Hur sjuksköterskan skapar trygghet hos närstående till patienter i palliativ vård
- En litteraturstudie
How the nurse provide security to relatives to the patient in palliative care.
Anna Eriksson Sandra Halldin
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, avdelningen för omvårdnad Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
C-uppsats 15 hp
Anna Abelsson & Anna Josse Eklund Examinator: Maria Larsson
2013-03-12
SAMMANFATTNING
Titel: Att skapa trygghet hos närstående till patienter i palliativ vård
To provide security to relatives to patients in palliative care
Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete, 15 hp, C-nivå.
Författare: Anna Eriksson och Sandra Halldin Handledare: Anna Abelsson och Anna Josse Eklund
Sidor: 23
Nyckelord: Palliativ vård, trygghet, närstående, sjuksköterska omvårdnad.
Abstrakt:
Godkänd, Datum:
Examinerande lärare:
Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.
Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll.
Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord. Sökningarna resulterade i 14 vetenskapliga artiklar som ligger till grund för studiens resultat. Resultat: Trygghet skapas genom känslomässigt stöd, tillit i relationen med sjuksköterskan, en tillgänglig och närvarande sjuksköterska, praktiskt stöd och genom information. Diskussion: De närstående förknippar en tillgänglig och närvarande sjuksköterska genom att bli informerad och att samtala vilket inger känsla av tröst Slutsats:
Sjuksköterskan skapar trygghet genom att ge känslomässigt stöd, att skapa tillit, att vara tillgänglig och närvarande, att ge praktiskt stöd och att ge information.
Innehållsförteckning
Inledning... 4
Palliativ vård ... 4
Sjuksköterskans roll ... 1
Närstående till patient i palliativ vård... 5
Syfte……… 5
Metod ... 7
Litteratursökning ... 7
Datainsamling ... 7
Urval ... 8
Databearbetning ... 9
Etiska överväganden ... 9
Resultat……….9
Att ge känslomässigt stöd………...…9
Att skapa tillit………...10
Att vara tillgänglig och närvarande………. 10
Att ge praktiskt stöd………. 11
Att ge information………... 11
Diskussion... 13
Resultatdiskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13
Klinisk betydelse ... 15
Framtida forskning ... 15
Slutsats………16
Referenser ... 16
Artikelmatris (bilaga1) ………...24
Inledning
Palliativ vård
Årligen dör cirka 90 000 personer i Sverige varav 72 000 har vårdats palliativt (Statens offentliga utredningar [SOU] 2001:6).
Döendet är vanligtvis en tidsbegränsad process och kan delas in i olika faser, varav tidig och sen fas. Vård i livets slutskede, palliativ vård, inkluderar båda faserna där den tidiga fasen vanligtvis är lång och den sena ofta är kort och pågår mellan månader, veckor eller dagar. Det är i den sena fasen som patienten avlider (SOU 2001:6).
Kurativ vård syftar till att bota patientens sjukdom (SOU 2001:6) medan palliativ vård syftar till att lindra symtom (Sandman & Woods 2003). Palliativ vård definieras av fyra hörnstenar, vilka är symptomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till de närstående (World Health Organization [WHO] 2012) och syftet är en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående (Brülde 2003: WHO 2012). Detta görs genom smärtlindring samt lindring av fysiska, psykosociala och existentiella behov (SOU 2009:11).
Palliativ vård är ett förhållningssätt som präglas av en helhetssyn på människan och döendet ses som en naturlig process. Bemötandet bör ske med värdighet för att skapa välbefinnande hos patienten i livets slutskede (Socialstyrelsen 2011). Palliativ vård förekommer i team av läkare, sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal och kuratorer. Det kan bedrivas på sjukhus, i hemsjukvård, särskilda enheter och boenden, dagvård och poliklinisk verksamhet (SOU 2009:11). I Sverige bedrivs palliativ vård enligt nationella riktlinjer och vägledning utifrån Socialstyrelsens kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen 2012).
Den palliativa vården bör också fokusera på de närståendes behov (Socialstyrelsen 2012) och bör fortlöpa även när patienten avlidit för stöd i närståendes sorgeprocess (Ledeboer et al.
2007: Socialstyrelsen 2012). Närstående kan ibland glömmas bort och därför arbetar Socialstyrelsen (2012) tillsammans med sjukvården för att skapa stöd åt de närstående.
Sjuksköterskans roll
Sjuksköterskans profession omfattar omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap vilket bör präglas av en helhetssyn (Socialstyrelsen kompetensbeskrivning 2005). Enligt International Council of Nurses [ICN] (2002) har sjuksköterskan fyra grundläggande ansvarsområden vilka är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan kan skapa kontinuitet, tillgänglighet och trygghet i vården och besitter en viktig roll att ge, anpassa och individualisera information till patienter och närstående (SOU 2009:11). En god omvårdnad respekterar mänskliga rättigheter, ges med värdighet och ett respektfullt bemötande.
Omvårdnaden ska gälla alla oavsett ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status (ICN 2002). Målet för sjuksköterskan är att bidra till att göra gott. Omvårdnaden bör lämna utrymme åt människors tro, värderingar, vanor och mänskliga rättigheter bör respekteras där alla skall behandlas likvärdigt. Sjuksköterskan skall arbeta efter policies, riktlinjer och etiska normer (ICN 2007). Omvårdnaden bör ske med respekt för det sårbara, värdighet, integritet och självbestämmande (Svensk sjuksköterskeförening 2010).
Sjuksköterskans roll i palliativ vård är att lindra smärta, symtom och att vara lyhörd för individuella behov (Socialstyrelsen 2012) samt att inge hopp för patienten och de närstående
(Mok & Chiu 2004). Sjuksköterskan har en betydande roll i den palliativa vården för de närstående genom att vara ett stöd i sorgeprocessen (Beckstrand et al. 2010).
Studier visar att sjuksköterskor i stor utsträckning saknar kunskap och färdighet i att möta sörjande närstående som kan få sjuksköterskan att känna sig obekväm i samtalet med de närstående (Yam et al. 2001) och känsla av att inte räcka till (Christiansen 2007).
