• No results found

Kvinnors intressen och andra värden

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnors intressen och andra värden"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A N N A G J Ö N A S D Ö T T I R

Kvinnors intressen och andra värden

Har kvinnor speciella intressen

som kan särskiljas från mäns? Kan kvinnorna betraktas som en intressegrupp i det politiska systemet?

Anna G Jonasdöttir diskuterar här det politiska intressebegreppets relevans för kvinnor. Hon lanserar en

intressesyn som både visar begreppets fruktbarhet och dess begränsningar.

Inom kvinnoforskningen är "intresse" ett mycket använt men föga utrett begrepp.

Detta sista trots eller kanske på g r u n d av att

"intresse", "intressen", " i n t r e s s e g r u p p "

m fl hör till de mest kontroversiella begrep- pen i hela politikvetenskapen.

Att a n v ä n d a intresseterminologin i sina olika m e n i n g s s a m m a n h a n g (t ex: hon " ä r intresserad a v " kvinnosaken, hon " h a r in- tresse a v " att a r b e t a politiskt, "det ligger i kvinnors intresse" att effektiva åtgärder vidtas mot kvinnomisshandel och våldtäk- ter) brukar å a n d r a sidan fungera bra i vardagsspråket och i politiskt, strategiska diskussioner. Poängerna med olika intres- seterminologiska uttryck är begripliga av parterna i en kommunikativ situation. En rad a n d r a centrala termer i det politiskt, teoretiska ordförrådet, det gäller exempel- vis "politik", " m a k t " , ideologi", " d e m o - krati" och " s t a t " , är ungefär lika mångtydi- ga och omtvistade.

Oenigheten beror endast till en liten del på akademisk fallenhet för ordlekar. Den beror främst på skilda teoretiska och meta- teoretiska bakgrunder, dvs olika uppfatt- ningar om hur samhällsförhållandena och deras historia är beskaffade samt i vad m å n och hur vi kan få tillförlitlig kunskap om dessa saker. Skulle vi emellertid konsekvent undvika a n v ä n d n i n g e n av dessa kärnbe- grepp, j a då k u n d e vi k n a p p a s t seriöst vare sig studera eller tala om det politiska livets realiteter.

N ä r vi som kvinnoforskare a n v ä n d e r

"kvinnors intressen" och liknande uttryck kommer vi således rakt in på ett vetenskap- ligt problemfält, genomkorsat av motsatta meningar. V å r a analyser berörs d ä r m e d av alla de klassiska kontroverserna samtidigt som våra specifika problemställningar medför nya begreppsliga u t m a n i n g a r .

Dessa u t m a n i n g a r har nu fört oss in i ett speciellt läge. Vissa kvinnoforskare argu- menterar — gentemot en vedertagen politologisk1 tradition — för att kvinnor som socialt kön bör uppfattas som en intres- segrupp med " r e p r e s e n t e r b a r a intressen".

Samtidigt förenas a n d r a kvinnoforskare, som för övrigt har n ä r m a s t motsatta ut- gångspunkter, i att ifrågasätta detta; och några förkastar även intressesynen i sin hel- het. Intressetänkandet som sedan renäs- sansen i en eller a n n a n form utgjort en sorts ryggrad i all politisk teori förklaras således vara någonting som den feministiska teorin måste överskrida.

Intressesynen och kvinnorna

Syftet med d e n n a artikel2 är att diskutera intressesynens tillämpbarhet på kvinnors angelägenheter idag. T v å amerikanska ar- tiklar från 1981 har mer än a n d r a ställt d e n n a fråga på sin spets: Virginia Sapiros,

" W h e n Are Interests Interesting? T h e Pro- blem of Political Representation of Wo- m e n " och Irene D i a m o n d och Nancy H a r t - sock's kritik av denna, "Beyond Interests in Politics". M e n spörsmålet om och hur in-

(2)

tresseterminologin passar kvinnoforskning- en å t e r k o m m e r både explicit och implicit i flera arbeten.

I sin bok, Women and the Public Interest. An Essay on Policy and Protest (1971) argumente- rar den amerikanska sociologins grand old lady, Jessie Bernard, delvis i s a m m a termer som D i a m o n d / H a r t s o c k , mot att intresse- gruppsteorin skulle l ä m p a sig för studier av kvinnor och barn. D ä r e m o t förordar hon en syn som utgår från allmänintresset, ett per- spektiv som D i a m o n d / H a r t s o c k inte disku- terar med de orden. De tänker sig en kollek- tiv ordning d ä r intressesynen i sin helhet inte passar.

J a n e J a q u e t t e har också i två uppsatser (1974, 1984) ifrågasatt intressesynens tillämpbarhet på kvinnors verklighet. Även Rosalind Pollack Petchesky (1980) är inne på s a m m a spår. H o n ifrågasätter rättig- hetsbegreppets relevans för kvinnors krav, och " r ä t t i g h e t e r " ingår, kan m a n säga, i intresseteorins r a m a r . På ett sätt som är j ä m f ö r b a r t med Sapiros b e h a n d l a r Helga Hernes (Staten — kvinner ingen adgang?, 1982) olika aspekter på intresseproblematiken.

H ä r gäller det att så att säga göra intresse- teorin kvinnorelevant.

F ö r u t o m dessa i huvudsak teoretiska ar- beten har begreppsproblem kring kvinnors intressen aktualiserats i empiriska studier av politiskt beteende och kvinnorörelsens konkreta kampfrågor. Abby Peterson (1981) har således förankrat valforskning- ens " k v i n n o f r å g o r " teoretiskt, och Drude D a h l e r u p (1984) stipulerar rösträtten som ett objektivt intresse för kvinnor, väl med- veten om det eldfangda i detta begrepp.

Föreliggande artikel kretsar kring dessa olika frågor och svar som rests kring be- greppet "intresse". Huvudsyftet är att ar- g u m e n t e r a för, n ä r m a s t mot D i a m o n d / Hartsock, att intressebegreppet i högsta grad är fruktbart. U p p f a t t a t på ett visst sätt är det oundvikligt i analyser av det samhäl- le som vi faktiskt lever i. M e n detta begrepp har sina begränsningar, vilket å a n d r a si- dan Sapiro inte beaktar. Alla värden som kvinnor eftersträvar kan säkerligen inte fångas in i det historiskt betingade intresse- begreppet. Min ambition är att försöka

överskrida det antingen-eller-läge som skis- serats ovan och samtidigt a n t y d a lösningar på vissa av de frågor a n g å e n d e " i n t r e s s e n "

som kvinnoforskningen brottas med. H ä r försöker j a g på könsproblematiken tillämpa idéer som delvis bygger på Robert Q . Parks, "Interests and the Politics of Cho- ice" (1982).

N ä r m a s t ger j a g en kort översikt över de viktigste kontroverserna omkring intresse- begreppet, både generellt i politikvetenska- pen och i förhållande till de nya t e m a n som kvinnoforskningen tillfört. Därefter tar j a g u p p lite om intressebegreppets historiska bestämning och dess innebörd av två rela- terade m o m e n t för att sedan gå n ä r m a r e in på de intresseteman som problematiserats i kvinnoforskningen. Slutligen presenterar j a g kortfattat en intresseuppfattning, som j a g också försöker tillämpa. Jag vill visa, med exempel tagna från kvinnoforskningen eller från kvinnors verklighet, hur d e n n a intressesyn bör kuna lösa vissa k n u t a r i vår teoribildning och bidra till en distinkt för- ståelse av flera problem.

Konfliktpunkter

Den mest l a d d a d e intressebegreppskonflik- ten i modern tid är säkert den om objektiva och subjektiva intressen. H u r avgöra männi- skors objektiva intressen? Är det begreppet överhuvudtaget vetenskapligt meningsfullt eller är subjektiva intressen, dvs männi- skors medvetna önskemål och preferenser det enda försvarbara att a r b e t a med?

