E4 Ljungby - Toftanäs
Ljungbykommun,Kronobergslän
Objektsnummer:137665
2
Objektsnummer: 137665
201(0A070001_.)
Objektdata
Vägnr: E4
Vägnamn: Ljungby – Toftanäs Objektnamn: E4 Ljungby – Toftanäs Objektsnummer: 137665
Kommun: Ljungby
Län: Kronoberg
Dokumentdata Titel:
Dokumentslag:
Utgivningsdatum:
Utgivare:
Kontaktperson:
Konsult:
Kontaktperson:
Gestaltningsprogram. E4 Ljungby–Toftanäs
Gestaltningsprogram 201
Trafikverket,Box 543, 291 25 Kristianstad, tfn0771-921921
Anna Karlsson, Projektledare, tfn 0771-921921
URS, Löfströms Allé 5, 172 66 Sundbyberg, tfn 08-553 935 00
Treeline Consulting AB,John Ericssonsgatan 7,112 22 Stockholm
ÅF-Infrastructure AB, Sveagatan 6, Box 81, SE-781 21 Borlänge
PatrikRisberg, Uppdragsledare,tfn 010-476 61 20
1 Inledning ...4
1.1 Bakgrund och förutsättningar ...4
1.2 Gestaltningsprogrammets syfte ...5
1.3 Vad är ett gestaltningsprogram? ...5
1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt ...5
1.5 Läshänvisning ...5
2 Landskapet i nuläget ...6
2.1 Hela sträckan ...6
2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500 ...8
2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500 ...10
2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000 ...12
2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100 ...14
2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826 ...16
3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer ...18
3.1 Vägen med sidoområden ...18
3.2 Konstbyggnader ...22
3.3 Väganläggningar ...29
3.4 Landskapselement i vägrummet ...30
3.5 Vägutrustning ...32
4 Gestaltningsförslag ...37
4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby ...37
4.2 Delsträcka B, Ljungby ...37
4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan ...39
4.4 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö ...43
4.5 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs ...46
5 Drift och underhåll ...47
6 Rekommendationer inför fortsatt arbete ...47
7 Referenser ...48
1 Inledning
Det här gestaltningsprogrammet är en bilaga till aktuell vägplan för E4 Ljungby- 7RIWDQlVLQI|UVDPUnG*HVWDOWQLQJVSURJUDPPHWUHGRYLVDUEH¿QWOLJODQGVNDSVELOG
gestaltningsprinciper och gestaltningsförslag av den aktuella vägsträckans vägområde och sidoområden.
De övergripande målen för vägprojektet är att;
• Upprustningen av aktuell vägsträcka syftar till en utbyggnad från
PRWRUWUD¿NOHGWLOOPRWRUYlJJHQRPEUHGGQLQJDYYlJEDQDQ'HWWDVNHUI|U
DWWI|UElWWUDIUDPNRPOLJKHW|NDWUD¿NVlNHUKHWHQVDPWVNDSDHWWOnQJVLNWLJW
EUDVN\GGI|U9l[M|$OYHVWDRFK/MXQJE\NRPPXQHUVYDWWHQWlNWHU
• Restriktionerna för väghållningen på E4:an kan upphävas.
• 8QGHUKnOORFKIHODYKMlOSQLQJVNDNXQQDXWI|UDVSnHWWHIIHNWLYWPLOM|PlVVLJW
och arbetsmiljömässigt vis.
• Under arbetet med utbyggnaden av E4 Ljungby-Toftanäs ska arbetet i sig inte LQQHElUDULVNHUI|UGHYDWWHQWlNWHUVRP¿QQVLRPUnGHW
• 9LGWUD¿NRPOHGQLQJVNDEH¿QWOLJYlJDQYlQGDVLVnVWRUXWVWUlFNQLQJVRP
möjligt.
• Hantering och rapportering av tillbud ska ske löpande under projekteringen och projektet har nollvision för allvarliga olyckor och tillbud. Även psykisk ohälsa ska tas i beaktande.
Gestaltningsprogrammets övergripande mål är att föreslå åtgärder som förstärker SRVLWLYDHIIHNWHURFKI|UPLOGUDUXWE\JJQDGVI|UVODJHWVQHJDWLYDHIIHNWHUSnEH¿QWOLJ
ODQGVNDSVELOGVDPWDWWI|UHVOnnWJlUGHUVRPELGUDUWLOODWWI|UW\GOLJDWUD¿NPLOM|QXUHWW
WUD¿NDQWSHUHSHNWLY
1.1 Bakgrund och förutsättningar
E4 mellan Helsingborg och Stockholm tillhör ett av Sveriges viktigaste transportstråk.
Den enda del av E4 på sträckan mellan Gävle och Helsingborg som saknar
motorvägsstandard är den aktuella vägsträckan på tre mil förbi Ljungby. Sträckningen DY(PHOODQ/MXQJE\RFK7RIWDQlVVDNQDUPRWRUYlJVVWDQGDUGRFKWUD¿NHQVWRSSDV
ofta upp vid olyckor eller andra incidenter.
8QGHUnUVDWWHVPLWWUlFNHXSSSnPRWRUWUD¿NOHGHQQnJRWVRPNUDIWLJW
PLQVNDGHDQWDOHWVYnUDRO\FNRU'HQVWlQGLJW|NDQGHWXQJDWUD¿NHQKDUGRFN
VNDSDWQ\DSUREOHPRFKIUHNYHQVHQDYLQFLGHQWHURFKRO\FNRUlUK|J'HQEH¿QWOLJD
PRWRUWUD¿NOHGHQKDUHQEUHGGDYPRFKlUHQVnNDOODGYlJ8WPHGVWUlFNDQ
¿QQVI\UDWUD¿NSODWVHURFKWRWDOWEH¿QWOLJDEURDUYDUDYVW\FNHQlUYlJSRUWDURFK
GC-portar.
8SSUXVWQLQJRFKXWE\JJQDGDYVWUlFNDQWLOOPRWRUYlJVNDXWI|UDVLEH¿QWOLJVWUlFNQLQJ
mellan Kånna och Toftaholm. Förändringarna sker främst i anslutning till vägens EH¿QWOLJDOLQMHI|ULQJYLONHWLQQHElUDWWSnYHUNDQSnODQGVNDSHWEOLUEHJUlQVDG
I samband med utbyggnaden ska även skyddsåtgärder genomföras för att förhindra förorening av vattentäkter i området. Den aktuella sträckningen av E4 går dels genom VN\GGVRPUnGHWI|U9l[M|RFK$OYHVWDNRPPXQHUVGULFNVYDWWHQWlNW%HUJDnVHQVDPW
genom Ljungby kommuns vattentäkt. Därutöver korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som spridningskorridorer.
1.2 Gestaltningsprogrammets syfte
Vägrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av utbyggnadsförslaget. Gestaltningsprogrammets syfte är att beskriva riktlinjer för gestaltning och utformning av vägområdet och vägens sidoområden.
Gestaltningsprogrammet är ett dokument som syftar till att vara vägledande för projekteringen i nästa skede.
1.3 Vad är ett gestaltningsprogram?
Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under planskedet. Där gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur JHVWDOWQLQJVV\QSXQNWVnVYDUDUJHVWDOWQLQJVSURJUDPPHWSnKXUGHWWDVNDJHQRPI|UDV
på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och XSSGDWHUDVXQGHUKHODSODQOlJJQLQJVSURFHVVHQPHQKDUVLQW\QJGSXQNWXQGHUGHW
skede som benämns samrådshandling. Det ska innehålla motiveringar för valda VWlOOQLQJVWDJDQGHQRFKO|VQLQJDUVDPWUHNRPPHQGDWLRQHUI|UIRUWVDWWDUEHWH
1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt
Gestaltningsprogrammet fokuserar på övergripande principer och strategier. Viktiga SODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQKDUlYHQLGHQWL¿HUDVGlUPHUVSHFL¿NDULNWOLQMHUKDUWDJLWV
fram.
1.5 Läshänvisning
,JHVWDOWQLQJVSURJUDPPHWKDUGHQEHU|UGDVWUlFNDQGHODWVLQLIHPGHOVWUlFNRUI|UDWW
på ett tydligt sätt presentera analyser och förslag längs sträckan. Delsträckorna har I|OMDQGHLQGHOQLQJVHlYHQ¿JXU
• 'HOVWUlFND$.nQQD/MXQJE\NP
• 'HOVWUlFND%/MXQJE\NP
• 'HOVWUlFND&/MXQJE\/DJDQNP
• 'HOVWUlFND'/DJDQ+DOOVM|NP
• 'HOVWUlFND(+DOOVM|7RIWDQlVNP
2 Landskapet i nuläget
Landskapet som den aktuella vägsträckan löper genom beskrivs här med begreppet ODQGVNDSVELOG%HJUHSSHWODQGVNDSVELOGLQQHIDWWDULGHQQDNRQWH[WGHOVWUD¿NDQWHQV
upplevelse av landskapet men också upplevelsen från övriga betraktare i vägens QlUKHW/DQGVNDSVELOGHQEHVNULYVJHQRPODQGVNDSHWVYLVXHOODXSSOHYHOVHYLONHQ
VNDSDUHQKHOKHWVXSSOHYHOVHDYODQGVNDSHWVNDUDNWlUDQYlQGQLQJRFKKLVWRULD
Projektet innefattar ingen djupare landskapsanalys utifrån förutsättningen att vägen JnULEH¿QWOLJVWUlFNQLQJ
/DQGVNDSVELOGHQNDQlYHQEHVNULYDVPHGEHJUHSSHQVNDODVWUXNWXUYLNWLJDHOHPHQW
RFKNDUDNWlU7UD¿NDQWHQVXSSOHYHOVHDYODQGVNDSHWNDQlYHQLQQHIDWWDJUDGHQDY
XSSOHYGRULHQWHUEDUKHWI|UVWnHOVHLGHQWLWHWYDULDWLRQRFKU\WP
2.1 Hela sträckan
En överblick av närområdet till den aktuella vägsträckan mellan Ljungby och Toftanäs visar på att landskapet präglas av två övergripande landskapstyper. Dessa utgörs DY/DJDQGDOHQPHGÀDFNDRFK|SSQDXSSRGODGHODQGVNDSVDPWDYK|JUHOLJJDQGH
skogsbeklädda moränmarker och myrar. Längs den aktuella vägsträckan är det tät VDPPDQKlQJDQGHEDUUVNRJVPDUNVRPGRPLQHUDUODQGVNDSVELOGHQPHGEHJUlQVDGH
utblickar och ett fåtal avvikande landskapselement. Det är endast inom enstaka DYVQLWWVRPODQGVNDSHW|SSQDUXSSVLJPHGnNHURFKlQJVPDUNYnWPDUNHURFK
YDWWHQGUDJIUDPI|UDOOWL/DJDQVQlUKHW'HVVDRPUnGHQVRPNDUDNWlULVHUDVDYHQ
VW|UUH|SSHQKHWHUEMXGHUOlQJUHXWEOLFNDURFKPHUIUDPWUlGDQGHODQGVNDSVHOHPHQW
i form av fornlämningar och solitära lövträd. Landskapsrum av mer öppen karaktär
¿QQVlYHQNULQJEHE\JJHOVHRFKWUD¿NSODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQ
)OHUDVWRUDVM|DU¿QQVLQlURPUnGHWVnVRP%ROPHQRFK9LG|VWHUQ'HVVDVM|DUlU
GRFNVN\PGDI|UWUD¿NDQWHUSn(DQ,QlURPUnGHWO|SHUnQ/DJDQVRPULQQHULHQ
nordsydlig riktning i landskapet. Den aktuella vägsträckningen går till största delen längs Lagandalens västra sida. Strax norr om samhället Lagan passerar E4:an över vattendraget Lagan för att sedan fortsätta in mellan sjöarna Vidöstern och Flåren.
