• No results found

Varför flytta, varför stanna?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Varför flytta, varför stanna?"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Varför flytta, varför stanna?

En kvalitativ studie om hur unga kvinnor i Dalarna ser på arbete, studier och att

flytta från eller bo kvar på sin hemort.

Why move and why stay?

A qualitative study about young women in Dalarna and their view on

employment, education and moving.

Moa Svarf

Humaniora och Samhällsvetenskap

Samhällsanalytiker med inriktning organisering Kandidatuppsats i sociologi, 15 HP

(2)

Sammanfattning

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett

kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden.

Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min

resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering.

Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och

individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag

resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem.

(3)

Abstract

Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna.

To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

(4)

Jag vill gärna passa på att tacka ett antal personer som har hjälpt mig genom

denna examensuppsats:

- Peter Möller och Monica Jönsson på Region Dalarna som gjorde detta arbete möjligt! - Samtliga respondenter som valde att ställa upp på intervju och gav mig så mycket bra

material att arbeta med.

- Satu för handledning.

- Och såklart, min fantastiska sambo som stått ut med mig när humöret inte varit på

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning…...……….1-2

1.1. Bakgrund……….1

1.2. Syfte och frågeställningar………...2

2. Tidigare forskning och bakgrundsstatistik...……….3-8 2.1. Hur ser de ungas framtidsplaner ut?...……….3

2.1.1 Framtidsplaner hos Sveriges unga………3

2.1.2 Framtidsplaner hos unga i Dalarna………...4

2.2. Unga som flyttar………...6

3. Teoretisk referensram………..…..9-13 3.1. Socialisationens påverkan..………...9

3.2. Individualisering i samhället…...………..10

3.3. Genus och genussystem..………..11

3.3.1. Genuskontrakt.………...12

3.4. Globalisering……….12

4. Metod och material………..……….14-22 4.1. Kvalitativ metod………14

4.2. Population och urval……….15

4.3. Genomförande och analys av intervjuer………...16

4.4. Etiska riktlinjer……….18

4.5. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet………..20

5. Resultat och analys………...………23-32 5.1. Ett individualiserat samhälle……….23

5.2. En globaliserad värld………27

5.3. Att stanna kvar………..30

6. Diskussion………..33-38 6.1. Resultat och resultatdiskussion…..………...34

6.2. Fortsatt forskning………..37

(6)

1

1. Inledning

I inledningen kommer jag att presentera uppsatsens problemställning med dess bakgrund samt mitt syfte och mina frågeställningar.

1.1.

Bakgrund

Hur ser egentligen unga kvinnors livsvillkor ut i ett samhälle där utbildning och arbete verkar ha en allt större betydelse för människan? En mätning och statistisk analys som gjorts av

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015) – hädanefter förkortat MUCF -

visar att unga kvinnor i Sverige verkar lockas av högre utbildning, bättre jobb och boende på annan ort än deras hemort. Det verkar även finnas ett samband mellan hög stressnivå hos unga kvinnor och utbildning, arbete och flytt (MUCF, 2015).

Bland annat Randall Collins (2008) och Giddens (2007) redogör för hur det har skett en förändring i hemmet och familjestrukturen. Kvinnors ekonomi har blivit allt mindre beroende av familjen samt maken och deras arbets- och utbildningsmöjligheter har allt mer förbättrats. Trenderna pekar mot att kvinnor väntar allt längre innan de gifter sig och skaffar färre barn än de gjorde förr, vilket hänger samman med kvinnans ökade möjligheter att försörja sig själv (Collins, 2008). Kvinnorna har dock ännu inte uppnått jämlikhet med männen vad gäller ekonomi och inom yrken, men de gamla trenderna har börjat förändras. Forskning visar även att kvinnorna i allt högre utsträckning går om männen vad gäller högre utbildning (Collins, 2008) och de verkar ta ut en akademisk examen i högre uträckning än männen (Giddens, 2007).

Statistiken från MUCF (2015) påvisar tydliga skillnader mellan män och kvinnors attityder kring utbildning, arbete och flytt från det län de idag är bosatta i. Generellt i Sverige verkar kvinnor enligt statistiken vara mer villiga att flytta från sina hemkommuner för utbildning och arbete och det är en högre andel kvinnor som arbetar extra under sin gymnasietid och som sedan planerar att studera vidare på exempelvis högskola eller universitet efter avslutad gymnasieutbildning. Kvinnor verkar även i högre grad uppleva stress inför sin framtid än de manliga respondenterna (MUCF, 2015). En liknande studie genomfördes år 2015 av Region Dalarna där snarlika teman berördes genom enkätundersökningar. Dessa enkäter gick ut till ungdomar i olika åldrar bosatta i Dalarna, och resultaten pekade åt liknande håll som

(7)

2 verkar även brottas med ett kvinnounderskott, där kvinnor födda i Dalarna flyttar från länet i hög utsträckning utan att återvända (SCB, 2016).

Dessa faktorer ligger till grund för studien som presenteras i denna uppsats. Unga kvinnors livsvillkor verkar vara under förändring, men hur påverkas dem och hur ser de själva på sin framtid? Jag vill med min studie bidra med ett kvalitativt material för att öka kunskapen kring hur kvinnor ser på sin framtid och varför de i högre grad verkar vara villiga att lämna sin hemort för arbete och studier på annan ort. Jag kommer i min studie låta respondenternas livberättelser komma fram, vilket Johansson (2005) beskriver som muntligt förmedlade berättelser om en människas liv. Förhoppningsvis kan min studie ligga till grund för fortsatt samt djupare forskning inom ämnet. För att besvara mina frågeställningar tar jag

utgångspunkt i sociologisk teori, där fokus hamnar på individualiseringsprocessen, genuskontrakt, socialisation, globalisering samt könsidentitet och genussystem.

1.2.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att se hur unga kvinnor ser på sin framtid och sina livsvillkor i form av utbildning, arbete och flyttplaner. Jag valde att för denna uppsats använda Dalarna som fallstudie med bakgrund i tidigare presenterad problematik. Jag vill genom ett antal intervjuer med unga kvinnor i åldern 19–21 år i Dalarna se vad som påverkar och hur deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt inom länet, landet eller till andra länder påverkas. Följande frågeställningar är aktuella för min studie:

- Hur verkar respondenternas framtidsplaner påverkas av omgivningen?

- Vilka faktorer verkar påverka respondenterna att söka sig till högre utbildning och arbete på annan ort?

- Vad kan få respondenterna att vilja stanna i Dalarna?

(8)

3

2. Tidigare forskning och bakgrundsstatistik

I detta avsnitt kommer jag att presentera tidigare forskning och statistik som är av betydelse för min uppsats. Nedan redogör jag för ett antal kvantitativa rapporter, litteratur, en

vetenskaplig artikel samt en avhandling. Jag genomförde själv sökningar via webben,

läsningar av ett stort antal vetenskapliga artiklar och avhandlingar samt erhöll tips från Region Dalarna för att välja ut den forskning som används som utgångspunkt i detta kapitel, vilka presenteras nedan.

2.1.

Hur ser de ungas framtidsplaner ut?

I detta första avsnitt kommer jag att presentera de två statistiskt baserade rapporter som framställts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015) samt Region Dalarna (2015). Dessa rapporter lyfter statistik kring ungas flyttmönster, utbildningsplaner samt framtidsplaner – både för Sverige men även mer specifikt för Dalarna. Denna statisk har inhämtats genom enkätundersökningar där ett antal ungdomar i Sverige samt Dalarna ombetts besvara ett antal frågor. Med bakgrund i nedan presenterad statistik kunde jag utläsa att det fanns tydliga mönster i hela Sverige kring ungdomars framtidsplaner, och det var med utgångpunkt i detta jag valde att närmare undersöka varför dessa mönster uppstått. Dessa statistiska rapporter visar alltså på mönster hos de unga, men få svar kan ges på varför detta sker genom att enbart läsa dessa siffror.

