Examensarbete på avancerad nivå
Independent degree project − second cycle
Omvårdnad AV, Vetenskapligt arbete, specialistsjuksköterskeutbildning, 15hp Nursing AV, Scientific work, Specialist Nursing, 15 credits
Skolsköterskans hälsofrämjande insatser för minskad övervikt hos skolbarn - en systematisk litteraturstudie
The school nurse’s health promotion efforts to reduce obesity in school children - a systematic literature review
Theresa Gyllander
Karolin Lindberg
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för Omvårdnad
Examinator: Ove Hellzen, ove.hellzen@miun.se
Handledare: Malin Rising Holmström, malin.rising-holmstrom@miun.se Författare: Theresa Gyllander, thru0000@student.miun.se
Karolin Lindberg, kali0102@student.miun.se Utbildningsprogram: Distriktssköterskeutbildningen, 75hp Huvudområde: Omvårdnad, Avancerad nivå
Termin, år: HT, 2014
Abstrakt
Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är ett snabbt progredierande hälsoproblem som riskerar att utvecklas till en folkhälsokris. Preventiva insatser under barn och ungas uppväxt har visat sig vara framgångsrika för att minska övervikt och fetma. Syfte: Att belysa hälsofrämjande och preventiva arbetsmetoder som kan användas av sjuksköterskan/skolsköterskan för att minska övervikt hos barn i skolåldern. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes, 10 kvantitativa artiklar från olika världsdelar inkluderades och analyserades med inspiration av innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Redovisades i två huvudkategorier och fem underkategorier.
Hälsofrämjande arbetsmetoder som gav ett positivt resultat på barnens BMI innehöll samverkan mellan professioner samt engagerande av vårdnadshavare, ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och motiverande kommunikation. Interventioner som pågick under en längre tid gav ett lyckat resultat även på lång sikt. Diskussion: Skolsköterskan har en viktig roll, i det preventiva arbetet gällande övervikt hos skolbarn, genom att stödja och motivera barnen och deras vårdnadshavare till en mer hälsosam livsstil.
Nyckelord: hälsofrämjande arbetsmetoder, litteraturstudie, samverkan, skolbarn, skolsköterska, övervikt
Abstract
Background: Overweight and obesity among children is a rapidly progressive health problem which are likely to be developed into a public health crisis. Preventive efforts in children and adolescents growth have proved to be successful in reducing overweight and obesity. Aim: To shed light on health promotion and prevention methods that can be used by nurse/school nurse to reduce overweight among school age children. Method: A systematic literature review has been done, 10 quantitative articles from different continents were included and analyzed by inspiration of content analysis with manifest approach. Results: Was reported in two categories and five subcategories.
Health promotion practices that gave a positive result on the children's BMI contained collaboration between professions and the involvement of guardians, increased physical activity, healthy eating and motivating communication. Interventions which lasted for a longer period of time resulted gave a successful result, even in the long term. Discussion: The school nurse has an important role to play in the preventive work regarding obesity in school children, by supporting and motivating the children and their guardians to a healthier lifestyle.
Keywords: health promotion methods, interaction, literature review, schoolchildren, school nurse, overweight
Innehållsförteckning
Förkortningar och begreppsdefinitioner ... 5
Inledning ... 6
Bakgrund ... 6
Nationell utveckling ... 6
Negativa hälsoeffekter ... 7
Folkhälsa, barn och ungdomar ... 7
Prevention och promotion ... 7
Hälso- och omvårdnadsteori ... 8
Skola, elevhälsa och samverkan ... 9
Problemformulering ... 10
Syfte ... 10
Metod ... 10
Design ... 10
Litteratursökning ... 10
Inklusions- och exklusionskriterier ... 11
Urvalsförfarande ... 11
Klassificering och värdering av artiklarna ... 11
Analys ... 11
Etiska ställningstaganden ... 12
Resultat ... 12
Hälsofrämjande samverkan ... 12
Engagera vårdnadshavare ... 12
Interaktion mellan professioner ... 13
Motivation ... 13
Äta rätt... 13
Fysisk aktivitet ... 14
Kommunikation ... 14
Diskussion ... 15
Metoddiskussion ... 15
Resultatdiskussion ... 15
Slutsats ... 19
Referenslista ... 20 Bilagor
5
Förkortningar och begreppsdefinitioner
BMI är ett kroppsmasseindex, kg/m2 (eng. bodymassindex). Måttet BMI har skapats för att göra vikt så oberoende av längd som möjligt och har i sig ingen fysiologisk betydelse. Barnets BMI är dock beroende av ålder och utvecklingsstadier eftersom värdet påverkas av de normala förändringar som sker i barnets kroppssammansättning och kroppsproportioner. BMI har starkt samband med fettmängden när man ser på populationsnivå, men på individnivå är precisionen inte lika bra. Trots detta rekommenderar internationella experter BMI som ett mått på barns viktutveckling. Det anses viktigt att i BMI-kurvan markera gränser för övervikt och fetma (Hagenäs & Sävendahl, s.44-45, 2012). Se bilaga 1.
BMI sds är ett åldersstandardiserat relativt mått av BMI (Hagenäs, 2012).
Iso-BMI är ett ålders- och könsjusterat BMI (Hagenäs, 2012).
Övervikt klassificeras inte som en sjukdom vilket däremot fetma gör enligt den internationella sjukdomsklassifikationen ICD10. Detta tydliggör och legitimerar fetmans allvar och talar för såväl förebyggande som behandlande insatser (Jansson & Nergårdh, 2012, s. 557).
Fysisk aktivitet innebär all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. Detta innefattar kroppsrörelser under såväl arbete som fritid samt olika kroppsövningar som exempelvis lek, idrott, motion och friluftsliv
(Folkhälsomyndigheten, u.å.).
Familjecentrerad omvårdnad innebär att patient och övriga familjen ses som en helhet, det vill säga de enskilda familjemedlemmarna och familjen fokuseras samtidigt (Benzein, Hagberg, Saveman & Syrén, 2010).
Hälsa har definierats på olika sätt. Enligt Roy (2009, s.12, 48) kan begreppet hälsa definieras som en process och ett tillstånd av att vara samt integreras på ett sätt som återspeglar individ och miljö ömsesidigt. Individer kan ses som adaptiva/anpassningsbara system som interagerar med miljön för att växa, utvecklas och blomstra. Hälsa är en återspegling av personens samspel med miljön, vilken är adaptiv. Enligt WHO’s definition från 1946 är hälsa “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder” och går att läsa på http://www.who.int/about/definition/en/print.html.
Hälsofrämjande arbete innebär enligt Antonovsky (1991, s.27) att identifiera och stärka det
“friska” och de tillgängliga resurserna. WHO beskriver på
sidan http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/index1.html det hälsofrämjande arbetet som
den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. För att nå ett tillstånd av fullständigt fysisk, mentalt och socialt välbefinnande måste individen eller gruppen kunna
6
identifiera sina strävanden och bli medvetna om dem, tillfredsställa sina behov och förändra eller bemästra miljön. Hälsa skall därför ses som en resurs i vardagslivet och inte som målet i tillvaron.
Prevention beskrivs på Socialstyrelsens
termbank http://socialstyrelsen.iterm.se/?fSortingFld=22&fSortingDir=0&fSwitch=0&fTerm=preve ntion&fSubject=0.0.0 kunna vara både primär samt sekundär och innefattar förebyggande åtgärder för att förhindra uppkomst av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem.
