• No results found

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hushållningssällskapet Östergötland

Järngården 13, 590 76 Vreta Kloster | Tel +46(0)13-35 53 00 | Fax +46(0)13-10 27 94 | info.e@hushallningssallskapet.se | www.hushallningssallskapet.se

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Publicerat 2015-01-30

Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland.

Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via

Anders Elofssons fond.

(2)

2

Bakgrund

I detta projekt undersöks hur insådd av fem olika gräsarter fungerar när de sås in i samma rad som höstvetet vid 25 cm radavstånd, jämfört med då de sås in på tvären mot höstvetegrödan vid 12,5 cm radavstånd.

I ett avslutat projekt undersöktes etableringen av fem olika gräsfröarter insådda i höstvete på hösten (Ståhl et al. 2014). Ängssvingel, timotej, rörsvingelhybrid, rörsvingel och engelskt rajgräs är alla stora gräsarter som används i slåttervallarna idag. Insådden gjordes på 12,5 cm

radavstånd på tvären mot såriktningen och direkt efter sådden av skyddsgrödan. Resultatet från dessa försök visade att etablering på hösten i höstvete fungerar bra med höga skördar av de flesta gräs och låga ogräsförekomster när etableringen har gått bra. Vi har funnit att timotej och engelskt rajgräs har en snabb och säker etablering även vid lite senare sådatum. Svinglarna är mer beroende av sådd i mitten av september i Mellansverige. I 2012 års resultat fann vi att höstvetets avkastning påverkades av timotej och engelskt rajgräs som insådder. I ett av försöken var skörden av höstvete ca 1 ton/ha lägre vid sådd i mitten av september.

Inom ekologisk växtodling har radhackningen tagit mer och mer mark. Ogräsen regleras på ett bra sätt vilket har gett en stabilare produktion i många grödor. Vid insådd blir det en konflikt mellan viljan att radhacka och viljan att göra insådd tidigt. Insådd i samma rad som

skyddsgrödan samtidigt med sådden av skyddsgrödan gör att radhackningen lättare kan genomföras både under insåningsåret och under vallåren.

Projektets mål

• Undersöka hur insådd fem olika arter/sorter av gräsfrö fungerar vid insådd i samma rad som höstvete, på hösten vid sådd på 25 cm radavstånd.

• Jämförelse görs med insådder gjorda separat, tvärs raderna av höstvete, på 12,5 cm radavstånd.

Genomförande

Två försök lades ut på två olika jordarter, på Klostergården, i Östergötland. Ett försök låg på en lättare och ett försök på en lite styvare jord. Försöken såddes 13 september 2013.

Försöksplan Arter Utsädesmängd

A. Ängssvingel, Minto 12 kg/ha

B. Timote,j Lischka 6 kg/ha

C. Rörsvingelhybrid, Hykor 10 kg/ha

D. Rörsvingel, Swaj 10 kg/ha

E. Engelskt rajgräs, Birger 10 kg/ha

1. Insådd i samma rad som höstvetet

2. Insådd separat direkt efter sådd av höstvete Försöken lades ut med två block per försök.

Tabell 1: Förutsättningarna för de två försöken.

Försök Plats Jordart Förfrukt Såtidpunkt

HE1446 Klostergården,

Vreta Kloster nmh l Mo Råg 13 september

HE1447 Klostergården,

Vreta Kloster mr SL Klöverträda 13 september

Höstvete Stava såddes med normal utsädesmängd. Sådden gjordes med försökssåmaskin inställd på 12,5 respektive 25 cm radavstånd. Vid sådd på 25 cm radavstånd blandades höstveteutsädet med vallfröet. Våren 2014 gödslades höstvetegrödan med 95 kg N/ha som Biofer 10-3-1 och 200 kg/ha kalimagnesia (18 % svavel, 25 % kalium). Höstvetet skördades 20 augusti 2014 och skörden uppskattades i 12,5 respektive 25 cm radavstånd genom att klippa 0,25 m2 rutor. Gradering av etableringen gjordes under hösten 2013. Graderingar av beståndet utfördes även våren 2014 och under hösten 2014 efter höstveteskörden. Ingen mekanisk ogräsbekämpning är gjord i något led.

(3)

3

Resultat och diskussion

Spannmålsskörd

Skörden av spannmål uppskattdes genom klippning av rutor. Resultatet visas i tabell 2.