2.1.1. Framtidsplaner hos Sveriges unga

En undersökning kallad LUPP 2015 SAMMANSLAGET Unga 16–19 år som genomförs av

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2015 pekar på viktiga bakgrundsfaktorer

för denna uppsats. Studien genomförs i hela Sverige och hade det gällande året knappt 5000 svaranden för det aktuella åldersspannet 16 – 19 år. Studien visar bland annat att 29,7 procent av kvinnorna och 32,6 procent av männen är mycket nöjda med sin utbildning, vilket påvisar att färre unga kvinnor än män i Sverige är nöjda med sin gymnasieutbildning. Det kan vara en faktor till att kvinnor i allt högre grad väljer att studera vidare efter gymnasiet. Av de

(9)

4 arbetslivet. När det frågas om egenbedömning av hälsan svarar 18,8 procent av kvinnorna att de mår mycket bra, vilket kan jämföras med 40,4 procent av männen. En intressant faktor är även att 28,6 procent av kvinnorna uppger att de känt sig stressade i stort sett varje dag, men endast 9,1 procent av männen uppger detsamma (MUCF, 2015). Sammanvävt visar dessa data alltså att unga kvinnor i Sverige är mindre nöjda, mer stressade och mår sämre än män i samma ålder. Dessutom verkar unga kvinnor i Sverige vilja studera vidare i högre grad, vilket mycket troligt hänger samman med känslor av stress och en press som påverkar kvinnornas mående.

I ovan angivna LUPP-rapport (2015) uppger även 81,5 procent av kvinnorna att de har eller vill ha ett extrajobb, vilket kan jämföras med 69,3 procent av männen. Kvinnor i ung ålder verkar alltså vara mer benägna att ha ett extraarbete på sidan av sina studier, vilket mycket troligt kan kopplas samman med siffrorna gällande mående och stress. I rapporten uppger även 78,2 procent av kvinnorna och 68,3 procent av männen att de planerar att flytta från kommunen där de bor. Av de kvinnor som planerar att flytta från sin hemkommun uppger hela 55 procent att de flyttar på grund av fortsatta studier och 41,8 procent att de flyttar på grund av arbete. Kvinnor verkar vara mer benägna att flytta för att uppfylla sina mål kring arbete och utbildning, varför jag i min studie har valt att titta närmare på just dessa fenomen. Studien visar även att 38,1 procent av kvinnorna ser mycket positivt på sin framtid, jämfört med 44,1 procent av männen (MUCF, 2015). Sammanvävt är dessa fakta bakgrunden till min fortsatta studie. Intresset ligger i att närmare undersöka hur dessa faktorer samvarierar och få en bättre insikt i vad som ligger till bakgrund för dessa siffror.

2.1.2. Framtidsplaner hos unga i Dalarna

Region Dalarna har tagit fram rapporten Ungas livsvillkor i Dalarna 13–19 år (2015) som innehåller ytterligare några mycket intressanta fakta som ligger till bakgrund för min fortsatta studie. Studien delar många likheter med studien som ovan presenterades, utförd av

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015). Denna studie är dock begränsad

(10)

5 Studien visar att i Dalarna går 68 procent av de kvinnliga och 54 procent av de manliga

respondenterna ett högskoleförberedande program, vilket är en något större skillnad jämfört med hela Sverige. Hur bra ungdomarna i Dalarna mår är dock snarlikt jämfört med hela Sverige, 18 procent av kvinnorna uppger att de mår mycket bra, jämfört med 39 procent av männen. Det är dock fortfarande en stor skillnad mellan välmående hos män och kvinnor, där kvinnor verkar må sämre än män. 60 procent av kvinnorna har flera gånger i veckan eller oftare känt sig stressade men endast 27 procent av männen uppger detsamma, vilket är mycket högre siffror jämfört med resten av Sverige (Region Dalarna, 2015). Dock är det viktigt att peka på att frågorna i denna undersökning och i LUPP (2015) som redovisas under rubrik 2.1. är olika ställda och resultatet kan därför inte obehindrat jämföras.

(11)

6

2.2.

Unga som flyttar

Susanne Stenbacka, Ann Grubbström och Gunnel Forsberg publicerade år 2014 en studie där de genom kvalitativa metoder undersökt alternativa sätt att påverka jämställdhetsutvecklingen i Dalarna som region. De genomförde intervjuer med ett antal ungdomar och kommunala nyckelpersoner i Dalarna. Utgångspunkten för arbetet var att om en regions arbetskraftsbehov och ungdomars val kring yrke och utbildning ska samstämma behöver traditionella åsikter om manliga och kvinnliga yrken suddas ut och göras mer jämställt. Studien visade bland annat att ungdomar i allt högre grad väljer otraditionellt och bryter mot gamla normer, men att män som gör liknande val sällan uppmuntras i lika hög grad som kvinnor (Stenbacka, Grubbström & Forsberg, 2014). Som Collins (2008) skriver verkar familjeförhållanden och kvinnors ställning i samhället förändras, där kvinnor utbildar sig och arbetar i högre grad än att de är hemma, gifter sig och föder barn. Äldre normer bryts till förmån för nya, mer jämställda livsvillkor för de unga. Här berörs även vikten av att ge utrymme för ungdomar att förändra och ifrågasätta rådande normer om vad som är kvinnligt och manligt och låta unga bryta mot dessa normer för en lokal utveckling av orten. Arbetsmarknaden visade sig även vara en viktig faktor för att få ungdomar att stanna på orten eller att få dem att flytta tillbaka senare i livet, där ungdomarnas uppfattning av arbetsmarknaden nästan är viktigare än hur den faktiska arbetsmarknaden ser ut (Stenbacka, Grubbström & Forsberg, 2014).

Studien visade även på vikten av utbildning och kompetens inom samtliga yrken på

arbetsmarknaden, då studiens resultat pekar mot att unga män ofta tvivlar på sina förmågor.

-6000 -5000 -4000 -3000 -2000 -1000 0 1000

(12)

7 En annan mycket intressant faktor som lyfts fram i studien är att mycket energi läggs på att få ungdomar att stanna eller flytta tillbaka till den berörda regionen – Dalarna i detta fall – men att nästan inga resurser läggs på de ungdomar som faktiskt väljer att bo kvar i regionen (Stenbacka, Grubbström & Forsberg, 2014). Ett liknande fenomen berörs i avhandlingen

Vinna och försvinna? (2006) av Lotta Svensson. Avhandlingen berör drivkrafterna bakom

ungas flytt från mindre orter till större orter. I sin avhandling riktar hon sig mot Söderhamn och stadens ungdomar och belyser fenomenet att allt fler unga flyttar från landets mindre orter till de större städerna. Med sin avhandling ämnar hon undersöka vad som ligger till bakgrund för ungdomarnas utflytt med hjälp av ungdomarnas egna åsikter och tankar, detta genom kvalitativa intervjuer med ett antal ungdomar i Söderhamn. Bland annat visade avhandlingen att de ungdomar som vill stanna på orten inte känner sig välkomna av makthavande på orten då mycket fokus läggs på de ungdomar som väljer att flytta från orten (Svensson, 2006). Svensson (2006) påvisar även att det finns en tendens till att strunta i ungdomarna när det kommer till samhällsutvecklingen i olika orter eftersom de antas flytta från orten i vilket fall, samt att samhällsengagemang hos unga som avviker från vad de vuxna förväntar sig, normen, lätt uppfattas som en avsaknad av samhällsengagemang. Hon menar även att det finns en risk att idealisera storstäderna och nedvärdera den egna orten, vilket inte är fruktsamt för regionen i det långa loppet. Därför anser Svensson (2006) att ungdomar från olika grupper behövs i de olika samhällsskikten för att ungdomarna ska få en chans att påverka sin region åt ett håll som gör regionen mer lockande och attraktiv att bo i. Hon beskriver även att valen att flytta eller bo kvar i en ort inte kan ses som fria val då vi alla är påverkade av olika faktorer. Dessutom finns det en viss klasskillnad när det kommer till ungdomars beslut huruvida de ska stanna eller flytta, där medelklassungdomar verkar vara mer benägna att flytta än

arbetarklassungdomar (Svensson, 2006).

(13)

8 Perry R. Hinton beskriver i sin bok Stereotyper, kognition och kultur (2003) om hur

kategoriseringar påverkar oss och är en del av vårt vardagsliv. Vi bedömer inte varje människa som en egen individ, utan utifrån de kategorier en människa tillhör eller antas tillhöra. Vi drar stereotypa slutsatser om personers egenskaper utifrån synliga attribut eller vad vi vet om dem. Kategorisering är en form av skydd mot kognitiv överbelastning och ett sätt för oss människor att förenkla den enorma mängd information vi ständigt utsätts för (Hinton, 2003). Som jag tidigare skrev finns en bild hos ungdomar att storstaden är den bästa platsen att växa upp på och att du där ges de största möjligheterna att lyckas och utvecklas (Svensson, 2006). Detta antas medföra kategoriseringar där stadsungdomar lyfts fram och kategoriseras mer positivt och som mer lyckade än ungdomar bosatta ute på landsbygden, vilket förstärker det negativa stigmat och ytterligare kan driva ungdomar att flytta från hemorter belägna på landsbygden.

