Kandidatarbete i medieteknik, Institutionen för teknik och estetik, vårtermin 2017
Att fälla murar med sociala
medier: En undersökning om
användning av medier för att
dela världsliga perspektiv
Abstrakt
Detta arbete syftar till att undersöka internet som medium för att sprida information genom bildproduktion, både stillbilder och rörliga bilder. YouTube är intressant idag som
kommunikationsmedel då det är en av de mest populära internettjänsterna globalt. Med YouTube är det möjligt för vem som helst att skapa och dela sina bildproduktioner till en internationell publik och monopolet ligger inte längre hos de traditionella mediekanalerna så som television och pappersmedia. Tillgängligheten bidrar enormt till spridning av kunskap men används också tyvärr för att sprida destruktiva budskap efter personliga agendor vilket bidrar till ett polariserat internet och samhälle.
Metoderna som används i arbetet är situerad kunskap och visuell etnografi. Arbetets analys grundar sig i politiska event, beslut och befattningar som direkt eller indirekt kan komma att stärka främlingsfientlighet och polarisering mellan människor, minska mobilitet, frihet och förståelse mellan olika nationer som den gemensamma nämnaren. För att kunna ge ett så trovärdigt och ”verklighetsbaserat” perspektiv som möjligt krävs det att medieproducentens tolkningar är baserad på en djup kunskap samt att producenten redogör kontexten för sitt perspektiv. Den största svårigheten med att skapa produktioner för en potentiellt
internationell publik är att alla människor uppfattar budskap olika beroende på individuellt bagage och kultur. Jag har försökt utnyttja detta till min fördel. Under 3 veckor utgick jag från visuell etnografi när jag lärde mig om Venedig och dess människor, för att utifrån mitt skriftliga arbete skapa en filmproduktion som genom att vara abstrakt öppnar upp för mer tolkning.
Abstract (English)
This work aims to investigate the internet as a medium for spreading information through image production, both still images and moving images. YouTube is interesting today as a means of communication since it is one of the most popular internet services globally. With YouTube, it is possible for anyone to create and share their productions and images to an international audience and the monopoly no longer lies with the traditional media channels such as television and paper media. Accessibility contributes enormously to the
dissemination of knowledge but is also unfortunately used to spread destructive messages according to personal agendas which contributes to a polarized internet and society. The methods used in the work are situated knowledge and visual ethnography.
The analysis of the work is based on political events, decisions and positions that may directly or indirectly strengthen xenophobia and polarization between people, reduce
mobility, freedom and understanding between different nations as the common denominator. In order to provide as credible and "reality-based" perspectives as possible, it is necessary that the media producer's interpretations are based on a deep knowledge and that the producer describes the context of his/her perspective.
The main difficulty in creating productions for a potentially international audience is that all people perceive messages differently depending on individual baggage and culture. I have tried to use this to my advantage. For 3 weeks I started from visual ethnography when I learned about Venice and its people, to create a film production based on my written work. By being an abstract film it opens up for more interpretation.
Innehåll
Abstrakt ... 2
Abstract……….………….3
1 Bakgrund ... 5
2 Frågeställning ... 10
3 Syfte med arbetet ... 10
4 Tidigare och aktuell forskning ... 11
4.1Internet ... 11
4.2Folkomröstningen om Brexit ... 13
4.3Murar som svar på problem ... 15
4.4 Vad kan en medieproducent lära av dessa exempel?...16
5 Metod ... 16
5.1Polarisering, filterbubblan och selektiv exponering ... 18
5.2Hur media påverkar polarisering... 18
5.3Att reflektera över världen genom den situerade linsen... 20
5.4Produktion genom den etnografiska linsen ... 22
6 Slutsatser och Diskussion ... 24
6.1Diskussion ... 24
6.2Sammanfattning ... 28
Källor ... 29
Ordlista ... 334
1 Bakgrund
Att för 100 år sedan föreställa sig en värld där information reser genom luft och rymd och där folk kan kommunicera med varandra genom en enda apparat. En Apparat som också kan ta högupplösta bilder, strömma musik och räkna ut vart i världen man befinner sig med meter position inom loppet av ett par sekunder tack vare kommunikation med satelliter som cirkulerar runt jorden. Jo en sådan vision skulle högst troligen skrivas av som ren science- fiction
Otroligt nog är det en simplifierad beskrivning av några avancerade funktioner från den moderna smartphonen som vi numera tar helt förgivet.
Teknologin är djupt involverad i våra liv. Den finns i hemmet, på kontoret, i bilen, i handväskan, i fickan, runt handleden. Listan kan göras väldigt lång och den kan bara förväntas bli längre.
Genom nytänkande och innovation uppfanns traktorn för att underlätta arbetet som tidigare utförts med spadar. Med dagens framsteg inom innovation och teknologi har vi nu kommit så långt att vi bland annat kan programmera robotar att bygga våra bilar (Tesla, 2017).
Denna trend av innovation är genomgående genom mänsklighetens dokumenterade historia; Den konstanta hungern efter nya sätt att göra livet mer bekvämt, funktionellt, hållbart och spännande.
Adam (Smith, 1981[1976]) beskriver i sitt verk ”Wealth of nations” en teori om att ju mer utvecklad en ekonomi är ju mer nischad blir arbetskraften.
Kanske kan man se internet som en stad eller ett ekosystem som är tillgängligt över hela världen, med undantag för Nord Korea (Asher, 2016) som ännu inte har tillgång till internet och Kina som har en starkt censurerad version av internet (Denyer, 2016). Ett ekosystem som har öppnat upp för en större marknad och publik än någonsin tidigare. Som en portal mellan två världar, den fysiska och den digitala.
Hur snabbt den digitala/data revolutionen tagit fäste i våra liv är oerhört fascinerande. I en jämförelse tog det ungefär 75 år mellan det att telefonen blev uppfunnen till att ungefär 50 miljoner av jordens befolkning var uppkopplade med telefon (Aeppel, refererad i Auerswald 2015). För radion tog det 38 år från lansering att attrahera 50 miljoner lyssnare (Dadson, 2017).
I kontrast tog det ett år för det sociala nätverket Facebook att nå 6 miljoner användare globalt genom internet. En siffra som sedan 100 dubblades till ca 600 miljoner användare under de 5 följande åren (Facebook, 2017)1.Och än idag växer de sociala medierna trots vissa
förutsägelser om en minskad popularitet. När spelapplikationen Angry Birds släpptes till mobiler tog det 35 dagar att nå 50 miljoner användare (Aeppel, refererad i Auerswald 2015). Allt eftersom teknologin utvecklas anpassar vi oss snabbare och snabbare till ny media.
1 Viktigt att notera är att befolkningsmängden har vuxit en hel del sedan telefonen
Med den stora övergången till den digitala tidsåldern med internet är det inte allt för förvånande att den heliga media triangeln från den analoga tiden det vill säga radion, tidningen och teven blir allt mindre populära. Aldrig under mänsklighetens historia har en sådan enorm koncentration av information och data funnits tillgänglig för så många människor som existerar på internet.
Då jag är född 1995 har internet alltid funnits närvarande för mig. Jag finner min identitet sann till Prenskys (2001) begrepp Digital Native i den moderna eran av instant
information.
Jag är en av de som redan från mitten av min barndom haft tillgång till snabbt internet och kan bara se tillbaka på rutinerna att titta på en TV tablå och vänta en vecka mellan avsnitten på min favoritserie som ett dimmigt minne. Allteftersom antalet digital natives ökar börjar de som fortfarande håller sig till analoga medel, Digital immigrants (Prensky, 2001) att bli mer sällsynta och de som har svårt att anpassa sig till de digitala strukturer som börjar växa fram i samhället.
