Personlighet, självkänsla och självmedvetenhet
Josefine Vesterholm
Handledare: Nathalie Hassmén
Examinator: Eva Mauritzson-Sandberg PSYKOLOGI III, C-UPPSATS 2010
STOCKHOLMS UNIVERSITET
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
Personlighet, självkänsla och självmedvetenhet.
Josefine Vesterholm
Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedventenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktighet, samvetsgrannhet, vänlighet, känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4år). Resultatet visade på att det fanns signifikanta samband mellan personlighetsdimensionerna vänlighet, samvetsgrannhet, mental instabilitet och självkänsla. Det framkom också att det fanns signifikant samband mellan personlighetsdimensionen öppenhet och självmedvetenhet. Sambandet beror nog på just öppenhet. Studien visade att det finns mycket mer att forska kring när det gäller personlighet, självkänsla och självmedvetenhet.
Har personliga egenskaper som exempelvis öppenhet eller neuroticism något samband med självkänsla och självmedvetenhet? Det finns omfattande forskning kring de personlighets- dimensioner som omfattas av Big Five, och även viss forskning kring deras samband med självkänsla. Dock har dessa studier utgått från att betrakta självkänsla framför allt som ett endimensionellt fenomen (Wennberg & Wennberg, 1995). Mindre studerat är sambanden mellan personlighetsdimensionerna i the Big Five och självkänsla som en två-dimensionellt fenomen och med självmedvetenhet.
The Big Five bygger på tester som baseras på analyser av lexikaliskt material. Det har i studier av språkanvändningen inom flera språk vad gäller beskrivningar av personligheten framkommit med olika statistiska metoder att det skulle kunna finnas fem utmärkande personlighetsdimensioner (Costa & McCrae, 1988; Goldberg, 1990). Femfaktorteorin, eller Big Five-teorin, är en personlighetsteori som har som utgångspunkt att förklara hur människors personligheter har urskiljbara, speciella drag som inte är kultur- eller situationsberoende. Femfaktorteorin särskiljer fem faktorer som anses vara centrala för personligheten. Dessa fem egenskaper är: öppenhet, samvetsgrannhet, utåtriktning, vänlighet, samt mental instabilitet (Goldberg, 1990).
Testets ursprung går tillbaka till studier som gjordes i mitten av 1900 talet, och Big Five har en väldigt dominerande och framträdande roll i beskrivningen av människors personlighet.
”Big Five” modellen har blivit mycket använd inom personlighetstestning. En person som ligger högt på dimensionen öppenhet, förklaras som äventyrlig, fantasifull och spontan. En
person som är samvetsgrann kan beskrivas som en person som planerar mycket och vill ha allt organiserat och som även är målmedveten, en tendens att vara självdisciplinerad, agera plikttroget, målinriktning, att planera mer än att vara spontan. En person som är utåtriktad kan beskrivas som mycket social och sällskaplig, men vill också ha action och söker spänning.
Personen är full av energi, positiva känslor, självsäkerhet, och har alltså en tendens att söka stimulans och sällskap. Individer som ligger högt på vänlighet tenderar att vara ärliga och ödmjuka personer som är positivt inställd till andra människor och av naturen förlåtande.
Medans en person som beskrivs ha drag av neuroticism, har en tendens att uppleva obehagliga känslor lätt, som till exempel ilska, ångest, depression, eller emotionell sårbarhet (Costa &
McCrae, 1988). I Figur 1 sammanfattas detta översiktligt.
Figur 1. En av författaren sammansatt figur utifrån Big Five modellen av (McCrae & Costa 1988)
Självkänsla enligt (Juul, 1998) är ”vår kunskap om och upplevelse av vilka vi själva är”.
Självkänsla kan bildligt beskrivas som ett slags inre centrum eller kärna. Det innebär att ”vila i sig själv”, ”vara nöjd med sig själv”. (Juul, 1998, sid nr 245-254). Alltså, självkänsla innebär hur en individ betraktar och värderar sig själv.