Längs denna del av E4:an är landskapet relativt småskaligt med inslag av lövträd.
Den aktuella sträckningen av E4 går genom skyddsområdet för Växjö och
$OYHVWDNRPPXQHUVGULFNVYDWWHQWlNW%HUJDnVHQVDPWI|U/MXQJE\NRPPXQV
vattentäkt. Därtill korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som spridningskorridorer.
2PUnGHWNULQJ/DJDQ%ROPHQlUHWWDYGHIRUQOlPQLQJVWlWDVWHL.URQREHUJVOlQ
/lQJVGHQDNWXHOODYlJVWUlFNDQDYYlJ(¿QQVDUNHRORJLVNDOlPQLQJDUIUnQVWHQnOGHU
RFKWLOOKLVWRULVNWLG'HPHVWSnWDJOLJDOlPQLQJDUQDVRP¿QQVLODQGVNDSHWXWJ|UVDY
ÀHUDK|JJUDYIlOWIUnQ\QJUHMlUQnOGHU
Genom Hallsjö berör utbyggnadsförslaget ett öppet odlingslandskap med inslag av gravrösen. Fornlämningarna har betydande upplevelsemässiga värden och är delvis synliga från E4:an.
,RFKPHGLQIUDVWUXNWXUSURMHNWHW6\GYlVWOlQNHQVRPJHQRPI|UGHVDY6YHQVND
.UDIWQlWKDUHQHONDEHOGUDJLWVPHOODQ+DOOVEHUJLgUHEURRFK+|UE\L6NnQHOlQ
Sträckningen av Sydvästlänken ligger till stora delar längs den västra sidan av den DNWXHOODYlJVWUlFNDQPHGHWWDUEHWVRPUnGHVRPEHU|UHQFDPHWHUEUHG
korridor i landskapet. I och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har synintrycket och områdets karaktär delvis förändrats.
Skogen i påverkade områden har inte länge någon brynzon utan inre delar av
skogsbestånden har blivit skogens nya gräns.
Vägrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs denna sträcka av vägen.
/lQJVGHQDNWXHOODYlJVWUlFNDQ¿QQVIUDPI|UDOOW
spridd bebyggelse med enstaka hus. Vägsträckan SDVVHUDUlYHQL\WWHURPUnGHWDYWlWRUWHQ/MXQJE\
GlUPHUVDPPDQKnOOHQEHE\JJHOVH¿QQV'HQQD
bebyggelse är till stor del visuellt avskild från vägsträckan av bullerskyddsvallar. I anslutning till /MXQJE\¿QQVOlQJVYlJVWUlFNDQlYHQEH¿QWOLJD
handelsområden samt planerad nyetablering av handel. Handelsområdena utgörs av storskaliga verksamhetsbyggnader och hårdgjorda
tomtmarker.
Sammantaget kan den aktuella vägsträckan OLNQDVPHGGHQODQGVNDSVW\SVRPHQOLJW
7UD¿NYHUNHWVSXEOLNDWLRQVäxtlighet i vägmiljö - praktiska rådNDOODVI|UVNRJVE\JG'HQQD
landskapstyp domineras av skog med en viss grad av öppenhet. Enligt publikationen sammanfattas karaktärselementen för skogsbygd enligt följande;
• 'HQGRPLQHUDQGHYHJHWDWLRQVW\SHQWLOO
H[HPSHOJUDQWDOOERNEM|UNHOOHUHN
• Inslag av vegetation som avviker från den GRPLQHUDQGHVRPEU\QNULQJHQXSSRGODG
yta eller lövträdsridå längs ett vattendrag
• 5LVGRPLQHUDUVRPIlOWVNLNWOnJPDUNQlUD
YHJHWDWLRQLVLGRRPUnGHW-RUGPnQHQlU
oftast mager
• Varje inslag av öppna ytor kring YDWWHQJnUGDURFKRGOLQJVPDUNInUVWRU
upplevelsemässig betydelse
• Skogsbruket medför att områden med tät VNRJXQJVNRJRFK|SSQDDYYHUNDGHSDUWLHU
varierar över tid
Gestaltningsförslag- och principer i detta gestaltningsprogram har som målsättning att förstärka de kvaliteter som landskapstypen skogsbygd innebär. Vilka aspekter som bör tas LEHDNWQLQJEHVNULYVPHULQJnHQGHLNDSLWHO
Gestaltningsprinciper.
DELOMRÅDE E, 26/100-31/826 DELOMRÅDE D, KM 20/000-26/100DELOMRÅDE C, KM 12/500-20/000DELOMRÅDE B, KM 5/500-12/500A, KM 0/000-5/500 KÖRT5 MIN5 MIN5 MIN5 MIN
TECKENFÖRKLARING
Skogsbeklädd moränmark Åker- och ängsmark Tätort
Handelsområde Vattendrag
%H¿QWOLJN|UEDQD 1\N|UEDQD /HGQLQJK|JVSlQQLQJ Nergrävd elkabel längs vägbana 8SSOHYHOVHPlVVLJDDVSHNWHU
2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500
'HOVWUlFND$XWJnUIUnQYlJVWUlFNDQVV|GUDGHOIUnQGHQSXQNWGlUEH¿QWOLJPRWRUYlJ
LGDJDQVOXWHUWLOOYlJHQRFKIUDPWLOO7UD¿NSODWV/MXQJE\6|GUD
'HOVWUlFND$NDUDNWlULVHUDVDYHWWNXSHUDWEDUUVNRJVRPUnGHPHGEHJUlQVDGH
utblickar i landskapet. I kortare sekvenser öppnas landskapet upp med
MRUGEUXNVPDUNRFKNDOK\JJHQYLONHWELGUDUWLOOOlQJUHXWEOLFNDUI|UWUD¿NDQWHQ
/lQJVVWUlFNDQSDVVHUDUYlJHQXQGHUHQEURRFK|YHUWYnHQVNLOGDYlJDUgVWHURP
delsträckan ligger samhället Kånna samt att Lagan löper i längsgående rikning längs YlJHQ'RFNVDNQDUWUD¿NDQWHQYLVXHOONRQWDNWPHGEnGHVDPKlOOHRFKYDWWHQGUDJ
I nära anslutning Ljungbys södra avfart tillkommer en mängd reklam- och annonseringsskyltar i vägmiljön.
/lQJVVW|UUHGHOHQDYYlJVWUlFNDQVYlVWUDVLGD¿QQVHQOHGQLQJVJDWDGlU
Sydvästlänken är nergrävd. I och med avverkning av skog i samband med dragningen är landskapsrummet breddat och vägmiljön upplevs mer storskalig.
Figur 2-2. Delsträcka A. Vyer mot norr. Sammanhängande områden med barrskog som bryts upp med inslag av PHU|SSHQMRUGEUXNVPDUNRFKNDOK\JJHQ5HNODPVN\OWQLQJQlUWUDÀNDQWHQQlUPDUVLJ/MXQJE\V|GHULIUnQ
)LJXU'HOVWUlFND$PHOODQ.nQQDRFK/MXQJE\NP
2 3 4
135
DEL 1
E4 HAMMEDA
136
KM 1/077 KM 2/180
KM 4/535
0+000 1+000 2+000 3+000 4+000
000+5
KÅNNA
Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/
industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken
Utbyggnadsförslagets början i södra delen av vägsträckan.
Omgärdas av småskalig jordbruksmark. Utblickar.
Lagan
%UR|YHUHQVNLOGYlJ E4:an passerar XQGHUEH¿QWOLJEUR Sydvästlänkens dragning längs E4 skapar
ett mer storskaligt landskapsrum.
Område med öppet jordbrukslandskap
Tät barrskog varvad med öppna kalhyggen
Område med reklam och annonseringsskyltar gSSHQMRUGEUXNVPDUN
med lövträdsridåer
%UR|YHUHQVNLOGYlJ
)LJXU'HOVWUlFND%gYHUVWWY$YIDUW73//MXQJE\1RUUDPHGO|YWUlGVEHNOlGGEDFNHgYHUVWWK9\
PRWQRUUVRPYLVDUHWWVWRUVNDOLJWODQGVNDSPHG|SSQD\WRUPHOODQYHUNVDPKHWVRPUnGHRFKYlJHQ0LWWHQ73/
/MXQJE\6|GUDY\PRWQRUU/lQJVWQHU%XOOHUYDOO|VWHURPYlJHQPHOODQYlJRFK/MXQE\VDPWYHUNVDPKHWVRP- råde väster om vägen.
2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500
'HOVWUlFND%LQQHIDWWDUYlJVWUlFNQLQJHQPHOODQ7UD¿NSODWV/MXQJE\6|GUDRFK
7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUD/DQGVNDSHWXSSOHYVPHUXUEDQWRFKVWRUVNDOLJWL
detta delområde än övriga vägsträckan och utgörs till stor del av handels- och verksamhetsområden med storskaliga tomtmarker och enstaka solitära barrträd.
/lQJVGHOVWUlFNDQV|VWUDVLGDVRPYHWWHUPRW/MXQJE\VWUlFNHUVLJHQOnQJEXOOHUYDOO
YLONHQWLOOVWRUGHOVNlUPDUDY/MXQJE\IUnQYlJHQ3nEXOOHUYDOOHQ¿QQVlYHQHQ
vegetationsridå vilken förstärker den visuella barriären.
/lQJVYlVWUDVLGDQRPYlJHQlU6\GYlVWOlQNHQQHUJUlYGPHQGHWWDSnYHUNDULQWH
ODQGVNDSVELOGHQLOLNDK|JJUDGVRPLRPUnGHQPHGVNRJHIWHUVRPPDUNHQKlUWLOO
VWRUGHOlUÀDFNRFKEHVWnUDYH[SORDWHUDGWRPWPDUNI|UKDQGHOVEHE\JJHOVH
,DQVOXWQLQJWLOO7UD¿NSODWV/MXQJE\6|GUD¿QQVHQVW|UUHVLGRDQOlJJQLQJPHG
IXQNWLRQHUVRPKRWHOOUHVWDXUDQJHUEXWLNHURFKEHQVLQVWDWLRQ
7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDRPJlUGDVLQWHLOLNDK|JJUDGXWDYKDQGHOVRPUnGHQXWDQ
XSSOHYVPHUVPnVNDOLJRFKYLVXHOOWDYVNLOGIUnQWlWRUWHQ7UD¿NSODWVHQDQJUlQVDUWLOO
öster till ett lövträdsbacke med låg undervegetation vilken erbjuder längre utblickar och bidrar till variation i landskapsbilden.
)LJXU'HOVWUlFND%NP
5 6
7
8 9
KM 6/300 138
13H 13I
13J
13L
11C
139
KM 5/827 KM 7/381
KM 7/615 KM 8/534
KM 9/336 KM 9/886
KM 10/625 KM 11/112
KM 11/694
6+000 7+000
000+8
9+000
10+000 11+000
12+000
LJUNGBY
TPL Ljungby Södra Sidoanläggning PHGEHQVLQPDFN
UHVWDXUDQJHUKRWHOO
affärer.