Inledning
Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem och Världshälsoorganisationen (WHO)
uppskattar att det i världen finns 170 miljoner barn under 18 år som är överviktiga. Det är vanligast förekommande i hög- och medelinkomstländer men tenderar att öka i snabbast takt i låg- och medelinkomstländer (WHO, 2012). År 2020 beräknas 9,1% av världens barn vara överviktiga eller ha fetma (Ickes, McMullen, Haider & Sharma, 2014; Jädert, 2013). En stor studie i USA visar att utvecklingen går från att skolbarn är överviktiga mot att de har fetma (YoussefAgha, Lohrmann &
Jayawardene, 2013), även i de delar av landet där människor anses leva hälsosamt ökar skolbarn i vikt (DiNapoli & Lewis, 2008). I Europa och Sverige ökar också prevalensen av barnfetma, framförallt bland flickor (Ahrens et al., 2014). Barnfetma är ett folkhälsoproblem som håller på att utvecklas till en folkhälsokris (Ickes et al., 2014; Jädert, 2013).
Bakgrund
Nationell utveckling
I Folkhälsomyndighetens årsrapport 2014 (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.22, 86, 88), Folkhälsan i Sverige, samt i Regeringens proposition (2002/03:35) Mål för folkhälsan, går det att läsa att
förekomsten av fetma kraftigt har ökat i Sverige mellan år 1980-2012 och att ökningen fortsätter. Av Sveriges vuxna befolkning hade 10-12% fetma år 2012 (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.22, 86, 88).
År 2011 gjordes en svensk studie bland landets 7-9-åringar som visade att 14% av dessa barn var överviktiga och ytterligare 3% hade fetma (Sjöberg, Moraeus, Yngve, Poortvliet, Al-Ansari &
Lissner, 2011). Mål för folkhälsan, proposition (2002/03:35) upprättades av den dåvarande
regeringen för att främja den svenska befolkningens hälsa. I denna proposition belystes att andelen överviktiga ökade bland hela befolkningen och att det var nödvändigt att vidta åtgärder för att bryta de negativa tendenser som fanns i hälsoutvecklingen bland, framförallt, barn och unga. Jädert (2013) beskrev att konsumtionsmönstret hos barn ser ut på samma sätt som bland vuxna samt att barn är mindre fysiskt aktiva nu än tidigare. Detta tyder på att utvecklingen av fetma bland barn kommer
7
fortsätta öka och därmed också medföra stora kostnader för samhället. På grund av detta har Skolverket och Livsmedelsverket fått i uppgift att stärka elevhälsan samt även arbetet med skolmatens utformning och utvecklingen av ämnet idrott och hälsa. All personal som möter barn och unga inom skolan ska ha utbildning i hur man hanterar frågor som rör övervikt och fetma (Jädert, 2013).
Negativa hälsoeffekter
Att bygga upp fetma tidigt i livet medför en stor risk att samma hälsoproblem följer individen in i vuxen ålder (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.22, 86, 88; Jädert, 2013; Regeringens proposition, 2002/03:35). Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2 samt tjock- och ändtarmscancer (Folkhälsomyndigheten, 2014, s.22, 86, 88; Jädert, 2013; Regeringens proposition, 2002/03:35; WHO, 2012). Dessutom är övervikt och fetma stigmatiserande, vilket kan medföra en försämrad psykosocial hälsa. Studier visar exempelvis att den oro barn kan känna över sin vikt och kroppsform skapar mer nedstämdhet och sämre upplevd livskvalitet än den faktiska övervikten i sig (Jädert, 2013). Barn med övervikt eller fetma har ökad risk att bli utsatta för trakasserier samt kränkande behandling och de kan bli socialt isolerade, vilket i sin tur kan bidra till låg självkänsla, depressiva symptom samt skuld- och skamkänslor
(Müllersdorf, Martinsson Zuccato, Nimborg & Eriksson, 2010; Socialstyrelsen, 2014).
Folkhälsa, barn och ungdomar
I Förenta Nationernas Konvention om Barnets Rättigheter (FN, 1989) står det att alla beslut som rör barn ska sätta barnets bästa i främsta rummet, att alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling samt att varje barn har rätt till sjukvård och bästa uppnåeliga hälsa (FN, 1989). Regeringens
proposition (2002/03:35) belyser vikten av att främja barn och ungdomars hälsa genom att skapa en uppväxt under trygga förhållanden med goda uppväxtvillkor. Detta är avgörande faktorer för att värna om folkhälsan på lång sikt. Preventiva insatser under barn och ungas uppväxt har visat sig vara framgångsrika (Regeringens proposition, 2002/03:35).
Prevention och hälsofrämjande arbete
Ansvaret att utforma strategier för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ligger på Hälso- och sjukvården, men även skolan har en central betydelse för att skapa ett livslångt intresse hos unga människor för motion, idrott och naturupplevelser. Skolan är den arena där alla barn och ungdomar kommer i kontakt med hem- och konsumentkunskap samt idrott och hälsa vilket ska ligga till grund för en långsiktig hälsofrämjande livsstil (Regeringens proposition, 2002/03:35).
Det hälsofrämjande arbetet utgår från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår bra, målet är att stärka eller bibehålla det självskattade välbefinnandet. Det preventiva arbetet utgår från
8
kunskap om vad som orsakar upplevd ohälsa eller sjukdom. Genom att förhindra uppkomsten, eller påverka förloppet, av sjukdomar, skador och problem minskar risken för ohälsa. Både det
hälsofrämjande och preventiva arbetet kan vara individinriktat, gruppinriktat eller strukturinriktat (Socialstyrelsen, 2014).
Enligt Kugelberg et al. (2012) äter svenska barn en tredjedel av sina måltider när de är på skola eller fritids. Dessa miljöer är därför viktiga när det gäller att skapa goda kost- och hälsovanor bland barn och unga. De åtgärder som görs i skolan är extra viktiga eftersom de når alla barn (Kugelberg et al., 2012). Gance-Cleveland, Gilbert, Kopanos och Gilbert (2010) menar att sjuksköterskor som arbetar med barn har en perfekt position att upptäcka, förebygga och arbeta med överviktiga barn
tillsammans med deras familjer, men att dessa möjligheter ofta missas på grund av att
sjuksköterskorna inte gör rätt bedömning eller att kommunikationsverktyg saknas. Detta leder till att familjerna inte får effektiv rådgivning (Gance-Cleveland et al., 2010).
Hälso- och omvårdnadsteori
Enligt Antonovsky (1991, s.37-56) grundar sig det salutogena synsättet i att människan har en känsla av sammanhang; KASAM. Att som människa känna att något är begripligt, hanterbart och meningsfullt främjar en god hälsa. Roy (2009, s.25-54) beskriver att både människan eller grupper av människor, är ett adaptivt system vilket reagerar, anpassar sig och utvecklas utifrån de olika yttre samt inre, det vill säga fysiska och mentala, stimuli man utsätts för. Människan och miljön är i konstant interaktion med varandra och använder sig av olika copingstrategier för att handskas med förändringar. Dessa strategier är påverkade av tidigare upplevelser samt de kapaciteter, kunskaper och tillgångar individen besitter. Hancock (1985) visar i sin modell (se figur 1) hur fyra faktorer påverkar hälsan hos individ och familj. Dessa faktorer består av det genetiska arvet, det personliga beteendet, den psykosociala- samt fysiska miljön. Han menar att individen är influerad av en eller flera faktorer i modellen och att varje faktor vidare kan vara influerad av en enskild individ eller grupp människor. Denna modell av hälsa visar att hälsoproblem inte kan lösas genom att ignorera det komplexa mänskliga ekosystemet med enkla åtgärder utan att hänsyn tas till samtliga faktorer.