Närstående till patient i palliativ vård
Närstående definieras av Socialstyrelsens (2004) som en person som har en nära relation till en annan enskild person. Närstående är ett nätverk av betydelsefulla relationer (Woods 2003).
Det kan vara en familjemedlem, exempelvis make eller maka, sambo, syskon, barn, föräldrar och även en tidigare relation eller en nära vän kan räknas som närstående (SOU 2001:6).
Att vara anhörig definieras av att endast vara en familjemedlem eller annan nära släkting (Socialstyrelsens 2004).
Människan har enligt Maslows (Tamm 2002) motivationsteori behov som denne ständigt försöker tillfredsställa. Behoven är hierarktiskt ordnade och omfattar primärt det fysiska behovet som är väsentligt för överlevnad, de sekundära behoven av trygghet, kärlek och gemenskap, självuppskattning och behov av självförverkligande. Maslow benämner metabehoven som omfattar självförverkligande. För att människan skall uppleva själslig tillfredsställelse krävs att de första stegen, vilka är de fysiska och trygghetsbehoven i behovstrappan är tillgodosedda (Tamm 2002).
Behovet av trygghet är enligt Maslows motivationsteori det sekundära behovet i behovstrappan som omfattar trygghet, säkerhet och behov av medmänsklig kontakt. Den medmänskliga kontakten fungerar som ett skyddsnät och bidrar till trygghet i otrygga situationer, exempelvis sjukdom (Tamm 2002). Vid livshotande sjukdom är upplevelsen av trygghet bristande för patient och närstående där tillit, säkerhet och ro är viktiga faktorer för att återskapa tryggheten (ibid). Begreppet trygghet anges i tillfredställelse, säkerhet, stabilitet och lugn. Som en del i människans upplevelse av trygghet är också en känd tillvaro och omgivning av stor betydelse (Maslow 1970).
Som närstående till en patient i palliativ vård kan situationen upplevas lika påfrestande som för patienten. De närståendes hälsa och livskvalitet anges också påverkas negativt (Anderhed 1998). Att vara närstående i palliativ vård beskrivs vara påfrestande för de närstående på grund av att de tvingas möta en oviss framtid (Jumisko et al. 2007: Tamm 2002).
Närstående till en patient i palliativ vård påverkas känslomässigt, fysiskt och socialt (Andersson et al. 2009) och har fysiska, sociala, existentiella och psykologiska behov (Widäng 2002). Närstående upplever känslor som rädsla (McKenzie et al. 2007), oro (Monterosso & Kristjanson 2008) och beskriver att de pendlar mellan känslor som hopp och förtvivlan (Jumisko et al. 2007) på grund av att palliativ vård upplevs vara en ny och främmande situation (Maslow 1970: Monterosso & Kristjanson 2008). Närstående upplever också hjälplöshet, sorg och ambivalens (Yam et al. 2001) som ofta ligger till grund för ett psykiskt lidande (Tamm 2002).
Studier visar att närstående inger känsla av tillit, säkerhet, hopp och medför välbefinnande hos patienten (Franzén 2006: Hupcey 2000) samt stärker patientens autonomi genom att de främjar patientens delaktighet (Woods 2003). De närstående beskriver sig själva som ett naturligt, emotionellt och praktiskt stöd (Sahlberg- Blom et al. 2000) för patienten och lägger
stor vikt vid att tillbringa den sista tiden tillsammans med patienten (Andershed 1998:
Andersson et al. 2009). De närstående önskar att patienten ska få ett lugnt och värdigt avslut i livet (Andersson et al. 2009).
Om närstående var delaktiga och närvarande i patientens vård upplevde närstående och patienten lättnad över att tillbringa tid tillsammans (Kelly et al. 2009: Spichiger 2008).
Vårdpersonalens förhållningssätt bör kännetecknas av öppenhet, uppriktighet, bekräftelse, samverkan och respekt vilket främjar de närståendes delaktighet (Andershed 1998). Studier visar också att patientens tillit och relation till sjuksköterskan stärktes när sjuksköterskan visade omtanke och en god omvårdnad till de närstående (Kelly et al. 2009). Delaktighet och samspel mellan patient, närstående och vårdpersonal skapar möjlighet till en värdig död (Andershed 1998).
Närstående upplever en god palliativ vård när de ges stöd i sorgeprocessen (Kaarbø 2011).
Sorgeprocessens faser innefattar chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfasen (Cullberg 1980). De närstående behöver stöd för deras egen skull men också för att kunna stödja patienten inför en värdig död (Andershed 1998). Det har påvisats att de närstående önskar mer delaktighet i vården (Berzoff et al. 2008), individuellt stöd (Kirk
& Pritchard 2011: Yam et al. 2001), information (Andershed 1998: Clark & Quin 2007:
McKenzie et al. 2007), behov av samtal med hälso- och sjukvårdspersonalen (Kirk &
Pritchard 2011) och önskar mer förberedelse inför patientens bortgång. Om de närstående inte tilldelas information anser de inte kunna stödja patienten på ett meningsfullt sätt (Anderhed 1998).
Problemformulering
Närstående till patienter i palliativ vård påverkas känslomässigt, fysiskt och socialt. De närstående har en betydande roll för patienten men närstående har också egna, individuella behov av delaktighet och stöd. Sjuksköterskan kan uppleva det svårt att stödja sörjande närstående och därför anses det viktigt att öka sjuksköterskans kompetens inom området. Om de närstående är trygga kan de bidra till välbefinnande, livskvalitet och stödja patienten i livets slutskede. Genom handlingar som skapar trygghet hos de närstående kan sjuksköterskan bidra till en god palliativ vård i livets slutskede för både patienten och närstående.
Syfte
Syftet var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet.
Metod
Denna litteraturstudie som är en sammanfattning av litteratur och forskning inom ett specifikt område utgår från Polit & Becks (2008) strategi för litteraturstudier. En sökning har utförts i vetenskapliga databaser för att sammanställa litteratur och forskning inom det valda ämnet.