De huvudsakliga k o n t r a h e n t e r n a här, vilka också är delade inbördes, kan beteck- nas som pluralister respektive marxister (se Balbus, 1971). M o t marxisterna som talar om objektiva klassintressen, h ä v d a r plura- listerna att vad som påstås vara en g r u p p s eller en individs objektiva intresse alltid yt- terst vilar på forskarens subjektiva värde- ringar och således är ovetenskapligt. Inom kvinnoforskningen föreligger i stort sett s a m m a dilemma. K a n vi påstå att kvinnor har vissa objektiva intressen oavsett vad olika kvinnor själva anser?

Den a n d r a kontroversen som avsatt en o m f a t t a n d e diskussion kretsar kring mot-

(3)

satsparet allmänintresset — särintressena eller de privata intressena. Allmänintresset (public in- terest) i betydelsen statens intresse utåt gentemot a n d r a stater och något senare in- åt gentemot g r u p p e r i befolkningen, utgör det politiska intressebegreppets historiska ursprung. Redan tidigt (1700-talet, franska revolutionen), påstods allmänintresset en- dast vara en fiktion; det som fanns konkret var skilda samhällsklassers intressen. And- ra hävdar emellertid det realistiska och nödvändiga i att arbeta med ett allmänin- tressebegrepp. De betonar då g ä r n a att det- ta inte kan ses som ett regelrätt förhand- lingsresultat mellan två eller flera parter, ungefår som på a r b e t s m a r k n a d e n , utan att det verkligen är fråga om " m e r än s u m m a n av de stridande intressena".

I modern tid har kritiken mot " a l l m ä n - intresset" utvecklats från två motsatta per- spektiv, ett marxistiskt och ett liberta- rianskt eller ultraliberalt. Enligt det först- n ä m n d a ses allmänintresset i ett klassam- hälle såsom genomsyrat av den härskande klassens särintressen. Enligt det sistnämn- da är allmänintressebegreppet både veten- skapligt meningslöst och politiskt farligt, vad som finns är rationella individers in- tressen. V a d gäller synen på intressegrup- per och basen för dessa finns också en histo- riskt medveten, empiriskt generaliserande mellanställning mellan marxister och ren- odlade atomister. H ä r r ä k n a r m a n med vis- sa ekonomiska gruppintressen. Medelti- dens stånd, handels- och hantverkargillen antas ha sina m o d e r n a efterföljare. Sapiro utgår från en intressesyn som är något av det slaget och hon a r g u m e n t e r a r för att den bör utvidgas från det som nu är brukligt till att också omfatta kön och produktionen av barn.

M i n d r e o m f a t t a n d e diskussioner har förts om en rimlig klassificering eller typolo- gisering av intressen. Ett vanligt sätt har varit att skilja mellan materiella — i betydelsen ekonomiska — och ideella intressen. Det brukar betonas att d e n n a tudelning är oklar, dvs att de ekonomiska och de ideella aspekterna delvis går i v a r a n d r a . Traditio- nellt har alltid kvinnorörelsen och dess organisationer räknats till den ideella

En ny kontrovers berikade fältet: för- utom frågan om det gick att tillskriva kvin- nor objektiva intressen oberoende av deras subjektiva m e d v e t a n d e u p p k o m också pro- blemet h u r u v i d a alla kvinnor tvärs genom klasserna k u n d e påstås ha vissa gemensamma intressen. Flertalet kvinnoforskare är här nu- mera eniga om att vilja framhålla en sorts minsta gemensam n ä m n a r e : intresset att inte låta sig förtryckas som kvinna, eller att b e k ä m p a patriarkatet.

Ä n n u ett spörsmål i d e n n a u p p r ä k n i n g skulle k u n n a kallas frågan om kvinno- mans- eller människorollers intressen. Detta tema går j a g n ä r m a r e in på n e d a n i min diskussion av kvinnoforskningen. D ä r b e h a n d l a r j a g också frågan om kvinnor som g r u p p , och förkastandet av intresseteorin som helhet.

"Intressets" historia

Det politiska intressebegreppets' ursprung måste ses mot b a k g r u n d av nationalstatens, den kapitalistiska varuproduktionens och borgarklassens uppkomst och utveckling i Europa. T e r m e n k o m m e r ur latinet, "inter esse" som betyder att vara (esse) bland eller mellan (inter).

Den nya revolutionära borgarklassen krävde en plats i det a l l m ä n n a , ville " v a r a b l a n d " dem som definierade allmänintres- set. Den politiska teori som direkt eller indi- rekt växte fram ur d e n n a samhällsomvand- ling betonade starkt de enskilda intressena, samtidigt som dessas förenande i staten sågs som nödvändig. Individueringen av människan (existensen av den enskilde som en självständig del av samhället) var ett starkt f r a m t r ä d a n d e drag i d e n n a filosofi.

Främst däri låg dess revolutionära tendens.

" I n t r e s s e " uppfattades som uttrycket för den " n a t u r l i g a " människans egenskaper och förmågor. M ä n n i s k a n kunde själv be- s t ä m m a över sitt liv med hjälp av förnuftets och naturens måttstock och oberoende av alla andliga och världsliga despotiska kraf- ter. Redan på 1600-talet var grunden lagd för att samhällets struktur och historiens utveckling skulle k u n n a analyseras med in- tresse som nyckelbegrepp: samhällsintres-

(4)

set, klassintressena, gruppintressena och personintressena utgjorde den spännings- fyllda strukturering av samhället som drev fram historiska förändringar.

Utöver den breda politiska och samhälls- analytiska betydelse som "intresse" haft från renässansen och f r a m å t har det också, som f r a m g å r av not 3, sedan länge haft en mycket snävare ekonomisk eller finansiell innebörd. D e n n a innebörd av vinst eller resultat av en bytesrelation har mer och mer kommit att genomsyra synen på vad

"inter esse" h a n d l a r om. I och med utilita- rismens integrering i den liberala samhälls- teorin, i synnerhet under påverkan av den allt mer u t b r e d d a ekonomiserande utbytes- teorin, har även det bredare politiskt, filo- sofiska intressebegreppet mestadels kom- mit att koncentreras kring utdelningsas- pekten. Kravet på ett " v a r a b l a n d " statens aktörer motiverades j u från början med in- dividens rätt att bevaka den politiska pro- cessens resultat eftersom de privata indivi- derna berördes av detta.

Sammanfattningsvis kan m a n säga att intressebegreppet från början haft en dub- bel innebörd, bestått av två s a m m a n h ä n g - ande moment: ett formmoment, kravet " a t t vara b l a n d " , dvs kravet på delaktighet i och en viss kontroll över samhällets allmänpoli- tiska angelägenheter, och ett innehålls- eller konsekvensmoment, dvs frågan om hur de sub- stantiella värden som politiken förverkligar och fördelar ser ut i förhållande till olika gruppers behov av, önskemål om och krav på utdelning.

Ett genomgående drag hos alla inblanda- de parter i den m o d e r n a kontroversen om objektiva och subjektiva intressen är att de som regel a n v ä n d e r intressen synonymt med ord som behov, önskemål, preferenser och krav. Tonvikten ligger således på inne- hållet, på vilka värden människor behöver, önskar eller kräver att få tillfredsställda. De här begreppen antas bilda en endimensio- nell skala som går från behov över socialt och politiskt artikulerade önskemål/preferenser till politiskt s a m m a n l ä n k a d e krav på det poli- tiska systemet. Det är j u här som det explo- siva ligger. Är det rimligt, kunskapsmässigt och politiskt, att a n t a att vetenskapare, po-

litiker eller myndighetspersoner skall kun- na avgöra vad som är enskilda individers behov och önskemål oberoende av vad de själva anser?

Som f r a m g å t t ovan finns det starka skäl för att u p p r ä t t h å l l a en viss distinktion mel- lan intresse — i betydelsen " a t t vara b l a n d "

— å ena sidan och behovs- och önskemåls- tillfredsställelse å a n d r a sidan. En sådan distinktion har som sin f r ä m s t a merit att kunna lösa u p p konflikten om objektiva och subjektiva intressen. Intressebegreppets formmoment blir då en huvudsak; innehållet i

behoven och önskemålen blir — ur intresse- synpunkt — ö p p n a frågor. Jag återkommer till detta.