9
Figur 1 The Mandala of health
Skola, elevhälsa och samverkan
Socialstyrelsens (2014) Vägledning för elevhälsan beskriver att elevhälsan består av flera olika professioner; skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog samt skolkurator som alla är en resurs i det gemensamma arbetet för en hälsofrämjande skolutveckling där målet är att skapa en så positiv lärandemiljö för eleverna som möjligt. Elevhälsans arbete ska utgå från barnets perspektiv samt ha ett salutogent synsätt, vilket innebär att fokus ska ligga på de faktorer som är positiva, så kallade friskfaktorer. Socialstyrelsen (2014) skriver att elevhälsan, i samverkan med elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal, arbetar för att ge eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och de faktorer som bidrar till hälsa eller ohälsa. I flera studier anses att elevhälsan har ett ansvar att arbeta preventivt mot övervikt och fetma hos barn, då de flesta barn tillbringar stor del av sin uppväxt i skolans miljö (Kubik, Story & Davey, 2007; Clarke, Fletcher, Lancashire, Pallan & Adab, 2013). Skolsköterskan bör samtala och ställa frågor till alla elever gällande matvanor och fysisk aktivitet utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. För att detta ska ge bra effekt bör även
vårdnadshavare involveras (Socialstyrelsen, 2014). Kuo et al. (2013) påtalar vikten av att program som avser att främja en hälsosam livsstil hos barn och ungdomar bör vara familjeorienterade, då vårdnadshavaren ska vara en förebild samt möjliggöra för sitt barn att genomföra olika aktiviteter och att göra bra hälsosamma val. Författarna menar vidare att ett interprofessionellt team av vårdgivare har störst chans att lyckas då livsstilsförändringar innebär både fysiska, psykiska,
10
miljömässiga och kulturella utmaningar (Kuo et al., 2013). I en svensk studie uttrycker
skolsköterskor vikten av att deras ett hälsofrämjande arbete stöttas av såväl skola och skolledning (Reuterswärd & Lagerström, 2010).
Problemformulering
Som ovan beskrivits är det ett stort problem att övervikt samt fetma ökar bland barn i världen. En folkhälsokris är på väg att utvecklas vilket också innebär stora kostnader för samhället. Detta problem kräver insatser som ger långsiktiga resultat. Som blivande
distriktssköterskor/skolsköterskor känner vi en oro inför denna utveckling och är intresserade av på vilket sätt vi i vår framtida yrkesroll kan arbeta för att stödja skolbarn för att minska prevalensen av övervikt bland dem.
Syfte
Syftet var att belysa hälsofrämjande, preventiva samt verksamma arbetsmetoder som kan användas av sjuksköterskan/skolsköterskan för att minska övervikt hos barn i skolåldern.
Metod
Design
Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt för att författarna på ett strukturerat sätt ville undersöka och belysa kunskapsläget inom det valda området (jmf. Friberg, 2012, s.133-135).
En systematisk litteraturöversikt integrerar på ett metodiskt sätt forskningsbevis för en viss
forskningsfråga med hjälp av noggrant utvecklade protokoll för förfarande av datainsamlingen. De metodiska förfaranden som används ska vara reproducerbara och kontrollerbara (Polit & Beck, 2012, s.653).
Litteratursökning
Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2013) bör sökningarna efter relevant litteratur inte begränsas till en databas, då målet är att hitta alla studier som svarar mot det aktuella syftet. Vilka, och hur många, databaser man ska använda sig av beror på syftet. Artiklarna till denna systematiska litteraturöversikts resultat söktes i databaserna PubMed och Cinahl. För att säkerställa att rätt sökord användes slogs orden och dess definition upp i databasernas ämnesordlistor. MeSH- termer i PubMed samt Headings i Cinahl kombinerades, även fritextord användes och söksträngar
11
skapades (jmf. Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s. 67-91). Till genomläsning valdes 26 artiklar ut från PubMed och 11 artiklar från Cinahl. Sökningen går att följa i Tabell 1 (bilaga 2). Två artiklar valdes även ut genom manuell sökning i granskade artiklars referenslistor.
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklar som inkluderades i litteraturstudien skulle vara etiskt godkända och/eller innehålla ett etiskt resonemang, vara publicerade mellan 2004-2014, behandla barn och ungdomar som var 6-18 år gamla, vara skrivna på engelska samt vara relevanta för litteraturöversiktens syfte. Kvalitativa artiklar exkluderades då de ej besvarade litteraturstudiens syfte (jmf. Polit & Beck, 2012, s.170-172, 274).
Urvalsförfarande
En första bedömning gjordes genom att läsa igenom träfflistans titlar. Om titeln passade in på litteraturöversiktens syfte så lästes även artikelns abstrakt. De artiklar som därefter fortfarande svarade mot syftet genomgick en så kallad naivgranskning, det vill säga hela artikeln lästes i sin helhet med litteraturöversiktens syfte i tanken. De artiklar som inte motsvarade syftet uteslöts (jmf.
SBU, 2013).
Klassificering och värdering av artiklarna
Litteraturen ska kvalitetsgranskas utifrån bestämda kriterier och granskningsmallar (Friberg, 2012, s.134; Rosén, 2012, s.438). De artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades gällande
metodologisk kvalitet. Granskningen inspirerades av Willman et al., (2011) granskningsmall (bilaga 2) samt Berg, Dencker och Skärsäters (1999) kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet (bilaga 3). Detta utfördes av båda författarna var för sig, vilket följdes av en diskussion där beslut togs att använda de studier som visade medel- eller hög kvalitet. Efter kvalitetsgranskningen återstod 10 artiklar; 6 artiklar från PubMed, 2 artiklar från Cinahl samt 2 stycken manuellt sökta artiklar.
Analys
Analys av insamlad data inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av
tillvägagångssättet vid innehållsanalys. Författarna fokuserade på ett manifest innehåll i artiklarna, det vill säga den information vilken fanns direkt uttryckt i texten (jmf. Graneheim & Lundman, 2004). För att få en förståelse för artiklarnas innehåll läste författarna igenom resultaten och strök under meningar som besvarade studiens syfte. På detta sätt kunde en “röd tråd” upptäckas. Vidare skrevs meningsenheter som extraherats från artiklarna ner i ett dokument och därefter
12
kondenserades meningsenheterna till en mer lätthanterlig text, utan att något meningsfullt gick förlorat. Utifrån de kondenserade meningsenheterna skapades underkategorier. De underkategorier med liknande innehåll och innebörd fördes samman under två huvudkategorier (jmf. Graneheim &
Lundman, 2004).
Etiska ställningstaganden
Under arbetets gång har vi hela tiden gjort etiska överväganden och varit noggranna med att inte lägga in egna värderingar. Vi förstår att det är ett etiskt utmanande område att genomföra studier som innefattar barn, då dessa individer är i en beroendesituation. Att dessutom vara barn och ha en övervikt, vilket i sig kan vara stigmatiserande, gör det extra viktigt att som forskare vara etiskt noggrann. De studier som valdes ut till analys skulle vara godkända av etisk kommitté och för att resultaten av studierna skulle tolkas rätt har författarna varit noggranna vid analys och bearbetning (jmf. Polit & Beck, 2012, s.170-172).
Resultat
Resultatet baseras på 10 stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Studierna som användes i resultatet kom från Australien (1), Hong Kong (1), Storbritannien (1), Sverige (1) samt USA (6) (se bilaga 5). Analysen av artiklarnas resultat redovisas i två huvudkategorier och fem underkategorier vilka kan ses i figur 2.
Figur 2
Hälsofrämjande samverkan
Engagera vårdnadshavare
Ett flertal studier visar att en del i arbetet för att främja en hälsosam livsstil hos skolbarn är att engagera deras vårdnadshavare (Hendy, Williams & Camise, 2011; Resnick et al., 2009; Sacher et al., 2010; West, Sanders, Cleghorn & Davies, 2010; Wong & Cheng, 2013; Wright, Newman Giger,
Hälsofrämjande samverkan Motivation
Engagera vårdnadshavar
e
Interaktion mellan professioner
Äta rätt
Fysisk aktivitet
Kommunikatio n
13
Norris & Suro, 2013). Genom att ge vårdnadshavarna olika strategier runt kost, fysisk aktivitet samt positiv inställning gav detta barnen ett nytt och bättre förhållningssätt till detsamma vilket
resulterade i att barnens BMI minskade (Resnick et al., 2009; Sacher et al., 2010; West et al., 2010).