Självkänsla är ett mycket diskuterat begrepp inom psykologin. Flera av de existerande skalorna för att mäta självkänsla anses av en del att de inte lyckats komma fram till den empiriska essensen av begreppet (Johnson, 1998). En stor del av den forskning som har gjorts i självkänsla har berört global självkänsla, alltså att självkänsla betraktas som ett endimesionellt fenomen, vilket även gäller för mätningen av självkänsla i SE (Self-Esteem Scale). I enlighet med Rosenbergs (1965) skala för global självkänsla definieras självkänsla som individens positiva eller negativa attityd som helhet gentemot självet. Enligt Rosenberg har en individ med en hög självkänsla självrespekt och självvärde. Den individen behöver nödvändigtvis inte anse sig själv som bättre än andra, men känner sig heller inte sämre än andra. Individen med en hög självkänsla ser sina begränsningar och räknar med att växa och
Öppenhet- (openness) gillar äventyr, fantasi
Utåtriktning- (Extraversion) socialt öppen, sällskaplig livlig, söker spänning
Samvetsgrannhet- (Conscientiousness) planerare, grundlig, noggrann och målmedveten.
Vänlighet- (Agreeableness) positivt inställd till andra, ärlig, ödmjuk Mental instabilitet-
(Neuroticism) tendens till obehagliga känslor, humör instabilitet, stresskänslig, orolig/ängslig.
PERSONLIGHET
förbättra sig. Rosenberg (1965) menar att ha en låg självkänsla innebär att individen känner ett avvisande mot sig själv, ett missnöje, ett självförakt och att individens självbild inte är tilltalande då individen skulle vilja att den såg annorlunda ut.
Relationen mellan självkänsla och the Big Five har visade på starka positiva samband mellan självkänsla och neuroticism, ringa samband mellan självkänsla och extraversion och samvets- grannhet. Det fanns ett relativt starkt positivt samband mellan självkänsla och vänlighet och öppenhet (Robins, Tracy, Trzesniewski, Potter, & Gosling, 2001). Farmer, Jarvis, Berent och Corbett (2001) studerade också självkänsla och the Big Five, och deras studie visade att hög självkänsla var negativt korrelerat med mental instabilitet, med andra ord hög självkänsla visade samband med låga nivåer av mental instabilitet och tvärtom. Hög självkänsla var även korrelerat med högre nivåer av utåtriktning och lägre nivåer av vänlighet. Så utifrån deras studie är individer som anser sig vara mentalt stabila, har en utåtriktning som egenskap och inte har alltför höga nivåer av vänlighet, är de individer som sannolikt har högre nivåer av självkänsla (Jarvis, Berent & Corbett, 2001).
Självkänsla kan delas in i två dimensioner bas-självkänsla och förvärvad eller prestationsbaserad självkänsla. I en studie av Johnsson 1998 undersöks stabiliteten i självkänslan. Studien visade att bas-självkänslan var stabil över tid medans den förvärvade självkänslan var instabil. Det som påverkade instabiliteten enligt Johnsson var att den förvärvade självkänslan var beroende av att känna sig bra, kompetent, viktig och att vara accepterad av andra för att den skulle bestå. Personer med låg bas-självkänsla var extra känsliga vid negativa förändringar som gjorde den förvärvade självkänslan mer instabil.
Negativa händelser påverkade mer den förvärvade självkänslan än bas-självkänslan. Tidigare forskning har också visar på ett samband mellan prestationbaserad självkänsla och bas självkänsla och att det finns ett samband mellan låg självkänsla och depression. Det finns också forskning som visat att prestationsbaserad självkänsla samvarierar positivt med perfektionism.
Den personliga målsättning och rollen av karaktärsdrag som finns i personligheten är en fråga.
Skillnaden i karaktärsdrag och personlighet kan betyda att människor ser sig själva på ett sätt och upplevs av andra på ett annat sätt (Peeters, Cornelissen & Pandelaere, 2003). Peeters, Cornelissen och Pandelaere (2003) gjorde ett experiment som gick ut på att jämföra sättet en individ ser på sig själv och på vilket sätt andra människor ser på denna individ. Resultatet blev att ofta så stämmer inte den egna bilden, den som individen har av sig själv, med bilden andra har av individen.