%UR|YHU*&YlJ
Sydvästlänken är nergrävd på vägens västra sida.
%XOOHUYDOOPHGYHJHWDWLRQVULGn
skärmar av E4 från bebyggelse i Ljungby
E4 passerar under bro
%UR|YHU*&YlJ
%UR|YHU*&YlJ
%UR|YHUHQVNLOGYlJ
%UR|YHUNRPPXQDOYlJ
9HUNVDPKHWVRPUnGH
storskaligt
9HUNVDPKHWVRPUnGH
storskalig tomtmark med långa utblickar från vägen 73//MXQJE\1RUUD
%DFNHPHGO|YWUlG
Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/
industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken
Figur 2-6. Delsträcka C. Vy mot norr. Sydvästlänken har grävts ner i nära anslutning till E4:an längs stora delar av vägsträckningen och har en stor visuell påverkan på vägmiljön. Bild t.h: Inre delar av skogsbestånden blir skogens nya gräns i och med avverkning för kraftledningsgata.
2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000
'HOVWUlFND'VWUlFNHUVLQIUnQ7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDWLOOQRUUDVLGDQRPVDPKlOOHW
/DJDQ2PJLYDQGHODQGVNDSXWJ|UVIUlPVWDYVNRJVPDUNPHGHWWInWDOXWEOLFNDUYLG
NDOK\JJHQRFKQ\SODQWHUDGVNRJ7UD¿NSODWV/DJDQRFKUDVWSODWVHQ/DJDQODQGOLJJHU
i nära anslutning till Lagan. Rastplatsen ligger på västra sidan om vägen och rymmer IXQNWLRQHUVnVRPUDVWSODWVLQIRUPDWLRQVSODWVEHQVLQVWDWLRQRFKPDWVHUYHULQJ
1RUGYlVWRP/DJDQSDVVHUDU(HQJROIEDQD*ROIEDQDQVXWEUHGQLQJVWUlFNHUVLJSn
EnGDVLGRURPYlJHQRFKGHW¿QQVHQJnQJWXQQHOXQGHU(DQVRPVNDSDUHQSDVVDJH
mellan de båda sidorna.
Längs större delen av sträckans västra sida går ledningsgatan för Sydvästlänken. I och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har V\QLQWU\FNHWRFKRPUnGHWVNDUDNWlUGHOYLVI|UlQGUDWV%DUUVNRJHQKDULQWHOlQJH
någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns. Det öppna landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs denna sträcka av vägen.
15+000
10
KM 18/100
13M 13N 13P 13G 23R
233
KM 14/816 KM 17/716 18/747 16
KM 15/662 KM 16/947
13+000 14+000 16+000
17+000 18+000 19+000 20+000
)LJXU'HOVWUlFND&NP
LAGAN
Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/
industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken
%UR|YHUHQVNLOGYlJ
%UR|YHUHQVNLOGYlJ
%UR|YHUHQVNLOGYlJ
%UR|YHUHQVNLOGYlJ 9HUNVDPKHWVRPUnGH
öppen mark
Golfbana på båda sidor om E4
TPL Lagan med rastplats Laganland
gSSHQMRUGEUXNVPDUNPHG
långa utblickar från E4
Sydvästlänken är nergrävd på YlJHQVYlVWUDVLGD$YYHUNQLQJ
av skog i samband med
dragning har skapat ett bredare landskapstum som uppfattas mer storskaligt
Figur 2-8. Delsträcka D. Övre t.v: Kulturpräglat landskap med gravhögar och lövträd väster om vägen. Övre t.h:
%XOOHUVN\GGVYDOOPHOODQYlJRFKEHE\JJHOVH0LWWHQWY%HIWQWOLJEUR|YHU/DJDQ0LWWHQWK/DJDQUDVWHQSnQRUUD
VLGDQRPYlJHQ1HGUH9\PRWQRUUVRPYLVDURPJlUGDQGHVNRJVPDUNLGHOVWUlFNDQVQRUUDGHO
2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100
'HOVWUlFND'VWUlFNHUVLQIUnQJROIEDQDQQRUURPVDPKlOOHW/DJDQWLOOQnJUD
NLORPHQWHUQRUURP7UD¿NSODWV+DOOVM|/DQGVNDSHWVRPVWUlFNQLQJHQJnUJHQRP
utgörs till stor del av tät skogsmark varvad med mer öppna områden med kalhyggen RFKVPnVNDOLJMRUGEUXNVRFKEHWHVPDUNPDUN/lQJVYlJVWUlFNDQ¿QQVGRFNHWWDQWDO
landskapselement och platser som avviker från den mer generella landskapsbilden.
Ett betydelsefullt och karaktärsskapande element längs delsträckan är vattendraget Lagan som vägen passerar. I nära anslurning till bron över Lagan är dock
YHJHWDWLRQHQWlWYLONHWGHOYLVKLQGUDUXWEOLFNDU|YHUYDWWQHWIUnQYlJHQ/DJDQUDVWHQ
OLJJHUlYHQGlU(NRUVDU/DJDQRFKEHVWnUDYWYnVHSDUDWDUDVWSODWVHUQRUURFKV|GHU
RPYDWWHQGUDJHW$QOlJJQLQJDUQDOLJJHULGLUHNWDQVOXWQLQJWLOOYlJHQRFKU\PPHU
IDFLOLWHWHUVnVRPSLFQLFERUGWRDOHWWHUOHNXWUXVWQLQJRFKLQIRUPDWLRQVWDYORU
,RPUnGHWNULQJ7UD¿NSODWV+DOOVM|JnUYlJVWUlFNQLQJHQJHQRPHWWPHU|SSHW
jordbrukslandskap med inslag av fornlämningar. Gravhögar syns tydligt öster om YlJHQQlUWUD¿NDQWHQnNHULQRUUJnHQGHULNWQLQJ
I kortare sekvenser går dragningen av Sydvästlänken på västra sidan av vägen.
)LJXU'HOVWUlFND'NP
13
11 12
14 15
16 17 18 19 20
21 22 23
24 25
23S 23T
23U 23V
233
234 KM 26/127
KM 19/980 KM 20/157
KM 21/457 KM 24/167
0+000 21+000
22+000 23+000 24+000
25+000 26+000
Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/
industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken
E4 passerar under två broar
%UR|YHU/DJDQ
%HJUlQVDGHXWEOLFNDU
Laganrasten Södra /DJDQUDVWHQ1RUUD Gravhögar delvis synliga från E4 söderifrån.
Upplevelsemässigt värde.
Utblickar över betesmark.
gSSHQY\MRUGEUXNVPDUN
TPL Hallsjö Utblickar över jordbrukslandskap Tät barrskog varvad med mer öppna kalhyggen
%UR|YHUHQVNLOGYlJ
)LJXU'HOVWUlFND(gYHUWY6N\OWQLQJPHQVYnUWDWWXSSIDWWD7RIWDnQgYHUWK9\PRWQRUU6WRUW
VROLWlUWO|YWUlGWLOOYlQVWHULELOGVNDSDUNDUDNWlURFKLGHQWLWHWWLOOYlJUXPPHW1HGUHELOG9\PRWV|GHUMRUGE- rukslandskap med längre utblickar varvas med täta skogspartier.
2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826
'HOVWUlFND(DQVOXWHULQRUUWLOOEH¿QWOLJPRWRUYlJ2PJLYDQGHODQGVNDSXWJ|UVDYWlW
VNRJVPDUNYDUYDGPHGVPnVNDOLJMRUGEUXNVPDUN%HWHVPDUNHUPHGO|YWUlG|SSQDU
upp landskapet och skapar längre utblickar.
Solitära lövträd på öppen betesmark utmärker sig längs sträckan och skapar karaktär och identitet till vägmiljön.
/lQJVVWUlFNDQSDVVHUDU(DQ7RIWDnQ7UD¿NDQWHUJ|UVXSSPlUNVDPPDSnnQLRFK
PHGVN\OWQLQJSnYlJHQPHQnQlULGDJLJHQYl[WPHGVO\RFKlUVYnUDWWXSSIDWWDLK|J
hastighet.
26 27 28
29 30
31 32 33 34
E4 TOFTAHOLM
23W 23K KM 31/362
KM 30/955
KM 2/180 KM 2/180
0 27+000 28+000
29+000 30+000 31+000
31+82631+826
)LJXU'HOVWUlFND(NP
DÖRARP
Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/
industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken
%UR|YHUDOOPlQYlJ Småskalig jordbruksmark
gSSHQMRUGEUXNVPDUNPHG
inslag av lövträd. Längre utblickar.
gSSHQMRUGEUXNVPDUNPHG
inslag av lövträd. Längre utblickar.
%UR|YHUDOOPlQYlJ gSSHQEHWHVPDUNPHG
solitära lövträd Utbyggnadsförslagets början i norra delen av vägsträckan
%UR|YHUJnQJYlJ
%UR|YHU7RIWDnQ6YnUWDWW
uppfatta ån i och med vegetaion som skymmer sikten.
Dragning av sydvästlänken öster om E4
Tät omgivande skogsmark
Tät omgivande skogsmark varvad med mer öppna kalhyggen.
3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer
'nI|UVODJHWLQQHElUnWJlUGHUSnEH¿QWOLJYlJGUDJQLQJEOLUNRQVHNYHQVHUQDSn
landskapet relativt begränsade och förändringarna sker framförallt i nära anslutning WLOOEH¿QWOLJOLQMHI|ULQJ*HQHUHOOWNRPPHUYlJRPUnGHWDWWXSSOHYDVVW|UUHL
ODQGVNDSHWGnYlJHQEUHGGDVQ\DVOlQWHUVNDSDVRFKGnWUD¿NRFKGULIWYlQGSODWVHU
samt broar förändras.
9lJUXPPHWEHVWnUDYÀHUDGHODUVRPIRJDVVDPPDQWLOOHQDUNLWHNWRQLVNKHOKHW,
detta kapitel redovisas övergripande gestaltningsprinciper och generella riktlinjer för vägrummets utformning längs hela sträckan. Kapitlet är upplagt med följande underrubriker:
• Vägen med sidoområden
• Väganläggningar
• Konstbyggnader
• Element i vägrummet
• Vägrummets möblering
• gYULJW
Landskapet längs med sträckan erbjuder inte några stora upplevelsevariationer I|UWUD¿NDQWHQ*HQRPDWWLGHQWL¿HUDRFKO\IWDIUDPQnJUDDYGHLGHQWL¿HUDGH
XSSOHYHOVHPlVVLJDDVSHNWHUQDL¿JXUPHG|NDGVN|WVHOHOOHUOMXVVlWWQLQJNDQHQ
PHUYDULHUDGWUD¿NDQWXSSOHYHOVHnVWDGNRPPDVVDPWLGLJWVRPODQGVNDSHWV\QOLJJ|UV
/lQJVPHGGHQEHU|UGDVWUlFNDQKDUlYHQHWWDQWDOYLNWLJDSODWVHULGHQWL¿HUDWVGlU
PHUVSHFL¿NDULNWOLQMHUJlOODQGHJHVWDOWQLQJRFKXWIRUPQLQJKDUWDJLWVIUDPYLOND
redovisas i Kapitel 4 Gestaltningsprinciper.
