Mannen med makt och den omhändertagande kvinnan

(1)

Examensarbete 15 hp – kandidatnivå

Journalistik

Mannen med makt och den

omhändertagande kvinnan

En studie om genusrepresentation i debattprogram

i TV4 och SVT

Sanne Svensson Johanna Wikström

(2)

Abstract

Authors: Johanna Wikström & Sanne Svensson

Title: 45/55 versus 40/60. A study of representation of gender in debate programs Level: BA Thesis in Journalism

Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 60

We have studied the differences between people debating on a program in a public service-channel and a privately-owned channel. We have chosen the two biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channel TV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in a

quantitative content analysis studied female and male, how many of each that are participating, how long time they talk in the program and in what role they have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet the spring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosell study “30/70. A study of women and men who speak in SVT´s Debatt.” From the same season. We have also investigated 10 episodes of each program from fall 2011, we wanted to see if there were any changes made during the years. The results show that Kvällsöppet in the privately-owned channel is more equal between the gender. The speaking time and the proportion of participants is 45 percent women and 55 percent men in 2011 and 40/60 in 2010.

The program Debatt in the public service channel got the result 40/60 fall in 2011 and 30/70 in spring 2010. To study the women and man roles of the participants in the debate, we made the same classification as Paulsson & Rosell did. We divided the participants in different categories according to their role in the debate program. The results shows that Kvällsöppet, is much better on equal representation of the female and male gender.

(3)

Innehållsförteckning

1.Inledning ___________________________________________________ 4 1.1 Syfte ___________________________________________________ 4 1.2 Forskningsproblem _______________________________________ 5 2. Bakgrund __________________________________________________ 7 2.1 Debattprogram __________________________________________ 7

2.2 Hur ett debattprogram är uppbyggt _________________________ 8 2.3 De första debattprogrammen _______________________________ 8

2.4 Debattprogram i svensk television __________________________ 9 2.5 TV4 ____________________________________________________ 9 2.6 Sveriges Television ______________________________________ 10

2.7 Hur debattprogrammen har valt att definiera sig _____________ 11

2.8 Lagar _________________________________________________ 11

3. Tidigare forskning _________________________________________ 13

3.1 Kvinnor har högre utbildning men låg representation _________ 13

3.2 Kvinnor och män i Speciellt 1992-2000 ______________________ 14

4. Teori _____________________________________________________ 15

4.1 Nyheter består till största del av män med makt ______________ 15

4.2 Teorin om socialt beteende ________________________________ 15

4.3 Den sociala ansvarsteorin _________________________________ 16

5. Metod ____________________________________________________ 18

5.1 Avgränsningar och utförande _____________________________ 19

5.2 Positioner i debatten _____________________________________ 22

6. Resultat och analys _________________________________________ 24

6.1 Antal kvinnor och män i Kvällsöppet _______________________ 24

6.2 Antal kvinnor och män i Debatt ___________________________ 27 6.3 Taltid för kvinnor och män i Kvällsöppet ___________________ 31 6.4 Taltid för kvinnor och män i Debatt ________________________ 35 6.5 Könsrepresentationen i debattprogrammens ämnen __________ 39 6.6 Positioner i debatten _____________________________________ 41

(4)

1. Inledning

Vi har valt att undersöka hur genusrepresentationen ser ut mellan de som kommer till tals i Sveriges televisions debattprogram Debatt respektive den privatägda tv-kanalen TV4:s

debattprogram Kvällsöppet. Vi vill undersöka om genusfördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig från ett debattprogram i en public service-kanal jämfört med ett debattprogram i en kommersiell tv-kanal och om det har skett någon förändring sedan 2010. Vi kommer att undersöka Kvällsöppet från vårterminen 2010 och jämföra den säsongen med 30/70 - En

studie av andelen kvinnor och män som kommer till tals i SVT:s Debatt av Johanna Paulsson

och Patrik Rosell (2010) som utfört samma undersökning av motsvarande säsong av Debatt. För att se om det skett någon utveckling sedan 2010 kommer vi även att undersöka båda programmen under höstsäsongen 2011.

Begreppet genus slog igenom mellan 1960-talet och mitten av 1980-talet då kvinnorörelser växte fram och satte spår i både samhället och forskningen. Ämnen som ojämlikhet, kvinnans erfarenheter, kön och makt var i centrum. Den offentliga sektorn bredde ut sig, vilket gjorde att många kvinnor gick ut i arbetslivet. Det gjorde att jämställdhetspolitiken utvecklades och mellan 1980-talet och 1990-talet övergick kvinnoforskning till att istället blir genusforskning (Månson, 2010).

Med vår genusforskning vill vi granska titlarna på de kvinnor och män som får debattera i programmen. 40 procent av samtliga kvinnor i åldersgruppen 25 - 44 år har eftergymnasial utbildning och motsvarande siffra för män är 34 procent (Jarlbro, 2006). Fler kvinnor är högutbildade och borde därför ur den utgångspunkten ha fler chefspositioner och högre titlar än männen i programmen

1.1 Syfte

Syftet med undersökningen är studera om jämställdheten mellan män och kvinnor skiljer sig från ett debattprogram i en kommersiell tv-kanal med krav på reklamintäkter för överlevnad jämfört med ett debattprogram i en public service-kanal. Vi vill även undersöka om

(5)

programmen görs bara med tanke på dig som tittar och lyssnar.” (www.radiotjanst.se/) Vilket också ställer högre krav på programmet.

1.2 Forskningsproblem

Massmedier anses ständigt vara relaterade till rådande struktur av politisk och ekonomisk makt. De är kända för att vara ett instrument för makt och de kan influera människor på flera olika sätt. De är ett verktyg för tävlingen om kontroll och tillgång i samhället. Den centrala rollen har gjort det möjligt att bestämma mediernas huvuduppgifter i Sverige. Information, granskning och forum för debatt (Hadenius, Weibull, 2008). Den svenska medborgaren får till största del sin information från medier och medierna har en stor makt och ett stort ansvar att förse medborgaren med rätt information för att denne ska kunna vara och fungera som en samhällsmedborgare.

McQuail (2010) beskriver hur medier sätter agendan som en process av mediers influerande (medveten eller omedveten) som påverkar publikens omdöme om vad som är viktiga nyheter, ämnen och personer. Det är ett demokratiskt och socialt problem om exempelvis majoriteten av de som kommer till tals i ett debattprogram är kvinnor. Det bidrar till en mindre jämställd plats då det kan skicka ut signalen att kvinnor är vikigare än män.

Problemet i dagens medierapportering enligt Edström (2006) är att många studier visar att män är överrepresenterade inom det svenska mediesamhället.

Enligt McQuail (2010) kan kön undersökas sett utifrån produktion då medieurvalet och produktionsarbetet till stor del är styrt av män. På grund av detta har uppmärksamhet under lång tid riktats mot mansdominerande nyheter som politik, ekonomi och sport. Ett

återkommande tema i feministisk mediekritik har varit det relativt osynliga antalet kvinnor i nyheter.

(6)

Forskningsfrågor

Hur ser könsfördelningen ut i ett debattprogram i en kommersiell TV-kanal jämfört med en public service kanal?

Hur många kvinnor respektive män kommer till tals i Kvällsöppet/Debatt? Hur lång tid talar kvinnor respektive män i Kvällsöppet/Debatt?

Vilka ämnen domineras av respektive kön?

(7)

2. Bakgrund

2.1 Debattprogram

Då vi behandlar debattprogram i den här undersökningen syftar vi på den programgenre som tydligast är ett uttryck för det ideal som säger att medierna ska vara en arena för debatt, där flera olika intressen ska ta plats (Svensson, 1999). Ett generellt kriterium för de

debattprogram vi behandlar är att programmet leds av en programledare som talar med en eller flera personer och leder gruppdiskussioner i en studio. Programmet har en studiopublik som spelar en aktiv och deltagande roll där delar av publiken är de olika enheterna från de debatterande parterna. Allt från experter och berörda till personer som inte är direkt

inblandade i ämnet, utan exempelvis medverkar i programmet för att debattera om ett ämne som kommer tas upp senare i programmet kan få möjlighet att yttra sin åsikt. Med en sådan heterogen publik erbjuds möjlighet till deltagande för grupper som normalt inte hörs i offentligheten med frågor och perspektiv som vanligtvis inte diskuteras i det offentliga samtalet, men som är relevanta i många människors liv. Den här typen av samtalsprogram presumeras också introducera nya ämnen och perspektiv i samhällsdebatten, där styrkan antas ligga just i konfrontationen mellan konkret vardaglig erfarenhet och abstrakt eller politisk diskurs. Man kan också hävda att de synliggör och låter publiken identifiera sig med olika vardagliga omständigheter och på så vis kan enskilda erfarenheter bidra till förståelsen av sociala problem och därmed till den offentliga sfären (Masciarotte, 1991).

