Molntjänsternas miljöpåverkan: vad säger media och vad säger forskningen?

Uppsala universitet

Institutionen för informatik och media

Molntjänsternas miljöpåverkan: vad säger media och vad säger forskningen?

Elena Charalambous Louise Widell

Kurs: Examensarbete 2IS068 Nivå: C Termin: VT-19 Datum:190524

Abstrakt

Mänskliga aktiviteter bidrar till klimatförändringen som sker idag. Samtidigt växer molnet sig större, och därför är det viktigt att molntjänster är så hållbara som möjligt. Medias framställning av ett ämne kan forma allmänhetens åsikter kring det, som i sin tur formar marknaden som berörs av ämnet. Därför undersöker uppsatsen molntjänsternas miljöpåverkan samt hur media representerar molntjänsternas miljöpåverkan. Detta för att sedan jämföra dessa, och avgöra om media presenterar molntjänsternas miljöpåverkan enligt forskningen. En dokumentanalys av olika vetenskapliga artiklar och medieartiklar genomförs med hjälp av sentimentanalys.

Resultatet visar att media pratar mest om utsläpp och energiförbrukning, likt forskningen. Dock saknas det djupgående detaljer. Media pratar även positivt om molntjänsterna, att användningen av dem minskar utsläppen. Forskningen drar inte slutsatsen att molntjänster i sig självt bidrar till minskade utsläpp. Enligt forskningen är molntjänster, och datorhallar idag ekologiskt ohållbara.

Energieffektivisering behövs inom molntjänster för att minska datorhallarnas ekologiska fotavtryck, men kan leda till en ökning i efterfrågan. Vilket leder till byggandet av fler datorhallar och en långvarig låsning till “smutsiga” energikällor. Däremot kan molntjänster hjälpa till i andra industriers miljöarbete. Med hjälp av dagordningsteorin och “IT:s påverkan på växthuseffekten” dras slutsatsen att media har en lika positiv inställning mot molntjänster som deras negativa inställning, när det kommer till klimatpåverkan. Det representerar dock inte vad forskningen säger om ämnet fullt ut. Det är viktigt att medier bidrar med korrekt information, eftersom de påverkar allmänhetens åsikter och uppfattning kring molntjänsternas miljöpåverkan, så att individerna kan skapa sig en välgrundad åsikt. Det finns mycket utrymme för förbättring i området.

Nyckelord: Grön IT, molntjänst, datorhall, miljö, moln, datacenter

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.2 Problemformulering 2

1.3 Syfte och forskningsfrågor 3

1.4 Avgränsning 3

1.5 Disposition 4

2 Metod 5

2.1 Forskningsstrategi 5

2.2 Datainsamlingsmetodik 6

2.2.1 Utvärdering av dokument 6

2.3 Genomförandet av datainsamling 6

2.3.1 Mediedokument 7

2.3.2 Vetenskapliga dokument 7

2.4 Metodik för dataanalys 8

2.4.1 Mediedokument 8

2.4.2 Vetenskapliga dokument 11

3 Teori 12

3.1 Tidigare forskning 12

3.1.1 Tidigare forskning inom media 12

3.1.2 Tidigare forskning inom IT och klimatet 12

3.2 Motivering av teorival 13

3.3 IT:s påverkan på växthuseffekten 13

3.4 Dagordningsteorin 15

4 Resultat 17

4.1 Sammanfattning av dokumentanalys 17

4.2 Presentation av dokumentanalys för vetenskapliga artiklar 18

4.2.1 Energiförbrukning 18

4.2.2 Utsläpp 20

4.2.3 Vattenförbrukning 20

4.2.4 Möjligheter 21

4.3 Presentation av medieartiklar 21

4.3.1 Negativ: Smutsiga energikällor 22

4.3.2 Negativ: Utsläpp 22

4.3.3 Negativ: Annat 22

4.3.4 Positiv: Utsläpp 23

4.3.5 Positiv: Transport och utsläpp 23

4.3.6 Positiv: Annat 23

5 Analys av resultat 24

5.1 Analys med “IT:s påverkan på växthuseffekten” 24

5.1.1 Vetenskapliga artiklar 24

5.1.2 Medieartiklar 25

5.2 Analys med Dagordningsteorin 26

6 Slutsatser och diskussion 27

6.1 Slutsatser 27

6.1.1. Hur framställs molntjänsternas miljöpåverkan i medier, och hur väl stämmer det

överens med vad forskningen säger om ämnet? 27

6.1.2. Vilken påverkan på allmänheten kan medias bild ge? 28

6. 2 Diskussion 28

6.3 Reflektion 29

6.3.1 Kritisk reflektion 29

6.3.2 Förslag till vidare forskning 30

Källförteckning 31

Bilagor 38

1

1 Inledning

I detta avsnitt presenteras bakgrund av ämnet följt av problemformulering, syfte samt forskningsfrågor och avgränsning av uppsatsarbetet.

1.1 Bakgrund

Klimatförändring är inget nytt fenomen, och har pågått ständigt genom tiderna. Bara de senaste 650 000 åren har det kommit och gått både större och mindre istider, skriver NASA (2019a) . Det är det plötsliga slutet av den senaste istiden för 7000 år sedan som markerar början av den

moderna “klimat tiden”. Idag pågår en klimatförändring, som med 95% sannolikhet är orsakad av människan. Bevis och konsekvenser inkluderar extrema och ovanliga väderförhållanden, stigandet av vattenståndet, att isarna smälter, och att syrehalten i haven ökar (NASA, 2019a).

Människans ekologiska fotavtryck har ökat de senaste 50 åren, och ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv så krävs det idag ungefär 68% mer av jordens resurser än vad vi har tillgång till (Global Footprint Network, 2018). KTH (2019) definierar ekologisk hållbarhet (sustainability) som att produktionen av varor och tjänster inte får kompromissa med

ekosystemens bärförmåga, det vill säga naturen måste hinna återskapa uttagna resurser. Vad det betyder är att människan använder upp 68% mer resurser än naturen hinner återskapa, och i Augusti 2018 publicerades beräkningar på hur jordens resurser för år 2018 redan förbrukats med nästan halva året kvar (Global Footprint Network, 2019; SVT Nyheter, 2018).

Enligt Watts (2019) har forskare varnat om att vi bara har fram till 2030 på oss att försöka hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader celsius. Därefter kan så lite som en halv grads ökning ha stor effekt på klimatet, och signifikant öka risken för torka, översvämningar, extrem hetta och fattigdom, som påverkar miljontals människor.

Klimatfrågan är viktig för en stor del av Sveriges invånare visar en mätning från 2018 gjord av Gullers Grupp (2018). Undersökningen var i form av en webbenkät där ungefär 1000 personer ur ett riksrepresentativt urval av respondenter svarade. Mätningen visade att 95% av Sveriges befolkning trodde att Sverige skulle komma att påverkas av klimatförändringen. Detta var en ökning på 5% från 2015 års mätning. Samma undersökning visade att 86% av befolkningen tycker att det är viktigt att det sätts in samhällsåtgärder mot klimatförändringen, och 70% uppgav att de kunde tänka sig att betala mer för en vara eller tjänst om man vet att företaget som

producerar den arbetar för att begränsa klimatförändringen. Vi kan inte gå tillbaka till hur klimatet var innan uppvärmningen, men vi kan bromsa den. Det måste ske fort (Gullers Grupp, 2018).

