Bengt Tjäder Vt-2008

Beteckning:________________

Institutionen för teknik och byggd miljö

Ämnesintegrerande vinster vid genomförandet av

större grupparbete inom Trä- och Metall slöjd.

Bengt Tjäder

Vt-2008

15p B-nivå

Förord

Huvudsyftet med min undersökning var att undersöka om det var möjligt att genomföra ett större grupparbete som sträckte sig över flera ämnen än Trä- och Metallslöjd samt att visa eleverna nyttan av teoretiska ämnen i praktiskt arbete. Tanken var att låta fyra elever i årskurs fyra göra en skateboardramp som de själva fick ta stort ansvar för funktion och utformning av. Jag vill härmed tacka elever, föräldrar, lärarkollegor, och skolledning på Viksjöfors skola i Ovanåkers kommun för all hjälp och allt engagemang som visats.

Jag vill även tacka min handledare Jan Grenholm på Högskolan i Gävle. Juni 2008

Sammanfattning

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 1

1.1 Syfte... 1

1.2 Bakgrund ... 1

1.2.2 Otto Salomons syn på skolslöjden ... 2

1.2.3 Ulf Sivertun ... 3

1.2.3 Lev Vygotskij ... 3

2. Metod... 5

2.1 Tillvägagångssätt och genomförande... 5

2.2 Försökspersoner ... 6

3. Resultat och Diskussion ... 6

1. Introduktion

1.1 Syfte

Syftet med min undersökning var att undersöka om det var möjligt att genomföra ett större grupparbete som sträckte sig över fler ämnen än Trä- och Metallslöjd samt att visa eleverna nyttan av teoretiska ämnen i praktiskt arbete. Undersökningen bör kunna användas som ett underlag för fortsatta försök med tematisk undervisning i grundskolan. Som en bieffekt räknade jag med att väcka intresset hos eleverna för att arbeta med Trä och att använda olika verktyg och maskiner.

Frågeställning:

• Är det genomförbart att göra ett så stort grupparbete i Trä – och Metallslöjd. • Går det att kombinera ämnena svenska, engelska, matematik och datakunskap med

slöjd.

• Kommer intresset för trä och träteknik att öka hos försökspersonerna efter det här experimentet.

1.2 Bakgrund

1.2.1 Skolslöjdens historia

yrkesutbildning. Svenska slöjdföreningen, som bildades 1845 höll föredrag om slöjden och ordnade kurser. Som ämne i folkskolans stadga kom inte slöjden med förrän 1842. Från 1877 gavs stadsbidrag till frivillig skolslöjd för pojkar och från 1896 för flickor.

Köpmannen August Abrahamsson (1817-1898) förvärvade 1868 egendomen Nääs i Lerum, där han startade slöjdskola för gossar. År 1869 kom slöjdläraren Otto Aron Salomon (1849-1907) som var systerson till August Abrahamsson, till Nääs och blev dess föreståndare 1872. Skolan utvecklades 1874 till slöjdlärarseminarium. Vid August Abrahamssons död 1898 testamenterades Nääs slöjdlärarseminarium till staten.2 Verksamheten övergick 1960 till slöjdlärarseminariet i Linköping. Nääs drivs idag av August Abrahamssons stiftelse och har kurser, utställningar konserter och vandrarhem.31

1.2.2 Otto Salomons syn på skolslöjden

Otto Salomon kritiserade sin tids skola för att den var ensidigt teoretisk. Särskilt i folkskolan ville han ha in praktiskt arbete. Salomon ville uppnå en utveckling av vilja, moral och

intresse. Salomon menade att den enskilde läraren skulle utforma sin slöjdundervisning enligt eget huvud, men enligt dessa grundregler:

• att lära eleven tycka om praktiskt arbete och hysa aktning för kroppsarbete • att utveckla elevens självverksamhet

• att vänja eleven vid hederlighet, ordning, noggrannhet och renlighet • att utveckla elevens uppmärksamhet

• att fostra eleven till flit och uthållighet • att utveckla eleven fysiskt

• att öva ögat och utveckla formsinnet • att ge eleven en allmän händighet

Till denna formella bildning som ligger vid sidan av själva slöjdfärdigheten kommer så att eleven ska lära sig att använda verktygen på rätt sätt och att utföra goda arbeten.