Dessa rapporter berör båda vikten av att inkludera ungdomar i politiken och låta dem vara delaktiga i förändringen av samhället, samt att ungdomarna som väljer att bo kvar inte får glömmas bort av länets makthavande (Svensson, 2006 & Stenbacka, Grubbström & Forsberg, 2014). Svensson (2006) skriver även om det negativa stigma som landsbygd och mindre orter verkar få på sig, där ungdomar mer eller mindre kan sägas fostras till att tala negativt om sin hemort och söka sig till större orter för att det är där de kan uppfylla sina drömmar, vilket jag kopplat samman med Hintons (2003) teorier om kategorisering. Med hjälp av dessa rapporter kan vi se att det verkar finnas bakgrundsmaterial som pekar mot att ungdomar i allt för liten utsträckning tillåts förändra sin hemort och vara delaktiga i politiken, och att detta enligt undersökningarna kan vara en bidragande faktor till att ungdomar väljer att flytta. Det negativa stigma som landsbygd verkar lida av och storstädernas lockelse verkar vara

ytterligare faktorer som angivna forskare ser som viktiga i arbetet med att förstå ungdomars flyttmönster. Det jag vidare vill undersöka och täcka upp med min uppsats är varför

(14)

9

3. Teoretisk referensram

I detta avsnitt kommer jag att presentera de teorier jag ämnar använda för analysen av resultatet. De teorier som används i min studie är socialisation, individualisering, genussystem, genuskontrakt samt globalisering.

3.1.

Socialisationens påverkan

Ingen individ föds som en färdig samhällsmedlem med alla normer och värderingar

införlivade redan vid födseln. Istället sker någonting som kallas för socialisationsprocessen. Här skiljer författarna på olika typer av socialisation som en individ genomgår, bland annat primär- och sekundär socialisation. Primär socialisation handlar främst om att tillgodose barnets utveckling under de första levnadsåren. Denna är dock inte enbart begränsad till människans första levnadsår, utan primär socialisation kan ske även senare under livet. Sekundär socialisation handlar om att människan tillgodoser sig själv med färdigheter för att denne ska fungera i enighet med samhällets normer och värderingar samt målsättningar. Ibland kan vi även tala om en tredje typ av socialisation, nämligen tertiär socialisation. Här ligger tyngdpunkten på hur människor på ett systematiskt sätt införlivar värderingar genom exempelvis media eller intressegrupper (Berger & Luckmann, 1979).

På grund av socialisationsprocessen blir inte heller våra val resultatet av medvetna beslut alla gånger. Delar av våra val blir vanemässiga och därför inte överlagda beslut vi själva kan påverka – vi kan alltså inte alltid styra över våra handlingar och bestämma dess resultat. Ofta uppfattar vi dock själva att vi kontrollerar våra egna öden och kan styra vårt handlande och dess resultat, att vi har kontroll över våra egna liv. Vi samlar ständigt erfarenheter genom socialisationen som berättar för oss om lämpliga sätt att handla, klä sig eller uppföra sig i olika sammanhang. Konsekvenser från tidigare val och handlingar lär oss hur vi ska uppträda i liknande sammanhang i framtiden (Bauman & May, 2001).

(15)

10 Johansson (2005) lyfter fram familjen som en viktig del av socialisationen och

identitetsskapandet. Familjeberättelser är hörnstenar av familjekulturen och sätter gränser för verklighetens former och tolkningar. Det betyder att människor som vill skapa nya eller bryta sig ur sina gamla familjeberättelser måste ofta bryta mot regler, gränser och tabun som de gamla familjeberättelserna bibehållit (Johansson, 2005).

Teorin kring socialisation kommer att användas för att djupare kunna analysera och förstå varför unga kvinnor söker sig bort från sin hemort, men även hur samhället och deras omgivning kan påverka deras livsbeslut. En del av mitt syfte är just att se hur samhället kan ha påverkat respondenternas framtidsplaner, vilket jag ämnar undersöka genom att använda bland annat socialisationsteorin.

3.2.

Individualisering i samhället

Individualisering kan ses som att individen själv blir ”en reproduktionsenhet av det sociala i

livsvärlden” (Beck, 2012:121). Det innebär att individen själv måste trygga sin existens, både

inom och utanför familjen, genom arbete och utbildning och på så sätt organisera sitt liv i enighet med dessa faktorer. Detta ska dock inte ses som en frigörelse och att individen skapar sig själv, utan kan istället leda till en institutionalisering och standardisering av levnadssätt. Individen blir beroende av arbetsmarknaden, och därigenom även beroende av bland annat utbildning, möjligheter till hjälp och stöd, konsumtion och regler (Beck, 2012).

Individualiseringstendenser är ofta beroende av att de rätta samhälleliga strukturerna finns – det behövs alltså finnas rätt förutsättningar i samhället för att en individualisering ska vara möjlig. Några av dessa faktorer som behöver uppfyllas är sociala, ekonomiska, juridiska och politiska förutsättningar (Beck, 2012).

I vår allt mer klasslösa och individualiserade värld har det som en gång var kollektiva öden blivit till personliga öden, där du själv är ansvarig för konsekvenserna. Exempelvis

(16)

11 jagar ständigt efter att förverkliga oss själva, finna sitt eget jag och leva ett meningsfullt liv (Beck, 2012).

Individualiseringsteorin kommer i min studie att användas för att analysera hur individualiseringsprocesser i samhället kan påverka och utöva påtryckningar på

respondenterna och deras livsval, med bakgrund i att våra val kanske inte alltid är så fria som vi vill tro att de är.

3.3.

Genus och genussystem

Utvecklingen för den egna individen att bli en del av samhället sker genom socialisationen, en process där individen införlivar samhällets normer och värderingar, likaså finner individen sina roller och förväntningar genom socialisationen. Dessa roller och förväntningar skiljer sig ofta beroende på vilket kön individen tillhör och uppkommer samt upprätthålls genom

socialisationen – både genom primär och sekundär socialisation. Detta samspel mellan individ och samhälle sprider vidare sociala könsnormer till nya generationer (Berger & Luckmann, 1979).

Hirdman (1988) skriver att vi ska använda oss av termen genus för att förklara dessa system. Hon föreslår att termen genus ska användas för att sätta ord på vår kunskap om manligt och kvinnligt men även hur detta manliga och kvinnliga ”görs”. Hon skriver att genus ska ses som en utveckling – från könsroll till socialt kön vidare till genus – där graden av invävdhet ökar och begreppet får en mer symbiotisk kategorisering. Hon menar att genus bör ses som ”föränderliga tankefigurer ´män` och ´kvinnor` (där den biologiska skillnaden alltid

utnyttjas) vilka ger upphov till/skapar föreställningar och sociala praktiker, vilka får till följd att även biologin kan påverkas/ändras /…/” (Hirdman, 1988:51).

Hirdman (1988) skriver även om genussystem som hon menar är en dynamisk struktur som ger upphov till bland annat regelbundenheter i förväntningar, fenomen och processer. Denna ordningsstruktur av kön är förutsättningen för andra sociala ordningar som bygger på två logiker. Den första är dikotomin manligt och kvinnligt som inte bör blandas; och den andra är hierarkin där männen är norm (Hirdman, 1988).

(17)

12

3.3.1. Genuskontrakt

Genuskontrakt behandlar kort sagt kvinnor och mäns villkor på olika platser, och är ett resultat av de genussystem och könsroller som finns i samhället (se 3.3.). Teorierna om genuskontrakt grundar sig i att det finns en maktstruktur och ett särskiljande av män och kvinnor, där män i regel är den överordnade. Genuskontrakt studeras i regel på tre olika nivåer: den abstrakta, filosofiska nivån som handlar om religiösa, vetenskapliga eller mytiska föreställningar, då främst om män och kvinnor; den konkreta nivån som handlar om socialt institutionella föreställningar främst gällande normer; och slutligen individnivån som behandlar parets kontrakt (Hedfeldt, Trumberg & Forsberg, 2011).