I en rapport från Höjer, Moberg och Henriksson (2015) används begreppet digitalisering som införande och användande av informations- och kommunikationstilllämpningar (IKT-

tillämpningar). Syftet är att digitaliseringen ska bidra till ett resurseffektivare samhälle. Bland annat ska produkter, resor och transporter ersättas med digitala lösningar som till exempel skypemöten och att kunna arbeta hemifrån för att minska på utsläpp i samband med resor och transport. Detta kan vara något som kan bromsa klimatförändringen (Höjer et al., 2015).

2 För att uppnå ett resurseffektivare samhälle genom digitalisering ska det skapas e-tjänster som ska ersätta de tjänster och produkter som finns idag (Höjer et al., 2015). Molntjänster (cloud computing) kan hjälpa till i den processen. National Institute of Standards and Technology (NIST) definierar molntjänster på detta sätt: "Cloud computing is a model for enabling

ubiquitous, convenient, on-demand network access to a shared pool of configurable computing resources (e.g., networks, servers, storage, applications and services) that can be rapidly provisioned and released with minimal management effort or service provider interaction."

(NIST, 2018). Denna infrastruktur består av datorhallar (datacenters) som övervakas och underhålls av innehållsleverantörer (Buyya, Yeo, Venugopal, Broberg & Brandic, 2009).

Molntjänster kan bidra till en mer effektiv energiförbrukning i och med att man delar “molnet”

med andra, och detta ses ofta som något positivt för miljön. Men dessa datorhallar som används för molntjänster kräver stora mängder energi, och Internet för att kunna nå dem (Whitney and Delforge, 2014). Detta skulle kunna ha en negativ påverkan på miljön, så vi måste säkerställa att datorhallar är så energieffektiva som möjligt (NASA, 2019a).

1.2 Problemformulering

Molntjänster framställs ofta i god dager för miljön (Morgan, 2015; Sloane, 2015; TrackVia Blog, 2013). Men när något framställs på ett speciellt sätt i medier, exempelvis positivt, betyder det inte att det är en korrekt representation av vad forskningen säger (Springer Nature, 2017).

Framställningen av och medialiseringen av molntjänsters miljöpåverkan skulle kunna bli ett problem när det sprids okunskap eller en skev bild om effekterna av molntjänster på miljön, eftersom det kan påverka vad allmänheten tycker, tror och tänker om ämnet. Medialisering är när massmedia kontrollerar eller påverkar något (Oxford Dictionaries, u.å -b). Detta skulle kunna påverka miljön ytterligare, om det till exempel investeras i fel tekniker, eller helt och hållet ser bort från att molntjänster har en miljöpåverkan överhuvudtaget. Med begreppet miljöpåverkan avser vi människans och molnets effekt på miljön, med avseende på energiförbrukning, koldioxidutsläpp och vattenförbrukning som konsekvens av industrins framfart och distribution (IPCC, 2014).

Det finns nya tekniker som bidrar till energieffektivitet inom molntjänster. En av dessa är enligt Mines (2019) virtualisering, en grundläggande teknik som gör att en fysisk server kan köra flera operativsystem samtidigt. Företag kan använda sig av molntjänster istället för att driva egna servrar, som anses vara ett bättre alternativ då användningen av virtualisering inom molntjänster är mer energieffektivt (Mines, 2019). Ett blogginlägg skrivet av Saxe (2014) och en artikel av Davenport (2011), visar att en det finns en idé om att molntjänster skulle kunna användas för att minska de utsläppen av koldioxid (CO2 ) som kommer från egendrivna servrar.

Kännetecknande för molntjänster är att de finns tillgängliga på begäran, dygnet runt. Detta drar energi i datorhallar för att säkerställa tillgängligheten. Skapandet, lagrandet och bearbetandet av data bidrar till ökat koldioxidavtryck (Van Heddeghem, Pickavet, Colle & Demeester, 2010). För att kunna säkerställa att datorhallarna har så liten negativ miljöpåverkan som möjligt, är det viktigt att veta exakt hur de påverkar miljön i nuläget. Denna uppsats utgår ifrån medias representation av ämnet. Detta för att se om journalister aktiva inom till exempel tech- bloggar och tech-

3 branschtidningar, tänker på den miljöpåverkan som molntjänster och datorhallar har, och sedan hur de resonerar kring det.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med uppsatsen är att undersöka medias representation av molntjänsternas miljöpåverkan, eftersom medias framställning och medialisering av ämnen formar allmänhetens åsikter

(Eldridge, 1993) och den offentliga agendan (Jacobsson & Pierre, 2008). Detta kan påverka marknaden som berörs av ämnet, eftersom marknaden styrs av allmänhetens intressen och efterfrågan (Mohd Zain, 2014). Även molntjänsternas faktiska miljöpåverkan undersöks för att se om medias representation visar en balanserad bild av hur det ser ut i dagsläget, med hänsyn till de resurser som krävs för att säkerställa molnets tillgänglighet; resurser som ener gi- och

vattenförbrukningen, samt användningen av “smutsiga” energikällor som kol, fossila bränslen och olja. Nedan följer uppsatsens forskningsfrågor:

● Hur framställs molntjänsternas miljöpåverkan i medier, och hur väl stämmer det

överens med vad forskningen säger om ämnet?

● Vilken påverkan på samhället kan medias framställning ha?

Uppsatsen är inte endast baserad på rapporterade värden, utan även på bilden som framkommer i media om molntjänsternas miljöpåverkan. Resultatet av uppsatsen är en kvalitativ rapport.

Uppsatsen har undersökt sekundärdata, i form av mätbara fenomen som utsläpp och energiförbrukning, vilka är variabler som avgör klimatpåverkan. Uppsatsen undersöker vad forskningen skriver om molntjänsternas effekter på miljön, samt vad medier skriver om ämnet.

Uppsatsen visar, baserat på en kvalitativ analys av forskning om molntjänsternas miljöpåverkan hur väl media och forskningen stämmer överens. Denna uppsats kan användas i senare projekt eller arbeten för att förbättra molntjänstindustrin, till utbildning, eller som underlag för vidare forskning inom området.

1.4 Avgränsning

Det som presenteras i resultatet berör vad forskningen och media säger om datorhallar, molntjänster, utsläpp, energiförbrukning och de problem och effekter som grundar sig i energiförbrukningen av datorhallar. Den går därför inte alltför djupt in i tekniska detaljer och termer, än vad som är nödvändigt för att nå sitt mål. Uppsatsen behandlar hur molntjänster ser ut i dagsläget, och inte så mycket om tekniker som kan förbättra det i framtiden, då det inte var fokus i denna uppsats. Avgränsning går utöver detta i att exkludera allt det som inte rör själva miljöpåverkan i sig. Exempelvis fokuserar den inte ekonomiska aspekter såvida inte dessa har en direkt eller tydlig indirekt koppling till problemområdet.

Avgränsning sker med tanke på medier. Media definieras i uppsatsen som “medel för masskommunikation som sändning, publicering och Internet, som sedan betraktas kollektivt”

(Oxford Dictionaries, u.å -a). Eftersom uppsatsen fokuserar på media från branschmedier, kommer

4 begreppen “media” och “branschmedia” att användas i samma syfte. Allt från blogginlägg till artiklar inom branschmedia (media) undersöks för denna uppsats då uppsatsen ska fokusera på den bilden av molntjänsternas miljöpåverkan som exempelvis IT-journalister har och vill kommunicera genom media. Media inkluderar inte vetenskapliga artiklar eller innehåll från sociala medier.