Ett ständigt uppdaterat twitterflöde1 finns också knutet till debatten i Kvällsöppet, vilket du som tittare kan ta del av och där allmänheten kan tycka till om vad som sker under

debattprogrammets gång. Vilket också har betydelse för könsfördelningen i programmet i sin helhet, men vi har valt att endast fokusera den i studion pågående debatten där

programledaren fördelar ordet. Detta kan också användas för att yttra sin åsikt i olika

debatter, som exempelvis i programmet Kvällsöppet från och med säsongerna 2011. Den typ av debattprogramsgenre vi undersöker är direktsänd och leds av en programledare som fördelar ordet till de inbjudna debattörerna.

1_{Twitter är en webbplats och webbaserad tjänst som startades 2006 och med tjänsten kan du}

(8)

2.2 Hur ett debattprogram är uppbyggt

Händelseförloppet i den typ av debattprogram vi valt att undersöka går kortfattat till på följande vis, enligt Christian Svensson (1999).

a) Rubrik. Debattämnets rubricering presenteras i form av en bild- eller textruta.

b) Ämnet introduceras av programledaren. Oftast visas samtliga av debattens ämnen direkt när programmet börjar i form av textrutor som kommer upp en efter en. Där efter kommer programledaren att introducera varje ämne igen då respektive debattfråga lyfts.

c) Problemets existens bekräftas av någon drabbad. Inbjuden publik får berätta om ett problem eller fenomen de har stött på. Om exempelvis problemet är försenade tåg kan en drabbad vara en veckopendlare.

d) Problemets existens bekräftas av expert, som skulle kunna vara en anställd på SJ.

e) Problemet debatteras (av personer med olika åsikter). Om ett problem existerar, varför det finns ett problem, vem som kan förändra situationen och om det går att förändra situationen diskuteras.

f) Problemet försvaras av ansvariga personer. Exempel på ansvariga personer kan som fortsättning på problemet med försenade tåg vara den svenska infrastrukturministern eller VD:n för SJ.

g) Problemet återintroduceras av programledaren. Går det att lösa problemet eller kommer det bestå?

h) Ämnet och debatten avslutas.

2.3 De första debattprogrammen

Debattprogram förekom i radio innan televisionens första officiella sändningar i Sverige tog fart. Den allra första tv-sända debatten brukar räknas från år 1955 då Radiotjänst genomförde provsändningar i Stockholmsområdet, då man bevakade folkomröstningen om högertrafikens vara eller icke vara. Sveriges television sände en debatt där företrädare för olika ståndpunkter och organisationer möttes genom argumentationer och diskussioner. Efter det fortsatte

debatter mellan partsrepresentanter inför folkomröstningar och riksdagsval i TV(Örnebring, 2001).

Den allra första regelbundet återkommande programserien i genren debattprogram, där

(9)

programledare hette Lilla Kammaren. Periodiciteten varierade mellan ett avsnitt varannan vecka till en gång i månaden från och med den 6 februari 1956 till januari 1960, med uppehåll under sommarmånaderna. Totalt sett sändes 25 avsnitt under perioden och efter denna

programserie började fler debattforum där riksdagsledamöter debatterade ta fart TV(Örnebring, 2001).

Ordet debattprogram användes för första gången i samband med ett specialprogram vid namn På heder och samvete, som sändes den 11 februari 1960. Programmet som

presenterades som ”ett debattprogram om deklarationsmoral” i Röster i Radio-TV nr 6/1960. Ordet hade förekommit i medier tidigare men det var efter februari 1960 som ordet började användas allt mer i vardagsspråk med i princip samma innebörd som idag. Det vill säga för att referera till en programtyp som bygger på att bjuda in gäster som samtalar om aktuella frågor, ledda av en programledare TV(Örnebring, 2001).

2.4 Debattprogram i svensk television

De största debattprogrammen i svensk television är sedan år 2000 Kvällsöppet i TV4 och Debatt i Sveriges Television sedan 2001. Båda programmen berör dags- eller veckoaktuella ämnen med debattdeltagare från samhällets olika skikt (Örnebring, 2001). TV4 dominerar den kommersiella tv-marknaden i Sverige. Enligt Mediamätning i Skandinavien (2011) ser 65,6 procent av Sveriges befolkning på TV4 varje vecka, vilket går att jämföra med den största public service-kanalen SVT1 som har lika stort tittarantal varje vecka och den något mindre kanalen SVT2 som når ut till 47 procent av svenska befolkningen varje vecka.

2.5 TV4

Den 15 september 1990 startade TV4 sina sändningar. TV4-gruppen har sitt säte i Stockholm och ingår i Bonnierkoncernen. ”Ökad mångfald, jämställdhet, jämlikhet och

miljömedvetenhet är något TV4-gruppen strävar efter och arbetet med det pågår ständigt både inom och utanför företaget” (www.tv4.se).

(10)

Tv4s sändningstillstånd anger att kanalen ska sända ”nyhets- samhälls-, underhållnings-, sport- och barnprogram. Programmen som sänds ska ta hänsyn till kanalens genomslagskraft, respektera den enskildes privatliv, samt att sändningarna ska vara sakliga. (www.tv4.se/)

2.6 Sveriges Television (SVT)

Sveriges Television (SVT) ingår i public service stiftelsen tillsammans med Sveriges

Utbildningsradio (UR) och Sveriges Radio (SR). Stiftelsens uppgift är att bedriva verksamhet i ”allmänhetens tjänst”. SVT1 och SVT2 ska innehålla nyheter, underhållning och fakta. Det är dock inte jämnfördelat mellan kanalerna. SVT2 är den faktabaserade kanalen med nyheter och minoritetsprogram, medan SVT1 består av underhållningsprogram och har en barn- och ungdomsprofil (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008).

SVT får sitt sändningstillstånd från regeringen och det nuvarande gäller till och med 2013 och består av fyra huvudregler. Allmänna bestämmelser, att sändningsrätten ska utföras opartiskt och vara saklig. Innehållsregler, som är principer för det innehåll som är med i sändningarna och som kommer ifrån Radio- och tv-lagens bestämmelser. I reglerna finns författat att programmen ska vara av hög kvalitet och präglas av folkbildningsambitioner. SVT ska förmedla nyheter, stimulera till debatt och granska makthavare. Regler för genmäle och berikningar och regler för reklam och sponsringsvillkor finns även (Hadenius, Weibull & Wadbring 2011).

TV4 hade tidigare ett dylikt sändningstillstånd från regeringen. Innan hela Sverige ansågs som digitaliserat och myndigheten för radio- och tv tog över och gav ut sändningstillstånd till de kommersiella kanalerna var det regeringen som gav Tv4 dess sändningstillstånd. Det senaste avtalet gällde mellan 1 januari 2006 och 31 januari 2008 och var mindre formaliserat än de tidigare avtal som varit relativt konkreta. I avtalet stadgades bland annat att det ska finnas en nyhetsverksamhet dygnet runt. Att myndigheter, organisationer och företag ska granskas och att hela landet ska speglas (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2008).

(11)

tv-kanaler då de inte har någon skyldighet mot regeringen. (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2011)

Den stora skillnaden mellan TV4 och SVT är att TV4 är beroende av reklamintäkter för att överleva medan SVT, SR och UR finansieras av avgiften vilket var 2076 kronor per tv-buret hushåll under 2011. SVT får 60 procent av avgiften till sin verksamhet (www.svt.se/).

2.7 Hur debattprogrammen har valt att definierar sig

Kvällsöppet

”Thomas Ritter leder direktsända debatter från studion i TV4-huset.

I Kvällsöppet debatteras heta frågor och man vidgar perspektiven på brännande och dagsaktuella ämnen med hjälp av spännande och initierade gäster. Diskussionerna är

allvarliga men också rappa och underhållande, och tv-tittarna får aktuella ämnen placerade i ett bredare sammanhang ” (www.tv4.se).