” The war between natives and immigrants is ending. The natives have won. It was a bloodless conflict fought not with bullets and spears, but with iPhones and floppy disks. Now the battle between the haves and have-nots can begin.” (Joy, 2012) Internet är intressant som medium för att sprida information genom bildproduktion, både med stillbilder och rörliga bilder. YouTube exempelvis används effektivt som
kommunikationsmedel idag då det är en av de mest populära medietjänsten idag globalt. Med YouTube är det möjligt för vem som helst att skapa och dela sina bildproduktioner till en internationell publik och monopolet ligger inte längre hos de traditionella mediekanalerna så som television och pappersmedia. Man kan dock fråga sig om internet verkligen är ett mer effektivt medium än de traditionella när det kommer till djupinlärning och förståelse. Detta är en diskussion som jag inte kommer gå in på i detta arbete. Eftersom internet är väldigt stort och det finns en väldigt stor arsenal kunskapsdelande medier så som Facebook, Twitter och Instagram, så har jag i denna undersökning begränsat mig främst till mediet YouTube. Allt eftersom människor lämnar de traditionella medierna i allt högre grad så får många människor sina nyheter genom internet och mer än ofta just sociala medier. Enligt en rapport utförd för Reuters Institute for the study of Journalism från 2016 (Kantas Media, 2016) framkom att en ansenlig del av nyhetsinformation kommer från sociala medier och ofta genom Facebook. Rapporten visade även att i olika länder finns det stora skillnader vad gäller tillit till den traditionella nyhetsrapporteringen med variationer från ca. 35-75%. YouTube är också otroligt populärt vilket skrivs om senare i undersökningen. Så vad är YouTube? YouTube är en webbaserad applikation som kan liknas vid en stor sökmotor där vem som helst kan både publicera och konsumera videoinnehåll gratis. YouTube finansieras till stor del genom Google annonser i form av reklaminslag som visas när du tittar på filmer genom deras tjänst. Det kan liknas med reklaminslag som visas på traditionell television. Personer är verksamma från sina egna så kallade kanaler (Personliga profiler) där de kan ladda upp sina videos och göra de tillgängliga på plattformen.
Det som gjort YouTube extra unikt i jämförelse med tidigare filmmedium är delvis
inkluderar bland annat förbud mot cybermobbning, skadligt eller farligt innehåll, våldsamt innehåll med syfte att chockera och kränka, med mera. Alla riktlinjer går att läsa om på YouTubes hemsida och de uppdateras ibland.
Utgångspunkten för detta arbete är tanken om människors olikheter, likheter och kulturer. Eftersom YouTube finns tillgängligt i nästan hela världen uttrycks en stor variation av tankar, erfarenheter och perspektiv. Under detta arbete bodde jag i Norra Italien under en 3 veckorsperiod vilket för mig påminde mig i hur mycket ens miljö ändrar ens tankesätt, även kanske inte så stora saker. Jag kom på mig själv med att bli irriterad över en person som körde bil en bra bit över hastighetsbegränsningen i Sverige. Något som jag knappt la märke till när jag bodde i Norra Italien. Kanske uppfattade jag det som vanligare och mer accepterat bland italienarna, till den grad att det inte störde mig trots min medvenhet om hur farligt det är.
På internet möts människor från hela världen och streamingjätten YouTube.com är idag den hemsidan som har flest dagliga användare efter google.com. Efter YouTube, på tredje plats, ligger Facebook enligt Amazontjänsten Alexa som är ett mätverktyg för
internettrafik (Alexa 2021). Data från 2017 finns ej kvar varför referensen 2021 används. Vad är det som gör YouTube så unikt och attraktivt för människor som producerar film eller tycker om att konsumera film? Vad finns det för fördelar med att publicera ens mediaproduktioner på YouTube?
Byråkratin, politiken, kravet på att vara etablerad i filmvärlden (ett ”Catch 22”), och stor budget är argumenten som Casey (TNW, 2016) lägger fram som krävs för att slå igenom i TV världen.
Casey Neistat är en användare av YouTube och filmskapare som dedikerade de 10 första åren av sin karriär i New York att slå igenom inom filmvärlden på TV, innan YouTube fanns (Neistat, 2015). Den 15 februari 2010 skapade Neistat sin YouTube kanal och har sedan dess laddat upp 764 filmer till sin kanal (YouTube 2017) även om han hade en lättsam inställning till publicering av filmer på mediet förens runt 2011 (TNW, 2016) och i skrivande stund publicerar Neistat fortfarande filmer regelbundet på plattformen. Totalt har Casey Neistats filmer setts ca 1,6 miljarder gånger i skrivande stund (SocialBlade, 2017).
Förutom sin stora framgång på YouTube hade Neistat dessförinnan bland annat slagit igenom med en egen filmserie på HBO som han producerade tillsammans med sin bror och har fått ta emot priser för filmer som han producerat till traditionell media (TNW, 2016). Bland annat hade han en producent roll i indie filmen som vann en Independent Spirit Award år 2011 vid namn ”Daddy Longlegs” (Dry, 2016).
Vid TNW Conference (The Next Web Conference) år 2016 var Neistat en utav föreläsarna som bjudits in där titeln på Neistats föreläsning var ”The future of Media”. Här berättar Neistat hur han började skapa filmer ungefär vid år 2000 och delade med sig av sina filmer genom att först ladda upp dem till en tjänst som kallades ”iDisk server”. Sedan mailade han ut sitt användarnamn och lösenord så att folk kunde logga in på hans iDisk konto för att ladda hem och titta på filmen. Det var här det gick upp för honom att dela filmer på internet var något han ville fortsätta hålla på med men han visste inte hur (TNW, 2016). Speciellt
Vidare argumenterar Neistat att det kanske är ännu mer sant idag än vad det var då eftersom vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede av internets historia. Alla nya sociala medier som Snapshat, Instagram och Vine har redan revolutionerat sociala medier och med ny teknik kan nya medier tänkas komma. Vine har till och med hunnit dö ut. Alltså innebär internet också en stor risk eftersom internet förändras så snabbt.
”Its’s this scary dark place that changes so quickly that by the time you arrive at the place where you set out to go to it’s already changed and it looks nothing like the place you set out to go to when you initially started ” – (TNW, 2016).
Casey Neistats ursprungliga dröm var att producera filmer till TV kanaler och få visa sina filmer på biografer (TNW, 2016). Men efter att ha lyckats slå igenom inom filmbranschen fann Neistat sig själv sittandes på flyget på väg hem till New York efter att ha mottagit Independent Spirit Award och brast ut i gråt, med priset i famnen. Men inte av lycka. Det var vid det tillfället då Casey insåg att han hade spenderat de senaste 2,5 åren med att hantera all politik och byråkrati bakom publiceringen av hans kommersiella film istället för att få göra det han älskar. Det var inte byråkratin som Casey brann för, han ville skapa filmer. Efter det bestämde sig Casey Neistat för att gå tillbaka dit där han först hade börjat, med att publicera filmer på internet igen, något som hans film agent från Hollywood satte sig emot och tyckte var en helt galen idé.
Trots att (TNW, 2016) publicerat filmer på större skala och hade en serie på HBO så hade han inget försprång över någon annan när han startade sin YouTube kanal. Hans son gick på gymnasiet vid den tiden hade en klasskamrat med fler visningar och mer
uppmärksamhet över sin kanal än Neistats.
Bild 1. Originalkoncept av Markus Angermeier och denna vektorillustration är skapad av Luca Cremonini (2007).
Med internet har processen att publicera ens verk inför publik liberaliserats och
demokratiserats. Människor är numera fria att välja själva vad man vill konsumera för media istället för att vara begränsade av vad radio, TV och tidningsskrifter väljer att publicera. I ett öppet medium som YouTube innebär detta att personer som skapar intressant innehåll har chansen att få uppmärksamhet. Men friheten kommer såklart inte utan komplikationer. De traditionella tryckförlagen har ju inte upprätthållit proceduren för att de tycker det är kul att försvåra publikationer utan det görs för kvalitetssäkra det de publicerar.
2 Frågeställning
I vilken utsträckning medför den på många sätt förenklade publiceringsprocessen på
internet/YouTube en ökad spridning av falsk, kränkande eller missledande information bland annat när informationen saknar sin kontext, sätts i fel kontext eller inte har någon vetenskaplig källa eller grund? Hur kan människor som delar media genom det sociala mediet YouTube medvetet motverka polarisering och främja kunskap i sina produktioner?
3
Syfte med arbetet
Det övergripande syftet med arbetet var att i första hand undersöka och analysera hur större politiska och strukturella händelser påverkar nyhetsrapporteringen. Jag har där valt att fokusera på händelser som potentiellt kan rapporteras på olika sätt och utifrån sättet de rapporteras vinkla händelserna i olika riktningar.
Det andra övergripande syftet med arbetet var att sedan försöka förstå hur människor väljer att acceptera eller förkasta information oavsett varifrån informationen inhämtats.
Informationsflödet man väljer att acceptera eller förkasta påverkar sedan också attityder, uppfattningar och i vissa fall ageranden.
4 Tidigare och aktuell forskning
I detta kapitel redogörs arbetets syfte och hur arbetet är framtaget för att på ett nyanserat och analytiskt sätt grunda arbetet i forskning och filosofi.
Den traditionella processen med att få en artikel publicerad, innan internet, kunde ta veckor eller månader fram till publicering. Vid de fall som böcker skulle publiceras kunde det ta år. Anledning är att traditionell publicering går igenom många steg för att fastställa bland annat att allt är rättstavat, att kvaliteten är hög och att eventuell informationen stämmer. Första steget är att skriva ett välutarbetat manuskript som i sin tur skickas till publiceringsbyrån. Där skall den sedan godkännas. Får man avslag vid detta steg skickas den tillbaka. Efter att
manuskriptet blivit godkänt får den genomgå flera rundor av redigering, faktagranskning och korrekturläsning vilket är den del av processen som är mest utdragen.