En sista avgränsning är media inom Sverige. Eftersom Sverige är ett av de bästa länderna i världen på hållbarhet (Hederos, 2016), tillsammans med att datorhallar blir mer av en industri i Sverige, anser vi att media inom Sverige är en passade avgränsning.

1.5 Disposition

Uppsatsen delas i sex avsnitt: Inledning, metod, teori, resultat, analys och slutsats med diskussion.

● I metodavsnittet beskrivs de metoder som valts för uppsatsen.

● I teoriavsnittet presenteras och motiveras teorierna som arbetet baseras på.

● I resultatavsnittet visas resultatet av datainsamlingen, som sedan analyseras i analysavsnittet.

● Slutligen diskuteras denna analys av resultaten och slutsatser kan dras med hjälp av de valda teorierna

5

2 Metod

I detta avsnitt presenteras metoderna som används under uppsatsen. Inledningsvis diskuteras forskningsstrategin och datainsamlingsmetodiken. Sedan följer en beskrivning av genomförandet av datainsamlingen och en djupgående beskrivning för hur dataanalysen gick till.

2.1 Forskningsstrategi

För att uppnå syftet krävdes en datainsamling av medieartiklar och vetenskapliga artiklar.

Medieartiklar samlades in genom ett mediearkiv (Retriever Research, 2019) som tillåter användaren att söka på relevanta artiklar och ladda ner dem. Uppsala universitet har en stor databas av tjänster för datainsamling, och för att nå målet har dessa använts. Dataanalysen gjordes genom sentimentanalys, vilket enligt Techopedia (u.å. -b) är en analysmetod som mäter människors åsikter, och som används för att extrahera och analysera subjektiv information. Den analyserade datan kvantifierar allmänhetens känslor eller reaktioner gentemot ämnet som undersöks. Detta är en relevant metod för uppsatsen, eftersom den undersöker medieartiklarnas framställning av molntjänsternas miljöpåverkan genom att kategorisera i positivt, negativt och neutralt. Sentimentanalysen av medieartiklarna skedde i flera steg. I första hand har kodning av artiklarna applicerats med hjälp av ett kvalitativt dataanalysverktyg (MAXQDA, 2018.2).

Därefter skedde ytterligare inslag av kvalitativ dataanalys, i form av noggrann genomläsning av artiklarna för djupare bedömning om dessa är korrekt placerade i sina kategorier. De

vetenskapliga artiklarna har också behandlats kvalitativt. Först har vi, genom att endast läsa abstraktet, avgjort om artikeln är relevant. Sedan har vi gått igenom de vi samlat in mer noggrant för att bedöma om de faktiskt var relevanta eller inte. De som sparades lästes igenom en tredje gång i syfte att ta ut information. Således är dataanalysen kvalitativ. Eftersom det krävdes en detaljerad insyn i ämnet för att besvara forskningsfrågan, och för att det var en kvalitativ datainsamling och dataanalys, ansåg vi att fallstudier var en passande strategi för uppsatsen (Oates, 2006).

Fallstudier fokuserar på en “instans” eller ”fall” av det som undersöks, för att få en detaljerad inblick in i “fallets” liv, processer och relationer (Oates, 2006). Fallet i denna uppsats var molntjänster. Vi ville få en inblick i det som media skriver om dess miljöpåverkan, och vad de väljer att lyfta fram, om det till exempel är mestadels positiva eller negativa aspekter. Vi ville även få en inblick i klimatforskningen och vad de säger om molntjänster, samt vad IT-forskning säger om miljöpåverkan. Det har undersökts om forskningen menar att molntjänster har stor påverkan på utsläpp, eller om det är tvärtom. Med detta anser vi att denna strategi var lämplig för uppsatsen.

Denna uppsats är en kombination av utforskningsstudier och beskrivande studier.

Utforskningsstudier används för att definiera frågor som ska användas i senare studier och för att förstå ett forskningsproblem, vilket är bra när det finns mindre litteratur skrivet om ett ämne (Yin, 2003). Precis som de studier som använder utforskningsstudier finns det relativt lite litteratur om ämnet som denna uppsats behandlar (detta diskuteras vidare i 3.1). Uppsatsen analyserade kritiskt medias representation av molntjänster med tanke på miljöpåverkan och

6 undersökte detta detaljerat. Av denna anledning var även beskrivande studier relevant (Oates, 2006). Därför var denna kombination passande

2.2 Datainsamlingsmetodik

Enligt Oates (2006) kan dokument vara många olika saker: dokument som logistisk data från inom organisationer och företag, dokument som statistik eller modeller producerat för ett

ändamål inom en studie och publikationer. Därför var dokumentanalys vår datainsamlingsmetod.

De typer av dokument som användes för att samla information är publikationer och

sekundärdata. “Publikationer” inkluderar akademisk litteratur, böcker, journaler och artiklar och konferens artiklar. Fokuset låg dock främst på akademisk litteratur och journaler. Vi fick även in sekundärdata, som inkluderar: forskningsdata och fältnoteringar från studier som avsiktligt arkiverats till förmån för framtida forskare; regeringsundersökningar och andra offentligt finansierade undersökningar. Vi använde även “multimedia documents”, som inkluderar elektroniska källor så som hemsidor och skärmklipp (screenshots), och data i form av bild eller ljud. De mest relevanta publikationer på dessa hemsidor var från NASA, Greenpeace och

Naturvårdsverket. Multimediadokument, som hemsidor, samlades in när sökning skedde på vissa nyckelord, som till exempel “ecological IT”, och bedömdes vara användbara för sitt ändamål.

Det kan dock vara svårt att verifiera innehållet i mediedokument, då det ofta inte framkommer någon information om upphovsmännen bakom artiklarna (Bryman & Nilsson, 2011, s. 499).

Detta leder till en viss osäkerhet i om artikelns författare har kunskap kring ämnet i fråga (Bryman & Nilsson, 2011, s. 499). Som vi nämnt i avgränsningen (se kapitel 1.4) behandlar uppsatsen mediedokument inom branschmedia, vilket kan ge mer trovärdighet till artiklarna då författarna är journalister inom IT och teknik.

2.2.1 Utvärdering av dokument

Uppsatsen har undersökt de källor som hittats genom att undersöka hur många som tidigare citerat det och genom att ta hänsyn till att författarens egna åsikter i ämnet kan ha påverkat resultatet. Därför rekommenderar Oates (2006) att källor ska hanteras med kritiskt öga.

Dessutom är det viktigt att förstå anledningen till varför dokumentet skapades, då det kan ha påverkat resultatet. Ett exempel är när företag inom sockerindustrin betalade forskare att ta fram forskning som visade på att det fanns ett samband mellan intag av fett, och hjärt- och

kärlsjukdomar (Domonoske, 2016). Det är därför viktigt att avgöra om dokumentet faktiskt är relevant eller ej för undersökningen (Oates, 2006).

2.3 Genomförandet av datainsamling

Dokumentsamlingen delades först upp till två grupper: mediedokument och vetenskapliga dokument. Detta för att det krävdes två olika metoder att samla in datan på. Nedan beskriver vi hur vi gick tillväga för att samla in dokumenten som var relevanta.

