Förskolechefens ledarskap

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete inom Masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap, 30 hp

Förskolechefens

ledarskap

i skärningspunkten mellan

diskurser - en styrning på distans

Ewa-Brith Sunnerberg

Examinator: Anders Arnqvist Handledare: Elisabet Nihlfors

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan. Fokus har varit kvalitetsbegreppet, systematiskt kvalitetsarbete och dess eventuella påverkan på förskolans praktik och förskolechefens möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledarskap.

De metoder som använts är dokument och litteraturstudier, intervju med några få öppna frågor samt en ytlig form av diskursanalys av enkätsvar från en tidigare av annan forskare genomförd studie. Som analysverktyg har även olika begrepp ur Michel Foucaults maktanalytik använts.

Studieobjektet i studien har varit pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang. Kunskapsobjektet var de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap och eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik.

Studiens resultat visade att styrsystemets fyra delsystem alla existerar som parallella dominerande diskurser i Förskolechefens operativa praktik, vilket påverkar dennes möjlighet att fatta beslut och genomföra handlingar.

Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att metodvalet för systematiskt kvalitetsarbete har inverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap och även indirekt på förskolans praktik.

Nyckelord: diskurs, Foucault, pedagogiskt ledarskap, förskolechef, förskola, kvalitet

Innehållsförteckning

1 Inledning ...5

1.2 Syfte och frågeställningar ... 7

2 Bakgrund...8

2.1 Studieobjekt och kunskapsobjekt... 10

3 Tidigare forskning ... 11

3.1 Beskrivande del I – Presentation och kontextualisering av studierna ... 11

3.1.1 Verksamhetens ramar ... 11

3.1.2 Pedagogiskt ledarskap – visioner och praktik möts ... 12

3.1.3 Bedömning och dokumentation i praktiken ... 12

3.2 Beskrivande del II – Beskrivning av studiernas resultat ... 13

3.2.1 Ramar som formar och formas... 13

3.2.2 Ledarskap mellan ramar och praktik ... 15

3.2.3 Utvecklingsarbete - bedömning av praktiken ... 15

3.3 Beskrivande del III – Beskrivning av studiernas teoretiska perspektiv ... 17

3.3.1 Struktur och arrangemang, styrsystem ... 17

3.3.2 Konstruerad interpersonell påverkan ... 18

3.3.3 Foucault, postmodernism och poststrukturell feminism ... 19

3.4 Kritisk och jämförande diskussion ... 19

3.5 Sammanfattning och slutsatser ... 20

4 Teoretiska utgångspunkter och begrepp ... 21

4.1 Foucault – maktanalytik och begrepp ... 21

4.2 Pedagogiskt ledarskap ... 22

4.3 Kvalitet ... 23

4.4 Diskurser inom styrningen... 26

4.4.1 Juridisk styrning – ledarskap som position? ... 26

4.4.2 Ideologisk styrning - ledarskap som funktion mellan position och vision? ... 26

4.4.3 Ekonomisk styrning - ledarskap genom direktiv? ... 27

4.4.4 Utvärdering och uppföljning som styrning - ledarskap i skärningspunkten mellan diskurser? ... 27

5 Metodval och genomförande ... 29

5.1. Dokument och litteraturstudier ... 29

5.2 Analys av enkät ... 29

5.3 Intervjuer ... 31

5.4 Etiska överväganden ... 32

5.5 Beskrivning av respondenternas kontext ... 32

5.6 Sammanfattning ... 34

6 Resultat och analys ... 38

6.1 Namngivna metoder för systematiskt kvalitetsarbete i nationell enkät ... 38

6.2 Förekommande ord – skriven och talad diskurs ... 39

6.3 Systematiskt kvalitetsarbete innebär i praktiken? ... 46

6.4 Sammanfattande analys och svar på frågeställningarna ... 47

6.4.1 Diskurser – makt och handlingsutrymme ... 48

6.4.2 Styrsystemets fyra delar – motstånd inom ett parallellt system av dominerande diskurser ... 51

6.4.3 Systematiskt kvalitetsarbete – kommunikation/dialog eller monolog i två riktningar? ... 53

6.4.4 Summering av analysen och slutsatser utifrån frågeställningarna ... 54

7 Diskussion och fortsatt forskning ... 56

7.1 Fortsatt forskning ... 59

Referenser ... 61

Bilagor

Bilaga 1: Epost förfrågan inför intervju ………..

Bilaga 2: Underlag för intervjuerna ………..

Bilaga 3: Redovisning av olika sökningar i det empiriska underlaget (figur 4-16) ………

Förteckning över tabeller och figurer

Tabell 1 Kännetecken för olika kvalitetsdiskurser

Tabell 2 Förekommande ord i enkätfrågan och hela basrapporten, jämförelse topp 10.

Tabell 3 Förekommande ord analyserat tillhöra olika delar av styrsystemet

Tabell 4 Förekommande ord, jämförelse mellan enkätfrågan och intervjuer, topp 10.

Tabell 5 Förekommande ord angivet i antal och analyserat med styrsystemets delar, jämförelse mellan intervjuerna

Figur 1 Bakgrundsinformation respondenter

Figur 2 Namngivna metoder i basrapporten, fokus på systematiskt kvalitetsarbete

Figur 3a Jämförelse av förekommande ord mellan hela basrapporten och enkätfrågan sorterat på enkätfrågan

Figur 3b Jämförelse av förekommande ord mellan hela basrapporten och enkätfrågan sorterat på basrapporten

1 Inledning

Genom att kombinera min egen mångåriga erfarenhet som förskollärare (examen 1996) med läsning av litteratur, deltagande i diskussioner och föreläsningar inom masterprogrammet har mitt intresse väckts att undersöka ledarskap inom förskolan. För mig existerar ledarskapet i förskolan likt osynliga spindelvävstrådar mellan alla individer på förskolan. Min uppgift i denna uppsats är att likt de små vattendropparna i dimman avslöja hur näten ser ut och hur de kan tangera, överlappa och/eller motsäga varandra. Mitt fokus har varit förskolechefens roll och det pedagogiska ledarskapet.

Uppsatsen kommer att undersöka sammanhanget förskola och förutsättningarna för ledarskap i och av förskolans undervisningspraktik där eventuella samband mellan verksamhetens ramar, valet av metod för systematiskt kvalitetsarbete i förskolans praktik och andra faktorer påverkar.

Även pedagogiskt ledarskap som begrepp och hur det kan beskrivas ur olika perspektiv kommer att undersökas samt vilka eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik.

I forskarvärlden finns ännu inte någon entydig definition av vad pedagogiskt ledarskap innebär (Johansson, 2011; Törnsén & Ärlestig, 2014) men enligt Skolinspektionen beskrivs det pedagogiska ledarskapet innefatta:

… att ha en vision och mål för den pedagogiska verksamheten på förskolan, förmåga att driva pedagogiska frågor, att kunna utmana sin personal och ha en långsiktighet i frågor om kompetensutveckling.” (Skolinspektionen, 2012, s. 54) Dessutom skrivs att pedagogiskt ledarskap kan delas in i ett indirekt och ett direkt ledarskap (Skolinspektionen, 2012:1, s. 52).

Ulf Leo (2015) beskriver hur pedagogiskt ledarskap definieras olika beroende på om det är forskaren eller de professionella som uttalar sig och han frågar sig vem som har företräde att tolka definitionen. Monika Törnsen och Helene Ärlestig (2014) menar att pedagogiskt ledarskap kan sammanfattas i tre delar: skapa förutsättningar för lärande och undervisning, leda lärande och undervisning samt koppla den vardagliga praktiken i undervisning och lärande med organisationens mål och resultat vilket forskarna delar upp genom att introducera en modell som visar hur pedagogiskt ledarskap kan beskrivas vara en blandning av målorienterat, processorienterat och resultatorienterat handlande.

Denna beskrivning av pedagogiskt ledarskap innehåller flera delar och tangerar texten i Skollagen (2010:800) där förskolechefens uppdrag som pedagogisk ledare slås fast. I Läroplan för förskolan (Lpfö98) står det också att Förskolechefen har ansvaret för att verksamheten följer det nationella uppdraget samt att den har hög kvalitet. Tidigare riktade sig Lpfö98 mot arbetslaget som arbetade i förskolans praktik. När Lpfö98 reviderades 2010 förstärktes förskollärarens ansvar för undervisningen i förskolan och ett nytt avsnitt i läroplanen tillfogades som riktar sig till förskolechefen och där påvisas det ansvar som vilar på förskolechefen.