Tabell 2: Skörd av spannmål

Försök Plats Jordart Skörd 12,5 cm

kg/ha Skörd 25 cm kg/ha HE1446 Klostergården,

Vreta Kloster nmh l Mo 5200 4400

HE1447 Klostergården,

Vreta Kloster mr SL 8250 8050

Vid skörden uppmättes en skördenivå på den lättare jorden på ca 4400 kg/ha för 25 cm leden och 5200 kg/ha för 12,5 cm leden. På den styvare jorden var skördenivån ca 8000 kg/ha, med relativt lika skörd i båda radavstånden. Det var alltså en ganska stor skillnad i grödans

utveckling och konkurrens på de olika jordarna. Förfrukten på den lättare jorden var råg och på den styvare jorden en klöverträda, vilket med säkerhet påverkat beståndens utveckling.

Sommaren 2014 var ganska torr vilket bör ha gett den styva jorden en fördel.

Beståndsgradering under insåningsåret

På hösten efter sådd i november gjordes en gradering av höstvete respektive gräsfröplantornas bestånd, diagram 1. Antal plantor av höstvete och gräs räknades och beståndet graderades i en 0-100 skala.

HE1446 lätt jord

Diagram 1: Planträkning på hösten för den lätta jorden HE1446, 16 oktober 2013. Antal plantor per m2.

I försöket på den lätta jorden var det en relativt jämn etablering av vete i både 12,5 och 25 cm radavstånd. För gräsen speciellt, Hykor och Swaj, är det en tendens till att antal plantor är fler i 12,5 cm radavstånd jämfört med 25 cm radavstånd. En felkälla kan vara att det är svårt att särskilja höstveteplantor och gräsplantor när de står i samma rad. Vid beståndsgraderingen 0- 100 graderades alla rutor till 100 både på hösten och på våren. Planträkningen på våren 2014 visar att framförallt det engelska rajgräset har vuxit under den milda vintern, diagram 2.

Plantantalet har ökat markant. Troligen är det svårt att skilja plantor och skott, vilket gör att det 0

50 100 150 200 250 300 350 400 450 500

Plantor vete höst Plantor gräs höst

(4)

4

kan vara skott som räknats och inte plantor då plantorna har bestockats, vilket kan vara fallet med engelskt rajgräs då den växer snabbt efter etableringen.

Diagram 2: Planträkning på våren för den lätta jorden HE1446, 23 april 2014. Antal plantor per m2.

HE1447 styv jord

Diagram 3: Planträkning för den styva jorden HE1447, 8 november 2013. Antal plantor per m2. På den styva jorden var etableringen ojämnare på grund av ett grövre såbruk. Både vad gäller höstevete och gräs är det en stor skillnad i bestånd mellan de olika radavstånden på hösten, diagram 3. Skillnaden består vid graderingen på våren 2014, diagram 4. Man ser inte samma ökning i plantantal från hösten till våren på den styva jorden som i försöket på den lätta jorden.

0 100 200 300 400 500 600 700

Plantor vete vår Plantor gräs vår

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Plantor vete höst Plantor gräs höst

(5)

5

Diagram 4: Planträkning på våren för den styva jorden HE1447, 24 april 2014. Antal plantor per m2.

Våren 2014 graderades beståndet av höstvete och gräs. I diagram 5 visas resultatet av graderingen i skalan 0-100 där 100 är fullt bestånd. Det är endast det engelska rajgräset som har ett bra bestånd. Tittar man statistiskt på skillnad mellan radavstånden för alla led finns den en säker skillnad i HE1447 den styva jorden där täckningsgraden är något högre vid 25 cm radavstånd än vid 12,5 cm, tabell 3.

Diagram 5: Planttäthet våren 2014 för gräsbeståndet på den styva jorden HE1447.

0 50 100 150 200 250 300 350 400

Plantor per m2

Plantor vete vår Plantor gräs vår

0 10 20 30 40 50 60 70 80

12,5 Minto

25 Minto

12,5 Lischka

25 Lischka

12,5 Hykor

25 Hykor

12,5 Swaj

25 Swaj 12,5 Birger

25 Birger

(6)

6

Tabell 3: Medelvärde och statistiska skillnader mellan radavstånd och försök vid vårgradering av täckningsgrad 0-100 för insådden, 23 april 2014.

Radavstånd, försök Olika bokstav har säker skillnad

Medelvärde täckningsgrad

12,5 cm, HE1446 A 100

25 cm, HE1446 A 100

25 cm, HE1447 B 38

12,5 cm, HE1447 C 28

Skotträkning efter spannmålsskörd

Hösten 2014 efter höstveteskörden graderades gräsbestånden. Skotten räknades i andra halvan av oktober. Skottantalet är högre på den lättare jorden jämfört med den styva jorden. I medeltal 723 skott/m2 för den lätta jorden och 507 skott/m2 för den styva jorden. Skillnaderna i

skottantal för de två radavstånden 12,5 och 25 cm radavstånd är relativt små. Det är inte statistiskt säkra skillnader mellan radavstånd, tabell 4. Mellan leden finns säkra skillnader. Det beror på flera saker allt från hur många frön som sås till hur många skott per planta den

enskilda arten bildar.

