• No results found

E4 Ljungby - Toftanäs

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "E4 Ljungby - Toftanäs "

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

E4 Ljungby - Toftanäs

Ljungbykommun,Kronobergslän

Objektsnummer:137665

2

(2)

Objektsnummer: 137665

201(0A070001_.)

Objektdata

Vägnr: E4

Vägnamn: Ljungby – Toftanäs Objektnamn: E4 Ljungby – Toftanäs Objektsnummer: 137665

Kommun: Ljungby

Län: Kronoberg

Dokumentdata Titel:

Dokumentslag:

Utgivningsdatum:

Utgivare:

Kontaktperson:

Konsult:

Kontaktperson:

Gestaltningsprogram. E4 Ljungby–Toftanäs

Gestaltningsprogram 201

Trafikverket,Box 543, 291 25 Kristianstad, tfn0771-921921

Anna Karlsson, Projektledare, tfn 0771-921921

URS, Löfströms Allé 5, 172 66 Sundbyberg, tfn 08-553 935 00

Treeline Consulting AB,John Ericssonsgatan 7,112 22 Stockholm

ÅF-Infrastructure AB, Sveagatan 6, Box 81, SE-781 21 Borlänge

PatrikRisberg, Uppdragsledare,tfn 010-476 61 20

(3)

1 Inledning ...4

1.1 Bakgrund och förutsättningar ...4

1.2 Gestaltningsprogrammets syfte ...5

1.3 Vad är ett gestaltningsprogram? ...5

1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt ...5

1.5 Läshänvisning ...5

2 Landskapet i nuläget ...6

2.1 Hela sträckan ...6

2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500 ...8

2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500 ...10

2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000 ...12

2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100 ...14

2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826 ...16

3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer ...18

3.1 Vägen med sidoområden ...18

3.2 Konstbyggnader ...22

3.3 Väganläggningar ...29

3.4 Landskapselement i vägrummet ...30

3.5 Vägutrustning ...32

4 Gestaltningsförslag ...37

4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby ...37

4.2 Delsträcka B, Ljungby ...37

4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan ...39

4.4 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö ...43

4.5 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs ...46

5 Drift och underhåll ...47

6 Rekommendationer inför fortsatt arbete ...47

7 Referenser ...48

(4)

1 Inledning

Det här gestaltningsprogrammet är en bilaga till aktuell vägplan för E4 Ljungby- 7RIWDQlVLQI|UVDPUnG*HVWDOWQLQJVSURJUDPPHWUHGRYLVDUEH¿QWOLJODQGVNDSVELOG

gestaltningsprinciper och gestaltningsförslag av den aktuella vägsträckans vägområde och sidoområden.

De övergripande målen för vägprojektet är att;

• Upprustningen av aktuell vägsträcka syftar till en utbyggnad från

PRWRUWUD¿NOHGWLOOPRWRUYlJJHQRPEUHGGQLQJDYYlJEDQDQ'HWWDVNHUI|U

DWWI|UElWWUDIUDPNRPOLJKHW|NDWUD¿NVlNHUKHWHQVDPWVNDSDHWWOnQJVLNWLJW

EUDVN\GGI|U9l[M|$OYHVWDRFK/MXQJE\NRPPXQHUVYDWWHQWlNWHU

• Restriktionerna för väghållningen på E4:an kan upphävas.

• 8QGHUKnOORFKIHODYKMlOSQLQJVNDNXQQDXWI|UDVSnHWWHIIHNWLYWPLOM|PlVVLJW

och arbetsmiljömässigt vis.

• Under arbetet med utbyggnaden av E4 Ljungby-Toftanäs ska arbetet i sig inte LQQHElUDULVNHUI|UGHYDWWHQWlNWHUVRP¿QQVLRPUnGHW

• 9LGWUD¿NRPOHGQLQJVNDEH¿QWOLJYlJDQYlQGDVLVnVWRUXWVWUlFNQLQJVRP

möjligt.

• Hantering och rapportering av tillbud ska ske löpande under projekteringen och projektet har nollvision för allvarliga olyckor och tillbud. Även psykisk ohälsa ska tas i beaktande.

Gestaltningsprogrammets övergripande mål är att föreslå åtgärder som förstärker SRVLWLYDHIIHNWHURFKI|UPLOGUDUXWE\JJQDGVI|UVODJHWVQHJDWLYDHIIHNWHUSnEH¿QWOLJ

ODQGVNDSVELOGVDPWDWWI|UHVOnnWJlUGHUVRPELGUDUWLOODWWI|UW\GOLJDWUD¿NPLOM|QXUHWW

WUD¿NDQWSHUHSHNWLY

1.1 Bakgrund och förutsättningar

E4 mellan Helsingborg och Stockholm tillhör ett av Sveriges viktigaste transportstråk.

Den enda del av E4 på sträckan mellan Gävle och Helsingborg som saknar

motorvägsstandard är den aktuella vägsträckan på tre mil förbi Ljungby. Sträckningen DY(PHOODQ/MXQJE\RFK7RIWDQlVVDNQDUPRWRUYlJVVWDQGDUGRFKWUD¿NHQVWRSSDV

ofta upp vid olyckor eller andra incidenter.

8QGHUnUVDWWHVPLWWUlFNHXSSSnPRWRUWUD¿NOHGHQQnJRWVRPNUDIWLJW

PLQVNDGHDQWDOHWVYnUDRO\FNRU'HQVWlQGLJW|NDQGHWXQJDWUD¿NHQKDUGRFN

VNDSDWQ\DSUREOHPRFKIUHNYHQVHQDYLQFLGHQWHURFKRO\FNRUlUK|J'HQEH¿QWOLJD

PRWRUWUD¿NOHGHQKDUHQEUHGGDYPRFKlUHQVnNDOODGYlJ8WPHGVWUlFNDQ

¿QQVI\UDWUD¿NSODWVHURFKWRWDOWEH¿QWOLJDEURDUYDUDYVW\FNHQlUYlJSRUWDURFK

GC-portar.

8SSUXVWQLQJRFKXWE\JJQDGDYVWUlFNDQWLOOPRWRUYlJVNDXWI|UDVLEH¿QWOLJVWUlFNQLQJ

mellan Kånna och Toftaholm. Förändringarna sker främst i anslutning till vägens EH¿QWOLJDOLQMHI|ULQJYLONHWLQQHElUDWWSnYHUNDQSnODQGVNDSHWEOLUEHJUlQVDG

I samband med utbyggnaden ska även skyddsåtgärder genomföras för att förhindra förorening av vattentäkter i området. Den aktuella sträckningen av E4 går dels genom VN\GGVRPUnGHWI|U9l[M|RFK$OYHVWDNRPPXQHUVGULFNVYDWWHQWlNW%HUJDnVHQVDPW

genom Ljungby kommuns vattentäkt. Därutöver korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som spridningskorridorer.

(5)

1.2 Gestaltningsprogrammets syfte

Vägrummet längs den aktuella vägsträckan kommer att förändras som följd av utbyggnadsförslaget. Gestaltningsprogrammets syfte är att beskriva riktlinjer för gestaltning och utformning av vägområdet och vägens sidoområden.

Gestaltningsprogrammet är ett dokument som syftar till att vara vägledande för projekteringen i nästa skede.

1.3 Vad är ett gestaltningsprogram?

Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under planskedet. Där gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur JHVWDOWQLQJVV\QSXQNWVnVYDUDUJHVWDOWQLQJVSURJUDPPHWSnKXUGHWWDVNDJHQRPI|UDV

på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och XSSGDWHUDVXQGHUKHODSODQOlJJQLQJVSURFHVVHQPHQKDUVLQW\QJGSXQNWXQGHUGHW

skede som benämns samrådshandling. Det ska innehålla motiveringar för valda VWlOOQLQJVWDJDQGHQRFKO|VQLQJDUVDPWUHNRPPHQGDWLRQHUI|UIRUWVDWWDUEHWH

1.4 Arbetet med gestaltning i detta projekt

Gestaltningsprogrammet fokuserar på övergripande principer och strategier. Viktiga SODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQKDUlYHQLGHQWL¿HUDVGlUPHUVSHFL¿NDULNWOLQMHUKDUWDJLWV

fram.

1.5 Läshänvisning

,JHVWDOWQLQJVSURJUDPPHWKDUGHQEHU|UGDVWUlFNDQGHODWVLQLIHPGHOVWUlFNRUI|UDWW

på ett tydligt sätt presentera analyser och förslag längs sträckan. Delsträckorna har I|OMDQGHLQGHOQLQJ VHlYHQ¿JXU 

• 'HOVWUlFND$.nQQD/MXQJE\NP

• 'HOVWUlFND%/MXQJE\NP

• 'HOVWUlFND&/MXQJE\/DJDQNP

• 'HOVWUlFND'/DJDQ+DOOVM|NP

• 'HOVWUlFND(+DOOVM|7RIWDQlVNP

(6)

2 Landskapet i nuläget

Landskapet som den aktuella vägsträckan löper genom beskrivs här med begreppet ODQGVNDSVELOG%HJUHSSHWODQGVNDSVELOGLQQHIDWWDULGHQQDNRQWH[WGHOVWUD¿NDQWHQV

upplevelse av landskapet men också upplevelsen från övriga betraktare i vägens QlUKHW/DQGVNDSVELOGHQEHVNULYVJHQRPODQGVNDSHWVYLVXHOODXSSOHYHOVHYLONHQ

VNDSDUHQKHOKHWVXSSOHYHOVHDYODQGVNDSHWVNDUDNWlUDQYlQGQLQJRFKKLVWRULD

Projektet innefattar ingen djupare landskapsanalys utifrån förutsättningen att vägen JnULEH¿QWOLJVWUlFNQLQJ

/DQGVNDSVELOGHQNDQlYHQEHVNULYDVPHGEHJUHSSHQVNDODVWUXNWXUYLNWLJDHOHPHQW

RFKNDUDNWlU7UD¿NDQWHQVXSSOHYHOVHDYODQGVNDSHWNDQlYHQLQQHIDWWDJUDGHQDY

XSSOHYGRULHQWHUEDUKHWI|UVWnHOVHLGHQWLWHWYDULDWLRQRFKU\WP

2.1 Hela sträckan

En överblick av närområdet till den aktuella vägsträckan mellan Ljungby och Toftanäs visar på att landskapet präglas av två övergripande landskapstyper. Dessa utgörs DY/DJDQGDOHQPHGÀDFNDRFK|SSQDXSSRGODGHODQGVNDSVDPWDYK|JUHOLJJDQGH

skogsbeklädda moränmarker och myrar. Längs den aktuella vägsträckan är det tät VDPPDQKlQJDQGHEDUUVNRJVPDUNVRPGRPLQHUDUODQGVNDSVELOGHQPHGEHJUlQVDGH

utblickar och ett fåtal avvikande landskapselement. Det är endast inom enstaka DYVQLWWVRPODQGVNDSHW|SSQDUXSSVLJPHGnNHURFKlQJVPDUNYnWPDUNHURFK

YDWWHQGUDJIUDPI|UDOOWL/DJDQVQlUKHW'HVVDRPUnGHQVRPNDUDNWlULVHUDVDYHQ

VW|UUH|SSHQKHWHUEMXGHUOlQJUHXWEOLFNDURFKPHUIUDPWUlGDQGHODQGVNDSVHOHPHQW

i form av fornlämningar och solitära lövträd. Landskapsrum av mer öppen karaktär

¿QQVlYHQNULQJEHE\JJHOVHRFKWUD¿NSODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQ

)OHUDVWRUDVM|DU¿QQVLQlURPUnGHWVnVRP%ROPHQRFK9LG|VWHUQ'HVVDVM|DUlU

GRFNVN\PGDI|UWUD¿NDQWHUSn(DQ,QlURPUnGHWO|SHUnQ/DJDQVRPULQQHULHQ

nordsydlig riktning i landskapet. Den aktuella vägsträckningen går till största delen längs Lagandalens västra sida. Strax norr om samhället Lagan passerar E4:an över vattendraget Lagan för att sedan fortsätta in mellan sjöarna Vidöstern och Flåren.