4.1 Internet
Nicholas Carr som har jobbat som bland annat frisalnsskribent har genom sitt liv följt internetets och datorns utveckling. I sin bok The Shallows (2010) tar Carr upp ett exempel om hur internet förändrade hur Carr publicerade sina IT orienterade artiklar.
Refererar gör Carr till övergången ”Internet 2.0” vid 2005 då de visioner och drömmar man tidigare haft för internets funktioner och användning började gå i uppfyllelse och Carr blev en ”social nätverkare” (Social Networker).
När Carr år 2005 kunde gå över till att publicera sina artiklar på sin blogg gick det nu istället på ett ögonblick att publicera och folk som läste hans artiklar kunde kommentera på Carrs publikationer i realtid på bloggen. Detta kände Carr var revolutionerande för hans skrivande och öppnade upp hans publiceringar för en publik som kunde ge direkt respons till honom medan han i sin tur kunde svara på frågor och vara med i diskussionen.
Alla våra sinnen förutom smak och lukt (än så länge), stimuleras av internet (Carr, 2010). Information finns framdukat som ett smörgårdsbord och ett samtal till andra sidan jorden ligger på bara några klicks avstånd. Därför är det kanske ingen chock att internet
revolutionerat vårt sätt att leva och fungera (Carr, 2010). Internet har inte alltid varit så åtkomligt som det är idag (Internet, 2016). Internet var från början endast tillgänglig via datorer, det krävdes att man satt hemma och hade gott om tålamod medan datorn kopplade upp sig via telejacket. Internet var inte så snabbt eftersom det gick genom telefonlinjen och Internets användningsområden var mycket begränsade (Internet, 2016). Strax efter
millenniumskiftet sprack internetbubblan vilket började med ekonomisk katastrof men gav upphov för nya internetbaserade plattformar för människor att kommunicera (Statens medieråd, 2016). Dessa plattformar användes främst av människor med samma
intresseområden inom till exempel sporter och andra hobbys och så länge man hade ett gemensamt språk kunde människor från hela världen ta del (Internet, 2016) och Facebooks premiär 2005 blev startskottet för ytterligare ett helt nytt sätt att kommunicera på.
från de medium som tidigare förknippas med media; Den fysiska tidningen, radion och televisionen (Wohn, 2009).
Wohn (2009) argumenterar för att definitionen TV har förändras och att TV inte längre är ett eget medium (även om det fortfarande är media). Detta just på grund av internetets starka framväxt som har ändrat på hur människor väljer att konsumera media. Bland annat genom datorer uppkopplade till snabbt bredband, mobiltelefoner med mobila nätverksuppkopplingar, surfplattor och smart-TV apparater (Som idag ofta har tillgång till streamingtjänster som Netflix och YouTube) vilket var något Wohn forskade om och uppmärksammade 2009 vilket är elva år sedan (i skrivande stund, 2017). Sedan dess har utvecklingen fortsatt att gå väldigt fort och internet fortsätter att bli en större del i människors liv. Detta genom tillämpning av digitala system på arbetsplatser, samhällsfunktioner och tillämpningar i hem och skolor. Enligt statens medieråd (2015) undersökning använde 7 procent av Sveriges 16 åringar mobilen för att koppla upp sig till internet år 2010. Fem år senare, 2015, använder 96 procent av Sveriges 16 åringar mobilen för att koppla upp sig till Internet och internetanvändandet bland ungdomar var då fortfarande i en ökande riktning (Statens medieråd, 2015). De faller in i åldersgruppen 14-17 som globalt sätt är den åldersgruppen som överger TV:n snabbast med en total minskning på 33 procent 2015 jämfört med 2014 (Mann et al., 2015).
Statistiken utgår från tonåringar som tittar på TV dagligen eller åtminstone en gång i veckan. Men det är inte bara bland tonåringar som media konsumtionen genomgår en förändring. Mindre TV-tittande är en pågående trend bland alla åldersgrupper globalt sätt och enligt Mann, et al. (2015) undersökning beror detta på ett flertal faktorer. YouTube, med över en miljard registrerade användare, växer med närmare 50 % i antal sedda klipp per år (Mann, et al, 2015) (YouTube, 2017) och mer än hälften av all media som konsumeras på YouTube strömmas genom mobiltelefoner (Mann, et al., 2015).
Allt eftersom mobiltelefoner fått större skärmar har det blivit enklare att konsumera media när man är på resande fot, på väg någonstans (till exempel till jobbet) och såklart även i hemmet (Mann, et al., 2015). Att sträcktitta på serier via mobiltelefoner är också en växande trend varpå Mann, et al. (2015) refererar till Arris 2014 Consumer Entertainment Index som visar att en tredjedel av alla som medverkade i deras undersökning svarade att de brukar sträcktitta på serier via mobilen och en fjärdedel via datorn. Vidare uppger Mann, et al. (2015) att televisionen sjunker i popularitet som primär skärm att konsumera media på. Till exempel förväntas vi konsumera lite mer media när vi åker bil allt eftersom bilarna blir autonoma och självkörande.
Trots att tittarsiffrorna för tv-kanaler är de enda som haft två siffrig minskning så befinner sig TV inte i riskzonen för att dö ut inom snar framtid (Wohn, 2009) (Mann, et al., 2015), inte ens i närheten. Men televisionens roll håller på att förändras allt eftersom sätten som människor konsumerar media på förändras snabbare än någonsin tidigare. 87 procent av de som konsumerar TV gör det i kombination med antingen en smartphone, surfplatta,
spelkonsol,
E-Book eller laptop (Mann, et al., 2015) så frågan är hur aktivt eller passivt TV-tittandet faktiskt är.
övergången (Mann, et al., 2015).
Bild 2. Andelen människor globalt som använder internet för att se på olika program såsom TV serier och sport. Mann, et al. (2015)
Jag fortsätter mitt resonemang kring informationsspridning på internet/YouTube och desinformation med två pågående politiska exempel – Brexit i Storbritannien och Trumps löfte att bygga en mur mellan USA och Mexiko.
4.2 Folkomröstningen om Brexit
Den 29 mars 2017 sände Sveriges radio live när Storbritanniens premiärminister, Theresa May, höll ett offentligt tal. Hon hade vid denna tidpunkt formellt skrivit till det europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, att verkställa Lissabonfördragets artikel 50 efter det
demokratiska beslutet som togs i Storbritannien att lämna den Europeiska unionen. (Talet var kort men May uttryckte hopp om Storbritanniens framtid.
Kort efter Mays tal höll Tusk ett kort tal i Bryssel där han uttryckte hur ingenting bra kommer från Brexit. Alla förlorar, och hela processen handlar bara om ”damage control” och att försöka få de negativa konsekvenserna så minimala som möjligt. Vidare belyste Tusk att Storbritannien ännu inte officiellt lämnat EU och måste därför rätta sig efter EU:s regler tills de officiellt inte är en del av EU. Tusk var påtagligt upprörd och stannade inte ens för att svara på pressens frågor till mångas förvåning. (SvD, 2017)
Bild 3. (Banksy 2017). Skärmdump från artisten Banksys egen Instagram-konto där han visar sitt senaste konstverk i Dover, England, den 7 maj 2017.
Fredrikson et al. (2017) artikel målar upp vilka som är mest representerade bland de som röstat emot och de som röstat för Brexit i Storbritannien och de mest förekommande argumenten respektive kampanj för och emot.
Personen för Brexit är man och över 60 år gammal. Han har en grundskoleutbildning och är skolad yrkesarbetare. Han bor i östra England och röstar på det högerpopulistiska partiet Ukip.
Argumenten för att stanna i EU är; Då Storbritannien oavsett Brexit måste rätta sig efter EU:s regler för att få sälja på EUs marknad är det bättre att vara i en position där man kan påverka EUs beslut än att titta på utanför. De östeuropéer som är EU-medborgare som kommer och jobbar (stor majoritet är polacker) är unga, arbetar och betalar skatt som går direkt till staten. Samt minskar deras förmåner och bidrag efter den senaste uppgörelsen med EU som gav Storbritannien undantagsregler. Om Storbritannien lämnar EU kommer det bli svårare att sälja och exportera varor till EU och för andra länder blir det svårare och mindre attraktivt att investera i Storbritannien.