Intressetänkandet i kvinnoforskningen

H u r och varför skilja mellan kvinnointres- sen och mansintressen? M e d a n d r a ord, hur avgränsa kvinnors intressen från generella intressen som m ä n likaväl som kvinnor kan omfatta beroende på olika socialt och histo- riskt b e s t ä m d a roller och a n d r a bevekelse- grunder? N ä r kvinnoforskare skiljer på kvinnointressen och mansintressen samt på kvinnofrågor och mansfrågor gör de detta dels utifrån teoretiska a n t a g a n d e n , oftast någon variant av teorin om den könsliga arbetsdelningen, dels på grundval av en massiv empiri.

Alla senare års politologiska surveyun- dersökningar visar entydigt att bakgrundsvariabeln kön är en av de mest, kanske den mest, särskiljande faktorn i poli- tiska beteendestudier, bl a i politiska sak- frågor. O c h det finns ett tydligt mönster i detta som är fullt i samklang med både allmänhetens och vetenskapens hypoteser.

Kvinnor, i högre grad än m ä n , initierar, driver och stödjer den biosociala produktio- nens och reproduktionens frågor, dvs frågor som har med kontrollen över, ansvaret för och omsorgen om människor att göra. (Se bl a övriga artiklar i detta n u m m e r ) .

I m å n g a fall nöjer sig de empiriska un- dersökningarnas författare med att stastis- tiskt, typologiskt b e n ä m n a vissa frågor kvinnofrågor utan försök till några teoretis-

(5)

ka härledningar. A n d r a förklarar resulta- ten teoretiskt. Enligt Abby Petersen defi- nieras en kvinnofråga genom kvinnokultu- rens värdesystem. Den " h ä r s t a m m a r /. . ./

från de intressen eller krav som den repro- duktiva sfären ställer gentemot den pro- duktiva sfären /. . ./ från den f u n d a m e n t a l a nivån i familjen som alla kvinnor i detta samhälle har gemensam, dvs innehållet i de- ras arbete i familjen. I den meningen är en kvinnofråga objektiv" (Petersen, 1981:6).

Petersen a n t a r vidare att klasstillhörig- heten, klassernas olika socioekonomiska villkor, förklarar inbördes åsiktsskillnader mellan kvinnor, och hon s a m m a n f a t t a r fyra kännetecken som tenderar att karaktärisera en kvinnofråga i politiken: (1) Kvinnor stödjer frågan i högre grad än m ä n . (2) Frågan står vid sidan om den traditionella höger-vänsterskalan. (3) Frågan tenderar att mötas med känsloladdade reaktioner på den politiska arenan. (4) Frågan saknar kulturellt legitimerad auktoritet eller har åtminstone en politiskt tvetydig status (Pe- tersen, a a, s 9).

Könsligt skilda intressen kan således sä- gas handla om, objektivt sett, att kvinnor respektive m ä n " ä r b l a n d " (jfr "inter es- se") skilda verksamheter, de a r b e t a r med olika saker, ansvarar för olika saker, är in- volverade i olika saker. V a d de subjektivt intresserar sig för, vilka åsikter de har och hur de deltar i samhällets övriga angelä- genheter " h ä r s t a m m a r f r å n " (icke-meka- niskt) respektive arbetsfält. U p p f a t t a t på detta sätt blir det objektiva inte något mys- tiskt eller särskilt svårhanterligt.

Bortsett från b a r n a f ö d a n d e t är den köns- liga arbetsdelningen dock inte och har ald- rig varit absolut, och s a m b a n d e t mellan erfarenheter och åsikter är inte heller meka- niskt nödvändigt. Det är i detta s a m m a n - h a n g som begreppet "socialt k ö n " är som mest viktigt. M ä n som lever och verkar i det

"kvinnliga" samhälleliga varat har alla möjligheter att också tillägna sig det

"kvinnliga" medvetandet. Lise Togeby vi- sar, så att säga från a n d r a hållet, att dagens unga kvinnor är mycket engagerade i ar- betsmarknadspolitiken. (Se artikel i d e n n a tidskrift) H ä r aktualiseras således könsin-

tressenas historiska karaktär, deras föränder- lighet, vilket kan ses som ytterligare en pro- blemdimension i intressebegreppet.

Kvinnor som intressegrupp

I " W h e n Are Interests Interesting?" vill Sapiro bevisa att kvinnor kan kräva köns- intressebaserad representation i politiken utan att detta strider mot gängse uppfatt- ningar om g r u n d e r n a för krav på gruppre- presentation. Vi är v a n a vid, m e n a r Sapiro, att "arbetsdelning och stratifiering i utesfå- ren (public life) definierar gruppintressen i politiken". D ä r m e d kan vi d r a en parallell till den könsliga arbetsdelningen och strati- fieringen (makt- och statushierarkin) i pri- vatlivet, förutsatt att de privata arran- gemangen påverkas av och påverkar eller finns med som frågor i den offentliga politi- ken och policydebatten; och det gör de.

Även de vanliga indikatorerna, dvs so- cioekonomiska skillnader i utesfären, visar att kvinnors och m ä n s politiskt relevanta situationer är mycket olika. M e n trots dessa lättpåvisade paralleller är det tydligen poli- tiskt och vetenskapligt u t m a n a n d e att be- trakta reproduktionen som grundval för in- tressemotsättningar. Sapiro refererar t ex studier som visar att kvinnor förlorat på att i v a l k a m p a n j e r framställa sig om kvinnors representanter eller föra fram kvinnofrågor

(s 711).

Sapiro talar om g r u p p e n kvinnor och om representation i allmänhet. H o n gör ingen uttrycklig skillnad mellan den rösträttsba- serade (numeriska) representationen och den resursbaserade (korporativa) represen- tationen. Kanske beror detta på att hon resonerar främst utifrån USA:s politiska verklighet där den öppet etablerade hobby- verksamheten och det svaga partisystemet gör d e n n a skillnad m i n d r e klar än vad den är i Norden.

Hernes å a n d r a sidan b e h a n d l a r i första hand den korporativa representationens problem. O c h det är egentligen först här, vill j a g påstå, som analyser av könsproblem i intressetermer blir riktigt kontroversiella inom den traditionella politikvetenskapen.

(6)

Elsa Agélii, "Dagboksblad", textil applikation 1975. Foto Monika Englund.

D a h l e r u p (1980:19) har kastat fram hy- potesen att de politiska partierna alltid för- sökt undvika en klar politisering av själva frågan om kvinnors ställning och i stället kopplat könskonflikterna till familjepoliti- ken och eller något a n n a t delområde. Som ett parallellt problem inom vetenskapen vill j a g påstå att det d ä r råder motstånd mot att uppfatta kön, kvinnor och m ä n , som socialt och politiskt relevanta korporationer eller g r u n d l ä g g a n d e parter i samhället.

Intressesynen ifrågasatt

I sin kritik av Sapiro ifrågasätter D i a m o n d / Hartsock att intressesynen överhuvudtaget skulle vara intressant för kvinnor och kvin- noforskningen. De h ä v d a r att den féminis- tiska teorin måste göra ". . . ett klart upp- brott från intresseanalysens a n t a g a n d e n "

(s 720). Sapiro kritiseras för att på s a m m a gång vara för o m f a t t a n d e och för snäv, samt även vag i sina teoretiska premisser. Det är

(7)

motsägelsefullt, m e n a r D i a m o n d / H a r t - sock, att påstå att infogandet av kvinnors reproduktionskrav i det politiska systemet utgör en f u n d a m e n t a l u t m a n i n g mot sam- hället och att samtidigt u p p f a t t a kvinnor som en intressegrupp.

O m "kvinnors införlivande i politiken hotar samhällets g r u n d s t r u k t u r e r , så kan m a n inte infoga deras angelägenheter inom intresseteorins r a m a r " .