Självmedvetenhet handlar om hur väl en individ känner sig själv och hur han eller hon förhåller sig till det han eller hon vet. Individens hantering av inte tankar och känslor samt förmågan att integrera med andra människor och förmågan att fungera i sociala sammanhang.
(Gunnars, 2005) En person som har kontroll över sitt eget sätt att agera och verkligen vet hur och vad han eler hon tänker och gör anses ha en hög självmedvetenhet. Alltså, självmedvetenhet bygger på individens hantering av tankar och känslor samt förmågan att integrera med andra människor och förmågan att fungera i sociala sammanhang (Gunnars, 2005).
Psykologisk forskning har visat att när människor fokuserar på sig själva så tenderar de att ganska ofta må lite sämre än annars. Teorin om självmedvetenhet (self-awareness theory) säger att människor generellt inte är särskilt självmedvetna men att vissa situationer gör individen mer medveten. Exempel på sådana situationer är när han eller hon står framför en
spegel, inför en folksamling eller kanske framför en kamera för att bli fotad. Detta ökar medvetenheten om självet och individen börjar jämföra sig med hur han eller hon tycker att han eller hon borde vara. Ett sådant jämförande leder ofta till att upplevelser av oönskade känslor. En del människor tenderar också överlag vara mer självmedvetna än andra, oavsett situation ( Brehm, Kassin, & Fein, 2002)
På ett positivt sätt medför självmedvetenhet att individen förstår sina egna tankar och känslor bättre och kan på så sätt veta hur han eller hon skall hantera olika situationer som uppstår i livet. Genom att vara medveten om sin kropp och sitt mentala i olika situationer är det möjligt att utveckla större självkännedom (Hassmén, Hassmén, & Plate, 2003). Personer som funderar mycket på sig själva och är väldigt självmedvetna, är dock oftare deprimerade än personer som inte är lika självfokuserade. Alkoholism och ångest är exempel på psykiatriska störningar och tillstånd som är vanligare bland mycket självmedvetna individer.
Det är vanligt att betrakta självmedvetenhet som bestående av två dimensioner: Privat självmedvetenhet och Offentlig självmedvetenhet (Brehm, Kassin, & Fein, 2002). Privat självmedvetenhet är om individens uppmärksamhetsfokus är inriktat på självförståelse, individen har insikt i sina egna tankar, känslor, alltså att individen fokuserar på sig själv (Gunnars, 2005). Offentlig självmedvetenhet är om uppmärksamhetsfokus ligger på vad individen tror andra har för åsikter och upplevelser (Gunnars, 2005). Alltså att individen fokuserar på vad andra kan tycka och tänka om en själv i sociala sammanhang, ett fokus på sig själv som ett socialt objekt. Det kan vara positivt att ha hög privat självmedvetenhet och lägre offentlig självmedvetenhet eftersom då är du mer fokuserad på dig själv än på vad andra människor tycker och tänker (Gunnars, 2005). Det borde finnas ett samband mellan bigfive och självmedvetenhet eftersom personligheten borde påverka hur individen är och vad som är viktigast för henne eller honom. Är det vad individen själv tycker om sig eller vad andra tycker om henne eller honom som är viktigast för denna individ.
Syftet med studien var utifrån ovanstående att undersöka om människors personliga egenskaper utifrån Big Five personlighetsdimensioner(vänlighet, öppenhet, utåtriktning, mentalinstabilitet och samvetsgrannhet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet.
Metod Undersökningsdeltagare
Sammanlagt deltog 50 personer, varav 25 män (medelålder 39,6 år; sd=13,94) och 25 kvinnor (medelålder 40,4år; sd=10,14).
Instrument
Instrumentet bestod av en enkät med 4 olika delar och en informations sida om undersökningen. (se Bilaga 1). Enkäten behandlade bakgrundsfakta, personliga egenskaper och två delar handlade om självkänsla. Den första delen var om undersökningsdeltagarnas bakgrund med frågor om kön och ålder. Denna del bestod av 6 frågor där 2 var med alternativ och de andra 4 var öppna frågor.