Som stöd till förskolechef, förskollärare och övrig personal i arbetet med att arbeta med den reviderade läroplanen samt en hjälp att systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten publicerade Skolverket ett stödmaterial; Uppföljning, utvärdering och utveckling – pedagogisk dokumentation (Skolverket, 2012). Eftersom Skolverket är en del av den centrala styrningen av förskolan kom därmed förslaget att använda pedagogisk dokumentation som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet uppifrån i styrkedjan. Det anges dock tydligt i förordet att pedagogisk dokumentation är ett exempel på arbetsverktyg för att visa processerna som pågår i förskolans verksamhet.

I förskolans styrdokument finns alltså direktiv om att förskolechefen ska driva och dokumentera ett systematiskt kvalitetsarbete på förskolorna vilket gör att metoden för att genomföra det arbetet har betydelse för det pedagogiska ledarskapet i praktiken. Frågan är, som jag ser det, om filosofin i de olika former av utvärdering, uppföljning och dokumentation som används (exempelvis Qualis¹ och/eller Pedagogisk dokumentation²) går ihop med den i offentlig verksamhet allt mer vanliga styrningsmodellen New Public Management (NPM)³ med kvalitetssäkring, mätnings- och effektiviseringskultur.

Inom pedagogisk forskning brukar man skilja på juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning (Skott, 2009). Dessutom kan uppföljning och utvärdering ses som en del i skolans styrsystem (Nihlfors E. , 2003). I denna studie motsvaras den juridiska styrningen av Läroplan för förskolan 1998 (Skolverket, 2010) och Skollagen (2010:800), den ideologiska styrningen motsvaras av utvärderingsmetodernas filosofi tillsammans med den värdegrund Lpfö98

1 Qualis är ett certifierat kvalitetssäkringssystem som huvudmannen för förskolan kan välja att använda sig av (det kostar en viss summa att ta del av detta). Då ingår ett framtaget system med frågor inom olika områden där förskolans personal och ledning ska självskatta och beskriva hur de uppfyller olika kriterier som menas påvisa förskolans kvalitet. Dessutom kommer observatörer ut i verksamheten för att verifiera/granska förskolor för att ge en godkänd certifiering enligt Qualis kvalitetsstandard (inklusive förbättringsförslag).

2 Arbetssättet har växt fram i de kommunala förskolorna i den italienska staden Reggio Emilia.

3 Styrningsmodellen utgår från näringslivet där effektivitet uppnås genom mätbara mål. Honnörsord är

kostnadseffektivisering och att tjänster produceras till kunder. Modellen spreds över Sverige och världen under

innehåller och den ekonomiska motsvaras av förvaltningens (politikernas) NPM-inspirerade riktlinjer. Kategorin utvärdering och uppföljning kommer innefatta den metod som används av förskolechefen och/eller medarbetare i det systematiska kvalitetsarbetet.

I termer av ramar och praktik skulle ramarna vara den ekonomiska styrningen som formar kommunens organisation (organisatoriska/juridiska) och praktiken skulle motsvaras av den pedagogiska filosofi som följer med användningen av ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läroplanen (Skolverket, 2010) finns med både som ram med sina tvingande bestämmelser och strävansmål men måste även räknas med i praktik då den innehåller ideologiska värden som styr förskollärarens handlingar då han/hon relaterar till dem i förskolans undervisningspraktik.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan.

 Vilka diskurser om ledarskap och makt konstitueras i den juridiska, ideologiska, utvärdering/uppföljning och ekonomiska styrningen av de kommunala förskolorna i studien och skiljer diskurserna sig åt?

 Vilka befogenheter har förskolechefen att följa eller göra motstånd mot dessa diskurser i sitt pedagogiska ledarskap om de motsäger varandra?

 Vilka uppfattningar om möjligheter och hinder för att genomföra det systematiska kvalitetsarbetet (uppföljning och utvärdering) ger förskolechef uttryck för?

2 Bakgrund

Förskolan som institution existerar inte som en solitär som är skild från samhället utan verksamheten regleras på flera olika sätt. Ett sätt att beskriva denna komplexa styrning är att benämna det som ett styrsystem med flera delar som har olika utgångspunkter och fokus.

Styrsystemet i denna uppsats delas in i ekonomisk (NPM⁴), juridisk (skollag), ideologisk (Lpfö rektorsutbildning) och uppföljning/utvärdering (kvalitetsredovisning, Skolinspektionen, verktyg att påvisa kvalitet som exempel Pedagogisk dokumentation och Qualis). Den statliga styrningen sker i huvudsak genom juridiskt bindande policies, lagar och riktlinjer som bland annat beskrivs i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) och skollagen (Skollagen, 2010:800). Staten påverkar också verksamheten genom att Skolverket exempelvis ger ut ett stödmaterial som rekommenderar Pedagogisk dokumentation för att få syn på och dokumentera barns läroprocesser. Detta motiverar en undersökning av grunderna i den filosofi som finns bakom arbetssättet och det förhållningssätt som finns förknippat med Pedagogisk dokumentation, alltså en undersökning av huvuddragen i den filosofi som ger grunden till verksamheten i till exempel Reggio Emilias förskoleverksamhet. En översiktlig genomgång av historiken bakom NPM, hur begrepp som är administrativa och ekonomiska översätts till en pedagogisk verksamhet, finns i Dahlberg, Moss & Pence (2014) och kan ge förståelse för motiven bakom varför verktyg med mätbara kategorier börjat användas i pedagogisk verksamhet.

Till viss del kommer därmed både formuleringsarenan där lagar, regler och riktlinjer tas fram samt realiseringsarenor där dessa bestämmelser ska genomföras att beröras i denna undersökning. Detta i och med att förskolan undersöks i sitt sammanhang varvid både den direkta verksamheten där barnen befinner sig och lagar, regler och riktlinjer hänger ihop (Nihlfors E. , Skolchefen i skolans styrning och ledning, 2003).

Eftersom Förskolechefen (FC) har uppdraget att se till att verksamheten i förskolan håller en hög pedagogisk kvalitet blir kvalitetsbegreppet en av de centrala delarna i denna uppsats. Därför behöver begreppet undersökas utifrån flera olika synvinklar och ståndpunkter. Relaterat till styrsystemets fyra delar finns det flera olika sätt att definiera vad kvalitet skulle kunna vara.

Skolverket definierar exempelvis kvalitet inom utbildningsväsendet:

… som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten

4

− uppfyller nationella mål,

− svarar mot nationella krav och riktlinjer,

− uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella samt

− kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, 2015, s. 45).

Med stöd av detta citat ses det angeläget att jämföra hur förenliga de underliggande teoretiska perspektiven i exempelvis kvalitetssäkringssystemen och Pedagogisk dokumentation är med det kärnuppdrag som beskrivs i de nationella mål, krav och riktlinjer som finns.

Skolinspektionen inledde en undersökning under hösten 2015 som ska pågå under tre år där de ska granska förskolans kvalitet och måluppfyllelse för att kunna peka på förbättringsområden och även ta tillvara goda exempel och framgångsfaktorer från verksamheter som lyckats organisera och genomföra undervisning och omsorg av hög kvalitet (Skolinspektionen, 2016).

Här kommer styrning och ledning i hela styrkedjan att genomlysas för att få en förståelse för hur olika grundförutsättningar på strukturell och organisatorisk nivå tillsammans med de lokala förutsättningarna på förskolan kan påverka verksamheten och därmed barnens tillgång till undervisning och omsorg av hög kvalitet. Under 2016 kommer Skolinspektionen även att granska hur Förskolechefen utövar ledning mera ingående (Skolinspektionen, 2016, s. 14).

Detta visar att det är relevant och aktuellt att undersöka förutsättningarna i Förskolechefens praktik och dess påverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap, vilket denna uppsats gör.