Salomon hävdade att slöjden är det lämpligaste kroppsarbetet att föra in på skolschemat Han rekommenderade träslöjd för pojkar från 11 års ålder. Salomon talade ständigt om vikten av att gå från det lätta till det svåra. Salomon kritiserades för brist på kreativitet men enligt Salomon skulle eleven först uppnå en viss nivå av teknisk färdighet i hanterandet av verktyg och virke innan han kunde ges större frihet i sitt skapande. Tidigare hade enligt Salomons principer endast tillverkats nyttoföremål men under 1910-talet började slöjdundervisningen förändras både på Nääs och ute i landets folkskolor. Leksaker och idrottsredskap började tränga undan nyttoföremålen som tidigare tillverkats av barnen. En del av de nya impulserna kom från Carl Malmsten (1888-1972). Han menade att barnet själv skulle välja föremål och behövde inte exakt följa en ritning.2 Malmstens inflytande på svensk möbelkonst har varit stor framförallt genom de skolor han startade bl.a. Capellagården på Öland.3 Mycket av Salomons och Malmstens idéer kan man hitta även i dagens arbetsplaner för Trä- och metallslöjd.

1

Bra Böckers Lexikon nr 15, Höganäs 1983, s 20 2

Thorbjörnsson, Hans, Slöjd och lek på Nääs, 1992, s 17 3

1.2.3 Ulf Sivertun

Ulf Sivertun har tidigare arbetat som snickare, bygglärare, specialpedagog och är nu forskare på en lärarhögskola. Han har skrivit avhandlingen (Special) pedagogik och social utslagning. Perspektivisering-möjligheter och dilemma”.

Sivertuns avhandling "(Special) pedagogik och social utslagning" kan jag känna igen

mycket av det han belyser, i mitt arbete som slöjdlärare. Sivertun (2006) skriver om vikten av en lyckad identitet (om än tillfällig) och det ser jag nästan dagligen när någon elev som

kanske har svårt för de teoretiska ämnena kan göra ett bra resultat i slöjdsalen.4

Han anser att specialpedagoger behöver utveckla breddad kunskap av olika slag så som olika elevgruppers livsvillkor, hur människokroppen är uppbyggd och hur den fungerar samt språk och kulturella aspekter.

Han menar att barn skall förses med de intellektuella färdigheter som behövs för att bedöma livsformer som skiljer sig från föräldrarnas, eftersom många om inte alla av de färdigheter som krävs för att välja mellan goda liv också behövs för valet mellan goda samhällen. Detta är tänkvärt för mig i mitt dagliga arbete, dels måste jag ta hänsyn till barnens hemmiljö men även införa nya material och tekniker. Eleverna bör även känna till miljöaspekterna i

slöjdarbetet. Klassproblematiken och elever med sociala problem belyser och dessa elever gör man gärna lite extra för om det går, för känslan när man lyckats ”vänt” någon ”strulputte” är obetalbar för ofta mår man dåligt över alla elever som inte klarar de uppsatta målen.

Han menar i sin avhandling att vi i dag inte har en skola för alla, att skolverksamheten inte bygger på att alla sociokulturella perspektiv och samhällsgrupperingar finns med och kan vara med och delge varandra sina livserfarenheter. När han arbetade som bygglärare fick han ofta elever med diverse diagnoser från grundskolan. Han menar att dessa diagnoser kunde bli en belastning att känna till och ett hinder för att kunna möta dessa elever förutsättningslöst. Han säger att bara de kom till oss så fungerade de helt plötsligt, när de hamnade i en annan miljö så fanns inte problemen längre. Sivertun säger att ofta hade de här killarna (det är mestadels pojkar som går gymnasiets byggprogram) väldigt dålig självkänsla när det gällde teoretiska ämnen men när de väl kom igång kunde de sitta och göra armeringsritningar timmar i sträck med avancerade matematiska beräkningar.