Sapiros inkonsekvens är, m e n a r de, " e n ofrånkomlig följd av att försöka a r b e t a in- om den konventionella politiska analysens r a m a r " (s 717). H o n utgår från, m e n a r de vidare, " d e t outtalade och icke-prövade an- tagandet att kvinnors krav kan integreras i politiska system". M e n detta, liksom det motsatta a n t a g a n d e t om "det politiska li- vets inneboende ogenomtränglighet", mås- te specificeras mycket mer noggrant och studeras empiriskt (s 720). D i a m o n d / H a r t - sock håller med Sapiro om att kvinnor har g e m e n s a m m a intressen tvärs genom klas- serna och att analyser av statsmakten och den offentliga politiken måste utvidgas från att b a r a omfatta "sociala skillnader som h ä r s t a m m a r från produktionens aktivite- ter" till att också ta itu med " d e n d j u p g å e n - de innebörden i de sociala skillnader som utgår från reproduktionens aktiviteter". Det h a n d l a r således om att ta hela statsmaktens och den offentliga politikens komplexitet på allvar (s 720).

Det som talar mot att a n a m m a intresse- teorin och alltså u p p f a t t a kvinnor som en intressegrupp bland a n d r a är enligt Dia- m o n d / H a r t s o c k att detta synsätt snärjer in analysen i det bestående klass- och mans- samhällets givna mönster. Det l ä m n a r inte u t r y m m e för n y d a n a n d e krav, ger inga öpp- ningar mot f u n d a m e n t a l a förändringar. De påpekar att intressesynen historiskt reflek- terar en syn på samhället såsom bestående av ekonomiskt rationella människor vilka sökte m a x i m e r a sina behovstillfredsställel- ser. " M e n " , fortsätter de, "mänskliga var- elser drivs av mer än intressen. Reduktio- nen av alla mänskliga känslor till intressen, och kopplingen av intressen till det ratio- nella sökandet efter vinst reducerar den mänskliga samfälligheten till en instrumen-

tell, godtycklig och d j u p t ostabil allians, en som vilar på isolerade individers privata drifter".

En dylik syn på det sociala livet är i hög- sta grad partiell, m e n a r de. I synnerhet är det svårt att föreställa sig en mors omsorgs- relationer till sina b a r n i termer av instru- mentella intressen och individuella vinster (s 719). För de mer o m f a t t a n d e analyskate- gorier de efterlyser anknyter de här till den kanadensiske statsvetaren och politiske fi- losofen Christian Bay som i olika arbeten förespråkat " b e h o v " som ett alternativ till

"intresse" och " r ä t t i g h e t e r " .

J a n e S J a q u e t t e (1974) vill förklara kvin- nors lägre deltagande i politiken med att kvinnor inte har ett "direkt intresse" ("a stake") i politiken. Detta antingen på grund av att politiken inte sysslar med det som kvinnor tycker är angeläget eller bedö- mer kvinnors e n g a g e m a n g som naivt, trivi- alt och t o m farligt. Kvinnor är alienerade i politiken; de känner sig inte h e m m a i parti- apparater, intressegrupper och korruption.

Det som ofta påstås vara "politikens sanna funktion: mäkleriet mellan konkurrerande intressegrupper" passar inte kvinnor.

I en senare uppsats (1984) går J a q u e t t e vidare med detta alienationsresonemang och m e n a r bl a att kvinnors makt som är förankrad i h e m m a s f ä r e n inte är "växlings- b a r " (inconvertible) i den offentliga sfären.

H o n betvivlar att kvinnors dagliga behov och mål är förenliga med nyttokalkyler och ekonomiskt färgade intresseberäkningar.

Rosalind Pollack Petchesky (1980) dis- kuterar rättighetsbegreppet och "kvinnors rätt att v ä l j a " i s a m b a n d med kvinnorörel- sens mål, reproduktiv frihet. " R ä t t i g h e t e r "

är n ä r a förknippat med och kan sägas ingå i intresseteorin, och Petchesky förskjuter rät- tighetsbegreppet till förmån för "sociala och individuella b e h o v " såsom nyckelbe- grepp i den g r u n d l ä g g a n d e kvinnopolitiska analysen (s 670). H o n anknyter till vissa grenar av marxismen, bl a H e r b e r t M a r c u - ses idéer om den revolutionära potentialen i att människor lever ut sina behov och beja- kar sin sensualism och Agnes Hellers be- hovsteori. Till skillnad från " r ä t t i g h e t e r "

som är abstrakta och b u n d n a till ett bestå-

(8)

ende samhällssystem avser " b e h o v " alltid individuellt konkreta angelägenheter, på- pekar Petchesky.

Om Diamond/Hartsocks syn Så vitt j a g kan se har D i a m o n d / H a r t s o c k helt enkelt fel i att uppfattningen av kvinnor som en intressegrupp inte skulle vara ett synsätt som u t m a n a r det bestående. Men det är missvisande att tala om kvinnor som

"en intressegrupp bland alla a n d r a " . Vad det gäller är att se kvinnor som en part i ett historiskt betingat motsättningsförhållan- de till männen. Poängen med att se kvinnor som en g r u p p vars position gett u p p h o v till särintressen är således inte att likställa dem med t ex m o t o r m ä n n e n s riksförbund eller ens pensionärsföreningarna u t a n att utifrån könet ifrågasätta " m ä n n i s k a n " som en. För- utom att det implicerar en kvalificerad kri- tik av det marxistiska klassbegreppet, så innebär synen på kvinnor som g r u p p med en viss g e m e n s a m intressegrund att indivi- d s egentligen inte finns. O c h enbart detta är en u t m a n i n g mot ett samhälle som både praktiskt och ideologiskt mer och mer ato- miserar och individuerar människorna.

D i a m o n d / H a r t s o c k ger vidare en för en- sidig bild av intresseteorin. Allt sedan detta tänkande u p p k o m har det varit förknippat med a n d r a värden än ekonomiska och eko- nomiskt präglade vinstmotiv. Det kunde gälla rätt till religionsutövande efter eget tycke och kravet på att överhuvudtaget bli bekräftad som fullvärdigt subjekt, politiskt, rättsligt och på alla a n d r a sätt.

Dessutom kan vi inte på förhand avfärda relationen mellan mor och barn som en intresserelation, knappast ens om vi defi- nierar intressesynen så snävt som de ovan- n ä m n d a författarna gör. K a r a k t ä r e n på mor-barnrelationen måste liksom alla and- ra sociala relationer undersökas empiriskt och inte fastställas principiellt. O m vi inte bygger våra begreppsbestämningar på hur d e n n a relation manifesterar sig och utveck- las i olika sociala s a m m a n h a n g och under olika livsfaser så löper vi j u risken att åter, fastän i nya kläder, falla in i " m y t e n om den goda m o d e r n " .4

Slutligen en synpunkt på skillnaden mel- lan att i politiska studier tillämpa ett intre- seperspektiv och ett behovsperspektiv. Dia- m o n d / H a r t s o c k h ä v d a r rent allmänt att in- tresseteorin missar att lyfta fram mänskliga önskemål, behov och syften. Som stöd cite- rar de Bay som m e n a r att j u s t detta implice- rar ett rättfärdigande av " d e n starkares rätt till företräde i varje s t r i d " (s 719). Detta måste nyanseras.

T a n k e n att mänskliga behov bör vara utgångspunkten för politiska analyser och överväganden innebär att de berörda män- niskorna själva inte nödvändigtvis måste vara där linjerna läggs och besluten fattas i samhället (jfr "inter esse"). Olika svaga grupper skall t ex k u n n a fa sina behov till- godosedda utan att de först måste övervin- na sin svaghet och tillkämpa sig egna infly- telsepositioner. S k resursfattiga grupper bör inte straffas för sin svaghet. Ett samhäl- le där d e n n a syn tillämpas som en allmän- politisk princip är givetvis mer h u m a n t än ett samhälle d ä r den inte tillämpas eller där den praktiseras inom r a m e n för privat väl- görenhet.

En g r u n d l ä g g a n d e skillnad mellan in- tressesynen och behovssynen är dock att intressesynen på politiken med nödvändig- het anläggs underifrån, från de berörda per- sonerna och g r u p p e r n a själva. Detta per- spektivs kärna är kravet att " v a r a b l a n d " , kravet om närvaro: fysiskt bokstavligt, med den egna åsikten eller med en egen g r u n d a d sakorientering i beredskap. Det är till sin kärna ett deltagandedemokratiskt perspek- tiv. Behovssynen ö p p n a r på ett helt a n n a t sätt för ett perspektiv ovanifrån. Det är de socialt engagerade experternas och den po- litiska elitens och administrationens per- spektiv; det är den s k antecipationens och servicedemokratins perspektiv. Strängt ta- get förutsätter behovssynens måluppfyllel- se inte att n å g r a inflytelsekanaler föreligger underifrån a n n a t än för gillande eller ogil- lande responser på redan färdiga beslut och policypaket.