Nihlfors, Jervik Steen, & Johansson (2015) menar i sin studie att det behövs fler studier som inriktar sig på realiseringsprocessen utifrån de nationella och lokala formuleringsarenorna och de olika processer som förskolechefer är en del av när de fattar sina beslut. Hur påverkas det systematiska kvalitetsarbetet och förbättringsarbetet av de processerna? För att få en direkt koppling till förskolechefens egen uppfattning om sin praktik (realiseringsprocesserna) blir deras egna röster viktiga. Genom att använda både delar av ett nationellt enkätmaterial med frågor ställda till Sveriges förskolechefer⁵ och fördjupande intervjuer där det finns vissa skillnader i förutsättningarna ökar möjligheten till kunskap om förskolechefers uppfattningar i allmänhet och de intervjuade förskolecheferna i synnerhet.

5 Forskningsprojektet När nationell policy möter lokala genomförandearenor (2009 – 2015). Bakgrundsmaterial har publicerats i två rapporter (Nihlfors & Johansson, 2015). Underlaget för denna studie härrör från en

basrapport rörande frågor till Förskolechefer, 2014.

2.1 Studieobjekt och kunskapsobjekt

Denna uppsats har pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang, som studieobjekt. Kunskapsobjektet är de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap som genomkorsar förskolan, dess chefer och medarbetare med olika budskap och förväntningar på ledarskap vilket påverkar vilket ledarskap av och i förskolans praktik som är möjligt att genomföra. Inom utbildningsvetenskap som forskningsområde kan forskningen fokusera på utbildning som kunskapsobjekt (avgränsat område studeras utifrån specifika begrepp, teorier, traditioner) eller studieobjekt (det territorium som studeras) (Fransson & Lundgren, 2003, s. 105). Denna studie kommer därmed ha pedagogiskt ledarskap som studieobjekt, territoriet är förskolan och dess sammanhang.

Både Maria Styf (2012) och Bim Riddersporre (2010) menar att det finns (för) lite forskning med fokus på förskolans ledning och ledarskap. Enligt Riddersporre bör framtida forskning om ledarskap inom förskolan ha en mer samhällelig inriktning med fokus på innehållet i ett effektivt ledarskap samt hur nya ledare kan förberedas för detta ledarskap. Innevarande studies inriktning är just ledning och ledarskap i förskolan som en del i ett större sammanhang vilket ger studien en mer samhällelig inriktning. Syftet med studien är att generera kunskap om styrning av och ledning i förskola vilket kan bidra till ett effektivt ledarskap och förbereda nya ledare.

3 Tidigare forskning

Här nedan presenteras några forskningsresultat med relevans för denna studie. Avslutningsvis finns en kort jämförande diskussion av studierna och en sammanfattning av forskningsöversikten.

3.1 Beskrivande del I – Presentation och kontextualisering av studierna

Studierna är grupperade enligt huvudsaklig relevans för studien gällande ramarna, pedagogiskt ledarskap och förskolans undervisningspraktik. Därmed kommer samma studier att återkomma under flera rubriker.

3.1.1 Verksamhetens ramar

Maria Styf (2012) har i sin studie Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? undersökt hur den kommunala förskolans ledningsstruktur är utformad och varför. Fokus har varit att kartlägga vilka funktioner som relateras till titel och ledningsuppdrag samt hur dessa är organiserade. Karin Rönnerman och Anette Olin (2013) undersöker i studien Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer hur kvalitetsarbetet i två kommuner leds på olika nivåer: förvaltningsnivå, förskolenivå och verksamhetsnivå. Det framkommer en skillnad i hur kvalitetsarbetet organiseras och hur de tre nivåernas ledningspraktik blir en förutsättning för varandra. Delaktighet och gruppnivå betonas i den ena kommunen till skillnad från den andra kommunen som arbetar utifrån styrning och ansvar på individnivå. Styf (2012) respektive Rönnerman & Olin (2013) ger varsin analys och använder olika begrepp för de sammanhang som finns runt förskola/skola och dessa studier svarar på frågor om ramarna för pedagogiskt ledarskap. De undersöker flera nivåer av ledning.

I sin studie Skolchefen i skolans styrning och ledning undersöker Elisabet Nihlfors (2003) hur styrkedjan och styrsystemet för skolan i Sverige utvecklats över tid med skolchefen i centrum.

Genom att studera historiska dokument, olika epokers system av regler, lagar och förordningar från staten samt hur det kommunala huvudmannaskapet och organisationen kring styrningen av skolan undersöks hur dessa påverkar skolchefens handlingsutrymme. Undersökningen inkluderar även en analys av en nationell enkätundersökning till skolchefer som varit aktiva under ett decennium (1989/90 – 2000/2001) och några intervjuer. Rektor och förskolechef finns med som länkar i styrkedjan och genom nationella enkätstudier har det undersökts hur dessa yrkeskategorier uppfattar sin position och befogenheter i styrsystemet (Nihlfors & Johansson, 2013; Nihlfors, Jervik Steen & Johansson, 2015).

I boken Struktur, kultur, ledarskap (Höög & Johansson, 2015) undersöks 24 skolor i 12 kommuner. Skolorna har undersökts och kvantitativt har uppnående av kunskapsmålen för varje skola jämförts baserat på en kombination av skolans meritvärde och andelen elever som har godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Med hjälp av en elevenkät som berörde skolans arbete med normer, värden och personlig utveckling mättes de sociala målen. Dessutom intervjuades lärare och rektorer på varje skola.

3.1.2 Pedagogiskt ledarskap – visioner och praktik möts

Bim Riddersporre (2010) undersöker i sin studie Normativ styrning i förskolan: En fallstudie hur en ledare av en nystartad förskoleverksamhet i vardagen formar och implementerar visionen om verksamheten hos medarbetare. Studien bygger på intervjuer, observationer och samtal för att fånga ledarskapet i vardagen. I sin undersökning har Riddersporre fokus på en ledare som implementerar en vision vilket kompletterar de föregående författarnas studier med sitt exempel på pedagogiskt ledarskap och utvecklingsarbete i praktiken.

Som en fortsättning på den undersökning som beskrivits i boken Struktur, kultur, ledarskap (Höög & Johansson, 2014) har författarna i boken Framgångsrika skolor: mer om struktur, kultur, ledarskap (Höög & Johansson, 2015) vidareutvecklat resultaten som visat att de i titeln förekommande orden bildar en helhet och har betydelse för hur framgångsrika skolor/rektorer visat sig vara. I kapitlet Pedagogiskt ledarskap, mål, process och resultat introducerar Monika Törnsén och Helene Ärlestig (2014) en modell av begreppet pedagogiskt ledarskap, som har presenterats inledningsvis.

3.1.3 Bedömning och dokumentation i praktiken

Ulla Bente (2014) beskriver i sin artikel Auget som arrangement – om blikk, makt og skjønn i profesjonsutøvinga til barnehagelæraren hur förskollärarens blick befinner sig mitt emellan praktik och teori tack vare ögats placering samt hur blicken ger grund för bedömningar.

Författaren diskuterar och problematiserar i artikeln hur arbetet med systematisk dokumentation och kartläggning i förskolan (med utgångspunkt i Norsk kontext) kan förstås i ljuset av teorier samt hur förskollärarens blick skapar ett handlingsutrymme för bedömning.

Hillevi Lenz Taguchi (2000) utgår i sin avhandling Emancipation och motstånd - dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan från en avdelnings arbete med Pedagogisk dokumentation för att bland annat undersöka om det arbetet påverkar praktiken.

Författaren positionerar sig och diskuterar noggrant i sin studie hur frågeställningarna kan besvaras eller inte besvaras utifrån olika teoretiska utgångspunkter.

Hillevi Lenz Taguchis (2000) menar att Pedagogisk dokumentation verkar för förändring genom att det ger fokus på praktiken och en medvetenhet, ”motstånd”, mot förgivettagna och dominerande sätt att handla och tänka. I ledarskap på alla nivåer och i Pedagogisk dokumentation finns ögat och blicken med som redskap och hjälp för att kunna ta beslut. Bentes (2014) analys av hur ögat ger handlingsutrymme ger ännu en dimension till hur bedömningen av barn eller andra sker.