7 2.3.1 Mediedokument

För att hitta mediedokument som skulle vara relevanta i uppsatsen användes Retriever Research (2019), ett mediearkiv med svenska dagstidningar och tidskrifter. Första steget var att skriva in sökord som artiklarna behövde innehålla. I detta fall var orden “molntjänst” och “miljö” ett krav att artiklarna ska diskutera kring molntjänster och miljön. Sedan skrevs sökord i ett fält som krävde att artiklarna skulle innehålla minst en av dessa ord, med anledning att få med ett större omfång av artiklar. Att bara tillåta vissa ord begränsar resultaten, som att vissa artiklar kanske använder en synonym till order molntjänster. Dessa artiklar skulle då falla bort. Några av dessa sökord var bland annat: cloud computing, molntjänster, molnlagring, klimatförändring,

energiförbrukning, datacenter, data center, utsläpp. Vid sökningen användes trunkering av alla sökord, vilket innebär att “avkorta orden genom att ersätta en eller flera bokstäver med ett specialtecken”, i detta fall en asterisk (Trunkera, 2008). Detta gjordes för att kunna söka på alla möjliga ändelser av “rotorden”.

Enligt Mekhatria (2015) så blev molnet populärt först efter 2005, runt 2010. Därför valdes endast resultat från 2005 och framåt. Efter dessa filtreringar var antalet resultat 135 742. Det fanns många resultat från olika typer av tidningar som till exempel dagstidningar och veckotidningar kvar efter sökningen. Eftersom det som skulle undersökas var vad personer inom IT och teknik, så som IT-journalister och liknande, skriver om ämnet så var nästa steg att sortera ut de relevanta källorna, som var branschmedia inom IT och teknik. Även efter denna begränsning var antalet resultat cirka 40 000, så en ytterligare uppdelning krävdes. Resultaten delades upp i tryckt press och digitala källor eftersom det inte gick att söka på och få resultat från dessa två typer samtidigt.

Slutligen laddades 2093 artiklar ner, som var ett rimligt antal med tanke på uppsatsens omfattning och tidsbegränsning.

2.3.2 Vetenskapliga dokument

Sökmotorerna som användes var Scopus, Web of Science, och Google Scholar.

Dokumentsökningen påbörjades med att skriva ner olika relevanta sökordskombinationer för att endast få fram artiklar som behandlar molntjänster och miljö. Dessa sökord var bland annat cloud computing, green IT, emissions, global warming, cloud storage, data center,

environmentally friendly, impact, cloud, osv. Eftersom molntjänster började få spridning mellan åren 2005 - 2010, filtrerades artiklar, som publicerats tidigare än 2005, bort (Mekhatria, 2015).

För att fokusera på de arbeten med mest trovärdighet sorterades resultaten från flest citerade till minst citerade artiklar. Två Google Sheets(kalkylblad) skapades som hade varsin funktion. I det första kalkylbladet låg alla 72 resultat som vid första anblick ansågs relevanta. Dessa lästes igenom en i taget. Efter att ha läst abstrakt och efter att ha skummat igenom artikeln, bedömdes det om den faktiskt var relevant eller inte. Om inte, så förkastades den. Om den fortfarande ansågs relevant så sparades den i ett annat kalkylblad. Det andra kalkylbladet innehöll 25 artiklar, med namn, länkar och motivering till varför de ansågs vara till nytta, samt datum när de hittades. Nästa steg var att läsa igenom artiklarna sparade i kalkylblad nummer två, och

anteckningar fördes om viktiga delar i ett dokument för att enkelt kunna sammanställa vid ett

8 senare tillfälle. Antalet artiklar som faktiskt användes i uppsatsen var 12. Dessa källor

publicerades mellan åren 2008 - 2019, med jämn fördelning.

2.4 Metodik för dataanalys

I denna uppsats gjordes en innehållsanalys då all data som samlats in bestod av vetenskapliga textdokument och mediedokument, som kunde vara textdata, bilder, och ljud. Enligt Weber (1990, s. 9) använder innehållsanalys olika procedurer för att kunna dra giltiga slutsatser från text. Den används bland annat för att jämföra media och olika “kommunikationsnivåer”, identifiera författarens intentioner, upptäcka om en artikel har propaganda, eller beskriva olika trender i vissa dokument (Weber, 1990, s. 9).

2.4.1 Mediedokument

Antalet dokument som samlades in med hjälp av Retriever Research (2019) var stor (2093 stycken artiklar), så det första steget i analysen av dessa dokument var att importera dem till MAXQDA (2018.2), ett mjukvaruprogram för kvalitativ dataanalys. Programmet har flera olika funktioner för dataanalys och för undersökningen användes funktionen “lexical search”. En lexical search möjliggör sökandet av vissa ord i ett dokument och sedan en automatisk kodning av dessa ord. Det innebär att sökord, som till exempel “energi”, “utsläpp” och “miljö”, kunde skrivas in och sedan få färdiga “koder” för varje träff av de orden i samlingen av dokumenten.

Inom dessa artiklar var antalet träffar i lexical search 3567. Träffarna var olika ord som fanns i artiklarna och som stämde överens med sökorden. En artikel kunde få flera träffar medan vissa artiklar inte fick någon träff alls.

Efter att ha genomfört en lexical search gick vi igenom varje träff, och behövde en sortering av resultaten för att kunna kategorisera artiklarna. Sentimentanalys är den kvalitativa metod som användes i syfte för att identifiera övergripande teman vid genomläsning av artiklarna. Artiklarna lästes igenom i syfte att identifiera ett övergripande tema för varje artikel, enligt “Coding Filters”

metoden i Saldañas “The coding manual for qualitative researchers” (2009). För detta användes olika färger för olika sammanhang och “kodade” på så sätt alla artiklarna. Färgerna vi använde oss var dessa:

● Röd färg för de artiklar som talade om molntjänsternas miljöpåverkan som en utmaning, eller som att det har en negativ miljöpåverkan.

● Grön färg för de artiklar som insinuerade att molntjänster har en positiv miljöpåverkan, eller hjälper till i att stoppa klimatförändringen.

● Blå färg för de artiklar som inte hade med ämnet miljö att göra. Det kunde till exempel vara artiklar som skrev om “IT-miljöer” som kom upp när vi sökte på ordet “miljö”.

● Magenta färg för de artiklarna som var neutrala om miljön i kontext av datorhallar, eller om det var svårt att avgöra om det var menat positivt eller negativt i den kontexten.

Eftersom fokus låg på de artiklarna som explicit eller implicit har en positiv eller negativ syn av molntjänsternas miljöpåverkan, och som kan undersökas för att driva en agenda enligt

9 dagordningsteorin (se kapitel 3.4), valde vi att göra en avgränsning på de röda och gröna

artiklarna.

Efter detta genomförde vi en mer djupgående sentimentanalys, och gick igenom varje artikel markerad med rött eller grönt en andra gång, för att igen avgöra om den kan anses positiv eller negativ. Om den fortfarande uppfattades ha en positiv eller negativ åsikt, eller insinuerade att molntjänster är bra eller dåligt för miljön, sparades artikeln. En kort sammanfattning om varje artikel skrevs där det motiveras varför den ansågs vara positiv eller negativ. Detta gjordes för att kunna kategorisera artiklarna, för att se om det finns några återkommande teman.

Kategoriseringen och filtreringen utfördes som tidigare nämnt, enligt Saldaña (2009). Antalet gröna och röda artiklar minskade, från 59 till 8 gröna, och från 21 till 12 röda. Det beror på att de som tidigare markerats med grönt inte skrev att molntjänster har en positiv miljöpåverkan, utan att deras egna datorhallar är mer hållbara än genomsnittet. Till exempel bedömdes några av dem som positiva vid första anblick, men på grund av att de inte explicit förklarar anledningen till varför molntjänster är bra för miljön, så kunde de inte kategoriseras och togs därför bort. Att antalet artiklar minskade beror på att de inte handlade om att molntjänster har positiv miljöpåverkan, eller negativ miljöpåverkan. Dessa placerades således om till magenta.