Jämför man de olika radavstånden för varje gräsart finns inte heller några statistiskt säkra skillnader.

Tabell 4: Statistisk analys för skotträkning hösten 2014 efter spannmålsskörden. Statistiskt säkra skillnader om prob>F är mindre än 0,05.

Source Nparm DF DFDen F Ratio Prob > F

radavstånd 1 1 20 0,8366 0,3713

led 4 4 20 4,2840 0,0115*

försök 1 1 20 19,6592 0,0003*

radav*led 4 4 20 0,1153 0,9756

led*försök 4 4 20 2,1380 0,1136

radav*försök 1 1 20 0,3635 0,5533

radav*led*försök 4 4 20 1,4248 0,2622

Diagram 6: Skotträkning 16 oktober 2014 för försök HE1446 på den lätta jorden. Antal skott per m2 för de olika arterna och radavstånden.

0 200 400 600 800 1000 1200

12,5 Minto

25 Minto

12,5 Lischka

25 Lischka

12,5 Hykor

25 Hykor

12,5 Swaj

25 Swaj

12,5 Birger

25 Birger

Antal skott/m2

(7)

7

Diagram 7: Skotträkning 26 oktober 2014 för försök HE1447 på den styva jorden. Antal skott per m2 för de olika arterna och radavstånden.

Vid skotträkningen på den styva jorden räknades skotten i ”bra” ytor. Det ger en missvisande bild av hela beståndet. Räkningen kompletteras därför med en gradering av täckningen i hela rutan som bättre visar beståndets kvalitet som helhet. I diagram 8 ser man att det engelska rajgräset har den klart bästa etableringen. Swaj har den sämsta etableringen medan Minto, Lischka och Hykor ligger relativt lika.

I den centrala frågan om det är någon skillnad mellan att så in på 12,5 cm radavstånd i en separat körning jämfört med att så i samma rad på 25 cm radavstånd är det inga skillnader. Det finns inga statistiskt säkra skillnader mellan såteknikerna i antal skott eller i täckningsgrad.

I det genomförda projektet ” Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete” visade vi att för svinglarna planade skörden ut vid fler skott än 400 skott/m2. De flesta led i detta försök ligger mellan 400 och 600 skott per m2, med stora väletablerade plantor, vilket bör ge en normal skörd av vallfrö kommande år. I försöket på lerjord var beståndet så ojämnt att det kan ha varit tveksamt om en praktisk odling hade gått vidare till skörd för en del av arterna.

Diagram 8: Planttäthet 1 december 2014 för försök HE1447 på den styva jorden. Plantäthet 0- 100.

Ogräsgradering

Ogräsförekomsten graderades efter skörden av skyddsgrödan hösten 2014. Ogräsförekomsten var större på den lätta jorden jämfört med den styvare, vilket är logiskt med tanke på skillnaden

0 100 200 300 400 500 600 700

12,5 Minto

25 Minto

12,5 Lischka

25 Lischka

12,5 Hykor

25 Hykor

12,5 Swaj

25 Swaj 12,5 Birger

25 Birger

Antal/m2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

12,5 Minto

25 Minto

12,5 Lischka

25 Lischka

12,5 Hykor

25 Hykor

12,5 Swaj

25 Swaj 12,5 Birger

25 Birger

(8)

8

i skörd på höstvetegrödan. Inga statistiskt säkra skillnader finns mellan leden. Observera att ingen radhackning är gjord på 25 cm radavstånd.

Diagram 9: Summa ogräs för den lätta jorden HE1446. Antal respektive gram per kvadratmeter.

På den lätta jorden är ogräsförekomsten generellt lite högre. I diagram 9 visas summa ogräs för de olika leden. Svinglarna på 25 cm ligger lite högre än de övriga leden. Engelskt rajgräs Birger ligger lågt i både 12,5 och 25 cm radavstånd. Även timotej Lischka har lite skillnad mellan de båda radavstånden och ligger lågt i ogräsmängd. Dessa två är de som i tidigare försök med insådd på hösten i höstvete har visat bäst konkurrensförmåga. Ogräsvikten på Hykor 25 cm sticker ut och det är baldersbråmängden som är klart högre än för de övriga ogräsen.