Framtagna gestaltningsprinciper och utformningsförslag syftar till att mildra utbyggnadsföreslagets negativa påverkan på landskapet samt att förstärka positiva HIIHNWHUPHGKlQV\QWLOOEH¿QWOLJODQGVNDSVELOGRFKODQGVNDSVW\S3ULQFLSHUQDV\IWDU
lYHQWLOODWW|NDWUD¿NDQWHUVRULHQWHUEDUKHWRFKP|MOLJKHWDWWDQSDVVDVLWWN|UEHWHHQGH
efter miljön som omger vägen. En attraktiv vägmiljö i nära anslutning till tätorter är även viktig för omkringboende samt för att tydligt annonsera orten utifrån.
3.1 Vägen med sidoområden
9lJUXPPHWVXWIRUPQLQJEHVWlPVIUlPVWDYYlJHQVVWDQGDUGRFKVHNWLRQ,¿JXU
UHGRYLVDVYlJHQVQRUPDOVHNWLRQPHGGXEEODN|UIlOWLEnGDULNWQLQJDUPLWWUHPVD
VLGRYlJUHQLQUHYlJUHQGLNHQVOlQWHUPLWWRFKVLGRUlFNHQVDPWVlNHUKHWV]RQ
)LJXU9lJ(QRUPDOVHNWLRQ
3.1.1 Mittremsa
Föreslagen normalbredd på vägens PLWWUHPVDlUP9lJVHNWLRQHQ
kommer lokalt ändras genom
tillfälligt ökad eller minskad bredd av mittremsan. Ytskiktet på normalbredden SnPLWWUHPVDQDQOlJJVPHG¿QW
krossmaterial.
)LJXU6HNWLRQVRPYLVDUHQSULQFLSO|VQLQJGlUYlJHQVSURÀOVlQNVI|UDWWNXQQDXSSI\OODJlOODQGHVlNHUKHWVN- rav för vägen. Denna lösning väljs om möjligt i första hand.
Figur 3-4. Planskiss som visar princip för eventuell avsmalning av mittremsan där vägen passerar under broar. Denna lösning väljs om HQI|UlQGULQJDYYlJHQVSURÀOLQWHlUP|MOLJ
Figur 3-2. Mittremsa för vägens normalsektion på
PHWHUEHOlJJVPHGNURVVPDWHULDO
3.1.2 3DVVDJHXQGHUEH¿QWOLJDNRUVDQGHEURDU
'lU(SDVVHUDUXQGHUEH¿QWOLJDEURDUOlQJVYlJVWUlFNDQNDQYlJHQVSUR¿OHOOHU
mittremsans bredd behöva justeras för att uppfylla gällande säkerhetskrav för vägen.
2PnWJlUGHUEHK|YHUJHQRPI|UDVUHNRPPHQGHUDVLI|UVWDKDQGDWWYlJHQVSUR¿O
VlQNVGHWWDI|UDWWXQGYLNDLQYHUNDQSnYlJHQVOLQMHI|ULQJLVLGOHGVDPWI|UDWWNXQQD
KnOODHQNRQVWDQWYlJEUHGGVH¿JXU
,DQGUDKDQGRPP|MOLJWE|UVlNHUKHWVNUDYHQKDQWHUDVHQOLJWSULQFLSHQ
DWWPLWWUHPVDQVPDOQDVDYXQGHUNRUVDQGHEURDUPHGPD[PHWHUIUnQ
QRUPDOEUHGGHQPHWHUWLOOPHWHUVEUHGG'HQQDDYVPDOQLQJVNHUSnHQOlQJUH
sträcka för att skapa en välbalanserad linjeföring vilket minskar upplevelsen av en YDULHUDQGHYlJEUHGGVH¿JXU6W|GUHPVDQKnOOHULGHWWDDOWHUQDWLYHQNRQVWDQW
bredd.
PLWWUHPVD
VW|GUHPVD UlFNHQ EHILQWOLJEUR FHQWUXPOLQMH
2,5 0,5 0,5
2,5 0,5
0,5
0,5 0,5
1 2 3 2 1
A B
A B
2,5
0,5 5,5 0,5
2,5 0,5
0,5
3.1.3 Driftvändsplatser
Vid driftvändplatser görs en breddning DYPLWWUHPVDQIUnQPHWHUWLOO
meter vilket innebär att både vägrummet och vägens linjeföring förändras. För att minska intrycket av mittremsans breddning och väglinjens förändring i sidled är huvudprincipen för placering av driftvändplatser på vägsträckan DWWSODFHUDGHPLNXUYRUGlUYlJHQ
har en radie. I kurvor sker en naturlig förändring av linjeföringen och genom att placera driftvändplatser i dessa redan påverkade sträckningar upplevs breddningen av vägen inte lika påtagligt.
Mittrefugen vid mittremsans breddning PHOODQPE|UJHVHQOnJ
skötselextensiv vegetation som anknyter till omgivningens undervegetation.
Förslagsvis planteras ljung och gräs på en mager växtbädd samt att lökväxter planteras in för att skapa årstidsvariation.
)LJXU3ULQFLSHUI|UXWIRUPQLQJDYPLWWUHPVDYLGEUHGGQLQJI|UGULIWYlQGSODWVHU
3.1.4 Vägslänter
1\DVOlQWHUVNDDQOlJJDVVRPI|OMGDYDWWYlJHQEUHGGDV'HQ\DVOlQWHUQDVND
uppfattas ha en mjuk övergång och smälta in i omgivande landskap. Slänterna VNDYDUDHURVLRQVVN\GGDGHPHQVNDLQWHDQOlJJDVPHGVWHQNURVVYLONHWRIWD
görs för att förhindra erosion. Risken med användningen av stenkross är att YHJHWDWLRQVHWDEOHULQJHQVNHUP\FNHWOnQJVDPWHOOHUKHOWXWHEOLUYLONHWELGUDUWLOO
att slänterna sticker ut och upplevs främmande i förhållande till det omgivande landskapet. Där erosion riskeras i slänter ska de sprutsås med en fröblandning som som ansluter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation.
$YEDQLQJVPDVVRUQDPDUNYHJHWDWLRQRFKMRUGPnQIUnQVFKDNWQLQJHQLVDPEDQG
med vägbreddningen bör i största möjliga grad användas vid återställande av slänter och sidoområden för att säkerställa att vegetation etablerar sig med likartad VDPPDQVlWWQLQJVRPRPJLYDQGHQDWXUPDUN%HK|YHUQ\MRUGPnQSnI|UDVVNDHQPHG
VDPPDW\SDYQlULQJVLQQHKnOOVRPGHEH¿QWOLJDDYEDQLQJVPDVVRUQDI|UGHWVSHFL¿ND
RPUnGHWDQYlQGDV$QYlQGH[HPSHOYLVDOGULJQlULQJVULNPDWMRUGLPDJHUVNRJVPDUN
Den ger upphov till en helt avvikande vegetation. För principsektion för anläggning av VOlQWHULVNRJVPDUNVH¿JXU
)LJXU3ULQFLSVHNWLRQI|UVOlQWHULnNHUMRUGEUXNVPDUN
$YEDQLQJVPDVVRUVRPnWHUI|UVSnSODWVVNDNRQWUROOHUDVVnDWWUlWWMRUGKDPQDU
rätt plats eftersom vägsträckan går genom olika typer av miljöer. För hantering av DYEDQLQJVPDVVRULYlJVOlQWHUVND7UD¿NYHUNHWVSXEOLNDWLRQ9l[WOLJKHWLYlJPLOM|±
praktiska råd får tillvaratagen jordmån följas.
Figur 3-6. Principsektion för anläggning av diken och slänter i skogsmark.
Figur 3-9. Principsektion för bro om vägräcke behövs. Utrymme mellan yttre vägräcken och brokonstruktion beläggs med krossmaterial.
Längs de vägsträckor där nya slänter bildas och omgivningen består av näringsrik nNHUPDUNSnI|UVVOlQWHQHQMRUGPnQI|UNXOWXUPDUNVRPUnGHQVH¿JXUI|USULQFLS
Slänterna frösås sedan med en ängsfröblandning som anlsuter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation. Genom att använda en inblandning av arter med långa utlöpare kan risken för erosion i slänterna minska.
'lULQWUnQJVNHUL8JJOHPRVVHQVDPWLRPUnGHWPHGULNVLQWUHVVHI|U1DWXUYnUG
föreslås att marken breddas med skänter så att eventuella skyddsvärda arter gynnas.
Släntlutningarna anpsassas till det omgivande landskapet och släntkrön rundas av.
8UQDWXUYlUGHVV\QSXQNWlUGHWKlUH[WUDYLNWLJWDWWEH¿QWOLJYHJHWDWLRQVMRUGnWHUI|UV
vilket gynnar artrikedomen.
,VOlQWHUNDQGHW¿QQDVWUD¿NWHNQLVNDDQRUGQLQJDUYLONDE|UDQSDVVDVWLOO
kringliggande slänt. Trummor bör förses med snedskurna trumögon av betong för att bättre smälta in i landskapet.
3.1.5 Diken
$QOlJJQLQJDYQ\D|SSQDGLNHQKDQWHUDVLOLNKHWPHGVOlQWHUVHNDS9lJVOlQWHU
Så kallade täta diken ska utföras med samma karaktär som omgivande diken och slänter. Eventuella svackdiken anpassas mjukt till omgivande terräng.
3.2 Konstbyggnader
3.2.1 Broar över E4%URDU|YHU(NRPPHUDWWEHYDUDVLEH¿QWOLJWVNLFNRPP|MOLJW(QNRQWLQXHUOLJ\WWUH
UlFNHVOLQMHVDPWMlPQEUHGVW|GUHPVDEHKnOOVYLGSDVVDJHXQGHUEH¿QWOLJDEURDUI|U
att åstadkomma en välbalanserad linjeföring. Det kommer alltid att antingen behövas ett räcke med liten arbetsbredd eller ett barriärelement vid passage under broar. Se
¿JXURFK
Figur 3-8. Principsektion för bro om barriärelement behövs. Utrymme mellan barriärelement och brokonstruktion fylls med krossmaterial.
)LJXU3HUVSHNWLYVRPLOOXVWUHUDUSDVVDJHXQGHUEHÀQWOLJDEURDUHIWHUSODQHUDGYlJEUHGGQLQJ
3.2.2 Breddning av broar över Lagan och Toftaån
Då broarna breddas bör utformningen av den nya brodelen inklusive kantbalk HIWHUVWUlYDGHQEH¿QWOLJDEURQVXWVHHQGHI|UV\PPHWUL
2PQ\DODQGIlVWHQRFKEURVW|GEHK|YVI|UOlJJVGHRPP|MOLJWLVDPPDOlJHOLQMHVRP
GHSnEH¿QWOLJEUR
3.2.3 GC-portar under E4
,RFKPHGDWW(DQEUHGGDVVNDSDVOlQJUH*&SRUWDUXQGHUYlJHQPHGULVNHQ
att de kommer upplevas som mer slutna och mörka för fotgängare och cyklister.