Antalet röda artiklar var 12, antalet gröna artiklar var 8, antalet blåa artiklar var 494, och antalet magenta artiklar var 128. Antalet artiklar var då totalt 642. Efter avgränsningen till endast gröna och röda artiklar blev antalet artiklar 21, som vi sedan i kapitel 4 kommer att presentera, och analysera o kapitel 5. Nedan följer två cirkeldiagram med dessa siffror i procent. Diagrammet 1.1 visar procentsatser för de positiva, negativa, samt neutrala artiklar, medan diagram 1.2 visar endast resultaten som är relevanta för oss (positiva och negativa artiklar).

10 Diagram 1.1. Positiva, negativa, och neutrala artiklar i MAXQDA

Diagram 1.2. Positiva och negativa artiklar i MAXQDA

11 Artiklarna som markerats med rött eller grönt har sorterats ytterligare i kategorier (se bilaga 1 för tabeller). Dessa kategorier beskrev vad artikeln i fråga anser är negativt eller positivt med

molntjänsternas miljöpåverkan. De negativa artiklarna har delats upp i dessa kategorier:

“smutsiga energikällor”, “utsläpp”, och “annat”. Kategorierna delades upp på det sättet då 8 av 12 artiklar diskuterade smutsiga energikällor och 3 av 12 diskuterade utsläpp. “Annat” kategorin finns då 5 av 12 artiklar tar upp ämnen som till exempel giftiga kemikalier och stor

strömförbrukning. Vi ansåg att dessa “subkategorier” inte nämndes tillräckligt överlag för att få sin egen kategori.

De positiva artiklarna har delats upp i dessa kategorier: “minskade utsläpp”, “minskade antal resor och transporter som leder till mindre utsläpp”, och “annat”. Minskade utsläpp diskuterades i 3 av 8 artiklar och minskade resor nämns i 4 av 8 artiklar. “Annat” kategorin finns då 5 av 8 artiklar nämnde andra positiva saker som till exempel resurseffektivitet och minskad

energiförbrukning. Vi ansåg även i detta fallet att sub-kategorierna inte nämns tillräckligt ofta för att få sin egen kategori.

2.4.2 Vetenskapliga dokument

Enligt Oates (2006) är första steget i dataanalysen av de vetenskapliga dokumenten var att läsa igenom alla dokument. För att sedan identifiera gemensamma teman och sammankopplingar som har att göra med molntjänsternas miljöpåverkan, kodades varje dokument och textstycke med ett ord som sammanfattar texten på ett bra sätt. Identifiering av teman utfördes genom att läsa innehållet och förstå vilken aspekt av molntjänster som ansågs problematiskt eller främjande i förhållande till ekologisk hållbarhet. Till exempel om en artikel skrev om hur mycket energi datorhallar använder, eller om datorhallar inte använder sig av förnybar energi, och detta läggs fram som något problematiskt, blev temat “Energiförbrukning”. Om en artikel pratar om utsläpp i samband med produktionen, driften och användningen av molntjänster som kommer från bland annat energiförbrukningen så var temat “Utsläpp”. Var ett tema återkommande, blev det en kategori i presentationen av empirin, se kapitel 4.2. Således är kategorierna som framkom från kodningen: energiförbrukning, utsläpp, vattenförbrukning, och möjligheter. Med hjälp av ordkodningen var det enkelt att sammanställa allt som fanns i varje tema. Nästa steg var att försöka förklara de mönster som hittas, med hjälp av teorierna som beskrivs i kapitel 3 (Oates, 2006).

12

3 Teori

Teorikapitlet inleds med information om tidigare forskning och följs av en motivering till valet av teorierna som är till grund för uppsatsen, som sedan presenteras. En av dessa teorier är en egenbyggd teori, medans den andra är en vedertagen teori.

3.1 Tidigare forskning

Det finns tidigare forskning om datorhallar och IKT, och relationen till klimatförändringen. Det finns även studier som visar på hur medier framställer problem, ämnen eller frågor för att driva en agenda. Vi har dock inte hittat någon tidigare forskning som kombinerar dessa två ämnen, hur datorhallarnas miljöpåverkan presenteras i medier.

3.1.1 Tidigare forskning inom media

Det finns tidigare forskning angående media, medialisering och dagordningsteorin. Media anses ha makt över allmänhetens perception om verkligheten, och deras åsikter om ett ämne eller fråga (Eldridge, 1993). Till exempel skriver Eldridge (1993) att media spelade en roll i att avsluta Vietnamkriget. Detta genom att visa den skräck och brutalitet som kriget hade genom

nyhetsreportage i TV. Regeringen avslutade kriget på grund av folkets opinion om kriget, som skapats genom media (Eldridge, 1993). Bryant & Oliver (2009) menar att under Irakkriget exponerade media i USA en stor del av konflikten, och i en undersökning kom det fram att det som folket ansåg vara den viktigaste frågan för landet var just Irakkriget. Media kan således fokusera allmänhetens uppmärksamhet och influera dess perceptioner av de viktigaste

händelserna som berör det land de bor i (Bryant & Oliver, 2009). Bryant & Oliver (2009) skriver också att forskningen tidigare kommit fram till att media har ett inflytande på allmänhetens verklighetsuppfattning. Angående politiken och media skriver Jacobsson och Pierre (2008) att det finns en generellt accepterad uppfattning om att det är media som styr dagordningen, genom medialisering. Det finns nästan inget sätt att lansera en politik som inte presenteras på ett bra sätt i media. Det skrivs om hur politiken påverkas av medierna, och således medialiseringen, som berör hur politiken ska styras och hur dagordningen ska se ut. Medier och mediemakt finns överallt i samhället, och indirekt eller direkt påverkar besultsprocesser som tas på flera nivåer (Jacobsson & Pierre, 2008).

3.1.2 Tidigare forskning inom IT och klimatet

Enligt Murugesan & Gangdharan (2012) stod energiförbrukning och koldioxidutsläppet av datorhallar 2007 för 2% av den globala elförbrukningen, i nivå med luftfartssektorn. Därför har molntjänstindustrin blivit en av de huvudsakliga miljöbovarna för klimatförändringen.

Traditionella datorhallar slösar ofta energi på grund av att de inte är effektiviserade, medan moderna datorhallar kan med hjälp av tekniker som virtualisering stänga av servrar och på så sätt spara energi och på utsläppen. Den största skillnaden i att byta till datorhallar skedde hos mindre

13 företag, som sparade ungefär 90% av den tidigare utsläppsnivån . Hos större företag var siffran mindre, och minskningen låg på mellan 30-60%. På så sätt kan molntjänster och deras

datorhallar hjälpa till att minska, eller kontrollera utsläppen. Dock finns det forskning som pekar åt andra hållet. Greenpeace menar att molntjänster kan skynda på koldioxidutsläppen genom att utökningen av antal datorhallar, med anledning att efterfrågan av molntjänster kommer att öka de kommande år (Murugesan & Gangdharan, 2012). Eftersom att kol och fossila bränslen är en av de största källorna till världens el, och att bygga fler datorhallar på kort tid kan låsa

molntjänsteinsudtrin till kol och energi (Cook, Lee, Tsai, Kong, Deans, Johnson & Jardim, 2017). Det kan i sin tur leda till mer utsläpp, eftersom efterfrågan ökar världen över (Cook et al., 2017). Användningen av molnet kommer dramatiskt öka både hos organisationer, företag och privatpersoner (Murugesan & Gangdharan, 2012).