Längs denna del av E4:an är landskapet relativt småskaligt med inslag av lövträd.

Den aktuella sträckningen av E4 går genom skyddsområdet för Växjö och

$OYHVWDNRPPXQHUVGULFNVYDWWHQWlNW%HUJDnVHQVDPWI|U/MXQJE\NRPPXQV

vattentäkt. Därtill korsar E4 värdefulla vattendrag som även kan fungera som spridningskorridorer.

2PUnGHWNULQJ/DJDQ%ROPHQlUHWWDYGHIRUQOlPQLQJVWlWDVWHL.URQREHUJVOlQ

/lQJVGHQDNWXHOODYlJVWUlFNDQDYYlJ(¿QQVDUNHRORJLVNDOlPQLQJDUIUnQVWHQnOGHU

RFKWLOOKLVWRULVNWLG'HPHVWSnWDJOLJDOlPQLQJDUQDVRP¿QQVLODQGVNDSHWXWJ|UVDY

ÀHUDK|JJUDYIlOWIUnQ\QJUHMlUQnOGHU

Genom Hallsjö berör utbyggnadsförslaget ett öppet odlingslandskap med inslag av gravrösen. Fornlämningarna har betydande upplevelsemässiga värden och är delvis synliga från E4:an.

,RFKPHGLQIUDVWUXNWXUSURMHNWHW6\GYlVWOlQNHQVRPJHQRPI|UGHVDY6YHQVND

.UDIWQlWKDUHQHONDEHOGUDJLWVPHOODQ+DOOVEHUJLgUHEURRFK+|UE\L6NnQHOlQ

Sträckningen av Sydvästlänken ligger till stora delar längs den västra sidan av den DNWXHOODYlJVWUlFNDQPHGHWWDUEHWVRPUnGHVRPEHU|UHQFDPHWHUEUHG

korridor i landskapet. I och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har synintrycket och områdets karaktär delvis förändrats.

Skogen i påverkade områden har inte länge någon brynzon utan inre delar av

(7)

skogsbestånden har blivit skogens nya gräns.

Vägrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs denna sträcka av vägen.

/lQJVGHQDNWXHOODYlJVWUlFNDQ¿QQVIUDPI|UDOOW

spridd bebyggelse med enstaka hus. Vägsträckan SDVVHUDUlYHQL\WWHURPUnGHWDYWlWRUWHQ/MXQJE\

GlUPHUVDPPDQKnOOHQEHE\JJHOVH¿QQV'HQQD

bebyggelse är till stor del visuellt avskild från vägsträckan av bullerskyddsvallar. I anslutning till /MXQJE\¿QQVOlQJVYlJVWUlFNDQlYHQEH¿QWOLJD

handelsområden samt planerad nyetablering av handel. Handelsområdena utgörs av storskaliga verksamhetsbyggnader och hårdgjorda

tomtmarker.

Sammantaget kan den aktuella vägsträckan OLNQDVPHGGHQODQGVNDSVW\SVRPHQOLJW

7UD¿NYHUNHWVSXEOLNDWLRQVäxtlighet i vägmiljö - praktiska rådNDOODVI|UVNRJVE\JG'HQQD

landskapstyp domineras av skog med en viss grad av öppenhet. Enligt publikationen sammanfattas karaktärselementen för skogsbygd enligt följande;

• 'HQGRPLQHUDQGHYHJHWDWLRQVW\SHQWLOO

H[HPSHOJUDQWDOOERNEM|UNHOOHUHN

• Inslag av vegetation som avviker från den GRPLQHUDQGHVRPEU\QNULQJHQXSSRGODG

yta eller lövträdsridå längs ett vattendrag

• 5LVGRPLQHUDUVRPIlOWVNLNW OnJPDUNQlUD

YHJHWDWLRQ LVLGRRPUnGHW-RUGPnQHQlU

oftast mager

• Varje inslag av öppna ytor kring YDWWHQJnUGDURFKRGOLQJVPDUNInUVWRU

upplevelsemässig betydelse

• Skogsbruket medför att områden med tät VNRJXQJVNRJRFK|SSQDDYYHUNDGHSDUWLHU

varierar över tid

Gestaltningsförslag- och principer i detta gestaltningsprogram har som målsättning att förstärka de kvaliteter som landskapstypen skogsbygd innebär. Vilka aspekter som bör tas LEHDNWQLQJEHVNULYVPHULQJnHQGHLNDSLWHO

Gestaltningsprinciper.

DELOMRÅDE E, 26/100-31/826 DELOMRÅDE D, KM 20/000-26/100DELOMRÅDE C, KM 12/500-20/000DELOMRÅDE B, KM 5/500-12/500A, KM 0/000-5/500 KÖRT5 MIN5 MIN5 MIN5 MIN

TECKENFÖRKLARING

Skogsbeklädd moränmark Åker- och ängsmark Tätort

Handelsområde Vattendrag

%H¿QWOLJN|UEDQD 1\N|UEDQD /HGQLQJK|JVSlQQLQJ Nergrävd elkabel längs vägbana 8SSOHYHOVHPlVVLJDDVSHNWHU

(8)

2.2 Delsträcka A, Kånna-Ljungby, km 0/000-5/500

'HOVWUlFND$XWJnUIUnQYlJVWUlFNDQVV|GUDGHOIUnQGHQSXQNWGlUEH¿QWOLJPRWRUYlJ

LGDJDQVOXWHUWLOOYlJHQRFKIUDPWLOO7UD¿NSODWV/MXQJE\6|GUD

'HOVWUlFND$NDUDNWlULVHUDVDYHWWNXSHUDWEDUUVNRJVRPUnGHPHGEHJUlQVDGH

utblickar i landskapet. I kortare sekvenser öppnas landskapet upp med

MRUGEUXNVPDUNRFKNDOK\JJHQYLONHWELGUDUWLOOOlQJUHXWEOLFNDUI|UWUD¿NDQWHQ

/lQJVVWUlFNDQSDVVHUDUYlJHQXQGHUHQEURRFK|YHUWYnHQVNLOGDYlJDUgVWHURP

delsträckan ligger samhället Kånna samt att Lagan löper i längsgående rikning längs YlJHQ'RFNVDNQDUWUD¿NDQWHQYLVXHOONRQWDNWPHGEnGHVDPKlOOHRFKYDWWHQGUDJ

I nära anslutning Ljungbys södra avfart tillkommer en mängd reklam- och annonseringsskyltar i vägmiljön.

/lQJVVW|UUHGHOHQDYYlJVWUlFNDQVYlVWUDVLGD¿QQVHQOHGQLQJVJDWDGlU

Sydvästlänken är nergrävd. I och med avverkning av skog i samband med dragningen är landskapsrummet breddat och vägmiljön upplevs mer storskalig.

Figur 2-2. Delsträcka A. Vyer mot norr. Sammanhängande områden med barrskog som bryts upp med inslag av PHU|SSHQMRUGEUXNVPDUNRFKNDOK\JJHQ5HNODPVN\OWQLQJQlUWUDÀNDQWHQQlUPDUVLJ/MXQJE\V|GHULIUnQ

(9)

)LJXU'HOVWUlFND$PHOODQ.nQQDRFK/MXQJE\NP

2 3 4

135

DEL 1

E4 HAMMEDA

136

KM 1/077 KM 2/180

KM 4/535

0+000 1+000 2+000 3+000 4+000

000+5

KÅNNA

Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/

industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken

Utbyggnadsförslagets början i södra delen av vägsträckan.

Omgärdas av småskalig jordbruksmark. Utblickar.

Lagan

%UR|YHUHQVNLOGYlJ E4:an passerar XQGHUEH¿QWOLJEUR Sydvästlänkens dragning längs E4 skapar

ett mer storskaligt landskapsrum.

Område med öppet jordbrukslandskap

Tät barrskog varvad med öppna kalhyggen

Område med reklam och annonseringsskyltar gSSHQMRUGEUXNVPDUN

med lövträdsridåer

%UR|YHUHQVNLOGYlJ

(10)

)LJXU'HOVWUlFND%gYHUVWWY$YIDUW73//MXQJE\1RUUDPHGO|YWUlGVEHNOlGGEDFNHgYHUVWWK9\

PRWQRUUVRPYLVDUHWWVWRUVNDOLJWODQGVNDSPHG|SSQD\WRUPHOODQYHUNVDPKHWVRPUnGHRFKYlJHQ0LWWHQ73/

/MXQJE\6|GUDY\PRWQRUU/lQJVWQHU%XOOHUYDOO|VWHURPYlJHQPHOODQYlJRFK/MXQE\VDPWYHUNVDPKHWVRP- råde väster om vägen.

2.3 Delsträcka B, Ljungby, km 5/500-12/500

'HOVWUlFND%LQQHIDWWDUYlJVWUlFNQLQJHQPHOODQ7UD¿NSODWV/MXQJE\6|GUDRFK

7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUD/DQGVNDSHWXSSOHYVPHUXUEDQWRFKVWRUVNDOLJWL

detta delområde än övriga vägsträckan och utgörs till stor del av handels- och verksamhetsområden med storskaliga tomtmarker och enstaka solitära barrträd.

/lQJVGHOVWUlFNDQV|VWUDVLGDVRPYHWWHUPRW/MXQJE\VWUlFNHUVLJHQOnQJEXOOHUYDOO

YLONHQWLOOVWRUGHOVNlUPDUDY/MXQJE\IUnQYlJHQ3nEXOOHUYDOOHQ¿QQVlYHQHQ

vegetationsridå vilken förstärker den visuella barriären.

/lQJVYlVWUDVLGDQRPYlJHQlU6\GYlVWOlQNHQQHUJUlYGPHQGHWWDSnYHUNDULQWH

ODQGVNDSVELOGHQLOLNDK|JJUDGVRPLRPUnGHQPHGVNRJHIWHUVRPPDUNHQKlUWLOO

VWRUGHOlUÀDFNRFKEHVWnUDYH[SORDWHUDGWRPWPDUNI|UKDQGHOVEHE\JJHOVH

,DQVOXWQLQJWLOO7UD¿NSODWV/MXQJE\6|GUD¿QQVHQVW|UUHVLGRDQOlJJQLQJPHG

IXQNWLRQHUVRPKRWHOOUHVWDXUDQJHUEXWLNHURFKEHQVLQVWDWLRQ

7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDRPJlUGDVLQWHLOLNDK|JJUDGXWDYKDQGHOVRPUnGHQXWDQ

XSSOHYVPHUVPnVNDOLJRFKYLVXHOOWDYVNLOGIUnQWlWRUWHQ7UD¿NSODWVHQDQJUlQVDUWLOO

öster till ett lövträdsbacke med låg undervegetation vilken erbjuder längre utblickar och bidrar till variation i landskapsbilden.

(11)

)LJXU'HOVWUlFND%NP

5 6

7

8 9

KM 6/300 138

13H 13I

13J

13L

11C

139

KM 5/827 KM 7/381

KM 7/615 KM 8/534

KM 9/336 KM 9/886

KM 10/625 KM 11/112

KM 11/694

6+000 7+000

000+8

9+000

10+000 11+000

12+000

LJUNGBY

TPL Ljungby Södra Sidoanläggning PHGEHQVLQPDFN

UHVWDXUDQJHUKRWHOO

affärer.

%UR|YHU*&YlJ

Sydvästlänken är nergrävd på vägens västra sida.