Genom att problematisera begreppet kvalitet utifrån olika teoretiska och filosofiska perspektiv hittar Gunilla Dahlberg, Peter Moss och Alan Pence (2014) i boken Från kvalitet till meningsskapande flera möjliga innebörder. Författarna vill skapa dialog och ett kritiskt utforskande av vad förskoleinstitutioner har för syfte i samhället så som det ser ut just nu samt önskar även en dialog gällande hur vi ser på barn, kunskap och lärande. De utforskar olika sätt som det talas om den tidiga barndomen och de institutioner som inbegrips där. Som en del i rektorers och förskolechefers uppdrag att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete ingår att följa upp och bedöma verksamhetens kvalitet. Dahlberg et al (2014) visar i sin genomgång av de olika sätten att förstå kvalitetsbegreppet på att det finns diskurser som motsäger varandra. Dels finns de positivistiska och kategoriserande modellerna för bedömning (exempelvis Qualis och ECERS) där det framstår som om det finns en objektiv sanning medan det postmoderna tankesättet är att bedömningar alltid är subjektiva och kontextbundna (Ibid.).

3.2 Beskrivande del II – Beskrivning av studiernas resultat

Studiernas resultat är grupperade så att de belyser ramarna, pedagogiskt ledarskap och förskolans undervisningspraktik.

3.2.1 Ramar som formar och formas

Maria Styf (2012) konstaterar att tidigare studier har pekat på att både stora och små kommuner i Sverige haft ogenomtänkta ledningsorganisationer för det pedagogiska utvecklingsarbetet och haft bristande samordning. Historiskt har ledningen av det pedagogiska arbetet haft olika titlar och oftast i kombination med ett administrativt ansvar. Under 1990-talet gav decentraliseringen en förskjutning från ett pedagogiskt ledningsansvar till ett ökat administrativt ansvar. I sin studie hittar inte Styf någon entydig skillnad mellan de olika kommuntyperna men att kategorierna Större kommun och Glesbygd har tendensen att utforma sina ledningsstrukturer mer utifrån strukturella och praktiska skäl än pedagogiska tankar. Kommunerna formade en samordnad ledningsstruktur för att skapa en pedagogisk ledning för hela

utbildningsverksamheten från förskola till grundskola där skillnaden i ledningsuppdraget och den pedagogiska ledningen låg i att de olika verksamheterna hade olika läroplaner.

Karin Rönnerman & Anette Olin (2013) ser i sin undersökning att nationella satsningar via Skolverkets riktlinjer samt en kurs i aktionsforskning har bidragit till att utveckla arbetet i verksamheten men att dessa kan få olika utfall beroende på hur de olika arrangemangen formar praktiken. När arbetet med utveckling av praktiken sker i grupper kan det bidra till att delaktighet, ett kollektivt arbetstagande och lojalitet mot gruppens arbete utvecklas genom deltagandet och dialogen i gruppen. Om individen får ett större ansvar att genomföra utvecklingsarbetet beror det mer på den enskildes engagemang hur utfallet blir. Författarna menar att när individen istället för gruppen får ansvaret så skapas sämre förutsättningar för dialog och delaktighet vilket verkar leda till ett lägre ansvarstagande för kvalitetsarbetet men båda modellerna fungerar och studien har analyserat deras styrkor och svagheter.

Det räcker inte att studera en nivå (t.ex. vad som görs i verksamheten) för att se hur kvalitetsarbetet transformeras och ligger till grund för det arbete som utförs i verksamheten samt hur det kommuniceras mellan de beslutande nivåerna (Rönnerman & Olin 2013).

Författarna menar att det krävs dialog, delaktighet och tilltro för att möjliggöra ansvarstagande inom och mellan ledningspraktiker och att styrningen inte sker bara uppifrån och ner utan påverkan sker i båda riktningarna mellan nivåerna.

I flera undersökningar beskrivs detta som parallella processer där styrning från regering och riksdag via huvudmän och sedan till förskolechefen skapar ”växlingsstationer” där styrning övergår i ledning och att det, i bästa fall, finns en rörelse åt båda håll (Nihlfors, 2003).

Avhandlingen visar på att styrsystemet med sina fyra delsystem finns med i de olika tidsepoker som undersökts. Dock menar Nihlfors att den ekonomiska styrningen dominerat i både den indirekta och direkta styrningen av skolan. I undersökningen som bearbetas i boken Förskolechefen – en viktig länk i styrkedjan (Nihlfors, Jervik Steen, & Johansson, 2015) är det systematiska kvalitetsarbetet med exemplet kvalitetsrapport ett sätt att kommunicera i styrsystemet.

Förskolechefernas egen uppfattning, enligt Nihlfors, Jervik Steen och Johansson (2015) var att deras viktigaste arbetsuppgift var att leda det pedagogiska arbetet på enheten medan de upplevde att huvudmannens främsta krav var att de skulle hålla budgeten medan staten främst förväntade sig att förskolechefen skulle implementera den reviderade läroplanen och den nya skollagen.

3.2.2 Ledarskap mellan ramar och praktik

För att förverkliga en vision i verksamhetens praktik behöver olika tolkningar synliggöras och förhandlas i en ständigt pågående process där både ledare och medarbetare kan vara med och revidera de normer som reglerar arbetet (normativ styrning). Bim Riddersporre (2010) hittar i sin empiri underlag för begreppet distribuerad normativ styrning som omfattar en process där det distribuerade ledarskapet möjliggör att medarbetares tolkningar kan omförhandla innebörden i visionen utan att chefens mandat minskar. Huvudmannen lägger en normativ värdegrund vilket gör att den enskilde ledaren bara har möjlighet att använda en begränsad normativ styrning (Ibid.).

Monica Törnsén och Helene Ärlestig (2014) har genom att studera policydokument och tidigare forskning om ledarskap visat hur deras modell baseras på och har anknytning till dessa. De beskriver i sin modell hur de tre delarna målstyrning, processtyrning och resultatstyrning behöver samverka för att det pedagogiska ledarskapet ska leda till att skolans och elevernas resultat ska påverkas positivt.

3.2.3 Utvecklingsarbete - bedömning av praktiken

Målet för Hillevi Lenz Taguchi (2000) har varit att, som forskare uppnå ett tillstånd av samtidighet där de båda rollerna kritisk granskare och aktiv delaktig forskare i pedagogisk praktik kan existera samtidigt. Därför finns det inget angivet resultat eller några slutsatser i studien då Lenz Taguchi menar att läsaren själv bör dra egna för läsarens forsknings/pedagogiska praktik produktiva slutsatser utifrån sin egen läsning av avhandlingen.

Genom hennes arbete med avhandlingen har insikten vuxit fram att hon som forskare visserligen kan formulera begrepp men att dessa alltid och endast kan användas för att kryssa över den egna förståelsen för att göra motstånd mot de självklarheter som kan stå i vägen för att nå nya insikter (Ibid.)

För att nå dessa insikter har Hillevi Lenz Taguchi (2000) i sin studie gjort flera läsningar (analyser) av empiriska, historiska och teoretiska texter och då försökt inkludera det poststrukturella dekonstruktiva tänkandet och den feministiskt poststrukturella subjektivitetsteorin. Med hjälp av det har hon sökt förståelse för pedagogisk praktik och forskningspraktik samt dessas möjlighet till förändring och då även positionerat pedagogisk dokumentation i förhållande till dessa texter. Studien har genom detta arbete blivit en lärprocess där tänkande kring makt, motstånd och emancipation/frigörelse har inneburit en förskjutning i

arbetet med texterna och de tre deltagande förskollärarna och den praktik de och forskaren dokumenterar.

I sin studie har Ulla Bente (2014) problematiserat förskollärarens yrkesutövning och nyanserat hans/hennes roll som expert. Diskurser och mot-diskurser framkom i studien då ålder som bedömningskriterium sågs av förskollärarna i studien vara legitimt i vissa sammanhang och inte i andra. Riktlinjer från Kunnskapsdepartementet⁶ säger att systematisk uppföljning av barn i förskolan ska ske för att de ska få tidig hjälp vilket Bente menar används för att rättfärdiga blicken och bedömandet. Hon ser ögat som ett ambivalent arrangemang då förskollärarna trots att de menar att de medvetet fokuserar på processerna i barns lärande ändå bedömer barnets status, trivsel, utveckling och normalitet. Genom att använda kritiska och filosofiska perspektiv har studien visat att det finns ett samband mellan förskollärarnas kropp, yrkesutövning och kunskapskonstruktioner så att förskollärarna menas inte bara ha ögon utan gör både ögon och kropp i sin professionsutövning (Ibid.).