Debatt

”Varje vecka tar Debatt upp de viktigaste och mest aktuella frågorna i samhällsdebatten och låter dem de berör komma till tals. I Debatt är diskussionstaket högt och på lika villkor, oavsett om du är hög chef eller arbetslös, politiker eller förstagångsväljare, född i Sverige eller nysvensk. Här får medborgarna möjligheten att själva diskutera med och ställa makthavarna till svars. Belinda Olsson – Programledare” (www.debatt.svt.se/).

2.8 Lagar

De regler som TV4 och SVT är styrs av är främst Yttrandefrihetsgrundlagen och Radio- och tv-lagen. Via lagarna har regeringen och riksdagen inflytande på radio- och tv-verksamheten. Regeringen är ansvarig för att ge sändningstillstånd till public service-kanalerna medan myndigheten för radio och tv är ansvarig för övriga kanaler (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2011).

Yttrandefrihetsgrundlagen, som ger själva stommen för verksamheten.

”Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig

(12)

Radio- och TV-lagen från 1996 specificerar villkoren för sändningarna utifrån

Yttrandefrihetsgrundlagens principer. Lagen innehåller bestämmelser om vem som kan söka sändningstillstånd och vad för villkor som får formuleras i ett sådant tillstånd och vem som får ge ut sändningstillstånd till radio- och tv-kanaler.

För de kommersiella kanalerna är det radio- och tv-lagen som har hand om

sändningstillstånden och för public service kanalerna gäller sändningstillstånden från

(13)

3. Tidigare forskning

3.1 Kvinnor har högre utbildning men låg representation

Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning och är högutbildade. 40 procent av samtliga kvinnor i åldersgruppen 25-44 år har eftergymnasial utbildning och motsvarande siffra för män är 34 procent. När det gäller åldersgruppen har 45-64 år har 31 procent av alla kvinnor eftergymnasial utbildning respektive 27 procent män.

Tabell 1. Andel kvinnor respektive män fördelade på olika arbeten inom olika samhällssektorer i procent. Arbete Kvinnor Män Skolledare/gymnasium 39 61 Lektor vid universitet/högskola 32 68 Professor 14 86 Chef/privat sektor 19 81

Chef/offentlig sektor – stat 35 65

Chef/offentlig sektor - kommun

59 41

Chef/offentlig sektor -

landsting 48 52

Statistik från SCB:s Lathund om jämställdhet 2004. (Jarlbro, 2010, s. 56)

Enligt en forskning om politiska kampanjer i medieinnehåll, främst i USA, kommer

Robertson, Terry & Banwart (2001) fram till att kvinnliga politiker framställs ofta i egenskap som kvinna med fokus på frisyr, kläder och garderob istället för i samband med egenskap som politiker med fokus på politiska sakfrågor. Journalister skriver helt andra frågor till män inom politiken än vad de skriver till kvinnor.

(14)

3.2 Kvinnor och män i Speciellt 1992-2000

Vår studie av Kvällsöppet och Debatt har liknande drag som Maria Edström undersökning från 2006. Hennes undersökning omfattar debattprogrammet Speciellt som sändes i Sveriges Television mellan 1992 och 2000. Likt debatt från 2010 debatterades endast ett ämne per program och då programmet hade en politisk inriktning var det oftast makthavare som debatterade mot en panel. Målet för Speciellt var under säsongernas gång att få fler kvinnor att komma till tals och medverka i debatten.

Resultatet av antalet medverkande kvinnor visar dock att Speciellts redaktion inte lyckades jämna ut könsfördelningen särskilt väl under de 10 säsongerna. Slutsatsen Maria drar av undersökningens i antalet medverkande är att det råder demokratiska underskott när det kommer till presentation av kön, då kvinnorna är minoritet i samtliga 10 säsonger. Denna trend höll även i sig i samtliga undersökningar som genomfördes. Bland annat även i andelen medverkande kvinnor och män sett efter vilken titel eller position de debatterande

representerade. I de totalt sju olika kategorierna hon har valt att dela upp deltagarna i var det endast en vilken kvinnorna representerades fem procent fler än männen. Slutsatsen av hennes totala undersökning blev att det generellt medverkar två män per kvinna i debatterna.

Tabell 2. Andelen deltagande kvinnor respektive män i Speciellt 1992-2000.

År 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Kvinnor i procent 49 35 45 37 43 42 34 38 39 Män i procent 51 64 55 63 57 58 66 62 61 Baserat på SVT:s egna sändningslistor. (Edström 2006 s. 157).

Tabell 3. Andelen medverkande kvinnor och mäns positioner i Speciellt 1992 - 2000

Baserat på SVT:s egna sändningslistor. (Edström 2006, s. 159)

Kvinnor i procent Män i procent Totalt antal

(15)

4. Teori

4.1 Nyheterna består till största del av män med makt

När en händelse blir en nyhet är det oftast experter eller så kallade elitpersoner inom brott, ekonomi och politik med källor bestående av andra elitpersoner som får uttala sig. Till stor del består nyheter av vita män med makt, både i Sverige och i andra länder. När kvinnor

förekommer i tv i samma utsträckning som män handlar det om i positioner utan makt. Exempel på typiska positioner som kvinnor ofta förekommer i är privatperson, student och aktivist. Positioner som kvinnor sällan förekommer är polis, sportutövare, militär och forskare (Hadenius, Weibull & Wadbring 2011). Werner (1994) förklarar att samhällets

jämställdhetsutveckling återspeglas i medierna, vilka speglar en bild av att det är männen som har mest makt i samhället. Det är en relevant teori att använda sig eftersom det är via

medierna könsrollsidentiteter för barn och ungdomar bekräftas då de exponeras för

verklighetsbilden av att kvinnor har mindre makt. Även Wall och Stigbrand (1983) lyfter upp hur tv speglar hur makten är fördelad mellan män och kvinnor och hur TV hur de påverkar dessa förhållanden att leva vidare och återreproduceras i generationer. De normer barn ser och tar in via medier redan vid väldigt ung ålder tillämpar de sedan i praktiken när de växer och blir äldre. David Gauntlett (2008) är däremot kritisk till de påstådda effekterna som medier skapar och menar att det är naivt att bara ta den enkla vägen och beskylla medierna, då han menar att idén att medier kan få personer att tycka och tänka på ett visst sätt är dum. Han anser att man bygger ett beslut på flera olika saker som tidigare erfarenheter, egna åsikter, värderingar och förslag från olika källor.

Då vi undersöker vilka ämnen som domineras av respektive kön i debattprogrammen och i vilken roll kvinnor respektive män kommer till tals i programmen anser vi att det är en relevant teori att använda oss av för att undersöka om kvinnor förekommer oftare än män i positioner med mindre makt och om män dominerar positioner med mer makt. Som exempelvis i form av privat person, student, aktivist till skillnad från mer maktrelaterade yrkesgrupper så som forskare och militär. Vi applicerar teorin då vi undersöker om vårt resultat visar att tv återreproducerar hur makten är fördelad mellan män och kvinnor och där med samhällets könsrollsidentiteter.

4.2 Teorin om socialtbeteende

(16)

mamman skapar modellen för vad som är kvinnligt då hon till exempel förbereder måltider eller köper sina grönsaker. På samma sätt representerar fadern mallen över vad som är manligt när han reparerar bilen eller lämnar hemmet och åker till arbetet. Barnen tar efter könsrollerna när de blir belönade för att de uppträder kulturellt hövligt. Ett exempel på det är att en flicka blir uppskattad då hon leker kvinna och klär upp sig i klackar och klänning medan en kille som tar på sig smink och provar mammas klackar kan bli tillsagd (Stewart, Cooper, Steward, 2002).

Conell (2003) förklarar hur de fysiska skillnaderna mellan könen skapar en grund för hur könsrollerna ser ut. Kvinnor har rent fysiskt en bättre kropp för att göra detaljerade saker, medan män har en fysisk fördel då de är starkare och snabbare. Yvonne Hirdman visar hur maktaspekter är inbyggt i genus och att dessa ”maktmekanismer upprätthåller och

reproducerar en könsordning där kvinnor hela tiden hamnar i underordnade positioner” (Månson, 2010).