Den Europeiska unionens skapande började ta form vid 1950, några år efter andra världskrigets slut varpå EU:s huvudsakliga syfte var att bevara freden. Så småningom kommer man överens om förmånliga handelsavtal och allt eftersom blir de 4 rörligheterna till: fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital (Europeiska Kommissionen, 2018). Med Brexit skapas oroligheter för många europeiska medborgare och Storbritannien splittrar nationaliteter och går på så sätt bakåt i tiden och åter igen införs nya gränser. Brexit är ju i skrivande stund fortfarande inte genomfört, May ska avgå och i folkmun talas det om ”Brexit-kaoset” då en lösning fortfarande inte finns på hur Brexit ska genomföras.
Murar som svar på problem
Den 20 januari 2017 administrerade John Roberts den republikanska tidigare
presidentkandidaten Donald Trump till USAs president (La Miere, 2016). Det var i skrivande stund lite mer än 100 dagar sedan och mycket har hunnit hända sedan dess.
Trump har stor närvaro på sociala och traditionella medier. Han twittrar, bjuder på intervjuer och uttalanden, men informationen han delar med sig av är sällan grundad i forskning eller verkliga undersökningar (Bjerström, 2017). Enligt Ye Hee Lee, Kessler & Kelly på The Washington Post (2017) delar han med sig av vilseledande information i sådana mängder att det nästan är omöjligt att hinna följa upp allt han säger. Vidare menar de att detta inneburit att The Fact Checker, som är en ideell organisation som granskar fakta som amerikanska
politiker delar med sig av, börjat skriva sammanfattningar som översiktligt förklarar vilka fakta som Trump fått om bakfoten och refererar till källor och statistik för att på ett empiriskt sätt presentera fakta. Vidare refererar Ye Hee Lee, Kessler & Kelly (2017) till en interaktiv illustration som The Fact Checker skapat för att demonstrera hur många missledande antaganden som de har identifierat, under Trumps första 100 dagar i vita huset. Siffran
landade på 492 stycken alltså i snitt 4,9 per dag. Totalt antal dagar där han inte ljugit ligger på 10, varav 6 av de dagarna spelade han golf på sin golfanläggning. Vad har Trump då gjort i praktiken?
Ett utav Trumps kärnlöften som han drev hårt under sin presidentkampanj var att bygga en mur längs den amerikanska gränsen till Mexiko (TT, 2017). Gränsen mellan USA och
2017). I Washington posts undersökning kan kostnaden hamna på upp emot 25 miljarder dollar (Bump, 2017). En nota som Trump påstår att Mexiko ska betala (Christodoulou, H & Lockett, J, 2017).
Donald Trumps argument för att bygga muren är att det kommer lösa USAs proble7m med illegal invandring från Mexiko som i sin tur kommer innebära mindre narkotika smuggling och brott i allmänhet (Christodoulou, H & Lockett, J, 2017). Mexikanarna är enligt Trump våldtäktsmän och kriminella (Christodoulou, H & Lockett, J, 2017). Att bygga en mur mot Mexiko kommer dock inte fungera och Donald Trump har byggt sitt resonemang bakom murbygget på falska slutsatser (Hartung, 2017). Invandrare som korsar gränsen mellan Mexiko och USA är enligt flera omfattande studier till och med underrepresenterade i
brottsstatistiken relativt till brotten som begås av personer födda i förenta staterna (Butcher & Morrison Piehl, 2007; Rosenblum, 2015; Nowrasteh, 2015).
Bygget av muren mellan USA och Mexiko har inneburit stort lidande för många människor som nu sitter i flyktingläger under stora missförhållanden.
Vad kan en medieproducent lära av dessa exempel?
Mediarapportering kan ju i givna exempel vinkla den så kallade ”sanningen” åt olika håll. Traditionell journalistik via papperstidningar och TV följer dock etiska regler och riktlinjer där bland annat källkritik och objektivism är grundläggande. Om dessa regler inte följs blir det legala påföljder. När olika internetmedier såsom YouTube istället står för en stor del av nyhetsrapportering ställs nya krav på medieproducenterna. Hur ska exempelvis olika sidor i konflikter få utrymme, och ”objektiva” sanningar förmedlas? Hur ska människor egentligen kunna tänka kritiskt, kunna granska källor till de rapporter och inlägg som görs?
5 Metod
Detta kapitel avser ge läsaren en vetenskaplig grund om hur internet och sociala media påverkar traditionell media och människor samt redogör djupare för YouTube som internetfenomen och medium. Internets funktion när det kommer till polarisering. Även samhällsaktuella event som uppmärksammats.
från nomadstammar norr om Kina. (Molén, 2014). Sedan har vi till exempel Berlinmuren vars enda syfte var att dela Tyskland i öst och väst för att kontrollera människor och stjäla deras frihet och rätt att passera mellan öst. Ett järngrepp hölls av Stalin i öst skilt från det brittiskt, franskt och amerikanskt styrda väst. En gräns som upprättades redan i juli 1962 och revs ner av folket tillsammans med statsmakten 1989 (Nationalencyklopedin).
Med begreppet höja sociala murar syftar jag på politiska event, beslut och befattningar som direkt eller indirekt kan komma att stärka främlingsfientlighet och polarisering mellan
människor, minska mobilitet, frihet och förståelse mellan olika nationer ofta genom att sprida rädsla.
Syftet är att med internetet som medial och interaktivt medium skapa produktioner som gestaltar ens egen omvärld utifrån ens egna situering som med sociala, politiska och faktabaserade aspekter i åtanke kunna återspegla omvärlden. Hur kan man som medieproducent medvetet skapa produktioner som i nutida politiskt klimat värnar om internationell solidaritet för att minska sociala murar. Och då främst undersöka hur media producenter genom det sociala mediet YouTube kan använda sin situerade position för att främja lägre social murar mellan folk och nationer, empati och kunskap.
För att reda ut frågan har jag valt att utgå från Situerad Kunskap som metod och
utgångspunkt i detta arbete. Visuell etnografi ligger främst till grund för min kvalitativa undersökning som pågick under 3 veckor i norra Italien men inkluderas även på fler ställen i diskussionen. Hur media-producentens roll kan se ut och vad för utmaningar som kan
förekomma med en aktiv roll på sociala medier. Den politiska kontexten kommer främst utgå från de politiska eventen rörande Storbritanniens utträde från EU och Donald Trump som USAs president.
Polariseringsbegreppet
Människor har alltid burit på olika ideologiska och värdsliga uppfattningar vilket är och har alltid varit en viktig del i vår civilisations utveckling. Spohr (2017) refererar till Bill Bishop (2004) som skrivit om den ökande homogeniteten i förenta staterna. Bishop menar att allt eftersom människor söker efter sociala miljöer där de känner sig trygga drar de sig till orter med liksinade. Detta resulterar i att samhället blir mer politiskt segregerat då människor får gamla tankar bekräftade istället för att låta de ifrågasättas.
Bishop (2004) menar att det i praktiken har detta inneburit en växande intolerans mellan människors olika politiska åsikter och gjort att en konsensus mer eller mindre är omöjligt att uppnå. Då man under 60-talet beskrev hur traditionella ideologiska grupper upplöstes i västvärlden och polarisation började dö ut argumenterar nutida kritiker för hur
postmaterialistiska problem re polariserar länder i västvärlden och detta på grund av hur politiken har förändrats. De politiska valens primära avgörande handlar nu inte längre bara om det politiska styret, utan livs förändrande val. De postmaterialistiska problemen i fråga handlar bland annat om miljöfrågor, kön, sexualitet och livsval. I USA är Obamacare en stor fråga. Polarisationen har gått över till en mer personlig nivå som i frågor om till exempel huruvida homosexuella äktenskap ska vara lagligt eller om Second Amendment som ger de amerikanska medborgarna rätt att bära vapen i vissa delstater, ska gälla. Om man drar det till sitt längsta hotar de olika konsekvenserna som kommer med ideologisk polarisering det fungerande och öppensinnade samhällen (Spohr 2017).
Den mest betydande konsekvensen kan vara förlusten av nyanserade och olikartade perspektiv och argument som kommer med mångfald och olika ideologiska bakgrunder. Spohr (2017) citerar Bishop (2008):”The benefit that ought to come with having a variety of opinions is lost in the righteousness that is the special entitlement homogenous groups” Bishop, 2008. Vidare påvisas att folk i homogena grupper som är extrema i sina åsikter ofta ignorerar fakta som direkt motvisar deras argument då det är viktigare att vinna diskussionen än att komma fram till vad som stämmer. Detta är ett beteende som kan varit mycket relevant till exempel i det amerikanska valet och Brexit 2016. Spohr (2017) refererar till hur nutida studier tydligt att det som krävs för att undvika bildandet av extremistiska grupper och främja exponering för olika politiska perspektiv tveklöst är; inkludera olika människor med olika bakgrunder, perspektiv och historier. Studierna visar vidare att detta bland annat resulterar i större förståelse för allmänna åsikter, bättre förmåga att finna resonemang och anledningar för sina politiska åsikter, ökad förmåga att sortera bland olika ideologier samtidigt som det politiska engagemanget stimuleras.