%H¿QWOLJD*&EURDUOlQJVVWUlFNDQlULGDJJHQHUHOOWVHWWP\FNHWQHGJnQJQDWUnQJD
RFKVDNQDUEHO\VQLQJVH¿JXU)|UDWWPLQVNDEDUULlUHIIHNWHQVRPVNDSDVLRFK
PHGYlJEUHGGQLQJHQVDPWDWWI|UElWWUD*&SRUWDUQDVVNLFNE|UHQ|YHUJULSDQGH
XSSUXVWQLQJJHQRPI|UDV%UHGDUH*&SRUWDUYLQNODGHYLQJDUOMXVDUHYlJJDURFK
I|UElWWUDGEHO\VQLQJNDQELGUDWLOOHWWPHU|SSHWOMXVWRFKYlONRPQDQGHLQWU\FN
)LJXU7Y3ULQFLSVHNWLRQ*&SRUWXQGHU(DQPHGYLQNODGHYLQJDURFKPLQVWDEUHGGPHWHU
T.h. Principplan som visar vinklade vingar till GC-portar.
)LJXU)RWRQSnEHÀQWOLJD*&SRUWDUOlQJVVWUlFNDQ
Riktlinjer för GC-portar:
• 6NDKDHQHQPLQVWDEUHGGSnPHWHURFKOlJVWDIULDK|MGSnPHWHU
3nYLVVDVWlOOHQNDQNUDY¿QQDVSnSnHQOlJVWDIULK|JGSnPHWHUVH30
%\JJQDGVYHUN.
• 6NDXWIRUPDVPHGYLQNODGHYLQJDULFDJUDGHU
• Indirekt och slagtålig belysning som inte bländar.
• %URYlJJDURFKYLQJDUNDQXWIRUPDVPHGEHWRQJPDWULVHUUHOLHIHUYLONHW
minskar klotter och ger en omhändertagen utformning.
• Tak i tunneln målas i ljus betongfärg för att ljusa upp passagen.
• Slänter ska ha en lutning som möjliggör att de kan kläs med gräs för att ansluta till kringliggande landskap. Krosslänter bör undvikas.
3.2.4 Nya broar över E4
'HQQ\DJnQJRFKF\NHOEURQYLGWUD¿NSODWV/MXQJE\6|GUDVDPWGHQQ\DEURQI|U
JnQJF\NHORFKIRUGRQVWUD¿NQRUURPWUD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDJHVHQJHPHQVDP
XWIRUPQLQJVRPJHUHWWVOlNWVNDSI|UGHOlQJUHEURDUQD|YHU(%URDUQDNRPPHU
markera den södra och den norra infarten till Ljungby tätort.
'HQ\DEURDUQDE\JJVLVSDQQI|UDWWnVWDGNRPPDHQV\PPHWUL|YHUYlJHQRFK
HQVPlFNUDUHSUR¿OODQGIlVWHQDOlJJVSnEDQNVRPSODQWHUDVSnVDPPDVlWWVRP
DQVOXWDQGHYlJVOlQWHU%H¿QWOLJDQHGJUlYGDNDEODUSnSODWVHQlUORNDOLVHUDGHPHOODQ
ODQGIlVWHRFKVNLYVW|G%URDUQDVOlJVWDIULDK|MGlUPHWHU
%URDUQDVXWI|UVLEHWRQJOLNW|YULJDEURDUSnVWUlFNDQ%URQVVSDQQKDUHQUDGLHSn
PHWHUFHQWUHUDG|YHU(DQVPLWWOLQMH5DGLHQ|YHUJnULOXWQLQJVRPDYVOXWDVLHWW
KRULVRQWHOOWODQGIlVWHSnUHVSHNWLYHVLGDDYYlJHQ%URDUQDVVSDQQ|YHUYlJEDQDQlU
PHWHURFKVSDQQHWPHOODQODQGIlVWHRFKVW|GlUFLUNDPHWHU'HWWRWDODVSDQQHW
EOLUFLUNDPHWHU
%URDUQDVVNLYVW|GlUKHOWUHNWDQJXOlUDRFKDQVOXWHUWLOO|YHUE\JJQDGHQVNXUYDWXU
Skivstöden samspelar med övriga broars vertikala landfästen. Stöden bör helst gjutas i stålform för att åstadkomma en slät yta. De kan även ges en mörkare ton PHGEHWRQJSLJPHQWHULQJVnDWWGHEnGHLWRQRFKVWUXNWXUNRQWUDVWHUDUPRWEURQV
överbyggnad.
)LJXU3ULQFLSHOHYDWLRQI|UQ\EURI|UJFRFKIRUGRQVWUDÀNQRUURPWUDÀNSODWV/MXQJE\1RUUDFD
6NDOD
)LJXU3ULQFLSHOHYDWLRQI|UQ\JFEURYLGWUDÀNSODWV/MXQJE\6|GUDFD
6NDOD
%URDUQDV|YHUE\JJQDGInUHQUXQGDGXQGHUVLGDPHGHQUDGLHVRPNDQDQSDVVDVWLOO
EURDUQDVUHVSHNWLYHEUHGGRFKPHWHUgYHUE\JJQDGHQJMXWVPHGOlQJVJnHQGH
brädform i ljus betong och dess konstruktionshöjd är lika för bägge broarna.
Kurvaturen under bron ger även en mjuk skuggverkan dagtid och kan med fördel belysas med släpljus den mörka delen av dygnet.
)LJXU3ULQFLSVHNWLRQI|UQ\EURI|UJFRFKIRUGRQVWUDÀNQRUURPWUDÀNSODWV/MXQJE\1RUUDVNDOD
)LJXU3ULQFLSVHNWLRQI|UQ\JFEURYLGWUDÀNSODWV/MXQJE\6|GUDVNDOD
Eventuella bullerskärmar på broarna bör vara transparenta och bullerskärmarna avslutas i linje med kantbalkens underkant. Skärmarna ska vara anpassade för att XQGYLNDSnÀ\JQLQJDYInJODU'HI|UVHVGlUI|UPHGHQUDVWUHULQJ|YHUKHODVNlUPHQV
\WDPHGHWWVW|UVWDDYVWnQGPHOODQPDUNHULQJDUQDSnFP*nQJRFKF\NHOEURQV
räcke ska kläs med stålnät i rostfritt mellan räckesståndarna för att förhindra klättring.
Figur 3-17. Exempel på mörkare infärgad betong.
)LJXU3ULQFLSI|UJODVVNlUPRFKUlFNHSnEURDYVOXWQLQJDYVNlUPLOLQMHPHGNDQWEDONHQVXQGHUVLGD
Frontmuren på broarnas landfästen utförs med gabioninklädnad av samma kvalitet VRPKRVGHI|UHVODJQDVW|GPXUDUQDLWUD¿NSODWV/MXQJE\6|GUD(YHQWXHOOD|YULJDQ\D
broar över E4 längs sträckan bör utformas enligt samma princip.
Figur 3-19. Principsektion för inklädnad av landfäste.
)LJXU([HPSHOSnEUR|YHUE\JJQDGPHGOlQJVJnHQGHEUlGIRUPVDPWODQGIlVWHNOlGGPHGVWHQNURVV
innesluten i stålnät.
3.3.2 Rastplatser
%UDXWIRUPDGHPLOM|HUNULQJUDVWSODWVHUNDUDNWlULVHUDVDYOlWW|YHUVNnGOLJKHWPHG
HQKHWOLJWIRUPVSUnNYDGJlOOHUYDODYXWUXVWQLQJVN\OWQLQJEHO\VQLQJP|EOHU
PDUNEHKDQGOLQJHWF%\JJQDGHURFKPDWHULDOYDOVDPWIlUJVlWWQLQJE|UNlQQDVLJHQ
för vägen som helhet samtidigt som en lokal anknytning i formspråk är fördelaktig.
,QIRUPDWLRQVV\VWHPLIRUPDYNDUWRULQIRUPDWLRQVEODGRFKDQQDWVRPDQYlQGV
bör på motsvarande sätt ges en utformning och ett innehåll som ger såväl långväga UHVHQlUHUVRPORNDODWUD¿NDQWHUYlUGHIXOOLQIRUPDWLRQ,QIRSODWVHUQDlURIWD
utrustade med kartor och annan information på såväl lokal som regional nivå.
Dessa utgör en viktig annonseringsmöjlighet för lokala intressen som både kan gälla konsumtion och rekreation.
)LJXU3ULQFLSSODQ|YHUYHJHWDWLRQVKDQWHULQJYLGWUDÀNSODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQ)UnQWlWEHÀQWOLJVNRJWLOO
HWWPHUVWLOLVHUDWODQGVNDSPHGXSSVWDPPDGHWUlGRFKOnJXQGHUYHJHWDWLRQLWUDÀNSODWVHQ
3.3 Väganläggningar
3.3.1 7UD¿NSODWVHU7UD¿NSODWVHUQDXWJ|UYLNWLJDNQXWSXQNWHUGlU(DQOlQNDVVDPPDQPHGNRUVDQGH
vägnät och entréstråk till samhällen. Landskapets karaktärsdrag bör på dessa platser WLOOYDUDWDVVDPWLGLJWVRPWUD¿NSODWVHQVEHW\GHOVHEHWRQDVI|UDWWVNDSDLGHQWLWHW
RFKVDPPDQKDQJ9lJUXPPHWVIRUPJLYQLQJE|UJHVHWWHQKHWOLJWXWWU\FNPHQ
däremot kan det enskilda landskapsrummets karaktärsdrag med fördel framhävas och förstärkas och därigenom bidra till att skapa rytm och sekvenser utmed vägen.
gYHUEOLFNRFKRULHQWHULQJVI|UPnJDLQRPWUD¿NSODWVHQLQJHURIWDWU\JJKHW2P
anläggningen dessutom kan tydliggöras för resenären innan man kommer fram till WUD¿NSODWVHQI|UVWlUNVGHQQDHIIHNW
'HQ|YHUJULSDQGHSULQFLSHQI|UYHJHWDWLRQYLGWUD¿NSODWVHUlUDWWVWHJYLVJnIUnQ
WlWDUHEH¿QWOLJVNRJLWUD¿NSODWVHQV\WWHUNDQWHUWLOODOOWJOHVDUHRFKPHUVWLOLVHUDGQDWXU
LWUD¿NSODWVHQVPLWW%U\Q]RQHQLVLGRRPUnGHWNDQVNDSDVPHGJDOOULQJDYEH¿QWOLJ
VNRJLQQDQI|UYlJRPUnGHVJUlQVHQ)|USULQFLSVH¿JXU
9HJHWDWLRQHQLWUD¿NSODWVHUQDE|UKnOODVVDPPDQDYWUlGLJUXSSHUHOOHUVROLWlUWUlG
med en undervegetation av gräs- och ängssådd som förankrar och framhäver brofästen och anslutande vägar. Undervegetation kan lokalt också ha inslag av exempelvis ljung eller andra växter som knyter an till omgivande naturtyp. Viktigt lUDWWYHJHWDWLRQLQWHVN\PPHUVLNWIUDPI|UDOOWLFLUNXODWLRQVSODWVHUNRUVQLQJDURFK
droppar.
3nGHQDNWXHOODYlJVWUlFNDQ¿QQVWUHUDVWSODWVHUVRPlUORNDOLVHUDGHQRUURFKV|GHU
om Ljungby.