Denna teori kan vi applicera på hur könsfördelningen ser ut när vi undersöker ämnena i programmen. Om män är mer aktiva i ämnen som är mer fysiskt krävande och om kvinnor dominerar de ämnen som är lättare rent fysiskt, stödjer vårt resultat Cornells (2003) teori som säger att det är de fysiska skillnaderna mellan könen som skapar en grund för hur könsrollerna ser ut.

4.3 Den sociala ansvarsteorin

Teorin fick sin filosofiska grund i den amerikanska kommissionen år 1947, men användes målmedvetet i praktiken redan tidigare i andra länder. Teorin fick en ökad tillämning i Västeuropa efter andra världskriget och blev en nystart, en strävan efter en mer progressiv politik och användes för att förhindra monopol på mediemarknaden (McQuail, 2010). McQuail (2010) har definierat vad den sociala ansvarsteorin innebär:

• att medier har skyldigheter och ansvar gentemot sin publik och samhället. • att nyhetsrapportering ska vara sanningsenlig, korrekt, rättvisande, objektiv och

relevant.

• att medierna ska vara fria men självreglerade.

• att medierna ska följa de pressetiska spelreglerna och allmänna överenskommelser. • att regeringen om nödvändigt kan ingripa för att skydda samhällsintresset.

(17)

Då Debatt sänds i Sveriges Television som ingår i public service-stiftelsen, har vi valt att använda oss av den sociala ansvarsteorin då vi kopplar teorin till begreppet public service. I ”allmänhetens tjänst” ska public service stiftelsen bedriva sin verksamhet. Varav SVT1 och SVT2 ska innehålla nyheter, underhållning och fakta. SVT:s sändningstillstånd som gäller till och med 2013 består som tidigare nämnt av fyra huvudregler. Allmänna bestämmelser,

Innehållsregler, regler för genmäle och berikningar och regler för reklam och sponsrings villkor (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2011).

TV4, är inte en public service-kanal men har enligt den nya Radio- och TV-lagen samma villkor som SVT när det gäller till exempel lokal produktion. De regler som TV4 och SVT är beroende av är främst Yttrandefrihetsgrundlagen och Radio- och tv-lagen. Via lagarna har regeringen och riksdagen inflytande på radio- och tv-verksamheten. Regeringen är ansvarig för att ge sändningstillstånd till public service-kanalerna medans myndigheten för radio och tv är ansvarig för alla övriga kanaler (Hadenius, Weibull & Wadbring, 2011).

(18)

5. Metod

De dominerande debattprogrammen i svensk television är sedan år 2000 Kvällsöppet i TV4 och Debatt i Sveriges Television sedan 2001. Båda programmen berör dags- eller

veckoaktuella ämnen med debattdeltagare från samhällets olika skikt (Örnebring, 2001). Vi har därför valt att använda oss av debattprogrammen som underlag för vår undersöka av genusrepresentationen. Då vi ska undersöka om det finns någon skillnad på andelen kvinnor och män som kommer till tals i ett debattprogram i en public service-kanal respektive privatägd kommersiell tv-kanal och om det skett någon utveckling av resultatet under det senaste året kommer vi att undersöka 10 avsnitt från vardera säsong av debattprogrammet Kvällsöppet som sändes under onsdagar våren 2010 och hösten 2011. Vi kommer att undersöka 10 avsnitt av debattprogrammet Debatt från hösten 2011 och använda oss av resultatet från studien 30/70 - En studie av andelen kvinnor och män som kommer till tals i

SVT:s Debatt, som genomförd av Johanna Paulsson och Patric Rosell våren 2010. Vi

kommer att göra en motsvarande och jämförbar studie med deras undersökning och vi har därför valt använda oss av samma metod.

Vi kommer att använda oss av kvantitativ innehållsanalys som avser att lyfta sig upp från det enskilda med sikte på det generella. Vid analysen arbetar vi med variabler som fungerar som standardiserade frågor som vi ställer till innehållet med ambitionen att kunna uttala oss om det större materialet (Ekström & Larsson, 2010). Då vi vill uttala oss om ett större material anser vi att det är en bra metod att använda sig av då vi kan generalisera våra slutsatser och resultat från två säsonger. Vi kommer att utgå ifrån fyra begrepp som är grundläggande för den kvantitativa innehållsanalysen:

Vi som forskare ska vara oberoende av analysens innehåll. Genom att vi preciserar de variabler vi använder oss av, undersökningsobjekt och analysschema, ska en annan forskare kunna genomföra samma analys och få fram samma resultat. För att vi ska kunna vara objektiva är systematik en förutsättning. Hur vi ska gå tillväga med undersökningen ska vara väl definierat. Det som vi anser med undersökningen vara det relevanta innehållet ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Utifrån väl preciserade urvalskriterier ska

(19)

oavsett vem som genomför den. Anvisningarna måste alltså vara otvetydiga (Ekström & Larsson, 2010).

Kritik som metoden har fått är att helhetsperspektivet går förlorat då analysen riktar in sig på ett urval och allstå då siktar in sig på separata delar. Kvalitativa forskare riktar även kritik mot att kvalitativ forskning inte kan tolka och förstå innehållets betydelse på djupet (Ekström & Larsson, 2010).

När man använder kvantitativ innehållsanalys så delas ett antal helhetstexter upp i enskilda element. De enskilda elementen, räknas sedan ut och placeras i ett speciellt schema

(Gripsrud, 2011).

”Innehållsanalysen är ett forskningsredskap för den objektiva, systematiska och kvantitativa beskrivandet av manifest kommunikationsinnehåll.” (Berelson 1952, s. 18)

5.1 Avgränsningar och utförande

Vi har i vår undersökning av de 10 första avsnitten av Debatt 2011, Kvällsöppet våren 2010 och Kvällsöppet hösten 2011 valt att undersöka hur variablerna som vår studie visar ser ut, inte varför de ser ut som de gör. Vi har koncentrerat oss på att utforska hur många kvinnor och män som debatterar i programmen, hur stor del av debatten respektive kön får komma till tals och vilka positioner de kvinnor och män som deltar i debatten representerar. Då vi valt att utforska just genusrepresentationen delade vi in debattörerna efter kön och räknade kvinnor och män var för sig. Med ordet genusrepresentation syftar vi på ordet kön, det vill säga hur många personer från varje kön som representerades i debatterna. Med kön syftar vi på det biologiska könet och inte det socialt konstruerade kön som samhället har skapat. Man och kvinna är de två alternativ vi har använt oss av då vi delat in debattörerna efter

könstillhörighet.

Vi valde att utforma tre olika varianter av tabeller för att få en klar och tydlig översikt över hur resultatet från varje program och säsong såg ut. Därpå studerade vi tillsammans de sammanlagda 30 avsnitten för att kunna göra en jämförelse med det resultat Paulsson och Rosell (2010) kommit fram till i sin studie ”30/70 En studie av andelen kvinnor och män som kommer till tals i SVT:s Debatt”.

(20)

debatterna, hur lång taltid de båda könen fått och vilka titlar respektive kön representerat. De undersökte samtliga av de totalt 17 episoderna av Debatt som sändes på tisdagar mellan den 19 januari och 11 maj 2010.

Kritik mot vårt utförande av studien kan riktas mot att vi jämför vårt resultat med det resultat som Paulsson och Rosell (2010) kom fram till. Det går inte att veta om vi de facto har gått till väga på exakt samma sätt, vilket vi är medvetna om. Vi anser dock att vi kan jämföra vårt resultat med deras resultat då vi utför samma kvantitativa analys och utgår från deras

metodbeskrivning. Berelsons (1952) definition av metoden kvantitativ innehållsanalys består av fyra begrepp. Det fjärde och sista begreppet är manifest innehåll. Analysen ska begränsas så att vem som än analyserar ska kunna se samma samband. De variabler man väljer att använda sig av ska tillsammans med anvisningarna över hur man kan ska gå till bidra till en så objektiv forskning som möjligt oavsett vem som genomför den. Anvisningarna måste alltså vara otvetydiga. Vi har utfört vår studie med samma variabler och utgått från deras

anvisningar vilka vi har ansett vara otvetydiga. Vi har även varit i kontakt med de både forskarna och diskuterat metodens tillväga gångs sätt för att undanröja alla eventuella tveksamheter. Vi anser därför att vår jämförelse med deras studie visar ett rättvistande resultat.