Genuskontrakten ärvs mellan generationer och bibehålls därför – dottern ärver från modern, sonen ärver från fadern och så vidare. Genuskontrakten skapar en sorts balans i vårt samhälle, men är även en form av förhandling. Genuskontrakt kan inte ses som ett ömsesidigt

köpslående utan kontraktet formas ofta av den dominanta parten och finns osynliga mellan män och kvinnor i samhället (Hirdman, 1988).

Det finns ofta geografiska skillnader mellan genuskontrakt på olika platser i Sverige, varför det är användbart att tala om lokala eller regionala genuskontrakt. Det handlar främst om att vad som anses feminint eller maskulint kan skilja sig mellan olika platser, och därmed påverkas män och kvinnor av olika normer beroende på var de växer upp. Dessa genuskontrakt måste förstås som just kontrakt – det finns med andra ord utrymme för förändring och förhandling. Dessa kontrakt upprätthåller vissa genusstrukturer och skapar regler för vilka möjligheter kvinnor och män har, och alla människor förhåller sig till

genuskontrakten på något sätt – genom att följa det, bryta mot det eller flytta till en plats med en annan typ av genuskontrakt (Hedfeldt, Trumberg & Forsberg, 2011).

För djupare analyser kring vad som påverkar respondenterna att flytta från eller stanna kvar i Dalarna kommer jag att använda mig av teorier kring genuskontrakt, och då främst lokala genuskontrakt och dess påverkan på respondenterna. Denna teori används även för att förstå hur trygghet för respondenterna i sitt hemlän skapas och bibehålls.

3.4.

Globalisering

(18)

13 oåtkomliga är idag lättåtkomligt och ligger närmare den enskilde personen. Globaliseringen skapar även ett ömsesidigt beroende mellan individer, grupper och nationer och har flera dimensioner, bland annat ekonomiska, politiska, kulturella, sociala och miljömässiga. Globaliseringen har styrts och vuxit med hjälp av den växande informations- och

kommunikationsteknologin i form av telefoner, datorer men också hemsidor och appar som hjälper oss att hålla kontakten med människor på andra sidan jordklotet. Dock är den stora handeln länder emellan också en viktig del att ta i beaktande när vi diskuterar globalisering. Ingen är längre för långt bort och att resa eller flytta till andra orter eller länder blir inte längre ett lika stort steg för den enskilde personen (Jensen & Tollefsen, 2012).

Appadurai (1996) menar att alla sociala krafter grundar sig i historien och att globalisering och migration därför inte är några nya fenomen. I och med massmedias snabba tillväxt skapas en ny instabilitet i vår värld, och att det idag inte bara är människor som förflyttas över

kontinenter, utan även information, bilder och texter. Detta medför att vi inte längre är lika bundna till nationer, regioner eller världsdelar som vi en gång var. Som Appadurai (1996) skriver är det sambandet mellan migration och massmedia som skapar en länk mellan historiens globalisering och det moderna samhället.

(19)

14

4. Metod och material

I detta avsnitt kommer jag att presentera undersökningens genomförande. Jag kommer bland annat att behandla metod, urval och tillvägagångssätt samt validitet, reliabilitet och

forskningsetiska frågor.

4.1.

Kvalitativ metod

Jag valde för min uppsats att använda mig av kvalitativ metod. Min önskan med uppsatsen var att kunna studera det valda ämnet på en djupare nivå och skapa en ökad förståelse kring ämnet. En viktig faktor var även att delar av den tidigare forskningen som denna

undersökning grundas i genomförts med kvantitativ metod där empirin inhämtats genom enkäter. Med bakgrund i detta valde jag att genomföra intervjuer med en förhoppning om att skapa en djupare förståelse och en bredare bild av problemet. I en kvalitativ

forskningsintervju samlas empirin och kunskapen in genom ett socialt samspel mellan forskaren och respondenten. Det krävs att forskaren kan skapa en nära relation med

respondenten, följa upp respondentens svar och skapa ett personligt samspel mellan forskare och respondent (Kvale & Brinkmann, 2009).

Kvalitativ metod karakteriseras av ett inifrånperspektiv där människor får ta del av varandras inre världar med hjälp av språk. Forskaren strävar i regel efter att genom ett förutsättningslöst förhållningssätt skapa en helhetsförståelse av den specifika situation som undersökningen handlar om. Forskaren har en öppen interaktion med sina respondenter och strävar efter att förstå hens personliga perspektiv. Närhet är en betydande del i kvalitativ metod, varför även forskarens egna erfarenheter och värderingar blir viktiga i analysen och förståelsen av det insamlade materialet. Forskningen bör även genomsyras av ett visst mått av objektivitet för att kunna anses vara trovärdig (Olsson & Sörensen, 2011).

Holistiska filosofer menar att vi kan se två olika sorter av kvalitativ metod: fenomenologi och hermeneutik, där jag tolkar att min studie hamnar mer under den hermeneutiska delen.

Hermeneutiken handlar om att ”genom tolkning försöker förstå mänskliga erfarenheter och

människors situationer” (Olsson & Sörensen, 2011:100). Det jag genom min uppsats försöker

(20)

15 just dessa personer tänker och känner samt deras upplevelser kopplat till bostad, arbete, utbildning och framtid.

4.2.

Population och urval

Population innebär den grupp av individer som resultatet senare ska kunna generaliseras till (Olsson & Sörensen, 2011). Populationen för min studie var i ett inledande stadie bred och hade kunnat involvera alla män och kvinnor bosatta i Dalarna i en ung ålder. Jag valde dock inledningsvis att begränsa min studie till enbart kvinnor, detta med bakgrund i den tidigare forskningen som visade intressanta resultat gällande kvinnor och deras mönster kring stress, flytt, studier och arbete. Vidare valde jag att begränsa min studie till kvinnor bosatta i Dalarna med en ålder mellan 19 – 21 år, för att täcka in de som snart avslutar sina gymnasiala

utbildningar, de som nyligen trätt in i vuxenlivet och de som har haft en chans att etablera ett vuxenliv, antingen arbetsliv eller studieliv. Varför jag valde dessa åldrar grundar sig i att jag ville ha en bredd på mina respondenter då jag analyserade att detta skulle kunna ge intressanta vinklar för studien. Vidare ville jag inte att studien skulle bli alltför bred, varför jag inte tog med äldre eller yngre respondenter.

När populationen var beslutad lade jag ut en kontaktannons på min egen Facebooksida samt två olika köp- och säljsidor för Dalarna på Facebook. Genom dessa annonser fick jag tag i två respondenter som var villiga att ställa upp på en intervju. En av dessa respondenter tipsade om en tredje kvinna jag kunde kontakta och fråga, vilken svarade ja på min fråga. Vidare

kontaktade jag själv två kvinnor genom Facebook och frågade om de var intresserade av att ställa upp, och båda tackade ja. Samtliga respondenter kommer från södra Dalarna. Mina totalt fem respondenter utgjordes av:

IP 1 – 21 år gammal kvinna. Bott utomlands en period och bor idag på annan ort i Sverige. IP 2 – 19 år gammal kvinna. Bott på en annan ort i Sverige men flyttade tillbaka till sin hemort igen.

IP 3 – 21 år gammal kvinna. Bott på två andra orter i Sverige men nyligen flyttat tillbaka till sin hemort igen.

IP 4 – 20 år gammal kvinna. Född och uppväxt i Dalarna. IP 5 – 19 år gammal kvinna. Född och uppväxt i Dalarna.

(21)

16 kunna applicera mitt resultat på en hel population, utan att undersöka närmare mina

respondenters upplevelser och tankar, varför representativitet inte blir en avgörande faktor i mitt arbete. En utökad population kan istället vara av intresse för vidare studier. Mitt urval kan även liknas vid ett så kallat tillfällighetsurval, vilket innebär att urvalet inte är

slumpmässigt utan att jag i min studie intervjuat de som funnits tillgängliga för intervju (Olsson & Sörensen, 2011). Vid ytterligare studier inom samma område kan det vara en idé att använda en större spridning på respondenter, där hela Dalarna får bli representerat, men även fler respondenter för att ytterligare fördjupa kunskapen inom området. Vidare skulle det även vara av intresse att inkludera män i den aktuella åldern för att kunna jämföra män och kvinnors svar, och då få ytterligare bättre bakgrund till de kvantitativa studier som ligger till bakgrund för min studie. En ytterligare vinkel som hade kunnat vara av intresse är att vända sig till en population av något äldre individer, för att täcka upp dem som avlutat högre studier för att se hur dessa ser på sitt yrkesliv och sin framtid.

4.3.