1. Problemformulering och syfte formuleras 2. Databaser, sökstrategi och sökord väljs
3. Sökning i databaser och inhämtning av litteratur 4. Materialen läses och granskas utifrån studiens syfte
5. Utvalt material läses i sin helhet och olämpliga referenser förkastas 6. Informationen sammanfattas och tolkas
7. Kritisk granskning och utvärdering av materialen
8. Analys av informationen utifrån förekommande mönster
9. Datan sammanfattas och integreras. Litteraturstudien skrivs (Polit & Beck 2008).
Litteratursökning
Inklusionskriterier var patienter i palliativ fas, oberoende bakomliggande sjukdom, studier som är vetenskapligt granskade (peer review) samt skrivna på engelska. Sökningarna inkluderade studier mellan år 2000-2012.
Exklusionskriterier var medicinskt inriktade studier med fokus på relationen mellan läkare och patient, sjuksköterske-patientperspektiv och litteraturstudier.
Datainsamling
I de två första stegen i litteratursökningen identifierades ett problemområde och lämpliga sökord utifrån syftet utsågs; palliativ vård, trygghet, närstående, sjuksköterska och omvårdnad. Två databaser valdes ut och sökning enligt steg tre (Polit & Beck 2008) har genomförts i CINAHL som täcker omvårdnad och PubMed som innefattar omvårdnad och medicin. Dessutom genomfördes manuella sökningar efter att ha tittat i andra vetenskapliga artiklars referenslistor. Sökorden har översatts till engelska och resulterade i ”palliative care”,
”hospice and palliative nursing”, ”professional-family relations” och ”terminal care” med hjälp av Cinahl headings och MeSH-termer för en korrekt engelsk översättning. En kombination av sökorden har gjorts med orden ”support”, ”nursing support”, ”terminal nursing” och ”hospice and palliative care” i fritext för att utöka sökningen för relevant material utifrån syftet. Sökningarna presenteras i en träfflista.
Tabell 1: Sökord och träfflista för sökning i CINAHL, PubMed och fritext (2000-2012)
Sökord Databas Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 1.”Palliative care”
OR “Hospice and palliative nursing”
CINAHL 12457
2.S1 AND
”Professional- family relations”
CINAHL 127 8 3 3
3. ”Professional-
family relations” CINAHL 2316 4.S3
AND ”Terminal care”
CINAHL 182
5.S3 AND S4 AND ”Nursing support”
CINAHL 24 7 4 4
6.”Professional- family relations”
CINAHL 2316
7. S6 AND
”Terminal nursing”
CINAHL 89 14* 1 1
1.”Hospice and
palliative care” PubMed 44099 2. “Professional-
family relations” PubMed 811 3. S1 AND S2
AND “Support”
PubMed 90 7* 2 2
Manuell sökning 4
Totalt:
Dubbletter: 5*
341 47 14 14
Urval
Urval 1: I urval 1 enligt Polit och Beck (2008) steg fyra lästes 341 titlar och abstrakt och resulterade i 47 artiklar. De 294 artiklar som exkluderades var på grund av att fokus låg på patienters upplevelser.
Urval 2: I steg fem (Polit & Beck 2008) lästes alla 47 artiklarna i sin helhet av författarna enskilt och tillsammans. När artiklarna lästes utgick författarna från att bakgrund, syfte, metod, resultat och diskussion överensstämmer med litteraturstudiens syfte. De 33 artiklar som valdes bort hade fokus på närståendes upplevelser av patientens vård. Urval 2 resulterade i 14 artiklar.
Urval 3: De återstående 14 artiklarna granskades kritiskt med hjälp av Karlstads universitets granskningsmallar för vetenskaplig kvalité (Avdelning för omvårdnad 2007) i steg sex och sju utifrån Polit & Becks strategi för litteraturstudier. Urval 3 resulterade i 14 artiklar där samtliga
befanns uppfylla kvalitetskraven och svarade på studiens syfte. Dessa ligger till grund för litteraturstudien och presenteras i en artikelmatris (bilaga 1).
Databearbetning
Artiklarna lästes av författarna var för sig och sedan tillsammans. När artiklarna lästes gulmarkerades de delar i texten som motsvarade studiens syfte och sammanfogades sedan enligt förekommande mönster och teman. De gemensamma förekommande mönster och teman jämfördes med varandra och originaldatan, som sedan sammanställdes och presenterades i kategorier och motsvarar steg åtta enligt Polit och Becks (2008) strategi för litteraturstudier. I steg nio (Polit & Beck 2008) sammanställdes sedan materialet och presenterades i en löpande text.
Etiska överväganden
Samtliga artiklar redovisade att de hade etiska överväganden och ställningstaganden (Polit &
Beck 2008) och författarna har vid bearbetning av datan varit noggranna att inte fuska, plagiera eller förfalska (Vetenskapsrådet och etiska riktlinjer 2011). De artiklar som ingår i litteraturstudien har presenterats på ett korrekt sätt och alla delar av resultatet framkommer.
Översättningen av artiklarna har skett efter bästa möjliga förmåga och citat har utskrivits på originalspråk (Forsberg & Wengström 2008) för att stärka resultatets tillförlitlighet.
Författarna har hanterat materialen med respekt och ärlighet med syfte att göra gott.
Resultat
Studiens resultat grundas på 14 stycken vetenskapliga artiklar där åtta var kvalitativa, fyra kvantitativa och två artiklar med mixad metod. Databearbetningen resulterade i fem kategorier som visar hur sjuksköterskan skapar trygghet till närstående i palliativ vård; Att ge känslomässigt stöd, Att skapa tillit, Att vara tillgänglig och närvarande, Att ge praktiskt stöd och Att ge information.
Att ge känslomässigt stöd
Känslomässigt stöd i sorgeprocessen innebär att närstående ges möjlighet att prata om känslor (Kirk & Pritchard 2011: Yam et al. 2001) vilket ger de närstående möjlighet att uttrycka stress och oro (Berzoff et al. 2008: Clark & Quin 2007). Ett personligt samtal i en lugn miljö kan innebära gemensamma mål och en plan för en god vård (Hannon et al. 2012) vilket kan underlätta för både sjuksköterskan och de närstående (Berzoff et al. 2008). Det kan vara en viktig del i de närståendes föreberedelse inför patientens bortgång (Lind et al. 2012). Att inge hopp upplevs vara ett känslomässigt stöd för de närstående och hopp kan även vara förutsättning för en god relation mellan patient, närstående och sjuksköterska (Berzoff et al.