Vi undersökte samtliga program två gånger för att första gången registrera debattörernas kön och titlar, samt göra en bedömning av situationerna inför tidtagningen. Andra gången vi studerade programmen visste vi sedan första bedömningen om det fanns vissa svårbedömda situationer att ta hänsyn till vid tidtagningen. Tiden mätte vi med hjälp av tidtagarur, då vi tillsammans granskade den sammanlagda taltiden för de kvinnor respektive män som deltog i debatterna. Vid ett flertal tillfällen under samtliga säsonger vi undersökte blev debattörerna väldigt upprymda, vilket resulterade i svårigheter att mäta exakta taltider, då flera av deltagarna talade i mun på varandra. Vid varje enskilt tillfälle en sådan situation inträffade valde vi att stanna klockan till dess att den personen som talade hördes tydligt, vilket givetvis har konsekvenser för helhetsbilden och redovisningens tillförlitlighet, men som var

nödvändigt av praktiska metodologiska skäl.

(21)

kategoriserade vi upp samtliga deltagare från de olika säsongerna var för sig efter titel, för att enkelt kunna utläsa resultatet av vår studie.

Samtliga avsnitt ur Kvällsöppet våren 2010 och hösten 2011 var 43 minuter långa och innehöll till skillnad från Debatt 2010, två och ibland även tre debattämnen per avsnitt. Vardera debattprogram sänder en vår- och en höstsäsong. Vi valde att undersöka den senaste höstsäsongen av programmen som sändes under vårt pågående forskningsarbete under höstterminen 2011, för att få fram det allra senaste resultatet.

De 10 första avsnitten ur Debatt som sändes under hösten 2011 var 44 minuter långa och innehöll likt Kvällsöppet två eller tre debattämnen, till skillnad från säsongen av Debatt som sändes under våren 2010.

Då Kvällsöppets båda säsonger endast innehöll 10 avsnitt per termin beslutade vi att det blev

lämpligast att analysera lika många avsnitt ur Debatts båda säsonger, för att få ett så rättvisande helhetsperspektiv som möjligt. Därför valde vi att studera de 10 första avsnitten av Debatts totala 17 episoder under både våren 2010 och hösten 2011.

Då Debatt 2010 endast innehöll ett debattämne per avsnitt och då samtliga debattörer i

programmen var inbjudna för att diskutera det specifika ämnet anser vi att det har kan ha gjort tidtagningen av taltiden enklare. Varje program vi har undersökt behandlar två eller fler ämnen, vilket innebär att vår undersökning riskerar innehålla en högre felmarginal i mätningen. Då fler ämnen debatteras finns det fler tidsramar att hålla sig inom och samtliga program vi har studerat har varit 13 och 14 minuter längre än avsnitten ur Debatt 2010. Det innebär i sin tur att det blir fler avbrott i debatterna då nya ämnen måste påbörjas för att programmet ska hålla sin planerade struktur och tidsfördelning över ämnena.

Vi har valt att inte undersöka programledarens roll i vår studie. De olika programledarnas kön och tiden de talar är alltså helt uteslutet från vår forskning eftersom vi undersöker de inbjudna debattörerna till programmen som redaktionen bokar och kan påverka.

(22)

5.2 Positioner i debatten

Kategoriindelningen vi har valt att dela in debattdeltagarna i efter yrkesroll eller titel är till stor utsträckning samma kategorisering som Henrik Örnebring (2001) gjort i sin

undersökning av svenska debattprogram. De kategorier vi har delat upp deltagarna efter är: •experter •kulturarbetare •lekmän •medierepresentanter •myndighetsrepresentanter •organisationsrepresentanter •politiker

Då det har förekommit vissa titlar och yrken som har försvårat eller skapat viss tveksamhet i kategoriseringen av deltagarna i debattprogrammen har vi tilldelat underrubriker till vissa av de nio huvudrubrikerna för att för att underlätta kategoriseringen av debattdeltagarna.

Journalister som också är författare är exempel på debattörer som till en början kunde ses som svårtitulerade då tveksamheten om de skulle tituleras medierepresentanter eller kulturarbetare skulle vara mest rättvisande. Lösningen på problemet blev att iaktta vilken roll debattören främst framställdes som och representerade i debatten.

Till experter har vi tolkat personer med djup kunskap inom det aktuella debattområdet och oftast även med bred akademisk bakgrund så som forskare, men även titlar som VD och ordagrant titulerat expert. Kulturarbetare är samtliga personer inom teater, författarskap och artister. Lekmän är den grupp som varit bredast i sin genre. Debattörer utan given titel och personer som anser sig vara experter utan dokumenterad kunskap har oftast kvalificerat sig in under kategorin lekmän. Medierepresentanter har i huvudsak representerats av journalister och allmänt de som figurerar inom olika medier. Till myndighetsrepresentanter hör samtliga personer som arbetar och verkar inom en myndighet och vi har även kategoriserat

(23)

Utöver de sju kategorierna har vi likt Rosell och Paulsson (2010) som använde sig av samma indelningssystem som utgångspunkt i kategoriseringen i sin forskning, har vi lagt till två egna kategorier:

•anhöriga

• inbjuden publik

(24)

6. Resultat och analys

6.1 Antal kvinnor och män i kvällsöppet

Tabell 4. Antal deltagande kvinnor och män i Kvällsöppet under våren 2010.

Kvällsöppet våren 2010

I de 10 avsnitt som vi undersökte av Kvällsöppet under våren 2010 deltog totalt 99 personer var av 41 kvinnor och 58 män. Det innebär att nästan 60 procent av de totalt deltagande var män och 40 procent var kvinnor. I det debattprogram där flest antal män medverkade och samtidigt minst antal kvinnor var debattämnena trovärdigheten i ”Stieg Larssons författarskap och hjälporganisationernas ekonomiska trovärdighet”, där deltog åtta män och två kvinnor.

Episod Ämne Antal

kvinnor Antal män Totalt antal deltagare Andel kvinnor Andel män 1. 2-åring med matsmältningssjukdom & vargjakten 3 7 10 30 % 70 % 2. Stieg Larsson-skriverier & hjälporganisationernas trovärdighet 2 8 10 20 % 80% 3. Politikernas trovärdighet

& ofrivilligt föräldraskap 4 3 7 57% 43%

4. Svenska FN-soldater i

Afganistan 4 7 11 36% 64%

5. Sextrakasserier på teater

och scen i Sverige 6 5 11 55% 45%

6. Väktare på skola i Värmland &

vinterklimatet 4 7 11 36% 64%

7. Hushållsnära tjänster

& byggfusket 3 7 10 30% 70%

8. Hur skyddar man sig mot byggfusket? Hur

trovärdiga är

rappor-teringen om hovet? 5 6 11 45% 55%

9. Tiger Woods otrohetsskandal & religiösa friskolor

7 7 14 50% 50%

10. Ett halvår kvar till

riksdagsvalet 2010 3 1 4 75% 25%

Summa 41 58 99

(25)

I det program där flest antal kvinnor medverkade och samtidigt det enda debattprogram där de var lika många män och kvinnor som deltog var debattämnena ”Tiger Woods

otrohetsskandal och religiösa friskolor” och sju kvinnor och sju män deltog. I det enda

program där majoriteten av antalet deltagande var kvinnor var debattämnet ”ett halvår kvar till riksdagsvalet 2010”, där tre kvinnor en man deltog. I tre av de totalt tio avsnitt som vi såg medverkade fler kvinnor än män i debatten.

Tabell 5. Antal deltagande kvinnor och män i Kvällsöppet under hösten 2011.

Episod Ämne höst 2011 Antal

kvinnor Antal män Totalt antal deltagare Andel Kvinnor Andel män 1. Håkan Juholt-drevet

& att frysa dina ägg 6 5 11 55% 45%

2. Jämställdhet mellan & toppning inom

barnidrott 5 5 10 50% 50%

3. ADHD – en trenddiagnos & är boken Maran feministisk porr

4 5 9 44% 56%

4. Healing & bostads-

brist i Stockholm 6 5 11 55% 45%

5. Vårdskandaler &

sporten MMA 3 7 10 30% 70%

6. Djurensrätt & pjäs om hot och våld mot män upprör

3 7 10 30% 70%

7. Thaimassörer erbjuder mer & hierarkier på privatskolor

5 6 11 45% 55%

8. Nytt betygssystem & möss används för att

testa botox. 7 4 11 74% 26%

(26)

Kvällsöppet hösten 2011

(27)

6.2 Antal kvinnor och män i debatt

Tabell 6. Antal deltagande kvinnor och män i Debatt under våren 2010.