5.2 Hur media påverkar polarisering: filterbubblor och selektiv
exponering
Ett praktiskt exempel är hur man forskat om hur människors inställning såg ut år 2003 till huruvida de trodde att det fanns atomvapen i Iraq eller inte. Forskare fann en tydlig
korrelation där den delen av populationen som tittade på Fox News i högre mån trodde att det fanns atomvapen i Iraq samt att det eventuellt fanns en koppling mellan Al Qaeda och Sadam Hussein än de som istället tittade på PBS och NPR. Alltså kan olika uppfattningar om samma världsevent formas beroende på vilka medieproducenter man lyssnar till (Spohr 2017). Som salt i såret är polariseringen mellan media väldigt svår att upphäva på grund av de
ekonomiska aspekterna. Konkurrens tvingar nyhetstidningar att skriva nyheter på ett sätt som tillgodoser fördomarna som deras publik har och ju svårare konkurrensen blir ju mer måste de tänja på gränserna.
Idag finns många tidskrifter på internet och som tidigare nämnts får nästan hälften av alla internetanvändare sina nyheter från sociala medier som Facebook. En något större procent läser också nyheter på internet. Men istället för att vara fängslade till ett litet urval TV kanaler och dagstidningar är vi istället fängslade i algoritmer vilket inte alla är medvetna om.
Pariser (2011) kallar fenomenet ”filter bubbla” (filter bubble på originalspråk) då vi lever som i en bubbla med nyheter. Nyheter som algoritmen tror du kommer tycka om får komma in i bubblan, alla andra nyheter hålls utanför.
Vidare berättar Pariser (2011) hur Google samlar information på 57 stycken olika områden samtidigt, även när du är utloggad. Till exempel vilken dator du använder, vart du är
någonstans och brukar vara vid den här tiden. Google använder sedan den här informationen för att skräddarsy vad som kommer upp när du söker på något, vilken reklam som är mest relevant för dig och så vidare. Detta är en osynlig kraft som är väldigt svår att urskilja eftersom man inte kan vilken information som Google tar in eller se någon annans
sökresultat. På samma sätt jobbar även de flesta internet-tidningar och tjänster för att locka dig till att läsa. Internet visar det algoritmerna förutser att var person vill se, men kanske inte det var person behöver se, så kallade prediction engines. De tar konstant in information och bygger upp som ett unikt universum av information, unikt för varje person, vilket direkt leder in oss på vilken information och idéer vi får se och läsa (Spohr 2017).
Information vi konsumerar dikteras alltså av algoritmerna. Spohr (2017) nämner att det finns fler studier, bland annat av Borgesius et al. från 2016, som menar att det idag inte finns något empiriskt bevis på att det är något större hot. Dock fortfarande trycker på hur viktigt det är att fortsätta diskussionen då det kan vara av större relevans i framtiden.
Men det finns också en rad studier som direkt motbevisar Borgesius där de funnit empiriskt material som bevisar att människor som blir exponerade för media framtagen av algoritmerna ökade selektiv ideologisk driven informationssökning och sannolikheten för så kallade eko kammare och filter bubblor i det moderna medielandskapet (Spohr, 2017).
Begreppet eko kammare innebär att algoritmerna väljer ut information som baseras på informationen du lämnat efter dig. Om Facebook märker att det är mest sannolikt att du klickar på politiskt röda artiklar kommer den sortera ut borgliga artiklar och inlägg som dina borgliga vänner delar med sig av (Pariser, 2011). Detta gör att du blir omgiven av artiklar och information som stärker dina redan formulerade idéer.
med kontrasterande syner sida vid sida för individer med resultat om att personerna utförde selektiv exponering. Detta förklarades med att när man står inför kognitiv dissonans som framförs av information som utmanar ens syner så reagerar det kognitiva systemet antingen genom att undvika det utmanande materialet eller motargumentera informationen för att söka efter brister i det (Spohr, 2017).
5.3 Att reflektera över världen genom den situerade linsen
Här presenteras min tolkning av Situerad kunskap som ligger till grund för hur jag förhållit mig till mina visuellt etnografiska observationer och hur man kan reflektera över kunskap.
Vad är vetenskap? Om man söker på ordet ”vetenskap” i Nationalencyklopedin beskrivs vetenskap som ”organiserad kunskap; som verksamhet ett systematiskt och metodiskt inhämtande av kunskap inom ett visst område.” (Nationalencyklopedin, 2017). Vidare förklaras att ett av vetenskapens huvudsyften, speciellt i naturvetenskapen, är att förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser medan humanvetenskaperna mer syftar till att beskriva och förstå mänskligt agerande och beteende.
För att få ett riktigt forskningsresultat krävs alltså att man förhåller sig till material med ett objektivt förhållningssätt och inte drar några egna slutsatser som inte går att bevisa eller slutsatser som härstammar från ens egna agendor, politiska uppfattningar och andra drivkrafter.
Haraway (1988) myntar begreppen Feministisk objektivitet som härstammar från grundidén om en objektivitet som tar omvärlden i omtanke i kontrast till den epistemologiska
traditionella definitionen på objektivitet där omvärlden ses som statisk och icke dynamiskt vart man än befinner sig. Haraway menar vidare att det handlar om att vara medveten om de olika politiska, finansiella och andra intressen som kan påverka forskningens resultat.
Jag tolkar det som att Haraway (1988) menar att ett ”socialkonstruktionistiskt, maskulinistiskt västvärlden perspektiv” ligger till grund bakom dagens vetenskapliga metoder inom
forskning som etsat sig fast och ligger som ett hinder för ”insamlande av verkligt bra forskningsmetoder” (Haraway 1988, min översättning).
”Recent studies of science and technology, for example, have made available a very strong social constructionist argument for all forms of knowledge claims, most certainly and especially scientific ones. According to these tempting views, no insider’s perspective is privileged, because all drawings of inside-outside boundaries in knowledge are theorized as power moves, not moves towards truth”. (Haraway, s. 586)
(Chrapkowska, C. et al., 2007). År 2007 släppte Dahlström en bok om könsbiologi, som inte är hennes forskningsområde, där hon bland annat tog upp hur pappor inte är lämpade att ta hand om sina barn vid tidig ålder. I och med lanseringen av Dahlströms bok publicerade Dagens nyheter en debattartikel skriven av två läkare (varav den ena läkaren forskar vid samma institution som Dahlström, Göteborgs universitet) med titeln ”Påhittade fakta om könsbiologi utgör missbruk av forskarroll”, där de argumenterar emot Dahlströms
antaganden (Chrapkowska, C. et al., 2007). Dels skriver de att boken är högst ovetenskapligt och utgår från hennes personliga politiska åsikter (Chrapkowska, C. et al., 2007).
Haraway menar att ingen forskning är helt objektiv. Men varför inte då kalla det subjektiv forskning istället för feministisk objektivitet, borde det inte betyda samma sak?
Situerad kunskap (original namn ”Situated Knowledges”, (Haraway, 1988) ifrågasätter den traditionella objektivitetens simplifierade sätt att se undersökningsämnet i fråga, som något statiskt, enspårigt vidtagande av empiriskt informationsskapande som endast har ett utfall som sammanfattas av en ensam person som får rollen som allvetande inom ämnet. Samt tolkandet av ämnet i sig som ett statiskt och icke föränderligt att undersöka som ter sig likadant i alla lägen.
Haraway lägger fram problemet om hur man skapar en metod att undersöka alla vetenskapliga påståenden och vetenskapliga ämnesområden som genom kritisk metod
”Here, we, as feminists, find ourselves perversely conjoined with the discourse of many practicing scientists, who, when all is said and done, mostly believe they are describing and discovering things by means of all their constructing and arguing.” (Haraway, s. 579). Haraway (1988) beskriver vidare hur forskare som säger sig producera objektiv forskning utnyttjar ”the god trick” där forskaren bakom forskningen i huvud taget inte existerar. Samtidigt som hennes/hans forskning ger ett allmängiltigt resultat. Haraway beskriver detta som att försöka se allt från ingenstans. Inom forskningen finns det många sätt att med hjälp av teknologiska instrument förstärka vår syn och lära oss om saker som man aldrig tidigare kunnat undersöka.
Men om man lever kvar i tron om att ens syn är oändlig och inte går att fästa vid en person så kan man fortfarande producera användbar forskning. Men om man inte fäster ens arbete i sig själv kan man häller inte ta ansvar för det man har skrivit.
Att inte förankra ens arbete i sig själv betyder häller inte att arbetet är oskyldigt.