Del A var för att studera självmedvetenhet då användes det etablerade testet SC (self confidence scale), ett frågeformulär som syftar till att mäta skattningar av offentlig respektive privat självmedvetenhet. Testet består av totalt 23 frågor med svarsalternativ i form av en 5-
gradigskala från 0” Ej utmärkande för mig” till 4 ”I mycket hög grad utmärkande för mig”
(Nystedt & Smari, 1989).
Del B var för att studera självkänsla. Där användes det standardiserade och normaltestade formuläret SE (Self-Esteem Scale) som innehöll totalt 26 frågor (Forsman & Johnson, 1996).
Frågorna var randomiserade och delades lika mellan bas-självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Testets utformning var en femgradig skala från 1 ”instämmer inte alls” till 5
”Instämmer helt” (Forsman & Johnson, 1996).
Del C var för att studera undersökningsdeltagarnas personliga egenskaper användes en svensk översättning av Big Five Den består av 44 påståenden med en femgradig Likert skala från
”håller inte alls med” till ”håller med helt ”. Instrumentet mäter de fem personliga egenskaperna utåtvändhet, trevlighet, känslolabilitet, öppenhet & samvetsgrannhet (John &
Srivastava, 1999).
Procedur
Efter att enkäten utformats testades den på fyra personer som svarade högt hur de tänkte och gav värdefulla synpunkter och kommentarer. De var alla fyra studenter vid Stockholms universitet.
Efter vissa ändringar kontaktades de två förtagen för att komma fram till en passande dag för undersökningen. Måndagens morgonmöte var det som bestämdes på ett av företagen. Och det andra var jag välkommen till under en förmiddag för att själv gå runt på en av avdelningarna och lämna ut enkäterna. Jag var själv undersökningsledare och informerade om studiens syfte, upplägg och forskarens ansvar om inlämnade uppgifter. Lämnade ut enkäten. Insamling av enkäten skedde direkt efterutlämnandet.
Resultat
Resultaten visade att medelvärden för de olika personliga egenskaperna skiljer sig åt (se tabell 1). Vänlighet och samvetsgrannhet skattade deltagarna med högst sedan kom utåtvändhet och öppenhet. Det sämsta medelvärdet 2,46 hade mental instabilitet.
Tabell 1. Medelvärde och standardavvikelse för personliga egenskaper som undersökningsdeltagarna angav (n= 50)
Resultaten för självmedvetenhet och självkänsla visade att försökspersonerna skattade sig själva med högre offentlig självmedvetenhet än privat självmedvetenhet. Medans nästan ingen skillnad mellan bas-självkänsla och förvärvad självkänsla
Egenskaper M S
Utåtvändhet 3,54 0,54
Vänlighet 3,94 0,51
Mental instabilitet 2,46 0,69
Öppenhet 3,13 0,75
Samvetsgrannhet 3,73 0,62
Egenskaper M S
Privat självmedvetenhet 11,38 3,9
Offentlig
självmedvetenhet 18,38 4,1
Bas-självkänsla 4,0 0,62
Förvärvad självkänsla 3,7 0,33
Tabell 2. Medelvärde och standardavvikelse för privat självmedvetenhet, offentlig självmedvetenhet, bas-självkänsla och förvärvad självkänsla som undersökningsdeltagarna angav (n=50)
För att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan personlighets- dimensionerna (öppenhet, samvetsgrannhet, mental instabilitet, vänlighet och utåtriktning) och graden av bas självkänsla, förvärvad självkänsla, privat självmedvetenhet och offentlig självmedvetenhet användes personskorrelationskoefficient. Vilken visade på att det fanns ett signifikant samband mellan öppenhet och privat självmedvetenhet, det fanns också ett positivt signifikant samband mellan bas självkänsla och vänlighet och ett starkt negativt signifikant samband mellan mental instabilitet och bas-självkänsla. Mellan förvärvad självkänsla och vänlighet fanns ett positivt signifikant samband och även mellan förvärvad självkänsla och samvetsgrannhet fanns ett positivt signifikant samband. ( se Figur 3).