2008: Clark & Quin 2007).
Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i upplevelsen av stöd. Sjuksköterskan bör ha ett vårdande och ett icke dömande bemötande (Kirk & Pritchard 2011), uttrycka empati och visa intresse för de närstående (Yam et al. 2001). Om sjuksköterskan uppmärksammar de närståendes känslor och funderingar bidrar det till mindre ångest och stress (Davies et al.
2010) vilket lättar närståendes känslomässiga börda (Yam et al. 2001). Vid vård i livets slutskede är det viktigt att sjuksköterskan försäkrar de närstående att patienten har tillgodosetts vård och samtidigt visar att stöd finns för de närstående (Claxton-Oldfield et al.
2010). En förälder uttrycker i studien av Kirk & Pritchard (2011):
”They help you deal with yourself. They help you cope with how you’re feeling.
You know you can be fine, you can be absolutely fine and then all of the sudden you’ll just hit rock bottom again and you don’t, had you not had that bereavement support, you wouldn’t understand why you where like that and you’d be absolutely, you know, ‘why am I like this?’ But because you’ve been, because they know exactly where you’re at, they help you to understand why you feel so bad.” (Kirk & Pritchard 2011, s. 36).
Att skapa tillit
Tillit i relationen med sjuksköterskan som närstående upplevs när sjuksköterskan uppvisar god kompetens (McKenzie et al. 2007: Royak-Schaler 2006) och respekterar patientens värdighet (McLaughlin et al. 2006). En god relation med sjuksköterskan som närstående upplevs vara ett stöd. Sjuksköterskan bör även se och bekräfta de närstående (Berzoff et al.
2008) vilket inger förtroende och tillit (Kirk & Pritchard 2011). Närstående upplever också tillit när sjuksköterskan skapar en relation med patienten (Berzoff et al. 2008).
Att vara tillgänglig och närvarande
En tillgänglig och närvarande sjuksköterska inger välmående och tröst (McKenzie 2007) vilket ökar de närståendes upplevelse av trygghet (Kirk & Pritchard 2011).
En närstående uttryckte:
”I feel secure when they’re here and because they are doing what they’re doing as far as that dressing is concerned …. It takes a lot of stress off me.” (McKenzie et al. 2007, s.355).
En förälder beskriver trygghet i Kirk & Pritchard (2011) i vetskapen om att sjuksköterskan finns där när behov av stöd uppstår:
”It is like an extended family or good friends that even though you don’t see them often you know they are there if you need them.” (Kirk & Pritchard 2011, s. 37).
Sjuksköterskans närvaro och tillgänglighet har en lugnande inverkan och kan skapa förståelse av situationen och de individuella reaktionerna som kan uppstå hos de närstående (McKenzie et al. 2007). Närstående upplever trygghet när sjuksköterskan är lätt att nå och finns till hands när behov av hjälp eller stöd uppstår (Woods et al. 2000) vilket kan skapa positiva upplevelser av vården. En närstående uttrycker i studien av Lind et al. (2012):
”The personal thing, in all the pressure you get. It’s almost inconceivable that anyone else can understand it. Especially Mary, the nurse we saw the most, was just absolutely fantastic” (Lind et al. 2012, s. 671).
Att ge praktiskt stöd
Praktiskt stöd innebär att de närstående ges möjlighet till ett avbrott från vården. De närstående får tid att reflektera över situationen (Kirk & Pritchard 2011) vilket kan innebära sinnesfrid för de närstående (Claxton-Oldfield 2010). Föräldrar till barn i palliativ vård upplever att sorgeprocessen underlättas när de avlastas genom att sjuksköterskan tar över ansvaret av övriga familjemedlemmar, exempelvis syskon (Kirk & Pritchard 2011). Fokus kan då läggas på egna reaktioner och känslor i sorgeprocessen när sjuksköterskan omhändertar de känslor, funderingar och reaktioner som kan uppstå hos ett syskon. När syskonen uppmärksammas kan en ökad förståelse skapas för föräldrarnas reaktioner (Kirk &
Pritchard 2011). En förälder uttrycker i studien av Kirk & Pritchard (2011):
”As parents we were so engulfed in our own grief that we could not support our other children. The hospice staff were able to give them the time they needed.”
(Kirk & Pritchard 2011, s. 37).
En annan förälder uttrycker i studien av Kirk & Pritchard (2011):
“I can have some time to myself, to reflect on my life and be myself, do what I want and rest.” (Kirk & Pritchard 2011, s. 35).
Närstående upplever praktiskt stöd när sjuksköterskan gör de närstående delaktiga i vården (Berzoff et al. 2008: Lind et al. 2012) då upplever de sig inte vara en börda för sjuksköterskan (Lind et al. 2012).
Att ge information
Information är en grundläggande faktor i upplevelsen av kontroll (Clark & Quin 2007:
McKenzie et al. 2011) och underlättar situationen och det dagliga livet (Lind et al. 2012:
Wilkes et al. 2000). Informationen bör vara tydlig (Royak-Schaler et al. 2006) och ges med
omsorg och medkänsla om vad de närstående kan förvänta sig i den palliativa vården (Beckstrand et al. 2010: Clark & Quin 2007). Information genererar förståelse och medvetenhet om vad som väntas och kan bidra till upplevelsen av trygghet (McKenzie et al.
2011: Wilkes et al. 2000). Genom fortlöpande information om sjukdomen och behandlingen (Berzoff et al. 2008) inges känsla av kontroll i situationen (McKenzie et al. 2011) och är viktig för de närstående att fatta beslut gällande patienten (Clark & Quin 2007: Kirk &
Pritchard 2011: Wilkes et al. 2000). Utan information upplevs hjälplöshet och frustration (Wilkes et al. 2000). En sjuksköterska uttrycker i en studie av Berzoff et al. (2008):
”There is so much activity going on …. There is too much distraction … when you are really trying to understand what is going on and take it in …. You need to have more quite area … To have that face-to-face conversation to get that basic information that you need.” (Berzoff et al. 2008, s. 136).
