Att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer
- Sjuksköterskors perspektiv Haglund Salim
Undin Emilia
Omvårdnad GR (C), Examensarbete Huvudområde: Omvårdnad
Högskolepoäng: 15 Termin/år: VT/2021
Kurskod/registreringsnummer: OM095G/OM076G Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet Handledare: Annika Hellström
Examinator: Ulla Näppä Datum: 2021-04-28
Abstrakt
Bakgrund Våld i nära relationer (VNR) är ofta en kombination av hot samt fysiskt, psykiskt och sexuellt våld som i högre utsträckning drabbar kvinnor än män. Utsatta kvinnor har ofta svårt att berätta om sin situation på grund av rädsla och skam. Kommunikation är ett av verktygen
sjuksköterskor har för att ta reda på hur kvinnorna mår och få dem att berätta om sin situation. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod 14 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar analyserades med induktiv ansats utifrån Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat I resultatet visades att brist på utbildning och kunskapsbrist, tidsbrist, brist på stöd och otillräckligt med plats för
samtalet gjorde identifieringen svår. Det var även viktigt att sjuksköterskor litade på sina egna känslor i mötet med VNR utsatta kvinnor. Hur sjuksköterskorna skapade en relation till kvinnorna för att få kvinnan att berätta om sin livssituation samt hur sjuksköterskorna fick kvinnan att förstå sin situation.
Diskussion Sjuksköterskor bör skapa en bra relation och miljö där kvinnan känner sig trygg och kan våga berätta om sin situation utan att känna rädsla och skam. Behovet av kunskap och utbildning var viktigt för sjuksköterskor för att känna sig trygga i sin arbetsroll och lättade kunna identifiera VNR utsatta kvinnor. Det diskuteras hur olika kulturer kan spela roll. Slutsats Mer forskning inom problemområdet behövs utifrån kvinnans upplevelse av vården för att ge sjuksköterskor bättre förutsättningar att ge god omvårdnad till VNR utsatta kvinnor.
Nyckelord: Joyce Travelbees omvårdnadsteori, kunskap, kvalitativ design, mäns våld mot kvinnor, relation
Innehåll
Introduktion 1
Bakgrund 1
Omvårdnaden 1
Omvårdnadsteori 2
Våld i nära relationer (VNR) 2
Kvinnors upplevelser av våld i nära relation 3
Problemformulering 4
Syfte 4
Metod 5
Design 5
Inklusions- och exklusionskriterier 5
Litteratursökning 5
Urval/Relevansbedömning/Kvalitetsgranskning 7
Analys 7
Etiska överväganden 9
Resultat 9
Sjuksköterskans olika behov i mötet 9
Möjliggöra för identifiering av VNR 9
Sjuksköterskans olika behov i mötet 10
Intuition och känslor som påverkar mötet 11
Det givande mötet 12
Att bygga en relation 12
Att öka förståelsen och insikten hos VNR utsatta kvinnor 13
Diskussion 13
Metoddiskussion 13
Resultatdiskussion 15
Slutsats 18
Referenser 19
Bilaga 1
Introduktion
I sin profession kan sjuksköterskor möta utsatta kvinnor överallt inom vården. Sjuksköterskor bör därför kunna identifiera personer som drabbas och drabbats av våld i nära relationer (VNR) och bemöta deras behov. VNR är ett samhällsproblem och kvinnor är drabbade i större utsträckning än män. Våldet kan ske i form av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld och vanligen av sin partner.
Bakgrund
Omvårdnaden
European Federation of Nurses Associations (EFN, 2015) skriver att det är sjuksköterskans uppgift att främja hälsa och en hälsosam livsstil, öka välbefinnandet hos personer som söker vård och informera om hur personer kan nå målen med exempelvis en behandling. Sjuksköterskor har i uppgift att se omvårdnadsbehoven hos personer som söker vård. Detta sker genom att sjuksköterskor använder sin kliniska blick, ställer frågor och lyssnar till berättelser för att kunna identifiera omvårdnadsbehovet hos personer. Sjuksköterskan kan också använda sig av formulär som stöd vid identifiering av omvårdnadsbehoven (McCarthy & Stagg, 2020). Det är viktigt att respektera personens integritet och rätten till självbestämmande för att personen ska vilja berätta om sin livssituation. Det är även viktigt som sjuksköterska att se hela personen för att kunna identifiera dennes behov (EFN, 2015). Enligt Maslows (1943) behovsteori är människans behov inte bara fysiska som mat och vatten utan även psykiska som att känna trygghet, säkerhet, känna sig älskad och behövd. Personer som inte har frihet att göra vad de vill kan lida en brist av dessa behov och kan få svårt att fungera normalt i vardagen (Maslows, 1943).
Kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste verktyg gällande identifiering av
omvårdnadsbehov. God kommunikation innebär exempelvis när sjuksköterskor ställer rätt frågor till personen samt att personen bör få tid nog att hinna svara (Davis 2013). Som sjuksköterska är det viktigt att få personen att känna sig trygg och att skapa tillit. Om sjuksköterskan förklarar vad hen gör vid en undersökning och är tydlig med varför undersökningen görs kan det få personen att känna trygghet (O’Lynn & Krautscheid, 2011; Wassenaar m.fl., 2015). När personen känner tillit till sjuksköterskan så har personen lättare att prata om sin situation och sjuksköterskan kan få fram underliggande orsak till symtom (Häggblom & Möller, 2006; Wassenaar m.fl., 2015). Sjuksköterskans
attityd och inställning, att vara är öppen, tillåtande och lyhörd för personens berättelse är viktig för att få en bra relation till personen (Keresi m.fl., 2019).
För att få personer att göra nödvändiga livsstilsförändringar för att främja sin egen hälsa kan sjuksköterskan använda sig av exempelvis motiverande samtal, MI (Miller & Rollnick, 2002). Denna samtalsteknik är bra att använda när det gäller att motivera personer att göra förändringar i sitt liv och genom diskussion hjälpa dem till att förstå hur de kan uppnå denna förändring. Personer som är ambivalenta kan bli hjälpta och vågar göra förändringar i livet som kan vara nödvändiga för deras välmående och för att uppnå hälsa (Croston, 2010; Richardson, 2012).
Omvårdnadsteori
Den teori som valts att presentera i detta vetenskapliga arbete är Joyces Travelbees omvårdnadsteori som beskriver sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med personer. Travelbee (1971, s. 7-8) skriver i sin teori att sjuksköterskan bör ha förmågan att utföra evidensbaserad omvårdnad och ha kunskap och förståelse för olika tillstånd hos personen. Sjuksköterskan befinner sig i en hjälpande roll vid vårdkontakt med personer och deras familjer med syfte att förebygga sjukdom och lindra lidande.
Travelbee beskriver omvårdnad utifrån mellanmänskliga relationer, för att kunna ge omvårdnad till en person måste man vara villig att se personen utifrån vem hen är. En relation som präglas av jämlikhet och respekt gentemot varandra, det hjälper sjuksköterskan att nå fram till personen (Travelbee, 1971, s. 25). Kommunikation är en viktig aspekt som används i alla vårdkontakter mellan sjuksköterska och personen. Travelbee beskriver kommunikation på två olika sätt, verbal och ickeverbal. Personen kan använda ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk som icke verbala
kommunikation för att kommunicera. Den icke verbala kommunikationen anses vara viktig, eftersom den kan leda till att sjuksköterskor ser att något inte stämmer hos personen. Därmed inleder
sjuksköterskor ett samtal medpersonen vilket ger utrymme för personen att uttrycka sig och dolda uppgifter att komma fram (Travelbee, 1971, s. 93).