En annan intresseteori

I det följande vill j a g försöka skissera en viss

(9)

Elsa Agélii, "Dagboksblad", textil applikation 1975. Foto Christer Hallgren.

tillämpning av intressebegreppet och där- med visa på både dess f r u k t b a r h e t och dess begränsning för kvinnoteorin. Det viktiga, som j a g ser det, är inte att " b r y t a helt" med intresseteorin utan att inse dess relevans- gränser. J a g skulle vilja h ä v d a att alla stu- dier vars kvinnopolitiska premiss är den offensiva solidariteten (se H a a v i n d ,

1982:413) kräver analyser i intressetermer.

Detta avsnitt bygger på en modifierad läs- ning av Robert Q Parks' uppsats "Interests and the Politics of Choice."

Parks' huvudsyfte är att påvisa en upp- luckring av motsatserna: subjektiva — objektiva intressen. H a n h ä v d a r att alla de olika typerna av "intressetal" har en ge-

mensam n ä m n a r e , en och s a m m a "inne- bördspoäng". " I n t r e s s e " åsyftar alltid kon- troll över betingelserna för val. Intressetermi- nologin möjliggör för oss att övertyga om och hävda eller förneka att en handling eller en viss politik ökar vår kontroll över villkoren för val (Parks, 1982:549). F r ä m j a n d e av våra intressen, dvs ökad kontroll över betingelserna för val, handlar å ena sidan om att öka vår faktiska möjlighet att avgöra vilka värden som blir föremål för val. A a n d r a sidan h a n d l a r det om att öka förmågan att se valalternativen klart: fria från förvrängda känslor, med hjälp av de rätta begreppen, med tillräcklig information osv (s 550).

Parks' fokuserar alltså på det j a g valt att

(10)

kalla intressebegreppets formmoment. I en historisk epok, ett samhälle där alla männi- skor på allt fler livsområden är tvungna att ständigt välja — om det nu är yrke, utbild- ning, bostadsort, m a k e / m a k a , att ha barn eller inte, eller bara mellan alla olika tvål- sorter — är det detta — " a t t vara b l a n d " — och den oförvanskade insynen i de villkor som skapar våra liv, som är intressetalets relevanta poäng. För att tala om konse- kvenserna eller utfallet av valen, innehållet i de värden som vi begär, behövs strängt taget inte intressebegreppet. D ä r platsar bättre begreppen behov, behovstillfreds- ställelse, önskemål och preferenser.

J a g vill här s a m m a n f a t t a den intressesyn som j a g preliminärt skall försöka tillämpa i de två följande avsnitten genom att urskilja följande punkter:

1. Intressebegreppet är historiskt betingat, och det utgör både nyckeln till en särskild samhällsteori och implicerar en viss männi- skosyn. Med detta s a m m a n h ä n g e r intresse- begreppets normativa karaktär eller dess

" v ä r d e l u t n i n g " . " I n t r e s s e " tillskriver människorna i en viss samhällsform driv- kraften att söka utvidga sin kontroll över betingelserna för valsituationer.

2. Av intressebegreppets två h u v u d m o - ment, formen och innehållet (eller betingel- serna för, respektive konsekvenserna av, val), är det formen som är det relevanta.

Poängen i intressesynen är snarast att inne- hållet i människors värden och preferenser hålls öppet, att detta är och förblir föremål för konflikter, diskussioner och kompromis- ser samt att dessa innehållsdiskussioner med fördel förs i termer av behov och önske- mål och inte i termer av intressen.

3. G e n o m att fokusera på f o r m m o m e n t e t kan intressebegreppets objektiva och sub- jektiva poler länkas ihop. " I n t r e s s e " åsyf- tar alltid någon sorts kontrollerad närvaro inför valbetingelser (snarare än vilket innehållsligt byte m a n far ut av ett val eller ett ökat antal alternativ att välja mellan) antingen det gäller a t t " v a r a b l a n d " dem som skapar val- alternativen eller det är att med informa- tion, sakligt t ä n k a n d e och klarseende veta vad det är m a n väljer och har att välja bland. Den här infallsvinkeln implicerar

också ett s a m m a n l ä n k a n d e av en nu sön- d e r b r u t e n människosyn. G e n o m att fokuse- ra på betingelserna för val och inte på inne- hållet i valutbudet förenas människan som p r o d u c e n t / s k a p a r e av sina livsvillkor med människan som konsument/väljare av fär- digpaketerade livsvillkor.

4. Intressesynen har ett begränsat tillämp- ningsområde. Vissa av människors intensi- vaste behov, särskilt kärleks- och omsorgs- behovet i relationer till a n d r a människor, sätter det här skisserades intressebegreppet strängt taget ur spel. Slutsatsen bör dock inte bli att förkasta intressesynen, utan att inse dess gränser samt vilket slags landskap som ligger och skulle k u n n a ligga bortom dess gränser. M å n g a av de viktigaste valen i livet, som att välja yrke eller partner, hand- lar knappast om att öka kontrollen över framtida val. De går snarare ut på att m a n åtar sig förpliktelser, engagerar sig på ett b i n d a n d e sätt, uppger en mängd eventuella valmöjligheter och så att säga tar språnget med oviss utgång.

Vi kan med Parks skilja mellan intressen och val å ena sidan och hängivelse (com- mitment) å a n d r a sidan. Givet att det finns värden som berättigar en begränsning i kontrollen över valmöjligheter måste vi helt enkelt j ä m f ö r a och väga mot v a r a n d r a de a r g u m e n t som vi härleder från s å d a n a vär- den och de intresserelaterade a r g u m e n t e n . Parks tror att kontrasten mellan kontrolle- rade val och hängivet e n g a g e m a n g är ofrånkomligt i alla typer av samhällen, men han a n t a r att det vanligtvis inte behöver u p p k o m m a några större konflikter mellan val och hängivelse på viktiga livsområden.

T i l l ä m p a t på kön utgör det sista rimligen en svag punkt hos Parks, dvs det finns all anledning att a n t a att en dylik konfliktsi- tuation är både svårare och u p p k o m m e r på betydligt ller o m r å d e n för kvinnor än vad den gör för m ä n .

Intressebegreppets historiska karaktär I sin o v a n n ä m n d a uppsats från 1984 om den äldre kvinnorörelsens svårigheter att fa kravet på kvinnors rösträtt in på den

"offentliga d a g o r d n i n g e n " , berör D a h l e r u p

(11)

försiktigt problemet objektiva intressen. Hon skriver:

O m vi vill göra u n d a n t r ä n g a n d e t av politiska frågor begripligt m å s t e vi utgå från ett a n t a g a n - de o m objektiva intressen. O m vi inte gör det mis- sar vi den allra viktigaste formen av u n d a n - t r ä n g a n d e , nämligen den att h i n d r a frågan från att ö v e r h u v u d t a g e t ställas. I likhet med Cren- son, som u t g å r f r å n a n t a g a n d e t att m ä n n i s k o r vill slippa bli förgiftade av föroreningar, utgår den följande fallstudien från a n t a g a n d e t att kvinnor likväl som a n d r a icke röstberättigade g r u p p e r h a r ett objektivt intresse av att fa röst- rätt. M e n det finns ingen a n l e d n i n g att försöka dölja det f a k t u m att f r å g a n o m objektiva intres- sen är något mycket känsligt.