Vårdnadshavare som fick stöd kände sig mer självsäkra i hur de skulle agera för att hjälpa sitt barn att leva mer hälsosamt (Resnick et al., 2009).
Interaktion mellan professioner
I flertalet av studierna var samarbetet mellan flera aktörer en viktig bidragande faktor i arbetet för att hjälpa och stödja barn att minska sitt BMI, vilket barnen också lyckades med (Mårild, Gronowitz, Forsell, Dahlgren, & Friberg, 2012; Sacher et al., 2010; West et al., 2010; Wright et al., 2013). I en australiensk studie samarbetade aktörer med speciell utbildning inom interventionsprogrammet, psykolog och forskarstuderande inom nutrition och näringslära, idrottslära samt psykologi (West et al., 2010). I Sacher et al. (2010) samarbetade ett team av forskare, vilka hade lång erfarenhet av arbete med barn som lider av fetma, tillsammans med personer särskilt utbildade inom
interventionsprogrammet; assistenter, rektorer, hälsoarbetare, socialarbetare, lärare och idrottslärare.
I den svenska studien av Mårild et al. (2012) beskrivs samarbetet mellan sjuksköterska och dietist vilket gav en minskning av barnens BMI. I en av interventionsgrupperna i studien ersattes en viss del av sjuksköterskans insats av en sjukgymnast men detta gav ingen signifikant skillnad mellan gruppernas BMI-minskning. En amerikansk studie genomförde ett interventionsprogram där sjuksköterska, idrottslärare och hälsoarbetare inom skolan arbetade med hälsofrämjande
förändringar i skolan genom att bland annat utbilda personalen i att arbeta hälsofrämjande, byta ut viss skolmat mot hälsosammare val samt möjliggöra mer fysisk aktivitet under skoltid. Detta ledde till en signifikant minskning av barnens BMI (Wright et al., 2013).
Motivation
Äta rätt
I en övervägande del av de studier som utförts i Australien, Hong Kong och USA gick
interventionen bland annat ut på att få barnen att göra hälsosamma kostval, exempelvis äta frukt och grönsaker samt välja hälsosamma drycker (Hendy, Williams och Camise, 2011; Pbert et al., 2012;
Resnick et al., 2009; Tucker et al., 2013; Tucker et al., 2011; West et al., 2010; Wong & Cheng, 2013). Några av studierna ledde till att barnen ökade sitt intag av frukt och grönt (Hendy, Williams
& Carnise, 2011; Resnick et al., 2009; Tucker et al., 2013; Tucker et al., 2011). I en amerikansk studie ökade både barn och föräldrar i interventionsgruppen sitt intag av frukt och grönsaker (Resnick et al., 2009). I Pbert et al. (2012) minskade barnen i interventionsgruppen sitt sockerintag samt åt frukost oftare efter att studien pågått i två månader, dock hade detta beteende avtagit vid
14
uppföljning fyra månader senare. Vid uppföljning efter sex månader åt barnen som ingått i
interventionsgruppen mer sällan snabbmat samt drack läsk i mindre mängd än tidigare. Detta hade dock ingen påverkan på barnens BMI (Pbert et al., 2012). En av de amerikanska studierna arbetade med ett belöningssystem vilket motiverade barnen att göra hälsosamma val. Detta ledde till minskat BMI under tiden interventionen pågick, men vid kontroll efter sex månader hade barnens BMI börjat öka igen (Hendy, Williams & Carnise, 2011).
Fysisk aktivitet
I de flesta av studierna ökade barnen sin fysiska aktivitet (Hendy, Williams & Carnise, 2011;
Resnick et al., 2009; Tucker et al., 2011; Tucker et al., 2013; West et al., 2010; Wong & Cheng, 2013, Wright et al., 2013). För att mäta den fysiska aktiviteten användes olika metoder i studierna, exempelvis antal fysiskt aktiva timmar (Wright et al., 2013), kaloriförbrukning (Wong & Cheng, 2013) eller föräldrars uppskattning av barnens fysiska aktivitet (West et al., 2010). I flera av studierna användes stegräknare för att mäta den fysiska aktiviteten hos skolbarnen (Hendy,
Williams & Carnise, 2011; Mårild et al., 2012; Tucker et al., 2013; Tucker et al., 2011). I en studie, där stort fokus låg på att öka barnens fysiska aktivitet, resulterade detta i att BMI minskade bland de deltagande barnen under interventionen. Effekten kvarstod även vid uppföljning tolv månader senare (Wright et al., 2013).
Kommunikation
I de flesta av studierna användes motiverande samtal som ett kommunikationsverktyg för att ge stöd samt öka motivationen till en livsstilsförändring hos barnen och deras familjer. Detta genom att hitta strategier för att nå de mål som barnen och familjerna själva ville uppnå (Mårild et al., 2012; Sacher et al., 2010; Tucker et al., 2013; Tucker et al., 2011; West et al., 2010; Wong & Cheng, 2013).
Motiverande samtal hade positiv effekt på barnens BMI (Mårild et al., 2012; Wong & Cheng, 2013), men i Tucker et al. (2011) kunde effekten påvisas i endast en av två interventionsgrupper. I en annan studie hade skolsköterskan fått en kortare utbildning i kognitiv beteende terapi för att genom
personlig rådgivning stötta barnen till hälsosamma livsstilsval. Detta visade sig inte ha någon påverkan på barnens BMI (Pbert et al., 2012).
15
Diskussion
Metoddiskussion
Valet föll på att göra en systematisk litteraturstudie då intresset var att belysa vilka metoder som används i det preventiva och hälsofrämjande arbetet med överviktiga skolbarn. Kvantitativa artiklar analyserades då de motsvarade studiens syfte och kunde visa vilken effekt olika hälsofrämjande metoder haft. Enligt Forsberg och Wengström (2013, s. 26) ska en systematisk litteraturstudie innehålla ett tillräckligt antal studier av god kvalitet vilka kan utgöra underlag för bedömningar och slutsatser och för att uppnå detta har vi använt en granskningsmall i kvalitetsbedömningen. För att finna relevanta artiklar utförde vi sökningar i databaserna PubMed och Cinahl med kombinationer av MeSH- termer och fritext. Även manuell sökning i granskade artiklars referenslistor
genomfördes för att inte gå miste om relevanta studier. För att finna aktuell forskning inkluderades initialt studier publicerade upp till fem år tillbaka i tiden, men för att få ett större urval utökades sökningen till att inkludera studier publicerade upp till tio år tillbaka. Detta gav dock inte så många nya relevanta träffar vilket tyder på att ämnet är aktuellt. Sökning som utfördes med andra sökord än de som redovisas i bilaga 2 gav framförallt träffar som var dubbletter.
I litteratursökningen inkluderades studier från hela världen, då hälsoproblemet övervikt bland barn och unga är globalt. Vi begränsade urvalet till att gälla barn i skolåldern, 6-18 år, då intresset låg i att belysa hur skolsköterskan kan arbeta. Att vi har arbetat systematiskt gör studien replikerbar och ökar dess validitet. Trovärdigheten i sökning och analys stärks av att vi varit 2 stycken som
kvalitetsgranskat samt analyserat artiklarna och att vi använt oss av en granskningsmall. En svaghet med litteraturstudien kan vara att antalet analyserade artiklar endast är tio stycken. Detta kan dock även tyda på att ämnet är högaktuellt och att ny forskning därför ännu inte hunnit publicerats. Då sökningar med andra sökord gav dubbletter tyder det på att vi har ”dammsugit” utbudet av vetenskapliga artiklar, vilket kan vara en styrka med litteraturstudien.
Resultatdiskussion
Denna litteraturstudie genomfördes för att belysa hälsofrämjande och preventiva arbetsmetoder som kan användas av sjuksköterskan/skolsköterskan för att minska övervikt hos barn i skolåldern.