En familjemedem anger i studien av Wilkes et al. (2000):
”Seeking out information and becoming as familiar as possible with the details of the illness you’re facing with the treatments that are available, with the different expertise available … being familiar with the whole thing … if not you run the risk of feeling that you’ve lost control of your life.” (Wilkes et al. 2000, s. 43).
Diskussion
Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan skapar trygghet hos närstående till patienter i palliativ vård. Resultatet presenteras i fem kategorier: Att ge känslomässigt stöd, Att skapa tillit, Att vara tillgänglig och närvarande, Att ge praktiskt stöd och Att ge information.
Resultatdiskussion
Studien visar att närstående till en patient i palliativ vård präglas av emotionella känslor som rör den nya och främmande situationen. Att inge känslomässigt stöd i sorgeprocessen är en faktor i hur sjuksköterskan kan skapa trygghet hos de närstående enligt studiens resultat.
Känslomässigt stöd beskrivs motverka förtvivlan och rädsla. Penz & Duggleby (2011) menar att känslomässigt stöd är en viktig aspekt i mötet med patienten och de närstående. Katie Eriksson (1994) understryker att känslomässigt stöd kan lindra en människas lidande, därför kan det vara betydelsefullt att förmedla känslomässigt stöd för att sjuksköterskan ska kunna skapa trygghet (Eriksson 1994). Det känslomässiga stödet kan skapa förståelse och mening som hjälper de närstående att hantera den nya situationen vilket även Bjuresäter et al. (2011) anger. Studier anger att hopp kan vara ett känslomässigt stöd (Berzoff et al. 2008: Clark &
Quin 2007). Hoppet kan innebära en plan, positiva tankar, fantasi, kampanda och möjligheter.
Hopp kan också innebära att förmedla en inställning som sjuksköterska om att nästa dag kan komma att bli bättre (Willman 1999).
I litteraturstudiens resultat framkommer att sjuksköterskan bör vara närvarande och tillgänglig för att skapa trygghet hos de närstående. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson (1994) belyser att en tillgänglig sjuksköterska som tröstar och samtalar lindrar människans lidande.
Att som närstående fortlöpande bli informerad av sjuksköterskan uppskattades och förknippades med att sjuksköterskan var tillgänglig (Spichiger 2008). Studier visar att sjuksköterskan bör vara respekterande, stödjande och bekräftande gentemot de närstående vilket främjar delaktighet för de närstående i vården (Andershed 1998). Detta framkommer även som en del i hur sjuksköterskan skapar trygghet genom praktiskt stöd enligt litteraturstudiens resultat.
Litteraturstudien visar att information skapar kontroll och underlättar situationen och det dagliga livet. Detta genom ökad förståelse och medvetenhet av individuella reaktioner i sorgeprocessen. Enligt Wallengren et al. 2010 är information vid svår sjukdom mycket viktig och bör ges med engagemang, omsorg och medkänsla. Närstående upplever vård av patient vid livets slutskede som främmande då de tvingas möta en oviss framtid (Jumisko et al. 2007:
Tamm 2002). Information och samtal underlättar och hjälper de närstående inför den ovissa framtiden efter patientens bortgång (Spichiger 2008: Workman & Mann 2007). Informationen skall anpassas efter patientens tillstånd i sjukdomsprocessen för att undvika förvirring (Wallengren et al. 2010). Därför kan det vara viktigt att sjuksköterskan tar sig tid att samtala och ger de närstående fortlöpande information, samt att informationen anpassas efter patientens tillstånd.
Metoddiskussion
Det finns ingen direkt engelsk översättning av det svenska ordet trygghet och därför har en noggrann övervägning av sökord gjorts vilket resulterade i orden Palliative care, Hospice and palliative nursing, professional-family relations och Terminal care med hjälp av Cinahl headings och MeSH-termer. De kombinerades med sökorden support, nursing support, terminal nursing och hospice and palliative care som fritextsökning för att utöka sökningen.
Litteratursökningen har relativt få men övergripande sökord på grund av att området är lite beforskat och ansågs behöva utökas med hjälp av sökorden i fritext, som kan ha stärkt studiens resultat då antal träffar i sökningarna övergriper ämnet. Trygghet har ingen tidsram och därför kan äldre forskning ha stärkt litteraturstudiens resultat för ett bredare perspektiv på omvårdnadshandlingar som skapar trygghet. För att litteraturstudiens resultat ska kunna tillämpas i dagens sjukvård bör forskningen vara relativt aktuell, därför har sökningarna inkluderat forskning mellan år 2000-2012. Det är idag lite beforskat om de närståendes egna upplevelser och känslor vid vård i livets slutskede. Därför har sökningarna inkluderat alla patienter inom palliativ vård oberoende bakomliggande sjukdom för att inte bli begränsade i antal studier och för ett bredare perspektiv på begreppet trygghet. Hade sökningarna begränsats inom en specifik sjukdom hade detta resulterat i svårigheter i att finna studier.
Efter att titlar och abstrakt hade lästs ansågs inte begränsning vara aktuell då studier hittades som svarade på syftet.
Vidare har manuella sökningar i vetenskapliga artiklar gjorts för att inhämta fler artiklar till litteraturstudiens resultat. Detta innebär att fler vetenskapliga artiklar ligger till grund för litteraturstudiens resultat, vilket kan ha stärkt trovärdigheten och tillförlitligheten.
Författarna har deltagit i en handledargrupp och i ett analysseminarium tillsammans med handledarna och övriga studenter där litteraturstudien fortlöpande har granskats vilket ökar trovärdigheten. Litteraturstudiens resultat baseras på 14 vetenskapliga studier där åtta är av kvalitativ metod, fyra kvantitativ och två studier med mixad metod. Det ger en bred och djup kunskap som svarar på syftet och kan stärka litteraturstudiens trovärdighet. Litteraturstudiens trovärdighet säkerställs då citat på originalspråk utskrivits.
Många av litteraturstudiens referenser anger samma sak och är återkommande vilket kan stärka studiens trovärdighet. Litteraturstudiens resultat inkluderar forskning från olika delar av världen vilket kan begränsa studiens överförbarhet på grund av exempelvis kulturella skillnader, prioriteringar och skillnader i sjukvårdens utveckling jämfört med den skandinaviska sjukvården. Men som fördel är att ny och bred kunskap tillförs och kan utveckla sjuksköterskans arbete inom palliativ vård.