%XOOHUYDOOPHGYHJHWDWLRQVULGn

skärmar av E4 från bebyggelse i Ljungby

E4 passerar under bro

%UR|YHU*&YlJ

%UR|YHU*&YlJ

%UR|YHUHQVNLOGYlJ

%UR|YHUNRPPXQDOYlJ

9HUNVDPKHWVRPUnGH

storskaligt

9HUNVDPKHWVRPUnGH

storskalig tomtmark med långa utblickar från vägen 73//MXQJE\1RUUD

%DFNHPHGO|YWUlG

Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/

industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken

(12)

Figur 2-6. Delsträcka C. Vy mot norr. Sydvästlänken har grävts ner i nära anslutning till E4:an längs stora delar av vägsträckningen och har en stor visuell påverkan på vägmiljön. Bild t.h: Inre delar av skogsbestånden blir skogens nya gräns i och med avverkning för kraftledningsgata.

2.4 Delsträcka C, Ljungby-Lagan, km 12/500-20/000

'HOVWUlFND'VWUlFNHUVLQIUnQ7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDWLOOQRUUDVLGDQRPVDPKlOOHW

/DJDQ2PJLYDQGHODQGVNDSXWJ|UVIUlPVWDYVNRJVPDUNPHGHWWInWDOXWEOLFNDUYLG

NDOK\JJHQRFKQ\SODQWHUDGVNRJ7UD¿NSODWV/DJDQRFKUDVWSODWVHQ/DJDQODQGOLJJHU

i nära anslutning till Lagan. Rastplatsen ligger på västra sidan om vägen och rymmer IXQNWLRQHUVnVRPUDVWSODWVLQIRUPDWLRQVSODWVEHQVLQVWDWLRQRFKPDWVHUYHULQJ

1RUGYlVWRP/DJDQSDVVHUDU(HQJROIEDQD*ROIEDQDQVXWEUHGQLQJVWUlFNHUVLJSn

EnGDVLGRURPYlJHQRFKGHW¿QQVHQJnQJWXQQHOXQGHU(DQVRPVNDSDUHQSDVVDJH

mellan de båda sidorna.

Längs större delen av sträckans västra sida går ledningsgatan för Sydvästlänken. I och med den avverkning av skog som genomförts inför schaktning av kabeldike har V\QLQWU\FNHWRFKRPUnGHWVNDUDNWlUGHOYLVI|UlQGUDWV%DUUVNRJHQKDULQWHOlQJH

någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns. Det öppna landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs denna sträcka av vägen.

(13)

15+000

10

KM 18/100

13M 13N 13P 13G 23R

233

KM 14/816 KM 17/716 18/747 16

KM 15/662 KM 16/947

13+000 14+000 16+000

17+000 18+000 19+000 20+000

)LJXU'HOVWUlFND&NP

LAGAN

Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/

industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken

%UR|YHUHQVNLOGYlJ

%UR|YHUHQVNLOGYlJ

%UR|YHUHQVNLOGYlJ

%UR|YHUHQVNLOGYlJ 9HUNVDPKHWVRPUnGH

öppen mark

Golfbana på båda sidor om E4

TPL Lagan med rastplats Laganland

gSSHQMRUGEUXNVPDUNPHG

långa utblickar från E4

Sydvästlänken är nergrävd på YlJHQVYlVWUDVLGD$YYHUNQLQJ

av skog i samband med

dragning har skapat ett bredare landskapstum som uppfattas mer storskaligt

(14)

Figur 2-8. Delsträcka D. Övre t.v: Kulturpräglat landskap med gravhögar och lövträd väster om vägen. Övre t.h:

%XOOHUVN\GGVYDOOPHOODQYlJRFKEHE\JJHOVH0LWWHQWY%HIWQWOLJEUR|YHU/DJDQ0LWWHQWK/DJDQUDVWHQSnQRUUD

VLGDQRPYlJHQ1HGUH9\PRWQRUUVRPYLVDURPJlUGDQGHVNRJVPDUNLGHOVWUlFNDQVQRUUDGHO

2.5 Delsträcka D, Lagan-Hallsjö, km 20/000-26/100

'HOVWUlFND'VWUlFNHUVLQIUnQJROIEDQDQQRUURPVDPKlOOHW/DJDQWLOOQnJUD

NLORPHQWHUQRUURP7UD¿NSODWV+DOOVM|/DQGVNDSHWVRPVWUlFNQLQJHQJnUJHQRP

utgörs till stor del av tät skogsmark varvad med mer öppna områden med kalhyggen RFKVPnVNDOLJMRUGEUXNVRFKEHWHVPDUNPDUN/lQJVYlJVWUlFNDQ¿QQVGRFNHWWDQWDO

landskapselement och platser som avviker från den mer generella landskapsbilden.

Ett betydelsefullt och karaktärsskapande element längs delsträckan är vattendraget Lagan som vägen passerar. I nära anslurning till bron över Lagan är dock

YHJHWDWLRQHQWlWYLONHWGHOYLVKLQGUDUXWEOLFNDU|YHUYDWWQHWIUnQYlJHQ/DJDQUDVWHQ

OLJJHUlYHQGlU(NRUVDU/DJDQRFKEHVWnUDYWYnVHSDUDWDUDVWSODWVHUQRUURFKV|GHU

RPYDWWHQGUDJHW$QOlJJQLQJDUQDOLJJHULGLUHNWDQVOXWQLQJWLOOYlJHQRFKU\PPHU

IDFLOLWHWHUVnVRPSLFQLFERUGWRDOHWWHUOHNXWUXVWQLQJRFKLQIRUPDWLRQVWDYORU

,RPUnGHWNULQJ7UD¿NSODWV+DOOVM|JnUYlJVWUlFNQLQJHQJHQRPHWWPHU|SSHW

jordbrukslandskap med inslag av fornlämningar. Gravhögar syns tydligt öster om YlJHQQlUWUD¿NDQWHQnNHULQRUUJnHQGHULNWQLQJ

I kortare sekvenser går dragningen av Sydvästlänken på västra sidan av vägen.

(15)

)LJXU'HOVWUlFND'NP

13

11 12

14 15

16 17 18 19 20

21 22 23

24 25

23S 23T

23U 23V

233

234 KM 26/127

KM 19/980 KM 20/157

KM 21/457 KM 24/167

0+000 21+000

22+000 23+000 24+000

25+000 26+000

Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/

industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken

E4 passerar under två broar

%UR|YHU/DJDQ

%HJUlQVDGHXWEOLFNDU

Laganrasten Södra /DJDQUDVWHQ1RUUD Gravhögar delvis synliga från E4 söderifrån.

Upplevelsemässigt värde.

Utblickar över betesmark.

gSSHQY\MRUGEUXNVPDUN

TPL Hallsjö Utblickar över jordbrukslandskap Tät barrskog varvad med mer öppna kalhyggen

%UR|YHUHQVNLOGYlJ

(16)

)LJXU'HOVWUlFND(gYHUWY6N\OWQLQJPHQVYnUWDWWXSSIDWWD7RIWDnQgYHUWK9\PRWQRUU6WRUW

VROLWlUWO|YWUlGWLOOYlQVWHULELOGVNDSDUNDUDNWlURFKLGHQWLWHWWLOOYlJUXPPHW1HGUHELOG9\PRWV|GHUMRUGE- rukslandskap med längre utblickar varvas med täta skogspartier.

2.6 Delsträcka E, Hallsjö-Toftanäs, km 26/100-31/826

'HOVWUlFND(DQVOXWHULQRUUWLOOEH¿QWOLJPRWRUYlJ2PJLYDQGHODQGVNDSXWJ|UVDYWlW

VNRJVPDUNYDUYDGPHGVPnVNDOLJMRUGEUXNVPDUN%HWHVPDUNHUPHGO|YWUlG|SSQDU

upp landskapet och skapar längre utblickar.

Solitära lövträd på öppen betesmark utmärker sig längs sträckan och skapar karaktär och identitet till vägmiljön.

/lQJVVWUlFNDQSDVVHUDU(DQ7RIWDnQ7UD¿NDQWHUJ|UVXSSPlUNVDPPDSnnQLRFK

PHGVN\OWQLQJSnYlJHQPHQnQlULGDJLJHQYl[WPHGVO\RFKlUVYnUDWWXSSIDWWDLK|J

hastighet.

(17)

26 27 28

29 30

31 32 33 34

E4 TOFTAHOLM

23W 23K KM 31/362

KM 30/955

KM 2/180 KM 2/180

0 27+000 28+000

29+000 30+000 31+000

31+82631+826

)LJXU'HOVWUlFND(NP

DÖRARP

Skogsmark Jordbruksmark Mosse Handels/

industriområde Vattendrag Befintlig körbana Ny körbana Sydvästlänken

%UR|YHUDOOPlQYlJ Småskalig jordbruksmark

gSSHQMRUGEUXNVPDUNPHG

inslag av lövträd. Längre utblickar.

gSSHQMRUGEUXNVPDUNPHG

inslag av lövträd. Längre utblickar.

%UR|YHUDOOPlQYlJ gSSHQEHWHVPDUNPHG

solitära lövträd Utbyggnadsförslagets början i norra delen av vägsträckan

%UR|YHUJnQJYlJ

%UR|YHU7RIWDnQ6YnUWDWW

uppfatta ån i och med vegetaion som skymmer sikten.

Dragning av sydvästlänken öster om E4

Tät omgivande skogsmark

Tät omgivande skogsmark varvad med mer öppna kalhyggen.

(18)

3 Gestaltningsprinciper och riktlinjer

'nI|UVODJHWLQQHElUnWJlUGHUSnEH¿QWOLJYlJGUDJQLQJEOLUNRQVHNYHQVHUQDSn

landskapet relativt begränsade och förändringarna sker framförallt i nära anslutning WLOOEH¿QWOLJOLQMHI|ULQJ*HQHUHOOWNRPPHUYlJRPUnGHWDWWXSSOHYDVVW|UUHL

ODQGVNDSHWGnYlJHQEUHGGDVQ\DVOlQWHUVNDSDVRFKGnWUD¿NRFKGULIWYlQGSODWVHU

samt broar förändras.

9lJUXPPHWEHVWnUDYÀHUDGHODUVRPIRJDVVDPPDQWLOOHQDUNLWHNWRQLVNKHOKHW,

detta kapitel redovisas övergripande gestaltningsprinciper och generella riktlinjer för vägrummets utformning längs hela sträckan. Kapitlet är upplagt med följande underrubriker:

• Vägen med sidoområden

• Väganläggningar

• Konstbyggnader

• Element i vägrummet

• Vägrummets möblering

• gYULJW

Landskapet längs med sträckan erbjuder inte några stora upplevelsevariationer I|UWUD¿NDQWHQ*HQRPDWWLGHQWL¿HUDRFKO\IWDIUDPQnJUDDYGHLGHQWL¿HUDGH

XSSOHYHOVHPlVVLJDDVSHNWHUQDL¿JXUPHG|NDGVN|WVHOHOOHUOMXVVlWWQLQJNDQHQ

PHUYDULHUDGWUD¿NDQWXSSOHYHOVHnVWDGNRPPDVVDPWLGLJWVRPODQGVNDSHWV\QOLJJ|UV

/lQJVPHGGHQEHU|UGDVWUlFNDQKDUlYHQHWWDQWDOYLNWLJDSODWVHULGHQWL¿HUDWVGlU

PHUVSHFL¿NDULNWOLQMHUJlOODQGHJHVWDOWQLQJRFKXWIRUPQLQJKDUWDJLWVIUDPYLOND

redovisas i Kapitel 4 Gestaltningsprinciper.