Haraway trycker på vikten av att vara medveten om vart man är och vart man inte är i både vår mentala och psykiska närvaro och hur viktigt det är att vara medveten om agenser och semiotik. Man befinner sig på en begränsad position och bär på situerad kunskap vilket vidare tillåter en att ta ansvar för hur vi väljer att lära oss själva att se. Argumentet handlar alltså om förkroppsligad och situerad kunskap och argumenterar emot kunskap som inte går att lokalisera eftersom det då den som producerat kunskapen inte häller kan ta ansvar för den. Man kan heller inte byta utgångspunkt utan att ta ansvar för det och vad vi ser.
”So, not so perversely, objectivity turns out to be about particular and specific embodiment and definitely not about the false vision promising transcendence of all limits and
5.4 Produktion genom den etnografiska linsen
I ett arbete där man skriver om delande av perspektiv för ökad förståelse mellan människor så kändes det självklart att åka till Italien när jag fick chansen för att just breda mitt perspektiv. För att göra detta på mest fruktsamma sätt utgick jag från Visuell Etnografi.
”According to Pink (2006), images are inextricably tied up with our daily life, personal identities, narratives, lifestyles, cultures and societies, as well as with definitions of history, space and truth. Ethnographic research is likewise intertwined with visual images and socio-cultural representations (Pink, 2006). After conducting visual ethnographic fieldwork, when ethnographers produce photographs or video as a research product, these visual texts as well as the experience of producing and
discussing them, became part of their ethnographic knowledge.” – (Kharel, 2015, s.147)
Kharel (2015) delar upp visuell etnografi som studien av två olika ämnen; Tillämpningen av bild för att undersöka samhället och att sociologiskt undersöka bilder. Omfattningen av visuell etnografi är väldigt stor och kan tillämpas vid både analys och skapandet av all typ av bild, film, konst och andra medium. Det kan vara så nischat som att undersöka människors ansiktsuttryck och beteenden till analys av konstverk och filmer. Kharel (2015) refererar till Banks (2007) när han argumenterar för att det finns två starka anledningar till att ha med Visuellt Etnografisk metod i ens arbete; Dels för att det bilder är djupt involverade i alla aspekter av samhället vilket vidare innebär att åtminstone viss aktning av Visuell etnografi potentiellt kan ha sin plats i alla typer av undersökningar. Den andra anledningen är att en undersökning som utgår från bilder eller på ett eller annat sätt tillämpar dem i
insamlandet/skapandet av information kan avslöja sociologiska insikter som inte går att upptäcka på annat sätt än det visuella.
använder sig av djurprodukter så som fjädrar, djurskinn, hår och ben, kan med hjälp av fotografi kommunicera indikationer på deras närhet till naturen på ett symboliskt sätt. Kharel (2015) tar exempel från Bateson and Mead från 1942;
“(our several monographs on the Bali) all attempted to communicate those intangible aspects of culture which had been vaguely referred as its ethos. As no precise scientific vocabulary was available, the ordinary English words were used, with all their weight of culturally limited connotations, in an attempt to describe, the way in which the various South Sea people was organized in culturally standardized form…” (Kharel, 2015, sid. 150)
Vidare för att grunda ens etnografiska fotograferande på ett mer intellektuellt sätt måste man vara medveten om en egen teori och förhållningssätt (Kharel, 2015) Det kan till exempel vara ’Lay theory’, en utgångspunkt där man tar för givet att världen är organiserad (Kharel, 2015). När man transformerar från en bild och sätter ihop flera bilder i sekunden, kan film skapas. Kharel (2015) beskriver hur film-mediets öga är mer perfekt än det mänskliga ögat på så sätt att det kan reflektera mer exakta representationer av skeenden. Med film kan man presentera komplexa nätverk av bilder i vilket komplicerade och komplexa sociala konstruktioner och resonans kan förstås och tolkas.
Dock tolkas film olika beroende på ens publiks sociokulturella bakgrund, professionella kunskaper och filmanalytiska kunskaper. Olika grupper av människor har tillgång till olika diskursiva resurser för att dechiffrera filmers budskap. Genom att hålla sig till en
6 Slutsatser och diskussion
I arbetet har jag fokuserat på medieproducentens ansvar för de produktioner som läggs ut på internet. Här kommer sammanfattningen av de fynd jag gjort samt en diskussion utifrån frågeställning och arbetets innehåll om hur förändringar av medieflödet kan utföras
”In ethnography images are as inevitable as sounds, smells, textures and tastes, words or any other aspect of culture and society.” (Pink, 2006, s. 21).
Bild 4. ”Skyldig” Foto: Alexander Uddén, 20.2.2017
6.1 Diskussion
”Photography threatens fantasy. They didn't want to let my camera in because it confronts constructed realities, myths and beliefs, and provides what appears to be evidence of a truth. But there are multiple truths attached to every image, depending on the creator's intention, the viewer and the context in which it is presented”. (Taryn Simon, 2009).
När man sätter ihop många bilder tätt efter varandra så skapas film. En gren av
jag bär på som kan gynna andra människor?” och vara medveten om att allt man skapar, både i processen och när den blir sedd som färdig produkt, har någon slags påverkan. Målet är att projicera och väcka känsla med en övertygelse. Jag, Peter Ekdahl och Taryn Simons vill argumentera för att en stark kontextuell basis och att en medvetenhet om sin omvärld och sig själv är några av nyckelpunkterna som summeras i Aristoteles begrepp; Ethos, Pathos och Logos.
Mänskligheten har genomgått många förändringar genom tiderna. Just nu pågår en förändring inom ras, sociologi, sexualitet, ekonomi, religion, kön, olika åldersgenerationer och
teknologi, listan kan göras oändlig. Mänskligheten utvecklas mycket snabbt och vissa
människor placerar sig därefter i sociala sammanhang och tillhörigheter som inte gör annat än besvarar deras redan formulerade uppfattningar om världen och vi konsumerar medier som vidare stärker polariseringen. Dels medierna som valts ut av algoritmerna och dels medierna som vi väljer genom selektiv exponering.
Media fungerar lite som ett fönster till resten av världen. Mycket av informationen vi tar till oss utgår från media, det vi läst i tidningen, sätt på TV eller hittat på internet. Det kan låta självklart att det vi läser och tar in påverkar vilka beslut vi tar och hurudana vi är men det kanske inte är så självklart i vilken mån det handlar om. Många spenderar mycket tid på sociala medier och enligt regissören och professorn Ruben Östlund (Sommar & Vinter i P1. Ruben Östlund. 2017) som refererar till den franska filosofen Bernad Stiegler så bygger hälften av våra minnen på massmediala upplevelser. Dessa minnen bygger vår persona, alltså vilka vi är och identifierar oss som.
Information som vi bär med oss genom livet. En stor fara i att gå från de traditionella medierna till de sociala medierna är att det inte finns någon etablerad och välutarbetad apparat för faktagranskning på samma sätt som de traditionella medierna har. Som Carr och Neistat också argumenterat underlättade internet processen helt enormt när det kom till deras egna publiceringar men det har sina klara nackdelar och brister vilket blir allt tydligare allt eftersom internetanvändningen ökar.
Ett film material berättar den historia som skaparen vill at den ska berätta.
I ett internetlandskap där algoritmer dikterar vilken information som når oss och där folk omedvetet selekterar information som stärker ens egna ideologier och tankar är det lätt att ta förgivet att informationen kommer att hitta mig och den informationen jag blir tilldelad ger mig en bra förståelse för omvärlden och mig själv. På sociala medier besitter vi kraften att välja vilken information vi vill följa och enligt Fischer, Schulz-Hardt och Frey (2008) har vi förmågan att hitta information som stärker våra redan grundade tankar och förminskar sannolikheten att finna information som går emot våra förutfattade tankar. Med sociala medier är detta mer sant än någonsin då vi manuellt kan filtrera vilken information som når oss och vilken som inte gör det. Samtidigt jobbar algoritmerna för att stärka den bubblan eller det lilla universum varje individ upplever som sin omvärld. Precis som Praiser (2011)
noterade så observerar Google 57 olika signaler av det vi gör när vi sitter framför datorn utan att ens ha loggat in. Det var 6 år sedan detta uttalande gjordes och framsteg inom den
Hur kan man som människa markera vad man tycker är kränkande? Hans Rosling som I grunden var utbildad läkare reste bland fattiga länder i Afrika där han fick insikt i hur det kunde vara att leva i extrem fattigdom. (Rosling, 2015) Bland annat jobbade han i
Mocambique direkt efter han gått ut läkarlinjen. Rosling är född 1948 och beskriver ett minne han hade som barn då hans pappa tagit med honom till en föreläsning.