Genomförande och analys av intervjuer

Jag beslutade att genomföra intervjuerna med hjälp av en semi-strukturerad intervjuguide där jag gav mig själv utrymme att följa upp intressanta spår som dök upp under intervjuns gång. En semi-strukturerad intervjuguide innebär att forskaren har ett antal frågor som denne läser upp, men frihet att följa upp dessa med andra frågor utanför intervjuguiden, vilket ämnar få igång en fråga-svardialog (Aspers, 2011). Intervjuguidens frågor fick även modifieras inför varje enskild intervju eftersom respondenterna hade delvis olika bakgrund och krävde olika formuleringar på frågorna. Jag använde mig av samma intervjuguide till samtliga personer men ställde frågorna olika utifrån vilken respondent jag talade med. Att ha koll på

bakgrundsinformationen om min respondent var därför av stor vikt. Efter att ha genomfört min första intervju arbetade jag om intervjuguiden till viss del då jag upplevt att vissa frågor var bristfälligt formulerade eller att ett antal frågor var överflödiga. Jag strukturerade min intervjuguide utifrån ett antal olika teman som jag formulerade frågor och underfrågor kring. De gällande temana var bakgrundsfrågor, bostad, arbete och studier samt framtid. Valet att ha färdigformulerade frågor under varje temaavsnitt grundade sig i att jag ville ha en viss koll på att jag berörde liknande temaområden för att i viss mån kunna jämföra resultaten. Alla frågor behövdes inte ställas under intervjuns gång, utan vissa besvarades utan att frågan i sig

(22)

17 Under intervjuerna behandlades tre olika temaområden: bostad, studier och arbete samt

framtid, förutom inledande bakgrundsfrågor. Viktiga ledord i min intervju kom att bli

könsskillnader, platsens påverkan, stress, framtidsplaner och känslor. Dessa ledord följde med genom hela processen med studien och kan återfinnas i resultatet i olika utsträckning.

Två av intervjuerna genomfördes via telefon och Skype av distansskäl. De tre sista

intervjuerna genomfördes genom personliga möten. Efter avslutad empiriinsamling kunde jag konstatera att de intervjuer som genomfördes med personliga möten är de intervjuer som gav mest och där fick jag och respondenten en bättre kontakt och samtalet flöt på bra. Intervjuerna via telefon och Skype fungerade tillfredsställande men det var svårare att skapa den viktiga kontakten med respondenten den vägen. Detta kan ha medfört att respondenterna inte svarade lika utförligt på intervjufrågorna som de respondenter jag träffade personligt, men trots det upplevde jag dock inte att det påverkade mina resultat på ett negativt sätt. Inför samtliga intervjuer hade jag kontakt med respondenten genom Facebook där jag berättade kort om min studie, deras medverkan och vad intervjun skulle komma att handla om. Vi beslutade även tid och eventuell plats för intervjun genom Facebook. Jag informerade även i förväg om att intervjun skulle komma att spelas in och att samtliga respondenter skulle få vara anonyma i uppsatsen. Inledningsvis på intervjun gav jag dem samma information igen och förklarade även vilka rättigheter de som respondenter har och att jag kommer att kontakta dem när uppsatsen är färdigställd. Samtliga intervjuer var mellan 40 – 60 minuter långa och den totala intervjutiden var cirka fyra timmar.

Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades efter genomförd intervju. Att transkribera innebär att forskaren skriver ned samtalet från tal till textform (Olsson & Sörensen, 2011). I mitt fall gjorde jag detta genom att jag lyssnade på den inspelade intervjun och skrev ned vad jag och respondenten sa i ett Word-dokument. Under transkriberingen av intervjuerna valde jag att bortse från uttryck som ehm och öhm eller liknande då jag tolkar att de saknar relevans. Jag har även i många fall valt att inte ta med meningar som respondenten påbörjar för att sedan ändra sig, exempelvis ”Det är nog… Jag tänker att det är nog såhär”. Jag tolkar att den första delen saknar relevans för min studie och valde därför att ej skriva ut dessa i

(23)

18 En viktig aspekt att räkna in i studien är forskarens egna erfarenheter och dennes förförståelse, i detta fallet jag. Min förförståelse är en viktig del i processen att tolka och analysera det insamlade materialet, även om det är mycket viktigt att resultatet även är välgrundat i vetenskapen (Olsson & Sörensen, 2011). Själva syftet med studien härstammar från

erfarenheter jag fått under min praktiktermin på Region Dalarna. Det är även ett ämne jag har egen insyn i, då jag själv flyttat från Dalarna till Karlstad, för att sedan flytta tillbaka till Dalarna igen efter två år. Därför blir det mycket viktigt att jag som forskare inte låter mina egna åsikter påverka materialet alltför mycket. Dessutom har jag som bakgrund för studien en kvantitativ studie som visar på vissa specifika resultat som jag baserat min egen studie på. Det är dock viktigt att jag som forskare inte låser mig vid denna studiens resultat utan

sammanställer min egen studie utifrån de resultat mina intervjuer genererat, även om de inte säkert stämmer överens med tidigare forskningsresultat.

Efter genomförda och transkriberade intervjuer läste jag igenom samtliga och genomförde en öppen kodning av mitt material. Öppen kodning handlar om att som forskare försöka fånga substansen i materialet och är en del av analysprocessen. Det handlar om att försöka bryta ner materialet utifrån specifika koder/teman och på så vis göra det mer greppbart (Olsson & Sörensen, 2011). Med utgångspunkt i de forskningsfrågor jag ställt upp samt det

bakgrundsmaterial jag insamlat, läste jag intervjuerna och inledde en öppen kodning för att se vad i intervjuerna jag fann intressant. Tanken vara att sammanföra mina fem intervjuer i ett försök att hitta likheter men även olikheter i mina respondenters utsagor. Eftersom

intervjuerna hade berört gemensamma teman var det inga större svårigheter att hitta

intressanta områden att lyfta fram i min uppsats. Efter att ha bearbetat materialet omarbetade jag mina teorier till viss del och la även till ytterligare en teori kring globalisering som passade bra för analys av det material jag samlat in.

4.4.

Etiska riktlinjer

Under hela arbetet med min uppsats har jag varit noga med att fundera kring hur jag ska förhålla mig till etiska riktlinjer. Jag ville i största mån undvika ledande frågor som på något vis kunde leda in mina respondenter mot ett visst svar eller få dem att uttrycka vissa känslor. En alltför ledande fråga hade kanske påverkat respondentens svar åt det ena eller andra hållet, vilket inte är tanken med min undersökning, då jag vill undersöka respondentens egna

(24)

19

skilja sig åt gällande stress?”. Hade samma fråga istället exempelvis ställts så här: ”Varför är kvinnor mer stressade än män?” hade kanske respondenten börjat fundera i de banorna och

därför även svarat enligt frågan trots att de egentligen inte upplevt just det. Detta kan både bero på att respondenten kan känna sig tvingad att svara det denne tror är rätt svar, eller att min ledande fråga påverkar respondentens funderingar i riktning mot ett specifikt svar. Det är dock inte helt enkelt att totalt undvika att vara ledande i min intervju, eftersom tanken med intervjun är att tala om ett antal förbestämda teman. I och med detta leder jag från början in mina respondenter på ett visst spår vilket såklart kan ha en påverkan på deras svar. Detta är ett problem som Aspers (2011) lyfter fram.

Inför samtliga intervjuer kontaktade jag respondenterna för att dels informera dem närmare kring studiens syfte och vilka teman vi skulle komma att beröra under intervjun, men även för att berätta vilka rättigheter de som respondenter har. Detta kallas informerat samtycke och innebär att respondenterna erhåller information kring studiens syfte, risker och fördelar med att delta i studien samt att deras deltagande i studien är frivilligt (Kvale & Brinkmann, 2009). Jag informerade samtliga respondenter om att de när som helst kan dra sig ur studien, samt att de inte på något sätt var tvingade att besvara alla frågor om de upplevde att någon fråga inte var bekväm att besvara. Jag informerade även om att studien sker i samarbete med Region Dalarna och att den färdiga uppsatsen kommer att publiceras online där de om de är

intresserade kan läsa den. För att inte påverka respondenternas utsagor alltför mycket fick de i förväg endast veta vilka teman som skulle behandlas (bostad, studier, arbete och framtid) men de fick ingen insyn i frågorna jag skulle komma att ställa. Detta för att de inte i förväg skulle ha en möjlighet att fundera kring vad de borde svara, utan för att svaren skulle vara så opåverkade som möjligt.