Framtagna gestaltningsprinciper och utformningsförslag syftar till att mildra utbyggnadsföreslagets negativa påverkan på landskapet samt att förstärka positiva HIIHNWHUPHGKlQV\QWLOOEH¿QWOLJODQGVNDSVELOGRFKODQGVNDSVW\S3ULQFLSHUQDV\IWDU

lYHQWLOODWW|NDWUD¿NDQWHUVRULHQWHUEDUKHWRFKP|MOLJKHWDWWDQSDVVDVLWWN|UEHWHHQGH

efter miljön som omger vägen. En attraktiv vägmiljö i nära anslutning till tätorter är även viktig för omkringboende samt för att tydligt annonsera orten utifrån.

3.1 Vägen med sidoområden

9lJUXPPHWVXWIRUPQLQJEHVWlPVIUlPVWDYYlJHQVVWDQGDUGRFKVHNWLRQ,¿JXU

UHGRYLVDVYlJHQVQRUPDOVHNWLRQPHGGXEEODN|UIlOWLEnGDULNWQLQJDUPLWWUHPVD

VLGRYlJUHQLQUHYlJUHQGLNHQVOlQWHUPLWWRFKVLGRUlFNHQVDPWVlNHUKHWV]RQ

)LJXU9lJ(QRUPDOVHNWLRQ

(19)

3.1.1 Mittremsa

Föreslagen normalbredd på vägens PLWWUHPVDlUP9lJVHNWLRQHQ

kommer lokalt ändras genom

tillfälligt ökad eller minskad bredd av mittremsan. Ytskiktet på normalbredden SnPLWWUHPVDQDQOlJJVPHG¿QW

krossmaterial.

)LJXU6HNWLRQVRPYLVDUHQSULQFLSO|VQLQJGlUYlJHQVSURÀOVlQNVI|UDWWNXQQDXSSI\OODJlOODQGHVlNHUKHWVN- rav för vägen. Denna lösning väljs om möjligt i första hand.

Figur 3-4. Planskiss som visar princip för eventuell avsmalning av mittremsan där vägen passerar under broar. Denna lösning väljs om HQI|UlQGULQJDYYlJHQVSURÀOLQWHlUP|MOLJ

Figur 3-2. Mittremsa för vägens normalsektion på

PHWHUEHOlJJVPHGNURVVPDWHULDO

3.1.2 3DVVDJHXQGHUEH¿QWOLJDNRUVDQGHEURDU

'lU(SDVVHUDUXQGHUEH¿QWOLJDEURDUOlQJVYlJVWUlFNDQNDQYlJHQVSUR¿OHOOHU

mittremsans bredd behöva justeras för att uppfylla gällande säkerhetskrav för vägen.

2PnWJlUGHUEHK|YHUJHQRPI|UDVUHNRPPHQGHUDVLI|UVWDKDQGDWWYlJHQVSUR¿O

VlQNVGHWWDI|UDWWXQGYLNDLQYHUNDQSnYlJHQVOLQMHI|ULQJLVLGOHGVDPWI|UDWWNXQQD

KnOODHQNRQVWDQWYlJEUHGGVH¿JXU

,DQGUDKDQGRPP|MOLJWE|UVlNHUKHWVNUDYHQKDQWHUDVHQOLJWSULQFLSHQ

DWWPLWWUHPVDQVPDOQDVDYXQGHUNRUVDQGHEURDUPHGPD[PHWHUIUnQ

QRUPDOEUHGGHQPHWHUWLOOPHWHUVEUHGG'HQQDDYVPDOQLQJVNHUSnHQOlQJUH

sträcka för att skapa en välbalanserad linjeföring vilket minskar upplevelsen av en YDULHUDQGHYlJEUHGGVH¿JXU6W|GUHPVDQKnOOHULGHWWDDOWHUQDWLYHQNRQVWDQW

bredd.

 PLWWUHPVD



VW|GUHPVD UlFNHQ EHILQWOLJEUR FHQWUXPOLQMH

(20)

2,5 0,5 0,5

2,5 0,5

0,5

0,5 0,5

1 2 3 2 1

A B

A B

2,5

0,5 5,5 0,5

2,5 0,5

0,5

3.1.3 Driftvändsplatser

Vid driftvändplatser görs en breddning DYPLWWUHPVDQIUnQPHWHUWLOO

meter vilket innebär att både vägrummet och vägens linjeföring förändras. För att minska intrycket av mittremsans breddning och väglinjens förändring i sidled är huvudprincipen för placering av driftvändplatser på vägsträckan DWWSODFHUDGHPLNXUYRUGlUYlJHQ

har en radie. I kurvor sker en naturlig förändring av linjeföringen och genom att placera driftvändplatser i dessa redan påverkade sträckningar upplevs breddningen av vägen inte lika påtagligt.

Mittrefugen vid mittremsans breddning PHOODQPE|UJHVHQOnJ

skötselextensiv vegetation som anknyter till omgivningens undervegetation.

Förslagsvis planteras ljung och gräs på en mager växtbädd samt att lökväxter planteras in för att skapa årstidsvariation.

)LJXU3ULQFLSHUI|UXWIRUPQLQJDYPLWWUHPVDYLGEUHGGQLQJI|UGULIWYlQGSODWVHU







(21)

3.1.4 Vägslänter

1\DVOlQWHUVNDDQOlJJDVVRPI|OMGDYDWWYlJHQEUHGGDV'HQ\DVOlQWHUQDVND

uppfattas ha en mjuk övergång och smälta in i omgivande landskap. Slänterna VNDYDUDHURVLRQVVN\GGDGHPHQVNDLQWHDQOlJJDVPHGVWHQNURVVYLONHWRIWD

görs för att förhindra erosion. Risken med användningen av stenkross är att YHJHWDWLRQVHWDEOHULQJHQVNHUP\FNHWOnQJVDPWHOOHUKHOWXWHEOLUYLONHWELGUDUWLOO

att slänterna sticker ut och upplevs främmande i förhållande till det omgivande landskapet. Där erosion riskeras i slänter ska de sprutsås med en fröblandning som som ansluter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation.

$YEDQLQJVPDVVRUQD PDUNYHJHWDWLRQRFKMRUGPnQ IUnQVFKDNWQLQJHQLVDPEDQG

med vägbreddningen bör i största möjliga grad användas vid återställande av slänter och sidoområden för att säkerställa att vegetation etablerar sig med likartad VDPPDQVlWWQLQJVRPRPJLYDQGHQDWXUPDUN%HK|YHUQ\MRUGPnQSnI|UDVVNDHQPHG

VDPPDW\SDYQlULQJVLQQHKnOOVRPGHEH¿QWOLJDDYEDQLQJVPDVVRUQDI|UGHWVSHFL¿ND

RPUnGHWDQYlQGDV$QYlQGH[HPSHOYLVDOGULJQlULQJVULNPDWMRUGLPDJHUVNRJVPDUN

Den ger upphov till en helt avvikande vegetation. För principsektion för anläggning av VOlQWHULVNRJVPDUNVH¿JXU

)LJXU3ULQFLSVHNWLRQI|UVOlQWHULnNHUMRUGEUXNVPDUN

$YEDQLQJVPDVVRUVRPnWHUI|UVSnSODWVVNDNRQWUROOHUDVVnDWWUlWWMRUGKDPQDU

rätt plats eftersom vägsträckan går genom olika typer av miljöer. För hantering av DYEDQLQJVPDVVRULYlJVOlQWHUVND7UD¿NYHUNHWVSXEOLNDWLRQ9l[WOLJKHWLYlJPLOM|±

praktiska råd får tillvaratagen jordmån följas.

Figur 3-6. Principsektion för anläggning av diken och slänter i skogsmark.

(22)

Figur 3-9. Principsektion för bro om vägräcke behövs. Utrymme mellan yttre vägräcken och brokonstruktion beläggs med krossmaterial.

Längs de vägsträckor där nya slänter bildas och omgivningen består av näringsrik nNHUPDUNSnI|UVVOlQWHQHQMRUGPnQI|UNXOWXUPDUNVRPUnGHQVH¿JXUI|USULQFLS

Slänterna frösås sedan med en ängsfröblandning som anlsuter i artsammansättning och härdighet som omgivande markvegetation. Genom att använda en inblandning av arter med långa utlöpare kan risken för erosion i slänterna minska.

'lULQWUnQJVNHUL8JJOHPRVVHQVDPWLRPUnGHWPHGULNVLQWUHVVHI|U1DWXUYnUG

föreslås att marken breddas med skänter så att eventuella skyddsvärda arter gynnas.

Släntlutningarna anpsassas till det omgivande landskapet och släntkrön rundas av.

8UQDWXUYlUGHVV\QSXQNWlUGHWKlUH[WUDYLNWLJWDWWEH¿QWOLJYHJHWDWLRQVMRUGnWHUI|UV

vilket gynnar artrikedomen.

,VOlQWHUNDQGHW¿QQDVWUD¿NWHNQLVNDDQRUGQLQJDUYLONDE|UDQSDVVDVWLOO

kringliggande slänt. Trummor bör förses med snedskurna trumögon av betong för att bättre smälta in i landskapet.

3.1.5 Diken

$QOlJJQLQJDYQ\D|SSQDGLNHQKDQWHUDVLOLNKHWPHGVOlQWHUVHNDS9lJVOlQWHU

Så kallade täta diken ska utföras med samma karaktär som omgivande diken och slänter. Eventuella svackdiken anpassas mjukt till omgivande terräng.

3.2 Konstbyggnader

3.2.1 Broar över E4

%URDU|YHU(NRPPHUDWWEHYDUDVLEH¿QWOLJWVNLFNRPP|MOLJW(QNRQWLQXHUOLJ\WWUH

UlFNHVOLQMHVDPWMlPQEUHGVW|GUHPVDEHKnOOVYLGSDVVDJHXQGHUEH¿QWOLJDEURDUI|U

att åstadkomma en välbalanserad linjeföring. Det kommer alltid att antingen behövas ett räcke med liten arbetsbredd eller ett barriärelement vid passage under broar. Se

¿JXURFK

Figur 3-8. Principsektion för bro om barriärelement behövs. Utrymme mellan barriärelement och brokonstruktion fylls med krossmaterial.

(23)

)LJXU3HUVSHNWLYVRPLOOXVWUHUDUSDVVDJHXQGHUEHÀQWOLJDEURDUHIWHUSODQHUDGYlJEUHGGQLQJ

3.2.2 Breddning av broar över Lagan och Toftaån

Då broarna breddas bör utformningen av den nya brodelen inklusive kantbalk HIWHUVWUlYDGHQEH¿QWOLJDEURQVXWVHHQGHI|UV\PPHWUL

2PQ\DODQGIlVWHQRFKEURVW|GEHK|YVI|UOlJJVGHRPP|MOLJWLVDPPDOlJHOLQMHVRP

GHSnEH¿QWOLJEUR

(24)

3.2.3 GC-portar under E4

,RFKPHGDWW(DQEUHGGDVVNDSDVOlQJUH*&SRUWDUXQGHUYlJHQPHGULVNHQ

att de kommer upplevas som mer slutna och mörka för fotgängare och cyklister.

%H¿QWOLJD*&EURDUOlQJVVWUlFNDQlULGDJJHQHUHOOWVHWWP\FNHWQHGJnQJQDWUnQJD

RFKVDNQDUEHO\VQLQJVH¿JXU)|UDWWPLQVNDEDUULlUHIIHNWHQVRPVNDSDVLRFK

PHGYlJEUHGGQLQJHQVDPWDWWI|UElWWUD*&SRUWDUQDVVNLFNE|UHQ|YHUJULSDQGH

XSSUXVWQLQJJHQRPI|UDV%UHGDUH*&SRUWDUYLQNODGHYLQJDUOMXVDUHYlJJDURFK

I|UElWWUDGEHO\VQLQJNDQELGUDWLOOHWWPHU|SSHWOMXVWRFKYlONRPQDQGHLQWU\FN

)LJXU7Y3ULQFLSVHNWLRQ*&SRUWXQGHU(DQPHGYLQNODGHYLQJDURFKPLQVWDEUHGGPHWHU

T.h. Principplan som visar vinklade vingar till GC-portar.