O m vi u p p f a t t a r intressebegreppet som en historisk kategori bör vi k u n n a underbygga påståendet, att rösträtten är ett objektivt intresse, på ett a n n a t sätt än att stipulera en analogi till Crenson.5 Vi kan alltså se "in- tressen" som ett kategoriskt inslag i en sub- stantiell teori om den historiska samhälls- utvecklingen Västerlandet. Vi argumente- rar ungefär så här. Det objektiva i kvinnors förhållande till rösträtten (och valbarhe- ten) ligger i att den samhällsform, som ak- tualiserar frågan, mer och mer bygger på

" d e m å n g a s " dvs inbördes konkurrerande gruppers, val av handlingsalternativ. M ä n - niskors handlingar rättfärdigas inte längre med svårt föränderliga traditioner eller med bud från en envåldshärskare. Ett egentligt politiskt samhälle hade växt fram i E u r o p a i stället för " d e n gamla regimen".6

I en politisk struktur d ä r fler och fler grupper berörs av valsituationer, fler och fler o m r å d e n blir u n d e r k a s t a d e val, blir alla människors historiska bestämning att

" v a r a d ä r " val träffas. O c h särskilt som detta valsamhälles sociala g r u n d e r är både klass- och könsdelade och - d o m i n e r a d e in- går det i det sociala livets villkor att männi- skor drivs till att söka utvidga kontrollen över de sfärer där val träffas. Det här histo- riska förståelsesättet (som bör utvecklas och preciseras n ä r m a r e ) skiljer sig också från de naturrättsligt baserade rättvise- argumentet, ungefär det att kvinnor har rätt till delaktighet pga att de är hälften.

K v i n n o r n a s objektiva politiska intresse

nu h a n d l a r emellertid inte om att bli indivi- der i den formella strukturen. Det objektiva politiska intresset nu är snarare att som kön bygga u p p och kontrollera en konkret när- varo i d e n n a struktur. Kvinnor skall k u n n a agera i kraft av att de är kvinnor och inte främst trots att de är kvinnor. De skall kun- na synas politiskt som kvinnor därför att möjligheten (inte nödvändigheten) stän- digt föreligger att de kan ha a n d r a behov och åsikter än m ä n n e n .

Intressen som form, som kontrollerad närvaro

Såsom D a h l e r u p visar föregicks rösträtten av långvariga s t r ä v a n d e n efter att frågan skulle bli n ä r v a r a n d e och u p p m ä r k s a m - mad på den offentliga dagordningen, att den skulle fa " p u b l i c a t t e n t i o n " . Parks an- vänder just " a t t e n d " som en underliggan- de, förenande innebörd i intressebegreppet.

" A t t e n d " och " a t t e n t i o n " har j u den d u b - bla innebörden av faktisk/fysisk n ä r v a r o och subjektiv u p p m ä r k s a m h e t eller medve- tenhet. På svenska hittar j a g inget bättre ord än " n ä r v a r o " för att fånga in detta.

En typ av strukturellt b o r t t r ä n g a n d e av kvinnors frågor från den offentliga dagord- ningen beror på att kvinnor i så hög grad har varit och fortfarande är f r å n v a r a n d e från de institutioner som skapar d e n n a dag- ordning, institutioner såsom massmedia, politiska organisationer i vid bemärkelse, litteraturen, offentliga möten (Dahlerup, a a, s 44f). M e n den o m v ä n d a situationen gäller också nu: väl inne i institutionerna söker kvinnorna u t r y m m e och närvaro i den offentliga diskussionen för att inte bli u n d a n t r ä n g d a inom de institutionella sam- m a n h a n g e n .

K a m p e n om den offentliga diskussionen, om att prägla den s k a l l m ä n n a viljan, bott- nar naturligtvis i att d e n n a utgör ett av medlen för att ä n d r a på samhällsinstitutio- nerna. Kvinnor h a r idag närvarorätt i t ex de politiska och fackliga organisationerna och de har ökat sin faktiska n ä r v a r o något, på vissa håll betydligt. M e n när de uppfat- tar sig och/eller agerar som en könslig in- tressegrupp, dvs när de söker kontrollera

(12)

F.Isa Agélii, "Dagboksblad", textil applikation 1975. Foto Monika Englund.

sin närvaro for att därigenom k u n n a forma de betingelser som de i egenskap av kvinnor och människor lever under, stöter de på hinder. Fackligt aktiva kvinnor har skrivit om hur de måste ta den offentliga diskussio- nen till hjälp som påtryckningsmedel för att hindra att deras frågor och krav stöts bort eller kvävs inom facket.'

Eva M o b e r g a n v ä n d e en gång uttrycket

" d e n villkorliga frigivningen" om den ut- vecklingen att kvinnorna g ä r n a fick yrkes- arbeta och för övrigt vara aktiva utanför

hemmet — b a r a de också skötte hemmasfa- rens omsorg som tidigare. M a n skulle också kunna tala om "det villkorliga medlems- skåpet" i politiska partier och fackliga orga- nisationer. Rön från flera olika länder visar hur kvinnors n ä r v a r o och delaktighet i dessa s a m m a n h a n g accepteras så länge de inte yttrar sig eller agerar utifrån könsbase- rade intressen.8

Det här sättet att tillämpa intressebe- greppet som form samt att göra skillnad på den blotta och den kontrollerade n ä r v a r o n

(13)

för oss mitt in i det krångliga s a m b a n d e t mellan objektiva omständigheter och det subjektiva medvetandet om dessa omstän- digheter. Det för oss in i " d e t f r ä m s t a och mest a k u t a " problemet för kvinnorörelsen (Dahlerup, a a, s 43), nämligen kvinnors egna brister i medvetenhet om förtrycket.

O c h dessa brister är inte svåra att förstå.

Kvinnor tar ständiga risker, inte bara risken att förlora kontroll över sina beting- elser, de kan också bli av med själva rätten att n ä r v a r a om de medvetet agerar som kön (jfr not 8). L i k n a n d e risker tar kvinnor i kärleksförhållanden, om de väcker konflik- ter, om de driver f r a m att mansväldet i förhållandet måste bli en fråga som bör diskuteras och lösas; eller om de bara står på sig vad gäller behovet av och rätten till att från sitt håll kontrollera de gemensam- ma livsbetingelserna. Även en sådan sak som att bli intresserad av och söka kunskap om kvinnors liv och könens olika villkor kan uppfattas som u t m a n a n d e . K v i n n o r n a blir ofta utan både m a n n e n och f r a m g å n g i målet.

Könsproblematikens väsen h a n d l a r ännu mer om kroppen-och-själen hos konkreta, socialt relaterade enskilda människor än vad klassproblematiken gör. I könskampen be- rörs ä n n u fler livsområden och värden.

Strävan att " v a r a b l a n d " och att såsom kön kontrollera d e n n a n ä r v a r o kräver då också att varje enskild person så långt som möjligt tillkämpar sig perspektiv på sina egna handlingar och krafter att vara och fungera utifrån sitt kön. Detta i sin tur förutsätter kvinnors s a m m a n h å l l n i n g .

En viktig fråga blir här hur långt det är rimligt att tänka sig enighet vad gäller ge- m e n s a m m a värden, behov och önskemål.

Beträffande organisationsfrågan så kan kanske inte stora (offensiva) separata kvin- noorganisationer ha en a n n a n funktion än att organisera kvinnors "kollektiva missnö- j e " (Hernes, 1980: 265) och beskydda och

f r ä m j a generella jämställdhetspositioner.

Den mer långtgående kvinnokampen, mål- och strategiutvecklingen, måste odlas både formellt och informellt inom alla de olika delområdena i samhällslivet — även inom familjen.

Intressesynens begränsningar Alla de författare ovan som förkastar intres- seteorin har den synen gemensam att de s k reproduktionsfrågorna till sin n a t u r inte l ä m p a r sig för ett intresseanalytiskt resone- mang. Barnafödandet, kärleken och omsor- gen i mor-barnrelationer tas u p p av alla som särskilt obegripliga i intressetermer.

Men med tanke på alla motsättningar och all m a k t k a m p som ständigt utspelar sig öp- pet och dolt mellan föräldrar och b a r n är det rimligen mer realistiskt att hävda mot- satsen. O c h då avser j a g inte bara rena utnyttjanderelationer utan också relationer präglade av " g o d a konflikter" för att tillgri- pa J e a n Baker Millers uttryck ( N y kvinno- psykologi, 1976/1980).