Våld i nära relationer (VNR)
VNR drabbar både män och kvinnor, men det vanligast förekommande våldet utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med (Brottsförebyggande rådet, 2020). Nationellt centrum för kvinnofrid skriver att gärningsmannens syfte med att utsätta en kvinna för våld är att
skrämma, skada och visa att han kan utöva makt mot kvinnan. Att bli utsatt för VNR innebär att den drabbade utsätts för allvarliga hot, kränkande handlingar och/eller grova brott som kan vara en kombination av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld (Brottsförebyggande rådet, 2020). I sin rapport skriver WHO (2013) att 30 % av alla kvinnor i världen blir utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av sin partner. I rapporten framkommer att kvinnor i 40–44 årsåldern är den grupp som i högst utsträckning är drabbade. Risken att kvinnan ska utsättas för våld ökar om gärningspersonen har problem med svartsjuka, psykiska problem eller om tidigare kriminalitet finns hos gärningspersonen (Brottsförebyggande rådet, 2020).
Kvinnor som utsatts för VNR kan drabbas av direkta fysiska konsekvenser som smärta eller ett långvarig lidande från sår eller blödning efter att utsatts för tortyrliknande behandling av sin partner.
De flesta kvinnor som upplever fysiskt våld upplever också verbalt och psykiskt våld (Shoqirat m.fl., 2018). Det verbala våldet kan vara att mannen hånar kvinnan, jämför kvinnan med andra kvinnor eller hot om exempelvis otrohet. Psykiskt våld kan innebära att mannen ger kvinnan olika hånfulla
smeknamn eller att han inte bryr sig om kvinnans känslor och behov, eller att mannen nedvärderar kvinnan och ger henne nedlåtande kommentarer om hennes utseende och intelligens (Flinck m.fl., 2005). Piispa (2004) konstaterar i sin artikel att det psykiska våldet är vanligare än det fysiska våldet.
Cirka hälften av de kvinnor som har upplevt våld i ett förhållande har fått fysiska skador, men det är ännu vanligare med psykiska konsekvenser.
Kvinnors upplevelser av våld i nära relation
Ett typiskt scenario som föregår VNR är följande: Till en början är relationen med partnern bra (Hsieh m.fl., 2009; Kelmendi, 2015), men när relationen har pågått under en tid upplever sig kvinnorna ofta kontrollerade av sin partner (Boonzaier, 2008; Kelmendi, 2015; Reisenhofer & Seibold, 2013),
exempelvis så bestämmer partnern ofta vem kvinnan får träffa och när, samt hur mycket pengar hon får röra sig med (Kelmendi, 2015). Det fysiska våldet börjar ofta med en liten konflikt, exempelvis om kvinnan gjort något som partnern inte ansåg vara lämpligt eller misslyckats med att göra något eller inte gjort det han förväntat sig att hon skulle göra.
Vanligen trappas våldet upp successivt. När våldet ökar upplever kvinnorna ofta rädsla, hjälplöshet och ofta skam för vad de blir utsatta för (Kelmendi, 2015; Reisenhofer & Seibold, 2013). Ibland känner kvinnorna till och med fara för sitt eget liv. Skammen och rädslan gör att kvinnorna ofta inte talar om för någon att de är våldsutsatta (Hsieh m.fl., 2009; Reisenhofer & Seibold, 2013). Forskning har funnit
att kvinnan ofta vänjer sig vid att bli slagen och tror att partnerns beteende mot kvinnan är normalt, kvinnan kan då inte se att detta är ett problem och normaliserar mannens beteende (McCleary-Sills m.fl., 2016). Dessutom tror kvinnor ofta att våldet är deras eget fel och/eller att de ska kunna förändra situationen. Sammantaget gör detta att de stannar kvar i relationen trots våldet (Boonzaier, 2008;
Reisenhofer & Seibold, 2013).
Kvinnan lever ofta med vetskapen att efter att hon återhämtat sig från ett angrepp kommer hon troligen att drabbas igen, vilket i sig kan utgöra en psykisk påfrestning. Personliga konsekvenser som kvinnor som lever i en våldsam relation rapporterar är till exempel ensamhet, stress, låg självkänsla, maktlöshet, ilska och känslan av att vara värdelös (Netto m.fl., 2014). På grund av tveksamheten inför att uppsöka vård övergår dessa känslor ofta i psykisk ohälsa såsom depression, huvudvärk, ångest och även viktminskning (Kozubik m.fl., 2020).
Problemformulering
Att identifiera omvårdnadsbehoven och riskerna vid möten med VNR utsatta kvinnor kan vara svårt för sjuksköterskor. Att kvinnor utsätts för VNR är ett samhällsproblem i hela världen, dessa kvinnor känner ofta skuld och skam och vill därför inte berätta om sin livssituation. Sjuksköterskan kommer att möta VNR utsatta kvinnor i vården, därför är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera
omvårdnadsbehoven. Denna litteraturöversikt kan bidra med en ökad förståelse och kunskap om hur det kan underlätta för sjuksköterskor att identifiera VNR utsatta kvinnor samt hur de får kvinnan att dela berättelsen om sin livssituation.
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.
Metod
Design
Litteraturöversikten gjordes för att sammanställa befintlig forskning och öka kunskapen inom det valda ämnet. Då syftet var att belysa erfarenheter användes endast kvalitativ forskning för att få ett så beskrivande resultat som möjligt (Segesten, 2017, s.107). Översikten designades som en beskrivande litteraturöversikt på manifest nivå. Detta innebär att läget beskrivits utifrån forskningen som hittades inom det valda ämnet utan att tolka dess resultat (Friberg, 2017, s. 141–144). Litteraturöversikten gjordes med induktiv ansats eftersom enligt Priebe och Landström (2017, s.30-31) används en induktiv ansats för att ta reda på hur någonting ser ut i empirin. Därför passar induktiv ansats för att beskriva utifrån människors berättelser.
Inklusions- och exklusionskriterier
Artiklarna som inkluderades var vetenskapliga originalartiklar skrivna på engelska. Endast
kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte – sjuksköterskors erfarenheter att möta kvinnor som utsatts för VNR – inkluderades. Erfarenheter från specialistsjuksköterskor som kan appliceras på allmänsjuksköterskan inkluderades. För att inkluderas krävdes det också att artiklarna hade ett etiskt godkännande antingen från etisk kommitté eller deltagarna i studierna, att artiklarna var utgivna mellan år 2010 och 2021 samt att de hade hög eller medelhög kvalitet utifrån
kvalitetsgranskningsfrågorna i Friberg (2017, s. 187).
Artiklar som handlar om barn under 18 år eller andra kön än kvinnor exkluderades.
Litteratursökning
Till denna litteraturöversikt har ett flertal sökningar gjorts varav nedan presenteras de sökningar som lett fram till de valda resultatartiklarna. Sökningarna har gjorts i tre olika databaser. I Pubmed användes MESH termerna ”domestic violence” och ”intimate partner violence” och fritextorden
”nurse*”, ”experience*”, ”psychology” och ”job satisfaction”. I Psycinfo användes endast fritextord
”nurses”, ”experiences” och ”intimate partner violence”. I Cinahl gjordes två sökningar där endast fritextord användes ”nurs*”, ”recognize*”, ”early sign, early symptom”, ”abuse”, ”domestic violence”,
”domestic abuse”, ”intimate partner violence”, ”women perspective”, ”qualitative study” och
”partner abuse”. Booleska operatorer AND och OR har använts för att sammankoppla sökorden i
samtliga sökningar (Östlund, 2017, s. 76). Resultaten av sökningarna presenteras i tabell 1 nedan. Det totala antalet artiklar som söktes fram var 637 stycken.
Tabell 1.
Artikelsökning
Databas Datum
Sökord Avgränsning Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
Urval 4
Valda artiklar
Artikel
Cinahl
210120
nurs* AND ( recogniz* OR
"early sign" OR
"early symptom" ) AND ( abuse or
"domestic violence" or
"domestic abuse"
or "intimate partner violence" )
Published Date: 20100101- 20211231; Peer Reviewed;
Language:
English Gender:
women
92 31 16 10 6 3 Al m.fl. (2016)
Hughes (2010) Visentin m.fl.