Klinisk betydelse
Trygga närstående innebär att vården i livets slutskede underlättas, patientens död blir lugn och värdig och de närståendes sorgeprocess underlättas. I uppsatsen betonas vikten av att sjuksköterskan ger stöd i sorgeprocessen, skapar tillit, är tillgänglig och närvarande, ger praktiskt stöd och informerar de närstående för att skapa trygghet. Därför är litteraturstudien viktig för att skapa medvetenhet hos sjuksköterskan så att det i förlängningen kan ge en förbättrad palliativ vård.
Trygghet är en stor del av en människas välbefinnande och därför kan litteraturstudien tillämpas inom många områden i hälso- och sjukvården och inte enbart inom palliativ vård.
Sjukdom i allmänhet är en främmande situation och närstående förekommer oftast inom alla områden och kan likväl som närstående i palliativ vård vara i behov av trygghet.
Framtida forskning
Forskning finns idag om närståendes upplevelser av patientens vård men det finns relativt lite forskning som enbart fokuserar på de närståendes egna behov, upplevelser och erfarenheter av att vara närstående till en patient i palliativ vård. Framtida forskning kan tänkas vara studier som enbart fokuserar på de närstående ur olika perspektiv. Eftersom specifika stödåtgärder för de närstående saknas är det viktigt med en fortsatt forskning inom området.
Slutsats
Litteraturstudien visade att närstående upplever trygghet genom känslomässigt stöd, tillit, när sjuksköterskan är tillgänglig och närvarande, praktiskt stöd samt ger adekvat information.
Referenser
Andershed, B. (1998). Att vara nära anhörig i livets slut. Delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret. (Doktorsavhandling). Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för socialmedicin. Uppsala: Uppsala Universitet.
Andersson, M., Ekwall AK., Hallberg, IR., Edberg, AK. (2009). The experience of being next of kin to an older person in the last phase of life. Palliative and Supportive Care, 8 (1), 17- 26.
Avdelningen för omvårdnad. (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III – examensarbete, 15 hp (rev 2012-06-12). Karlstad: Karlstads universitet
Beckstrand, RL., Rawle, NL., Callister, L., Mandleco, BL. (2010). Pediatric nurses’
perceptions of obstacles and supportive behaviors in end-of-life care. American Journal of critical care, 19 (6), 543-52.
Berzoff, J., Swantkowski, J., Cohen, LM. (2008). Developing a renal supportive care team from the voices of patients, families, and palliative care staff. Palliative and Supportive Care, 6, 133-139.
Bjuresäter, K., Larsson, M., Athlin, E. (2011). Struggling in a inescapable life situation: being a close relative of a person dependent on home enteral tube feeding. Journal of Clinical Nursing, 21, 1051-1059.
Brülde, B. (2003). Lindrat lidande som den palliativa vårdens huvudmål. Sandman, L., Woods, S. (red). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur AB. s. 55-83.
Christiansen, B. (2007). Good work – how is it recognised by the nurse?. Journal of Clinical Nursing, 17, 1645-1651.
Clark, J., Quin S. (2007). Professional Carers´ Experiences of Providing a Pediatric Palliative Care Service in Ireland. Pediatric Palliative care, 17, 1219-1231.
Claxton-Oldfield, S., Gosselin, N., Schmidt-Chamberlain, K., Claxton-Oldfield, J. (2010). A Survey of Family Member´s Satisfaction With the Services Provided by Hospice Palliative Care Volunteers. American Journal of Hospice & Palliative Medicine, 27 (3), 191-196.
Cullberg, J. (1980). Kris och utveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Davies, B., Contro, N., Larson, J., Widger, K. (2010). Culturally-Sensitivity Information- Sharing in Pediatric Palliative Care. American Academy of Pediatrics, 125 (4), 859-865.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber utbildning.
Forsbeeg, C., Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur & Kultur.
Franzén, C., Björnstig, U., Jansson, L. (2006). Injured in traffic: Experiences of care and rehabilitation. Accident and Emergency Nursing, 14, 104-110.
Hannon, B., O´Reilly, V., Bennett, K., Breen, K., Lawlor, PG. (2012). Meeting the family:
Measuring effectiveness of family meetings in a specialist inpatient palliative care unit. Palliative and Supportive Care, 10, 43-39.
Hupcey, JE. (2000). Feeling safe: The psycosocial Needs of ICU Patients. Journal of Nursing Scholarship, 32 (4), 361-367.
International council of nurses [ICN]. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Danagårds Grafiska.
Jumisko, E., Lexell, J., Söderberg, S. (2007). Living with moderate or severe traumatic brain injury: The meaning of family members’ experiences. Journal of Family Nursing, 13, 3, 353- 369.
Kaarbø, E. (2011). End-of-life care in two Norwegian nursing homes: Family perceptions.
Journal of Clinical Nursing, 20 (7-8), 1125-32.
Kelly, L., Linkewich, B., Cromarty, H., ST PIERRE-Hansen, N., Antone, I., Gilles, C. (2009).
Palliative care of First Nations people: a qualitative study of bereaved family members.
Canadian Family Pshysican, 55, 4, 394-395.
Kirk, S., Pritchard, E. (2011). An exploration of parents’ and young people’s perspectives of hospice support. Child: care, health and development, 38 (1), 32-40.
Ledeboer QC, Offerman MP, van der Velden LA, de Boer MF, Pruyn JF. (2007). Experience of palliative care for patients with head and neck cancer through the eyes of next of kin. Head and Neck, 30 (4), 479-84.
Lind, R., Lorem, G., Nortvedt, P., Hevrøy. (2012). Intensive care nurses’ involvement in the end-of-life process – perspectives of relatives. Nursing Ethics, 19 (5), 666-676.
Maslow, A. (1970). Motivation and personality. New York: Harper & Row.
McKenzie, H., Boughton M., Hayes, L., Forsyth, S., Davies, M., Underwood, E., McVey, P.
(2007). A sense of security for cancer patients at home: the role of community nurses. Health and Social Care in the Community, 15 (4), 352-359.
McLaughlin, D., Sullivan, K., Hasson, F. (2007). Hospice at home service: the carer’s perspective. Support Care Cancer, 15, 163-170.