Genom att analysera och problematisera begreppet kvalitet hittar Dahlberg, Moss & Pence (2014) två diskurser som ger olika svar på vad kvalitet innebär. De benämns som diskursen om kvalitet (i denna uppsats kallad KVD⁷) och diskursen om meningsskapande (i denna uppsats kallad MSD⁶). KVD står enligt författarna för ett universellt standardiserat mått på kvalitet där kontexten inte ges betydelse. Inom diskursen ses objektiva bedömningar enligt förutbestämda kriterier som möjliga (helst av utomstående experter) och det finns en sann bild/kunskap om det som ska bedömas. Enligt MSD anses kontexten ha stor betydelse för hur begreppet kvalitet uppfattas och diskursen är öppen för flera tolkningar. Dokumentation sker inte för att redovisa eller mäta utan för att förstå och skapa mening i den kontext dokumentationen skett (exempelvis pedagogisk dokumentation). Dahlberg, Moss & Pence (2014) problematiserar även hur det språk vi använder för att beskriva exempelvis den tidiga barndomen får konsekvenser för den praktik som skapas för exempelvis barn och föräldrar i förskolan. Genom att bedöma kvalitet utifrån de olika perspektiven blir svaret på vad god kvalitet är inte entydigt.

Baserat på de olika diskurserna kan bedömning av praktiken av en verksamhet enligt KVD vara att mäta hur konformt verksamheten är jämfört med de kriterier som satts upp medan MSD utgår från den existerande kontexten och det som sker för att skapa en förståelse för vad

6 ”Kunnskapsdepartementet (KD) har ansvar for barnehager, grunnskole, kulturskole, videregående opplæring, fagskoleutdanning og høyere utdanning. Departementet har også ansvar for voksnes læring og forskning.”

Läst den 27 mars 2015: https://www.regjeringen.no/nb/dep/kd/id586/

7

verksamhetens innehåll är. Författarna beskriver det som att i det första fallet handlar om att se om intuitionen som maskin producerar de mål som är uppsatta medan det i det andra fallet handlar om att förstå vad institutionen som organism producerar (Ibid.). Genom att ha olika utgångspunkter kommer de olika sätten att analysera verksamheten att påverka praktiken och talar på ett sätt med olika språk om verksamheten och dess pedagogiska praktik.

3.3 Beskrivande del III – Beskrivning av studiernas teoretiska perspektiv

Studierna har olika utgångspunkter och grupperas utefter om de menas ha fokus på ramar, pedagogiskt ledarskap eller undersöker förskolans undervisningspraktik.

3.3.1 Struktur och arrangemang, styrsystem

Maria Styf (2012) låter i sin avhandling strukturer förstås vara en del av en organisation där arbete och makt fördelas och definieras. Ledning och ledaren ses i studien som ett strukturellt fenomen och verktyg när verksamheten ska organiseras, samordnas och kontrolleras för att nå de uppsatta målen. Ledningsstrukturen består av ledare med formellt ledarskap på olika nivåer (positioner) som skiljer sig åt vad gäller uppgifter och makt vilket menas vara en del av organisationens struktur. Styf använder position för att definiera en titels placering och ställning i styrsystemet. Funktion betyder i studien att fullgöra och utöva vilket används för att visa på vilka handlingar (enligt offentliga dokument) som förväntas av titeln.

Ledning förstås av Styf (2012) som funktion ha både administrativa och pedagogiska uppgifter där ledaren ses som den position som ska utföra ledningsuppdraget och titeln är befattningens etikett. Pedagogisk ledning blir därför funktioner och positioner som genom sitt pedagogiska ledarskap ska leda verksamheten mot målen. Ledning och ledaren ses som strukturella fenomen och verktyg i organisationen. Ledningsstruktur består av ledningspositioner där formella ledare på olika nivåer och med olika uppgifter samt auktoritet och makt blir en del av organisationens struktur.

Aktör och strukturperspektivet är enligt Styf (2012) nödvändigt för att skapa förståelse för hur aktören kommunen (och staten) skapar innehåll och form till strukturen som både definierar ledningen och påverkar utförandet i praktiken. Detta perspektiv gör ledningsstrukturen till en medveten handling som skapar förutsättningar för hur den pedagogiska ledningen formeras och på vilka grunder det sker vilket ger pedagogiska handlingar som genom ett pedagogiskt ledarskap genererar pedagogiska handlingar av pedagoger i praktiken. Kommunen ses därför (utifrån aktör och strukturperspektivet) vara en kollektiv aktör med förmågan att handla.

Samhället anses vara socialt konstruerat och kommunen är som struktur och aktör med och

utvecklar strukturerna i samhället samt påverkar aktörer som i sin tur påverkar strukturerna i ett tidsperspektiv där historien och kontexten blir viktiga. Med ledning av detta ses ledningsstrukturen som en konstruktion av aktören kommunen (Ibid.).

Karin Rönnerman & Anette Olin (2013) använder teorin om praktik-arkitektur för att analysera resultatet och använder begrepp från praktikteorin som: praktik i form av tal, aktiviteter och relationer, arrangemang samt projekt. De kulturella-diskursiva, materiella-ekonomiska och sociala-politiska arrangemangen studeras för att se hur de möjliggör och/eller begränsar vad som kan ske i en praktik. I studien förklaras de kulturella-diskursiva arrangemangen visa sig i gemensamt språk med specifika uttryck och möjlighet till ömsesidig förståelse, de materiella- ekonomiska arrangemangen visar sig genom vilka slags möten som är möjliga och de sociala- politiska arrangemangen är utövning av makt och solidaritet i relationer genom kommunikation liksom i relationer till artefakter. Arrangemangen begränsar eller möjliggör en utveckling av praktiken och betraktas som dess arkitektur.

Praktiken menas ingå i projekt vilket är ett sammanhang som genom praktisk förståelse, regler, målinriktning och generell förståelse formar själva praktiken vilket i studien omfattar ledningen av kvalitetsarbete på tre nivåer: förvaltning, förskola och verksamhet (Rönnerman & Olin, 2013). Varje nivå ses som en praktik som påverkar de andra praktikerna genom arrangemang, men praktiken kan även forma arrangemangen i ett dialektiskt förhållande, inte bara uppifrån och ner. Praktikteori beskriver praktiken som social och konstruerad av uttalanden och aktiviteter som är sammanbundna med varandra och materiella arrangemang.

3.3.2 Konstruerad interpersonell påverkan

Bim Riddersporre (2010) utgår i sin studie från teorin om normativ styrning av organisationer och analyserar empiriska data med begrepp ur teorin och återför resultatet till den teoretiska utgångspunkten för att kunna göra en analytisk generalisering. I studien ses innebörder som omförhandlingsbara. Det finns en stark koppling mellan organisationskulturen i förskolan och genusperspektivet som gör verksamheten i förskolan kvinnligt könskodad vilket ger konsekvenser för ledningsarbetet (Ibid. jfr Styf, 2012). Ledarskapet ses i studien som något människor skapar tillsammans, en interpersonell påverkan.

Monika Törnsén och Helene Ärlestig (2014) skriver inte utifrån vilken teoretisk utgångspunkt de gör sina undersökningar men ett konstruktionistiskt synsätt på kunskap skrivs fram (ny kunskap skapas hela tiden) vilket ger vid handen att de befinner sig i den postmoderna sfären.

De ser också varje förskola och skola som unik, med de förutsättningarna blir varje

förskolechefs/rektors uppdrag unikt. Författarna poängterar också hur varje aktör som befinner sig i skolan/förskolan påverkar och gör att förskolans/skolans kvalitet är beroende av hur väl aktörerna samverkar.