Resultatet i litteraturstudien visade att det som hade den mest betydande positiva effekten på
barnens övervikt var samarbetet mellan olika professioner. Detta är en stor del av en hälsofrämjande och preventiv arbetsmetod för att minska övervikt bland skolbarn då det är många olika faktorer som spelar in. Olika professioner besitter olika kunskaper som alla behövs. Resultatet visade också
16
att den fysiska aktiviteten hade en positiv inverkan, både kort- och långsiktigt, på barnens vikt.
Litteraturstudiens resultat visade att det krävs stöd i såväl hemmiljö som skola för att hjälpa barn till en hälsosammare livsstil. Clarke et al. (2013) menar att skolan har en stödjande roll i det preventiva arbetet mot övervikt hos barn men att även vårdnadshavare har ett ansvar att motivera och
uppmuntra sina barn till ett hälsosamt beteende. Vi anser att barn är beroende av familjens kost- och aktivitetsvanor vilket kan försvåra situationen för ett överviktigt barn. Därför är det viktigt att engagera och uppmärksamma vårdnadshavare i frågan. Enligt Höstgaard Bonde, Bentsen och Hindhede (2014) kan detta vara ett dilemma då barnet kan känna sig olycklig över sin övervikt medan vårdnadshavaren kan ha ett annat synsätt och inte uppfatta situationen som ett problem. När Gellar et al. (2012) intervjuade fokusgrupper, bestående av bland annat överviktiga och feta
tonåringar, visade det sig att skolungdomarna önskade ökat stöd i att hantera grupptryck gällande kostvanor samt stöd att handskas med känslomässigt ätande. Många ungdomar menade att de blev motarbetade av sina vårdnadshavare, istället för att få uppbackning av dem, när de ville börja äta mer hälsosamt. Ungdomarna kunde uppleva att de blev retade av övriga familjemedlemmar, inklusive vårdnadshavare, när de gjorde mer hälsosamma val än tidigare. På grund av detta ansåg vissa av deltagarna att det borde vara skolungdomen som avgjorde om vårdnadshavare och familj skulle vara delaktiga i arbetet vid en hälsosam livsstilsförändring. Som skolsköterska tror vi att det är viktigt att vara lyhörd för hur barnen och ungdomarna upplever sin situation. Skolsköterskan bör arbeta för att stärka barnets självkänsla genom att uppmuntra den positiva förändringen. Vi tror dock att en förändring med långsiktigt resultat underlättas av att familjen involveras.
Rabbitt och Coyne (2012) menar att arbete med barn bör vara familjefokuserat då hela familjen behöver vara motiverade och villiga till att göra en förändring om situationen för barnet ska kunna förbättras. Summerbell et al., (2005) beskriver att interventioner som inkluderar barnets
vårdnadshavare har visat sig ge de mest positiva, långsiktiga livsstilsförändringarna. Vi anser att vårdnadshavare har ett ansvar genom att föregå med gott exempel och guida barnen att göra hälsosamma val när det gäller exempelvis kost och aktivitet, men vi inser också att det kan vara ett stort och svårt arbete att lyckas engagera familjen. En förutsättning för ett ökat engagemang kan vara att personal inom skola och elevhälsa samverkar genom att ge information samt stöd till familjer för bättre kunskap och handlingskraft.
Resultatet visade att hur man kommunicerar kan vara en betydande del av ett lyckat hälsofrämjande arbete. I flera av studierna använde man sig av metoden motiverande samtal. Enligt Rollnick, Miller och Butler (2009, s.31) utmärks motiverande samtal av att man som stödjande person aktivt står
17
emot att rätta det den andra människan säger, att utforska den andra människans egen motivation, att lyssna med empati och arbeta med att få den andra människan att känna makten över sitt eget liv (empowerment) samt att ge människan självtillit och uppmuntra hopp samt optimism. Rollnick och Miller (2013, s.433) menar att motiverande samtal har goda effekter i exempelvis arbetet med olika missbruksbeteenden. Roy (2009, s.128-145, 165-197) beskriver att människor som ska förändra vanor, exempelvis runt kost och fysisk aktivitet, behöver guidning för att främja och förstärka positiva egenskaper och tillvägagångsätt samt hjälp att vidta åtgärder för att dämpa eller avsluta de negativa strategier som används. För att en människa ska lyckas med en förändring menar
författaren att individen samt den stödjande personen behöver ta reda på och förstå anledningen till detta. I rollen som skolsköterska tycker vi att det kan göras genom att använda motiverande samtal som grund i förändringsprocessen. Detta anser vi är den metod som kan hjälpa både barn och vårdnadshavare att själv komma till insikt om vilka förändringar som skulle kunna göra att barnet mår bättre.
I Sverige har vi skolplikt, vilket innebär att de allra flesta barn enligt lag ska gå i skolan mellan 7 och 16 års ålder. Skolsköterskan träffar så gott som alla barn som går i skolan och har möjlighet att inhämta den kunskap som krävs för att fånga upp de elever som är överviktiga eller har risk att utveckla en övervikt. Vi tror att skolsköterskan, tillsammans med andra yrkesgrupper inom skolan, har en viktig roll i utvecklandet av en hälsofrämjande miljö som kan föra det preventiva arbetet mot övervikt framåt. Detta stöds av Morrison-Sandberg, Kubik och Johnsons (2010) studie där
skolsköterskorna samarbetade med personalen i skolbespisningen samt idrottslärare för att skapa en skola som erbjöd eleverna bra mat samt fysisk aktivitet. Sharma och Ickes (2008) anser att det mest ideala stället att arbeta förebyggande med övervikt är i grundskolan genom att arbeta stödjande med fysisk aktivitet samt kost, vilket kan leda till grundläggande hälsosamma vanor som kan hålla in i vuxenlivet. Författarna menar vidare att vi inte ska uppfinna hjulet igen, utan använda oss av de preventionsprogram som visat sig fungera i arbetet med epidemin av barnfetma (Sharma & Ickes, 2008).
I USA är övervikt och fetma hos barn och ungdomar ett stort samhällsproblem vilket vi tror till stor del grundar sig i att många amerikanska skolor inte serverar skolmat. Den mat som skolor erbjuder kan ofta vara näringsfattig och onyttig. I Sverige erbjuds alla barn i skolan en bra sammansatt kost vid måltiderna. Detta kan vara bra att ha i åtanke när man tolkar resultatet i studier då olika
samhällen ger olika förutsättningar. Litteraturstudiens resultat visade att fysisk aktivitet och hälsosam kost hade en positiv påverkan på barns BMI. Enligt Kugelberg et al (2012) har
18
skolbaserade, långsiktiga program som kombinerar fysisk aktivitet och näringslära visat sig vara effektiva när det gäller att minska barnfetma. Vi tror att ökad kunskap om kost och aktivitet hos professioner som arbetar med skolbarn skulle vara gynnsamt i arbetet mot övervikt. Skolbarn tillbringar stor del av dagen och äter ofta flera måltider i skolan, vilket gör det extra viktigt att näringsriktig mat serveras och att fysisk aktivitet uppmuntras genom en stimulerande miljö. Detta kan vara ett naturligt sätt att arbeta hälsofrämjande samt preventivt och är fördelaktigt gentemot alla barn utan att peka ut de individer som har överviktsproblem.
I de studier vi granskat i resultatet har sjuksköterskan eller skolsköterskan framförallt haft som uppgift att följa barnens BMI samt genomföra hälsosamtal. För att utföra det hälsofrämjande arbetet på bästa sätt behöver skolsköterskorna enligt Müllersdorf, Martinson Zuccato, Nimborg och
Eriksson (2010) hjälp och stöd av en handlingsplan runt BMI-mätning, familjefokuserad kommunikation och information angående kost samt motion. Morrison-Sandberg, Kubik och Johnsons (2010) menar att det även behövs mer resurser för att skolsköterskan på ett bra sätt ska kunna hantera det växande problemet med övervikt bland barnen.