1.2.3 Lev Vygotskij

Lev Semenovic Vygotskij (1896-1934) är ett av pedagogikens och psykologins stora genier. Han är även ansedd som den viktigaste nytänkaren i sovjetisk psykologi. Han var verksam endast under en kort period. Han dog i tuberkulos endast 38 år gammal. Han studerade även konst och litteratur. Vygotskij blev inte känd i väst förrän på 60-talet då hans bok Thought and Language blev översatt, detta berodde främst på att hans böcker blev förbjudna 1936.

I "Vygotskij och pedagogiken" (Ivar Bråten, 1998) kan man läsa att Vygotskij studerade speciellt utvecklingen och uppbyggnaden av högre former av minne, uppmärksamhet, beslutsfattande, tänkande och begreppsbildning. I relation till dess processer undersökte han hur barn tillägnar sig och börjar använda tecken och symboler som psykologiska redskap.5

4

(Special)pedagogik och social utslagning 5

Vygotskij intresserade sig mycket i de funktionella systemen i vilka kognitiva processer som minne, uppmärksamhet och beslutsfattande har integrerats och samverkar.

I Vygotskij i praktiken, ställer Leif Strandberg (2007) frågan: Behövs kreativitet i skolan? Han menar att vi i dagens snabbt föränderliga värld måste lära barnen att ta tillvara situationer som ständigt förändrar sig och öva sig i frihet att handla och skapa de kombinationer de behöver. De måste öva sig i fantasins och kreativitetens metoder. Han menar även att fungerande lärarlag har obegränsade möjligheter att kombinera moment och ämnen på kreativa sätt. Han skriver i samma bok om Komtek som är en kvällsverksamhet som vänder sig till flickor och pojkar mellan sju och sexton år. De kan välja mellan olika praktiska och tekniska aktiviteter. Vid varje station finns vuxna handledare. Verkstaden är lokaliserad i

Kulturfabriken som innehåller ateljéer och andra kreativa verksamheter. Lokalerna är mer gjorda för verkstadsarbete och hantverk än för vanligt skolarbete. De vuxna som arbetar där bär yrkeskläder för att förstärka denna karaktär. Frågan om var denna lokal skulle kunna vara belägen på din skola ställs i boken och skulle behöva diskuteras på alla skolor då de praktiska ämnena oftast får mindre utrymme i både lokaler och timplaner.6

6

2. Metod

2.1 Tillvägagångssätt och genomförande

Tillsammans med elevgruppen beslöts att vi skulle konstruera en skateboardramp som senare skulle placeras på skolgården. Under konstruktionens gång skulle andra skolämnen integreras i byggprocessen. Undersökningen genomfördes som ett experiment under pågående

undervisning. Jag diskuterade upplägget med skolledning och övriga lärare och fick goda råd och mycket stöd. Tanken var att hela tiden ha en öppen dialog med elevernas föräldrar. Jag deltog därför på ett föräldramöte och informerade om min undersökning. Efter detta fick jag alla föräldrars skriftliga medgivande för undersökningen. De fyra pojkar som deltog i bygget av rampen började redan under höstterminen 2004 leta användbara ritningar på Internet. Vårterminen 2005 inleddes för pojkarna med att de fick göra en skalenlig modell av rampen för att se dess proportioner. Jag lyckades få i stort sett allt material som behövdes till rampen, regelvirke plywood och färg, det var bara lim och skruv som skolan behövde köpa. Sedan startade själva arbetet. Plywoodskivorna sågades till i rätt mått och de fyra stora sidorna sågades i den av eleverna uträknade radien. Sedan reglade vi upp stommen och klädde den med plywoodskivorna. Skiss på rampen se bilaga 1. Det skulle även vara järnrör på kanterna på de svängda delarna för att man skall kunna glida med skateboardbrädan på dem. Rampen byggdes i tre delar i slöjdsalen för att kunna tas ut genom dörrarna. Vi gjorde två svängda delar och en låg rak del emellan. Alla delar skruvades sedan ihop med plåtbeslag ute. Pojkarna fick räkna mycket för att få alla böjda delar och indelningar av reglar att stämma. När slutet på terminen närmade sig, insåg jag att vi behövde hjälp av föräldrarna för att hinna klart till skolavslutningen. Några av pojkarnas pappor hjälpte till och rampen blev klar så att vi kunde inviga den på skolavslutningen. Under hösten fick klassläraren, som hela tiden varit mycket positiv till arbetet, ge sin syn på arbetet med rampen. De fyra pojkarna fick av sin klasslärare några enkla frågeställningar att svara på om sin syn på arbetet med rampen. Frågor till försökspersonerna: Hur var det att ha slöjd med Bengt?