)LJXU)RWRQSnEHÀQWOLJD*&SRUWDUOlQJVVWUlFNDQ

Riktlinjer för GC-portar:

• 6NDKDHQHQPLQVWDEUHGGSnPHWHURFKOlJVWDIULDK|MGSnPHWHU

3nYLVVDVWlOOHQNDQNUDY¿QQDVSnSnHQOlJVWDIULK|JGSnPHWHUVH30

%\JJQDGVYHUN.

• 6NDXWIRUPDVPHGYLQNODGHYLQJDULFDJUDGHU

• Indirekt och slagtålig belysning som inte bländar.

• %URYlJJDURFKYLQJDUNDQXWIRUPDVPHGEHWRQJPDWULVHUUHOLHIHUYLONHW

minskar klotter och ger en omhändertagen utformning.

• Tak i tunneln målas i ljus betongfärg för att ljusa upp passagen.

• Slänter ska ha en lutning som möjliggör att de kan kläs med gräs för att ansluta till kringliggande landskap. Krosslänter bör undvikas.

(25)

3.2.4 Nya broar över E4

'HQQ\DJnQJRFKF\NHOEURQYLGWUD¿NSODWV/MXQJE\6|GUDVDPWGHQQ\DEURQI|U

JnQJF\NHORFKIRUGRQVWUD¿NQRUURPWUD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDJHVHQJHPHQVDP

XWIRUPQLQJVRPJHUHWWVOlNWVNDSI|UGHOlQJUHEURDUQD|YHU(%URDUQDNRPPHU

markera den södra och den norra infarten till Ljungby tätort.

'HQ\DEURDUQDE\JJVLVSDQQI|UDWWnVWDGNRPPDHQV\PPHWUL|YHUYlJHQRFK

HQVPlFNUDUHSUR¿OODQGIlVWHQDOlJJVSnEDQNVRPSODQWHUDVSnVDPPDVlWWVRP

DQVOXWDQGHYlJVOlQWHU%H¿QWOLJDQHGJUlYGDNDEODUSnSODWVHQlUORNDOLVHUDGHPHOODQ

ODQGIlVWHRFKVNLYVW|G%URDUQDVOlJVWDIULDK|MGlUPHWHU

%URDUQDVXWI|UVLEHWRQJOLNW|YULJDEURDUSnVWUlFNDQ%URQVVSDQQKDUHQUDGLHSn

PHWHUFHQWUHUDG|YHU(DQVPLWWOLQMH5DGLHQ|YHUJnULOXWQLQJVRPDYVOXWDVLHWW

KRULVRQWHOOWODQGIlVWHSnUHVSHNWLYHVLGDDYYlJHQ%URDUQDVVSDQQ|YHUYlJEDQDQlU

PHWHURFKVSDQQHWPHOODQODQGIlVWHRFKVW|GlUFLUNDPHWHU'HWWRWDODVSDQQHW

EOLUFLUNDPHWHU

%URDUQDVVNLYVW|GlUKHOWUHNWDQJXOlUDRFKDQVOXWHUWLOO|YHUE\JJQDGHQVNXUYDWXU

Skivstöden samspelar med övriga broars vertikala landfästen. Stöden bör helst gjutas i stålform för att åstadkomma en slät yta. De kan även ges en mörkare ton PHGEHWRQJSLJPHQWHULQJVnDWWGHEnGHLWRQRFKVWUXNWXUNRQWUDVWHUDUPRWEURQV

överbyggnad.

)LJXU3ULQFLSHOHYDWLRQI|UQ\EURI|UJFRFKIRUGRQVWUDÀNQRUURPWUDÀNSODWV/MXQJE\1RUUDFD

6NDOD

)LJXU3ULQFLSHOHYDWLRQI|UQ\JFEURYLGWUDÀNSODWV/MXQJE\6|GUDFD

6NDOD

(26)

%URDUQDV|YHUE\JJQDGInUHQUXQGDGXQGHUVLGDPHGHQUDGLHVRPNDQDQSDVVDVWLOO

EURDUQDVUHVSHNWLYHEUHGGRFKPHWHUgYHUE\JJQDGHQJMXWVPHGOlQJVJnHQGH

brädform i ljus betong och dess konstruktionshöjd är lika för bägge broarna.

Kurvaturen under bron ger även en mjuk skuggverkan dagtid och kan med fördel belysas med släpljus den mörka delen av dygnet.

)LJXU3ULQFLSVHNWLRQI|UQ\EURI|UJFRFKIRUGRQVWUDÀNQRUURPWUDÀNSODWV/MXQJE\1RUUDVNDOD

)LJXU3ULQFLSVHNWLRQI|UQ\JFEURYLGWUDÀNSODWV/MXQJE\6|GUDVNDOD

(27)

Eventuella bullerskärmar på broarna bör vara transparenta och bullerskärmarna avslutas i linje med kantbalkens underkant. Skärmarna ska vara anpassade för att XQGYLNDSnÀ\JQLQJDYInJODU'HI|UVHVGlUI|UPHGHQUDVWUHULQJ|YHUKHODVNlUPHQV

\WDPHGHWWVW|UVWDDYVWnQGPHOODQPDUNHULQJDUQDSnFP*nQJRFKF\NHOEURQV

räcke ska kläs med stålnät i rostfritt mellan räckesståndarna för att förhindra klättring.

Figur 3-17. Exempel på mörkare infärgad betong.

)LJXU3ULQFLSI|UJODVVNlUPRFKUlFNHSnEURDYVOXWQLQJDYVNlUPLOLQMHPHGNDQWEDONHQVXQGHUVLGD

(28)

Frontmuren på broarnas landfästen utförs med gabioninklädnad av samma kvalitet VRPKRVGHI|UHVODJQDVW|GPXUDUQDLWUD¿NSODWV/MXQJE\6|GUD(YHQWXHOOD|YULJDQ\D

broar över E4 längs sträckan bör utformas enligt samma princip.

Figur 3-19. Principsektion för inklädnad av landfäste.

)LJXU([HPSHOSnEUR|YHUE\JJQDGPHGOlQJVJnHQGHEUlGIRUPVDPWODQGIlVWHNOlGGPHGVWHQNURVV

innesluten i stålnät.

(29)

3.3.2 Rastplatser

%UDXWIRUPDGHPLOM|HUNULQJUDVWSODWVHUNDUDNWlULVHUDVDYOlWW|YHUVNnGOLJKHWPHG

HQKHWOLJWIRUPVSUnNYDGJlOOHUYDODYXWUXVWQLQJVN\OWQLQJEHO\VQLQJP|EOHU

PDUNEHKDQGOLQJHWF%\JJQDGHURFKPDWHULDOYDOVDPWIlUJVlWWQLQJE|UNlQQDVLJHQ

för vägen som helhet samtidigt som en lokal anknytning i formspråk är fördelaktig.

,QIRUPDWLRQVV\VWHPLIRUPDYNDUWRULQIRUPDWLRQVEODGRFKDQQDWVRPDQYlQGV

bör på motsvarande sätt ges en utformning och ett innehåll som ger såväl långväga UHVHQlUHUVRPORNDODWUD¿NDQWHUYlUGHIXOOLQIRUPDWLRQ,QIRSODWVHUQDlURIWD

utrustade med kartor och annan information på såväl lokal som regional nivå.

Dessa utgör en viktig annonseringsmöjlighet för lokala intressen som både kan gälla konsumtion och rekreation.

)LJXU3ULQFLSSODQ|YHUYHJHWDWLRQVKDQWHULQJYLGWUDÀNSODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQ)UnQWlWEHÀQWOLJVNRJWLOO

HWWPHUVWLOLVHUDWODQGVNDSPHGXSSVWDPPDGHWUlGRFKOnJXQGHUYHJHWDWLRQLWUDÀNSODWVHQ

3.3 Väganläggningar

3.3.1 7UD¿NSODWVHU

7UD¿NSODWVHUQDXWJ|UYLNWLJDNQXWSXQNWHUGlU(DQOlQNDVVDPPDQPHGNRUVDQGH

vägnät och entréstråk till samhällen. Landskapets karaktärsdrag bör på dessa platser WLOOYDUDWDVVDPWLGLJWVRPWUD¿NSODWVHQVEHW\GHOVHEHWRQDVI|UDWWVNDSDLGHQWLWHW

RFKVDPPDQKDQJ9lJUXPPHWVIRUPJLYQLQJE|UJHVHWWHQKHWOLJWXWWU\FNPHQ

däremot kan det enskilda landskapsrummets karaktärsdrag med fördel framhävas och förstärkas och därigenom bidra till att skapa rytm och sekvenser utmed vägen.

gYHUEOLFNRFKRULHQWHULQJVI|UPnJDLQRPWUD¿NSODWVHQLQJHURIWDWU\JJKHW2P

anläggningen dessutom kan tydliggöras för resenären innan man kommer fram till WUD¿NSODWVHQI|UVWlUNVGHQQDHIIHNW

'HQ|YHUJULSDQGHSULQFLSHQI|UYHJHWDWLRQYLGWUD¿NSODWVHUlUDWWVWHJYLVJnIUnQ

WlWDUHEH¿QWOLJVNRJLWUD¿NSODWVHQV\WWHUNDQWHUWLOODOOWJOHVDUHRFKPHUVWLOLVHUDGQDWXU

LWUD¿NSODWVHQVPLWW%U\Q]RQHQLVLGRRPUnGHWNDQVNDSDVPHGJDOOULQJDYEH¿QWOLJ

VNRJLQQDQI|UYlJRPUnGHVJUlQVHQ)|USULQFLSVH¿JXU

9HJHWDWLRQHQLWUD¿NSODWVHUQDE|UKnOODVVDPPDQDYWUlGLJUXSSHUHOOHUVROLWlUWUlG

med en undervegetation av gräs- och ängssådd som förankrar och framhäver brofästen och anslutande vägar. Undervegetation kan lokalt också ha inslag av exempelvis ljung eller andra växter som knyter an till omgivande naturtyp. Viktigt lUDWWYHJHWDWLRQLQWHVN\PPHUVLNWIUDPI|UDOOWLFLUNXODWLRQVSODWVHUNRUVQLQJDURFK

droppar.

(30)

3nGHQDNWXHOODYlJVWUlFNDQ¿QQVWUHUDVWSODWVHUVRPlUORNDOLVHUDGHQRUURFKV|GHU

om Ljungby.

• /DJDQUDVWHQOLJJHUGlU(NRUVDU/DJDQRFKEHVWnUDYWYnVHSDUDWDUDVWSODWVHU

QRUURFKV|GHURPYDWWHQGUDJHW$QOlJJQLQJDUQDOLJJHULGLUHNWDQVOXWQLQJWLOO

YlJHQRFKU\PPHUIDFLOLWHWHUVnVRPSLFQLFERUGWRDOHWWHUOHNXWUXVWQLQJRFK

informationstavlor.

• 5DVWSODWV/DJDQODQGU\PPHUIXQNWLRQHUVRPUDVWSODWVLQIRSODWVEHQVLQVWDWLRQ

samt servering.