En rapport från Cochrane Colloquium visade att den åldersgrupp som var mest påverkbar gällande preventiva program för att motverka fetma hos barn var barn i åldern 6 till 12 år. Effektiva insatser var hälsosam kost med förbättrad näringskvalitet i skolan, ökad fysisk aktivitet i skolan, miljöer som uppmuntrade barnen att äta hälsosammare och vara aktiva varje dag, minskad skärmtid, stöd och utbildning till personal som arbetar med barn samt föräldrastöd (Waters et al., 2011). De studier vi granskat visar att långsiktiga interventioner som vänder sig till yngre individer är de som har störst chans att ge ett bestående gott resultat. Vi tror att tidiga insatser för att motverka
ohälsosamma vanor har bäst effekt då ju längre tid man haft en ovana desto svårare är den att förändra. I detta fall handlar det inte om att de överviktiga barnen på egen hand har utvecklat en ohälsa, utan att deras närmiljö inte har gett dem förutsättningar till hälsosamma vanor. Som
blivande skolsköterskor anser vi att ett arbete med hälsa eller ohälsa hos en individ innefattar att se till hela människan i dess miljö och livssituation. Resultatet i vår litteraturstudie visar att ett lyckat preventivt och/eller hälsofrämjande arbete mot övervikt hos barn innebär att se och ta hänsyn till många olika faktorer med en helhetssyn som utgår från barnet i fokus.
Litteraturstudien visar de arbetsmetoder som kan ge ett varaktigt resultat i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga skolbarn. Studien skulle kunna användas som grund i en handlingsplan gällande denna fråga.
19
Slutsatser
Av vår litteraturstudie kan följande slutsatser dras:
• samverkan mellan barn, familj och skola är av stor betydelse i det hälsofrämjande och preventiva arbetet med överviktiga barn i skolåldern
• genom kommunikation och en stimulerande miljö motiveras barnen till hälsosamma val såsom ökad fysisk aktivitet och bättre kost
• skolsköterskan har en viktig roll att fånga upp, stödja och motivera överviktiga barn samt deras vårdnadshavare
20
Referenser
*Vetenskapliga artiklar vilken den systematiska litteraturöversikten baserades på
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Ahrens, W., Pigeot, I., Pohlabeln, H., De Henauw, S., Lissner, L., Molnár, D.,… Siani, A. (2014).
Prevalence of overweight and obesity in European children below the age of 10. International Journal of Obesity, 38: 99-107. DOI:10.1038/ijo.2014.140
Benzein, E., Hagberg, M., Saveman, B-I., & Syrén, S. (2010). Familjefokuserad omvårdnad - ett strategidokument. Kalmar: Linnéuniversitetet. Hämtad den 14 oktober 2014
från http://lnu.se/polopoly_fs/1.26457!omslag_sv.pdf
Berg, A., Dencker, K., & Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad - vid behandling av personer med depressionssjukdomar. (SBU-rapport nr 3). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Clarke, J., Fletcher, B., Lancashire, E., Pallan, M., & Adab, P. (2013). The views of stakeholders on the role of yhe primary school in preventing childhood obesity: a qualitative systematic review.
Obesity Reviews,14: 975-978. DOI: 10.1111/obr.12058
DiNapoli, P.P., & Lewis, J.B. (2008). Understanding School-Age Obesity through participatory action research. The American Journal of Maternal/Child Nursing, 33(2): 104-110. DOI:
10.1097/01.NMC.0000313418.43871.21
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Fribergs (Red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s.133-144). Lund: Studentlitteratur AB.
Folkhälsomyndigheten. (u.å.). Definitioner. Hämtad den 16 oktober 2014
från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/fysisk- aktivitet/definitioner/
Folkhälsomyndigheten. (2014). Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2014. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten. Från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/17825/Folkhalsan-i- Sverige-arsrapport-2014.pdf
Förenta Nationerna. (1989). Barnkonventionen: FNs konvention om barnets rättigheter. Hämtad den 3 oktober 2014 från http://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Gance-Cleveland, B., Gilbert, L. H., Kopanos, T., & Gilbert, K. C. (2009). Evaluation of
Technology to Identify and Assess Overweight Children and Adolescents. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 15(1): 72-83. DOI: 10.1111/j.1744-6155.2009.00220.x
Gellar, L., Druker, S., Osganian, S.K., Gapinski, M.A., LaPelle, N., & Pbert, L. (2012). Exploratory Research to Design a School Nurse-Delivered Intervention to Treat Adolescent Overweight and Obesity. Journal of Nutrition Education and Behavior, 44(1): 46-54. DOI:
10.1016/j.jneb.2011.02.009
21
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measure to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112, doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hagenäs, L. (2012). BMI-kurvan: Hur är tillväxtkurvorna gjorda. Hämtad den 10 oktober 2014 från http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Hur-ar-tillvaxtkurvorna-gjorda/BMI-kurvan/
Hagenäs, L., & Sävendahl, L. (2012). Tillväxt och pubertet. I K. Hanséus, H. Lagercrantz & T.
Lindberg (Red.), Barnmedicin. (4:e uppl., s. 39-60). Lund: Studentlitteratur.
Hancock, T. (1985). The Mandala of health: a model of the human ecosystem. Family &
Community Health 8(3): 1-10. Hämtad den 2 november 2014 från http://ovidsp.uk.ovid.com.proxybib.miun.se/sp-
3.13.1a/ovidweb.cgi?WebLinkFrameset=1&S=CLMIPDKMNDHFJKLFFNLKBBCGBIGAAA00
&returnUrl=ovidweb.cgi%3fMain%2bSearch%2bPage%3d1%26S%3dCLMIPDKMNDHFJKLFF NLKBBCGBIGAAA00&directlink=http%3a%2f%2fgraphics.uk.ovid.com%2fovftpdfs%2fPDHFF NCGBBLFND00%2ffs047%2fovft%2flive%2fgv038%2f00003727%2f00003727-198511000- 00002.pdf&filename=The+mandala+of+health%3a+a+model+of+the+human+ecosystem.&navigati on_links=NavLinks.S.sh.22.1&link_from=S.sh.22%7c1&pdf_key=PDHFFNCGBBLFND00&pdf_i ndex=/fs047/ovft/live/gv038/00003727/00003727-198511000-
00002&D=ovft&link_set=S.sh.22|1|sl_10|resultSet|S.sh.22.23|0
*Hendy, H. M., Williams, K. E., & Camise, T. S. (2011). Kid’s Choice Program improves weight management behaviors and weight status in school children. Appetite, 56(2): 484-494. DOI:
10.1016/j.appet.2011.01.024
Höstgaard Bonde, A., Bentsen, P., & Hindhede, A.L. (2014). School Nurses’ Experiences With Motivational Interviewing for Preventing Childhood Obesity. The Journal of School Nursing. DOI:
10.1177/1059840514521240. Hämtad den 5 september 2014
från http://jsn.sagepub.com.proxybib.miun.se/content/early/2014/01/30/1059840514521240.full.pdf +html
Ickes, M. J., McMullen, J., Haider, T., & Sharma, M. (2014). Global School-Based Childhood Obesity Interventions: A Review. International Journal of Environmental Research and Public Health, 11: 8940-8961. DOI: 10.3390/ijerph110908940
Jansson, A., & Nergårdh, R. (2012). Övervikt och fetma. I K. Hanséus, H. Lagercrantz & T.
Lindberg (Red.), Barnmedicin. (4:e uppl., s. 557-566). Lund: Studentlitteratur.
Jädert, C. (2013). Barnfetma och den framtida folkhälsan. Sveriges Riksdag, Riksdagens utvärderings- och forskningssekreteriat, Forskning och framtid,
2013:1. https://www.riksdagen.se/Global/dokument/forvaltningen/201213/Forskningframtid/2013- 1-Barnfetma-och-den-framtida-folkh%C3%A4lsan.pdf
Kubick, M.Y., Stiry, M., & Davey, C. (2007). Obesity prevention in schools: Current role and future practice of school nurses. Preventive Medicine, 44: 504-507. DOI: 10.1016/j.ypmed.2007.02.013 Kugelberg, S., Jonsdottir, S., Faxelid, E., Jönsson, K., Fox, A., Thorsdottir, I., & Yngve, A. (2012).