• /DJDQUDVWHQOLJJHUGlU(NRUVDU/DJDQRFKEHVWnUDYWYnVHSDUDWDUDVWSODWVHU
QRUURFKV|GHURPYDWWHQGUDJHW$QOlJJQLQJDUQDOLJJHULGLUHNWDQVOXWQLQJWLOO
YlJHQRFKU\PPHUIDFLOLWHWHUVnVRPSLFQLFERUGWRDOHWWHUOHNXWUXVWQLQJRFK
informationstavlor.
• 5DVWSODWV/DJDQODQGU\PPHUIXQNWLRQHUVRPUDVWSODWVLQIRSODWVEHQVLQVWDWLRQ
samt servering.
• /MXQJE\VWRSSOLJJHU|VWHURPWUD¿NSODWV/MXQJE\6|GUDRFKlUHQVW|UUH
VLGRDQOlJJQLQJLDQVOXWQLQJWLOO/MXQJE\PHGIXQNWLRQHUVRPKRWHOO
UHVWDXUDQJHUEHQVLQVWDWLRQRFKPDWEXWLN
/DJDQUDVWHQNRPPHUDWWSnYHUNDVDYXWE\JJQDGDY(YLONHWEHVNULYVQlUPUHL
kapitel 4.4.1 Rastplats Lagan.
3.4 Landskapselement i vägrummet
3.4.1 Vegetation)|UDWWEHYDUDGHQEH¿QWOLJDODQGVNDSVW\SHQVNRJVE\JGlUGHWYLNWLJWDWWYlUQDRP
följande punkter:
• $WWYHJHWDWLRQHQLYlJHQVVLGRRPUnGHQXWJ|UHQQDWXUOLJ|YHUJnQJPRW
omgivningen.
• $WWJDOOUDIUDPXWEOLFNDUPRW|SSQD\WRUVRPYDWWHQMRUGEUXNVPDUNHOOHU
våtmarker.
• $WWJ\QQDEU\Q]RQHULVNRJVRPUnGHQ
• $WWYDUDVSDUVDPPHGSODQWHULQJDURFKDWWHQGDVWDQYlQGDYHJHWDWLRQVMRUG
med en fröbank som är naturlig för marken.
• $WWDOGULJDQYlQGDQlULQJVULNPDWMRUGLPDJHUVNRJVPDUNI|UDWWXQGYLND
avvikande vegetation.
• $WW|YHUYlJDNRPSOHWWHUDQGHSODQWHULQJRPVNRJHQlUYLNWLJVRPVN\GGDQGH
barriär.
• Om nya planteringar föreslås utmed sträckan ska de vara naturlika och små plantor användas hellre än stamträd.
Gallring
Olika typer av vegetation bidrar till en ökad upplevd variation längs sträckan vilket är en kvalitet. Variationen som blir när barrskog avlöses med mer öppna ytor med inslag av lövträd kan förstärkas genom att främja antingen barr- eller lövträd vid en JDOOULQJ'lUGHW¿QQVPDMRULWHWDYEDUUWUlGIUlPMDVEDUUWUlGRFKGlUGHW¿QQVHQ
majoritet av lövträd främjas lövträd. För att bidra ytterligare till en ökad variation längs med monotona raksträckor kan det även vara aktuellt att gallra ut grupperingar av vegetation och bevara vissa mindre områden där träden står tätare. Detta för att skapa ökad variation i den omgivande vegetationen. Gallra exempelvis fram utblickar PRW|SSQD\WRUVRPYDWWHQMRUGEUXNVPDUNHOOHUYnWPDUNHU*DOOULQJNDQHQEDUWVNH
inom vägområdet. Om undantag görs måste detta ske i överenskommelse och avtal med markägare.
Brynzoner
Vegetationen i sidoområdet bör utgöra en naturlig övergång mot omgivningen. I EODQGVNRJLQQHElUGHWRIWDDWWHQEODQGDGEU\QYHJHWDWLRQE|UJ\QQDVPHGDQGHWL
rena barrskogar kan vara rätt med en distinkt övergång mellan den slagna ytan och JUDQHOOHUWDOOVNRJHQ%U\Q]RQHUQDE|UYlUQDVVDNQDVYHJHWDWLRQVVNLNWNDQHQYLVV
nWHUSODQWHULQJVNHI|UDWWVNDSDHWWYlOIXQJHUDQGHEU\Q%U\Q]RQHUE|UIUDPI|UDOOW
etbleras och gynnas kring öppen mark samt där skog har avverkats.
I och med nergrävningen av sydvästlänken och den öppna korridor i skogsmarken som då skapades så har har påverkade områden längs vägsträckan inte länge någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns.
Landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs dessa sträckor av vägen. För att minska ledningsgatans storskaliga ingrepp i närområdet till vägen rekommenderas att en vegetationsridå anläggs mellan E4 och ledningsgatan.
Detta sker i mån om plats och säkerhetsavstånd till väg och ledningsgata.
Vegetationens funktion blir att skapa en brynzon nära vägen som sluter vägrummet och minskar exponeringen av ledningsgatan i landskapet.
Figur 3-23. Plantering av vegetationsridå mellan väg och ledningsgatan skapar ett mindre landskapsrum.
Figur 3-22. I och med nedgrävning av Sydvästlänken avverkades skog i ledningsgatan och skapade ett storskaligt landskapsrum som vägen går genom.
d d d d d d
3.4.2 Vattendrag
Vattendrag utgör viktiga landskapselement och är en stor tillgång för
WUD¿NDQWXSSOHYHOVHQ8WEOLFNDURFKY\HU|YHUYDWWHQVNDSDUYDULDWLRQRFKKDUPRQL
med skiftande karaktärer under dygnet och årstiderna. Samtidigt fungerar vattenspeglarna som landmärken i landskapet.
Längs den aktuella vägsträckan passerar E4 Toftaån och Lagan. Genom åtgärder VnVRPXWJOHVQLQJJDOOULQJHOOHUEHVNlUQLQJDYYHJHWDWLRQPHOODQYlJRFKYDWWHQGUDJ
NDQYlUGHIXOODXWEOLFNDUVRPI|UK|MGHUWUD¿NDQWXSSOHYHOVHQVNDSDV/XFNRUQDL
vegetationen får dock inte bli för smala utan måste anpassas och dimmensioneras så DWWWUD¿NDQWHQKLQQHUXSSIDWWDY\Q
%HO\VQLQJDYYHJHWDWLRQRFKXQGHUVLGDDYEURDUVRPNRUVDUYDWWHQGUDJHQVNXOOHJH
värdefulla speglingar i vattnet och förstärka och förtydliga intrycket av vatten för WUD¿NDQWHUQD
3.4.3 Vägdagvattendammar
9lJGDJYDWWHQGDPPDUVNDIXQJHUDVRPVHGLPHQWDWLRQVGDPPDUNYlYHIlOORU
saneringsmagasin och bräddavlopp vid olyckor med farligt gods etc. Förutom dammarnas tekniska funktion kan de bli ett tillskott i vägmiljön samt fungera som
YlUGHIXOODELRWRSHUI|UÀRUDRFKIDXQD)|UDWWP|MOLJJ|UDGHVVDDVSHNWHUlUGHWYLNWLJW
att vattendammarna detaljutformas och förankras i det omkringliggande landskapet.
Huvudprincipen för vägdagvattendammarna är att utforma dem med naturliga former samt med slänter som är vegetationsbeklädda. Dammarna ska ligga i lågpunkter i landskapet för att ge ett naturligt intryck samt att de helst placeras LDQVOXWQLQJWLOOEH¿QWOLJYHJHWDWLRQI|UDWWInHQI|UDQNULQJLODQGVNDSHW,
projekteringen är det viktigt att vatten och vegetation ses om en enhet och projekteras samtidigt.
3.4.4 Berg i dagen
Vid eventuell exponering av bergskärningar längs vägsträckan rekommenderas att zonen mellan botten på skärningen och diket inte blir en plats där sly kan växa upp.
%HUJVNlUQLQJHQE|UDQVOXWDGLUHNWLGLNHVNDQWXWDQQnJRQNDQWUHPVDYLONHWI|UKLQGUDU
högre vegetation att slå upp.
3.5 Vägutrustning
3.5.1 BelysningsprinciperLängs den aktuella vägsträckan är belysningen koncentrerad till tätorter och WUD¿NSODWVHUPHGDQOnQJDVWUlFNRUKHOWVDNQDUEHO\VQLQJ
)|UDWWVWlUNDYlJVWUlFNQLQJHQVLGHQWLWHWI|UElWWUDRULHQWHULQJHQRFKXQGHUVWU\ND
landskapets karaktär även under dygnets mörka timmar föreslås att ett antal landskapselement framhävs genom effektbelysning. Huvudprincipen för effektbelysningen är att genomgående använda ett dämpat naturligt ljus.
/DQGVNDSVHOHPHQWOlQJVYlJVWUlFNDQVRPNDQEHO\VDVlUYDWWHQGUDJHQVWDNDVROLWlUD
WUlGRFKIRUQOlPQLQJDU%HO\VQLQJDYGHVVDHQVWDNDODQGVNDSVHOHPHQWEHVNULYVPHU
under respektive delsträcka i kapitel 4 Gestaltningsförslag.
.RPSOHWWHUDQGHYlJEHO\VQLQJVDPWK|JPDVWHULWUD¿NSODWVHUE|UKDVWROSHPHG
VDPPDXWVHHQGHVRPEH¿QWOLJYlJEHO\VQLQJOlQJVVWUlFNDQ*nQJRFKF\NHOSDVVDJHU
under E4 belyses enligt kapitel
3.5.2 Bullerskydd
Riktlinjer för bullerskydd längs vägsträckan är att i största möjliga utsträckning enbart använda bullerskyddsvallar. Där det inte är möjligt används skärm på vall RFKLVLVWDKDQGDQYlQGVHQO|VQLQJPHGHQEDUWVNlUPVH¿JXUI|USULQFLS
%H¿QWOLJYHJHWDWLRQEHKnOOVLP|MOLJDVWHPnQI|UDWWGlPSDGHQYLVXHOODSnYHUNDQVRP
EXOOHUVN\GGHQKDULODQGVNDSHW1\DSODQWHULQJDUE|UlYHQ|YHUYlJDVI|UDWWI|UDQNUD
vallar och skärmar i landskapet och terrängen.
Riktlinjer för bullerskyddsvallar är att de ska anpassas till terrängen så att de upplevs QDWXUOLJD3ODQWHULQJVNDVNHI|UDWWI|UDQNUDYDOODUQDLWHUUlQJHQPHQSODQWHULQJ
får ej ske på vallens topp då det förstärker vallens höjd. Vegetationen ska efterlikna RPNULQJOLJJDQGHYHJHWDWLRQVW\SVH¿JXURFK9LNWLJWlUDWWSODWV
I|UHWDEOHULQJDYYHJDWLRQ¿QQVLYlJRPUnGHW9LGYDOODUOlQJVYlJVWUlFNDQGlUHQ
)LJXU3ULQFLSI|UW\SDYEXOOHUVN\GG)|UVWDDQGUDRFKWUHGMHKDQGVYDOI|UW\SDYEXOOHUVN\GG
1. VALL
2. SKÄRM PÅ VALL 3. SKÄRM
HWDEOHULQJDYYHJHWDWLRQVHVVRPVlUVNLOWYLNWLJI|UDWWVNDSDHQQDWXUOLJ|YHUJnQJ
PHOODQRPJLYQLQJRFKYDOONDQHQXW|NQLQJDYYlJRPUnGHWEHK|YD|YHUYlJDV
%XOOHUVN\GGVVNlUPDUVNDXWI|UVLWU\FNLPSUHJQHUDWRPnODWWUlPHGHQHQNHORFK
enhetlig form. Skärmarna ska ha en sammanhängande täckbräda. För exempel se
¿JXU%XOOHUVNlUPDULWUlEHDUEHWDVSnEnGDVLGRUI|UDWWPRWPRWRUYlJVVLGDQ
samspela med landskapet och mot boendsidan skapa en trevlig boendemiljö.