Där hade Sten Bergman som var en av den tidens upptäckare varit i Nya Guinea varpå han på föreläsningen visade upp ett svartvitt filmklipp. På klippet finns en hög påle, högst upp sitter det en yxa. Bergman lät infödingarna tävla om att klättra upp och få ner yxan. Roslings far tog Hans i handen och lämnade föreläsningen. Genom att visa en sådan film där en människa som kommer från svår fattigdom självklart har stor användning av en yxa görs till åtlöje i en nervärderande manöver av Bergman på ett sätt som gjorde att Hans pappa upplevde att han förminskade infödingens mänskliga värde, och vidare inte bidrog till ökad empati bland åskådarna i rummet. Istället blev en människa porträtterad i filmen på ett sätt som inte förklarar hur annorlunda denna persons livsvillkor ser ut, personen sätts inte i sin kontextuella verklighet.
Trovärdighet bygger på en självdistans och en insikt om att man inte kan veta allt från alla perspektiv. Alla är situerade och den ödmjukheten inför att man inte bär på alla svar är viktig precis som Haraway (1987) argumenterar för. Kontext bygger på förståelse. För att skapa sig en egen förståelse måste man vara öppen för ny kunskap och vara villig att förstå. Men också inse att en röst inte står för hela sanningen och kan därför inte hanteras som sådan.
Sommaren 2015 sattes fler människor på flykt än vad man sett sedan andra världskriget på grund av inbördeskriget som bröt ut i Syrien efter att Syriens ledare Bashar Al-Assad vägrade resignera som Syriens diktator. Något som den militanta terrorgruppen Isis utnyttjade med målet att skapa en totalitär islamisk stat (Kurzgesagt – In a Nutshell, 2014). Isis kom snabbt att bli jordens mest våldsamma och framgångsrika terroristgrupp i världen vilket har inneburit att mer än hälften av Syriens befolkning har behövt lämna sina hem. Syrien har flest av tre länder med störst antal flyende människor innan Afghanistan och Somalia (UNHCR, 2017). I västvärlden har det växt fram rädslor främst för islam som förknippats med bland annat kriminalitet och rädsla för att invandring skulle vara för dyrt trots att siffrorna visar att; Även om Europa skulle ta emot alla människor som är på flykt (95% av alla flyktingar tas idag om hand om av granliggande länder så som Jordanien) skulle EU ha råd med det (Kurzgesagt – In a Nutshell, 2015) och skulle till och med kunna stärka EUs åldrande befolkning
ekonomiskt (Kollewe, 2016). Det är också färre flyktingar som begår brott i sitt nya land än vad den inhemska befolkningen gör procentuellt (Kurzgesagt – In a Nutshell, 2015). Men när man pratar om Syrien kopplar många det till Isis, pratar man om Afghanistan ser vi genom en lens av fraktrat krig. Inte de faktiska människorna som pratas om.
När jag fick chansen att under 3 veckor resa till Norra Italien för att skapa min
mediaproduktion och göra min visuellt etnografiska undersökning tog jag vara på den. Jag fick nu chansen att observera, medverka och uppleva en kultur som inte var min egen och jag pratade med människor i Venedig som kunde berätta om matkultur, hur många italienare i norra Italien umgås på ett annorlunda sätt än i Sverige och hur traditioner från den katolska kyrkan levd eller kvar hos många.
Bild 5. Foto: Alexander Uddén, 26.2.2017 Bild 6. Foto: Alexander Uddén, 26.2.2017
”Jag har bott i Venedig i 3 år nu. Trots att Venedig sägs vara en av världens vackraste städer njuter jag inte längre av staden. Det är så stressande att ta sig till lektionerna när en
promenad på 10 minuter kan ta en timme på grund av alla turister…” Student på Ca' Foscari
University of Venice, översatt från engelska.
Tre veckor kan kännas som en lång tid om det symboliserar avståndet fram tills man får träffa någon man håller kär nästa gång. Tre veckor kändes dock väldigt kort för att lära känna ett nytt land, en ny stad och ett nytt folk. Dessvärre var 3 veckor min begränsning i insamlandet av etnografiskt och visuellt material till min gestaltning och jag ville fånga och projicera atmosfären och känslan i Venedig. Samla det som hunnit lära mig, vad mina ögon sett och andras ögon projicerat.
De politiska event som jag valt att ta upp i detta arbete som jag anser tar mest plats i min verklighet som svensk EU medborgare har en stark gemensam nämnare; nämligen att de alla bygger på rädsla för ”De andra”. Världsbilden som till exempel Donald Trump målar upp för det amerikanska folket (från en outsiders perspektiv) är hur nord Amerika som en och samma starka, förenade nation, är hotade av mexikanare och islamister. Mexikanarna som tar sig till Amerika utan tillstånd och för med sig droger och våld. I ett tal målar Trump upp mexikanare som langare, kriminella och våldtäcksmän (BBC, 2016).
6.2 Sammanfattning
I det här arbetet har jag undersökt hur en media producent kan riva murar mellan människor och minska polarisering och främja kunskap, helt enkelt via ökad transparens i arbetet. Med ökad transparens, ökar inblicken i arbetet men även trovärdighet och sanningshalt.
Om man öppnar upp för en diskussion mellan olika åsikter, minskas murar då? Eller höjs de kanske?
Med min mediaproduktion vill jag öppna upp för diskussion mellan olika människor i olika åldrar i olika delar av världen. Och jag tror att internet och YouTube är dagens och morgondagens medium att dela med sig av perspektiv utan fördröjning och reglering av byråkrati. Samtidigt som detta innebär och nu under en länge period också har inneburit att folk kan sprida information som inte stämmer eller har något forskningsenligt underlag.
Roger Stone som tidigare var Richard Nixons rådgivare och nu jobbar som Trumps rådgivare beskriver i dokumentären ”Get Me Roger Stone” från 2017 hur effektiv felaktig information är för att manipulera folk.
När ekonomiska incitament eller andra maktmissbruk driver mediaproduktioner minskar trovärdigheten och murarna mellan människor blir höga och oöverkomliga. Det medför att medieproducentens roll, särskilt på YouTube som idag är den starkaste mediekanalen,
behöver spegla integritet och självständighet. Oavsett vad människor sätter för gränser mellan olika stater, för vilka klädstilar som är på modet och integritetsgränser så är vi bara människor och jag hoppas att min produktion hjälper folk att minnas det.
Att som medieproducent sträva mot det äkta, det ärliga, det mänskliga, det objektiva, det helt transparenta är ur min synvinkel det enda sättet att öka medieproducentens trovärdighet och därmed krossa murarna mellan människor. En objektivitet är ju dock alltid i betraktarens ögon, men att vara så påläst som möjligt om ämnet, samt att kämpa för opartisk gestaltning (även om ens personliga åsikter inte speglas fullt ut) kan vara ett sätt att öka objektiviteten och minska polariseringen. Självfallet vill ju även en medieproducent få människor att känna, att påverka människor. Det behöver dock, vid mer subjektiv gestaltning, framgå att medieproducenten tillåtit sina synvinklar framkomma. Således är transparensen vårt viktigaste verktyg, som medieproducenter, för att minska polarisering och rasism.
Att sätta upp murar och splittra mänskliga samfund ökar rasism och minskar empatin och tolerans i vårt samhälle. Detta kan förebyggas med objektiv och transparent rapportering i de medier som sprider information i vårt samhälle nu för tiden via internet istället för TV.
Källor
Alexa (2021),
https://www.alexa.com/topsites
Asher, S. (2016, 9, 21). What the North Korean internet really looks like. BBC. Hämtad från http://www.bbc.com/news/world-asia-37426725
Auerswald, P. E. (2017). The code economy: A forty-thousand-year history. New York, NY: Oxford University Press.
Bank, Dylan; DiMauro, Daniel; Pehme, Morgan (Directors). (2017). Get Me Roger Stone. [Film]. Netflix.
Banks, M. (2007). Using Visual Data in Qualitative Research. Yard, 55 City Road, London ECIY 1SP: SAGE Publications Ltd.1 Oliver’s.
BBC News. (2017, 2, 7). “Donald Trump's Mexico wall: Who is going to pay for it?”