Public health nutrition workforce development in seven European countries:
constraining and enabling factors. Public Health Nutrition, 15(11): 1989–98. DOI:
10.1017/S1368980012003874
22
Kuo, F., Goebel, L.A., Satkamp, N., Beauchamp, R., Kurrasch, J.M., Smith, A.R., & Maguire, J.M.
(2013). Service Learning in a Pediatric Weight Managemant Program to Address Childhood Obesity.
Occupational Therapy In Health Care, 27(2): 142-162. DOI: 10.3109/07380577.2013.780318
Morrison-Sandberg, L. F., Kubik, M. Y., & Johnson, K. E. (2010). Obesity Prevention Practices of Elementary School Nurses in Minnesota: Findings From Interviews With Licensed School Nurses.
The Journal of School Nursing, 27(1): 13-21. DOI: 10.1177/1059840510386380
Müllersdorf, M., Martinson Zuccato, L., Nimborg, J., & Eriksson, H. (2010). Maintaining
professional confidence - monitoring work with obese schoolchildren with support of an action plan.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24: 131-138. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2009.00696.x
*Mårild, S., Gronowitz, E., Forsell, C., Dahlgren, J., & Friberg, P. (2013). A controlled study of lifestyle treatment in primary care for children with obesity. Pediatric Obesity, 8(3): 207-217. DOI:
10.1111/j.2047-6310.2012.00105.x
*Pbert, L., Druker, S., Gapinski, M. A., Gellar, L., Magner, R., Reed, G.,… Osganian, S. (2012). A School Nurse-Delivered Intervention for Overweight and Obese Adolescents. Journal of School Health, 83(3): 182-193. DOI: 10.1111/josh.12014
Polit, D., F., & Beck, C., T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (9. uppl.). Philadelphia: Lippincott: Williams & Wilkins.
Rabbit, A., & Coyne, I. (2012). Childhood obesity: nurses’ role in addressing the epidemic. British Journal of Nursing, 21(12): 731-735. DOI: http://dx.doi.org/10.12968/bjon.2012.21.12.731
Regeringens proposition (2002/03:35). Mål för folkhälsan. Hämtad den 23 september 2014, från Riksdagen, http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Mal- for-folkhalsan_GQ0335/
*Resnick, E. A., Bishop, M., O’Connell, A., Hugo, B., Isern, G., Timm,…Geller, A. C. (2009). The CHEER Study to Reduce BMI in Elementary School Students: A School-Based, Parent-Directed Study in Framingham, Massachusetts. The Journal of School Nursing, 25(5): 361-372. DOI:
10.1177/1059840509339194
Reuterswärd, M., & Lagerstöm, M. (2010). The aspects school health nurses find important for successful health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24: 156-163. DOI:
10.1111/j.1471-6712.2009.00699.x
Rikshandboken i barnhälsovård. (u.å.). Tillväxtkurvor för nedladdning. Hämtad 5 november 2014, från Rikshandboken, http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Hur-ar-tillvaxtkurvorna-
gjorda/Tillvaxtkurvor-for-nedladdning/
Rollnick, S., & Miller, W. R. (2013). Motiverande samtal - Att hjälpa människor till förändring.
(3:e uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
Rollnick, S., Miller, W. R., & Butler, C. C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård - att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur AB.
23
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (1:a uppl., s.429-444). Lund: Studentlitteratur AB.
*Sacher, P. M., Kolotourou, M., Chadwick, P. M., Cole, T. J., Lawson, A. L., & Singhal, A. (2010).
Randomized Controlled Trial of the MEND Program: A Family-based Community Intervention for Childhood Obesity. Obesity A Research Journal, 18(1): 62-68. DOI: 10.1038/oby.2009.433
SBU. (2013). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. Version 2013-05-16.
Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad den 10 september 2014 från http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf
Sharma, M., & Ickes, M. J. (2008). Psychosocial Determinants of Childhood and Adolescent Obesity. Journal of Social, Behavioral, and Health Sciences, 2(1): 33-49. DOI:
10.5590/JSBHS.2008.02.1.03
Sjöberg, A., Moraeus, L., Yngve, A., Poortvliet, E., Al-Ansari, U., & Lissner, L. (2011). Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren – exploring the urban-rural gradient in Sweden. Obesity Reviews, 12(5): 305-314. DOI: 10.1111/j.1467-789X.2010.00838.x
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. (2a uppl.). Falun: Edita Bobergs. Hämtad den 3 oktober 2014 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10- 2.pdf
Summerbell, C.D., Waters, E., Edmunds, L.D., Kelly, S., Brown, T., & Campbell, K.J. (2005).
Interventions for preventing obesity in children. Cochrane Database Systematic Review, 20(3). DOI:
10.1002/14651858.CD001871.pub2
*Tucker, S. J., Ytterberg, K. L., Lenoch, L. M., Schmit, T. L., Mucha, D. I., Wooten, J.
A.,…Mongeon Wahlen, K. J. (2013). Reducing Pediatric Overweight: Nurse-Delivered
Motivational Interviewing in Primary Care. Journal of Pediatric Nursing, 28(6): 536-547. DOI:
10.1016/j.pedn.2013.02.031
*Tucker, S., Lanningham-Foster, L., Murphy, J., Olsen, G., Orth, K., Voss, J.,…Lohse, C. (2011). A School Based Community Partnership for Promoting Healthy Habits for Life. Journal of
Community Health, 36(3): 414-422. DOI: 10.1007/s10900-010-9323-9
Waters, E., de Silva-Sanigorski, A., Burford, B., Brown, T., Campbess, K., Gao, Y.,…Summerbell, C. D. (2011). Interventions for preventing obesity in children. Cochrane Database of Systematic Reviews, 12: CD001871. DOI: 10.1002/14651858.CD001871.pub3 Hämtad den 14 oktober 2014 från http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/14651858.CD001871.pub3/pdf
*West, F., Sanders, M. R., Geoffrey, C. J., & Davies, P. S. W. (2010). Randomised clinical trial of a family-based lifestyle intervention for childhood obesity involving parents as the exclusive agents of change. Behaviour Research and Therapy, 48(12): 1170-1179. DOI: 10.1016/j.brat.2010.08.008 WHO. (2012). Population-based approaches to Childhood obesity prevention. Geneve: WHO Document Production Services. Hämtad den 5 september 2014
från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/80149/1/9789241504782_eng.pdf
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
24
*Wong, E., & Cheng, M. (2013). Effects of motivational interviewing to promote weight loss in obese children. Journal of Clinical Nursing, 22(17-18): 2519-2530. DOI: 10.1111/jocn.12098
*Wright, K., Newman Giger, J., Norris, K., & Suro, Z. (2013). Impact of a nurse-directed, coordinated school health program to enhance physical activity behaviors and reduce body mass index among minority children: A parallel-group, randomized control trial. Internationall Journal of Nursing Studies, 50(6): 727-737. DOI: 10.1016/j.ijnurstu.2012.09.004
YoussefAgha, A.H., Lohrmann, D.K., & Jayawardene, W.P. (2013). Use of Data Mining to Reveal Body Mass Index (BMI): Patterns Among Pennsylvania Schoolchildren, Pre-K to Grade 12.
Journal of School Health, 83(2): 85-92. DOI: DOI: 10.1111/josh.12002
Bilaga 1
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Hur-ar-tillvaxtkurvorna-gjorda/Tillvaxtkurvor-for- nedladdning/
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Hur-ar-tillvaxtkurvorna-gjorda/Tillvaxtkurvor-for- nedladdning/
Bilaga 2 Tabell 1. Träffar i databaser.