3.3.3 Foucault, postmodernism och poststrukturell feminism

Hillevi Lenz Taguchi (2000) upptäcker i sitt avhandlingsarbete att den strukturalistiska diskursen inte kan stödja hennes frågeställningar då de handlar om ett aktivt subjekt (vilket inte finns inom den diskursen) och söker vidare inom flera teoretiska perspektiv för att positionera sig och formulera sin teoretiska hållning. Hon har valt att luta sig mot bland andra Foucault som uppmärksammar att poststrukturalism kan ge andra möjligheter och ett fokus på den som finns i underläge i olika dikotomier (motsatspar som till exempel vuxen-barn, man-kvinna). Detta blir en utgångspunkt för Lenz Taguchis tänkande kring möjligheter till förändringar och förskjutningar av maktförhållande i pedagogisk praktik. I studien beskrivs poststrukturella feministers arbeta med att använda Foucaults och Derridas dekonstruktiva processer när de påvisar dominerande diskurser och maktstrukturer och hon väljer slutligen ett feministiskt postkonstruktionistiskt perspektiv i sin etnografiska studie. Även Ulla Bente (2014) har använt några av Foucaults begrepp för att analysera förskollärarnas utsagor kring normalitet och bedömning (makt) och menar sig ha en poststrukturell positionering i sin studie.

3.4 Kritisk och jämförande diskussion

Maria Styf (2012) och Karin Rönnerman & Anette Olin (2013) har båda blicken på ett större sammanhang där flera led i styrningen av förskolan studeras och analyseras. Maria Styf (2012) tar ett strukturalistiskt grepp på organisationen men ser ändå kommunen som aktör med påverkar på praktiken. Rönnerman & Olin (2013) använder praktikteori och här anas ett mer relationellt perspektiv där praktiken ingår i olika projekt vilka visserligen finns på olika nivåer men relaterar till varandra i arrangemang som nödvändigtvis inte preciseras vara hierarkiska utan baseras på förståelse. Gemensamt för studierna verkar dock vara att de ser möjligheten att praktiken kan påverka strukturer respektive arrangemangen.

Det finns en rörelse som går åt båda håll i styrkedjans olika ”växelstationer” menar författarna till studier av Nihlfors et al (Nihlfors, 2003; Nihlfors & Johansson, 2013; Nihlfors, Jervik Steen

& Johansson, 2015). Det finns genomgående en förståelse av styrning och ledning som processer i ett komplicerat system av styrkedjor, styrsystem och nätverk.

Ledarskap ses av Bim Riddersporre (2010) som något relationellt och något som skapas mellan människor vilket kan jämföras med Hillevi Lenz Taguchi (2000) poststrukturellt feministiska

position där just relationer och dessas ibland asymmetriska maktförhållanden är i fokus. I Ulla Bentes (2014) artikel sätts den styrning som görs av riktlinjer rakt in i förskollärarens kropp då ögat blir den skärningspunkt där barnet omedvetet bedöms för att dess status, position och utveckling ska dokumenteras. Monika Törnsén och Helene Ärlestig (2014) sammanför de relationella delarna av ledarskap med de strukturella. De visar i sin modell av pedagogiskt ledarskap hur detta sker i ett samspel mellan styrning av inre organisation (målstyrning), återkoppling/bekräftelse till lärare om bland annat metodik/innehåll (processtyrning) samt analys av skolans och elevers resultat. Analysen av resultaten innefattar att undersöka samt försöka förklara och förbättra dessa (resultatstyrning) (Ibid.).

3.5 Sammanfattning och slutsatser

Tillsammans visar studierna att förskolan är ett komplext sammanhang som påverkar och påverkas av flera faktorer och inte enkelt och kausalt kan styras genom juridiska dokument eller en ledares ord. Både ramar (organisation och lagar och regler i samband med juridisk-, ekonomisk-, ideologiskstyrning, utvärdering och uppföljning) och praktik (menat som förskolans verksamhet med undervisning) behöver finnas med för att förstå ledning av förskolan och dess utveckling. Ett pedagogiskt ledarskap finns med som en komponent mellan och integrerat i både ramar och praktik. Handlingsutrymmet för ledarskapet i förskolan bestäms i stor utsträckning av ramar och organisation.

4 Teoretiska utgångspunkter och begrepp

I detta avsnitt finns olika begrepp och teoretiska sammanhang som har betydelse för studien samlade.

4.1 Foucault – maktanalytik och begrepp

I denna studie används Michel Foucaults tankar och några av hans begrepp som en hjälp att analysera empirin. Denna studie gör inte anspråk på att göra en heltäckande analys och använder inte alla begrepp som framkommit under Foucaults liv i hans föreläsningar, intervjuer och texter. En avgränsning har gjorts och ett urval av vilka begrepp som har ansetts vara mest relevanta för analysen av studiens studieobjekt och kunskapsobjekt har gjorts. Dessa begrepp och delar av dessas sammanhang beskrivs nedan på ett kortfattat och sammanfattande sätt med utgångspunkt i Klassisk och modern samhällsteori (Andersen & Kaspersen, 2007).

I sina texter, föreläsningar och intervjuer beskriver Foucault sina tankar om sambandet mellan makt och vad som kan anses vara vetande, menat som kunskap och sanning. Foucault ser kunskap som kontextbunden och beskriver hur det talade och skrivna språket får sina ord/begrepp fyllda med det innehåll som den dominerande diskursen påbjuder vara det sanna/riktiga/oemotsägliga sättet att definiera begreppet. Foucault menar att makt egentligen inte kan ägas eller existera i hierarkisk form utan att den är själva den sociala relationen vilken produceras och förhandlas om hela tiden men att asymmetriska maktrelationer kan fixeras och bilda herravälden, till exempel en institution eller ett samhälle. Genom dessa herravälden kan de som har makten formulera betydelsen av ord/begrepp vilket då blir den betydelsen som gäller enligt den dominerande diskursen.

Detta blir även ett sätt att styra människor på distans då det är via dessa diskurser det formuleras hur någon bör agera/tänka/säga för att falla inom ramen för vad som anses normalt/acceptabelt.

Foucault talar då om mikro-makt som riktas mot människor på ett socialt plan och med hjälp av kontroll/normalisering. Denna form av styrningsmentalitet benämner Foucault governmentality och får människor att vilja göra det som den dominerande diskursen förespråkar, en disciplinering av individen och en reglering av befolkningen. Ofta sker detta oreflekterat för individen eftersom den dominerande diskursen står oemotsagd då dess definitioner fått status som sanning och det rätta/enda sättet att tänka/tala/göra och därför inte behöver ifrågasättas, en typ av normalisering. Foucaults förhållande till subjektet/individen ändrades över tid men han menar att subjektet har och spelar mer eller mindre bestämda roller i ett nätverk av dynamiska maktrelationer.

Governmentality är ett begrepp som kommer ur Foucaults analyser av efterkrigstidens välfärdsstater och den nyliberalism som präglade styrningen av dessa. Han menar att det sociala är en avart av ekonomin och att individer kan analyseras med hjälp av ekonomiska termer. En individ kan investera i och/eller kalkylera med sociala vinster/förluster. Olika handlingar värderas utifrån vilka eventuella omkostnader/risker exempelvis ett brott kan ge och samhället kan styra benägenheten till brottsliga handlingar genom att öka omkostnaderna och minska utbudet av tillfällen/möjligheter att begå ett brott.

Foucault menar också att det alltid finns olika former av motstånd där makten finns. Motståndet är olika former av hinder som möter maktens rörelse och kan ha olika grunder (handlingar/utsagor som motstånd till makten kan till exempel vara spontana, altruistiska, våldsamma, egennyttiga). Med hjälp av Foucaults tankar och egen analys kring makt framkommer en möjlighet att problematisera makten och genom att använda de olika medföljande begreppen blir det självklara synligt som ett innehåll som är möjligt att ifrågasättas. Då kan man få syn på herravälden och därmed även ingripa/förändra/reformera dessa.

Två centrala begrepp i hans maktanalytik, enligt Andersen & Kaspersen (2007) är den allseende panoptiken och bekännelsen. Panoptiken syftar tillbaka på en central placering av exempelvis de vakter som ska övervaka fångar i ett fängelse där de hela tiden har möjlighet att se vad fångarna gör för att på så sätt styra deras handlingar på distans. Begreppet bekännelsen har sin grund i hans arbete ”Talet om könet” och den västerländska traditionen att bikta sig över de misslyckanden som kopplas till sexualiteten.

Ett sätt att analysera en text är att använda diskursanalys. I denna undersökning används inte en djupgående och allomfattande diskursanalys men begreppet hegemoni används i resultat/analysdelen. När ett innehåll och/eller en betydelse har en entydig tolkning menas att det råder hegemoni och då finns det en dominerande diskurs som (för tillfället) ger ordet en viss betydelse (Winther Jörgensen & Phillips, 2000). Exempelvis kan ordet barndom över tid rent historiskt i samma land innebära att vitt skilda saker men varje tidpunkt och kontext har sin diskurs som dominerar och definierar ordets innehåll.