(Baserad på resultatet av Paulssons och Rosells undersökning, 2010, s. 21.)

Debatt våren 2010

I de 10 första avsnitten av de totalt 17 debattprogrammen under våren 2010 deltog totalt 119 stycken personer var av 33 stycken var kvinnor och 86 stycken män. Det innebär att endast 28 procent av de medverkande var kvinnor och 72 procent av de medverkande var män. I det program där flest antal kvinnor medverkade var debattämnet ”kristendomen i skolan” och där medverkade sju kvinnor och fyra män och det är det enda avsnittet av de 10 som vi analyserat där fler kvinnor medverkade än män. De ämnen som främst dominerade av män ”var den dyra elen” där nio män medverkade och en kvinna, ”arenafeber” där elva män och tre kvinnor medverkade, ”Afganistan” med tio män och fyra kvinnor. Av de 10 avsnitten finns inget där det medverkar lika många kvinnor som män.

kvinnor Antal män Totalt antal deltagare Andel Kvinnor Andel män 1. Sjukförsäkringen 3 7 10 30 % 70% 2. Valrörelsen 6 11 17 35% 65% 3.

Den dyra elen 1 9 10 10% 90%

4.

Afganistan 4 10 14 29% 71%

5.

Röda Korset & B

(28)

Tabell 7. Antal deltagande kvinnor och män i Debatt under hösten 2011.

Debatt hösten 2011

I de 10 första avsnitten av de totalt 17 debattprogrammen under hösten 2011 deltog totalt 163 stycken personer var av 66 stycken var kvinnor och 97 stycken män. Det innebär att 40

kvinnor Antal män Totalt antal deltagare Andel Kvinnor Andel män 1. Programmet maestro i SVT, näthatet, Kvinnor och fotboll & skilsmässor leder till lycka?

9 8 17 53% 47%

2. Polis som misskött tjänst, rökning, så blir du rik & barnaga

11 6 17 65% 35%

3. Felbehandlad terror-misstänkt, upplopp i förorten, u-båtsjakten & SÄPOS tystnad

4 15 19 21% 79%

4. Idolsamhället, kritikerbråket, Dwait

Isaak fängslad i Eritrea 6 5 11 55% 45%

5. Politisk vilde från SD, kränkande bilder på Fatzers godispåsar & sänkning av ungas ingångslön

5 12 17 30% 70%

6. Flemingsbergshäktets kvinnliga vakt dödad & Birro avskedad från TV4

3 10 13 23% 77%

7. Klarar Juholt krisen & glada Hudik-teatern får för lite betalt

5 12 17 30% 70%

8. Carl Bildts inblandning i Etiopienbolag, Prästen som blev kär & får Ganna stanna?

3 13 16 19% 81%

9. Hackers, Twilight från

15 år, dyr djurvård 14 8 22 63% 37%

10. Gemensam Europlan & föräldrar som häktades för barnpornografibrott felaktigt

6 8 14 43% 57%

Summa 66 97 163

(29)

procent av de medverkande var kvinnor och 60 procent var män. I det debattprogram där flest kvinnor medverkade var ” Hackers, Twilight från 15 år, dyr djurvård” och där medverkade 14 kvinnor och åtta män. Av fyra av de totalt tio programmen vi sett deltog fler kvinnor än män. Debattämnen som dominerades av medverkande män var ” Felbehandlad terrormisstänkt, upplopp i förorten, u-båtsjakten & SÄPOS tystnad.” där 15 män deltog och fyra kvinnor, ” Politisk vilde från SD, kränkande bilder på Fatzers godispåsar & sänkning av ungas

ingångslön” där 12 var män och fem kvinnor, ” Flemingsbergshäktets kvinnliga vakt dödad & Birro avskedad från TV4” där tio medverkande var män och tre kvinnor. ”Klarar Juholt krisen & glada Hudik-teatern får för lite betalt” där 12 män medverkade och två kvinnor. ”Carl Bildts inblandning i Etiopienbolag, Prästen som blev kär & får Ganna stanna?” där 13 män medverkade och tre kvinnor. Det här är den säsong som har störst skillnader mellan män och kvinnor i avsnitten.

Tabell 8.

Vi kan dra samma slutsats i vår undersökning som Maria Edström (2006) gjorde i sin studie av andel deltagande kvinnor respektive män i Speciellt 1992-2000, där det var ett

(30)

medierapportering att många studier visar att män är överrepresenterade inom det svenska mediesamhället, vilket är något som stämmer in även i denna studie.

(31)

6.3 Taltid för kvinnor och män i kvällsöppet

Tabell 9. Kvinnors respektive mäns taltid i 10 avsnitt av Kvällsöppet Våren 2010

Kvällsöppet våren 2010

De 41 kvinnor som deltog i avsnitten fick komma till tals totalt 108 minuter och 48 sekunder och de 58 männen som deltog kom till tals 162 minuter och 6 sekunder. Det innebär att män talade 60 procent av tiden och kvinnor 40 procent, vilket kan anses som en bra procent då nästan 60 procent av de totalt deltagande var män och 40 procent var kvinnor.

I endast två av de tio programmen får kvinnor mer taltid än män. I programmet med

debattämnet ” Sextrakasserier på teater och scen i Sverige” där kvinnor talar 17:34 minuter och män 10:31 och ” Ett halvår kvar till riksdagsvalet 2010” där kvinnor talar 19:10 minuter

Episod Ämne Kvinnor Män

Taltid Minuter Sekunder Minuter Sekunder

1. 2-åring med

matsmältningssjukdom & vargjakten

09 06 21 21

2. Stieg Larsson-skriverier & hjälporganisationernas

trovärdighet 07 27 18 04

3. Politikernas trovärdighet &

ofrivilligt föräldraskap 09 46 12 40

4. Svenska FN-soldater i

Afganistan 08 34 15 25

5. Sextrakasserier på teater och

scen i Sverige 17 34 10 31

6. Väktare på skola i Värmland &

vinterklimatet 09 26 14 17

7. Hushållsnära tjänster

& byggfusket 06 54 20 39

8. Hur skyddar man sig mot byggfusket? Hur trovärdiga är rapporteringen om hovet?

10 06 18 08

9. Tiger Woods otrohetsskandal

& religiösa friskolor 11 14 18 08

10. Ett halvår kvar till riksdagsvalet

2010 19 11 12 55 Summa 108 48 162 06 Sammanlagda taltid för kvinnor och män Minuter Sekunder 270 54

Andel kvinnor och män

(32)

och män 12:55. De debattämnen som män får betydligt mer taltid än kvinnor är ”Hushållsnära tjänster & byggfusket” där män talar i 20:39 minuter och kvinnor 06:54, ” 2-åring med

(33)

Tabell 10. Kvinnors respektive mäns taltid i 10 avsnitt av Kvällsöppet hösten 2011

Kvällsöppet hösten 2011

De 47 kvinnor som medverkade i avsnitten kom till tals 113 minuter och 29 sekunder och de 58 männen som deltog kom till tals 130 minuter. Det innebär att kvinnor talade 47 procent av tiden och män 53 procent. I fyra av tio program får kvinnor mer taltid än män. I avsnittet ”Håkan Juholt-drevet & att frysa dina ägg.” kommer kvinnor till tals 15:59 minuter och män 04:16 minuter. I ”Nytt betygssystem & möss används för att testa botox.” kommer kvinnor till tals 15:01 minuter och män 10:48 minuter. I avsnittet” Svenskarnas sockerkonsumtion & Internetanvändningen” talar kvinnor 09:00 minuter och män 07:34 minuter och i avsnittet ”Thaimassörer erbjuder mer & hierarkier på privatskolor.” som även är det mest jämställda

Taltid Minuter Sekunder Minuter Sekund

er 1. Håkan Juholt-drevet & att frysa

dina ägg 15 59 04 16

2. Jämställdhet mellan & toppning

inom barnidrott 13 13 13 41

3. ADHD – en trenddiagnos & är boken Maran feministisk

porr 09 51 13 59

4. Healing & bostadsbrist i

Stockholm 12 46 13 56

5. Vårdskandaler & sporten

MMA granskas 04 24 20 03

6. Djurensrätt & pjäs om hot och

våld mot män upprör 10 56 15 52

7. Thaimassörer erbjuder mer &

hierarkier på privatskolor 12 59 12 41

8. Nytt betygssystem & möss

används för att testa botox. 15 01 10 48

9. Psykisk ohälsa bland unga som satsar & hemkörning från

systembolaget 09 22 17 13

10. Svenskarnas sockerkonsumtion & Internetanvändningen

09 00 07 34

Summa 113 29 130 00

Sammanlagda taltid för kvinnor och män Minuter Sekunder

243 29

Andel kvinnor och män i procent

Kvinnor Män

(34)

avsnittet sett ur taltid där kvinnor talar 13:13 minuter och män 13:41 minuter. De

(35)

6.4 Taltid för kvinnor och män i debatt

Tabell 11. Kvinnors respektive mäns taltid i 10 avsnitt av Debatt under våren 2010

(Baserad på resultatet av Paulssons och Rosells undersökning, 2010, s 21.)