Tabell 3. Korrelation för personliga egenskaper, bas självkänsla, förvärvad självkänsla, privat självmedvetenhet och offentlig självmedvetenhet som försökspersonerna angav (n= 50). * signifikansnivå p<0,05.
Egenskaper M S
Korrelation Offentlig
självmedvetenhet
Korrelation Privat
självmedvetenhet
Korrelation Bas- självkänsla
Korrelation Förvärvad självkänsla
Utåtvändhet 3,54 ,54 ,133 ,205 ,272 ,238
Vänlighet 3,94 ,51 ,086 -,086 ,424* ,303*
Mental instabilitet 2,46 ,69 ,006 ,122 -,560* -,210
Öppenhet 3,13 ,75 ,154 ,282* ,218 ,171
Samvetsgrannhet 3,73 ,62 ,039 -,0,67 ,197 ,392*
Diskussion
Syftet med studien var att undersöka om personlighet hade någon effekt på självkänsla och självmedvetenhet. Sambandet mellan självkänsla och självmedvetenhet var inte signifikant, vilket innebär att det kanske inte finns något samband mellan dessa faktorer. Däremot kunde studien påvisa samband mellan privat självmedvetenhet och personlighetsdimensionen öppenhet. Den privata självmedvetenheten innebär att individens uppmärksamhetsfokus är självförståelse, individen har insikt i sina egna tankar m.m alltså individen fokuserar på sig själv och då kanske har lättare att vara öppen och social till andra. För om individen inte är lika fokuserad på vad andra ska tycka om en själv är det kanske lättare att vara öppen och inte rädd för att göra eller säga fel saker när han eller hon inte är så fokuserad på vad andra ska tycka. Vilket kan beror på att om en person har en mer öppen personlighet har han eller hon kanske en öppnare syn på sig själv. Självmedvetenhet gör att individen kan förstår sina egna tankar och känslor bättre (Hassmén, Hassmén, & Plate, 2003),vilket verkar vara lättare för personer med öppenhet som personlighetsegenskap. Men hur en individ ser på sig själv och hur andra ser på individen är en intressant del, individen ser alltså ofta på sig själv på ett sätt som oftast inte andra gör. Alltså som person har en bild av sig själv och bilden som andra har
kan vara helt annorlunda (Peeters, Cornelissen & Pandelaere, 2003). Hur självmedvetna är människor då, vem har rätt eller finns det två sätt se på sig själv eller är det individen som ser på sig själva på rätt sätt, men andra uppfattar individen fel, kan vara relevant forskning.
Studien visade också signifikanta resultat mellan självkänsla och personlighet, vilket tidigare forskning också har visat. Tidigare studier har visat på starka samband mellan självkänsla och mental instabilitet, ringa samband mellan självkänsla och utåtriktning och samvetsgrannhet.
(Robins, Tracy, Trzesniewski, Potter & Gosling, 2001). Det fanns ett positivt samband medan Bas-självkänsla och vänlighet och är det kanske så att har du bas-självkänsla är du tryggare i dig själv, vilket kan leda till ett vänligare sätt mot andra eftersom du då inte känner dig säker på dig själv. Det fanns däremot ett negativt samband mellan bas-självkänsla och mental instabilitet, vilket kanske kan förstås av att en individ med en stark bas-självkänsla har lättare att ta motgångar. Medans en person som beskrivs vara mentalt instabil har en tendens att uppleva obehagliga känslor, som exempel ilska, ångest, depression, eller emotionell sårbarhet (Costa & McCrae, 1988). Studien visar också att det fanns ett samband mellan förvärvad självkänsla och vänlighet och samvetsgrannhet. Det sambandet tyder på just förvärvad självkänsla, för att få och ha förvärvad självkänsla måste individen lyckas med det han eller hon planerar och vill prestera, och för att lyckas med det är det ofta nödvändigt med kontroll och det är relaterat till personlighetsegenskapen samvetsgrannhet (planerare, grundlig, noggrann och målmedveten) (Costa & McCrae, 1988).