(2015)
PubMed
210201
("Domestic Violence"[Mesh]
OR "Intimate Partner
Violence"[Mesh]) AND nurse* AND (experience* OR psychology OR job satisfaction)
Published Date: 20100101- 20211231;
Language:
English
341 23 15 10 8 6 Bradbury-
Jones m.fl (2014), Sprague m.fl.
(2017), Sprague Woollett m.fl.
(2016), van der Wath m.fl.
(2013), van Wyk & van der Wath (2015), Wyatt m.fl.
(2019)
PSYCinfo
210201
noft(nurses) AND noft(Experiences) AND
noft(intimate partner violence)
Published Date: 20100101- 20211231; Peer Reviewed;
Language:
English
81 16 10 6 5 4 Anderzen‐
Carlsson m.fl.
(2018), Brykczynski m.fl. (2011), Sundborg m.fl.
(2017), Williams m.fl.
(2017)
Cinahl
210209
(intimate partner violence or domestic violence or partner abuse ) AND women perspective AND qualitative study
Published Date: 20100101- 20211231; Peer Reviewed;
Language:
English
159 59 30 15 3 1
Ditcher m.fl.
(2015)
*Urval 1: Antal valda artiklar efter att titel lästs, Urval 2: Antal valda artiklar efter att abstrakt lästes, Urval 3: Antal valda artiklar efter att hela artikeln lästs, Urval 4: Antal valda artiklar som kvalitetsgranskades.
Urval/Relevansbedömning/Kvalitetsgranskning
Urvalet av artiklar gjordes med stöd av Statens beredning för medicinsk utvärdering (2020) för att kunna göra en relevansbedömning av artiklarna. Urvalet följde flera steg, i det första steget lästes titlarna på artiklarna och de som bedömdes relevanta mot litteraturöversiktens syfte sparades och gick vidare i processen. I nästa steg lästes artiklarnas abstrakt och de artiklar som bedömdes relevanta utifrån abstraktet lästes sedan i sin helhet. Artiklarna som bedömdes relevanta i sin helhet gentemot litteraturöversiktens syfte kvalitetsgranskades, en kritisk granskning av artiklarna där kvaliteten bestäms utifrån en mall. Samtliga delar i artiklarna lästes för att göra en bedömning av om artiklarna höll tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas i studien (Friberg, 2017, s.46-47). Kvalitetsgranskningen av artiklarna i översikten gjordes utifrån Fribergs (2017, s.187) granskningsfrågor för kvalitativa studier. Alla artiklarna lästes enskilt och sedan diskuterades de gemensamt för att bestämma vilka artiklar som hade tillräckligt hög kvalitet för att inkluderas. För hög kvalitet krävdes att artiklarna svarade på alla frågor utom en av fjorton i granskningsmallen och för en medelhög kvalitet behövde de svara på alla frågor utom tre av fjorton. Granskningsfrågorna som ansågs viktigast var; ”Förs det några etiska resonemang?” ”Vad visar resultatet? Hur är metoden beskriven?” ”Hur har data analyserats?” ”och vad är syftet, är det klart formulerat?”. Dessa frågor var artiklarna tvungna att svara på för att godkännas och inkluderas i litteraturöversiktens resultat. De 14 artiklarna som inkluderades i resultatet presenteras i tabell 2 i bilaga 1.
Analys
Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod. Innehållet analyserades på en manifest nivå, vilket innebär att texten inte tolkades utan behålls textnära från ursprungstexten. Under analysprocessens första del lästes artiklarnas resultatdel på djupet för att öka förståelsen och meningsbärande enheter som svarade mot litteraturöversiktens syfte plockades ut. Meningsbärande enheterna från artiklarna markerades med överstrykningspenna och fördes in i en gemensam tabell (Graneheim och Lundman, 2004). När allt material från alla artiklar förts in i tabellen kondenserades innehållet för att få fram betydelsen i de meningsbärande enheterna.
När kondenseringen var klar kodades innehållet för att få fram kärnan ur texten. Dessa koder jämfördes med varandra, färgkodades och diskuterades gemensamt för att komma fram till subkategorier och kategorier. Färgkoderna utgjorde förslag till resultatets olika kategorier exempel
visas i tabell 3 nedan. När all text sen lagts in i resultatdelen diskuterades den igen för att säkerställa att materialet hamnat på rätt plats.
Tabell. 3 Analystabell
Författare Meningsbärande enhet
Översättning Kondensering Kod Sub kategori Kategori
Brykczynski m.fl. (2011)
advanced practice nurses remain compassionate, supportive, and committed to their patient’s care in the face of habitual relapses and inaction
Vidareutbildade sjuksköterskor bör förbli medkännande, stödjande och engagerade patientens vård inför vanliga återfall och overksamhet
Viktigt att ssk ändå fortsätter vara stöttande och engagerade i pat vård trots återfall
Stötta och engagem ang trots återfall
Att bygga
relationen Det givande mötet
Bradbury- Jones m.fl (2014)
Health professional recognises domestic abuse, but the woman does not. It highlights the role that health professionals play in creating an environment in which domestic abuse is openly discussed
Hälso- och sjukvårdsperson al känner igen våld i hemmet, men inte kvinnan. Den lyfter fram den roll som hälso- och
sjukvårdsperson al spelar för att skapa en miljö där våld i hemmet diskuteras öppet
Det är inte alltid kvinnan vet att hon utsätts för våld, då bör personal skapa en miljö där våld diskuteras
Diskuter a våld
Öka förståelsen och insikten hos utsatta kvinnor
Det givande mötet
Etiska överväganden
Etiska överväganden som gjordes i denna litteraturöversikt var, att materialet från artiklarna som utgjorde resultatet hanterades omsorgsfullt för att inte referenser skulle blandas ihop samt att översättningarna genomfördes noggrant med hjälp av ordlista för att inte förvränga innehållet i artiklarna. Dessutom inkluderades endast artiklar som godkänts av en etisk kommitté alternativt att deltagarna gett sitt samtycke och att deltagarna hade möjlighet att kliva av studien om önskade det.
Detta urval styrker även Polit och Beck (2017, s.152).
Resultat
Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Nedan redovisas resultatet av de 14 analyserade artiklarna som var genomförda i Jordanien, Sverige, Skottland, USA, Kanada, Sydafrika och Brasilien. Resultatet delades in i 2 kategorier 4 subkategorier (Figur 1)
Figur 1. Illustration av hur resultaten från litteraturöversikten delades in i 2 kategorier 4 subkategorier
Möjliggöra för identifiering av VNR
Att känna sig bekväm med att prata om VNR och i sin roll som sjuksköterska var viktigt för att få kvinnor att våga berätta (Anderzen‐Carlsson m.fl., 2018). För att kunna känna sig bekväm fanns det vissa behov som behövde tillgodoses som exempelvis kunskapen att kunna identifiera utsatta
Möjliggöra för identifiering av VNR
Sjuksköterskans olika behov i mötet
Intuition och känslor som påverkar mötet
Det givande mötet
Att bygga en relation
Öka förståelsen och insikten hos VNR utsatta kvinnor
kvinnor. Även förmågan att vara öppen för alla intryck och ibland lägga sina egna känslor åt sidan var något som var en förutsättning för att lyckas identifiera kvinnorna (van Wyk & van der Wath, 2015).