4.2 Pedagogiskt ledarskap

I genomgången av litteratur och forskning framkommer att begreppet pedagogiskt ledarskap inte är entydigt utan kan tolkas olika. När Ulf Leo (2015) frågar sig vem som har tolkningsföreträde snuddar han vid Foucaults tankar om makt, kunskap och sanning. I kontrast

till Foucault finns politiska teorier om makt som bygger på hierarkier där makten finns på toppen. Enligt beskrivningen av Foucault (se 4.1) är makt kopplad till och kan styra vad som anses vara sanning och kunskap. I den politisk-juridiska styrningen blir de dokument och direktiv som kommer uppifrån i styrkedjan med det sättet att resonera en typ av ”sanning” och ett tvingande synsätt. Dock menar Foucault att makt inte alltid sipprar uppifrån och ner utan att den hela tiden är omförhandlingsbar. Beroende på om FC använder det juridisk-politiska sättet att se på dokumentet eller handlar enligt Foucaults omförhandlingsbara maktanalys kommer olika innehåll läggas i begreppet pedagogiskt ledarskap. I första fallet kommer endast de ord som auktoriteter som Skolverket och Skolinspektionen nämner vara ”rätt” och alternativa sätt att resonera kommer inte tas med. Med Foucault sätt att se på makt och motstånd kan FC göra motstånd mot normen om pedagogiskt ledarskap och underifrån i hierarkin handla så att betydelsen av begreppet förändras.

4.3 Kvalitet

Vad innebär en hög/god kvalitet? Genom att studera den genomgång av möjliga sätt att förstå ordet kvalitet som Dahlberg et.al (2014) gör och kombinera den med några begrepp i Foucaults maktanalytik har kännetecken på två diskurser kunnat identifieras. . De benämns som diskursen om kvalitet (i denna uppsats kallad KVD) och diskursen om meningsskapande (i denna uppsats kallad MSD). Enligt Foucault sätt att resonera är makt sammanbunden med vetande vilket motiverar definitionen kring diskursernas kunskapssyn. Utifrån den ståndpunkten är det den person/institution/herravälde som för tillfället dominerar i maktspelet som definierar vad som är sanning och kunskap. Med utgångspunkt i den positivistiska synen på kunskap, som menar att det finns en objektiv sanning och bedömning att söka, menas i denna uppsats att detta återfinns i de kvalitetssäkringssystem som innehåller kriterier enligt det som beskrivs i Dahlberg et.al. (2014). Där diskuteras även problematiken med att en dokumenterad uppfattning som läggs in på en skala sedan blir taget som sanning/fakta och bedöms vara den sanna bilden av det som frågan handlade om. Argumentet för att Qualis och ECCERS är lagd inom KVD är att de genom sina förutbestämda kriterier har bestämt vad som ger den sanna och objektiva kunskapen om förskolans kvalitet, vilket menas vara en positivistisk syn på kunskap.

Inom denna diskurs (KVD) återfinns även flera sätt att mäta kvalitet. Förutom att kontrollera något mot kriterier och därmed se hur konform verksamheten är kan hög kvalitet även likställas med hög kundtillfredsställelse. Med tanke på hur Dahlberg et al (2014) problematiserat vad förskoleinstitutionen kan uppfattas vara utifrån olika intressen (ekonomiska mm) blir hög kvalitet utifrån det sättet att mäta grundat på lika många olika versioner av förväntningar som

de kunder (föräldrar/vårdnadshavare) som besvarar enkäter/intervjuer eller på annat sätt ger sin syn på verksamheten. För dem som ser förskolan som en service där barnet är tryggt medan man arbetar finns det vissa aspekter som är viktiga medan den som ser förskolan som i första hand en del i sitt barns utbildning och plats att lära söker efter andra delar för att känna sig tillfreds med verksamheten och dess kvalitet. På samma sätt skulle då även ledningens förståelse av begreppet kvalitet ha betydelse för den inriktning de leder förskolan i och ha inverkan på de beslut de tar utifrån sin vision av vad verksamhetens kvalitet bör vara utifrån de juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar som omger förskolan.

Kategorin barnsyn baseras på Dahlberg et.al (2014), Skolverkets stödmaterial (Palmer, 2012) och webbplatser Projekt och pedagogisk dokumentation (2015), Reggio Emilias pedagogiska filosofi (2015) som alla beskriver filosofin bakom Pedagogisk dokumentation. Där framkommer att barnen är aktiva och delaktiga (subjekt) i att diskutera och analysera och ses själva kunna ge en giltig bild av ett skeende eller ha en egen bild/teori som ses likställd med det som vi vuxna skulle kunna se som obestridbara enkelspåriga sanningar (fakta). Genom att studera de olika kriterier och frågor som ska tas ställning till i analysmaterialet Qualis bedöms det att i dessa frågor finns det en underliggande syn på att barn inte är ett aktivt subjekt utan ett objekt som är beroende av att vi vuxna gör något för att de ska reflektera eller gå vidare i sin utveckling (jfr till exempel uttrycken; att stimuleras att reflektera över sitt lärande (Qualis) och;

hur tas barnens reflekterande över sitt lärande tillvara… (egen formulering med aktivt subjekt) den ena är en orsak-verkan och det andra tar för givet att processen pågår och det är hur den blir synlig för oss vuxna och om vi agerar på det som framkommer). I denna studie undersöks därmed om det kan vara en skillnad mellan att beskriva hur barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet och att beskriva hur barnen medverkar i kvalitetsarbetet.

Enligt Lpfö98 ska förskollärare granska de olika utvärderingsmetoder som finns i förskolan vilket gör att det bedöms vara angelägen att studera vad som sägs och inte sägs i de frågor och texter som finns kopplat till kvalitetssäkringssystem. Vid en sökning på internet där Qualis marknadsförde en granskning för våren 2016 fanns en text som motiverade förskolor att bli granskade av dem eftersom de kunde ge en objektiv bedömning.⁸ När samma sida besöktes senare och granskningen inför hösten 2016 beskrevs hade meningen formulerats om och ordet

8 http://www.mynewsdesk.com/se/q-steps/news/dags-att-anmaela-er-verksamhet-foer-granskning-vt-2016- 128226 (hämtad september 2015)

objektiv är då borttaget.⁹ Även om webbsidan inte längre anger att det är en objektiv bedömning är inte materialet som går ut till förskolorna reviderat efter att hemsidan ändrats vilket gör att organisationen som står för Qualismaterialet ses stå för den hållningen i det material som denna uppsats har tillgång till genom författarens arbetsplats.

Tabell 1 presenterar en sammanfattande jämförelse mellan olika kvalitetsdiskurser. Tabellen bygger på en jämförelse mellan Kvalitetsdiskurs (KVD) och Meningsskapande diskurs (MSD) (efter Dahlberg et al, 2014) och med begrepp från Michel Foucaults maktanalytik blir vissa kännetecken synliga. Sammanfattningsvis har KVD ett modernistiskt perspektiv där mätning och jämförelser av kvalitet sker utifrån kriterier (i stor utsträckning kvantitativt). Inom KVD är ståndpunkten att det finns en objektiv och generaliserbar sanning/kunskap som går att mäta och denna sanning är inte kontextbunden. Diskursen söker samsyn och konsensus och dokumentation sker för att mäta resultat. Maktens rörelse inom KVD sker top-down och barn ses ofta som objekt. MSD har ett postmodernistiskt perspektiv där kvalitet påvisas genom att skapa mening och förståelse för den process som pågår och detta görs i stor utsträckning kvalitativt. Inom MSD ses kunskap som en social och kulturell konstruktion som är kontextbunden och subjektiv. Diskursen söker inte enhällighet utan accepterar och strävar efter mångfald. Dokumentation sker för att förstå läroprocesser. Maktens rörelse sker bottom-up och barn ses som aktiva subjekt.

Tabell 1 Kännetecken för olika kvalitetsdiskurser. Sammanställd av Ewa-Brith Sunnerberg (2016).