3.2 Motivering av teorival

Teorierna som valts är “IT:s påverkan på växthuseffekten” och dagordningsteorin. IT:s påverkan på växthuseffekten är en egenbyggd teori. Anledningen till varför denna är nödvändig är för att det behövdes en teori som stödjer varför denna uppsats går ut på att utforska molntjänsternas miljöpåverkan. Teorin visar hur viktigt det är att tänka på miljön då det är främst mänskliga aktiviteter som har bidragit till klimatförändringarna som sker. I analysen används den för att validera huruvida media har en korrekt representativ bild av molntjänster, eller om de bidrar med information som enligt forskningen anses inkorrekt. Dagordningsteorin används för att visa vikten av det som porträtteras i medier. Media har stor inflytande på allmänheten, då de kan forma individens tankar och åsikter. För branschmedia är målgruppen personer som är

intresserade av teknik och IT. Precis som massmedier, har branschmedier visst inflytande på sina mottagare. Av den anledningen är det viktigt att undersöka vad för information som går ut till allmänheten och förstå vad för inverkan informationen kan ha på allmänheten. Det är nödvändigt att de medieartiklar som undersöks i denna uppsats ger korrekt information till branschmedias målgrupp, därför är användningen av teorin motiverad. Användningen av båda teorierna till denna uppsats styrker behovet av undersökningen, både med tanke på miljöfrågan, och medias sätt att skriva om saker.

3.3 IT:s påverkan på växthuseffekten

NASA skriver i “The Causes of Climate Change” (2019b) att livet på jorden beror på energin som kommer från solen. Ungefär hälften av ljuset som når jordens atmosfär passerar genom luften och molnen till ytan, där den absorberas och sedan strålas uppåt i form av infraröd värme.

Cirka 90 % av denna värme absorberas sedan av växthusgaserna och strålas tillbaka mot ytan, vilken värms till ett livsuppehållande temperatur (NASA, 2019b).

Växthuseffekten är uppvärmningen som uppstår när atmosfären fångar värme som strålar ut från jorden mot rymden (NASA, 2019b). Naturskyddsföreningen (2017) skriver att växthuseffe kten förstärks när mängden växthusgaser i atmosfären ökar. Det leder till en ökning på jordens medeltemperatur, vilket kallas för global uppvärmning. Den globala uppvärmningen är

14 anledningen till att klimatet förändras (Naturskyddsförening, 2017). Gaserna i atmosfären som vid ökning medverkar till klimatförändringen, är de som inte reagerar på temperaturförändringar, bl.a. Vattenånga, CO2, metan, kväveoxid och klorfluorkolväten (NASA, 2019b).

Enligt NASA (2019b) beror den globala uppvärmningen som observerats redan under 1920-talet på den mänskliga expansionen av "växthuseffekten". Förbränning av kol och olja har ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Även att skövla land av olika anledningar har ökat växthusgaserna (NASA, 2019b). IPCCs “Climate Change 2014 Synthesis Report Summary for Policymakers” (2014) skriver att industriella verksamheter under de senaste 150 åren har bidragit till en ökad koldioxidnivå i atmosfären. Det finns mer än 95% sannolikhet att mänskliga

aktiviteter under de senaste 50 åren har medverkat i att påskynda klimatförändringarna i en onaturlig takt (NASA, 2019b). Konsekvenserna av den onaturliga klimatförändringen är enligt NASA (2019b): Haven värms upp och glaciärer kommer att smältas, vilket leder till en ökad havsnivå. Vissa grödor och växter kommer att växa kraftigare, men på grund av den globala uppvärmningen kommer höga temperaturer att förändra områden där grödor växer bäst, och kommer således att påverka naturliga växtsamhällen negativt (NASA, 2019b). Ytterligare konsekvenser nämndes i bakgrunden, i kapitel 1.1. För att klimatförändringarna inte ska bli allvarligare, skriver Naturskyddsföreningen (2016) att växthusgasutsläppen från fossil energi och jordbruk måste minskas snabbt och att skogsbruket måste bli hållbart. De skriver även att

temperaturhöjningen måste begränsas till 1,5 - 2 grader (Naturskyddsföreningen, 2016).

Dessutom måste energin i framtiden komma från 100% förnybara energikällor i hela världen och inte från resurser som tar slut såsom olja och uran (Naturskyddsföreningen, 2017).

Det kräver stora mängder energi för att tillverka och driva datorhallar, och den globala energiförbrukningen av IKT-industrin står för ungefär 8% av den totala globala

energiförbrukningen (Elmeligi & Belkhir, 2018). År 2020 beräknas den siffran höjas till 14%

(Elmeligi & Belkhir, 2018). Mills (2013) skriver att energin som IKT och datorhallar drivs på kommer inte alltid från förnybara energikällor, så oavsett hur effektivt designat datorhallen är, så kan datorhallen ha stora utsläpp. Det beror på elnätet som datorhallen står på, så om den energin kommer från “smutsiga” källor, kommer datorhallen att ha en högre utsläppsnivå än andra datorhallar som drivs av förnybar el. Dessutom är kol världens största och snabbast växande källa till el, som levererat cirka 68% av all el det senaste decenniet och förutspår att leverera 50%

det kommande decenniet (Mills, 2013). Något som dock är viktigt att tänka på är att även om storleken på datorhallar växer kontinuerligt (Mills, 2013), har varje enskild server under denna utveckling blivit mera “energi-proportionell” (Abts, Marty, Wells, Klausler & Liu, 2010). Enligt Barroso & Hölzle (2007) innebär “energi-proportionalitet” att en dators energiförbrukning är proportionell till dess användning. “Energi-proportionella konstruktioner skulle möjliggöra stora energibesparingar i servrar, vilket potentiellt fördubblar effektiviteten vid användning” (Abts et al., 2010).

I och med att den levnadsstandard som uppkommer i ett informationsteknologiskt samhäll e sprids globalt, så minskar den digitala klyftan i takt med ökningen i efterfrågan på datorhallar (Fettweis & Zimmerman, 2008). Enligt Cook et al. (2017) sker det förbättringar i

energieffektivitet hos datorhallar för att minska energisvinnet och därmed minska utsläppen i samband med detta. Lägre kostnader och större bekvämligheter med molntjänster leder till mer dataanvändning, och mer gemensamt utnyttjande av nätverk. Men mera energieffektiva

datorhallar ökar efterfrågan på datorhallar. I takt med att datorhallar blir mer effektiva, byggs

15 fler, och energi- och resursförbrukningen ökar. Det kan i enlighet med Mills göra industrin

beroende av energi från kol och fossila bränslen. Sammanfattningsvis bidrar datorhallar och IKT-industrin till utsläpp, genom sin enorma energianvändning av både förnybar men mestadels smutsiga energi, som i sin tur påverkar växthuseffekten (Cook et al., 2017).