Sjuksköterskans olika behov i mötet
I studierna av Sprague m.fl. (2017), Al-Natour m.fl. (2016), Visentin m.fl. (2015), Ditcher m.fl. (2015), Williams m.fl. (2017) och Sundborg m.fl. (2017) beskrev sjuksköterskor att de inte fick det stöd de behövde i sin roll för att kunna utföra bedömningar av VNR. I studierna av Sprague m.fl. (2017), Visentin m.fl. (2015) och Ditcher m.fl. (2015) beskrev sjuksköterskor att överbelastning av arbete ledde till tidsbrist och gjorde det svårt att hinna identifiera VNR utsatta kvinnor. Sjuksköterskor i Anderzen‐
Carlsson m.fl. (2018) beskrev vikten av att visa närvaro och att det fanns tillräckligt med tid var viktigt när de pratade med dessa kvinnor för att få dem vilja berätta om sin livssituation.
Sjuksköterskor fann det svårt att skapa en miljö där den utsatta kvinnan kunde känna sig trygg nog att vilja berätta om sin situation. Några studier visade att det var viktigt att kunna garantera att de inte skulle bli störda för att få kvinnorna att våga öppna sig (Anderzen‐Carlsson, m.fl., 2018; Brykczynski m.fl.,2011; Williams m.fl., 2017; Visentin m.fl., 2015), men eftersom det ofta var platsbrist var det svårt att hitta ett rum där de kunde prata ostört (Sprague m.fl. 2017; van Wyk & van der Wath, 2015;
Williams m.fl., 2017).
I några av studierna beskrev sjuksköterskor att brist på kunskap gjorde det svårt att identifiera VNR hos utsatta kvinnor samt att de inte visste vad som behövde göras ifall kvinnan var utsatt för VNR (Sprague m.fl., 2017; Al-Natour m.fl., 2016; Visentin m.fl., 2015; Ditcher m.fl., 2015). En sjuksköterska sa “We did not receive training or information about interventions and appropriate communication to deal with victims of IPV (intimate partner violence)” (Al-Natour m.fl., 2016). Sjuksköterskor berättade att utbildning om VNR hjälpte sjuksköterskor att få förståelse för de utsatta kvinnorna och efter utbildningen vågade de i högre utsträckning ställa frågor om VNR till kvinnor. Denna utbildning fick sjuksköterskor genom att ta del av en fortbildning på endast två till sex timmar. Fortbildningen bidrog sedan till en ökad identifiering av VNR utsatta kvinnor (Brykczynski m.fl., 2011). Sjuksköterskor berättade att utbildning gav dem en viktig lärdom i att bedömning av VNR var tillämpningsbar även på kvinnor som inte var i ett förhållande, vilket de inte trodde innan utbildningen (Ditcher m.fl., 2015). I Sprague, m.fl. (2017) och Williams m.fl. (2017) beskrev sjuksköterskor hur de använt sig av rutinfrågor utifrån formulär eller hur de ställde mer allmänna frågor till patienten om hur de hade det hemma, för att få kvinnor att prata om VNR. Trots detta redogjorde Sprague m.fl. (2017), Visentin m.fl. (2015) och Ditcher m.fl. (2015) i sina studier att sjuksköterskor saknade träning om VNR. Det
saknades även formulär att följa för att underlätta vid bedömning av VNR.
Intuition och känslor som påverkar mötet
I Sprague, Woollett m.fl. (2015) och Brykczynski m.fl. (2011) beskrev sjuksköterskor sina erfarenheter om att våldet inte alltid syntes på utsidan av kroppen på den drabbade personen. Sjuksköterskor upplevde att det var enklare att fråga kvinnor som hade uppenbara tecken som blåmärken eller liknande än att fråga dem med diffusare psykiska tecken (Sundborg m.fl., 2017). Vid bedömning av VNR beskrev sjuksköterskor känslan av obehag på grund av att ämnet var tabubelagt och att de var tvungna att ställa obekväma frågor som handlade om kvinnors privatliv. “It's a touchy subject in people. I know sometimes when I'm asking patients that question you feel like you're crossing that line into very personal” (Wyatt m.fl., 2019, s.78). Sjuksköterskorna i van der Wath m.fl. (2013) berättade om upplevelsen av psykiska påfrestningar och stress när de mötte kvinnor med stora sår.
Sjuksköterskor berättade också att de bedömde VNR hos kvinnor bara när de själva fick en känsla av att något inte stämde. Detta gjorde att vissa kvinnor som utsatts för våld missas och vände tillbaka till sin relation med misshandel (Wyatt m.fl., 2019). Sjuksköterskorna i studierna hade erfarenheter av att det var viktigt att se tecken som inte var så tydliga såsom kvinnornas kroppsspråk och ansiktsuttryck (Sprague, Woollett m.fl., 2015; Brykczynski m.fl. 2011, Williams m.fl., 2017; van der Wath m.fl., 2013;
Sundborg m.fl., 2017). Det var viktigt att sjuksköterskor litade på sin egen känsla av kvinnans beteende och inte bara lita på det som sägs. En situation när detta var väldigt viktigt var om kvinnan behövde använda tolk (Brykczynski m.fl., 2011).
Det framkom i studierna att sjuksköterskorna ofta kände sympati för kvinnorna och kände en ilska mot den som utsatt kvinnorna för dessa våldsamma handlingar (van Wyk & van der Wath, 2015; van der Wath m.fl., 2013). Därmed var det naturligt att när sjuksköterskorna lyckades med att identifiera en kvinna som var utsatt uppstod känslor som lycka över att deras insats kunde hjälpa, hos
sjuksköterskorna (Al-Natour m.fl., 2016). Samtidigt uppkom lätt känslor som frustration hos sjuksköterskorna om kvinnan återgick till den gamla relationen trots att sjuksköterskan hade hjälpt henne ur situationen (Brykczynski m.fl., 2011).
Det givande mötet
När sjuksköterskan lyckades skapa en relation och en tillit hos kvinnan och fick henne att börja prata, hade sjuksköterskan möjlighet att få kvinnan att förstå sin situation (Williams m.fl., 2017).
Att bygga en relation
Sjuksköterskors erfarenheter visade att för att komma nära VNR utsatta kvinnor borde de ha en god kontakt och en bra relation med dem. Sjuksköterskor beskrev sådant som ledde till att förtroende och tillit uppstår mellan sjuksköterskan och kvinnan (Williams m.fl., 2017; Visentin m.fl., 2015; Sundborg m.fl., 2017; Hughes, 2010). Det var när denna tillit fanns som sjuksköterskan kunde upptäcka det underliggande problemet (Hughes, 2010). Sprague m.fl. (2017 s. 1602) skrev ‘’Maybe you find that she first cries and then you try to find out what’s wrong and then she’ll tell you a story’’
Som sjuksköterska var det viktigt att lyssna aktivt på kvinnan för att kvinnan skulle vilja prata om sin situation (Brykczynski m.fl.,2011; Williams m.fl., 2017; Sundborg m.fl. 2017; Visentin m.fl., 2015), och framförallt att lyssna utan att döma personen framför sig (Brykczynski m.fl., 2011). Om sjuksköterskan agerade oempatiskt och dömande eller sa emot kvinnan, kunde det få henne att känna sig obekväm och inte vilja svara på frågorna som sjuksköterskan ställde, samt att hon inte avslöjade upplevelserna i sin situation. Detta kunde leda till att kvinnan inte heller kom tillbaka (Williams m.fl., 2017; Ditcher m.fl., 2015). För att underlätta kommunikationen mellan sjuksköterskorna och kvinnorna visade det sig vara bra att börja samtalet med en enkel mening som ‘’let’s talk’’ (Sprague, m.fl., 2017). Det var viktigt att respektera de svar som gavs på de frågor sjuksköterskan ställde (Anderzen‐Carlsson m.fl., 2018). Samtidigt som det kunde vara viktigt att sjuksköterskan inte nöjde sig med svaret som gavs direkt, utan att sjuksköterskan istället frågade flera gånger, på lite olika sätt (Brykczynski m.fl., 2011).