Diagram 10: Summa ogräs för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per kvadratmeter.

I diagram 10 visas summa ogräs för de olika leden på den styva jorden. Det är överlag låga mängder ogräs men Swaj på 25 cm radavstånd är det ledet som skiljer ut sig med lite högre mängder. Tittar man på förekomsten av vitklöver, diagram 11, som är spill sedan en fröodling för ett antal år sedan är också där Swaj på 25 cm radavstånd det ledet som har klart mer klöver

0 50 100 150 200 250

Antal, gram per m2

Summa ogräs antal Summa ogräs vikt

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Antal, gram per m2

Summa ogräs antal Summa ogräs vikt

(9)

9

än övriga. Det bör visa på skillnaderna i konkurrens under etableringsåret vilket har släppt fram klövern i olika grad.

Diagram 11: Klöverförekomst för den styva jorden HE1447. Antal respektive gram per kvadratmeter.

Slutsatser

Projektets två fältförsök tyder på att det inte finns några skillnader mellan att så in i en separat körning tvärs såraderna direkt efter höstvetesådden jämfört med att så vallfröt i samma rad blandat med höstvetet. De två försöken har legat på olika jordar med olika förfrukter. Resultaten visar att på den styva jorden med ett mycket kraftigt höstvetebestånd blev några av arterna sämre etablerade. De torra förhållandena vid sådd kan också ha bidragit till en senare groning vilket också påverkar konkurrensförhållandet mellan gräs och vete.

Ogräsförekomsten visar inte heller några säkra skillnader mellan radavstånden. Det finns en tendens till att Hykor och Swaj på 25 cm radavstånd har högre ogräsvikter än övriga led och att engelskt rajgräs har en lägre ogräsvikt än övriga led.

Engelskt rajgräs är det klart etableringssäkraste gräset vid sådd i samma rad som höstvete. Trots ett mycket kraftigt höstvete på den styva jorden var det fullt bestånd för det engelska rajgräset. I det tidigare projektet fick vi en skördesänkning i höstveteskörden av engelskt rajgräs vilket också visar på konkurrensförmågan hos engelskt rajgräs. Det som skiljer ut sig från det tidigare projektet är att timotejen etablerade sig sämre på den styva jorden. En orsak kan vara att timotej har ett mycket litet frö och vi blandade vallfrö och höstvetet vid sådden i samma rad, tillsammans med torra etableringsförhållanden.

Min slutsats är att resultaten visar (dock endast två försök) att vi kan rekommendera samtidig sådd av vallfrö med höstvete. Man bör dock inte så in i höstvete som kan förväntas bli mycket kraftigt, med undantag för engelskt rajgräs. Kan såtekniken lägga vallfröt något grundare än höstvetet gör det etableringen säkrare framförallt av småfröiga arter som timotej.

Projektet innehåller endast två fältförsök. För att verifiera resultaten bör ytterligare försök genomföras.

Referenser

Ståhl, P, Wallenhammar, A-C, Stoltz, E. 2014. Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Slutrapport Jordbruksverket. http://fou.sjv.se/fou

0 20 40 60 80 100 120 140 160

Antal, gram per m2

Klöver antal Klöver vikt

References

Related documents

Detta genom att samtalet för det första positionerar pojkarna som platstagande, för det andra konstruerar flickorna som sökande efter en trygg position, för det tredje visar

Det fanns vissa komponenter som skilde grupperna åt till exempel att de anställda i produktionen ansåg det vara viktigt att prata om lön på samtalet, men detta berodde på att

Undantagsregeln, som innebär att företag med högst tio anställda får undanta två personer från regeln ”sist in, först ut”, verkar generellt inte påverka omfattningen

Resultatet visar inte på om musiken var bättre då jämfört med nu men att kulturella skillnader bidrar till musikgenres medans musikaliska aspekter bidrar till skillnader i musiken

Med denna undersökning hoppas jag kunna bidra till ökad förståelse för den kunskap och kompetens som vidareutbildning av barnskötare till lärare i förskola/förskoleklass

Detta är i enighet med Liberg (2010) som skriver bland annat att barn som man läser för tidigt och som får vara med i en berättarkultur får en längre startstäcka för att

Sammanfattningsvis kan man inte utifrån denna enkätstudie dra slutsatsen att äldre lant- och brevbärare har en restriktivare inställning till sjukskrivningar jämfört med yngre

besvikelse av sina biologiska föräldrar, och i andra hand ska han/hon försöka lita på myndigheter som inte är så lätt eftersom myndigheterna tar barnet från dess