Mok, E., Chiu, PC. (2004). Nurse-patient relationships in palliative care. Journal of Advanced Nursing, 48 (5), 475-483.
Monterosso, L., Kristjanson LJ. (2008). Supportive and palliative care needs of families of children who die from cancer: an Australian study. Palliative Medicine, 22 (1), 59-69.
Penz, K., Duggleby, W. (2011). Harmonizing hope: a grounded theory study of the experience of hope of registered nurses who provide palliative care in community settings. Palliative and supportive care: 9 (3), 281-94.
Polit, DF., Beck, CT. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.
Royak-Schaler, R., Gadalla. SM., Lemkau, JP., Ross, DD., Alexander, C., Scott, D. (2006).
Family perspectives on Communication With Healthcare Providers During End-of-Life Cancer Care. Oncology Nursing Forum, 33 (4), 753-760.
Sahlberg-Blom, E., Ternestedt, B., Johansson, J. (2000). Patient participation in decision making at the end of life as seen by a closer relative. Nursing Ethics, 7, 4, 296-313.
Sandman, L., Woods, S. (2003). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter. Lund:
Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen (2004). [Elektronisk]. Tillgäglig: http://app.socialstyrelsen.se/termbank/
[2013-02-22].
Socialstyrelsen (2012). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella
riktlinjer. Stockholm. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18735/2012-6-17.pdf [2012- 09-11].
SOU 2001:6. Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Statens offentliga utredning.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/27/82/a9b91231.pdf [2012-09-16].
SOU 2009:11. En nationell cancerstrategi för framtiden. Statens offentliga utredningar.
Stockholm: Socialdepartementet. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/09/76/9b6cd326.pdf [2013-02-22].
Spichiger, E. (2008). Living with terminal illness: patient and family experiences of hospital end-of-life care. International Journal of Palliative Nursing, 14, 5, 220-228.
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Brommatryck
& Brolins AB.
Tamm, M. (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet och etiska riktlinjer (2011). CODEX. Oredlighet i forskning. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://codex.vr.se/etik6.shtml [2012-09-17].
Wallengren, C., Segersten, K., Friberg, F. (2012). Relatives information needs and the characteristics of their search for information- in the words of relatives of stroke survivors.
Journal of Clinical nursing, 19, 2888-2896.
Waterworth, JM. (2003). Livets slutskede och ett liv i hopp. Sandman, L., Woods, S. (red).
God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur AB.
Widäng, I., Fridlund, B. (2002). Self-respect, dignity and confidence: conceptions of integrity among male patients. Journal of Advanced Nursing, 42 (1), 47-56.
Wilkes, L., White, K., O’Riordan. (2000). Empowerment through information: supporting rural families of oncology patients in palliative care. Australian Journal of rural health, 8, 41- 46.
Williams, AM., Irurita, VF. (2004). Therapeutic and non-therapeutic interpersonal interactions: the patient’s perspective. Journal of Clinical Nursing, 13, 806-815.
Willman, A. (1999). Hopp: The Lived Experience for Swedish Elders. Chapter 8. London:
Jones end Bartlett and National League for Nursing. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.google.se/books?hl=sv&lr=&id=-
b4XedhRZG8C&oi=fnd&pg=PA129&dq=Hopp:+The+Lived+Experience+for+Swedish+Eld ers&ots=HWTGjxUJL5&sig=XDAC56RKBYMz7tiBGrsOs2tFZXo&redir_esc=y#v=onepag e&q=Hopp%3A%20The%20Lived%20Experience%20for%20Swedish%20Elders&f=false [2013-03-01].
Wood, F., Simpson, S., Barnes, E., Hain, R. (2010). Disease trajectories and ACT/RCPCH categories in paediatric palliative care. Palliative Medicine, 24 (8), 796-806.
Woods, S., Beaver, K., Luker, K. (2000). USER´S VIEWS OF PALLIATIVE CARE SERVICES: ETHICAL IMPLICATIONS. Nursing Ethics, 7 (4), 314-326.
Woods, S. (2003). Respekt för personer, autonomi och palliativ vård. Sandman, L., Woods, S.
(red). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur AB. s. 99- 121.
Workman, S., Mann, OE. (2007). “No control whatsoever”: End-of-life care on a medical teaching unit from the perspective of family members. International Journal of Medicine, 100, 433-440.
World Health Organization [WHO]. (2012). Palliative care. Palliative care is an essential part of cancer control and can be provided relatively simply and inexpensively. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.who.int/cancer/palliative/en/ [2012-09-11].
Yam, BM., Rossiter, JC, Cheung KY. (2001). Caring for dying infants: experiences of neonatal intensive care nurses in Hong Kong. Journal of Clinical Nursing, 10, 651-659.
Artikelmatris
(Bilaga 1)Författare År Syfte Metod Huvudresultat
Beckstrand, R.L., Rawle, N.L., Callister, L., Mandleco, B.L.
2010 Att fastställa
pediatriksjuksköterskors uppfattningar om frekvens och omfattning av hinder och hjälpfulla handlingar i palliativ vård för barn.
Kvantitativ metod med randomiserad urvalsmetod.
Datainsamling genom enkäter från 474 deltagare.
Döende barn och deras familjer behöver en omfattande, medkännande och utvecklingsmässigt lämplig palliativ vård som också kräver fokus på fysiskt och psykiskt lidande.
Berzoff, J., Swantkowski, J., Cohen, L.M.
2008 Att framkalla och tillgodose behov hos dialyspatienter och deras familjer.
Kvalitativ metod.
Datainsamling genom
fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer. Totalt antal deltagare: 36 stycken.
Fokus bör ligga på sjukdom, utbildning, kommunikation, stöd, kontinuitet av vården, upprätthållandet av relation mellan vårdgivare, patient och närstående.
Clarke, J., Quin, S.
2007 Sjuksköterskors
erfarenheter av pediatrisk palliativ vård till barn och deras familjer.
Mixad metod av kvalitativ och kvantitativ metod.
Datainsamling genom fokusgrupp diskussioner och enkäter. 15 deltagare i fokusgrupp, 88 informanter genom enkät. Datan har analyserats med grounded theory.