Sjuksköterskor som själva upplevt VNR berättade att genom att dela sina erfarenheter om hur de tagit sig ur det destruktiva förhållandet kunde det hjälpa kvinnan att ta sig från sin relation (Sprague, Woollett m.fl., 2015). Sjuksköterskor beskrev att det kunde hjälpa att inte ha vita rockar på sig vid mötet med dessa kvinnor för att få dem att känna sig bekvämare (Williams m.fl., 2017). Sjuksköterskor tog också upp att deras egen inställning och övertygelse kring VNR kunde utgöra svårigheter i att skapa en relation till kvinnan.
Sjuksköterskor berättade vidare om vikten av att stötta kvinnorna i sina situationer, trots att de återgick till de våldsamma relationerna. Vikten av att inte tappa engagemanget kring kvinnorna framfördes också (Brykczynski m.fl., 2011; Hughes, 2010). Dessutom erfor sjuksköterskor att kvinnor
som sökt hjälp förut och inte blivit tagna på allvar hade svårt att rapportera om våld på nytt. Det fanns också många anledningar som minskade kvinnornas vilja att berätta om VNR. Sjuksköterskor hade erfarenheter kring att kvinnor inte alltid berättade om pågående våld på grund av brist på försörjning, hög bostadskostnad, tillgång till samhällsresurser och brist på barnomsorg. Även kulturella skäl kunde göra att kvinnan inte sa något eftersom våld var mer accepterat i vissa kulturer (Sprague m.fl., 2017; Hughes, 2010; Williams m.fl., 2017). Sjuksköterskor beskrev även att kvinnorna inte ville prata om våldet på grund av rädsla att sociala myndigheter skulle omhänderta barnen (Anderzen‐Carlsson m.fl., 2018). Det beskrevs också att sjuksköterskan borde hjälpa kvinnan med råd och visa henne vad det fanns för alternativ till hjälp som hon kunde få (Anderzen‐Carlsson, m.fl., 2018; Brykczynski m.fl., 2011).
Att öka förståelsen och insikten hos VNR utsatta kvinnor
Sjuksköterskor erfor att de behövde diskutera våld och vad våld innebar med de utsatta kvinnorna, för att öka deras medvetenhet om vad som räknades som våld och få dem att komma till insikt om sin situation (Bradbury-Jones m.fl., 2013; Williams m.fl., 2017). I flera studier angav sjuksköterskor att deras erfarenheter var att mycket av kommunikationen med patienten handlade om att klargöra kvinnans situation och att förklara för kvinnan hur allvarlig en skada var, för att genom detta skapa förståelse för den egna situationen hos kvinnan själv (Brykczynski m.fl., 2011; Sprague, Woollett m.fl., 2015). Ofta var sjuksköterskorna först av alla att få höra om våldet som pågått mot kvinnorna (van der Wath m.fl., 2013). Sköterskorna i Hughes (2010) berättade hur vissa kvinnor hade svårt att direkt säga att deras partner hade misshandlat dem. Detta förekom bara om skadorna var uppenbara. Visentin m.fl. (2015) tog upp att sjuksköterskorna erfor att kvinnor hade svårt att prata om våldet på grund av känslan av skuld och skam.
Diskussion
Metoddiskussion
I litteraturöversikten valdes det att inte använda deduktiv ansats, eftersom det innebär att studien då utgår från en teori som sen bevisas eller motbevisas genom studien. Eftersom det inte fanns så mycket forskning inom ämnet och därmed inte heller någon teori kring det så skulle en deduktiv ansats vara svår att tillämpa. Induktiv ansats används i högre utsträckning för att ta reda på personers
upplevelser. Genom studier eller genom att läsa tidigare forskning, för att ta reda på hur läget ser ut
och sen dra en slutsats utifrån resultatet (Henricson, 2017, s.53). Induktiv ansats valdes därför till denna litteraturöversikt. Detta passade bättre med syftet och tillgången till forskning.
Litteraturöversikten är baserad på endast kvalitativa artiklar vilket gör att resultatet blir baserat på berättade erfarenheter (Segesten, 2017, s.107), vilket passar för litteraturöversiktens syfte och ger resultat en hög trovärdighet (Polit och Beck, 2017, s. 60). En svaghet var att resultatet blev baserat på få personer och det kunde göra att överförbarheten begränsas (Polit och Beck, 2017, s. 164).
I inklusions- och exklusionskriterierna valdes att inte göra någon avgränsning till någon specifik del inom sjukvården. En styrka med det var att det visade att överförbarheten var möjlig då resultatets studier var gjorda i olika sjukvårdsmiljöer (Polit och Beck, 2017, s.164). Det kan ses som en svaghet att inte göra begränsningar inom sjukvården för att resultatet kan upplevas lite spretigt. Eftersom erfarenheterna hos sjuksköterskorna såg olika ut beroende på varför kvinnorna sökte vård och om de kom till en akutmottagning eller en vårdcentral. Anledning till att artiklar med erfarenheter från specialistsjuksköterskor ej exkluderats var för att sökresultatet begränsades för mycket och ledde till att sökträffarna blev för få. Det bedömdes även att erfarenheter som rörde samtal mellan
specialistsjuksköterskor och kvinnor gick att överföras till allmänsjuksköterskor. Erfarenheter från barnmorskor som rörde mer kroppsundersökningar valdes att exkluderas eftersom det är specifika arbetsuppgifter för just barnmorskor.
I denna litteraturöversikt gjordes sökningar efter resultatartiklar i tre olika databaser. Detta ökade arbetes trovärdighet då det gav flera relevanta träffar på artiklar och möjliggjorde att alla utförda studier som gjorts på ämnet fångades in (Henricson, 2017, s.414). Olika kombinationer och alternativ på sökord diskuterades med en universitetsbibliotekarie för att få tips och råd för att hitta fler passande sökord till syftet. Detta ledde till att fler artiklar till ämnet hittades (Henricson, 2017, s.414).
Sökordet “domestic violence” handlar till största del om misshandel mot barn och bidrog till att sökningarna blev onödigt stora. Ordet women användes som begränsning i de första sökningarna där några relevanta sökträffar hittades. Detta ord uteslöts sedan då det upptäcktes att vissa artiklar som innehöll manlig vårdpersonal också försvann ur sökträffarna. Många sökningar gjordes men
presenterades inte i söktabellen, då de ledde fram till samma artiklar och bidrog inte med några andra relevanta träffar.
Kvalitetsgranskningen utgick ifrån Fribergs (2017, s.187) granskningsfrågor för kvalitativ design.
Mallen saknade ett poängsystem och därför gjordes ett eget poängsystem för att bedöma artiklarnas
kvalitet. Poängsystemet var en fördel vid bedömningen av artiklarna som gjorde granskningen tydligare. Granskningen gjordes separat för att skapa en egen bild av de valda artiklarna, efter granskningen diskuterades resultatet för att komma fram till ett gemensamt beslut om vilka artiklar som skulle ingå i resultatet. Detta ökade pålitligheten av litteraturstudiens resultat (Polit och Beck, 2017, s.160).
I analysprocessen plockades meningsbärande enheter ut (Graneheim & Lundman, 2004). Materialet i de meningsbärande enheterna diskuterades ett flertal gånger för att inte förvanska innehållet. Efter att texten förts in i resultatdelen, diskuterades materialet igen för att säkerställa kategoriernas placering i förhållande till varandra, dels för att hålla en röd tråd och dels för att se att all text skrivits under rätt kategori. Att diskutera materialet flera gånger ökar trovärdigheten eftersom materialet blir välarbetat (Polit och Beck, 2017, s.559).
Alla de inkluderade studierna hade ett etiskt förhållningssätt, vilket också krävdes för att de skulle inkluderas i litteraturöversikten. Dessa var antingen i form av godkännande från etisk kommitté eller att deltagarna gett sitt samtycke till att delta och fått information om studien innan den startade (Polit
& Beck, 2017, s. 140). Litteraturöversikten behandlar ett känsligt ämne därför är det viktigt att studierna förde ett etiskt resonemang för att öka trovärdigheten (Polit & Beck, 2017, s. 153).