Debatt våren 2010

De 33 kvinnorna som medverkade i avsnitten kom till tals totalt 44:43 minuter och de 86 män som medverkade kom till tals 159 minuter och 24 sekunder. Det innebär att kvinnor talade 22 procent av tiden och män 78 procent. Det betyder att de 31 procent kvinnor som deltog mot de 69 procent männen fick mindre taltid än medverkande procent. Kvinnor får mer taltid i ett av tio avsnitt vilket var ”Kristendomen i skolan” där de talade i 12:41 minuter och män 10:44 minuter. De debattämnen som män får betydligt mer taltid än kvinnor är ”Kulturjournalistik” där män kommer till tals i 20:57 minuter mot kvinnornas 01:52 minuter och ”Den dyra elen”

Taltid Minuter Sekunder Minuter Sekunder

1. Sjukförsäkringen 05 45 15 04

2. Valrörelsen 09 42 10 41

3. Den dyra elen 01 11 19 51

4. Afganistan 07 36 13 46

5. Röda Korset & B Westerberg 01 50 18 50

6. Kristendomen i skolan 12 41 10 44 7. Melodifestivalen 02 10 18 06 8. Arenafeber 02 21 19 09 9. Kulturjournalistik 01 52 20 57 10. Politisk propaganda 08 35 12 16 Summa 44 43 159 24

Sammanlagda taltid för kvinnor och

män Minuter ₂₀₄ Sekunder ₀₇

Andel kvinnor och män

(36)

(37)

Tabell 12. Kvinnors respektive mäns taltid i 10 avsnitt av Debatt under hösten 2011

Debatt hösten 2011

De 63 kvinnor som totalt medverkade kom till tals 123 minuter och 12 sekunder och de 107 män som medverkade kom till tals 188 minuter och 10 sekunder. Det innebär att de 60

procenten män som medverkade talade 60 procent av tiden och de 40 procenten kvinnor som medverkade talade 40 procent av tiden. Av de 10 avsnitt som vi analyserade talade kvinnor mer i fyra avsnitt. ”Programmet maestro i SVT, näthatet, kvinnor och fotboll & leder

Taltid Minuter Sekunder Minuter Sekunder

1. Programmet maestro i SVT,

näthatet, kvinnor och fotboll &

leder skilsmässor till lycka? 20 42 14 41

18 25 09 40

3. Felbehandlad terror-misstänkt, upplopp i förorten, u-båtsjakten

& SÄPOS tystnad 05 33 26 17

4. Idolsamhället, kritikerbråket,

Dwait Isaak fängslad i Eritrea 22 27 08 59

5. Politisk vilde från SD, kränkande bilder på Fatzers godispåsar & sänkning av ungas ingångslön

05 24 27 30

07 08 24 41

7. Klarar Juholt krisen & glada

Hudik-teatern får för lite betalt 10 42 20 52

07 34 24 33

9. Hackers, Twilight från 15 år,

dyr djurvård 15 30 10 06

10. Gemensam Europlan & föräldrar som häktades för barnpornografibrott felaktigt

09 48 20 38

Summa 123 12 187 10

Sammanlagda taltid för kvinnor och män

Minuter Sekunder

310 22

Andel kvinnor och män i procent

Kvinnor Män

(38)

skilsmässor till lycka?” där kvinnor talar i 20:42 minuter och män 14:41 minuter. ”Polis som misskött tjänst, rökning, så blir du rik & barnaga” där kvinnor talar 18:24 minuter mot män 09:40. ”Idolsamhället, kritikerbråket, Dwait Isaak fängslad i Eritrea” där kvinnor kommer till tals 22:27 minuter och män 08:59 minuter. ”Hackers, Twilight från 15 år, dyr djurvård” där kvinnor talar 15:30 minuter och män 10:06 minuter

De debattämnen som män får betydligt mer taltid än kvinnor är ”Felbehandlad

(39)

6.5 Könsrepresentationen i debattprogrammens ämnen

Kvällsöppet under våren 2010

I två av 10 program får kvinnor mer taltid än män. I programmen med debattämnena ”

Sextrakasserier på teater och scen i Sverige” och” Ett halvår kvar till riksdagsvalet 2010”. De debattämnen som män får mer taltid än kvinnor är ” Hushållsnära tjänster & byggfusket” och ” 2-åring med matsmältningssjukdom & vargjakten”.

Kvällsöppet under hösten 2011

I fyra av tio program får kvinnor mer taltid än män. I avsnitten med debattämnena

”Håkan Juholt-drevet & att frysa dina ägg.”, ”Nytt betygssystem & möss används för att testa botox. ”, ”Svenskarnas sockerkonsumtion & Internetanvändningen” och ”Thaimassörer erbjuder mer & hierarkier på privatskolor.” som även är det mest jämställda avsnittet sett ur taltid. De debattämnen som sticker ut där män får betydligt mer taltid än kvinnor är

”vårdskandaler & sporten MMA granskas”

Debatt under våren 2010

I ett av tio avsnitt från kvinnor mer taltid än män. I avsnittet med debattämnet ”kristendomen i skolan” där kvinnor talar i 12:41 minuter och män 10:44 minuter. De debattämnen som män får betydligt mer taltid än kvinnor är ”Kulturjournalistik” och ”Den dyra elen”. Det ämne som är jämnast sett till taltid är ”Valrörelsen”.

Debatt under hösten 2011

I fyra av tio avsnitt får kvinnor mer taltid än män. I avsnitten med debattämnena ”Programmet maestro i SVT, näthatet, kvinnor och fotboll & leder skilsmässor till lycka?”, ”Polis som misskött tjänst, rökning, så blir du rik & barnaga”, ”Idolsamhället, kritikerbråket, Dwait Isaak fängslad i Eritrea” och ”Hackers, Twilight från 15 år, dyr djurvård”. De debattämnen som män får betydligt mer taltid än kvinnor är i ”Felbehandlad terror-misstänkt, upplopp i förorten, u-båtsjakten och SÄPOS tystnad” och ”politisk vilde från SD, kränkande bilder på Fatzers godispåsar och sänkning av ungas ingångslön”.

Analys av ämnena i debattprogrammen

(40)

Enligt Kessler och McKenna (1985) skapas ”kvinnligt” och ”manligt” uppträdande under förskoleåren. Teorin betonar hur modern skapar modellen för vad som är ”kvinnligt” då hon till exempel förbereder måltider eller köper sina grönsaker. På samma sätt sätter fadern modellen över vad som är ”manligt” när han reparerar bilen eller åker till arbetet. Vi kan se att ämnen som kvinnor dominerar är: frysta ägg, sextrakasserier, möss används för att testa botox. Ämnen vilka kan klassas som ”kvinnliga” enligt Kessler och McKenna. Ämnen som män dominerar i är: Felbehandlad terrormisstänkt, den dyra elen, byggfusk, vargjakt och sporten Mixed Martial Arts. Vilka samtliga är ämnen som kan anses som ”manliga.” Enligt Conell (2003) gör de fysiska skillnaderna mellan könen att det finns en naturlig grund för hur könsrollerna ser ut. Kvinnor har rent fysiskt en bättre kropp och fallenhet för detaljarbete medan män ofta har fysiska fördelar i styrka, tyngd och snabbhet. Utifrån denna teori kan det därför anses som naturligt att män dominerar till exempel debatten angående Mixed Martial Arts, vargjakt och byggfusk då det är fysiskt mer krävande aktiviteter. På samma vis som kvinnor dominerar ämnen som är mindre fysiskt krävande och som handlar om kvinnans kropp. Som exempelvis frysning av ägg, sextrakasserier och att möss används för att testa botox.