V a d som å a n d r a sidan klart överskrider den traditionella intressesynen är att för- äldrars kall, enligt d e n n a jords livspro- gram, är att b e f r ä m j a a v k o m m a n s intresse utöver sitt eget. Detta innebär, enligt den in- tresseuppfattning som här förespråkas, att föräldern bör hjälpa barnet att successivt övervinna beroende- och auktoritetsrelatio- nerna till föräldern själv och vinna kontroll över sitt eget livs olika valbetingelser — utan att föräldern för den skull uppger sig själv som en relativt a u t o n o m person.

Detta är svårt, kanske särskilt för kvinnor som från barnsben lärs u p p till altruism:

kvinnor lär sig att " v a r a något för a n d r a " , att identifiera sig med a n d r a människors problem, särskilt makens och barnens, och att göra deras välbefinnande till sitt eget.

Ett resultat av d e n n a inlärning är att intres- semotsättningar i förhållande till a n d r a blir problematiska att genomskåda och bearbe- ta (Jfr Ve, 1982: 4 1 8 - 1 9 ) .

Det är helt u p p e n b a r t så att m å n g a vär- den i livet är av den arten att deras tillfreds- ställelse rent av förutsätter att m a n t a p p a r eller väsentligt inskränker kontrollen över framtida valbetingelser; att bli gravid och föda barn t ex. Står då detta sista i motsats till en kvinnas intressen? ja, strängt taget, enligt den ovan skisserade intresseuppfatt- ningen. Vi kan också formulera det så att genom att föda barn involverar sig kvinnan i att f r ä m j a "mänsklighetens (och eventu-

(14)

ellt också kapitalets och statens) intresse".

I graviditeten ingår vi ett förbund med na- turen. Vi går in i en process vars förlopp vi i mycket liten m å n kan påverka själva. Vi löper också allehanda risker för hälsa och liv både under och efter graviditeten och förlossningen. Därtill k o m m e r all bunden- het och alla förpliktelser under barnets uppväxt och livet ut. M e n värdet av att bära fram liv och hjälpa det att leva är så stort att m å n g a gladeligen inskränker sin egen autonomi för dess skull. V a d som å a n d r a sidan är intressebefrämjande för oss kvinnor i s a m m a n h a n g e t är att v ä r n a om reella möjligheter för oss att själva avgöra om vi vill ha barn eller inte, och på vilka villkor vi vill föda dem och fostra dem.

Slutord

Intresseteorin är till sin karaktär partisk (eller partikularistisk). Den går ut på ana- lyser vars fokus är att parter i en samfällig- het strävar efter att säkra sin autonomi i d e n n a samfällighet och sin talan i de poli- cyprocesser som formar gemenskapens ut- veckling. Intressesynen utgår således från motsättningar och konflikter både som möjlighet och nödvändighet.

Inte i något utvecklat land har kvinnor nått fram till ett stadium där de kan avstå från att k ä m p a för en faktisk och kontrolle- rad närvaro i samhällenas olika delgemen- skaper. Till och med i kärleks- och omsorgs- relationer är detta enda vägen till ett vär- digt liv.

Sapiro frågar i sin artikel: " V a r f ö r är en individs relation till produktionen av barn inte allmänt accepterad som en fråga av politiskt intresse, m e d a n individens rela- tion till a n d r a former av produktion är det?" (s 713). Så här ställd blir d e n n a fråga ganska missvisande. I alla välfärdsstater, inklusive de socialistiska, är d e n n a relation faktiskt accepterad såsom v a r a n d e av poli- tiskt intresse. Som befolkningsfråga har barnafödandet alltid varit ett statsintresse, vilket har involverat moderskapet i statens angelägenheter; detta antyder j u Sapiro själv.

Problemet är inte att politisera eller inte

politisera produktionen av barn (ur kvinno- perspektiv är det naturligtvis en avgörande fråga hur den politiseras); det stora proble- met är i stället politiserandet av själva köns- relationerna. K v i n n o r och m ä n är visserli- gen producenter av barnen och ansvariga för dem, men de är också h u v u d p a r t e r i reproduktionen av sig själva och v a r a n d r a såsom socialt levande och aktiva personer.

O c h hur än samhällsformerna förändras kommer vi kanske aldrig ifrån en viss in- tressekamp här. Vi u p p h ö r kanske aldrig att röra oss i en känslig balans mellan å ena sidan hängivelsen, språnget in i situationer där kontroll och g e n o m t ä n k t a val står i rak motsats till det högsta värdet, den d j u p a kärlekslyckan — och å a n d r a sidan ett tvingande behov av intressebevakning, kontroll och ansvar. V a d som kan och mås- te ändras är att kvinnor så ensidigt och så a n n o r l u n d a än m ä n d r a b b a s och far illa i d e n n a det sociala livets basprocess.

N O T E R

1 J a g a n v ä n d e r "politologisk" och "politologi"

som samlingsbeteckning över b å d e statsve- tenskap och politisk sociologi.

2 Ämnet för d e n n a artikel k o m m e r att bearbe- tas vidare i ett a n n a t s a m m a n h a n g . 3 " I n t e r e s t " i betydelsen r ä n t a eller avkastning

på pengar h a r sina rötter i medeltiden. Låne- verksamhet bedrevs i å r h u n d r a d e n innan det blev tillåtet att öppet ta ut r ä n t a på u t l å n a d e pengar. F ö r b u d e t mot r ä n t a kringgicks ge- nom att det var tillåtet att ersätta den skada en låntagare eventuellt å s a m k a d e en borge- närs egendom. Dylik ersättning kallades inte- rest.

4 Anspelar på boken m e d den titeln (1973) 1974, av H a n n e H a a v i n d m fl, d ä r för- f a t t a r n a gör u p p m e d en m ä n g d tvivelaktiga vetenskapliga resultat och tolkningar av mor- b a r n f ö r h å l l a n d e t .

5 D a h l e r u p s j ä m f ö r e l s e avser M a t t h e w A.

Crenson: The Un-Politic of Air Pollution. A Study ofNon-Decisionmaking in the Cities (1971). Detta är en av de få empiriska studier som genom- förts med h j ä l p av den så omtvistade icke- beslutsteorin. Tvisten gäller hur m a n kan, och ur vetenskaplig s y n p u n k t bör, undersöka m a k t e n i samhället. " I n t r e s s e " ingår h ä r som ett av de kontroversiella begreppen.

(15)

6 Uttrycket är Tocqueville's "1'ancicn regi- m c " . H a n skrev om den " s t o r a omvandling- e n " , dvs övergången från medeltiden till den nya tiden i V ä s t e u r o p a . " D e n gamla regi- m e n " åsyftar n ä r m a r e bestämt det kungliga enväldet: mellanfasen mellan medeltidens decentraliserade samhällsorganisation och de politiska/civila, så s m å n i n g o m d e m o k r a - tiska, m o d e r n a s a m h ä l l e n a .

7 Se Balas m fl (red), Faglig kvinnepolitikk — hvor går LO?, Pax Forlag, Oslo 1982, s 103f. Flera avsnitt i d e n n a bok stödjer för övrigt min a r g u m e n t a t i o n här.

8 I sin bok, Democracy. The Threshold of Freedom (1948:61 f), b e r ä t t a r Harold F. Gosnell om hur principer om j ä m n könsfördelning av de-

legater till partikonventen praktiserades un- der 1910- och 1920-talen i en delstat i U S A , och hur detta blev en besvikelse för kvinnorna pga att m ä n n e n , som på f ö r h a n d var de mäk- tiga, k u n d e se till att " b e s v ä r l i g a " kvinnor försvann, och att medgörliga kvinnor valdes in på kvinnoplatserna.

Lenins u p p l ä x a n d e av C l a r a Zetkin för att hon tillät a r b e t a r k v i n n o r n a att diskutera äk- tenskapsproblem på sina möten är ganska känt. M i n d r e känt är antagligen h u r hon be- h a n d l a d e s i sitt h e m m a p a r t i i T y s k l a n d , h u r hon t ex 1908 (då tyska kvinnor fick rätt att organisera sig politiskt) vid tillsättandet av en kvinnoplats i partistyrelsen fick t r ä d a tillbaka för Luise Zietz, en kvinna som allt mer identi- Elsa Agélii, textil applikation 1980. Foto Christer Hallgren.