I min studie vill jag ge mina respondenter största möjliga konfidentialitet. Konfidentialitet innebär att deltagarna i studien i största möjliga mån inte ska kunna gå att identifiera i det färdiga materialet, och att det insamlade materialet inte delges obehöriga. Jag kan dock inte erbjuda eller garantera mina respondenter anonymitet, då anonymitet innebär att inte ens forskaren får veta vem respondenten är och samtligt material måste vara helt avidentifierat (Olsson & Sörensen, 2011). För att i största mån kunna bevara mina respondenters

(25)

20 uppsats kan känna igen respondenterna genom den knapphändiga information som lämnas ut. Jag måste därför bedöma om respondenterna kan skadas av sitt deltagande i min studie. Den etiska principen är att en studie ska göra gott och deltagande i studien ska riskera så liten skada som möjligt (Kvale & Brinkmann, 2009), vilket jag tolkar att min uppsats uppfyller. Mina respondenter delgavs även information om att ingen obehörig kommer att delges det inspelade materialet och att detta kommer att raderas efter färdigställd uppsats.

4.5.

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Med reliabilitet menas ofta graden av överensstämmelse mellan olika mätningar som genomförs med samma mätinstrument. En undersökning med hög reliabilitet ska kunna genomföras ett flertal gånger vid olika tidpunkter och av andra forskare och samma resultat ska då kunna uppnås (Olsson & Sörensen, 2011). Denna form av reliabilitet används dock främst i kvantitativ forskning, reliabilitet för kvalitativ forskning uppfattas något annorlunda. Min studie ämnar undersöka människors erfarenheter, upplevelser, känslor och attityder inför ett antal ämnen. Personers känslor, erfarenheter, upplevelser och attityder är inte beständiga utan förändras över tid vilket innebär att det är orealistiskt att tänka att vi skulle uppnå exakt samma resultat vid ytterligare en undersökning. Istället får jag för min kvalitativa studie se till reliabilitetsbegreppet på ett något annorlunda sätt. I en kvalitativ undersökning handlar det snarare om huruvida en annan forskare skulle kunna upptäcka samma eller liknande fenomen eller generera liknande strukturer i samma eller liknande sammanhang som min studie. Vidare handlar reliabilitet inom kvalitativ undersökning även om huruvida en annan forskare skulle ha möjlighet att sammankoppla ett annat empiriskt material med de begrepp jag i min studie använt för att analysera mitt insamlande material. Vi kan även se till huruvida min

intervjuguide går att använda på andra populationer för att undersöka samma fenomen. Dock ska inte en alltför stor vikt läggas vid att uppfylla en hög reliabilitet, då detta kan motverka kreativiteten i en intervju (Kvale & Brinkmann, 2009).

(26)

21 använda lämpliga begrepp och teorier för att förklara och analysera den insamlade empirin. Inledningsvis baserades min studie på kvantitativa resultat från två olika undersökningar, som jag valde att vidare undersöka genom en kvalitativ undersökning. Jag har genomgående i min uppsats utgått från den information jag erhållit genom mina intervjuer, sammanfogat delar från de olika intervjuerna och analyserat dessa med hjälp av de teorier och begrepp jag valt att använda mig av. Validiteten för min uppsats ökar genom att jag i min studie undersökt det jag från början tänkt undersöka, dock med ett litet annat resultat än jag från början förväntat mig. Jag resonerade även kring frågorna vad, varför och hur som en del i att öka validiteten i mitt arbete. Genom dessa tankegångar kom jag fram till att vad jag vill undersöka är hur unga kvinnor i Dalarna ser på sin framtid. Varför detta är intressant är för att unga kvinnor i allt högre grad verkar söka sig bort från Dalarna för studier och arbete utan att återvända till sin hemort igen. Mitt hur blev genom kvalitativa intervjuer med fem olika kvinnor som alla var födda och uppväxta i Dalarna, för att skapa en djupare förståelse kring deras känslor och tankegångar. Med dessa aspekter i åtanke har jag genomgående under arbetet kunnat säkerställa att min validitet upprätthålls på en bra nivå och att min studie inte svävar iväg. Om ett resultat från en kvalitativ studie anses vara tillförlitliga och giltiga återstår ofta en fråga om huruvida resultatet kan överföras på andra situationer eller urval, eller om intresset ligger helt lokalt. Generalisering tolkas dock lite olika beroende på om studien är kvantitativ eller kvalitativ (Kvale & Brinkmann, 2009). Då min kvalitativa studie dels är just kvalitativ och endast har fem respondenter är det inte helt enkelt att tala om generaliserbarhet i statistisk mening inom den undersökta populationen eller på andra populationer. Då min studie

behandlar känslor, tankar och upplevelser hos mina respondenter är det osannolikt att samtliga personer inom populationen känner, tänker och upplever samma sak. Det är även sannolikt att mina respondenter skulle ha gett andra svar om frågorna ställts av en annan forskare eller om intervjuerna hade genomförts vid en annan tidpunkt.

(27)

22 empiriska resultat jag genom min undersökning framkommit med generaliseras på så vis att det påvisar hur resultaten kan förstår och tolkas med hjälp av aktuella teorier. Så kan

(28)

23

5. Resultat och analys

Nedan kommer jag att presentera mitt resultat från de fem intervjuer jag genomfört och koppla samman dessa resultat med de teorier jag har valt med utgångspunkt i mitt syfte och mina frågeställningar. Jag kommer genomföra mina analyser och presentera mina resultat utifrån ett antal olika teman – Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld samt Att

stanna kvar. Mina fem intervjuer genomfördes med kvinnor i åldern 19 – 21 år som alla bor

eller har bott i södra Dalarna, i detta fallet städerna Säter, Borlänge samt Ludvika.

I resultatredovisningen och analysen kommer jag att arbeta med en frågeställning åt gången, för att förtydliga mina tankar och analysvägar för er läsare. Detta kommer senare att

sammanfattas i ett diskussionskapitel i slutet av uppsatsen. Syftet med denna studie är att se hur unga kvinnor ser på sin framtid och sina livsvillkor i form av utbildning, arbete och flyttplaner. Detta ska jag i följande kapitel försöka besvara genom att titta närmare på mitt intervjumaterial.

5.1.

Ett individualiserat samhälle

I detta första resultatkapitel ämnar jag analysera kring och försöka finna svar på min andra frågeställning - Vilka faktorer verkar påverka respondenterna att söka sig till högre

utbildning och arbete på annan ort? Efter att ha genomfört de fem intervjuerna till min studie

upptäckte jag ganska snabbt mycket intressanta mönster kring individualism och socialisation som återfanns i mina intervjuer. När jag frågade om huruvida de upplevde att de själva kunde påverka sitt eget liv svarade samtliga respondenter ja och uppgav som motivering att de själva bestämmer över sina liv och tar de slutgiltiga besluten.

”Upplever du att du kan påverka ditt eget liv?

- Ja men det tycker jag att jag kan göra. Väldigt mycket. Jag känner verkligen att det är mitt liv, det är inte någon annan som kommer in och styr och ställer över det.” (IP 3)

(29)

24 beteendemönster som ligger så djupt rotade att de troligtvis inte själva märker hur dessa faktorer påverkar dem och styr deras val åt det håll som samhället i stort vill. Under

intervjuerna ställdes även frågor kring om de lyssnar mycket på någon i deras närhet och om denne personen då skulle kunna påverka eller förändra tankar och beslut hos respondenten. Intressant är att mina respondenter anger att de har någon i sin närhet vars åsikter och tankar betyder mycket för dem och vilka de lyssnar på. Det varierar om respondenten upplever att dessa personers åsikter skulle kunna förändra deras beslut eller inte, men det finns en likhet och ett mönster kring att mina fem respondenter ändå lyssnar in andra personers tankar och åsikter.

”Upplever du att du påverkas mycket av vad andra säger och tycker?

- Ja, det beror på vad det handlar om. Men oftast gör man ju det eller ja det får en att tänka till beroende på vad det handlar om. Vissa tycker om olika idéer och det tänker man ju såklart eller följer dem såklart.” (IP 4)

Detta står i en intressant kontrast till det faktum att respondenten verkar anse sig kunna

påverka sitt eget liv och ta sina egna beslut. Som jag redovisade i teorigenomgången kan vi på grund av socialisationsprocesser vi genomgår under hela vår livstid inte påstå att vi tar beslut helt opåverkade av vår omgivning. Vi samlar ständigt information som talar om för oss vad som är lämpligt i olika situationer, och vi förhåller oss till dessa normer och värderingar på ett eller annat sätt (Bauman & May, 2001). Under min bearbetning av intervjumaterialet reagerar jag flera gånger på att det saknas en samstämmighet i varje respondents egna uttalanden. När jag öppet frågar om de känner sig påverkade i olika situationer uppger mina respondenter att de ibland kan påverkas av något, men att de alltid tar sina egna beslut.