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. De huvudfynd som identifierades i resultatet rörde hur sjuksköterskan möjliggör identifiering av VNR hos utsatta kvinnor samt hur mötet mellan sjuksköterskan och
kvinnan blev givande.
Det framkom att sjuksköterskor inte hade tillräcklig kunskap om hur de skulle gå tillväga för att identifiera VNR utsatta kvinnor. Till följd av bristande kunskap valde flera av sjuksköterskorna att avstå från att identifiera eller undersöka kvinnor för VNR. Sjuksköterskor saknade även ibland tiden och en plats att vara på där sjuksköterskan och kvinnan kunde få prata ostört. Resultatet visar också att dessa behov behövde uppfyllas hos sjuksköterskorna för att de skulle ha möjlighet att identifiera VNR utsatta kvinnor.
Enligt Leppäkoski m.fl. (2010) berättade sjuksköterskor att de upplevde svårighet att fråga kvinnor om våld, samt att sjuksköterskor inte visste hur de skulle fråga om våld. Denna bristande kunskap visade sig leda till att sjuksköterskor kände maktlöshet, hjälplöshet och frustration eftersom de inte kunde agera i dessa situationer om kvinnor behövde undersökas för VNR. I resultatet på denna
litteraturöversikt beskrevs hur sjuksköterskor avstod att fråga kvinnor som inte hade uppenbara tecken på utsatthet för våld. Häggblom & Möller (2006) och DeBoer (2013) skrev i sina studier att sjuksköterskor ansåg att det var viktigt att fråga och undersöka alla kvinnor för VNR, inte bara de som de misstänktes eller uppvisade skador. Kvinnor i studien av Wadsworth m.fl. (2018) berättade att de föredrog att bli undersökta för VNR, inte bara om de visade tecken utan även när de kom in för andra orsaker. Kvinnorna förklarade vidare att de ville att sjuksköterskor skulle ställa direkta frågor och mer specifika frågor för att tidigt upptäcka om kvinnan levde i en våldsam relation. Istanbulkonventionen från Europarådet (2011) tog upp att alla yrkeskategorier som kommer i kontakt med VNR utsatta kvinnor ska ha utbildning för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett korrekt sätt. Kunskap och utbildning om VNR visade sig ha en stor betydelse vid identifiering av VNR utsatta kvinnor. En ökad kunskap och utbildning kan göra att sjuksköterskor känner sig tryggare i sin arbetsroll och att det blir lättare för dem att identifiera VNR utsatta kvinnorna.
Det framkom i resultatet att sjuksköterskor måste lita på sin intuition för att kunna identifiera kvinnorna eftersom våldet inte alltid syns men känslan över att något inte stämmer finns där.
Häggblom & Möller (2006), Travelbee (1971, s. 93) och Wadsworth m.fl. (2018) bekräftade också översiktens resultat genom att de beskrev vikten av att läsa kroppsspråk och kunna förstå kroppens tecken och rörelser då kvinnans berättelse inte alltid stämmer överens med hur hennes kropp ser ut.
Travelbee (1971, s. 93) menar också att den icke verbala kommunikationen kunde leda till vidare samtal med patienten och de dolda uppgifterna kunde komma fram. Detta bekräftas även i forskning utifrån kvinnornas perspektiv, exempelvis i en artikel av Wadsworth m.fl. (2018) bekräftade kvinnor att sjuksköterskor tydligt kunde upptäcka att något inte stämde hos dem innan samtalet om VNR började. Litteraturöversikten visade att sjuksköterskor upplevde olika känslor i mötet med VNR utsatta kvinnor. Sjuksköterskor kände sympati för kvinnorna men också en ilska och psykisk påfrestning över de stora skador som åsamkats kvinnorna. Samtidigt beskrev sjuksköterskor att de måste ignorera egna känslor för att vara så kompetenta som möjligt när de undersöker VNR utsatta kvinnor (Häggblom & Möller, 2006). För att sjuksköterskan ska kunna bibehålla sitt professionella förhållningssätt i bemötandet av VNR utsatta kvinnor bör sjuksköterskan vara medveten om sina egna känslor och inställning till dessa kvinnor.
Det framkom också av resultatet att sjuksköterskor eftersträvade att skapa en god relationen med VNR utsatta kvinnor för att få dem att berätta om sin situation. Ett givande samtal uppnåddes genom att få dessa kvinnors tillit och förtroende. Därför var det viktigt för sjuksköterskor att lyssna aktivt och att vara empatiska under samtalet, samtidigt som det beskrevs i en studie av Pratt-Eriksson m.fl.
(2014) att kvinnor upplevde att sjuksköterskor inom vården var oempatiska och känslokalla. I en artikel av Catallo m.fl. (2012) bekräftades litteraturöversiktens resultat. Där beskrevs att ett bra samspel mellan sjuksköterskor och utsatta kvinnor kan vara till hjälp för att skapa bra förtroende och underlätta för dessa kvinnor att prata om sitt privatliv. Det förtroende som kvinnor hade för
sjuksköterskor hjälpte kvinnorna att övervinna sin rädsla och främjade möjligheten att våga tala om sina problem. Likaså skriver Travelbee (1971, s. 25) om att skapa mellanmänskliga relationer, genom att visa respekt och jämlikhet till varandra, ledde till att sjuksköterskan kunde nå fram till personen.
Resultatet visade att sjuksköterskor märkte att kulturella skillnader hade betydelse om kvinnor talade om att de är utsatta för VNR. Det är ett globalt utbrett problem som också WHO visade i sin rapport från 2013. I en artikel av Knickmeyer m.fl. (2010) visade det sig att djupt religiösa, kristna kvinnor inte hade något annat val än att förlåta sina män för att rädda äktenskapet, vilket var kopplat till
övertygelser om att äktenskapslöften är heliga och förlåtelse var viktigt. Thomas (2020) skrev i sin studie att kvinnor som avslöjade att de utsatts för VNR karaktäriserades som att de stred mot kulturen. Därmed ansåg VNR utsatta kvinnor i samma studie att våld var en del av kulturen. Satyen m.fl. (2019) skrev i sin studie att det såg olika ut om och hur kvinnor sökte hjälp för VNR relaterade problem. Det kom fram i deras studie att vita kvinnor var mer benägna att söka vård vid psykiska besvär, latinamerikanska kvinnor kom oftare in på akutmottagningar med fysiska skador. Enligt studien sökte asiatiska kvinnor oftare stöd hos familj och vänner medan afroamerikaner i högre utsträckning sökte hjälp från vården och polisen. Dessa kulturella skillnader kan vara viktiga för sjuksköterskor att veta om och ta hänsyn till när de möter kvinnor som söker vård för andra orsaker än våld.
Resultatet visade att sjuksköterskor upptäckte att VNR utsatta kvinnor inte alltid själva vet att de är utsatta för våld och att sjuksköterskorna märkte skuld och skamkänslor hos de VNR utsatta
kvinnorna. Häggblom & Möller (2006) bekräftade i sin studie att sjuksköterskor såg dessa känslor hos VNR utsatta kvinnor. Sjuksköterskorna märkte även att kvinnorna anklagade sig själva för
misshandeln som deras partner utsatt henne för, detta gjorde det även svårt för kvinnor att avslöja orsaken till sina skador. Resultatet i litteraturöversikten visade också att som sjuksköterska var det viktigt att försöka få kvinnorna att komma till insikt om sin situation. När kvinnan har förståelse om situationen kan det finnas en möjligt att hon kan ta sig ur situationen. MI är ett verktyg som
sjuksköterskan kan använda för att hjälpa kvinnor att hitta sina egna resurser som kan möjliggöra en förändring i deras livssituation, exempelvis att lämna ett destruktivt förhållande (Croston, 2010;
Richardson, 2012).