Sökord Antal
träffar PubMed
Antal träffar Cinahl
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal artiklar till
genomläsning samt
granskning
Antal slutligen utvalda artiklar
(("Obesity"[Mesh]) OR
"Overweight"[Mesh]) OR
"Pediatric Obesity"[Mesh] AND nurse AND (prevention OR methods)
1039 x Abstract,
English, 2004- 2014, Child 6- 12 years, Adolescent 13- 18 years
222 23 6
( (MH "Obesity+") OR (MH
"Pediatric Obesity") OR
"overweight" ) AND nurse AND ( (prevention OR methods) )
x 369 Abstract
available, English, 2004- 2014, Child 6- 12 years, Adolescent 13- 18 years
28 10 2
(("Obesity"[Mesh]) OR
"Overweight"[Mesh]) OR
"Pediatric Obesity"[Mesh])) AND "Health
Promotion"[Mesh]) AND
"School Health Services"[Mesh]
312 x Abstract,
English, 2009- 2014, Child 6- 12 years, Adolescent 13- 18
138 0 0
(("Obesity"[Mesh]) OR
"Overweight"[Mesh]) OR
"Pediatric Obesity"[Mesh])) AND "Health
Promotion"[Mesh]) AND
"School Health Services"[Mesh]
AND Nurse
15 x
Abstract, English, 2009- 2014, Child 6- 12 years, Adolescent 13- 18
15 3 0
(MH "Obesity+") OR (MH
"Pediatric Obesity") OR
"overweight" AND (MH "Health Promotion+") AND (MH
"School Health Services+") AND Nurse
x 17 x 17 1 0
Sökningen utfördes 2014-09-17 – 2014-09-24 x Sökning utfördes ej
Bilaga 3
Granskningsmall för kvantitativ studie (Willman, Stoltz & Bahtsevanis, 2011) Beskrivning av studien
Forskningsmetod RCT CCT (ej randomiserad) Multicenter, antal center ……….
Kontrollgrupp/er
Patientkarakteristika Antal………
Ålder………
Man/Kvinna……….
Kriterier för exkludering Adekvata exklusioner Ja Nej
Interventioner………
………..
Vad avsåg studien att studera?
Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått……….
………...
Urvalsförfarandet beskrivet? Ja Nej Representativt urval? Ja Nej
Randomiseringsförfarandet beskrivet? Ja Nej Vet ej Likvärdiga grupper vid start? Ja Nej Vet ej
Analyserade i den grupp de randomiserades till? Ja Nej Vet ej Blindning av patienter? Ja Nej Vet ej
Blindning av vårdare? Ja Nej Vet ej Blindning av forskare? Ja Nej Vet ej Bortfall
Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej Bortfallsstorleken beskriven? Ja Nej Adekvat statisktisk metod? Ja Nej Etiskt resonemang? Ja Nej
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten valida? Ja Nej Är instrumenten reliabla? Ja Nej Är resultatet generaliserbart? Ja Nej
Huvudfynd (Hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, power-beräkning)
………
……….
……….
Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra Medel Dålig
Kommentar
……….
Bilaga 4
Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod, enligt Berg, Dencker och Skärsäter (1999)
Designtyp I= Hög kvalitet II=
Medel
III= Låg kvalitet
RCT=
Randomised Control Trial
Större välmonitorerad
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive
behandlingsteknik.
Patientmaterialet tillräckligt stort för att besvara frågeställningen.
Randomiserad studie med för få patienter och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka.
Bristfälligt antal patienter, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
CCT=
Clinical Control Trial
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter och adekvata statisktiska metoder.
Litet antal patienter, tveksamma statisktiska metoder.
DS=
Descriptive Studies
Stort konsekutivt patientmaterial som är väl beskrivet och
analyserat med adekvata statistiska metoder (t.ex multivariatanalys, fall- kontrollmetodik, etc.). Lång uppföljning.
Begränsat patientmaterial otillräckligt beskrivet, alltför kort uppföljning eller
inadekvata statistiska metoder.
Artikelsammanställning Bilaga 5
Författare Årtal Land
Syfte Ansats/
Design
Deltagare/
Bortfall
Analysmetod Huvudresultat Vetenskaplig kvalité
Hendy, H.M., Williams, K. E., & Camise, T.S.
(2011). USA.
Utvärdera hur effektivt Kid’s Choice program påverkar barnens beteende gällande vikthantering och minska BMI hos
överviktiga samt normalviktiga barn.
Kvantitativ CCT
457/75 ANOVA
ANCOVA
BMI minskade signifikant bland både överviktiga samt normalviktiga barn med hjälp av KCP. Programmet går att använda under skoltid och fungerar som intervention för barn med övervikt samt prevention för normalviktiga barn utan att någon
särbehandlas.
Medel
Mårild, E., Gronowitz, E., Forsell, C.,
Dahlgren, J., & Friberg, P. (2012). Sverige.
Utvärdera en livsstilsinterventions effekter på barn med fetma utförda av sjuksköterska samt dietist eller
sjuksköterska, dietist samt sjukgymnast.
Kvantitativ RCT
127/16 Mantel-Haenszel’s chi- squared exact test Jonckheere-Terpstra test
Fisher’s exact t-test Mann-whitney U-test GLM procedure Regression
Alla test var two-tailed Power beräkning
Den gruppen av barn som fick interventionen minskade sitt BMI samt midjemått signifikant i jämförelse med barn som ej fick någon intervention.
Medel
Pbert, L., Druker, S,.
Gapinski, M.,
Gellar, L., Magner, R., Reed, G.,
Schneider, K., &
Osganian, S. (2012).
USA.
Utvärdera effekten av en intervention utförd av skolsköterskor för att förbättra kost- och aktivitetsvanor för att minska BMI bland överviktiga och feta barn.
Kvantitativ RCT
82/0 Wilcoxon rank sum
test t-test
Fischer’s exact test Linear mixed model Exact logistic regression model Mixed-effect logistic regression
Positiva livsstilsförändringar bland barnen dock ingen signifikant sänkning av BMI.
Hög
Resnick, E., Bishop, M., O’Connell, A., Hugo, B., Isern, G., Timm, A., Ozonoff, A.,
& Geller, A. (2009).
USA.
Skapa en lättillgänglig modell; The CHEER-study, för att användas av
sjuksköterskor och hälsoarbetare i arbetet med föräldrar till överviktiga och feta barn.
Kvantitativ RCT
84/38 Multiple linear
regression
Repeated measures analysis of variance Stepwise multiple linear regression
Minskat BMI bland barnen, dock ej signifikant
Medel
Sacher, P., Kolotourou, M., Chadwick, P., Cole, T., Lawson, M., Lucas, A.,
& Singhal, A. (2010).
Storbritannien.
Utvärdera effekten av MEND- programmets effekt på att minska fetma bland barn.
Kvantitativ RCT
116/0 Linear regression Både BMI och midjemått minskade signifikant
Hög
Tucker, S.,
Lanningham-Foster, L., Murphy, J., Olsen, G., Orth, K., Voss, J., Aleman, M., &
Lohse, C. (2011). USA.
Skapa ett samarbete mellan olika aktörer för att genomföra och jämföra två olika utformningar av det hälsofrämjande
programmet; Let’s Go 5-2- 1-0, mot fetma bland skolbarn.
Kvantitativ CCT
99/31 Wilcoxon rank sum
Chi-square Fisher’s exact test Wilcoxon signed rank McNemar’s tests Alla test var two-sided ANOVA med post hoc Tukey/Kramer tests
Fysisk aktivitet ökade signifikant bland barnen i interventionsgruppen på den ena skolan vilket följdes av att deras BMI minskade
signifikant. På den andra skolan gav interventionen ingen signifikant ökning av den fysiska aktiviteten bland barnen och BMI ökade.
Medel