”Hur tycker du att du påverkas av andras åsikter?

- Jag påverkas nästan ingenting alls, alltså visst det beror ju på vad åsikten är om. /…/ Men att, alltså jag brukar aldrig bry mig om vad folk tycker och tänker. Det kan vara om de har några negativa tankar om hur jag beter mig ibland och det kan jag ta åt mig, liksom så här att, ja men liksom att jag ska bli bättre på det. Men oftast så struntar jag i vad folk tycker och tänker” (IP 5)

Jag tolkar att respondenten anser att hon själv kan påverka sitt liv och att hon är ansvarig för vad som händer och sker i hennes nutid och framtid. En analys är att det finns en krock mellan socialisationsprocessen och individualiseringsprocessen. Beck (2012) menar att

(30)

25 Genom att skapa en värld där individualiseringen får större betydelse är det en rimlig tolkning att tro att vi genom detta mer eller mindre tvingas till utbildning och arbete. Som Beck (2012) skriver jagar vi ständigt efter att förverkliga oss själva, vilket idag ofta sker genom utbildning och bättre arbete. När dessa inte finns att finna på sin hemort tolkar jag att ungdomarna börjar röra sig till andra platser i Sverige och världen där de upplever att de har möjligheter att uppfylla sig själva och de drömmar och mål de har. Det mina respondenter upplever är deras egna val kan i själva verket analyseras vara en del av en socialisering och individualisering där hög utbildning och ett välbetalt jobb har blivit ett förväntat levnadssätt och nästintill ett krav från omvärlden.

”Har du upplevt att det finns någon generell åsikt här i Borlänge, på huruvida man ska flytta

eller stanna?

- Det är väl många som säger att man ska flytta och resa och ta vara på tiden medan man är ung. Åka runt innan man vill sätta sig ner och ta det lugnt med barn och familj och sånt. /…/ Att men passa på nu när du är ung liksom ut och res, upptäck och liksom sen kan du komma tillbaka och skapa familj och så vidare. /…/ Inte så mycket om att stanna. Och bara ta det lugnt från början. Nej det är inte så mycket vad man har hört liksom, utan det är oftast det här att gör det medan du är ung. Eller om det är något man verkligen vill plugga till. Då är det ju också såhär att plugga på en annan ort liksom, även fast det är en jättebra högskola här.” (IP 4)

IP 4 uttrycker tankar kring att det finns förväntningar på ungdomar som innebär att de bör flytta och resa samt utbilda sig på annan ort. Samhället, genom de människor vi har i vår omgivning, nästintill kräver att de unga kvinnor jag intervjuat ska vilja röra sig bort från sin hemort och upptäcka världen. Jag tolkar att detta bidrar till att ytterligare stärka de normer samhället idag bär på – att de unga kvinnorna ska vilja flytta, resa och utbilda sig på annan ort. Respondenterna införlivar dessa normer och upplever det vara egna val, vilket i själva verket kan tolkas vara en del av socialiserings- och individualiseringsprocessen.

Vidare fann jag i min empiri intressanta uttalanden som tyder på att det skapats någon slags norm kring vidare studier och arbete på annan ort, där jag upplever att det finns någon slags åsikt hos mina respondenter att kvinnor i högre grad vill och ska flytta för utbildning och arbete. Genom socialisation erhåller vi från födseln olika normer, attityder samt värderingar utifrån vilket biologiskt kön vi föds med (Berger & Luckmann, 1979). Bland annat innebär detta att vi skapar en strukturerad ordning kring kön där vi bestämmer vad som är kvinnlig och manligt samt vad som är normen (Hirdman, 1988).

”Upplever du att det finns någon skillnad mellan män och kvinnor hur man ser på det här med att

(31)

26

- /…/ Men jag tror att tjejer tar lite mer initiativ och tar lite mer, alltså är lite mer modigare och kan verkligen, ja men våga ta steget och flytta och sånt. Medan jag tror att killar är lite mer trygga, att de känner sig tryggare hemikring. Och att de liksom inte riktigt… inte riktigt tar det här steget som tjejer gör. Så jag tror att det är en skillnad faktiskt. Jag har liksom hört att, när man pratar med folk har man hört att det är mer tjejer som flyttar för att plugga eller göra någonting annat någon annanstans än killar.” (IP 5)

Som citatet ovan illustrerar verkar det hos min respondent råda en åsikt om att tjejer är mer villiga att röra på sig och i högre grad även flyttar för utbildning och arbete, vilket jag i denna studie härleder till genussystem. Jag tolkar att de traditionella normerna kring en arbetande make och en hemmafru inte längre anses vara applicerbara på ungdomar, utan nya normer kring vad de ska åstadkomma har skapats. Jag tolkar att vi mer och mer kan använda oss av Hirdmans (1988) begrepp kring genussystem, som ska förstås som en mer dynamisk struktur och inte en förutbestämd roll. Min analys är att normer kring utbildning och arbete är en av dessa förändringar vi kan se, där kvinnor mer och mer förväntas ta plats, komma iväg och utbilda sig. Flera av mina respondenter uttrycker också att de förväntas vilja flytta eller resa, utbilda sig och satsa på en karriär.

(32)

27

5.2.

En globaliserad värld

Detta andra resultatkapitel kommer försöka besvara och analysera min första frågeställning -

Hur verkar respondenternas framtidsplaner påverkas av omgivningen? Som Jensen och

Tollefsen (2012) beskriver lever vi i en allt mer globaliserad värld där ingenting längre är för långt bort. Så på vilket sätt kan globaliseringen ha påverkat mina respondenters livsvillkor, framtidsdrömmar och planer? Genomgående under intervjuerna beskriver mina respondenter någon slags önskan om att flytta till en annan ort, ett annat land eller få en möjlighet att resa. Det verkar vara mer regel än undantag att dessa unga kvinnor ska ta tillvara på världen och se så mycket av den som möjligt under deras livstid. Det verkar inte längre vara främmande att arbeta eller studera i ett helt annat land, långt bort från nära och kära och hemmets trygghet. Respondenterna verkar även känna påtryckningar från omgivningen att ta sig iväg från hemorten för att upptäcka andra delar av världen.

”Vad får du för reaktioner av nära och kära och vänner när du säger att du vill bo kvar?

- Ja, de flesta äldre i min släkt de, om man tänker liksom mormor och morfar och sånt, de vill ju att jag ska ut och upptäcka världen så, alltså de har ju sagt ja men varför stanna kvar i den här skithålan. Medan de yngre, alltså de i min ålder, de tycker liksom att man kan ut och resa och sånt absolut, men man vill gärna alltså ha den här tryggheten som man har här med familj och alltihopa.” (IP 5).

Citatet ovan visar att det även för en person som vill bo kvar i Dalarna inte är främmande att resa och upptäcka världen. Det handlar inte längre om ett ”antingen eller” – antingen flyttar du utomlands och skaffar ett liv där eller så bor du kvar i din hemort – utan världen står öppen för dig oavsett var du väljer att bosätta dig. Det verkar inte heller vara endast arbete eller utbildning som lockar respondenterna att flytta till nya platser, utan andra kulturer och levnadssätt verkar spela minst lika stor roll.

”Är det av några speciella anledningar du skulle vilja flytta utomlands?

- Alltså jag tror bara testa liksom… liksom annat land, det är andra kulturer och allt sånt. Så det är väl det som känns spännande. /…/ Jag har alltid varit fascinerad av Nya Zeeland men det är ju så himla långt… det är ju ett så stort steg liksom. Så jag tänkte att man kanske borde testa något i Europa först och sedan liksom ta sig vidare.” (IP 3)

(33)

28 som är vad som lockar henne att flytta, utan spänningen i att prova på att leva i en annan kultur väger tungt.