3.4 Dagordningsteorin

Dagordningsteorin diskuterar vilken roll media har i att göra vissa frågor till en offentlig agenda (public agenda). En offentlig agenda är en fråga som invånarna i ett samhälle eller offentligheten bryr sig om. Teorin undersöker och utvecklar relationen mellan hur massmedia porträtterar ett ämne, och offentlighetens inställning eller reaktion till ämnet. Till en början var den ett verktyg för att förklara hur allmänhetens åsikter om politik skiftas på grund av massmedias inblandning under politiska val (Mohd Zain, 2014). Dearing & Rogers (1996, s. 2) skriver att

dagordningsteorin “ger en förklaring till varför information om vissa frågor, och inte andra frågor, finns tillgänglig för allmänheten i en demokrati”. Efter det har teorin utvecklats till att förklara hur ämnen presenteras i media, med begrepp som “frame” och “prime”, och används ofta inom medie- och kommunikationsforskning. Således kan massmedia vara ansvariga för att influera och forma åsikter om den offentliga agendan, medvetet eller omedvetet (Mohd Zain, 2014). Frame är en böjning av framing, som enligt Berglez (2011) inom medier är associerad med handlingen att välja och belysa vissa delar av händelser eller problem, och att dra linjer mellan dem för att framhäva en specifik tolkning, utvärdering eller en lösning. Framing är också den övergripande kognitiva och epistemologiska struktureringen av nyheter i media, som till exempel, sättet som journalistik presenterar den sociala verkligheten som ett set av strikt delade institutioner (vetenskap, finans, politik, kultur osv.) och reproducerar särskilda rumsliga

kategorier och uppdelningar, till exempel genom att rapportera nyheter från och om lokalt, inhemskt eller utrikes område (Berglez, 2011). Prime är en böjning av “priming”, som ett begrepp inom psykologi som syftar på fenomenet att exponering för en viss stimulus påverkar våra reaktioner på andra stimuli, även om vi inte är medvetna om det (Egidius, u.å.).

Mohd Zain (2014) skriver att dagordningsteorin inte anser att massmedier erhåller makten att bestämma den offentliga agendan, speciellt i form av åsikter och attityder. Däremot har massmedia tillgång till att influera allmänhetens perception, värderingar, fokus och

prioriteringar. Således tenderar människor, med influens av media, att forma egna åsikter eller fokus mot de frågor som de anser värdiga att inkluderas i deras egna mentala agenda. Det finns forskning som pekar på att det som har inverkan på massmedias agenda är både offentlighetens agenda, allmänhetens och mediapublikens intressen. Detta bedöms som ett legitimt antagande av den orsaken att media är omringad av organisationer, företag och marknader, vilka i sin tur styrs av allmänhetens intressen och efterfrågan. Massmedia har ett ansvar att svara på vad deras mottagare vill ha och vad som kommer att attrahera dem. Förutom det finns forskning som pekar på möjligheten att regeringar, politiker och PR tar fördel av massmedias agendasättande, för att främja sin egen policy. Vilket är speciellt tydligt under valtider (Mohd Zain, 2014).

Enligt Mohd Zain (2014) diskuterar teorin hur massmedia, direkt och indirekt, påverkar och formar hur allmänheten ska tänka, inte bara vad de ska tänka på. Därav utökas omfånget till att inkludera kognitiva aspekter om agendasättande, som strukturen av massmedias agenda och hur

16 allmänheten redan känner för ämnet och frågan. Det åstadkoms främst genom framing och

priming. När en viss fråga har genomgått priming och framing av massmedia är den omedelbart viktig för deras publik och påverkar hur de eller allmänheten känner för den. Teorin tar också upp till vilken grad massmedia faktiskt kan påverka allmänheten eller deras publik. Ny forskning menar att det beror till stor del på personliga variabler hos individen i gruppen. Dessa variabler inkluderar bakgrund, utbildning och förståelsen angående frågan som presenteras. Desto

tillgängligare och snabbare mediet är, desto framgångsrikare är det i att sprida information och i att sätta en specifik agenda. Således har media influens att påverka den offentliga agendan på kort tid (Mohd Zain, 2014).

Enligt Mohd Zain (2014) kan dagordningsteorin sammanfattas: medias dagordningssättande kommer från den offentliga agendan, regeringens policy eller från politiker. Media har inflytande när det kommer till att manipulera allmänheten eller deras publik i vad de ska tänka på, men har ingen påverkan på de i samhället som inte tror på att informationen är trovärdig. Desto snabbare enhet som används vid distribuering av information, desto mer inflytelserikt är massmedia. När det kommer till massmedias inflytande på samhället, måste mottagarna få korrekt kunskap, så att de själva kan utvärdera de övergripande faktumen. Utifrån informationen de ges kan de sedan forma sin egen åsikt i frågan, vilket är viktigt för att undvika ett alltför stort beroende av massmedier i samhället (Mohd Zain, 2014).

17

4 Resultat

I detta avsnitt sammanfattar vi inledningsvis resultaten från vår dokumentanalys, för att sedan presentera dem mera detaljerat. Antalet medieartiklar som vi presenterar är 17 (av totalt 20 artiklar) och antalet vetenskapliga artiklar är 13.

4.1 Sammanfattning av dokumentanalys

Kategorierna hos de vetenskapliga artiklarna skiljer sig lite från kategorierna hos medieartiklarna, vilket beror på att medieartiklarna inte nämnde samma saker som de

vetenskapliga artiklarna. Kategorien “utsläpp” finns både i de vetenskapliga artiklarna, och i medieartiklarnas positiva och negativa kategorier. “Energiförbrukning” nämns inte tillräckligt ofta i medieartiklarna för att ha sin egen kategori, dock talar de om smutsiga energikällor som det står lite om i de vetenskapliga artiklarna under kategorin “utsläpp”. “Vattenförbrukning”, som är en kategori i presentationen av de vetenskapliga artiklarna, nämns inte heller tillräckligt ofta i medieartiklarna för att ha sin egen kategori. Kategorin “möjligheter” finns inte hos

medieartiklarna, eftersom alla positiva medieartiklarna skriver om möjligheter som molntjänster skapar för miljön. De positiva artiklarna har sedan indelats i olika kategorier som motsvarar de negativa medieartiklarna. Om kategorin “möjligheter” fanns hade alltså alla positiva

medieartiklar hamnat i en enda kategori.

De vetenskapliga artiklarna talar om energiförbrukning hos molntjänster som något

problematiskt. Datorhallar föbrukar stor mängd el. Detta beror på flera saker, bland annat nya energieffektiva tekniker, vilket i sin tur ökar efterfrågan. En ökad efterfrågan leder till byggandet och utökningen av fler datorhallar och fler datorhallar i världen ger mer energiförbruk oavsett hur effektiva de kan bli. Exempel på författare som tar upp energiförbrukningen är Buyya & Gill (2018), Andrae (2017) och Fettweis & Zimmerman (2008).

När det kommer till utsläpp, nämns det ofta hur stor del av det globala utsläppet som

molntjänster står för (UNFCCC, 2016 ; Buyya & Gill, 2018). Det är i nivå med luftfartssektorn.

Det talas om hur data bidrar till koldioxidutsläppen, och att det är viktigt att minska detta i framtiden. Vattenförbrukningen tar upp hur mycket vatten som går åt i datorhallar, det talas om nedkylning och vatten som en del i generering av elektricitet (Shehabi, Smith, Sartor, Herrlin, Brown, Koomey, ... Lintner, 2016 ; Kozlowicz, 2014). Den sista kategorin är möjligheter, där talas det om hur molntjänster kan hjälpa miljön i framtiden och användas som ett verktyg för att bromsa klimatförändringen (United Nations, 2016; Singh et al., 2015).

Mediertiklarna är uppdelade i positiva och negativa artiklar, vilka har egna kategorier. Det som diskuteras i de negativa artiklarna är bland annat smutsiga energikällor, som handlar främst om att Greenpeace kritiserar större företag för den smutsiga energi som deras datorhallar drivs på.