Erfarenheterna varierar mellan förståelse och förvirring och påvisar att pediatrisk palliativ vård är en utmaning och kan påverka sjuksköterskan emotionellt. Palliativ vård bör inkludera träning och utbilning för
sjukvårdspersonalen och bör också inkludera vård till barnens föräldrar.
Claxton- Oldfield, S., Gosselin, N., Schmidt- Chamberlain, K., Claxtion- Oldfield, J.
2010 Utvärdera innebörden av olika typer av stöd till familjemedlemmar som tillhandahålls av volontärer i palliativ vård
Kvantitativ metod.
Datainsamling genom enkät till 22 familjemedlemmar till patienter i palliativ vård.
Alla typer av stöd som erbjuds är betydelsefulla för familjemedlemmarna.
Många gillade att ha hjälp av volontärer i hemmet då deras stöd underlättade vardagen för de anhöriga.
Davies, B., Contro, N., Larsson, J., Widger, K.
2010 Beskriva familjers uppfattningar om information från
sjukvårdspersonalen under deras barns sjukdomsperiod
Kvalitativ metod med grounded theory och
retrospektiv design.
Datainsamling
Kulturella och språkmässiga
skillnader kan vara en barriär för en god och adekvat information
och död för att lära mer om Mexikanska och Kinesiska familjer i USAs
erfarenheter.
genom intervjuer.
Totalt antal deltagare: 36 stycken
familjemedlemmar.
och kommunikation mellan
sjukvårdspersonalen och närstående. Kan därmed vara svårt att tillgodose emotionella reaktioner och delaktighet i vården.
Kirk, S., Pritchard, E.
2011 Att undersöka föräldrars och unga personers uppfattningar av stöd från hospice och hur stödet kunde förbättras.
Mixad metod av kvalitativ och kvantitativ metod där datainsamling genomförts med enkät och in-depth intervjuer. Totalt 108 enkäter och intervjuer med 12 föräldrar och sju unga personer.
En holistisk och familjefokuserad vård som inkluderar stöd till de närstående är av vikt, genom att möta de individuella behoven och tillhandahåller kontroll och aktivt engagemang upplevs vara stödjande.
Hannon, B., O’Reilly, Bennett, K.
2012 Att beskriva livskvalité hos patienter och som har en livshotande sjukdom och betydelsen av
familjemedlemmarnas inställning till detta.
Kvantitativ metod, datainsamling genom enkät.
Deltagare: 31 patienter.
Studien påvisar familjemedlemmarnas oro över att patienten skulle vara rädd och orolig över döden.
Viktigt att närståendes och patientens behov tillgodosågs för att underlätta situationen.
Lind, R., Lorem, G.F., Nortvedt, P., Hevrøy, O.
2012 Att undersöka hur närstående upplevde sjuksköterskan i relation till patienten.
Kvalitativ metod med datainsamling genom intervjuer med 27
familjemedlemmar och 21 patienter.
Närstående ansåg att kommunikationen med sjusköterskan var viktig. Att uppleva att sjuksköterskan bryr sig är viktigt samt att sjuksköterskan kan tillgodose patientens behov var
tillfredställande för de närstående.
McKenzie, H., Boughton, M., Hayes, L., Forsyth, S., Davies, M., Underwood, E., McVey, P.
2007 Undersöka hur
kommunsjuksköterskan bidrar till fysiskt och psykosocialt välmående
Kvalitativ metod med datainsamling genom
semistrukturerade intervjuer på 19 patienter och deras primära vårdare och 12 sjuksköterskor.
Sjuksköterskans arbete i den palliativa vården är komplex.
Familjen har en stor betydelse för patientens mående och dennes upplevelse av trygghet och återkommande.
Studien visar också på att regelbunden kontakt med sjuksköterskor inger
känsla av trygghet.
McLaughlin, D., Sullivan, K., Hasson F.
2007 Att utforska sörjande anhörigvårdares erfarenheter av palliativ vård i hemmet och syn på
”Hospice at Home Service”.
Kvantitativ metod med datainsamling genom enkäter till 128
familjemedlemmar.
Familjemedlemmarna vid hemsjukvård är tacksamma för hemsjukvård vid palliativ vård och studien påvisar att det finns behov av praktiskt stöd och sörjandestöd.
Royak-Schaler, R., Gadalla, S.M., Lemkau, J.P., Ross, D.D., Alexander, C., Scott, D.
2006 Att uppskatta sjukvårdpersonalens kommunikation om livets slutskede och palliativ vård för patienter i terminalt skede från
familjemedlemmars perspektiv.
Kvalitativ metod.
Datainsamling genom fokusgrupp diskussioner. Totalt antal deltagare: 24 st.
Familjemedlemmar.
God palliativ vård är associerad med god kommunikation mellan personal, närstående och patient.
Yam, B M.C., Rossiter J.C., Cheung, K.Y.S.,
2001 Att utforska barnsjuksköterskors erfarenheter att vårda döende spädbarn och deras uppfattningar av palliativ vård och faktorer som påverkar vården.
Kvalitativ metod.
Datainsamling genom semi- strukturerade intervjuer med totalt tio
barnsjuksköterskor
Vårdandet av barnet och dess familj är en viktig del i den neonatala omvårdnaden.
Studien påvisar att det finns svårigheter i övergången från den kurerande till den palliativa vården samt brist på utbildning i att stödja de sörjande.
Wilkes, L., White, K., O’Riordan, L.
2000 Bättre förståelse av familjers erfarenheter av palliativ vård för att underlätta och förbättra stödet till dem.
Kvalitativ metod, tvärsnittsstudie.
Datainsamling genom intervjuer med 19
familjemedlemmar och tio
sjuksköterskor.
Information är det bästa stödet och gör vården effektivare.
Woods, S., Beaver, K., Luker, K.
2000 Undersöka hur sjuksköterskan kan respektera patientens vilja att dö i hemmet
Kvalitativ metod med datainsamling genom intervjuer.
Totalt antal deltagare: 44 st.
Kvalité och kommunikation har betydelse mellan närstående och vårdare av patient i hemmet. Viktigt att respektera patientens vilja att dö hos sina närstående i hemmet.
