschindelning. De olika branscherna kom därför att definieras enligt följande; (1) Energi, (2) Material, (3) Industri, (4) Sällanköpsvaror, (5) Dagligvaror, (6) Hälsovård, (7) Finans, (8) IT, (9) Telekom och (10) Kraftförsörjning82. I avsnitt 4.7.3 Multivariat analys beskrivs den genomförda omvandlingen av branschvariabeln till dummyvariabler. Denna omvandling var nödvändig för att bransch skulle kunna användas som kontrollvariabel vid den multipla regressionsanalysen. Vid själva kodningen utgick vi dock hela tiden från branschdefinitionerna 1 till 10 ovan.

I vår studie kom nettoomsättningen att definiera storleken på aktiebolagen.

Nettoomsättningen ansågs vara den storleksvariabel som var mest lämplig för att mäta storleken på företagen. Hade vi till exempel valt antalet anställda som storleksvariabel hade risken varit större för att vi hade klassificerat företagen fel eftersom kunskapsintensiva/högteknologiska företag med färre antal anställda i själva verket kan utgöra ett mycket stort företag. Genom att vi använde oss av nettoomsättningen undvek vi att företagets ”fysiska” storlek inverkade på begreppet. Nettoomsättning som

82 http://www.nasdaqomxnordic.com

(31)

Metod

storleksvariabel har dessutom förekommit i en rad olika studier, vilket stärker studiens validitet. Bland annat utgick Raffournier från nettoomsättning som en av flera storleksvariabler då han studerade sambandet mellan företags storlek och mängden frivillig redovisning i årsredovisningar83. Ytterligare anledning till att nettoomsättningen valdes som storleksvariabel var att den var lätt att identifiera i årsredovisningarnas resultaträkning och att risken för eventuella skillnader i kodningen mellan observatörerna därmed minskades.

När det gällde definitionen av oberoende/outsider ledamöter utgick de flesta börser och koder från en operationell definition av oberoende styrelseledamöter. Fokus i dessa definitioner låg på styrelseledamöternas relation till företaget eller företagsledningen eftersom en relation ansågs försvåra styrelsens förmåga att övervaka företagsledningen.

Definitionerna som har använts för oberoende ledamöter inom styrelseforskning har däremot inte varit enhetliga.84

Efter att ha kontrollerat definitionen i femton årsredovisningar valde vi att definiera oberoende styrelseledamöter enligt Svensk kod för bolagsstyrning. Det visade sig vanligt att företagen i sina årsredovisningar hänvisade till just Kodens definition av oberoende. I Koden står det att en styrelseledamot inte ska anses oberoende om ledamoten (a) är VD eller under de senaste fem åren har varit VD i bolaget eller ett närstående bolag, (b) är anställd eller under de tre senaste åren har varit anställd i bolaget eller ett närstående företag, (c) erhåller icke obetydlig ersättning för råd eller tjänster utöver styrelseuppdraget från bolaget eller ett närstående företag eller från någon person i bolagsledningen, (d) har eller under det senaste året har haft omfattande affärsförbindelser eller andra omfattande ekonomiska mellanhavanden med bolaget eller ett närstående företag i egenskap av kund, leverantör eller samarbetspartner, an- tingen själv eller genom att tillhöra företagsledningen eller styrelsen eller genom att vara större delägare i annat företag som har en sådan affärsrelation med bolaget, (e) är eller under de tre senaste åren har varit delägare eller anställd hos bolagets eller ett närstående företags nuvarande eller dåvarande revisor, (f) tillhör företagsledningen i annat företag om en styrelseledamot i detta företag tillhör bolagsledningen i bolaget (g)

har varit styrelseledamot i bolaget i mer än tolv år, eller (h) står i ett nära släkt- eller

83 Raffournier, B. (1995) s. 270.

84 Johnson, J., L. et al. (1996) s. 416-417.

(32)

Metod

familjeförhållande till person i bolagsledningen eller någon annan person som nämns i ovanstående punkter, om denna persons direkta eller indirekta mellanhavanden med bolaget har sådan omfattning och betydelse att de motiverar att styrelseledamoten inte skall anses oberoende. Koden säger även att en styrelseledamot som representerar en större ägare eller är anställd eller styrelseledamot i ett företag som är en större ägare skall anses som beroende. Ägare som direkt eller indirekt kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget ses som större aktieägare.85 I studien sågs oberoende styrelseledamöter som synonymt med begreppet outsiders.

Från och med 1 juli 2008 trädde den reviderade Koden i kraft vilket fick till följd att definitionen av oberoende ändrades så att den överrensstämde med oberoendereglerna i Nasdaq OMX Stockholm AB:s regelverk för emittenter86. Detta medförde att vi fick vara extra uppmärksamma vid kodningen av 2008 års årsredovisningar för att antalet oberoende styrelseledamöter, enligt Kodens ursprungliga definition, skulle bli rätt.

Poängvariabeln byggdes upp utifrån ett antal specificerade kategorier som representerade mängden information som lämnades i rapporten om intern kontroll.

Dessa kategorier var dokument och policys, risker, system och aktiviteter samt styrelsen, ledningen och andra funktioner i företaget. Under varje kategori utformades sedan indikatorer som kunde fånga upp mängden information i rapporten om intern kontroll. Vid framtagningen av indikatorerna utgick vi från tio årsredovisningars rapport om intern kontroll för att på så sätt få fram de indikatorer som bäst kunde fånga begreppet i fråga. Under kodningens gång justerades dessutom ett fåtal indikatorer för att bättre passa med den informationen som gavs, två indikatorer togs bort helt. Totalt blev det 29 indikatorer som vi ansåg spegla mängden information i rapporten om intern kontroll väl. Indikatorerna var för övrigt relativt specifika och lätta att identifiera i årsredovisningarna, vilket medförde att risken för tolkningsskillnader minskade. För närmare beskrivning av de enskilda indikatorerna se bilaga 1. Övriga variabler bedömde vi vara tillräckligt tydliga utifrån definitionerna i tabell 4.1, ytterligare beskrivning ansågs därför inte nödvändig.

85 Kodgruppen. (2004) s. 16-17.

86 NASDAQ OMX Stockholm. (2009) s. 14.

References

Outline

Related documents

Vår bedömning är att socialnämndens interna kontroll till övervägande del är tillräcklig när det gäller användningen av drivmedelskort.. Vi baserar vår bedömning

Med intern kontroll avses åtgärder som bidrar till att utveckla och säkerställa funktion och kvalitet i kommunens samtliga verksamheter och därmed minska risken för avsiktliga eller

Skulle kommunstyrelsen inte godkänna kultur- och fritidsnämndens ansökan om 3,749 mkr till Kulturrådet, alternativt någon av de två delansökningarna om 1,724 mkr resp.. 2,025

6§ Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de bestämmelser i lag eller

6§ Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller

6§ Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller

• Arbetar löpande med utvärdering av intern styrning och kontroll som sedan resulterar i tidsatta åtgärder. • Fortlöpande dialog med

7§ Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer sim fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller