• No results found

-En studie om hur tjejers självbild påverkas av hälsotrend- och fitnessbilder på sociala medier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "-En studie om hur tjejers självbild påverkas av hälsotrend- och fitnessbilder på sociala medier "

Copied!
51
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Socialt arbete/Institutionen för sociala och psykologiska studier

Sara Sylvén och Rebecca Högberg

#Dontwishforitworkforit

-En studie om hur tjejers självbild påverkas av hälsotrend- och fitnessbilder på sociala medier

#Dontwishforitworkforit

-A study about how girl´s self-image is affected of pictures with associations to health and fitness on social media

Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet

Termin: VT 2015

Handledare: Susanne Brandheim Examinerande lärare: Kirsti Kuusela

 

Karlstads  universitet  651  88  Karlstad  

(2)

Sammanfattning

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka hur unga tjejer upplevde och reflekterade över hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier samt hur detta påverkade deras självbild. Fokus för studien var att se hur kommunikation via bilder och jämförelse med andra individer på sociala medier påverkade individens självbild och kroppsuppfattning. Två fokusgruppsintervjuer med totalt åtta tjejer i åldern 20-30 genomfördes. Insamlad data analyserades utifrån symbolisk interaktionism där

kommunikation är av betydande roll för en individs utvecklande av självet. Resultatet av studien visade att hälso-och fitnessbilder på sociala medier påverkade

respondenterna både positivt genom motivation samt strävan efter ett hälsosammare liv, men också negativt i det hänseende att respondenterna kände sig misslyckade vid jämförelse med andra vilket påverkade deras självbild och kroppsuppfattning negativt.

Det framkom också av resultatet att det fanns negativa attityder mot individer som låg långt ifrån dagens kroppsideal och som lever ohälsosamt.

Nyckelord: Sociala medier, hälsotrend-och fitnessbilder, självbild, kroppsuppfattning, psykisk ohälsa.

(3)

Abstract

This qualitative study aimed to examine how young girls perceive and reflect on pictures with associations to health and fitness in social media and how this affects their self-image. Focus of the study was to see how communication through images and comparison with other individuals in social media affects the individuals self- image. Two focus groups interviews with a total of eight girls aged 20-30 was conducted. Collected data were analyzed based on symbolic interactionism where communication are significant of an individuals development of self. Results of the study showed that pictures with association to health and fitness in social media impacted the respondents both positively through motivation and the drive for a healthier life, but also negative in the sense that respondents felt more failed when compared to others, which affected their self-image and body image negatively. The result also showed that there were negative attitudes towards individuals who are far from living up to today's ideal and indiviuals who are living unhealthy.

Keywords: social media, pictures with associations to health and fitness, self image, body image, mental illness.

(4)

Förord

Vi vill tacka våra respondenter för medverkan i denna studie som bidragit med givande och intressanta åsikter och svar. Utan er hade denna uppsats inte kunnat genomföras.

Vidare vill vi tacka vår handledare Susanne Brandheim som med mycket stort engagemang bidragit med stöd och vägledning under hela arbetets gång.

Författarna till denna studie ansvarar gemensamt för samtliga delar av studien.

2015-06-04 Rebecca Högberg Sara Sylvén

(5)

Innehållsförteckning

1.   Inledning  ...  1  

1.1 Koppling till socialt arbete  ...  2  

1.2 Syfte och frågeställning  ...  4  

1.3 Begreppsdefinition  ...  4  

2.   Tidigare forskning  ...  6  

3.1 Språkbruk, normer och samspelsmönster på internet  ...  6  

3.2 Kroppsideal och jämförelse på sociala medier  ...  6  

3.3 Presentation på sociala medier  ...  7  

3.4 Förhållningssätt till träning och hälsa  ...  7  

3.5 Sammanfattning av tidigare forskning  ...  8  

3.   Teoretisk referensram  ...  9  

4.1 Symbolisk interaktionism  ...  9  

4.1.1 Samspel mellan människor  ...  9  

4.1.2 Symboler  ...  10  

4.1.3 Jaget och spegeljaget  ...  10  

4.   Material och metod  ...  12  

5.1 Kvalitativ metod  ...  12  

5.2 Vetenskapsteoretisk tradition  ...  12  

5.3 Fokusgruppintervju  ...  12  

5.4 Etiska överväganden  ...  13  

5.5 Urval  ...  14  

5.6 Litteratursökning  ...  14  

5.7 Genomförande  ...  15  

5.8 Analysmetod  ...  16  

5.9 Reliabilitet  ...  16  

5.10 Validitet  ...  16  

5.11 Generaliserbarhet  ...  17  

5.   Resultat  ...  18  

6.1 Moral  ...  18  

6.1.1 Lika värde  ...  18  

6.1.2 Rätt och fel  ...  19  

6.1.3 Ideal  ...  20  

6.1.4 Stigma  ...  20  

6.2 Motivation  ...  21  

6.2.1 Intern motivation  ...  21  

(6)

6.2.2 Extern motivation  ...  22  

6.3 Självbehärskning  ...  22  

6.4 Spegling  ...  23  

6.4.1 Sig själva  ...  23  

6.4.2 Om andra  ...  25  

6.5 Försvar  ...  25  

6.   Analys  ...  27  

7.1 Medvetenhet  ...  27  

7.2 Jämförelser  ...  27  

7.3 Drivkrafter  ...  28  

7.4 Självbild  ...  28  

7.5 Slutsatser  ...  29  

7.   Diskussion  ...  31  

8.1 Metoddiskussion  ...  35  

8.2 Implementering socialt arbete  ...  36  

8.3 Förslag till fortsatt forskning  ...  36  

8.4 Slutdiskussion  ...  36  

8.   Referenslista  ...  38  

Bilaga  1  ...  43  

Bilaga  2  ...  45  

(7)

1. Inledning

”En bild säger mer än tusen ord” är ett gammalt ordspråk som i vissa hänseenden kan tyckas vara sanning då en bild kan ge betraktaren många olika intryck. Dagens ungdomar vistas mycket på Internet på olika sociala forum där det ofta förekommer bilder (Frisén et al. 2014). Sociala medier präglar allt mer dagens individer och vi är ständigt uppkopplade på Internet. Internet kan innebära möjligheter för lärande, livsstilsutveckling, relationer, prestige, bekräftelse och genom självpresentation kan individen skapa sin egen berättelse och visa världen vem den är (Sorbring et al.

2013). Internet kan också innebära en utsatthet samt risker när individen får tillträde till alternativa livsstilar och kulturer, vilka kan göra att individen upptäcker brister hos sig själv som kan färga individens syn på sig själv samt leda till identitetskriser

(ibid.). Identitetsutvecklingen under ungdomstiden är undersökande och prövande efter vem man är, vad man kan och vad man vill i livet (Hwang & Wängquist 2014).

Med bakgrund av detta tror vi att unga individer riskerar att påverkas av exponering av förskönade bilder på sociala medier.

I Nordicoms undersökning 2014 framkommer att tjejer i högre grad än män spenderar tid på sociala medier (Nordicom 2014). På sociala medier finns ofta en tendens att individer uppvisar sitt egna liv utifrån den bästa sidan och ibland också på ett förskönat sätt genom retuschering för att ständigt få bekräftelse genom exempelvis ”följare” eller

”likes” (Frisén et al. 2014). Av egen förförståelse tycks en ny trend ha uppdagats på sociala medier där en hälsosam livsstil förespråkas och där bilder på vältränade

kroppar, träningskläder samt hälsosam kost florerar. Vi har sett att när bilder på träning och kost läggs upp på Instagram används olika hashtags som kommentar till bilden, några exempel på dessa är #healtylife #fitnessgirl #workout

#trainlikeagirl#eatclean#stayforeverfit#icaniwill och #dontwishforitworkforit.

Utseendeideal har alltid funnits genom historien och har utvecklats över tid menar Frisén et al. (2014). Något som alltid kännetecknat historiens kroppsideal är att de varit svåruppnåeliga för de flesta människor att leva upp till (Frisén et al. 2014). Dagens kroppsideal beskrivs som strävan efter en tonad, tajt kropp, med synliga muskler (Frisén et al. 2014). Vidare menar de också att idealen idag sprider sig globalt via tv, tidningar och internet och därför har aldrig utseende tidigare haft så stor betydelse som idag. Bilder idag manipuleras då inte ens fotomodeller klarar att leva upp till idealen och skönhetsindustrin expanderar kraftigt och tjänar stora summor på att kvinnor investerar i sitt utseende för att försöka leva upp till idealen (ibid.). Utseende och kroppsuppfattning är en viktig beståndsdel av individens självbild och avgör hur nöjd en individ är med sig själv (Frisén et al. 2014). Hur väl individen själv motsvarar idealen som visas i media påverkar kroppsuppfattningen, om individen är missnöjd

(8)

med sin kropp kan detta leda till en ständig självkritik och självförakt som inskränker på individens välbefinnande (ibid.).

Johansson (2006) skriver att människor idag ständigt är omgivna av reklam och mediebilder där vi exponeras för exempelvis hur idealkroppen skall se ut samt hur en hälsosam livsstil uttrycks (Johansson 2006). Lycka och ett gott liv är något som via media tycks höra samman med en hälsosam livsstil och det ges en mängd råd kring hur vi människor kan förändra vårt sätt att leva för att få en mer hälsosam livsstil samt hur vi kan bryta negativa beteenden (ibid.). Hur påverkas vi människor av att ständigt få ta del av andras lycka och hälsosamma liv på sociala medier är något vi frågar oss? Inför denna studie hade vi en förförståelse om att idealbilder och ständiga intryck av hur individer ska se ut och bör leva kan tänkas leda till att individer ställer orimligt höga krav på sig själva. Vi har tidigare under en metodkurs inom Socionomprogammet genomfört en pilotstudie med en ung tjej i åldern 20-30 år angående hur bilder på sociala medier påverkar unga tjejers självbild. Av vårt resultat kunde vi se att det förekommer perfektion och retuschering av bilder samt trender att följa på sociala medier. Utifrån vår pilotstudie kunde vi också se att bilder på sociala medier kunde leda till stress och jämförelser. Med bakgrund av det blev vi intresserade av att

undersöka hur hälsotrend- och fitness bilder på sociala medier kan påverka andra unga tjejer då vi tror att press, stress och jämförelser kan leda till att man utvecklar psykisk ohälsa som exempelvis depression, ätstörningar och känslor av att inte duga. Med anledning av vår förförsteålse tycker vi därför att detta fenomen är viktigt att studera i socialt arbete.

1.1 Koppling till socialt arbete

Sofia Sjöström skriver i sin bok PT- Fias tio i topp: träna, vila, äta, njuta att det idag är många individer som blivit maniska i sin jakt på hälsa och att det förekommer en

”instagramhets”. Mängder av motsägelsefulla råd om hälsa, diskussioner om träning och hysteriska dieter florerar och skapar hälsostress (Sjöström 2015). Av boken framkommer att hon i sitt arbete som personlig tränare har träffat på många unga tjejer och kvinnor som vill ha hjälp med sin hälsa. Träning och kost skall göra att individer mår bra och inte skapa en stress (ibid.). Frisen et al. (2014) skriver att det nya

fenomenet ortorexi är något som ökar i samhället idag, de menar då att det nyttiga förhållningssättet till träning gått överstyr och istället blivit ett sjukligt begär.

Malmquist (2015) menar att ortorexi är en form av ätstörning med en överdriven fixering vid en naturlig hälsofrämjande kosthållning, ofta i samband med träningshets och strävan efter en låg kroppsvikt. Race (2014) skriver också att sociala medier kan kopplas till stress och ångest hos ungdomar samt att det uppstår en press för att presentera sin bästa sida på sociala medier för att få bekräftelse.

Psykisk ohälsa är något som ökar i samhället och sträcker sig allt längre ned i åldrarna (Karlsson 2013a; Socialstyrelsen 2013). Den största delen av psykisk ohälsa hittas

(9)

bland tjejer (Fredriksson 2013). Att den psykiska ohälsan ökar i samhället leder till att skolkuratorer får en allt mer central roll vad gäller att hjälpa ungdomar och unga personer som mår dåligt på grund av allt för höga krav på sig själva (Karlsson 2013a).

Socialstyrelsen (2013) menar att det är av stor vikt att fortsätta följa upp varför denna ökning av psykisk ohälsa sker samt att hitta nya förklaringar till fenomenet.

Ungdomars användade av sociala medier är en bidragande faktor till att skolkuratorer idag har en hög arbetsbelastning (Karlsson 2013b). Vidare menar han att samtiden innebär en rad sociala och miljöbetingade stressfaktorer vilka medför en ökad påverkan i olika utvecklingsfaser exemplevis ungdomstiden. Sociala medier, prestationskrav, kamratrelationer, dålig självkänsla, negativ kroppsuppfattning och ätstörningar är växande problem som skolkuratorerna idag hamnar i kontakt med i elevhälsoarbetet (ibid). Vid samtal med ungdomar framkommer ofta känslor av stress, oro, ångest, hopplöshet och depressivitet då ungdomarna upplever problem inom olika livsområden (Alin Åkerman & Andreen 2013).

Fredriksson (2013) gör ett reportage i tidskriften Socionomen nr 1 med en skolkurator som anser att skolan behöver arbeta mer förebyggande med ungdomars självkänsla på en allmän nivå. Huvuduppgiften för skolkuratorer utifrån lagen är att arbeta

förebyggande och främjande men arbetet i praktiken handlar mer om akuta insatser för psykisk ohälsa (Karlsson 2013a). Skolkuratorerna skulle behöva anpassa sig mer till ungdomarnas kultur och arbeta förebyggande med normer och källkritik för att ungdomar ska förstå vad de kan utsättas för på Internet (Karlsson 2013b). Att arbeta med mediekritik är också av stor vikt i det förebyggande arbetet med ungdomar då det syftar till att öka den kritiska granskningen av vad individer dagligen möter i media (Frisen et al. 2014). Vidare framskriver Frisén et al (2014) tidigare forskning som undersökt skolbaserade program i andra länder som arbetat med mediekritik,

vänskapsrelationer, accepterande av olikheter, samt arbete för att stärka självkänslan hos ungdomarna och sett att detta gett positiva och långvariga effekter på

kroppsuppfattningen hos eleverna. I ungdomsåren är det särskilt viktigt att arbeta med mediekritik innan föreställningar om vad som anses ”normalt” blivit allt för

internaliserade hos individen (ibid.).

(10)

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att undersöka hur självbilden hos unga tjejer i åldern 20-30 påverkas av hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier. Genom följande frågeställning kommer syftet att besvaras.

Vad har unga tjejer för upplevelser av och reflektioner om hur ständiga intryck av hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier påverkar dem själva och andra unga tjejer?

1.3 Begreppsdefinition

I följande avsnitt kommer viktiga begrepp för studien att definieras.

Sociala medier: Sociala medier definieras som en kommunikationskanal där individer kan kommunicera genom bild, ljud eller text (Weibull & Eriksson 2015). Sociala medier i denna studie syftar främst till kommunikationskanalerna Instagram och Facebook. Vi använder också begreppen ”följare” och ”likes” i vår studie. Med följare menar vi de personer som tillhör en annan individs nätverk på sociala medier och därigenom kan se innehåll på den personliga sidan. Likes syftar till knappen som finns att trycka på vid varje bild för att visa att bilden uppskattas. Individen som som delat en bild kan då se hur många personer som visar uppskattning för bilden.

Hälsa: Hälsa är ett begrepp där mer än bara frånvaro av sjukdom inryms (Jerrhag 2015). I denna studie definieras hälsa som ett tillstånd utan sjukdom, men vidare

kommer begreppet också att definieras som att vara nöjd och trygg med sig själv. Hälsa i denna studie kommer också att syfta till att leva ett hälsosamt liv i form av

regelbunden motion samt nyttig kost.

Fitness: Begreppet fitness är en idrottsterm som syftar till att individer har god fysisk form (Bjarme 2015). I denna studie förekommer hälsotrend och- fitnessbilder på sociala medier, vilket här syftar till vanligt förekommande bilder på sociala medier som visar vältränade kroppar, fysisk aktivitet samt andra träningsattribut, kost och träningskläder.

Självbild: Enligt Ottosson (2015b) definieras självbild som detsamma som identitet och handlar om att vara medveten om sitt jag och sin personlighet. Det beskrivs också att identiteten och därav självbilden är närbesläktad med självet vilket definieras som upplevelsen av den egna personen, dess personlighet men även den egna kroppen (ibid.). I denna studie definieras självbild som upplevelsen av sig själv.

Kroppsuppfattning: Kroppsuppfattning handlar om hur en individ uppfattar sin kropp samt sitt utseende (Ottoson 2015c). I denna studie definieras kroppsuppfattning som synen en individ har på sin kropp och utseende. Frisén et al. (2014) menar att

(11)

kroppsuppfattningen är en viktig beståndsdel i självbilden eftersom hur väl individen trivs med sin kropp påverkar hur den trivs med sig själv.

Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa står i motsats till psykisk hälsa vilket definieras som tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande samt frånvaro av

funktionshinder och sjukdom (Ottosson 2015a). I denna studie definieras psykisk ohälsa som frånvaro av välbefinnande samt känslor av inte duga och att inte räcka till vilket kan resultera i depression, ångest och oro.

Unga tjejer: Enligt nationalencyklopedin är tjej en ung flicka medan kvinna istället beskrivs som fullvuxen och inte längre ett barn (Nationalencyklopedin 2015a;

Nationalencyklopedin 2015b). I vår studie använder vi oss av begreppet unga tjejer då vi anser att de respondenterna vi intervjuat fortfarande är unga trots att de alla är vuxna i åldern 20 -30 år. I studien fokuserar vi även på hur skolkuratorer kan arbeta

förebyggande under ungdomsåren. Vi anser därför att begreppet tjejer passar vår studie bättre.

(12)

2. Tidigare forskning

I följande avsnitt kommer tidigare forskning på området att presenteras. Sociala mediers påverkan på individer finns det begränsad forskning om. Den forskning som främst finns gällande sociala mediers påverkan på individer har främst undersökt hur individer jämför sig med varandra. Annan forskning kring ämnet har främst handlat om ungdomars användande av sociala medier.

3.1 Språkbruk, normer och samspelsmönster på internet

Cecilia Löfberg (2008) har skrivit om hur barn och ungdomar kommunicerar på Internet. Hon har vidare i sin studie genom observationer på Internet undersökt samspelsmönster, idéer, värderingar och normer på olika chatt-och diskussionsforum på sajten Lunarstorm och undersökt hur dessa kommer till uttryck i barn- och

ungdomars meningsskapande. Hon visar i sin studie att det finns ett ideal hos ungdomarna om att ”vara sig själv” och att det finns ett motstånd mot samhällets utseende-och identitetsideal (ibid.). Jeanette Sjöberg (2010) har i sin studie genom att studera ungdomarnas språk och samspel på ett chattforum däremot sett att ungdomar måste förhålla sig till vissa rådande normer och språkliga koder på Internet för att inkluderas i en social gemenskap. Den sociala interaktionen via chattforum skapas ofta som allianser där exempelvis liknande åsikter, språk och stil blir viktigt för deltagarna (ibid.). Ungdomars strävan efter liknande stil och åsikter för att inkluderas i en grupp strider mot vad Löfberg (2008) påvisat om att ungdomars ideal är att vara sig själv.

3.2 Kroppsideal och jämförelse på sociala medier

Christina Rutledge et al. (2013) undersöker i sin studie om hur Facebook påverkar ungdomars kroppsuppfattning att de som är mer missnöjda med sitt utseende är mer känslomässigt berörda till Facebook. Dessa individer vistas däremot i mindre

utsträckning på sociala medier vilket Rutledge et al. (2013) tror beror på att de skyddar sig mot negativ påverkan. Erin A Vogel et al. (2014) som skriver om social jämförelse på sociala medier och har däremot kunnat påvisa att personer som spenderar mycket tid på Facebook tenderar att jämföra sig mer med andra än de som spenderar mindre tid. Utifrån studien har de sett att individer som jämför sig med andra som individen anser mer lyckade än han/hon själv har en sämre självkänsla (Vogel et al. 2014).

Personer som spenderar mycket tid på Facebook jämför sig framförallt med individer de anser mer lyckade än dem själva så kallad ”upward comparison” samt att individer tenderar att värdera sig själv lägre om individen de jämför sig med har en hälsosam livsstil eller ett stort socialt nätverk (ibid.). Kristin Murray et al. (2011) har i sin studie undersökt, genom enkäter som besvarats av ungdomar, vilket samband stress och dålig kroppsuppfattning har bland ungdomar och hur detta kan kopplas till självkänsla och depressiva symptom. I studien framkommer det att unga kvinnor i större utsträckningar är mer stressade än män samt att det finns ett samband mellan stress, lägre självkänsla, depressiva symptom samt dålig kroppsuppfattning. Den största anledningen till dålig kroppsuppfattning är grupptryck och jämförelse med andra vänner där utseende likställs med godkännande (ibid.).

(13)

Taryn A Mayers och Janis H Crowther (2009) har undersökt hur social jämförelse kan påverka den egna kroppsuppfattningen hos män och kvinnor och kan i sin studie se att social jämförelse påverkar kroppsuppfattningen negativt. Liknande resultat har även Elizabeh Fallon et al. (2005) fått av sin studie som utförts genom enkäter till kvinnor och som syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av bilder på idealkroppen. Carita Bengs (2000) har i sin doktorsavhandling genom enkäter med ungdomar sett att samhällets kroppsideal påverkar ungdomar genom att de jämför sig med samhällets kroppsideal via media och därav blir missnöjda med sina egna kroppar. Missnöjdhet med sin kropp var något som framförallt förekom hos unga tjejer (ibid.).

3.3 Presentation på sociala medier

Shanyang Zhao et al. (2008) undersöker i sin studie genom intervjuer och

observationer på Facebook hur unga personer i allmänhet väljer att presentera sig själv och konstruerar sin identitet på en icke anonym arena på Internet så som Facebook.

Vidare menar de att individer presenterar sig på ett för sig själv önskat sätt och döljer brister den inte vill att andra skall ta del av på Facebook och på detta sätt skapar de ett så kallat ”Hoped-for possibles selves” vilket innebär en presentation av sig själv på ett önskat sätt (Zhao et al. 2008). Genom att presentera sig själv på ett tillfredställande sätt online kan det stärka självbilden och identiteten även när de befinner sig offline (ibid).

Sjöberg (2010) menar att individer måste förhålla sig till rådande normer och språkliga koder för att inte bli exkluderade och detta kan förklara Zhao et al. (2008) resonemang om varför individer väljer att dölja vissa brister och skapa en mer positiv presentation av sig själv. Sjöberg (2010) menar också att det är viktigt att vara aktiv och delta i den sociala interaktionen för att bli inkluderad i en nätgemenskap. Hon menar vidare att nätgemenskap innebär att deltagare på ett socialt forum kommunicerar och gång på gång återvänder till samma chattrum för kommunikation. Hela tiden krävs att individen är vaksam för kunskap kring nya sociala koder som skapas i nätgemenskapen (ibid.).

3.4 Förhållningssätt till träning och hälsa

Kroppsideal är historiskt och kulturellt föränderliga där trenden går mot att träning och hälsa bland unga tjejer blir allt viktigare (Bengs 2000). Kristin Homan (2010) menar att dagens kroppsideal inte längre handlar om att tjejer skall vara så smala som möjligt utan att tjejer idag skall ha en vältränad och tonad kropp. Vidare skrivs i studien som genomförs genom enkäter med kvinnliga studenter att det finns lite forskning på det intågande idealet till skillnad mot det tidigare där smalhet förespråkades. Både det atletiska idealet samt det smala idealet kan påverka negativt, däremot menar Homan (2010) att det atletiska idealet inte är lika skadligt som det smala.

Det relativt nya fenomenet ortorexi har Linn Eriksson et al. (2008) studerat i relation till ångest och sociokulturella attityder genom enäkter med både män och kvinnor som var medlemmar på någon typ av träningscenter . I studien kan de se att individer som redan tränar mycket har en ökad risk att utveckla ortorexi (ibid.). Vidare kunde de i sin

(14)

studie se att det fanns ett samband mellan ångest, ett accepterande av sociokulturella attityder och ortorexi (ibid.). Genevieve Rail et al. (2008) kan i sin studie genom gruppintervjuer med ungdomar också se att det finns vissa sociokulturella attityder i samhället som påverkar hur ungdomar ser på hälsa. Vidare har de också studerat hur hälsa och den mänskliga kroppen diskursivt konstrueras av ungdomar och kunde utifrån studien se att ungdomar bedömde hälsa utifrån smalhet och kroppsform snarare än en individs mående. Ungdomarna i studien påvisade heller ingen oro för sin egen hälsa utan kroppsform och kroppsvikt var det ungdomarna bekymrade sig över (ibid.).

Rail et al. (2008) kunde påvisa att ungdomarna i studien besatt en kunskap om hälsa, men att deras egna levnadsvanor inte alltid reflekterades i denna kunskap. Det framkom också i studien att ordet hälsa sammankopplades till något individen gör så som exempelvis vara fysiskt aktiv, undvika onyttig mat samt att kämpa för snygg kroppsform. När en individ ansågs hälsosam tillskrevs denna individ positiva kvalitéer medan negativa kvalitéer tillskrev individer som ansågs ohälsosamma (ibid.).

3.5 Sammanfattning av tidigare forskning

I den tidigare forskning som finns på området om sociala medier och individer har det framkommit att ett flertal aspekter påverkar individen och individens användande av sociala medier. Sammanfattningsvis framkommer det att användandet av sociala medier påverkas av samspel, språk, normer och värderingar hos deltagarna. På sociala medier förekommer det också en jämförelse med andra där kroppsideal reproduceras och bidrar till en missnöjdhet med den egna kroppen. Angående hälsa och träning finns forskning som påvisar att dagens ideal, individer som tränar och av andra anses som hälsosamma tillskrivs positiva attribut till skillnad mot de som inte gör det. Det finns också mycket begränsad forskning om det relativt nya fenomenet ortorexi vilket kan kopplas till ångest och ett accepterande av sociokulturella attityder. Forskning har också visat att stress och negativ kroppsuppfattning har ett samband med depressiva symtom och låg självkänsla. Då vi anser att det saknas forskning om hur den nya trenden med tränings-och hälsobilder som ofta finns på sociala medier påverkar känns det relevant för oss att studera. För att kunna förebygga psykisk ohälsa bland

ungdomar anser vi det viktigt att studera just hur bilder på sociala medier påverkar unga tjejers självbild.

(15)

3. Teoretisk referensram

I följande avsnitt presenteras den teoretiska utgångspunkten för studien, vilken är symbolisk interaktionism samt dess koppling till studien. Utifrån symbolisk interaktionism kommer vårt resultat att analyseras.

4.1 Symbolisk interaktionism

Symbolisk interaktionism är en beteende-och samhällsvetenskaplig teori som menar att människans identitet är kommen ur ett socialt samspel (Berg & Charon 2015). Flertalet forskare har genom åren kommit att förknippas med symbolisk interaktionism

exempelvis kan här nämnasGeorge Herbert Mead, William James, John Dewey, Georg Simmel och Charles Horton Cooley (Trost & Levin 2010). Den symboliska interaktionismen syftar till förklara hur vi människor påverkas genom att interagera med varandra i sociala miljöer (Trost & Levin 2010; Mead 1934). I dagens samhälle utgör sociala medier en social miljö där individer kommunicerar med varandra och därför är symbolisk interaktionism en relevant teori för att tolka resultatet i vår studie.

4.1.1 Samspel mellan människor

George Herbert Mead är en av de forskare som svarar för grunden till symbolisk interaktionism och hans personlighetsteori ses som en av grundbjälkarna (Trost &

Levin 2010). Enligt Mead (1934) är samhället en organisk helhet med en social ordning och en social struktur bestående av biologiska varelser som samspelar med varandra, ofta utifrån denna sociala struktur, men ibland också genom impulsiva handlingar. Mead (1934) menar att kommunikationen mellan individerna i samhället är en social process där individerna internaliserar gemensamma föreställningar samhället har. Hela tiden försiggår ett samspel mellan människor som sker med hjälp av

exempelvis ord, kroppsspråk och gester (Trost & Levin 2010). Vi människor utvecklas och formas av detta samspel och införlivar normer och värderingar som finns i den sociala miljö vi vistas i (ibid.). På sociala medier finns ständigt ett samspel där individer kommunicerar med varandra på olika sätt genom exemepelvis chatt och bilder.

John Dewey är en pragmatisk filosof som också kommit att förknippas med symbolisk interaktionism (Trost & Levin 2010). I Deweys (2005) verk Människans natur och vardagsliv beskriver han hur moral byggs genom en växelverkan mellan en individ och dess sociala miljö samt hur vanor och seder skapas genom socialisation. Dewey (2005) menar också att moralen är social eftersom den skapas genom individers respons på en annan människans beteende samt att allt mänskligt handlade styrs utifrån moralens inverkan på individer. Han menar också att individer har en förmåga att kunna förutse hur en annan individ kommer att bete sig i ett givet sammanhang och kan utifrån detta reagera på ett visst vis. Individer i vårt samhälle ställer krav på varandra att bete sig på ett visst sätt, individer fördöms eller gillas av de andra individerna beroende på hur denne handlar. Varför en individ beter sig på ett visst vis i ett sammanhang kan därför ofta förklaras av att beteendet förväntas av andra individer i samhället (ibid.). På

(16)

sociala medier kan det tänkas att individer liksom i det vanliga livet lägger

förväntningar på varandra. Individerna bekräftas via exempelvis likes eller fördöms beroende på om de levt upp till dessa förväntningar.

4.1.2 Symboler

Mead (1934) menar att individerna genom samspel skapar symboler vilka har en gemensam innebörd, dessa symboler väcker responser inom individen och reglerar beteendet. Responser är individens anpassning och svarar på någon annan individs handling och beteende. Individer deltar i sociala aktiviteter och använder sig av varandras handlingar för att läsa av vad den andre är i färd att göra. Hur individen observerar världen beror både på privata- och sociala erfarenheter. Genom

självmedvetenhet kan individen agera rationellt, förstå konsekvenser av olika handlingsalternativ och kontrollera egna impulser genom att istället handla

genomtänkt och moraliskt (ibid.). Att på sociala medier lägga ut förskönade bilder kan tänkas vara ett sätt att handla genomtänkt för att på detta sätt uppnå bekräftelse via exempelvis ”likes”.

Symboler har en slags kollektiv mening, de har en given betydelse i ett sammanhang.

Symboler kan exempelvis vara gester, ord, ansiktsuttryck och tolkas på liknande sätt av de flesta individer (Trost & Levin 2010). Mead (1934) menar att genom att vara medveten om signifikanta symboler kan en individ kontrollera sitt beteende och inta en lämplig roll i mötet med andra. Signifikanta symboler menar Trost och Levin (2010) är gester eller ord som ger mening i interaktionen mellan individerna. Mead (1934) hävdar att individer inte alltid är sig själva i det vardagliga samspelet och ofta är medvetna om att de utelämnar vissa delar av sig själva. Han menar också att en individ kan upptäcka när andra människor inte är ärliga i vad de säger eller i sitt beteende (ibid.). Om individer kan upptäcka när andra människor är ärliga i sitt beteende, borde individer på sociala medier kunna upptäcka när exempelvis bilder är retuscherade eller när individer enbart presenterar sitt liv på ett positivt vis. Om individer kan urskilja detta på sociala medier kan det tyckas att de inte borde påverkas av sådana bilder då de kan genomskåda att de inte tillfullo är äkta.

4.1.3 Jaget och spegeljaget

Mead (1934) menar att en individ skapar sin identitet genom förmåga att förstå andra människor. Vidare menar han att individen är självmedveten och därför kan anpassa sig till olika bekantskaper samt välja passande respons för olika sammanhang. Vilken respons en individ ger i det dagliga samspelet med andra individer bottnar i dennes sociala erfarenheter och hur individen tolkar symbolerna i samspelet. Individer innehar ett jag som består av olika roller som är formade i olika sociala relationer, dessa är också organiserade och samordnade till ett enhetligt jag. Han hävdar också att jaget inte är medfött utan är ett resultat av individens relationer. Mead (1934) menar att jaget utvecklas i en process genom individens sociala aktiviteter. Individen upplever sig själv utifrån andra människors föreställningar och jaget kan därför förklaras som en social konstruktion skapad av tidigare sociala erfarenheter (ibid.).

(17)

Språket är en viktig del av jagets utveckling och internaliseras hos individen som då kommer att utgöra en del av individens inre (Mead 1934). Mead (1934) benämner individens inre medvetande mind. I medvetandet uppfattar individen gester och symboler i kommunikationen med andra människor, dessa vägleder individen till vilken respons han/hon ger i samspelet med andra. Mead (1934) använder två olika begrepp för jaget, vilka är ”I och Me.” Skillnaden mellan dessa menar han är att ”I”

innehåller individuella handlingsmönster och är en mer impulsstyrd respons på andras attityder, medan ”Me” är när individen handlar enligt vad som är socialt accepterat i samhället och följer regler och normer som finns i samhället. Me har förvärvat förmågor genom socialisering i samhället och innehåller därför en självmedvetenhet (ibid.). Det kan tänkas att det på sociala medier främst är begreppet Me som gör sig gällande då individer främst handlar efter vad som är socialt accepterande snarare än efter individuella handlingssmönster. Det kan också tänkas att det är på grund av detta som det förekommer trender som exempelvis hälsotrend-och fitnessbilder på sociala medier, då individer lär sig av sin omgivning vilken respons dessa får och lär sig att detta är socialt accepterat av de andra i den sociala miljön.

Charles Horton Cooley är också relaterad till den symboliska interaktionismen. Cooley (1922) menar att ärftliga och samhälleliga faktorer binder samman människan och samhället i grupper, vilket gör att samhället kan ses som en helhet. Varje människa har sin frihet men måste anpassa sig till sociala normer och regler som finns framarbetade i samhället. Individen föds med en svag uppfattning om sig själv, men utvecklar denna genom interaktionen med människor i omgivningen. En individ studerar hur andra gör och reagerar på handlingar från andra och skapar en bild av rätt och fel (ibid).

Cooley myntade begreppet spegeljaget (Cooley 1922). Han menar att Spegeljaget står för att individer skapar ett eget "jag" utifrån föreställningar om hur andra människor ser på dem. Individen bygger upp sin bild av sig själv genom att spegla sig i andra individers bemötande och responser för att sedan tolka dessa (ibid.).

Hur nöjd individen blir med sig själv bottnar i hur denne upplever att andra ser på honom/henne samt utifrån vilka reaktioner individen får från sin omgivning. (Trost &

Levin 2010; Cooley 1922). Det kan tänkas att individer på sociala medier speglar sig i hur andra individer framställer sig på sociala medier och påverkas av detta.

(18)

4. Material och metod

I följande avsnitt kommer studiens metod, urval samt genomförande att presenteras.

5.1 Kvalitativ metod

Studien byggde på en kvalitativ metod, där vi utförde två fokusgruppsintervjuer med fyra unga tjejer i varje grupp. Kvalitativa metoder är ett begrepp som syftar till metoder som bygger på observationer, intervjuer samt analyser av data och syftar därför inte till att mäta data utan snarare att konstatera om en viss data existerar, hur den fungerar och hur den uppkommer (Ahrne & Svensson 2011b). Syftet med vår studie var inte att få statistik på ett visst fenomen utan istället inhämta data genom ord och diskussioner mellan individer vilket karaktäriserar en kvalitativ metod (Kvale &

Brinkmann 2009). En kvalitativ forskningsmetod bygger på ett samspel mellan intervjuaren och respondenterna där kunskap utbyts, därav blir kunskapen hos författarna till studien en viktig del för att få ut så mycket som möjligt av intervjun (ibid.).

Av studien ville vi få en djup förståelse för hur unga tjejer såg på och reflekterade kring hur bilder på sociala medier påverkar självbilden. I en kvalitativ metod kommer forskarna närmare fältet och förhållandevis nära de människor och miljöer som studien avser (Ahrne & Svensson 2011b). Med bakgrund av detta valde vi

fokusgruppsintervjuer som metod för att få en ökad kunskap kring fenomenet och en fördjupad förståelse.

5.2 Vetenskapsteoretisk tradition

Då vi valt att söka förståelse för unga tjejers syn och reflektioner av hur bilder på sociala medier påverkar självbilden valde vi att utgå från hermeneutik som

vetenskapsteoretisk tradition. Hermeneutik är en tolkningslära som syftar till att vara medveten om att individen besitter en förförståelse för ett visst fenomen menar Hans George Gadamer (1997). Vidare menas vid undersökning av ett fenomen så kommer denna förförståelse att bidra till en utökad bild av fenomenet. ”Ty den som vill vinna kunskap kan inte inskränka sig till blotta åsikterna, men man får inte heller distansera sig ifrån de åsikter, som frågan gäller” (ibid. s.179). Med detta menar Gadamer (1977) att en individ alltid måste beakta sin förförståelse och att det inte är av relevans att vara helt objektiv till det studerade. Resultatet av insamlad data samt förförståelsen kan bilda en gemensam bild av ett fenomen där förförståelsen revideras (ibid.).

5.3 Fokusgruppintervju

Vår metod bygger på två fokusgruppsintervjuer med fyra unga tjejer i varje grupp.

Metoden valdes för att på bästa sätt kunna besvara vår frågeställning.

Fokusgruppsintervjuer som metod i studien gjorde att vi fick en större förståelse för hur unga tjejer reflekterade kring fenomenet genom att de förde livliga diskussioner med varandra. En fokusgrupp är en form av gruppintervju där fler än en person deltar

(19)

(Bryman 2011). Vid en fokusgruppsintervju finns redan i förväg bestämda teman och ämnesområden som deltagarna diskuterar och fokus ligger i att studera hur deltagarna reflekterar och samspelar kring dessa teman (ibid.).

Författarnas roll i en fokusgrupp är att agera diskussionsledare eller gruppledare och presentera olika teman för deltagarna att diskutera (Bryman 2011). Gruppledarna skall i en fokusgrupp leda intervjun, men utan att styra allt för mycket (ibid.).

Fokusgrupperna i denna studie utgick från vinjettmetoden, vilket innebär att vi under intervjun visade scenarion ur vardagen som deltagarna skulle diskutera utifrån (Halkier 2010). I denna studie visade vi några bilder samt ställde frågor till deltagarna som handlade om träning och hälsa på sociala medier för att få igång en diskussion kring ämnet. Bilderna vi använde i fokusgruppsintervjun var hämtade från Google samt från olika hälsoinspiratörer på Instagram.

5.4 Etiska överväganden

Innan fokusgruppsintervjuerna började fick respondenterna skriftlig information om de fyra etiska kraven, vilka var; informationskravet, samtyckekravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Deltagarna fick skriva under att de förstått informationen kring de etiska kraven. I informationen framgick också att deltagarna inte får utelämna information om vad någon annan deltagare sagt under intervjun, detta för att undvika att känsliga uppgifter kring någon deltagare skall röjas. I enlighet med Vetenskapsrådet (2002) fick respondenterna information om vilken roll de hade i studien samt att deras delaktighet var frivillig och att de hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst under intervjuns gång. Vi berättade också om vår studie samt dess syfte för att respondenterna skulle veta vad de deltog i samt kunna samtycka till delaktighet i enlighet med Vetenskapsrådet (ibid.).

Utifrån vetenskapsrådet (2002) ges respondenterna information kring att deras

deltagande var anonymt och att vi författare hade tystnadsplikt inför att röja uppgifter som kunde avslöja deras identitet. I studien framkommer det inte heller på vilken ort respondenterna är bosatta eller vad de har för sysselsättning då vi inte anser detta relevant för vår studie. I vår studie valde vi att inte skriva ut specifik ålder på respondenterna, dock framkommer det att respondenterna är i ett åldersspann mellan 20-30 år.

Vid valet av deltagare till fokusgrupperna valde vi att ta hjälp av bekanta som i sin tur hjälpte oss att skapa fokusgrupperna genom att samla sina bekanta och vänner.

Konsekvenserna av detta val övervägdes noggrant och vi tror att det till största del hade positiv verkan i form av ärliga svar samt livligare diskussion från deltagare då flertalet deltagare i respektive fokusgrupp var bekanta med varandra.

Vårt inspelade material samt annat material som kan avslöja respondenternas identitet förvarades och lagrades på ett sätt så att utomstående ej kunde ta del av dem i enlighet

(20)

med Vetenskapsrådet (2002). Data som insamlades under studien kom ej att användas till annat syfte än för vårt forskningsändamål och all data som kan avslöja

respondeternas identitet kommer efter studiens godkännande att förstöras enlighet med vetenskapsrådets riktlinjer (ibid.).

De bilder vi visade respondeterna vid intervjutillfället kommer ej att finnas som bilagor i denna studie då det av upphovsrättsliga skäl inte kan publiceras.

5.5 Urval

I vår studie har vi använt oss av fokusgruppintervjuer med fyra unga tjejer i ålder 20- 30 i varje fokusgrupp. Valet att intervjua unga tjejer i denna ålder gjordes för att vi tror att dessa bäst kan besvara studiens syfte och frågeställningar, men också för att

undvika problematiken att intervjua personer under 18 år, då målsmans samtycke bör inhämtas. Det kan också tänkas att tjejer i denna ålder också har en förmåga att lättare reflektera över hur bilder på sociala medier påverkar självbilden samt är mer trygga i sig själva och medvetna om hur de påverkas av externa faktorer så som sociala medier.

I studien har vi gjort ett strategiskt urval, vilket innebär att vi valt deltagare för att på bästa sätt får svar på studiens syfte och mål (Wibeck 2010). Att ha ålder, kön samt aktiv på sociala medier som urvalskriterier gjordes för att få en bild av hur tjejer i åldern 20-30 år som är aktiva på sociala medier upplever och reflekterar över hälso- och träningsbilder på sociala medier.

För att hitta deltagare tog vi hjälp genom att kontakta bekanta via sms för att skapa en fokusgrupp, vilket innebär att en eller flera i respektive fokusgrupp var bekanta med någon utav oss författare. Dessa för oss författare bekanta hjälpte sedan att skapa en fokusgrupp genom att tillfråga sina vänner och bekanta. Vi kunde på detta sätt inte bara på ett praktiskt sätt skapa två fokusgrupper utan också säkerställa att de deltagarna som medverkade i studien var aktiva på sociala medier. Deltagarna i de två olika fokusgrupperna var inte bekanta med varandra, men flertalet i deltagare i samma fokusgrupp var vänner eller bekanta med varandra.

Det uppstod strax innan den första av fokusgrupperna problem med ett bortfall, detta ledde till att vi tvingades att snabbt försöka att hitta nya deltagarna till fokusgruppen för att kunna genomföra den med givande resultat. En bekant till en av oss författare hjälpte oss med detta genom att tillfråga en vän och vi lyckades hitta en fjärde deltagare till fokusgruppen.

5.6 Litteratursökning

För att kunna analysera vårt insamlade material utifrån vad tidigare forskning säger har vi gjort en sökning i olika databaser. Vi har använt oss av databasen LIBRIS för att hitta olika doktorsavhandlingar inom ämnet, vilket resulterade i tre stycken. Genom Karlstad universitetsbiblioteks olika databaser samt Google schoolar har vi sökt för att

(21)

hitta relevanta vetenskapliga artiklar, vi har i studien använt oss av tio vetenskapliga artiklar. De sökord vi använde för att hitta dessa avhandlingar samt artiklar var; Body*

social media, social media* impact on body, identity construction on Facebook, body ideals, internet* unga, internet* tjejer, facebook* body image athletic*, Orthorexia, body dissatisfaction, social comparison body, female ideal, teenage girls*self esteem*

body image och body image and stress. Artiklarna samt avhandlingarna handlar om individers användande på sociala medier, hur individer presenterar sig själva, hur de jämför sig med varandra och hur detta påverkar kroppsuppfattningen samt hur psykisk ohälsa är kopplat till kroppsuppfattning och självbild.

Vid sökningen av artiklar samt avhandlingar har vi också valt bort en del angränsande forskningsområden som inte ansågs relevant för syfte och frågeställning som

exempelvis nätmobbning, hur män påverkas av sociala medier samt en del forskning vilken handlade om användningen av sociala medier kopplat till personlighet.

5.7 Genomförande

Innan intervjuerna gjordes en intervjuguide (se bilaga 1) för att försäkra oss om att vi fick svar på syfte och frågeställning under intervjun. Alla frågor behövde inte ställas i båda fokugruppsintervjuerna då de livliga diskussionerna intäckde flertalet av dem.

Innan intervjun började fick respondenterna skriftlig information kring ämnets syfte och frågeställning samt de etiska kraven. Innan intervjun började tillfrågades också respondenterna om de samtyckte till att intervjun spelades in, vilket de gjorde.

Inspelning skedde via mobiltelefonens röstmemo och båda författarna spelade in fokusgruppintervjun som säkerhet ifall någons inspelning skulle råka raderas. Vid intervjutillfället bjöds respondenterna på fika för att skapa en så avslappnad atmosfär som möjligt. Båda fokusgruppintervjuerna skedde i någon av författarnas hem då detta föll sig mest praktiskt då intervjuerna skedde på kvällstid samt på helgdag. Vi valde att inte genomföra fokusgruppsintervjun på en offentlig plats då vi ville skydda våra deltagares anonymitet. Vid en av fokusgruppintervjuerna befann sig en av deltagarnas barn på tre år i samma rum som intervjun då denne inte kunnat skaffa barnvakt för att medverka i intervjun.

Vid de båda fokusgruppsintervjuerna närvarande båda vi författarna till studien.

Fokusgruppsintervjuerna med tjejerna spelades in och tog båda cirka en timme.

Fokusgrupperna genomfördes genom att vi ställde upp vissa teman som respondenterna förde diskussion kring. Vi författarna agerade gruppledare vid intervjutillfället och ställde därför vissa frågor samt visade bilder på dator och Ipad tillhörande de olika temana för att uppmuntra till diskussion. Detta upplägg gjordes för att få relevanta svar till syfte och frågeställning.

Efter insamlad data transkriberade vi ordagrant intervjuerna mening för mening. Vid transkriberingen valde vi att inte särskilja vem av deltagarna i fokusgruppen som säger vad under intervjun då detta inte anses relevant för vår studie. Uttryck som exempelvis

(22)

mm och mhm samt skratt och pauser i intervjun dokumenterades. Vi författarna delade upp transkriberingen genom att ta en av intervjuerna var.

5.8 Analysmetod

Den data vi insamlat genom fokusgruppsintervjuerna har analyserats utifrån

innehållsanalys, vilket syftar till analys av innehållet i en text samt tolkningen av denna (Silverman 2011). Tillsammans kodade vi vårt insamlade material genom att klistra och klippa i det transkriberade materialet för att hitta olika genomgående koder av materialet. Därefter skapades olika kategorier utifrån dessa koder. De kategorier som framkom av vår empiri var; Moral, motivation, självbehärskning, spegling och försvar.

Under flera av dessa kategorier skapade vi också underrubriker samt använde flera citat från respondenterna i fokusgruppen.

5.9 Reliabilitet

Reliabilitet i forskningsstudier syftar till en studies tillförlitlighet, det vill säga om studien utförts på ett korrekt och riktigt sätt (Kvale & Brinkmann 2009). När det talas om reliabilitet i en forskningsstudie ställs ofta frågan om en studie kan reproduceras av andra (ibid.). Det var därför av vikt att tydligt redogöra för hur och på vilket sätt studien genomförts samt att vi var medvetna under hela forskningsprocessen om faktorer som kan ha påverka studiens resultat. Vid fokusgruppintervjuer är det viktigt att författare inte ställer ledande frågor eller på annat sätt styr deltagarna utan att de tilläts diskutera fritt kring de teman som ställts upp (Kvale & Brinkmann 2009). Med detta i åtanke var vi noga med vilka frågor vi ställde samt skapade en intervjuguide med öppna frågor (se bilaga 1).

Andra faktorer som kan påverka studiens tillförlitlighet är författarnas kroppsspråk under fokusgruppsintervjun. Det faktum att vi båda författare närvarade vid intervjun kan ha inverkat på deltagarna då det kan bidra till en maktaspekt, i denna studie tror vi däremot inte att det var av stor betydelse då deltagarna var fler än oss författare.

Vi har gemensamt tagit del av all det insamlade materialet och tillsammans kodat detta för att tillförsäkra studiens reliabilitet.

5.10 Validitet

Validitet syftar till om studiens metod verkligen är lämplig för att mäta det som är avsett för studien (Kvale & Brinkmann 2009). Innehåller intervjuguiden relevanta frågor för att besvara syfte och frågeställning blir centralt när det talas om validitet (ibid.). En aspekt som kan tänkas ha påverkat studiens validitet är valet av deltagare i fokusgruppen, kan deltagarna i vår studie svara på våra frågor och föra diskussion kring de teman vi ställt upp. I vår studie var några av deltagarna i fokusgrupperna bekanta med oss författare. Detta kan ha påverkat studiens svar då dessa deltagare kanske inte vågade svara ärligt på frågorna. Vi tror dock att bekantskapen till någon av

(23)

deltagarna snarare gjorde att dessa vågade öppna sig mer och svara ärligare i studien.

De flesta deltagarna i respektive fokusgrupp var också bekanta med varandra på ett eller annat sätt, vilket vi också tror bidrog till att de vågade svara mer ärligt på frågorna samt föra en livligare diskussion. Vid den ena av fokusgrupperna befann sig ett barn på tre år i samma rum, detta tror vi inte påverkade svaren som framkom av studien då respondeterna förde livliga diskussioner samt svarade på de frågor vi förfatatre ställde under hela fokusgruppsintervjun. Att barnet befann sig i rummet påverkade däremot transkriberingen då barnet lekte under fokusgruppintervjun och då vissa ljud kom med på ljudupptagningen, vilket försvårade transkriberingen. Efter några uppspelningar av ljudupptagningen så lyckades vi ändock höra vad som sades av deltagarna i

fokusgruppen. Att transkribera var en svårighet i båda fokusgruppsintervjuerna då det flera gånger uppstod situationer där flera pratade samtidigt. Det vi kunde göra för att på bästa sätt lösa detta problem var att lyssna på ljudupptagningen flera gånger.

En annan relevant faktor i vår studie var om deltagarna är eller har varit aktiva på sociala medier. Har deltagarna ingen erfarenhet av att vistas på sociala forum blir inte svaren så relevanta för vår studie då vårt syfte handlar om hur deltagarna påverkas av sociala medier. Då vi valde att skapa fokusgrupper med hjälp av bekanta kunde vi ändock kontrollera om dessa var aktiva på sociala. I utformningen av vår intervjuguide var vi noggranna med att den skulle innehålla frågor och teman anpassade till vårt syfte och frågeställning för att öka studiens validitet.

5.11 Generaliserbarhet

Generaliserbarhet syftar till att studiens resultat skall kunna säga något om en större population än det studerade (Ahrne & Svensson 2011a). I kvalitativa studier brukar kritiker lyfta fram att det finns en bristande generaliserbahet och att det är svårt att applicera ett resultat på en större population (ibid.). Generalisering är därför svårt att uppnå i denna kvalitativa studie, men det vi kunde se som kan tyda på en viss

generaliserbarhet var att det framkom liknande resonemang angående påverkan av hälsotrend-och fitnessbilder i båda fokusgrupperna. Generaliserbarhet kan också påvisas genom att tidigare forskning på området kan styrka studiens resultat menar Ahrne och Svensson (2011a). I vår studie fanns tidigare forskning som står i motsats till vårt resultat, men också som kunde styrka resultatet och visa på viss

generaliserbarhet.

(24)

5. Resultat

Alla våra respondenter använde sociala medier dagligen, framförallt för att se vad andra individer gör. Alla deltagare hade olika förhållande till träning och hälsa, vissa tränade mycket och regelbundet medan andra nästan inte alls. Vissa av deltagarna följde hälso- och träningsinspiratörer för att få inspiration och motivation till träning medan andra undvek det eftersom det skapade ångest. När respondenterna lade upp bilder på sociala medier så var syftet främst att se snygg ut på bilden samt att visa att de levde ett intressant liv. Respondenterna ville helt enkelt presentera sig från sin bästa sida. Det fanns också en tydlig medvetenhet hos respondenterna om vilka trender och ideal som råder i dagens samhälle. Respondenterna var eniga om att det är ett mer muskulöst kroppsideal som råder idag och alla kunde se trender inom vilka

träningsformer, dieter och träningskläder som råder. Respondenterna resonerade lite olika kring hur bilder påverkar, men vi har hittat vissa mönster som vi kommer gå närmare in på i följande resultatavsnitt. Moral, motivation, självbehärskning, spegling och försvar är de teman vi hittat av vår empiri.

6.1 Moral

Moral definieras som uppfattningen om vad som är rätt och fel att göra (Hemerén 2015). Respondenterna visste vilka värderingar som av samhället anses vara de rätta, men ibland fördes även resonemang som stred mot dessa värderingar. Exempelvis förespråkades alla människors lika värde samtidigt som det förekom negativa attityder mot överviktiga personer. Under temat moral har vi hittat fyra olika kategorier, vilka är; lika värde, rätt och fel, ideal samt stigma.

6.1.1 Lika värde

Av empirin framkom att respondenterna ansåg att alla människor har rätt att få vara sig själva och att alla får se ut hur de vill så länge de själva är nöjda med detta. Vissa kommentarer från respondenterna tyder däremot på att det fanns en dubbelmoral i vissa resonemang.

Ja men jag vill inte va tjock [...] det är ju vad man själv tycker alltså är man själv nöjd så är det bra.

Flertalet av respondenterna upplevde att bilder på olika kroppsformer inte finns

representerade i stor utsträckning på sociala medier då det främst är dagens kroppsideal som visas på bild. De bilder som förekommer på kroppar som inte tillhör dagens kroppsideal menade respondenterna främst handlar om att göra revolt mot dagens ideal och att visa att alla faktiskt inte måste vara vältränade för att få visa upp sin kropp, det är okej att vara annorlunda. En av respondenterna uttryckte att hon hoppades på att idealet i framtiden skall innehålla alla olika kroppstyper och att alla skall kunna få vara olika och ändå anses lika snygga.

Empirin visade att respondenterna tolkade bilders budskap på liknande sätt men att respondenterna hade olika inställning till det de såg. Efter att ha sett en bild på en

(25)

vältränad tjej i bikini med ett citat med uppmaning till träning om individen inte känner sig bekväm i bikini, blir en av respondenterna provocerad.

Det är ju faktiskt så att alla inte ser ut som henne och man kan ju faktiskt vara bekväm i bikini även om man inte ser ut som henne, men det blir lite att du borde inte vara bekväm om du inte ser ut så här.

En av respondenterna höll istället med citatet på bilden och förde ett resonemang om att en individ inte bör känna sig helt bekväm om inte individen har en från samhället ansedd snygg kropp.

6.1.2 Rätt och fel

Av vårt resultat var det tydligt att en vältränad kropp var vad våra respondenter ansåg vara snyggast och även det mest hälsosamma. Vi får olika kommentarer av

respondenterna som tyder på att kvinnor varken ska vara överviktiga eller för smala.

Det fanns dock mer negativa åsikter mot överviktiga individer. Vid visning av en bild föreställande fyra olika kvinnliga kroppstyper uttryckte vissa respondenter att de själva inte ville bli tjocka och att det inte är snyggt när individer är överviktiga. Vid visning av en bild föreställande en kraftigt överviktig person som mäter sin kropp får vi kommentaren;

Ja det är ju inte så najs, det får man ju lov att säga. Man vill ju att muttan ska vara i trosorna och inte vid magen.

Till bilden föreställande fyra olika kroppstyper hade respondenterna mest negativa åsikter om den kraftigaste av tjejerna. Det resonerades också om att den smalaste av tjejerna inte var farligt smal utan säkert mådde bra och kunde vara nöjd med sig själv.

Det förekom dock diskussioner mellan vissa respondenter om att det inte är fint att vara för smal samt att det vältränade idealet är ett bättre kroppsideal.

Jag tycker det är bra att det är många som fattat att det inte är snyggt att vara för smal[...] man kan ju hoppas att en person som inte har några former alls tänker, åh fan jag kanske skulle träna lite och äta.

En respondent svarade dock att det inte finns något ideal som är hälsosammare än andra.

Det skapas ju nya ideal som folk inte faller inom, det blir ju samma hets för det. Det blir ju som samma, fortfarande ett ideal, en norm som alla skall följa.

Ovanstående citat syftar till att respondenterna tydligt hade värderingar om allas lika värde och var medvetna om den stigmatisering individer som inte lever upp till normer

(26)

i dagens samhälle tillskrivs. Trots denna kunskap framkom ändå åsikter och

värderingar som var stigmatiserande mot överviktiga individer hos respondenterna.

6.1.3 Ideal

Av empirin framkom att idealen tillskrevs självbehärskning, sunda vanor och hälsa.

Vid visning av en bild förställande olika typer av mat och kost svarade en respondent så här;

Det känns inte som att hon upp till vänster (pekar på en bild föreställande en vältränad tjej med en proteinshake) skulle ta burgaren, nej det blir nog tomaten där under i sådana fall.

Respondenterna resonerade om att vältränade tjejer mår bra då de ser fräscha ut.

Respondenterna upplevde också att de kan bli motiverade av att se bilder på tjejer som ser naturligt snygga ut, trots att bilderna upplevdes vara fejkade.

Bilder på någon jättevältränad tjej, ingen smal tjej, någon vältränad. [...] som står på huvudet på stranden, och ser

jättenaturlig ut som att hon inte har något smink fast egentligen så är det jättemycket smink och sen löshår också, då blir jag motiverad.

Alla respondenterna ansåg att det är samhället som anger rätt och fel och skapar dagens ideal. Flertalet respondenter menade att idealen är svåra eller nästintill omöjliga att uppnå, då bilderna på idealkroppen ofta är fejkade.

Det är ju ändå ingen som ser ut så där [...] det blir som att man måste se ut som henne för att vara nöjd med sig själv och det blir ju dumt (pekar på en bild på en vältränad tjej).

Flera av våra respondenter ansåg att de kvinnliga idealen är mycket för det manliga ögat och irriterade sig på ytliga män som ställer orimliga krav på hur tjejer ska se ut.

Nedanstående citat visar även på att respondenterna och därmed tjejer är med och upprätthåller ideal för hur tjejer bör se ut.

Om det är en tjock modell då vill man ju inte köpa kläderna även om det är en jättefin klänning på bilden.

6.1.4 Stigma

Vårt resultat visade tydligt hur stigmatiserat det är i samhället att vara överviktig. Detta framkom i vår studie genom att överviktiga kvinnor tillskrevs mer negativa egenskaper som lathet, ohälsa, gnäll och avundsjuka och vi ser vissa attityder om att överviktiga har sig själva att skylla.

(27)

Jag blir så irriterad, ja fan vad förbannad jag blir på tjockisar som tycker synd om sig själv [...] man kan ju inte sitta och gnälla på att man inte orkar gå och hämta posten liksom.

Flertalet av våra respondenter visade tydliga fördomar mot ett ohälsosamt leverne och kopplade ofta samman detta med övervikt, att man äter osunt, inte rör på sig samt att må fysiskt dåligt.

Hon är ju faktiskt överviktig och då mår hon ju inte bra på insidan[...] man bara men gå ut och träna då eller ut och gå, spring, ät inte chips och godis.

Empirin visade också att det anses fel att leva ohälsosamt även om individen är smal.

Så finns det ju dem som skiter i allt och så äter de bara

hamburgare, då går de kanske inte upp i vikt men det syns inuti.

6.2 Motivation

Av vårt resultat såg vi olika typer av drivkrafter för att träna, vi har därför delat upp dessa i intern respektive extern motivation. Intern motivation syftar till att en individ gör en handling utifrån en inre tillfredställelse istället för att utföra handlingen på grund av externa faktorer så som grupptryck, belöning eller makt (Ryan & Deci 2000).

Extern motivation är just när externa faktorer som exemplen ovan motiverar en individ till handling (ibid).

6.2.1 Intern motivation

Av vårt material kunde vi se att våra respondenter motiverades av olika bilder beroende på vilken träningsform de föredrog. De flesta sade att de tränade för att må bra, andra anledningar var att det var roligt, härligt, för att bli piggare eller för att bli stark och smidig.

Man tränar ju för att må bra, och jag tränar för att bygga upp styrka, för andra sporter jag utövar och så känner jag mig bättre efter att ha tränat.

Våra respondenter uppgav att de blir motiverade till att träna när de ser bilder på andra som tränar. Flertalet respondenter uppgav också att de genom hälso- och träningsbilder på sociala medier får inspiration, tips och idéer på träningsövningar samt recept att prova. Att följa hälso-och träningsinspiratörer trodde flertalet av respondenterna kan påverka många individer positivt. Empirin visade på att bilder som signalerar glädje och leder till extra motivation och att respondenterna ibland kände sig piggare av att se en rolig träningsform.

Jag tycker det är roligt när man ser såna bilder på att man är ute och springer och det är fin natur, det blir jag mest inspirerad av och tycker ser härligt ut.

(28)

6.2.2 Extern motivation

Våra respondenter var väl medvetna om dagens ideal och det var också flera som sade att de själva ville uppnå detta ideal.

Det är ju så man skulle vilja se ut, med magrutor och så.

Av vårt resultat kunde vi se att mycket av motivation till träning handlar om utseendet och att få bekräftelse för detta från andra. Av empirin framkom att det ofta uppstår en avundsjuka hos tjejer när de jämför sig med andra. Av denna avundsjuka skapas en drivkraft till träning där målet är att uppnå kroppsidealet. Vi kan i vårt resultat se att utseendet var viktigt för många av respondenterna och att det hos de flesta fanns en strävan efter att se snygg ut samt ha en snygg kropp.

Man kan ju alltid bli bättre, man skulle ju kunna lägga till en magruta till [...] då vill man ju ha en till sen, man blir aldrig nöjd, aldrig nöjd, kommer man någonstans vill man alltid ha mer.

Att aldrig bli nöjd med sig själv och den ständiga strävan efter något bättre var ett genomgående tema som framkom av fokusgrupperna.

6.3 Självbehärskning

Av vår empiri framkom att det finns en norm om att individer ska ha ett självbehärskat leverne. Flertalet respondenter ansåg att alla människor har ett eget ansvar för hur de ser ut och att det krävs en uppoffring för att se ”bra” ut. Det fanns också en stor irritation på personer som tycker synd om sig själva för att de exempelvis är överviktiga, det dras slutsatser om att de inte försökt att gå ner i vikt.

Vissa av respondenterna ger svar som tyder på att det inte finns några ursäkter för att låta bli att träna och det förekommer en inställning om att alla kan om de vill.

Det räcker att gå ut i skogen på en promenad så man måste inte ha en speciell kroppsvikt för att träna [...] Det är klart det är tungt i början, det är det för alla som ska börja träna, även om man är liten.

Flertalet respondenter uttryckte också att individer själva måste göra aktiva val gällande träning och kost för att uppnå en vältränad kropp.

Jag tycker att jag är tjock, och då har jag valt att inte ta någon chokladboll för jag vill bli tight[...]man mår ju dåligt för att man inte får ta en sån här nu (pekar på chokladbollarna på bordet) men det går ju över, Jag har valt själv, jag kan inte skylla på någon annan.

(29)

Att en vältränad kropp inte bara uppstår utan ansträngning var en åsikt som respondenterna verkade vara eniga om. Respondenterna framhävde även egna ansträngningar de gör för att skaffa sig en snygg kropp.

Just bilden på godiset där den känner jag att, man kanske bestämt sig för att inte äta godis på ett tag och så är den någon som lägger ut en bild på godis på Instagram. Då kan jag bli sur, men faaan också liksom, men det är ju mest för att man säger till sig själv att man inte får äta godis.

Trots att individerna valde att försöka behärska sina lustar efter onyttigheter så som framkommer i citaten ovan, användes också träning som ett rättfärdigande för att individen skulle få unna sig dessa onyttigheter. Att unna sig onyttigheter var därför inget som kunde göras gratis. Att individer överhuvudtaget inte får något gratis utan behöver anstränga sig var något vi kunde se i vårt resultat även gällande vilka bilder som uppskattas av betraktaren på sociala medier. Samma åsikter fanns bland

respondenterna gällande modemedvetna personer på gymmet.

Jag får uppfattningen att de som har de där kläderna (pekar på en bild med färgglada träningskläder) inte är på gymmet för att träna, utan för att visa hur de ser ut [...] det är dem som kör nivå fem på rullbandet och står med en solfjäder framför sig och bara är där för att ragga liksom[...] jaa eller hur och lägger upp en bild på Insta.

Att kämpa och prestera var något som uppskattades hos överviktiga personer som lycktas gå ned i vikt. Detta visar att det fanns åsikter om att individer skall kämpa för att nå mål och förtjäna sina resultat. Det skall synas på bilden att individen gjort en ansträngning för sitt positiva resultat. Det framkom också av resultatet att det bland respondeterna fanns en negativ attityd mot individer som klagar på dagens kroppsideal.

Det fanns fördomar om att de som klagar på dagens ideal bara gör detta på grund av avundsjuka och inte för att det faktiskt är deras egna åsikter.

6.4 Spegling

Resultatet visade att respondeterna hade en tendens att spegla sig själva i andra genom bilder på sociala medier och påverkades av detta. Respondenterna förde också

resonemang hur de trodde att andra påverkades, vilket de gjorde i större utsträckning än hur de själv påverkades. Detta tema har vi därför delat in i kategorierna; sig själv och om andra.

6.4.1 Sig själva

Resultatet visade att respondenterna speglade sig själv i andra och att de blir mindre nöjda med sig själva om de ser många andra som de tycker ser bättre ut. Resultatet

References

Related documents

offentligheten blivit den plats där utbyte av information och idéer av intresse kan äga rum och opinion skapas utan att genomsyras av de kommersiella intressen i lika stor

Studien har även syftet att undersöka sociala mediers påverkan, detta för att skapa ökad reflektion och kunskap om sociala medier för att förhindra framkomsten

Genom att koppla det analyserade materialet med vald teori- marknadsföring, traditionell kommunikation, modern kommunikation, sociala medier som marknadsföringskanal,

Uppsatsen syftar till att skapa förståelse för hur medieföretag arbetar internt med strategier och policys för sociala medier, samt hur detta påverkar de anställda på

Därför har företaget tagit fram en handbok för deras sociala medier, vilket gör att alla kanaler, både centralt och lokalt, har en gemensam plattform att utgå ifrån vilket leder

Här kommer vi att titta närmare på våra frågeställningar; Finns det något samband mellan hur mycket studenterna använder sociala medier och studenternas grad av social aktivitet

Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse till ledares användande av sociala medier samt undersöka på vilket sätt ledare anser att deras användande kan påverka deras

Folkpartiet ligger även längst ner på listan i användandet av någon form av sociala nätverk då det bara är 60 procent av dessa respondenter som uppgett att de använder sig