Det talas också om utsläpp i och med att molntjänstindustrin utökas och står för en stor del av det globala koldioxidutsläppet. Förutom det nämns det mer tekniska detaljer, som att fläktar för nedkylning tar mycket energi. Ett par medieartiklar som klassas som negativa är Campanello (2015), Lindkvist (2011) och Gylesjö (2019). Bland de positiva artiklarna talas det ofta om hur

18 molntjänster kan minska det totala globala utsläppen, genom att minska på resor i samband med arbete och genom ersättning av fysiska servrar hos företag. Molntjänster anses vara energi och resurseffektivt, och hjälper miljön genom det. Några positiva medieartiklar är Hjelte (2011), ComputerSweden (2010) och Torstensson (2010).

4.2 Presentation av dokumentanalys för vetenskapliga artiklar

De kategorier, eller teman, som de vetenskapliga artiklarna är uppdelade i är: energiförbrukning, utsläpp, vattenförbrukning och möjligheter. Dessa teman representerar en sammanställning av de artiklar som skriver om, eller nämner, en aspekt av molntjänster och dess påverkan miljön.

4.2.1 Energiförbrukning

Många artiklar skriver om energiförbrukningen som molntjänster medför. Enligt Mills (2013) fanns det under år 2013 tiotusentals datorhallar. Av dessa så förbrukade de större datorhallarna lika mycket el som en stad (Mills, 2013). Cook et al., (2017) skriver att datorhallarnas

elförbrukning stod för knappt 2 % av den globala efterfrågan på el. Enligt Mills (2013) använder en mobiltelefon som streamar en timmes video varje vecka, mer energi på ett år, än ett kylskåp under samma period. Om molnet var ett land skulle det ha det femte största elbehovet i världen (Mills, 2013).

En enda server i samma storlek som ett kylskåp krävde under 2013 mer ström än ett helt hem, med en genomsnittlig effekt per server på över 5 kW, en siffra som stigit med 40% mellan 2008 och 2013 (Mills, 2013). Antalet serverdatorer i datorhallar har ökat sexfaldigt till 30 miljoner från 1998 till 2008, och varje server drar mycket mer el än tidigare modeller (Mills, 2013). Van Heddeghem, W. et al (2010) nämner att många servrar drivs långt under deras faktiska kapacitet, vilket leder till att servrarna står och ödslar energi. En stor del av strömförbrukningen

härstammar från drift, kylning, avbrottsfri kraftförsörjning (UPS) och belysning.

Murugesan (2008) skriver att kall luft används ofta för att kyla ned servrar i datorhallar, vilket inte är speciellt energieffektivt. Det existerar alternativ till luftkylning, som till exempel flytande kylning. Flytande kylning är flera hundra gånger effektivare än luft, men ändå är företag ovilliga att använda tekniken. En anledning till det kan vara den komplexitet som medföljer (Murugesan, 2008).

Enligt Fettweis & Zimmerman (2008) förbrukade servrar och mobilnät totalt energimängder som motsvarar koldioxidutsläpp på cirka 130 miljoner ton under 2005. Det kan jämföras med de totala utsläppen från hela Belgien. Tre år senare observerades en ökning i energiförbrukningen på cirka 16-20% årligen i datorhallar. Som ett resultat av detta så förbrukade serverdatorer i datorhallar ungefär 180 terawatttimmar (TWh), vilket motsvarar 180 miljarder kilowatttimmar (kWh), el årligen - vilket är mer än 1% av den globala energiförbrukningen under 2005. Detta var ungefär lika mycket som 60 miljoner hushåll, mer än en tredjedel av alla hushåll i EU (Fettweis & Zimmerman, 2008).

19 Mellan åren 2010 och 2014 ökade energiförbrukningen i USA med 4%, således förbrukade datorhallar bara i USA ungefär 70 TWh, som representerar 1.8% av den totala

energiförbrukningen i landet (Shehabi, Smith, Sartor, Herrlin, Brown, Koomey, Masanet, Horner, Azevedo & Lintner, 2016). Det fanns anledning att tro att ökningen på 4% skulle fortgå och 2016 estimerades det, baserat på dåvarande trender, att energiförbrukningen skulle uppgå till cirka 73 TWh år 2020 (Shehabi et al., 2016). Mängden energi som förbrukas ökar regelbundet och förväntas vara 8000 TWh år 2030 (Buyya & Gill, 2018).

Andrae (2017) skriver att mellan år 2010-2015 så ökade datorhallarna globalt sin

energiförbrukning med 9%, baserat på det förväntades datorhallarna dra cirka 11% av den totala globala energiförbrukningen 2017. Man gjorde också en prognos för år 2025, där det bästa

möjliga scenariot låg på 43% och det faktiskt förväntade värdet ligger på 58%. Oavsett år, så drar datorhallarna mest energi av alla sektorer; som är produktion, nätverk, och

konsumentanvändning (Andrae, 2017).

Om det skulle ske en årlig tillväxt på 16% per år fr.o.m. 2008 i energiförbrukning i datorhallar, skulle den globala elförbrukningen på 3% av datorhallar öka (Andrae, 2017). Fördubblingen av konsumtionen som förutsågs av World Energy Council (WEC) för 2050 skulle således nås redan 2030 (Andrae, 2017). Den digitala klyftan, eller digital divide (Schweitzer, 2019), syftar på skillnader i tillgången och användandet av IKT. Fettweis & Zimmerman (2008) skriver att genom att sprida den levnadsstandard som uppkommer i ett informationsteknologiskt samhälle, skulle den digitala klyftan minska, samtidigt som efterfrågan på datorhallar skulle öka. Det skulle kräva 40% av den globala elproduktionsförmågan att tillgängliggöra denna

levnadsstandard för hela världen. På mindre än 10 år skulle hela befintliga

kraftproduktionskapaciteten vara otillräcklig för denna uppgift (Fettweis & Zimmerman, 2008).

I takt med att internettrafiken ökar, krävs en enorm distribuerad fysisk infrastruktur av utrustning som specifikt och nästan uteslutande förbrukar el (Mills, 2013). Eftersom kol är världens störs ta och snabbast växande källa till el, som under det senaste decenniet stått för 68% av eltillförseln och förutspår att leverera minst 50% under det närmaste decenniet, så är det enligt Mills (2013) en verklighet att det digitala universumet och molnet drivs av kol. I enlighet med detta menar Cook et al. (2017) att övergången till molnet kan öka efterfrågan på kol och andra fossila bränslen trots vinster i energieffektivitet och användning av 100% förnybar energi, på grund av den dramatiska tillväxten i ny datorhallskonstruktion av molnföretag. Förbättringar i

energieffektivitet är önskvärt i datorhallar för att slösa så lite energi som möjligt, men kan på lång sikt leda till ökad konsumtion av resurser, som vatten och smutsiga energikällor. Detta eftersom energieffektivitet leder till lägre kostnader, som möjliggör en högre efterfrågan (större utbud till lägre kostnad). Vilket i sin tur leder till att fler datorhallar byggs och använder sig av

“smutsiga” elnät. Detta kan potentiellt låsa den digitala infrastrukturen till en långvarig

beroendeställning av kol och naturgas vid en tidpunkt då den snabba övergången till förnybara energikällor är väsentlig (Cook et al., 2017).

Mills (2013) skriver att datorhallarnas placering spelar stor roll för energiförbrukningen, eftersom de drivs på det lokala elnätverket. Ett exempel är när Facebook öppnade en stor datorhall i North Carolina under 2012, där elpriserna är långt under snittet för USA:s nationella genomsnitt. Men elnätet i North Carolina består till stor del av smutsig energi (56% kol och 32%