BBC. Hämtad från http://www.bbc.com/news/world-us-canada-37243269
BBC. (2016, 08, 31). ”'Drug dealers, criminals, rapists': What Trump thinks of Mexicans”. Hämtad från:
http://www.bbc.com/news/av/world-us-canada-37230916/drug-dealers-criminals-rapists- what-trump-thinks-of-mexicans
Bjerström (2017,02, 12). “Analys: Donald Trumps rasande tweets får medierna att byta taktik”. SVT Nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-donald-trumps-rasande-tweets-far-medierna-att-byta-taktik
Bump, P. (2017, 02, 10). “The initial estimate is here: Trump’s wall will cost more than a year of the space program”. The Washington Post. Hämtad från:
https://www.washingtonpost.com/news/politics/wp/2017/02/10/the-initial-estimate-is-here- trumps-wall-will-cost-more-than-a-year-of-the-space-program/?utm_term=.d54046b19ec5
Butcher, K.F, Morrison Piehl, A. (2007). ”Why are immigrants’ incarceration rates so low? Evidence on selective immigration, deterrence, and deportation” (Working Paper 13229). Hämtad från National bureau of economic research´s hemsida:
http://www.nber.org/papers/w13229
Carr, N. (2010). The Shallows. W. W. Norton & Company.
Chrapkowska, C., Lundin Kleberg, J., Melchior, L., Wold, A. (2007). Påhittade fakta om könsbiologi utgör missbruk av forskarroll. Dagens Nyheter.
Hämtad från:
Christodoulou, L. Lockett, J. (2017, 5, April). What is Donald Trump’s Mexico border wall, how much will it cost, what will it look like and who will pay for it? The Sun. Hämtad från:
https://www.thesun.co.uk/news/2179808/donald-trump-the-wall-mexico-border-cost- congress-designs/
Cremonini, L. 2007. Web 2.0 [Fotografi]. Wikipedia [online].
https://sv.wikipedia.org/wiki/Webb_2.0#/media/Fil:Web_2.0_Map.svg (Hämtad 2017,04, 05).
Denyer, S. (2016, 23, Maj). China’s scary lesson to the world: Censoring the Internet works. The Washington Post [WP]. Hämtad från
https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/chinas-scary-lesson-to-the-world- censoring-the-internet-works/2016/05/23/413afe78-fff3-11e5-8bb1-
f124a43f84dc_story.html?utm_term=.a966beab575e
Europeiska kommissionen. 2018. EU 2017 – Allmän rapport om Europeiska unionens
verksamhet. https://op.europa.eu/webpub/com/general-report-2017/sv/ (hämtad
2018-01-31).
Fischer, P., Schulz-Hardt, S., & Frey, D. (2008). Selective exposure and information quantity: how different information quantities moderate decision makers' preference for consistent and inconsistent information. Journal of personality and social psychology, 94(2), 231–244. https://doi.org/10.1037/0022-3514.94.2.94.2.231
Fredriksson, R., Berger, E., Zachariasson, H. (2017-3-29). ”Allt du behöver veta om brexit – och lite till”. SVT Nyheter. Hämtad från: http://pejl.svt.se/brexit/
Industrial Revolution (2017). I Britannica Academic. Hämtad 7-mars-2017, från
http://academic.eb.com.miman.bib.bth.se/levels/collegiate/article/Industrial- Revolution/42370
Internet (Juli, 2016). I Britannica Academic. Hämtad (2017-5-4), från
http://academic.eb.com.miman.sphobib.bth.se/levels/collegiate/article/Internet/ 1458
Mann, G. et al. (2015). Digital Video and the Connected Consumer,
https://www.accenture.com/_acnmedia/accenture/conversion-assets/microsites/documents17/accenture-digital-video-connected-consumer.pdf
Haraway, Donna. (1988). Situated knowledges: The science question in feminism and the privilege of partial perspective. Feminist Studies, 14(3), 575-599. doi:10.2307/3178066.
Hartung, A. (2017, 1, 28). Why President Trump's Border Wall Is An Example Of Bad Leadership. Forbes. https://www.forbes.com/sites/adamhartung/2017/01/28/why-president-trumps-border-wall-is- an-example-of-bad-leadership/#331c703026cf. (Hämtad 2017-04-08). Howes, L. ”Casey Neistat on Writing Your Own Rules – with Lewis Howes”.
https://www.YouTube.com/watch?v=NAp-BIXzpGA&ab_channel=LewisHowes (Hämtad 2017-04-14).
Joy, O. (2012). ”What does it mean to be a digital native?”. CNN.
http://edition.cnn.com/2012/12/04/business/digital-native-prensky/ . (Hämtad 2017-03-30).
Kantar Media (2016). Brand and trust in a fragmented news environment Qualitative research report Prepared for the Reuters Institute for the Study of Journalism
https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/sites/default/files/research/files/Brand%2520and%2520trust%2520i n%2520a%2520fragmented%2520news%2520environment.pdf
Kharel, D. (2015). Visual Ethnography, Thick Description and Cultural Representation. Dhaulagiri Journal of Sociology and Anthropology, 9, 147-160. https://doi.org/10.3126/dsaj.v9i0.14026.
Kollewe, J. (2016, 1, 20). ”IMF says refugee influx could provide EU economic boost”
https://www.theguardian.com/business/2016/jan/20/imf-refugee-influx-provide-eu-economic- boost
Kurzgesagt – In a Nutshell. “Iraq Explained -- ISIS, Syria and War”. [YouTube]. (2014, 5, 19) Hämtad 2017, 05, 16 från
https://www.youtube.com/watch?v=AQPlREDW-Ro&ab_channel=Kurzgesagt%E2%80%93InaNutshell
La Miere, J. (2016, 9, November). President Obama Speech Live Stream: Donald Trump’s Elextion Win To Be Addressed In Statement. International Business Times. Hämtad 5-Maj- 2017, från http://www.ibtimes.com/president-obama-speech-live-stream-donald-trumps- election-win-be-addressed-statement-2444127
Molén, T. (2014, 12, November). Från Kinesiska muren till Bodens fästning – historiska försvarsmurar. Svenska Dagbladet [SVD]. Hämtat från https://www.svd.se/fran-kinesiska- muren-till-bodens-fastning--historiska-forsvarsmurar
Nationalencyklopedin, 2017. ”Vetenskap”.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vetenskap. (Hämtad
2017-03-30).
Nationalecyklopedin, Hans Albert Larsson. Berlinmuren (oklart år) https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/berlinmuren
Nowrasteh, A. (2015). Immigration and Crime – What the Research Says. Cato institute. Hämtad från: https://www.cato.org/blog/immigration-crime-what-research-says.
Pariser, Eli. (2011). The filter bubble: What the internet is hiding from you. London; New York: Viking.
Prensky, M. (2001). Digital Natives, Digital Immigrants. MCB University Press. Reich, R. (2017)
https://www.facebook.com/RBReich/videos/1483629764982948/?hc_ref=NEWSFEED
Rosenblum, M.R, (2015). Understanding the Potential Impact of Executive Action on Immigration Enforcement (Washington, DC: Migration Policy Institute). Hämtad från Migration policy institute från https://www.migrationpolicy.org/research/understanding- potential-impact-executive-action-immigration-enforcement
Rosling, H., Härgestam, F. (2019). Hur jag lärde mig förstå världen. Natur & Kultur.
Smith, A. (1981[1976]). An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations. ([New ed.], 3. impr.) Chicago: University of Chicago Press.
SocialBlade. 2017. https://socialblade.com/ (Hämtad 2017-04-18).
Sommar & Vinter i P1. Ruben Östlund. 2017. Sveriges Radio. 19 aug. kl 13.
https://sverigesradio.se/avsnitt/927254
Spohr, Dominic. (2017). Fake news and ideological polarization: Filter bubbles and selective exposure on social media. Business Information Review, 34(3), 150-160.
doi:10.1177/0266382117722446
Svenska Dagbladet (2017, 3, 29). ”Tusk efter Mays besked: ”Tack och adjö”.” Hämtad 10-Maj-2017, från https://www.svd.se/1330-klart-for-brexit--theresa-may-talar
Statens medieråd. (2015). Ungar och medier. www.statensmedierad.se
(Hämtad 2016-04-20).
TNW ”Casey Neistat (Film Producer) | TNW Conference | Internet Famous: the Future of Media”. [YouTube]. (2016, 5, 29)
https://www.youtube.com/watch?v=WOtQ5ItDTTw&ab_channel=TNW (Hämtad
2017-04-14).
The Daily Conversation (2015, 9, 12). ”Europes Refugee Crisis Explained”. [YouTube]. https://www.YouTube.com/watch?v=v13kTeAHY4c (Hämtad 2017-04-14).
TT Nyhetsbyrån. (2017, 3, 29). ”Storbritannien har aktiverat EU-utträdet”. Hämtad 2017, 05, 10 från
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6662348
UNHCR. Hämtad 2017, 3, 7:
https://sverigeforunhcr.se/syrien
false or misleading claims over 263 days. The Washington Post. 10 oktober.
https://www.washingtonpost.com/news/fact-checker/wp/2017/10/10/president-trump-has-made-1318-false-or-misleading-claims-over-263-days/ (Hämtad 2017-10-11).