• /MXQJE\VWRSSOLJJHU|VWHURPWUD¿NSODWV/MXQJE\6|GUDRFKlUHQVW|UUH

VLGRDQOlJJQLQJLDQVOXWQLQJWLOO/MXQJE\PHGIXQNWLRQHUVRPKRWHOO

UHVWDXUDQJHUEHQVLQVWDWLRQRFKPDWEXWLN

/DJDQUDVWHQNRPPHUDWWSnYHUNDVDYXWE\JJQDGDY(YLONHWEHVNULYVQlUPUHL

kapitel 4.4.1 Rastplats Lagan.

3.4 Landskapselement i vägrummet

3.4.1 Vegetation

)|UDWWEHYDUDGHQEH¿QWOLJDODQGVNDSVW\SHQVNRJVE\JGlUGHWYLNWLJWDWWYlUQDRP

följande punkter:

• $WWYHJHWDWLRQHQLYlJHQVVLGRRPUnGHQXWJ|UHQQDWXUOLJ|YHUJnQJPRW

omgivningen.

• $WWJDOOUDIUDPXWEOLFNDUPRW|SSQD\WRUVRPYDWWHQMRUGEUXNVPDUNHOOHU

våtmarker.

• $WWJ\QQDEU\Q]RQHULVNRJVRPUnGHQ

• $WWYDUDVSDUVDPPHGSODQWHULQJDURFKDWWHQGDVWDQYlQGDYHJHWDWLRQVMRUG

med en fröbank som är naturlig för marken.

• $WWDOGULJDQYlQGDQlULQJVULNPDWMRUGLPDJHUVNRJVPDUNI|UDWWXQGYLND

avvikande vegetation.

• $WW|YHUYlJDNRPSOHWWHUDQGHSODQWHULQJRPVNRJHQlUYLNWLJVRPVN\GGDQGH

barriär.

• Om nya planteringar föreslås utmed sträckan ska de vara naturlika och små plantor användas hellre än stamträd.

Gallring

Olika typer av vegetation bidrar till en ökad upplevd variation längs sträckan vilket är en kvalitet. Variationen som blir när barrskog avlöses med mer öppna ytor med inslag av lövträd kan förstärkas genom att främja antingen barr- eller lövträd vid en JDOOULQJ'lUGHW¿QQVPDMRULWHWDYEDUUWUlGIUlPMDVEDUUWUlGRFKGlUGHW¿QQVHQ

majoritet av lövträd främjas lövträd. För att bidra ytterligare till en ökad variation längs med monotona raksträckor kan det även vara aktuellt att gallra ut grupperingar av vegetation och bevara vissa mindre områden där träden står tätare. Detta för att skapa ökad variation i den omgivande vegetationen. Gallra exempelvis fram utblickar PRW|SSQD\WRUVRPYDWWHQMRUGEUXNVPDUNHOOHUYnWPDUNHU*DOOULQJNDQHQEDUWVNH

inom vägområdet. Om undantag görs måste detta ske i överenskommelse och avtal med markägare.

(31)

Brynzoner

Vegetationen i sidoområdet bör utgöra en naturlig övergång mot omgivningen. I EODQGVNRJLQQHElUGHWRIWDDWWHQEODQGDGEU\QYHJHWDWLRQE|UJ\QQDVPHGDQGHWL

rena barrskogar kan vara rätt med en distinkt övergång mellan den slagna ytan och JUDQHOOHUWDOOVNRJHQ%U\Q]RQHUQDE|UYlUQDVVDNQDVYHJHWDWLRQVVNLNWNDQHQYLVV

nWHUSODQWHULQJVNHI|UDWWVNDSDHWWYlOIXQJHUDQGHEU\Q%U\Q]RQHUE|UIUDPI|UDOOW

etbleras och gynnas kring öppen mark samt där skog har avverkats.

I och med nergrävningen av sydvästlänken och den öppna korridor i skogsmarken som då skapades så har har påverkade områden längs vägsträckan inte länge någon brynzon utan inre delar av skogsbestånden har blivit skogens nya gräns.

Landskapsrummet är breddat och vägmiljön uppfattas som mer storskalig längs dessa sträckor av vägen. För att minska ledningsgatans storskaliga ingrepp i närområdet till vägen rekommenderas att en vegetationsridå anläggs mellan E4 och ledningsgatan.

Detta sker i mån om plats och säkerhetsavstånd till väg och ledningsgata.

Vegetationens funktion blir att skapa en brynzon nära vägen som sluter vägrummet och minskar exponeringen av ledningsgatan i landskapet.

Figur 3-23. Plantering av vegetationsridå mellan väg och ledningsgatan skapar ett mindre landskapsrum.

Figur 3-22. I och med nedgrävning av Sydvästlänken avverkades skog i ledningsgatan och skapade ett storskaligt landskapsrum som vägen går genom.

d d d d d d

3.4.2 Vattendrag

Vattendrag utgör viktiga landskapselement och är en stor tillgång för

WUD¿NDQWXSSOHYHOVHQ8WEOLFNDURFKY\HU|YHUYDWWHQVNDSDUYDULDWLRQRFKKDUPRQL

med skiftande karaktärer under dygnet och årstiderna. Samtidigt fungerar vattenspeglarna som landmärken i landskapet.

Längs den aktuella vägsträckan passerar E4 Toftaån och Lagan. Genom åtgärder VnVRPXWJOHVQLQJJDOOULQJHOOHUEHVNlUQLQJDYYHJHWDWLRQPHOODQYlJRFKYDWWHQGUDJ

NDQYlUGHIXOODXWEOLFNDUVRPI|UK|MGHUWUD¿NDQWXSSOHYHOVHQVNDSDV/XFNRUQDL

vegetationen får dock inte bli för smala utan måste anpassas och dimmensioneras så DWWWUD¿NDQWHQKLQQHUXSSIDWWDY\Q

%HO\VQLQJDYYHJHWDWLRQRFKXQGHUVLGDDYEURDUVRPNRUVDUYDWWHQGUDJHQVNXOOHJH

värdefulla speglingar i vattnet och förstärka och förtydliga intrycket av vatten för WUD¿NDQWHUQD

3.4.3 Vägdagvattendammar

9lJGDJYDWWHQGDPPDUVNDIXQJHUDVRPVHGLPHQWDWLRQVGDPPDUNYlYHIlOORU

saneringsmagasin och bräddavlopp vid olyckor med farligt gods etc. Förutom dammarnas tekniska funktion kan de bli ett tillskott i vägmiljön samt fungera som

(32)

YlUGHIXOODELRWRSHUI|UÀRUDRFKIDXQD)|UDWWP|MOLJJ|UDGHVVDDVSHNWHUlUGHWYLNWLJW

att vattendammarna detaljutformas och förankras i det omkringliggande landskapet.

Huvudprincipen för vägdagvattendammarna är att utforma dem med naturliga former samt med slänter som är vegetationsbeklädda. Dammarna ska ligga i lågpunkter i landskapet för att ge ett naturligt intryck samt att de helst placeras LDQVOXWQLQJWLOOEH¿QWOLJYHJHWDWLRQI|UDWWInHQI|UDQNULQJLODQGVNDSHW,

projekteringen är det viktigt att vatten och vegetation ses om en enhet och projekteras samtidigt.

3.4.4 Berg i dagen

Vid eventuell exponering av bergskärningar längs vägsträckan rekommenderas att zonen mellan botten på skärningen och diket inte blir en plats där sly kan växa upp.

%HUJVNlUQLQJHQE|UDQVOXWDGLUHNWLGLNHVNDQWXWDQQnJRQNDQWUHPVDYLONHWI|UKLQGUDU

högre vegetation att slå upp.

3.5 Vägutrustning

3.5.1 Belysningsprinciper

Längs den aktuella vägsträckan är belysningen koncentrerad till tätorter och WUD¿NSODWVHUPHGDQOnQJDVWUlFNRUKHOWVDNQDUEHO\VQLQJ

)|UDWWVWlUNDYlJVWUlFNQLQJHQVLGHQWLWHWI|UElWWUDRULHQWHULQJHQRFKXQGHUVWU\ND

landskapets karaktär även under dygnets mörka timmar föreslås att ett antal landskapselement framhävs genom effektbelysning. Huvudprincipen för effektbelysningen är att genomgående använda ett dämpat naturligt ljus.

/DQGVNDSVHOHPHQWOlQJVYlJVWUlFNDQVRPNDQEHO\VDVlUYDWWHQGUDJHQVWDNDVROLWlUD

WUlGRFKIRUQOlPQLQJDU%HO\VQLQJDYGHVVDHQVWDNDODQGVNDSVHOHPHQWEHVNULYVPHU

under respektive delsträcka i kapitel 4 Gestaltningsförslag.

.RPSOHWWHUDQGHYlJEHO\VQLQJVDPWK|JPDVWHULWUD¿NSODWVHUE|UKDVWROSHPHG

VDPPDXWVHHQGHVRPEH¿QWOLJYlJEHO\VQLQJOlQJVVWUlFNDQ*nQJRFKF\NHOSDVVDJHU

under E4 belyses enligt kapitel 

3.5.2 Bullerskydd

Riktlinjer för bullerskydd längs vägsträckan är att i största möjliga utsträckning enbart använda bullerskyddsvallar. Där det inte är möjligt används skärm på vall RFKLVLVWDKDQGDQYlQGVHQO|VQLQJPHGHQEDUWVNlUPVH¿JXUI|USULQFLS

%H¿QWOLJYHJHWDWLRQEHKnOOVLP|MOLJDVWHPnQI|UDWWGlPSDGHQYLVXHOODSnYHUNDQVRP

EXOOHUVN\GGHQKDULODQGVNDSHW1\DSODQWHULQJDUE|UlYHQ|YHUYlJDVI|UDWWI|UDQNUD

vallar och skärmar i landskapet och terrängen.

Riktlinjer för bullerskyddsvallar är att de ska anpassas till terrängen så att de upplevs QDWXUOLJD3ODQWHULQJVNDVNHI|UDWWI|UDQNUDYDOODUQDLWHUUlQJHQPHQSODQWHULQJ

får ej ske på vallens topp då det förstärker vallens höjd. Vegetationen ska efterlikna RPNULQJOLJJDQGHYHJHWDWLRQVW\SVH¿JXURFK9LNWLJWlUDWWSODWV

I|UHWDEOHULQJDYYHJDWLRQ¿QQVLYlJRPUnGHW9LGYDOODUOlQJVYlJVWUlFNDQGlUHQ

)LJXU3ULQFLSI|UW\SDYEXOOHUVN\GG)|UVWDDQGUDRFKWUHGMHKDQGVYDOI|UW\SDYEXOOHUVN\GG

1. VALL

2. SKÄRM PÅ VALL 3. SKÄRM

(33)

HWDEOHULQJDYYHJHWDWLRQVHVVRPVlUVNLOWYLNWLJI|UDWWVNDSDHQQDWXUOLJ|YHUJnQJ

PHOODQRPJLYQLQJRFKYDOONDQHQXW|NQLQJDYYlJRPUnGHWEHK|YD|YHUYlJDV

%XOOHUVN\GGVVNlUPDUVNDXWI|UVLWU\FNLPSUHJQHUDWRPnODWWUlPHGHQHQNHORFK

enhetlig form. Skärmarna ska ha en sammanhängande täckbräda. För exempel se

¿JXU%XOOHUVNlUPDULWUlEHDUEHWDVSnEnGDVLGRUI|UDWWPRWPRWRUYlJVVLGDQ

samspela med landskapet och mot boendsidan skapa en trevlig boendemiljö.

Figur 3-26. Principskiss som visar hur vegetation på vallar kan bidra till en förankring i landskapet. Buller- skyddsvallen har klätts med vegetation som ansluter till omgivningen vilket bidrar till att den bättre smälter in i landskapet. Högre vegetation får inte placeras innanför vägens säkerhetszon.