(16)

fierade sig m e d partistyrelsen och inte med kvinnorna (se K a r e n H o n e y c u t t , " C l a r a Zet- kin: A Socialist A p p r o a c h to the Problem of W o m a n ' s O p p r e s s i o n " , Feminist Studies nr 3—4 1976, s 131 — 144. För o v a n s t å e n d e se s

139.)

D a h l e r u p h a r skrivit o m h u r d a n s k a social- demokratiska kvinnor u n d e r årens lopp för- gäves k ä m p a d e för en relativt a u t o n o m ställ- ning i förhållande till partiet (se Udviklingsli- nier i kvinders organisering i danske politiske partier, med sterlig henblik på spergsmålet om separate kvin- deorganisationer (stencil), Institut for Stats- k u n d s k a b , A a r h u s Universitet, 1977).

Anita D a h l b e r g , Jämt eller ibland — om jäm- ställdhet (1984:138) tar bl a u p p hur facket (läs fackets d o m i n e r a n d e m ä n ) ser en fara i kvin- nors " i n b ö r d e s solidaritet".

L I T T E R A T U R

Balbus Isaac D, " T h e C o n c e p t of Interest in Pluralist and M a r x i a n Analysis", Politics and Society 1 (1971), s 1 5 1 - 1 7 7 .

Bernard Jessie, Women and the Public Interest. An Essay on Policy and Protest, A t h e r t o n Inc, 1971.

D a h l e r u p D r u d e , " A p p r o a c h e s to the Study of Public Policy T o w a r d s W o m e n " (stencil), Institut for s t a t s k u n d s k a b , A a r h u s Universi- tet, 1980.

D a h l e r u p D r u d e , " O v e r c o m i n g the Barriers:

An A p p r o a c h to the Study of H o w W o m e n ' s Issues are K e p t from the Political A g e n d a " . L J u d i t h H. Stiehm (ed) Women's Views of the Political World of Men, T r a n s n a t i o n a l Publis- hers Inc, 1984^

D i a m o n d I r e n e / H a r t s o c k N a n c y , " B e y o n d In- terests in Politics: A C o m m e n t on Virginia Sapiro's ' W h e n Are Interests Interesting?

T h e Problem of Political Representation of W o m e n ' ", The American Political Science Re- view 75(1981):3, s 7 1 7 - 7 2 1 .

G u n n J a w , Politics and the Public Interest in the Seventeenth Century, Routledge & K e g a n Paul,

1969.

Herncs Helga M a r i a , " P r e d i c t i n g S u p p o r t for the W o m e n ' s M o v c m e n t : a DifTusion Mo- del", Scandinavian Political Studies, 3 (New Se- ries) nr 3, s 2 6 5 - 2 7 3 .

H e r n e s Helga M a r i a , Staten — kvinner ingen ad- gang?, Universitetsförlaget, 1982.

" I n t e r e s s e n " . Philosophisches Wörterbuch, Band 1, Leipzig 1975.

" I n t e r e s t " . International Encyclopedia of the Social Sciences, bd 7—8, 1968.

" I n t e r e s t G r o u p s " . Ibid.

J a q u e t t e J a n e S, " I n t r o d u c t i o n " . I: J a q u e t t e (ed) Women in Politics, J o h n Wiley & Sons, 1974.

J a q u e t t e J a n e S, " R e v i e w Essay: Political Science", Signs: Journal of Women in Culture and Society 2(1976): i, s 1 4 7 - 1 6 4 .

J a q u e t t e J a n e S, " P o w e r as Ideology: A Femi- nist Analysis". I: Stiehm (ed), a a, se Dahle- r u p , 1984.

Parks Robert Q , " I n t e r e s t s and the Politics of C h o i c e " , Political Theory, 10(1982):4, s 5 4 7 - 5 6 5 .

Petchesky Rosalind Pollack, " R e p r o d u c t i v e Freedom: Beyond A W o m a n ' s Right to C h o o s e " , Signs, 5(1980):4, s 6 6 1 - 6 8 5 . Petersen A b b y , " K v i n n o f r å g o r , kvinnomedve-

t a n d e och klass", Zenit, nr 70, 1981:2, s 5 - 2 1 .

" P u b l i c I n t e r e s t " , International Encyclopedia of the Social Sciences, bd 13—14, 1968.

Sapiro Virginia, " R e s e a r c h Frontier Essay:

W h e n Are Interests Interesting? T h e Pro- blem of Political R e p r e s e n t a t i o n o f W o m e n " , The American Political Science Review, 75(1981):3, s 7 0 1 - 7 1 6 .

Ve Hildur, "Kvinnefellesskap og relasjonslo- gikk. O m altruisme som s a m h a n d l i n g s p r e - miss". I: H a r r i e t Holter (red) Kvinner ifelles- skap, Universitetsförlaget, 1982.

S U M M A R Y

Women 's interests and other values

Within the w o m e n ' s m o v e m e n t and w o m e n ' s studies research " i n t e r e s t " is an often used but seldom investigated term — despite, or p e r h a p s because of, the fäet that it is One of the most controversial concepts in the whole of political science. As soon as we use " w o m e n ' s interests"

or a similar term we immediately land in one of the m a n y thorny areas of conflict contained in the extensive literature dealing with the concept of interest.

Despite these areas of conflict — arising from writers having different theoretical and meta- theoretical perspectives — the concept of in- terest in one form or a n o t h e r has constituted a sort of b a c k b o n e to all political theory since the Renaissance.

At present, while certain w o m e n ' s studies re- searchers a t t e m p t to m a k e interest theory re- levant to w o m e n ' s studies, others m a i n t a i n that feminist theory m u s t go beyond the boundaries

(17)

of intcrcst t h r o u g h rejecting the concept. T h e central a r g u m e n t in the latter position is that the concept of interest, which with necessity is linked to conflicts between p a r t n e r s for rights a n d needs, is particularly i n a p p r o p r i a t e for use in connection with m o t h e r s and children.

T h e p r i m a r y aim of this article is to argue for another form of exeeding the limits of "in- terest". T h e concept of interest is highly fruitful for analysing family relations, but it has its Imita- tions. T h r o u g h using a specific idea of interest I have tried to show how certain ambiguities in

the formulation of the theory in w o m e n ' s studies research can be clarified a n d new problems grasped.

A n n a G J o n a s d o t t i r

Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet

Institutionen för politik m e d förvaltning Högskolan i Ö r e b r o

Box 923 701 30 Ö r e b r o Sweden

References

Related documents

fem större massa- och pappersindustrier fnns vid Vänern och de har sedan 199 minskat kväve- utsläppen till sjön med nio procent och ökat fos- forutsläppen med tre

behållning på Orsa Skoltidning skall användas till e.n stipendiefond för folkskolebarnen i Orsa. Teckningen på första sidan har gjorts av konstnären Birger Ohlsson,

Vår strategi för hållbar utveckling är en förutsättning för att vi ska kunna växa lönsamt både inom våra befintliga verksamheter och på lång sikt genom framtida förvärv,

c) att reparera skador, fel eller försämrad prestanda som orsakats av användning av förbrukningsmaterial till andra skrivare än Tektronix/Xerox-skrivare eller användning

https://caravanclub.se/arsmoteshandlingar/ (Inloggning krävs och markering som förtroendevald) Guide för att ansluta till RP mötet samt regelverk för densamma finns på samma

o artikel i Sala Allehanda 12 mars om Gustav Eriksson och Joel Kumlin av vår styrelseledamot Birgitta Hammarbäck Norman,. o helsida i Västmanlands Nyheter 22 mars om utställningen

Om marknadsvärdet på hela byggnaden har minskat på grund av ålder och/eller slitage med mer än 50 % av marknadsvärdet för en ny motsvarande byggnad, värderas skadan högst

Angeli Sjöström www.processrum.se.. Att starta eget är väldigt roligt men också väldigt tufft. Att sälj är nyckeln till framgång inser alla egna företagare rätt snabbt. På