Slutsats
Litteraturöversiktens resultat visade olika behov sjuksköterskor behövde för att möjliggöra identifiering av VNR utsatta kvinnor och för att få kvinnor att berätta om deras livssituation och utföra en god omvårdnad. Resultat i litteraturöversikt visade att sjuksköterskor behövde stöd, tid, rätt miljö, kunskap och utbildning, samt att våga lita på sin intuition under mötet för att möjliggöra identifieringen av VNR utsatta kvinnor. Det beskrevs i resultatet hur sjuksköterskor bör agera för att ha möjlighet att skapa en gynnsam relation och därmed bidra till en bättre omvårdnad vid
identifiering av VNR utsatta kvinnor. Resultatet visade att sjuksköterskans roll kunde innebära att få VNR utsatta kvinnor att förstå att de var utsatta för våld. Mer forskning kring problemområdet krävs genom att studera allmänsjuksköterskors erfarenheter vid mötet med VNR kvinnor. Det behövs även mera forskning utifrån VNR utsatta kvinnornas upplevelse av bemötandet i vården, för att
sjuksköterskor ska kunna öka sin kunskap och förståelse om kvinnornas situation ytterligare.
Forskning skulle kunna bidra till att vården utvecklas med implementering av ökad kunskap och utbildning om VNR hos sjuksköterskor, för att få ett lyckat möte med VNR utsatta kvinnor. Trots att många kunskapsluckor behöver fyllas, visade resultatet tydligt på vikten av utbildning för att underlätta konversationen mellan sjuksköterskor och VNR utsatta kvinnor. Sådan utbildning bör göras obligatorisk för alla sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter.
Referenser
*= Resultatartiklar
*Al, N. A., Qandil, A., & Gillespie, G. L. (2016). Nurses’ roles in screening for intimate partner violence: A phenomenological study. International Nursing Review, 63(3), 422–428.
https://doi.org/10.1111/inr.12302
*Anderzen‐Carlsson, A., Gillå, C., Lind, M., Almqvist, K., Fändriks, A. L., & Källström, Å. (2018).
Child healthcare nurses’ experiences of asking new mothers about intimate partner violence.
Journal of Clinical Nursing, 27(13-14), 2752-2762.
https://doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/jocn.14242
Boonzaier F. (2008). “If the man says you must sit, then you must sit”: The relational construction of woman abuse: gender, subjectivity and violence. Feminism & Psychology, 18(2), 183–206.
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1177/0959353507088266
*Bradbury-Jones, C., Taylor, J., Kroll, T., & Duncan, F. (2014). Domestic abuse awareness and recognition among primary healthcare professionals and abused women: A qualitative investigation. Journal of Clinical Nursing, 23(21-22), 3057–3068.
https://doi.org/10.1111/jocn.12534
Brottsförebyggande rådet [BRA](2020). Hämtad 3 januari, 2021, från
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
*Brykczynski, A., K., Crane, P., Medina, K, C., & Pedraza, D. (2011). Intimate partner violence:
Advanced practice nurses clinical stories of success and challenge. Journal of the American Academy of Nurses Practitioners, 23(3), 145-146. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1111/j.1745- 7599.2010.00594.x
Catallo, C., Jack, M. S., Ciliska, D., & MacMillan, L. H. (2012). Identifying the turning point: Using the transtheoretical model of change to map intimate partner violence disclosure in emergency department settings. International Scholarly Research Network, 1-10. doi:10.5402/2012/239468
Croston M. (2010). Motivational interviewing: an overview. HIV Nursing, 10(3), 15–18
Davis, C. (2013). The art of effective communication. Nursing Made Incredibly Easy, 11(1), 55–56.
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1097/01.NME.0000423378.98763.96
DeBoer, M. I., Kothari, R., Kothari, C., Koestner, A. L. & Rohns, T. Jr. (2013). What are barriers to nurses screening for intimate partner violence. Journal of Trauma Nursing. 20(3), 155-160. Doi:
10.1097/JTN.0b013e3182a171b1
*Dichter, M. E., Wagner, C., Goldberg, E. B., & Iverson, K. M. (2015). Intimate partner violence detection and care in the veterans’ health administration: Patient and provider perspectives.
Women's Health Issues, 25(5), 555–560. https://doi.org/10.1016/j.whi.2015.06.006
EFN (2015). EFN Guideline for the implementation of article 31 of the mutual recognition of
professional qualifications directive 2005/36/EC, amended by directive 2013/55/EU. Hämtad 2021-01-02 från: http://www.efnweb.be/wp-content/uploads/EFN-Competency-Framework- 19-05-2015.pdf
Europarådet (2011) Istanbulkonventionen: Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Europarådets fördragsserie – nr 210. Hämtad från:
https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=
0900001680462544#__utma=1.201413514.1475156682.1479206797.1479212551.101&__utmb=1.82.
10.1479212551&__utmc=1&__utmx=-
&__utmz=1.1478773862.87.11.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not
%20provided)&__utmv=-&__utmk=3435696
Flinck, A., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2005). Survival of intimate partner violence as experienced by women. Journal of Clinical Nursing, 14(3), 383–393. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1111/j.1365-2702.2004.01073.x
Friberg, F. (2017) Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.141-152). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017) Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.37-49). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017) Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F.
Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.187-188).
Lund: Studentlitteratur.
Graneheim U. H., & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112.
Henricson, M. (2017) Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.43-56). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.411-420). Lund: Studentlitteratur.
Hsieh H., Feng J., & Shu B. (2009). The experiences of Taiwanese women who have experienced domestic violence. Journal of Nursing Research, 17(3), 153–160. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1097/JNR.0b013e3181b254b8
*Hughes J. (2010). Putting the pieces together: How public health nurses in rural and remote Canadian communities respond to intimate partner violence. Online Journal of Rural Nursing & Health Care, 10(1), 34–47. https://doi.org/10.14574/ojrnhc.v10i1.72
Häggblom A. M. E., & Möller A. R. (2006). On a life-saving mission: nurses’ willingness to encounter with intimate partner abuse. Qualitative Health Research, 16(8), 1075–1090. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1177/1049732306292086
Kelmendi, K. (2015). Domestic violence against women in Kosovo: A qualitative study of women’s experiences. Journal of Interpersonal Violence, 30(4), 680–702. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1177/0886260514535255
Keresi, Z., Carlsson, G., & Lindberg, E. (2019). A caring relationship as a prerequisite for patient participation in a psychiatric care setting: A qualitative study from the nurses’ perspective.
Nordic Journal of Nursing Research, 39(4), 218–225. https://doi- org.proxybib.miun.se/10.1177/2057158519866393
Knickmeyer, N., Levitt, H., & Horne S. G. (2010). Putting on Sunday best: The silencing of battered women within Christian faith communities. Feminism & Psychology, 20(1), 94–113. https://doi- org.proxybib.miun.se/10.1177/0959353509347470
Leppäkoski, T., Åstedt-Kurki, P. & Paavilainen, E. (2010). Identification of women exposed to acute physical intimate partner violence in an emergency department setting in Finland. Journal of Caring Science, 24(4), 638-647. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2009.00754.x
Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370-396
McCarthy, J. & Stagg, D. (2020). When partners turn violent: Understanding causality & signs. Journal of Christian Nursing, 37(1), 24–31. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1097/CNJ.0000000000000679
McCleary-Sills, J., Namy, S., Nyoni, J., Rweyemamu, D., Salvatory, A., & Steven, E. (2016). Stigma, shame and women's limited agency in help-seeking for intimate partner violence. Global Public Health, 11(1-2), 224–235. https://doi.org/10.1080/17441692.2015.1047391
Miller, W. R., & Rollnick, S. (2002). Motivational interviewing: Preparing people for change. Journal of Studies on Alcohol, 63(6), 776–777. https://doi.org/10.15288/jsa.2002.63.776
Nationellt centrum för kvinnofrid. (mars 2021) Våld i nära relationer
https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara-relationer/
Netto, A. L., Moura, V. A. M., Queiroz, A. B. A., Tyrell, R. A. M. & Bravo, P. M. M. (2014). Violence against women and its consequences. Acta Paulisa de Enfermagem, 27(5), 462-463.
https://doi.org/10.1590/1982- 0194201400075
O’Lynn, C. & Krautscheid, L. (2011). “How should I touch you?”: A qualitative study of attitudes on intimate touch in nursing care. AJN American Journal of Nursing, 111(3), 24–33. https://doi- org.proxybib.miun.se/10.1097/01.NAJ.0000395237.83851.79
Piispa, M. (2004). Age and meanings of violence: Women’s experience of partner violence in Finland.