Enligt Stigbrand (1983) speglar tv hur makten är fördelad mellan män och kvinnor och hur tv påverkar dessa förhållanden att leva vidaregenom och återreproduceras i generationer. De normer barn ser och tar in via medier redan vid väldigt ung ålder tillämpar de sedan i

praktiken när de växer och blir äldre. De ämnen som domineras av respektive kön i debattprogrammen bidrar alltså till att TV återreproducerar könsrollerna till nästa

(41)

6.6 Positioner i debatten

Tabell 13, del 1. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av debatt 2010

Del Ämne Politiker

Myndighets-representant Organisations-representant Expert representant

Medie-Kön K M K M K M K M K M 1. Sjuk-försäkringen 1 1 2 2 1 2. Valrörelsen 1 1 1 2 2 3.

Den dyra elen 1 2 3 1

4.

Afganistan 1 2 1 1

5.

Röda Korset & B. Westerberg 1 6 1 6. Kristendomen i skolan 1 1 1 1 1 1 7. Melodi-festivalen 1 1 1 2 8. Arenafeber 2 4 2 11 1 9. Kultur-journalistik 1 4 10. Politisk propaganda 1 3 2 1

Totalt antal kvinnor

och män 4 11 1 6 4 15 1 19 6 10

Andel i procent 27

% 73 % 14 % 86 % 21 % 79 % % 5 95 % 38 % 62 %

Totalt antal

(42)

Tabell 14, del 2. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av debatt 2010

Del Ämne Lekmän Kultur-

arbetare Anhöriga Inbjuden publik Totalt Kön K M K M K M K M K M 1. Sjuk-försäkringen 1 2 3 7 2. Valrörelsen 1 2 7 6 11 3.

Den dyra elen 1 1 1 1 9

4.

Afganistan 2 1 2 2 2 4 10

5.

Röda Korset & B Westerberg 1 1 1 9 6. Kristendomen i skolan 3 1 1 7 4 7. Melodi-festivalen 1 1 3 1 3 8 8. Arenafeber 1 1 1 3 11 9. Kultur-journalistik 1 1 1 2 1 9 10. Politisk propaganda 2 1 2 4 8

Totalt antal kvinnor och

(43)

Tabell 15, del 1. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av debatt 2011.

Myndighets-representant Organisations-representant Expert Medie-representant Kön K M K M K M K M K M 1. Programmet maestro,

näthatet, Kvinnor och fotboll & skils-mässor leder till lycka?

2 1 2 4

2. Polis som misskött tjänst, rökning, så blir

du rik & barnaga 1

2 4 1 1 1

4. Idolsamhället, kritiker-bråket, Dwait Isaak fängslad i Eritrea

1 2

5. Politisk vilde, Fatzers kränkande bilder & sänkning av ungas lön

1 3 2 2

4 2 1 1 1

7. Klarar Juholt krisen & glada Hudik-teatern får

för lite betalt 1 2 1 1 3

8. Carl Bildts inblandning i Etiopienbolag, Prästen som blev kär & får

Ganna stanna? 2 1 1 1 4

15 år, dyr djurvård 1 1 2 2 2 1

10. Gemensam Europlan &

föräldrar som häktades för barnpornografibrott

1 3 1 1 2 2

Totalt antal kvinnor och män

5 18 3 9 1 4 5 11 10 14

% 78 % 25 % 75 % 20 % 80 % 35 % 65 % 42 % 58 %

(44)

Tabell 15, del 2. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av debatt 2011.

Del Ämne Lekmän Kultur-

arbetare Anhöriga Inbjuden publik Totalt Kön K M K M K M K M K M 1. Programmet maestro i SVT, näthatet, Kvinnor och fotboll & skils-mässor leder till lycka?

1 2 3 2 9 8

4 4 2 11 6

1 2 7 4 15

4. Idolsamhället, kritiker-bråket, Dwait Isaak fängslad i Eritrea

2 1 3 2 6 5

5. Politisk vilde, Fatzers kränkande bilder &

sänkning av ungas lön 2 4 3 5 12

1 1 1 1 3 10

7. Klarar Juholt krisen & glada Hudik-teatern får

för lite betalt 1 1 2 5 5 12

1 1 5 3 13

15 år, dyr djurvård 1 1 1 1 7 1 14 8

10. Gemensam Europlan &

föräldrar som häktades för barnpornografibrott

1 1 1 1 6 8

Totalt antal kvinnor och män 8 4 7 6 2 1 24 29 66 10

7

% 25 % 54 % 46 % 67 % 33 % 45 % 55 % 38 % 62 %

(45)

Tabell 16, del 1. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av Kvällsöppet 2010.

Myndighets-representant Organisations-representant Expert Medie-representant Kön K M K M K M K M K M

1. 2-åring med mat-smältningssjukdom & vargjakten 1 6 1 1 1 2. Stieg Larsson-skriverier & hjälp-organisationernas trovärdighet 2 4 3 3. Politikernas trovärdighet & ofrivilligt föräldraskap 2 1 1 2 4. Svenska FN-soldater i Afganistan 2 1 4 1 1 5. Sextrakasserier på teater i Sverige 1 1 1 6. Väktare på skola i Värmland & vinterklimatet 1 1 2 1 1 1 7. Hushållsnära tjänster & byggfusket 1 1 4 1 1

8. Hur skyddar man sig mot bygg-fusket? Hur trovärdig är hov-rapporteringen? 3 2 1 2 9. Tiger Woods otrohetsskandal & religiösa friskolor 2 1 1 1 3

10. Ett halvår kvar till

riksdagsvalet 2010 1 1 2

Totalt antal kvinnor och

män 5 7 3 6 5 13 6 11 9 8

% 58 % 33 % 67 % 28 % 72 % 35 % 65 % 53 % 47 %

(46)

Tabell 16, del 2. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av Kvällsöppet 2011

Del Ämne Lekmän Kulturarbetare Anhörig Inbjuden

publik

Totalt

Kön K M K M K M K M K M

1. 2-åring med mat-smältningssjukdom & vargjakten 1 3 7 2. Stieg Larsson-skriverier & hjälporganisationer nas trovärdighet 1 2 8 3. Politikernas tro-värdighet & ofrivilligt föräldraskap 1 4 3 4. Svenska FN-soldater i Afganistan 1 1 4 7 5. Sextrakasserier på teater i Sverige 4 4 6 5 6. Väktare på skola i Värmland & vinterklimatet 1 1 2 4 7 7. Hushållsnära tjänster & byggfusket 1 1 3 7

8. Hur skyddar man sig mot byggfusket? Hur trovärdig är hovrapporteringen? 1 1 1 5 6 9. Tiger Woods otrohetsskandal & religiösa friskolor 5 1 7 7

10. Ett halvår kvar till

riksdagsvalet 2010 3 1

Totalt antal kvinnor och män

5 4 4 6 3 0 2 4 41 58

% 44 % 40 % 60 % 100 % % 0 33 % 67 % 41 % 59 %

(47)

Tabell 17, del 1. Antal kvinnor och män inom kategorierna för samtliga 10 program av Kvällsöppet 2011

Myndighets-representant Organisations-representant Expert Medie-representant Kön K M K M K M K M K M 1. Håkan Juholt-drevet & att

frysa dina ägg 1 1 1 3 3 2. Föräldra-jämställdhet & toppning inom barnidrott 1 2 3 1 1 1 3. ADHD & feministisk porr 1 1 2 3 1 1 4. Healing & bostadsbrist 2 2 3 2 1 5. Vårdskandaler & sporten MMA 1 1 2 2 1 6. Djurensrätt & pjäs om hot och våld mot män upprör 1 1 1 3 1 7. Thaimassörer & hierarkier på privatskolor 1 1 1 2 1 8. Nytt betygs-system & möss används till botoxtester 1 1 1 1 1 1 1 9. Psykisk ohälsa bland unga som satsar & hemkörning från systemet 1 1 2 2 10. Socker-konsumtion & Internet-användningen 1 1 1 3 2 2