För vidare forskning skulle det vara intressant att se ur genus perspektiv och också göra en studie över tid, för att se hur och om självkänsla och personlighet förändras i relation till varandra. Forskning om hur individen ser på sig själv jämfört med hur andra ser på individen tycker jag också skulle vara intressant att kolla vidare på. Det hade då varit intressant att se hur en individ betraktar sig själv i förhållande till hur andra ser på en utifrån personlighet, självkänsla och självmedvetenhet.
En stor brist i undersökningen var antalet undersökningsdeltagare. Det var få deltagare, och det hade kanske varit bättre att gjort undersökningen på en specifik grupp t.ex idrottslag, skolklass eller liknande. Undersökningsmetoden som användes var ju en enkätkonstruktion med 4 olika delar, vilket deltagarna kan ha känt som lång. Detta kan har gjort att undersökningsdeltagarna tröttnat och svarat enligt ett visst mönster till exempel alltid i mitten för att inte ta nån bestämd ståndpunkt alls. Undersökningsdeltagarna kan också ha svarat efter vad som är socialt accepterat eller efter vad de tror att forskaren vill ha för svar. [dessa två föregående påståenden är självklara och gäller i princip alla enkätstudier, varför är det relevant att ta upp för just din studie? Om det inte finns ngt speciellt skäl är det tveksamt att ha med dessa ”lärobokskommentarer”] Det som också känns viktigt är hur pass en individs personliga egenskaper kan mätas av 44 påståenden. Går det och det är dessutom egenrapporterade värden.
Referenser
Juul L.(1998) Ditt kompetenta barn. På väg mot nya värderingar för familjen. W & W
Atkinson, Atkinson, Smith, E. E., Bem, D. J., & Nolen-Hoeksema, S. (2000). Introduction to psychology (13th ed.)
Fenigstein, A., Scheier, M. F., & Buss, A. H. (1975). Public and private self-consciousness: Assessment and theory. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 43, 522-527
Forsman, L., & Johnson, M. (1996). Dimensionality and validity of two scales measuring different aspects of self-esteem. Scandinavian Journal of Psychology, 37, 1–15.
Goldberg, L.R. (1990). Personality processes and individual differences. An alternative "description of personality": The big-five factor structure. Personality of Personality and Social Psychology, 59, 1216-1229.
Costa, P.T., & McCrae, R.R. (1988). Personality in adulthood: A sex-year longitudinal study of self-reports and spouse ratings on the NEO personality inventory. Journal of Personality and Social Psychology, 54, 853-863.
Hassmén, P., Hassmén, N., Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Johnson, M. (1998). Self-esteem stability: The importance of basic self-esteem and competence strivings for the stability of global self-esteem. European Journal of Personality, 12, 103-116
Social Psychology. Författare: Brehm, S., Kassin, S. & Fein, S. Förlag: Houghton Mifflin Company, Boston Koivula, N., Hassmén, P., & Fallby, J. (2002). Self-esteem and perfectionism in elite athletes: Effects on competitive anxiety and self-confidence. Personal and Individual Differences, 32, 865-875. (Gunnars, Idrottspsykologi 2005)
Peeters, G., Cornelissen, I., Pandelaere, M. (2003). Approach-avoidance values of target-directed behaviours elicited by target-traits. Current psychology letters: behaviour, brain and cognition, 11(2).
Robins, R. W., Tracy, J. D., Trzesniewski, K., Potter, J., & Gosling, S. D. (2001). Personality correlates of self- esteem. Journal of Research in Personality, 35, 463-482.
Rosenberg, M. (1965). Society and the adolescent self-image. Princeton
Social Psychology. Författare: Brehm, S., Kassin, S. & Fein, S. Förlag: Houghton Mifflin Company, Boston The Big Five Trait Taxonomy: History, measurement, and theoretical perspectives. In L. A. Pervin & O. P.
John (Eds.), Handbook of Personality: Theory and Research (2nd ed., pp. 102-138), New York: Guilford Press.
Wennberg, B., Wennberg, S. (1995). Spelet kring självkänslan., Rabén Prisma)