Jag analyserar att globaliseringen blir en viktig faktor att ta i beaktande när vi analyserar varför dessa unga kvinnor jag intervjuat väljer att flytta från Dalarna – eller varför de skulle kunna tänka sig att flytta från Dalarna. Vi måste se till att den närmsta omgivningen inte längre är det enda ungdomarna har att förhålla sig till, och att vi genom sociala medier lockas av bilder och texter från andra världsdelar. Som Jensen och Tollefsen (2012) skriver har individen idag större möjligheter att forma sitt liv, i och med att globaliseringen förändrar vårt samhälle och ger individen nya möjligheter att se sig om och utvecklas. Detta medför att vi också måste omdefiniera exempelvis familj, personlig identitet eller könsnormer (Jensen & Tollefsen, 2012). Appadurai (1996) beskriver hur globaliseringen har medfört att vi inte längre är bundna till nationer, regioner eller världsdelar, utan att globaliseringen av

massmedia gör att vi kan finna vad vi söker var som helst på jorden. Appadurai (1996) menar dock att globaliseringen i sig inte är ny, men att massmedian bidragit till att vi fått en helt annan instabilitet och ett annat flöde i vår moderna värld.

Jag tolkar att globaliseringen kan ha en viktig roll till varför dessa unga kvinnor söker sig bort från sin hemort för boende, arbete och studier på andra orter eller i andra länder. Eftersom världen idag blir allt mindre ser vi även lättare vilka möjligheter som ligger oss tillhanda på andra platser i världen, varför jag anser att det inte blir motiverat att stanna kvar i sin hemort. En hemort där det mesta är känt, upptäckt och din framtid ganska självklar ställs mot en hel värld av nya upptäckter och spännande utmaningar.

”Tycker du att det är en viktig del av din framtid att flytta? /…/

- Ja ja gud ja. Jag tror inte att man mår så bra av att bo på samma ställe i hela sitt liv. Jag tror att man utvecklas som människa genom att testa nytt liksom. /…/ Man borde testa på olika grejer så man vet vad som passar en själv.” (IP 1).

Respondenten ovan verkar uttrycka en åsikt om att man ska ut och upptäcka den värld som ligger så nära tillhands. Jag tror att det är viktigt att inte glömma det globala perspektivet vid en liknande analys, då dagens ungdomar har växt upp med helt andra förutsättningar än tidigare generationer vad gäller möjligheter att röra på sig, upptäcka och resa. Detta tolkar jag kan vara en av anledningarna till att flera av mina respondenter påtalar att de flesta

(34)

29 upptäcker världen skapas rimligen också en press på andra ungdomar att man måste eller ska göra liknande saker med sitt liv. Som Appadurai (1996) skriver är globaliseringen inget nytt fenomen, utan migration har skett under lång tid i historien. Därför tolkar jag att fenomenet där ungdomar vill resa och flytta till andra länder i sig inte är ett fullkomligt nytt fenomen unikt för denna generation, men att ungdomar idag har helt andra möjligheter samt att världen är öppen för detta på ett helt annat sätt. Den globaliserade massmedian tillsammans med en öppenhet för migration gör att ungdomar idag ser möjligheter och lockas iväg på ett annat sätt än jag tolkar att tidigare generationer gjort.

”Har du upplevt /…/ att det finns någon slags åsikt om att du ska flytta därifrån och uppleva

någonting annat eller hur upplever du att andra runtomkring dig ser på den frågan? - Ja de flesta säger ju att fy fan vad skönt det ska vara att sluta så man kan flytta härifrån sen eller… det är många som… om man säger att jamen jag skulle kunna tänka mig att bo kvar, de blir alldeles… vissa blir alldeles chockade. För att, jag vet inte, många liksom kör på med det här att fan vad skönt det skulle vara att flytta härifrån och slippa den här skiten.” (IP 2).

Respondenten uttrycker i ovan angivna citat hur denne påverkas att lämna sin hemort för att leva på en annan ort. Flera av respondenterna påtalar liknande saker där de blir ifrågasatta varför de stannar kvar på sin hemort samt varför de flyttar tillbaka. Genomgående vid intervjuerna kan jag tolka att samtliga respondenter någon gång har upplevt att det på deras hemorter i Dalarna finns någon slags åsikt om att de inte ska bli kvar på orten resten av livet, utan att de bör flytta och upptäcka nya platser. Viljan att stanna blir istället mer eller mindre bemött med chock och förvåning.

Som jag tar upp i teorikapitlet finns det något som kallas lokala genuskontrakt som talar om vad som anses kvinnligt och manligt och vilka förväntningar det finns på män och kvinnor på olika platser. Eftersom dessa kontrakt kan skilja sig åt bör de förstås och ses som just lokala, men även möjliga att bryta och göra motstånd mot (Hedfeldt, Trumberg & Forsberg, 2011). En analys till varför mina respondenter väljer att lämna Dalarna kan vara för att söka sig till orter med andra former av genuskontrakt där de känner sig mer passande. Rimligen skiljer sig genuskontrakt mellan exempelvis mindre bruksorter och större storstäder. Jag tolkar att storstäder i regel har ett mer modernt genuskontrakt med andra åsikter om vad som är kvinnligt och manligt, i jämförelse med en bruksort där det rimligen kan vara ett mer

(35)

30 genuskontrakt skulle då kunna ses som begränsande och ej optimal vilket gör att

individualiseringen driver unga kvinnor födda i orter med dessa genuskontrakt bort från sina hemorter till större orter med modernare genuskontrakt.

”Vad ser du för fördelar med att flytta till en annan ort än den du var uppväxt i?

- Ja alltså… utbudet liksom. Jämfört med att bo i en småstad där man känner alla, det är inavel och samma gamla tant som jobbar på Ica Nära liksom, som hon gjort i hela sin uppväxt. Nej men det är som sagt utbudet och framförallt när man är musikintresserad liksom, scenen för musik i Dalarna är ju inte lika stor som den är i storstäder.” (IP 1).

Som IP 1 uttrycker finns en önskan om att ge sig av till städer med ett annat utbud och andra möjligheter för att utöva sitt intresse, vilket också kan tolkas som en önskan att befinna sig i en stad med andra, modernare genuskontrakt. Att söka sig från en bruksort där du känner de flesta och där ett yrke blir en identitet och ett livslångt uppdrag till en större stad där

möjligheterna är andra och där du är friare kan ses som ett motstånd mot de genuskontrakt som finns i Dalarna. Alla människor förhåller sig till genuskontrakten, bland annat genom att flytta till en plats med andra genuskontrakt (Hedfeldt, Trumberg & Forsberg, 2011). Jag upplever att detta är något som berörd respondent har gjort. Hon uttrycker heller ingen önskan om att bosätta sig permanent i Dalarna igen, men vill inte förlora sin koppling till Dalarna då länet fortfarande är viktigt för henne. Detta kan ses som en effekt av att hon flyttat till en ort med andra genuskontrakt där hon själv upplevt sig passa bättre och därför inte vill återvända till Dalarna. Min analys blir att det är av stor vikt att de unga kvinnorna i Dalarna får chansen att påverka och förhandla de befintliga genuskontrakten för att kunna medverka till att skapa en attraktiv region för unga kvinnor.

5.3.

Att stanna kvar

References

Related documents

Oddskvoterna för individer utan barn indikerar att sannolikheten är mellan 28 till 272 pro- cent högre att flytta för de som blev arbetslösa jämfört med de individer som

Följden blev att Afrikas handel redan långt före kolonialismen till största delen kom att bestå av råvaruexport till andra kontinenter, till Europa och Arabien över Sahara och

Även Boch-Waldorff med flera (2013) skriver att det finns mycket mer att lära om hur logiker påverkar varför aktörer beter sig på ett specifikt sätt. Därför är det intressant

organisationer eller mellan länder menar Ellmin. Författaren understryker konfliktbegreppets mångsidighet, från små konflikter till stora, enligt författaren finns det inte

I en databas finns en ”motor” som sköter arbetet med att organisera data och den hjälper oss att söka efter data på ett smart och snabbt sätt.. DBHS DataBas Hanterings System

Kontinuerlig coachning: ”Hur fungerar jobbet för dig?” (Jonkman, 2011, s. Något som generation Y saknar är tid. De vill ha kvar alla fritidsintressen och umgänge, men

Individurval är normalt att rekommendera, men hushållsurval kan i vissa fall också vara lämpligt. Dessa urval dras lämpligen från länsstyrelsens nummerband över mantalsskrivna

Att inte vara tjock länkas således till Annas estniska släktskap, men det gör också ätandet, genom att favoriträtter förs vidare från en generation till en annan: ”[o]ch