)LJXU3ULQFLSVNLVVVRPYLVDUHQVLWXDWLRQVRPE|UXQGYLNDVYLGDQOlJJDQGHDYEXOOHUVN\GGVYDOODU9DOOHQ

har inte anpassats till landskapets terräng eller vegetation. Sticker ut och blir ett främmande inslag i landskapet.

Figur 3-27. Principsektion vegetation på vallar. I mån av plats anläggs vegetation på vallarnas slänter för att förankra dem i landskapet och skapa en naturlig övergång till omgivningen. Eventuella träd får inte stå innanför säkerhetszonen. Höga växter bör ej planteras på vallens krön för att ytterligare framhäva vallens höjd.

(34)

Figur 3-28. Princip för typ av bullerskärm på mark och broar.

TRÄSKÄRM PÅ MARK TRANSPARENT SKÄRM PÅ BROAR

Figur 3-29. Exempel på träskärm och transparent skärm. Används som vägledning för utformning av buller- VNlUPDUOlQJVYlJVWUlFNDQ)RWRWLOORYDQWY5DVPXV1RUODQGHUSURMHNWYlJ

Eventuella bullerskyddsskärmar över broar eller vid värdefulla öppna utblickar kan XWI|UDVPHGWUDQVSDUHQWDVNlUPDUI|UDWWELEHKnOODHWW|SSHWODQGVNDSVUXPVH¿JXU

RFK¿JXU6NlUPDUQDVNDYDUDDQSDVVDGHI|UDWWXQGYLNDSnÀ\JQLQJDY

InJODU'HI|UVHVGlUI|UPHGHQUDVWUHULQJ|YHUKHODVNlUPHQV\WDPHGHWWVW|UVWD

DYVWnQGPHOODQPDUNHULQJDUQDSnFP

(35)

3.5.4 Räcken

En kontinuerlig yttre räckeslinje med jämnbred stödremsa är önskvärt längs hela GHQEUHGGDGHYlJHQVDPWXQGHUEH¿QWOLJDEURDU9LGSDVVDJH|YHUEURDUNDQHQ

I|UlQGULQJLOLQMHI|ULQJHQHYHQWXHOOWDFFHSWHUDVYLGSODWVEULVWPHQHQGDVWRPGHQ

sker i samband med skifte av räckestyp från standardräcke till förhöjt räcke.

3.5.5 Barriärelement

I vissa fall kan en fast barriär behövas då den breddade vägen passerar under

EH¿QWOLJDEURDUgYHUJnQJHQIUnQUlFNHWLOOEDUULlUHOHPHQWVNHUPHGJHQRPDWWUlFNHW

fäst in i ett avslutningselement i höjd med brons landfäste. Denna lösning innebär att både räcke och barriär kan följa vägens linjeföring och skevning undviks.

)LJXU3ULQFLSVNLVV|YHUJnQJPHOODQUlFNHRFKDYVOXWQLQJVHOHPHQWPRWPDUNSODQ

)LJXU3ULQFLSVNLVV|YHUJnQJPHOODQUlFNHRFKDYVOXWQLQJVHOHPHQWPRWPDUNVHNWLRQ

3.5.3 Viltskärmar

För att eftersträva ett sammanhållet uttryck på skärmar längs vägsträckan följer utformning och materialval för viltstkärmar samma gestaltningsprinciper som I|U%XOOHUVN\GGVVNlUPDUVHNDS%XOOHUVN\GG9LOWVNlUPDUQDInULQWHYDUD

WUDQVSDUHQWDVnVRPEXOOHUVNlUPDUXWDQI|UYLOWVNlUPDUVNDHQIURVWDGVNlUPVRP

YLVXHOOWG|OMHUWUD¿NHQVH¿JXU9LNWLJWYLGDQOlJJDQGHDYYLOWVNlUPDUlUDWWVH

|YHUKXUVNlUPDUQDVDQVOXWQLQJPRWRPJLYQLQJHQVHUXW9LNWLJWlUDWWGHWVND¿QQDV

skyddande vegetation som ansluter mot skärmarna för att skapa en väl fungerande passage.

)LJXU3ULQFLSI|UW\SDYYLOWVNlUPSnPDUNRFKEURDU

TRÄSKÄRM PÅ MARK FROSTAD SKÄRM PÅ BROAR

(36)

Figur 3-34. Princip för placering av viltstängsel. En mjuk linje utan “knyckiga” krön med enstaka träd och buskar framför viltstängslet för att skaa en mjuk övergång mellan vägslänt och skog. Illustration från Vägverkets SXEOLNDWLRQ´+HODYlJHQµ

Figur 3-33. Principsektion. För att mildra intrycket av viltstängslet placeras det bakom släntkrön i största möjliga mån.

3.5.6 Skyltar

Vid utsättning av vägmärken och vägvisning är det vikigt att tänka på var och hur det placeras. Skyltar placeras med fördel där de har vegetation på baksidan samt att de inte bör placeras där andra blickfång eller sevärdheter drar till sig uppmärksamhet.

Skyltning ska om möjligt placeras i lågpunkter med hänsyn till att siktlinjer ut i landskapet annars skyms. Placering av stora skyltar i innerkurva bör undvikas för att minska risken för skymd sikt.

3.5.7 Viltstängsel

Placering av viltstängsel bör ske med stor omsorg. Viltstängsel bör placeras i ODQGVNDSHWVnDWWGHQYLVXHOODXSSOHYHOVHQDYVWlQJVOHWEHJUlQVDVI|UWUD¿NDQWHQ

För att undvika en knyckig och orytmisk linje bör linjeberäkningar för utsättning av viltstängsel utföras. Riktlinjer för placering av stängslet är att placera det bakom EH¿QWOLJYHJHWDWLRQRFKEDNRPVOlQWNU|QLVW|UVWDP|MOLJDPnQVH¿JXU(QVWDND

träd och buskar kan även planteras framför stängslet för att skapa en mjuk övergång PHOODQYlJVOlQWRFKVNRJVH¿JXU'HQQDnWJlUGNUlYHUDWWYHJHWDWLRQHQSODFHUDV

utanför säkerhetszonen.

I sträckor där vägen går på en lång bankslänt placeras stängslet nere i vägbankens VOlQWI|UDWWG|OMDVWlQJVOHWI|UWUD¿NDQWHUQD

Val av typ av stängsel bör även göras. Viltstängsel av samma typ som anslytande YLOWVWlQJVHOWLOOYlJVWUlFNDQYlOMV6WROSDUQDE|UYDUDJU|QPnODGHLNXO|U5$/I|U

att bättre smälta in i omgivningen.

(37)

4 Gestaltningsförslag

9LNWLJDSODWVHUOlQJVYlJVWUlFNDQKDULGHQWL¿HUDWVGlUPHUVSHFL¿NDULNWOLQMHUJlOODQGH

JHVWDOWQLQJRFKXWIRUPQLQJKDUWDJLWVIUDP/lQJVPHGGHQEHU|UGDVWUlFNDQ¿QQV

några fokuspunkter som innehar mer detaljerade gestaltningsförslag.

4.1 Delsträcka A, Kånna-Ljungby

)|UGHOVWUlFND$JlOOHUQRUPDOVHNWLRQRFK|YHUJULSDQGHSULQFLSHUI|UJHVWDOWQLQJHQ

4.2 Delsträcka B, Ljungby

4.2.1 7UD¿NSODWV/MXQJE\V|GUD

%H¿QWOLJWUD¿NSODWVlULGDJDYNO|YHUW\S)|UDWWXQGYLNDRPE\JJQDWLRQDYEURQVn

KDUUXWHUW\SYDOWVI|UWUD¿NSODWVHQYLONHWPHGI|UDWWEH¿QWOLJDUDPSHUOlPQDUSODWV

I|UPRWRUYlJHQXQGHUEH¿QWOLJEUR7YnUDPSHUEHK|YHUQ\DQOlJJDV'URSSDUI|U

dessa har valts för att öka framkomligheten och säkerheten genom att vänstersvängar XQGYLNVVH7HNQLVNW307UD¿NRFKYlJXWIRUPQLQJ

7UD¿NSODWV/MXQJE\V|GUDJHVHQPHUEHDUEHWDGRFKRPKlQGHUWDJHQJHVWDOWQLQJGn

den markerar entrén till Ljungby tätort och ligger i en bebyggd kontext. Förutom att EDVHUDWUD¿NSODWVHQVXWIRUPQLQJSnGHQ|YHUJULSDQGHJHVWDOWQLQJVSULQFLSHQVHNDS

7UD¿NSODWVHUNDQJHVWDOWQLQJHQPHGI|UGHO\WWHUOLJDUHEHDUEHWDV

8W|YHUWUD¿NSODWVHQVQ\DYlJXWIRUPQLQJlUGHWSODQHUDWDWWWYnNRQWUROOSODWVHUVND

DQOlJJDVLDQVOXWQLQJWLOOGHEH¿QWOLJDSnRFKDYIDUWHUQDVH¿JXU(QEXIIHUW]RQ

med vegetation rekommenderas att anläggas mellan kontrollplatserna och WUD¿NSODWVHQI|UDWWPLQVNDNRQWUROOSODWVHUQDVH[SRQHULQJ

Gestaltningen ska vara väl förankrad i landskapets karaktär och omgivning.

Förslagsvis kan större jordstenar från vägprojektet användas som utsmyckning.

Större sammanhållna planteringar av vårlökar i nära anslutning till brofundamenten föreslås även för att skapa en årstidsvariation och starkare identitet till platsen.

)|UVODJVYLVSODQWHUDVWDOOLWUD¿NSODWVHQVRPVWHJYLVJnUIUnQWlWDUHVNRJVOLNDGXQJDU

LWUD¿NSODWVHQV\WWHUNDQWHUWLOODOOWJOHVDUHRFKPHUVWLOLVHUDGQDWXULWUD¿NSODWVHQV

PLWWYLONHWI|OMHUJHVWDOWQLQJVSURJUDPPHWV|YHUJULSDQGHJHVWDOWQLQJVSULQFLSHU

7UD¿NSODWVHQNDQlYHQJHVHQPHURPKlQGHUWDJHQRFKXWPlUNDQGHJHVWDOWQLQJ

genom att arbeta med en terrassering av sidoområdena. Förslagsvis kan gabioner fyllda med sten användas för att skapa terrasser. Gabionmurarna kan ses som VWLOLVHUDGHVWHQPXUDUYLONDnWHU¿QQVLQlURPUnGHWRFKOlQJVKHODYlJVWUlFNDQ(Q

terrassering med gabioner knyter på så sätt an till det omgivande landskapet och ger VDPWLGLJWWUD¿NSODWVHQHWWPHUVWUXNWXUHUDWRFKVWDGVPlVVLJWXWWU\FN(IIHNWEHO\VQLQJ

DYWUlGVWHQDURFKJDELRQPXUDUNDQlYHQYDUDHWWVlWWDWW\WWHUOLJDUHPDUNHUDRFK

I|UVWlUNDWUD¿NSODWVHQVVWDGVQlUDSODFHULQJVH¿JXU

*DELRQHUQDVPDVNYLGGE|UKDHQVWDQGDUGVWRUOHNSn[PPRFKHQ

tråddiameter som tillåter att en större fraktion av sten kan väljas. Gabionerna fylls PHGVWHQ\WWHUVWUHNRPPHQGHUDVDWWQDWXUVWHQPHGPMXNDUHIRUPHUDQYlQGV

1DWXUVWHQHQE|URPP|MOLJWNRPPDIUnQQlURPUnGHW

Mot detaljplanelagt handelsområde rekommenderas en buffertzon med vegetation.