Figur 3-26. Principskiss som visar hur vegetation på vallar kan bidra till en förankring i landskapet. Buller- skyddsvallen har klätts med vegetation som ansluter till omgivningen vilket bidrar till att den bättre smälter in i landskapet. Högre vegetation får inte placeras innanför vägens säkerhetszon.
)LJXU3ULQFLSVNLVVVRPYLVDUHQVLWXDWLRQVRPE|UXQGYLNDVYLGDQOlJJDQGHDYEXOOHUVN\GGVYDOODU9DOOHQ
har inte anpassats till landskapets terräng eller vegetation. Sticker ut och blir ett främmande inslag i landskapet.
Figur 3-27. Principsektion vegetation på vallar. I mån av plats anläggs vegetation på vallarnas slänter för att förankra dem i landskapet och skapa en naturlig övergång till omgivningen. Eventuella träd får inte stå innanför säkerhetszonen. Höga växter bör ej planteras på vallens krön för att ytterligare framhäva vallens höjd.
Figur 3-28. Princip för typ av bullerskärm på mark och broar.
TRÄSKÄRM PÅ MARK TRANSPARENT SKÄRM PÅ BROAR
Figur 3-29. Exempel på träskärm och transparent skärm. Används som vägledning för utformning av buller- VNlUPDUOlQJVYlJVWUlFNDQ)RWRWLOORYDQWY5DVPXV1RUODQGHUSURMHNWYlJ
Eventuella bullerskyddsskärmar över broar eller vid värdefulla öppna utblickar kan XWI|UDVPHGWUDQVSDUHQWDVNlUPDUI|UDWWELEHKnOODHWW|SSHWODQGVNDSVUXPVH¿JXU
RFK¿JXU6NlUPDUQDVNDYDUDDQSDVVDGHI|UDWWXQGYLNDSnÀ\JQLQJDY
InJODU'HI|UVHVGlUI|UPHGHQUDVWUHULQJ|YHUKHODVNlUPHQV\WDPHGHWWVW|UVWD
DYVWnQGPHOODQPDUNHULQJDUQDSnFP
3.5.4 Räcken
En kontinuerlig yttre räckeslinje med jämnbred stödremsa är önskvärt längs hela GHQEUHGGDGHYlJHQVDPWXQGHUEH¿QWOLJDEURDU9LGSDVVDJH|YHUEURDUNDQHQ
I|UlQGULQJLOLQMHI|ULQJHQHYHQWXHOOWDFFHSWHUDVYLGSODWVEULVWPHQHQGDVWRPGHQ
sker i samband med skifte av räckestyp från standardräcke till förhöjt räcke.
3.5.5 Barriärelement
I vissa fall kan en fast barriär behövas då den breddade vägen passerar under
EH¿QWOLJDEURDUgYHUJnQJHQIUnQUlFNHWLOOEDUULlUHOHPHQWVNHUPHGJHQRPDWWUlFNHW
fäst in i ett avslutningselement i höjd med brons landfäste. Denna lösning innebär att både räcke och barriär kan följa vägens linjeföring och skevning undviks.
)LJXU3ULQFLSVNLVV|YHUJnQJPHOODQUlFNHRFKDYVOXWQLQJVHOHPHQWPRWPDUNSODQ
)LJXU3ULQFLSVNLVV|YHUJnQJPHOODQUlFNHRFKDYVOXWQLQJVHOHPHQWPRWPDUNVHNWLRQ
3.5.3 Viltskärmar
För att eftersträva ett sammanhållet uttryck på skärmar längs vägsträckan följer utformning och materialval för viltstkärmar samma gestaltningsprinciper som I|U%XOOHUVN\GGVVNlUPDUVHNDS%XOOHUVN\GG9LOWVNlUPDUQDInULQWHYDUD
WUDQVSDUHQWDVnVRPEXOOHUVNlUPDUXWDQI|UYLOWVNlUPDUVNDHQIURVWDGVNlUPVRP
YLVXHOOWG|OMHUWUD¿NHQVH¿JXU9LNWLJWYLGDQOlJJDQGHDYYLOWVNlUPDUlUDWWVH
|YHUKXUVNlUPDUQDVDQVOXWQLQJPRWRPJLYQLQJHQVHUXW9LNWLJWlUDWWGHWVND¿QQDV
skyddande vegetation som ansluter mot skärmarna för att skapa en väl fungerande passage.
)LJXU3ULQFLSI|UW\SDYYLOWVNlUPSnPDUNRFKEURDU
TRÄSKÄRM PÅ MARK FROSTAD SKÄRM PÅ BROAR
Figur 3-34. Princip för placering av viltstängsel. En mjuk linje utan “knyckiga” krön med enstaka träd och buskar framför viltstängslet för att skaa en mjuk övergång mellan vägslänt och skog. Illustration från Vägverkets SXEOLNDWLRQ´+HODYlJHQµ
Figur 3-33. Principsektion. För att mildra intrycket av viltstängslet placeras det bakom släntkrön i största möjliga mån.
3.5.6 Skyltar
Vid utsättning av vägmärken och vägvisning är det vikigt att tänka på var och hur det placeras. Skyltar placeras med fördel där de har vegetation på baksidan samt att de inte bör placeras där andra blickfång eller sevärdheter drar till sig uppmärksamhet.
Skyltning ska om möjligt placeras i lågpunkter med hänsyn till att siktlinjer ut i landskapet annars skyms. Placering av stora skyltar i innerkurva bör undvikas för att minska risken för skymd sikt.
3.5.7 Viltstängsel
Placering av viltstängsel bör ske med stor omsorg. Viltstängsel bör placeras i ODQGVNDSHWVnDWWGHQYLVXHOODXSSOHYHOVHQDYVWlQJVOHWEHJUlQVDVI|UWUD¿NDQWHQ
För att undvika en knyckig och orytmisk linje bör linjeberäkningar för utsättning av viltstängsel utföras. Riktlinjer för placering av stängslet är att placera det bakom EH¿QWOLJYHJHWDWLRQRFKEDNRPVOlQWNU|QLVW|UVWDP|MOLJDPnQVH¿JXU(QVWDND
träd och buskar kan även planteras framför stängslet för att skapa en mjuk övergång PHOODQYlJVOlQWRFKVNRJVH¿JXU'HQQDnWJlUGNUlYHUDWWYHJHWDWLRQHQSODFHUDV
utanför säkerhetszonen.
I sträckor där vägen går på en lång bankslänt placeras stängslet nere i vägbankens VOlQWI|UDWWG|OMDVWlQJVOHWI|UWUD¿NDQWHUQD
Val av typ av stängsel bör även göras. Viltstängsel av samma typ som anslytande YLOWVWlQJVHOWLOOYlJVWUlFNDQYlOMV6WROSDUQDE|UYDUDJU|QPnODGHLNXO|U5$/I|U
att bättre smälta in i omgivningen.
4 Gestaltningsförslag
9LNWLJDSODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQKDULGHQWL¿HUDWVGlUPHUVSHFL¿NDULNWOLQMHUJlOODQGH
JHVWDOWQLQJRFKXWIRUPQLQJKDUWDJLWVIUDP/lQJVPHGGHQEHU|UGDVWUlFNDQ¿QQV
några fokuspunkter som innehar mer detaljerade gestaltningsförslag.
4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby
)|UGHOVWUlFND$JlOOHUQRUPDOVHNWLRQRFK|YHUJULSDQGHSULQFLSHUI|UJHVWDOWQLQJHQ
4.2 Delsträcka B, Ljungby
4.2.1 7UD¿NSODWV/MXQJE\V|GUD%H¿QWOLJWUD¿NSODWVlULGDJDYNO|YHUW\S)|UDWWXQGYLNDRPE\JJQDWLRQDYEURQVn
KDUUXWHUW\SYDOWVI|UWUD¿NSODWVHQYLONHWPHGI|UDWWEH¿QWOLJDUDPSHUOlPQDUSODWV
I|UPRWRUYlJHQXQGHUEH¿QWOLJEUR7YnUDPSHUEHK|YHUQ\DQOlJJDV'URSSDUI|U
dessa har valts för att öka framkomligheten och säkerheten genom att vänstersvängar XQGYLNVVH7HNQLVNW307UD¿NRFKYlJXWIRUPQLQJ
7UD¿NSODWV/MXQJE\V|GUDJHVHQPHUEHDUEHWDGRFKRPKlQGHUWDJHQJHVWDOWQLQJGn
den markerar entrén till Ljungby tätort och ligger i en bebyggd kontext. Förutom att EDVHUDWUD¿NSODWVHQVXWIRUPQLQJSnGHQ|YHUJULSDQGHJHVWDOWQLQJVSULQFLSHQVHNDS
7UD¿NSODWVHUNDQJHVWDOWQLQJHQPHGI|UGHO\WWHUOLJDUHEHDUEHWDV
8W|YHUWUD¿NSODWVHQVQ\DYlJXWIRUPQLQJlUGHWSODQHUDWDWWWYnNRQWUROOSODWVHUVND
DQOlJJDVLDQVOXWQLQJWLOOGHEH¿QWOLJDSnRFKDYIDUWHUQDVH¿JXU(QEXIIHUW]RQ
med vegetation rekommenderas att anläggas mellan kontrollplatserna och WUD¿NSODWVHQI|UDWWPLQVNDNRQWUROOSODWVHUQDVH[SRQHULQJ
Gestaltningen ska vara väl förankrad i landskapets karaktär och omgivning.
Förslagsvis kan större jordstenar från vägprojektet användas som utsmyckning.
Större sammanhållna planteringar av vårlökar i nära anslutning till brofundamenten föreslås även för att skapa en årstidsvariation och starkare identitet till platsen.
)|UVODJVYLVSODQWHUDVWDOOLWUD¿NSODWVHQVRPVWHJYLVJnUIUnQWlWDUHVNRJVOLNDGXQJDU
LWUD¿NSODWVHQV\WWHUNDQWHUWLOODOOWJOHVDUHRFKPHUVWLOLVHUDGQDWXULWUD¿NSODWVHQV
PLWWYLONHWI|OMHUJHVWDOWQLQJVSURJUDPPHWV|YHUJULSDQGHJHVWDOWQLQJVSULQFLSHU
7UD¿NSODWVHQNDQlYHQJHVHQPHURPKlQGHUWDJHQRFKXWPlUNDQGHJHVWDOWQLQJ
genom att arbeta med en terrassering av sidoområdena. Förslagsvis kan gabioner fyllda med sten användas för att skapa terrasser. Gabionmurarna kan ses som VWLOLVHUDGHVWHQPXUDUYLONDnWHU¿QQVLQlURPUnGHWRFKOlQJVKHODYlJVWUlFNDQ(Q
terrassering med gabioner knyter på så sätt an till det omgivande landskapet och ger VDPWLGLJWWUD¿NSODWVHQHWWPHUVWUXNWXUHUDWRFKVWDGVPlVVLJWXWWU\FN(IIHNWEHO\VQLQJ
DYWUlGVWHQDURFKJDELRQPXUDUNDQlYHQYDUDHWWVlWWDWW\WWHUOLJDUHPDUNHUDRFK
I|UVWlUNDWUD¿NSODWVHQVVWDGVQlUDSODFHULQJVH¿JXU
*DELRQHUQDVPDVNYLGGE|UKDHQVWDQGDUGVWRUOHNSn[PPRFKHQ
tråddiameter som tillåter att en större fraktion av sten kan väljas. Gabionerna fylls PHGVWHQ\WWHUVWUHNRPPHQGHUDVDWWQDWXUVWHQPHGPMXNDUHIRUPHUDQYlQGV
1DWXUVWHQHQE|URPP|MOLJWNRPPDIUnQQlURPUnGHW
Mot detaljplanelagt handelsområde rekommenderas en buffertzon med vegetation.