Kvalitetsdiskurs (KVD) Meningsskapande diskurs (MSD) Förekommer i Qualis, NPM, ECERS (Stratsys) Reggio Emilias förskolor, pedagogisk

dokumentation

Perspektiv Modernistiskt Postmodernistiskt

Påvisar kvalitet utifrån

Mäter och jämför utifrån kriterier.

Kvantitativt.

Meningsskapande och förståelse för processen. Kvalitativt.

Kunskapssyn,

sanning och kunskap är…

…objektiv, generaliserbar, ej kontextbunden och går att mäta.

Samsyn och konsensus.

…subjektiv, en social/kulturell konstruktion och kontextbunden.

Accepterar/strävar efter mångfald (ej enhällighet).

Dokumentation För att mäta resultat För att förstå läroprocess.

Barnsyn Ser barnen som objekt Ser barnen som subjekt

Maktens rörelse sker Top-down Bottom-up

9 http://www.mynewsdesk.com/se/q-steps/news/anmaelan-till-extern-qualisgranskning-hoesten-2016-sista- anmaelningsdag-15-november-134384 (hämtad oktober 2015)

4.4 Diskurser inom styrningen

I denna studie motsvaras den juridiska styrningen av Läroplan för förskolan 1998 (Skolverket, 2010) och Skollagen (2010:800), den ideologiska styrningen motsvaras av utvärderingsmetodernas filosofi tillsammans med den värdegrund Lpfö98 innehåller och den ekonomiska motsvaras av förvaltningens (politikernas) NPM-inspirerade riktlinjer. Kategorin utvärdering och uppföljning kommer innefatta den metod som används av förskolechefen och/eller medarbetare i det systematiska kvalitetsarbetet.

4.4.1 Juridisk styrning – ledarskap som position?

I den juridiska styrningen slås det fast att FC har ett uppdrag som pedagogisk ledare och har ett ansvar för att verksamheten har en god kvalitet. Beroende på vad FC bedömer ingå i uppdraget som pedagogisk ledare kommer arbetet med att bedriva ett pedagogiskt ledarskap se olika ut.

Om det pedagogiska ledarskapet innebär en tonvikt på ledning och styrning av organisatoriska frågor där ledarskapet underlättar för lärare/förskollärare att bedriva en pedagogisk verksamhet jämfört med tolkningen att ledarskapet mer fokuserar på ledning av hur läraren/förskolläraren utformar sin undervisning kommer helt olika handlingar att krävas av FC för att uppnå önskad effekt (indirekt/direkt).

4.4.2 Ideologisk styrning - ledarskap som funktion mellan position och vision?

När Skolverket ger ut ett stödmaterial som ska underlätta implementeringen av den reviderade Läroplanen samt arbetet med att systematiskt dokumentera verksamheten kan det tolkas som att de använder den styrningsmentalitet som Foucault kallar governmentality. Ulf Leo (2015) nämner också att det finns normer som talar om hur en pedagogisk ledare bör vara och agera.

Om ett stödmaterial ges ut med fokus på pedagogisk dokumentation kan det vara svårt att argumentera för att välja bort det sättet att dokumentera.

I innevarande studies granskning av den filosofi som Pedagogisk dokumentation bygger på framkom att den har sitt ursprung i en vänsterorienterad rörelse i Italien där det fanns en önskan hos människor att ge sina barn ett alternativ till den mentalitet och styrning som bäddat för andra världskriget i Europa. Här kommer initiativet nerifrån, bottom-up, med fokus på att deltagarna i den pedagogiska praktiken är det viktigaste. Eftersom pedagogisk dokumentation har fokus på de processer som just nu förekommer i individernas utforskande av olika fenomen och är viktiga för dem som ingår i det kontextbundna sammanhanget blir det lite kontroversiellt att det kommer ett förslag (i princip icke möjligt att frångå) uppifrån i styrkedjan, top-down, som förordar ett arbetssätt där makten kommer underifrån. När det meningsskapande sättet att

dokumentera ska användas för att se om verksamheten uppnått vissa kriterier i ett kvalitetssäkringssystem uppstår en krock av två olika diskurser. På ett sätt kommer någon för att kontrollera att det är ”rätt” processer/kunskap/lärande som pågår, att individerna tänker och väljer rätt enligt den dominerande diskursens (maktens) idé om vetande/kunskap.

I litteraturen beskrivs när olika diskurser möts (Dahlberg, Moss & Pence, 2014). I denna uppsats jämförs kvalitetsdiskurs (KVD) och meningsskapandediskurs (MSD) utifrån vilka olika sätt det finns att prata om praktiken vilket påverkar vad som går att säga om den. Om vi fortsätter att använda Foucaults resonemang kommer de ord vi väljer i sin tur att påverka och forma praktiken eftersom det skapas en diskurs där innebörderna i orden/utsagorna formar sociala strukturer som ger ett visst utrymme som blir det normala och möjliga valet att handla, governmentality.

4.4.3 Ekonomisk styrning - ledarskap genom direktiv?

Enligt Mark Considine (2005) finns en trend där byråkratiskt styre uppluckras och formas till en mer entreprenöriellt styrd verksamhet med målet att kundernas upplevelse av tjänsten hela tiden ska bli bättre med minsta möjliga resurser. Denna styrningsform benämns ibland New Public Management (NPM) eller new governance. Dessa har hjälpts fram av krafter som ser dem som en legitimering av beslut som skulle kunna stoppas av exempelvis fackföreningar men i kraft av hänvisningen till att det är marknaden som styr kan bestämmelser ändå genomföras trots protester.

Den ekonomiska styrningen kan också innehålla flera diskurser. Bakom varje ekonomiskt beslut finns en konsekvens för verksamheten. Om FC väljer att enbart följa direktivet ”budget i balans” och att ”marknaden styr” (NPM) utan att se vilken påverkan det har för de människor som finns i verksamheten ligger besluten på ett sätt i linje med KVD där kvaliteten ligger i att ekonomin är i ordning. Det finns kriterier som ska följas och regler som beskriver hur det ska vara. Väljer FC att mer följa MSD kommer ekonomin i andra hand trots att direktivet står kvar.

Förvaltning och politiker kan sägas använda en disciplinär makt som innebär att FC ska internalisera de direktiv och bestämmelser som de ger så att FC styr sig själv att följa dessa eftersom de anses vara det normala att göra (Dahlberg, Moss, & Pence, 2014).

4.4.4 Utvärdering och uppföljning som styrning - ledarskap i skärningspunkten mellan diskurser?

Gunnar Åsen (2002) skriver att genom att uppmärksamma vissa delar av en verksamhet och på olika sätt följa upp och mäta/utvärdera i vilken utsträckning de följer en viss standard eller

närmar sig ett kriterium kommer just den delen att bli viktig. Detta fenomen kallar han ”bakvänd målstyrning” som infaller när fokus blir på att närma sig att uppfylla de kriterier som utvärderingen innehåller istället för de mål som satts upp för verksamheten (Ibid.). Med stöd av de tankarna blir valet av utvärderingssystem ett sätt att även välja inriktning på verksamheten.

Om exempelvis Qualis är det valda systemet kommer de värderingar och underliggande ställningstaganden om barnsyn, kunskapssyn och diskurser som finns i de frågor/kriterier kvalitetssäkringssystemet innehåller att influera vilka beslut som kan anses vara de rätta för verksamheten. Därmed skulle valet av metod ge verksamheten en viss begränsning av möjliga val för FC i den operativa verksamheten. När det gäller det systematiska kvalitetsarbetet fattas beslut om vilken metod som ska användas ofta högre upp i organisationen så att FC enbart har att förhålla sig till att använda det system som huvudmannen beslutat ska gälla. I flera studier (Nihlfors, 2003; Nihlfors & Johansson, 2013; Rönnerman & Olin 2013) finns beskrivet hur en rörelse underifrån i organisationen kan påverka uppåt och då kommer frågan hur utvärderingssystemet kan påverkas? Är det genom att FC eller medarbetare i verksamheten påtalar något eller önskar en förändring, är det genom politiska beslut eller genom att ny forskning pekar i en viss riktning? Det är angeläget att värderingar och teoretiska ställningstaganden som gjorts i utformningen av utvärderingssystemet samt vilken forskning som eventuellt åberopas synliggörs för att stödja valet av kriterier, metoden för uppföljning eller systemets definition av vad god kvalitet definieras vara.