(38)

)LJXU)|UVODJVVNLVV|YHU7UDÀNSODWV/MXQJE\6|GUD*DELRQPXUDUNDQDQYlQGDVVRPWHUUDVVHULJYLONHWUD- PDULQVNDSDUVWUXNWXURFKNDUDNWlUWLOOWUDÀNSODWVHQ3ODQWHULQJDYWUlGI|OMHUJHVWDOWQLQJVSULQFLSHQDWWJnIUnQ

HQWlWVNRJVOLNNDUDNWlUL\WWHUNDQWHUQDWLOOJOHVDUHRFKPHUVWLOLVHUDGQDWXUNDUDNWlULWUDÀNSODWVHQVPLWW<WRUQD

PHGHWWVWUHFNDWUDVWHUPDUNHUDUP|MOLJSODFHULQJDYNRQWUROOSODWVHULQWLOOEHÀQWOLJDSnRFKDYIDUWHU

)LJXU,OOXVWUDWLRQSnKXU7UDÀNSODWV/MXQJE\NDQJHVWDOWDVPHGHIIHNWEHO\VQLQJ

(39)

4.2.2 7UD¿NSODWV/MXQJE\1RUUD

%H¿QWOLJWUD¿NSODWVlULGDJGHOYLVDYNO|YHUW\S)|UDWWXQGYLNDRPE\JJQDWLRQDY

EURQVnKDUUXWHUW\SYDOWVI|UKHODWUD¿NSODWVHQYLONHWPHGI|UDWWEH¿QWOLJUDPS

OlPQDUSODWVI|UPRWRUYlJHQXQGHUEH¿QWOLJEUR(QUDPSEHK|YHUQ\DQOlJJDV9LGDUH

KDUGURSSDUDOWHUQDWLYWFLUNXODWLRQVSODWVYDOWVI|UDWW|NDIUDPNRPOLJKHWHQRFK

säkerheten genom att vänstersvängar undviks.

9LNWLJWYLGSODQHULQJRFKDQOlJJQLQJDYWUD¿NSODWVHQlUDWWEHDNWDJHVWDOWQLQJHQRP

bullerskärmar blir höga. En rekommendation vid anläggning av höga skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen DYK|MGHQ9DODYYHJHWDWLRQE|UYDUDNRSSODGWLOOYl[WPDWHULDOVRPnWHU¿QQVL

QlURPUnGHW7\SDYEXOOHUVN\GGYlOMVHQOLJW¿JXURFK

)|UWUD¿NSODWV/MXQJE\1RUUDJlOOHU|YHUJULSDQGHSULQFLSHUI|UJHVWDOWQLQJHQ

4.3 Delsträcka C, Ljungby-Lagan

4.3.1 7UD¿NSODWV/DJDQ

%H¿QWOLJWUD¿NSODWVlULGDJVOlJHWGHOYLVDYNO|YHUW\S)|UDWWXQGYLNDRPE\JJQDWLRQ

DYEURVnKDUUXWHUW\SYDOWVI|UKHODWUD¿NSODWVHQ'HWWDPHGI|UDWWEH¿QWOLJUDPS

OlPQDUSODWVI|UPRWRUYlJHQXQGHUEH¿QWOLJEUR7YnUDPSHUEHK|YHUQ\DQOlJJDV)|U

WUD¿NSODWVHQVYlJXWIRUPQLQJVHgYHUVLNWVNDUWD7

'HQ\WDVRPIULJ|UVLV\GYlVWUDK|UQHWDYWUD¿NSODWVHQlUSODQHUDGDWWDQYlQGDV

WLOOUDVWSODWV%XVVDQJ|ULQJHOOHUSHQGODUSDUNHULQJORNDOLVHUDVLGHQ|VWUDGHOHQDY

WUD¿NSODWVHQ9LGSODQHULQJRFKDQOlJJQLQJDYGHVVD\WRUUHNRPPHQGHUDVDWWGHW

RPJLYDQGHODQGVNDSHWQRJDWDVKlQV\QWLOO%H¿QWOLJYHJHWDWLRQEHYDUDVLVnVWRU

utsträckning som möjligt samt att en buffertzon med vegetation planteras mellan de hårdgjorda ytorna och omgivande landskap.

9LNWLJWYLGSODQHULQJRFKDQOlJJQLQJDYWUD¿NSODWVHQlUDWWVlUVNLOWEHDNWD

gestaltningen vid anläggning av höga bullerskärmar. En rekommendation vid höga skärmar är att anlägga vegetation framför och i anslutning till skärmarna för att minska upplevelsen av höjden. Val av vegetation bör vara kopplad till växtmaterial VRPnWHU¿QQVLQlURPUnGHW

Vid eventuell anläggning av bullerskydd väljs typ av bullerskydd utifrån principen i

¿JXURFK

(QHYHQWXHOOVN\GGVYDOOPRWJROIEDQDQQRUURPWUD¿NSODWV/DJDQSODQWHUDVHQOLJW

SULQFLSHUQDL¿JXURFK

(40)

4.3.2 1\UDVWSODWVYLG7UD¿NSODWV/DJDQ

Tre alternativa lokaliseringar för rastplatser längs E4 har VHWWV|YHUVH7HNQLVNW307UD¿NRFKYlJXWIRUPQLQJ

Ett alternativ har utretts där rastplatsen behålls men XWYHFNODVQnJRWLEH¿QWOLJWOlJHHWWGlUUDVWSODWVHQ

ORNDOLVHUDVYLG7UD¿NSODWV/DJDQVYlVWUDGHOVDPWHWW

WUHGMHDOWHUQDWLYLDQVOXWQLQJWLOO7UD¿NSODWV/MXQJE\

1RUUD)|UGHROLNDDOWHUQDWLYHQVORNDOLVHULQJOlQJV

YlJVWUlFNDQVH¿JXU

Det troliga läget för den nya rastplatsen är väster om 7UD¿NSODWV/DJDQLDQVOXWQLQJWLOO/DJDQODQGQXPPHU

L¿JXUHQWLOOK|JHU/DJDQODQGU\PPHULGDJIXQNWLRQHU

VRPUDVWSODWVLQIRSODWVEHQVLQVWDWLRQVDPWVHUYHULQJ

)DFLOLWHWHUVRPSLFNQLFERUGWRDOHWWHUOHNXWUXVWQLQJRFK

LQIRUPDWLRQVWDYORUE|ULQU\PPDVLHQQ\UDVWSODWV$OOD

faciliteter ska vara tillgänglighetsanpassade.

Gestaltningen anpassas till omgivande natur. Förslagsvis ges rastplatsen en omhändertagen gestaltning med picknicplatser som placeras i skogsgläntor i nära anslutning till parkeringsplatser för personbilar.

Uppstammade tallar och björkar föreslås planteras runt platserna för att anknyta till det omgivande skogslandskapet och samtidigt underlätta för passage.

Platser för picknic och faciliteter ges en enhetlig gestaltning. De avskärmas av skärmar av trä som är öppna åt ett håll. Skärmarnas rekommenderas att byggas LVDPPDPDWHULDOLIRUPDYRPnODWWU\FNLPSUHJQHUDW

WUlVRPGHSODQHUDGHEXOOHUVNlUPDUQDOlQJVYlJHQ

Träribborna sammanfogas med ett mellanrum så att det medger en kontakt med omgivningen samtidigt som platsen avskärmas. Förslaget kan i och med materialval och uttryck skötas med samma frekvens och medel som bullerskärmar längs sträckan.

LJUNGBY

LAGAN

Lagan Färsjön

Flåren

Vid- östern

Lagan

1

2

3

Figur 4-3. Ovan. Referensbild på utformning av picknicplats vid trolig Q\UDVWSODWVLDQVOXWQLQJWLOO/DJDQODQG7K)|UHVODJQDOlJHQI|UQ\

rastplats.

(41)

bYHQ|YULJDDQRUGQLQJDUVRPWRDOHWWHUDYIDOOVVRUWHULQJVDPWLQIRUPDWLRQVWDYORU

föreslås samordnas innanför träskärmar för gemensam identitet och en

sammanhållen gestaltning. Informationsplatserna är ofta utrustade med kartor och annan information på såväl lokal som regional nivå. Dessa utgör en viktig annonseringsmöjlighet för lokala intressen som både kan gälla konsumtion och rekreation.

Eventuell lekplats lokaliseras i anslutning till faciliteter och parkeringsplatserna för personbilar. Ett annat läge skulle även kunna vara i den öppna gläntan i mitten DYUDVWSODWUVHQVH¿JXU7RDOHWWHUSODFHUDVEnGHLQlUKHWWLOOSDUNHULQJI|U

personbilar och lastbilar.

%H¿QWOLJYHJHWDWLRQEHYDUDVLVnVWRUXWVWUlFNQLQJVRPP|MOLJWRFKHQEXIIHUW]RQ

med vegetation planteras mellan de hårdgjorda ytorna och omgivande landskap.

%XIIHUW]RQHUDYYHJHWDWLRQSODQWHUDVlYHQPRW(RFKGHQVW|UUHSDUNHULQJHQYLG

Laganland för att bryta ner skalan och dela upp den stora ytan i mindre och mer förståeliga landskapsrum.

Vegetationen i dessa buffertzoner bör vara tät för att skapa ett effektivt visuellt skydd för rastplatsen mot omgivande infrastruktur. Detta kan åstadkommas genom att DQOlJJDEU\QPHGEXVNYHJHWDWLRQLNRPELQDWLRQPHGWUlG$UWVDPPDQVlWWQLJQHQL

EXIIHUW]RQHUQDVNDVSHJODGHQYHJHWDWLRQVRPnWHU¿QQVLQlURPUnGHW

TECKENFÖRKLARING Buffertszon tät vegetation

Uppstammad björk och tall

Glänta, gräsmatta

Körfält

P-plats, bil

P-plats, lastbil

Yta för lekplats

*OlQWDPHGVLWWP|EOHU¿ND

Gångväg/stig Toalett/avfallssortering/

informationstavla

)LJXU,OOXVWUDWLRQVSODQ|YHUQ\UDVWSODWVYlVWHURPWUDÀNSODWV/DJDQ

(42)

)LJXU3HUVSHNWLYVRPLOOXVWUHUDUKXUVLWWSODWVHUWRDOHWWRFKLQIRUPDWLRQVVN\OWVNXOOHNXQQDJHVHQJHPHQVDP

identitet med samordnade träskärmar för en sammanhållen gestaltning.

Figur 4-6. Översiktsperspektiv som illustrerar förslag över disposition av rastplatsen intill bilparkeringarna.

Picknicplatser avskärmas med skärmar i trä och placeras i skogsgläntor i nära anslutning till parkeringplatser.

References

Related documents

Förslag till åtgärd: Om markingrepp inte kan undvikas inom det markerade området, fö- reslås en steg 2 utredning med utredningsgräv- ning inom selektivt valda delar av

Under detta finns ett tjockt varvigt lager som utgörs av ljus brunröd sand och vit mycket fin sand schaktet innehåller även måttligt med 0,50 x 0,50 m stora stenar.. Samma

Figur 12. Sektion mot öst. 3) Brun/mörkbrun silt med enstaka spridda kolfnyk. En större stubbe låg i den södra kanten av röset. Stenmaterialet varierar mellan ca 0,15 till 0,45

De påträffade fynden och de två anlägg- ningar som påträffades låg med relativt stort avstånd från varandra och indikerar att den aktivitet som skett på denna del av åsen varit

ning/anlTypKonstruktion Kantkedja Fynd Datering* Sammanhang Övrigt Metodik sby Röse/stensät tning?Oval 12,8 x 9,6 m, 1,3 mhög (med ovanliggande odlingssten). Svag välvd

[r]

I Ljungby kommuns översiktsplan framhålls att en utbyggnad av E4 till motorväg är viktigt framförallt för kommunens näringsliv genom ökad framkomlighet och tillgänglighet

DELEN KÅNNA - LAGAN RITNINGSFÖRTECKNING.