)LJXU)|UVODJVVNLVV|YHU7UDÀNSODWV/MXQJE\6|GUD*DELRQPXUDUNDQDQYlQGDVVRPWHUUDVVHULJYLONHWUD- PDULQVNDSDUVWUXNWXURFKNDUDNWlUWLOOWUDÀNSODWVHQ3ODQWHULQJDYWUlGI|OMHUJHVWDOWQLQJVSULQFLSHQDWWJnIUnQ
HQWlWVNRJVOLNNDUDNWlUL\WWHUNDQWHUQDWLOOJOHVDUHRFKPHUVWLOLVHUDGQDWXUNDUDNWlULWUDÀNSODWVHQVPLWW<WRUQD
PHGHWWVWUHFNDWUDVWHUPDUNHUDUP|MOLJSODFHULQJDYNRQWUROOSODWVHULQWLOOEHÀQWOLJDSnRFKDYIDUWHU
)LJXU,OOXVWUDWLRQSnKXU7UDÀNSODWV/MXQJE\NDQJHVWDOWDVPHGHIIHNWEHO\VQLQJ
4.2.2 7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUD
%H¿QWOLJWUD¿NSODWVlULGDJGHOYLVDYNO|YHUW\S)|UDWWXQGYLNDRPE\JJQDWLRQDY
EURQVnKDUUXWHUW\SYDOWVI|UKHODWUD¿NSODWVHQYLONHWPHGI|UDWWEH¿QWOLJUDPS
OlPQDUSODWVI|UPRWRUYlJHQXQGHUEH¿QWOLJEUR(QUDPSEHK|YHUQ\DQOlJJDV9LGDUH
KDUGURSSDUDOWHUQDWLYWFLUNXODWLRQVSODWVYDOWVI|UDWW|NDIUDPNRPOLJKHWHQRFK
säkerheten genom att vänstersvängar undviks.
9LNWLJWYLGSODQHULQJRFKDQOlJJQLQJDYWUD¿NSODWVHQlUDWWEHDNWDJHVWDOWQLQJHQRP
bullerskärmar blir höga. En rekommendation vid anläggning av höga skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen DYK|MGHQ9DODYYHJHWDWLRQE|UYDUDNRSSODGWLOOYl[WPDWHULDOVRPnWHU¿QQVL
QlURPUnGHW7\SDYEXOOHUVN\GGYlOMVHQOLJW¿JXURFK
)|UWUD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDJlOOHU|YHUJULSDQGHSULQFLSHUI|UJHVWDOWQLQJHQ
4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan
4.3.1 7UD¿NSODWV/DJDQ%H¿QWOLJWUD¿NSODWVlULGDJVOlJHWGHOYLVDYNO|YHUW\S)|UDWWXQGYLNDRPE\JJQDWLRQ
DYEURVnKDUUXWHUW\SYDOWVI|UKHODWUD¿NSODWVHQ'HWWDPHGI|UDWWEH¿QWOLJUDPS
OlPQDUSODWVI|UPRWRUYlJHQXQGHUEH¿QWOLJEUR7YnUDPSHUEHK|YHUQ\DQOlJJDV)|U
WUD¿NSODWVHQVYlJXWIRUPQLQJVHgYHUVLNWVNDUWD7
'HQ\WDVRPIULJ|UVLV\GYlVWUDK|UQHWDYWUD¿NSODWVHQlUSODQHUDGDWWDQYlQGDV
WLOOUDVWSODWV%XVVDQJ|ULQJHOOHUSHQGODUSDUNHULQJORNDOLVHUDVLGHQ|VWUDGHOHQDY
WUD¿NSODWVHQ9LGSODQHULQJRFKDQOlJJQLQJDYGHVVD\WRUUHNRPPHQGHUDVDWWGHW
RPJLYDQGHODQGVNDSHWQRJDWDVKlQV\QWLOO%H¿QWOLJYHJHWDWLRQEHYDUDVLVnVWRU
utsträckning som möjligt samt att en buffertzon med vegetation planteras mellan de hårdgjorda ytorna och omgivande landskap.
9LNWLJWYLGSODQHULQJRFKDQOlJJQLQJDYWUD¿NSODWVHQlUDWWVlUVNLOWEHDNWD
gestaltningen vid anläggning av höga bullerskärmar. En rekommendation vid höga skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen av höjden. Val av vegetation bör vara kopplad till växtmaterial VRPnWHU¿QQVLQlURPUnGHW
Vid eventuell anläggning av bullerskydd väljs typ av bullerskydd utifrån principen i
¿JXURFK
(QHYHQWXHOOVN\GGVYDOOPRWJROIEDQDQQRUURPWUD¿NSODWV/DJDQSODQWHUDVHQOLJW
SULQFLSHUQDL¿JXURFK
4.3.2 1\UDVWSODWVYLG7UD¿NSODWV/DJDQ
Tre alternativa lokaliseringar för rastplatser längs E4 har VHWWV|YHUVH7HNQLVNW307UD¿NRFKYlJXWIRUPQLQJ
Ett alternativ har utretts där rastplatsen behålls men XWYHFNODVQnJRWLEH¿QWOLJWOlJHHWWGlUUDVWSODWVHQ
ORNDOLVHUDVYLG7UD¿NSODWV/DJDQVYlVWUDGHOVDPWHWW
WUHGMHDOWHUQDWLYLDQVOXWQLQJWLOO7UD¿NSODWV/MXQJE\
1RUUD)|UGHROLNDDOWHUQDWLYHQVORNDOLVHULQJOlQJV
YlJVWUlFNDQVH¿JXU
Det troliga läget för den nya rastplatsen är väster om 7UD¿NSODWV/DJDQLDQVOXWQLQJWLOO/DJDQODQGQXPPHU
L¿JXUHQWLOOK|JHU/DJDQODQGU\PPHULGDJIXQNWLRQHU
VRPUDVWSODWVLQIRSODWVEHQVLQVWDWLRQVDPWVHUYHULQJ
)DFLOLWHWHUVRPSLFNQLFERUGWRDOHWWHUOHNXWUXVWQLQJRFK
LQIRUPDWLRQVWDYORUE|ULQU\PPDVLHQQ\UDVWSODWV$OOD
faciliteter ska vara tillgänglighetsanpassade.
Gestaltningen anpassas till omgivande natur. Förslagsvis ges rastplatsen en omhändertagen gestaltning med picknicplatser som placeras i skogsgläntor i nära anslutning till parkeringsplatser för personbilar.
Uppstammade tallar och björkar föreslås planteras runt platserna för att anknyta till det omgivande skogslandskapet och samtidigt underlätta för passage.
Platser för picknic och faciliteter ges en enhetlig gestaltning. De avskärmas av skärmar av trä som är öppna åt ett håll. Skärmarnas rekommenderas att byggas LVDPPDPDWHULDOLIRUPDYRPnODWWU\FNLPSUHJQHUDW
WUlVRPGHSODQHUDGHEXOOHUVNlUPDUQDOlQJVYlJHQ
Träribborna sammanfogas med ett mellanrum så att det medger en kontakt med omgivningen samtidigt som platsen avskärmas. Förslaget kan i och med materialval och uttryck skötas med samma frekvens och medel som bullerskärmar längs sträckan.
LJUNGBY
LAGAN
Lagan Färsjön
Flåren
Vid- östern
Lagan
1
2
3
Figur 4-3. Ovan. Referensbild på utformning av picknicplats vid trolig Q\UDVWSODWVLDQVOXWQLQJWLOO/DJDQODQG7K)|UHVODJQDOlJHQI|UQ\
rastplats.
bYHQ|YULJDDQRUGQLQJDUVRPWRDOHWWHUDYIDOOVVRUWHULQJVDPWLQIRUPDWLRQVWDYORU
föreslås samordnas innanför träskärmar för gemensam identitet och en
sammanhållen gestaltning. Informationsplatserna är ofta utrustade med kartor och annan information på såväl lokal som regional nivå. Dessa utgör en viktig annonseringsmöjlighet för lokala intressen som både kan gälla konsumtion och rekreation.
Eventuell lekplats lokaliseras i anslutning till faciliteter och parkeringsplatserna för personbilar. Ett annat läge skulle även kunna vara i den öppna gläntan i mitten DYUDVWSODWUVHQVH¿JXU7RDOHWWHUSODFHUDVEnGHLQlUKHWWLOOSDUNHULQJI|U
personbilar och lastbilar.
%H¿QWOLJYHJHWDWLRQEHYDUDVLVnVWRUXWVWUlFNQLQJVRPP|MOLJWRFKHQEXIIHUW]RQ
med vegetation planteras mellan de hårdgjorda ytorna och omgivande landskap.
%XIIHUW]RQHUDYYHJHWDWLRQSODQWHUDVlYHQPRW(RFKGHQVW|UUHSDUNHULQJHQYLG
Laganland för att bryta ner skalan och dela upp den stora ytan i mindre och mer förståeliga landskapsrum.
Vegetationen i dessa buffertzoner bör vara tät för att skapa ett effektivt visuellt skydd för rastplatsen mot omgivande infrastruktur. Detta kan åstadkommas genom att DQOlJJDEU\QPHGEXVNYHJHWDWLRQLNRPELQDWLRQPHGWUlG$UWVDPPDQVlWWQLJQHQL
EXIIHUW]RQHUQDVNDVSHJODGHQYHJHWDWLRQVRPnWHU¿QQVLQlURPUnGHW
TECKENFÖRKLARING Buffertszon tät vegetation
Uppstammad björk och tall
Glänta, gräsmatta
Körfält
P-plats, bil
P-plats, lastbil
Yta för lekplats
*OlQWDPHGVLWWP|EOHU¿ND
Gångväg/stig Toalett/avfallssortering/
informationstavla
)LJXU,OOXVWUDWLRQVSODQ|YHUQ\UDVWSODWVYlVWHURPWUDÀNSODWV/DJDQ
)LJXU3HUVSHNWLYVRPLOOXVWUHUDUKXUVLWWSODWVHUWRDOHWWRFKLQIRUPDWLRQVVN\OWVNXOOHNXQQDJHVHQJHPHQVDP
identitet med samordnade träskärmar för en sammanhållen gestaltning.
Figur 4-6. Översiktsperspektiv som illustrerar förslag över disposition av rastplatsen intill bilparkeringarna.
Picknicplatser avskärmas med skärmar i trä och placeras i skogsgläntor i nära anslutning till parkeringplatser.