Journal of Interpersonal Violence, 19(1), 30-48. Doi https://doi- org.proxybib.miun.se/10.1177/0886260503259048
Polit, F. D. & Beck, T. C. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
Pratt-Eriksson, D., Bergbom., I. & Lyckhage, D. E. (2014). Don’t ask don’t tell: Battered women living in Sweden encounter with healthcare personnel and their experience of the care given.
International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-being, 9(1).
https://doi.org/10.3402/qhw.v9.23166
Priebe, G. & Landström, C. (2017) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.411-420). Lund: Studentlitteratur.
Reisenhofer, S., & Seibold, C. (2013). Emergency healthcare experiences of women living with intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 22(15–16), 2253–2263. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1111/j.1365-2702.2012.04311.x
Richardson, L. (2012). Motivational interviewing: Helping patients move toward change. Journal of Christian Nursing, 29(1), 18–26. https://doi.org/10.1097/CNJ.0b013e318238e510
Satyen, L., Rogic, A. C., & Supol, M. (2019). Intimate partner violence and help-seeking behaviour: A systematic review of cross-cultural differences. Journal of Immigrant & Minority Health, 21(4), 879–892. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1007/s10903-018-0803-9
Segesten, K. (2017) Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.105-108). Lund: Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, (2020). SBU:s Metodbok. hämtad 2021-02-03 https://www.sbu.se/metodbok?pub=48286#48398
Shoqirat, N., Almajali, A., & Alsaraireh, A. (2018). From a family home to hell: Experiences and consequences of intimate partner violence among married Jordanian women. Issues in Mental Health Nursing, 40(1), 33-40. https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1080/01612840.2018.1485794
*Sprague, C., Hatcher, A. M., Woollett, N., & Black, V. (2017). How nurses in Johannesburg address intimate partner violence in female patients: Understanding IPV responses in low- and
middle-income country health systems. Journal of Interpersonal Violence, 32(11), 1591–1619.
https://doi.org/10.1177/0886260515589929
*Sprague, C., Woollett, N., Parpart, J., Hatcher, A. M., Sommers, T., Brown, S., & Black, V. (2016).
When nurses are also patients: Intimate partner violence and the health system as an enabler of women's health and agency in Johannesburg. Global Public Health, 11(1-2), 169-183.
https://doi.org.proxybib.miun.se/10.1080/17441692.2015.1027248
*Sundborg, E., Törnkvist, L., Saleh‐Stattin, N., Wändell, P., & Hylander, I. (2017). To ask, or not to ask:
The hesitation process described by district nurses encountering women exposed to intimate partner violence. Journal of Clinical Nursing, 26(15-16), 2256-2265.
https://doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/jocn.12992
Thomas, D. M. (2020). A scholar’s reflection on intimate partner violence in the Cape Verdean Community. Violence against Women, 26(14), 1790–1811. https://doi-
org.proxybib.miun.se/10.1177/1077801220942845
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis.
*van der Wath, A., van Wyk, N., & Janse van Rensburg, E. (2013). Emergency nurses' experiences of caring for survivors of intimate partner violence. Journal of Advanced Nursing, 69(10), 2242–
2252. https://doi.org/10.1111/jan.12099
*van Wyk, N., & van der Wath, A. (2015). Two male nurses' experiences of caring for female patients after intimate partner violence: A South African perspective. Contemporary Nurse, 50(1), 94–
103. https://doi.org/10.1080/10376178.2015.1010254
*Visentin, F., Becker Vieira, L., Trevisan, I., Lorenzini, E., & da Silva, E. F. (2015). Women’s primary care nursing in situations of gender violence. Investigacion & Educacion En Enfermeria, 33(3), 556–564. https://doi.org/10.17533/udea.iee.v33n3a20
Wadsworth, P., Degesie, K., Kothari, C., & Moe, A. (2018). Intimate partner violence during the perinatal period. The Journal of Nurse Practitioners, 14(10), 753-759.
https://doi.org/10.1016/j.nurpra.2018.08.009
Wassenaar, A., Boogaard, M., Hooft, T., Pickkers, P. & Schoonhoven, L. (2015). “Providing good and comfortable care by building a bond of trust”: Nurses views regarding their role in patients’
perception of safety in the intensive care unit. Journal of Clinical Nursing, 24(21–22), 3233–3244.
https://doi-org.proxybib.miun.se/10.1111/jocn.12995
World Health Organization. (2013). Responding to intimate partner violence and sexual violence against women: WHO clinical and policy guidelines. Hämtad från
http://www.who.int/iris/handle/10665/85240#sthash.f1Zzgmcx.dpuf
*Williams, J. R., Halstead, V., Salani, D., & Koermer, N. (2017). An exploration of screening protocols for intimate partner violence in healthcare facilities: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 26(15-16), 2192-2201. doi.org.proxybib.miun.se/10.1111/jocn.13353
*Wyatt, T., McClelland, M. L., & Spangaro, J. (2019). Readiness of newly licensed associated degree registered nurses to screen for domestic violence. Nurse Education in Practice, 35, 75–82.
https://doi.org/10.1016/j.nepr.2018.12.010
Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I F. Friberg (Red), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.59-82). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Tabell 2
Översikt över inkluderade artiklar
Författare land år
Studiens syfte Typ av studie Deltaga re (bortfall )
Datainsamling Analys
Huvudresultat Kvalitet
Al-Natour m.fl.
(2016) Jordanien
Syfte var att beskriva jordanians sjuksköterskors roll och metoder vid undersökning för våld i nära relationer.
Kvalitativ studie
12 (0)
Semistrukturerade intervjuer
Fenomenologisk analys
Sjuksköterskorna var inte medveten om sin roll vid undersökning av våld i nära relationer på grund av kunskapsbrist. Det framkom också att sjuksköterskor främsta uppgift är att ge stöd till utsatta och utföra undersökningar för att identifiera våld hos dessa kvinnor. Sjuksköterskor beskrev också sina känslor av
tillfredställning när de kunde hjälpa och stötta kvinnor, samt känslor av misslyckande när de medvetande inte undersökte kvinnor.
hög
Anderzen‐
Carlsson, m.fl.
Sverige 2018
att undersöka barnsjuksköter skors
erfarenheter av att fråga mödrar till 8 månader gamla barn om våld i nära partner med hjälp av ett tvåstegs frågeformulär.
kvalitativ 15 (2)
semistrukturerade intervjuer
tematisk analys
sköterskorna gillade iden och tyckte det var bra att fråga om VNR dock kom de fram till att det var lite sent att fråga vid 8 månaderskontrollen r/t olika faktorer
hög
Bradbury- Jones m.fl.
Skottland
2014
Att undersöka dynamiken i medvetenhet om och igenkännandet av våld i hemmet bland primärvårdspe rsonal och utsatta kvinnor
kvalitativ 43 (0)
individuella intervjuer och fokusgrupper
ramanalysmetod
personalen om kvinnorna har olika
medvetenhetsgrad av vad våldet innebär
hög