Vad var bra?

Vad var mindre bra?

Hur var arbetet just med rampen?

Tanken har hela tiden varit att pojkarna själva skulle få påverka och ta stort ansvar för sitt arbete och därmed verkligen känna sig delaktiga i det. Att fler ämnen än Trä- och Metallslöjd skulle involveras i undersökningen var hela tiden en ledstjärna för mig.

2.2 Försökspersoner

De fyra pojkar som alla gick i årskurs fyra hade bara haft träslöjdsundervisning i en termin tidigare. Pojkarna som deltog i undersökningen gav mig egentligen själva idén till att använda bygget av skateboardrampen i mitt examensarbete. De kom själva och frågade tidigt under hösttermin 2004 om de fick bygga rampen på slöjden. Årskurs fyra läsåret 2004-2005 på Viksjöfors skola i Ovanåkers kommun bestod förutom dessa fyra pojkar av tre flickor som arbetade individuellt med egna arbeten. Att det blev just dessa pojkar som blev

försökspersoner var nog en slump, jag skulle även kunna tänka mig att bygga något som intresserar flickorna mer t.ex. ett hästhoppningshinder. Det viktiga är att göra något som eleverna är intresserade av och kan ha nytta av när det är klart.

3. Resultat och Diskussion

Här följer redovisning av de enkla frågor som eleverna fick svara på och klasslärarens syn på experimentet. Jag kommer här att beskriva resultat, analys och diskussion.

3.1 Resultat

3.1.1. Elevernas kommentarer

De enkla frågor som ställdes till pojkarna var: Hur var det att ha slöjd med Bengt? Vad var bra? Vad var mindre bra? Hur var arbetet med just rampen?

Arbetet med rampen upplevdes roligare av eleverna än vanliga slöjdlektioner. All räkning och mätning som de utförde upplevdes som jobbig, framförallt kravet på noggrann mätning. De hade inte förväntat sig inslag av matematik. Att arbeta i grupp upplevdes både positivt och negativt. Att de fick använda mer maskiner än vanligt tyckte de var roligt. En elev tyckte tiden var för knapp. En annan tyckte att några i gruppen bråkat. Att göra något annat

3.1.2 Klasslärarens kommentarer

Klassläraren har tidigarelärarexamen (årskurs 1-7) i svenska och so och har arbetat i ca tio år som lärare. Hon tyckte det var intressant att pojkarna fick genomföra ett så stort projekt som en egen skateboardramp. Att det var deras egen idé från början gjorde att de alltid längtade till slöjdlektionerna. Hon tyckte att det var bra att de fick vara med från grunden i arbetet. Hon tror inte någon av pojkarna har förstått hur mycket matematik de har räknat i detta projekt. Att de fick räkna matematik i sin naturliga miljö tyckte hon var bra. Hon tyckte projektet var bra genomfört och tror att för pojkarna var detta mycket mer än bara slöjd. Enligt henne har pojkarna senare inte uppskattat ämnet slöjd lika mycket när de inte fick göra ett eget projekt på slöjdlektionerna

3.1.3 Mina kommentarer

Resultatet blev en mycket populär skateboardramp som eleverna känner ansvar för därför att de har byggt den själva, men det främsta resultatet är att eleverna har skapat något

tillsammans utifrån en egen idé. Eleverna har sett betydelsen av flera ämnen och sett vilken nytta man har av t.ex. Matematik som t.ex. att kunna räkna ut en indelning av reglar om man skall bygga något i ett praktiskt ämne som slöjd. Att de upplevde all räkning och mätning som jobbig ser jag som ett bra resultat då syftet var att se nyttan av flera ämnen i slöjden. En elev tyckte att tiden var för kort men eftersom eleverna skiftar mellan trä- och metallslöjd och textilslöjd så är det svårt att göra ett sådant här projekt under längre tid än en termin. Vissa lektioner hade kanske kunnat utnyttjas mer, en annan elev tyckte också att några i gruppen bråkade. De fick även prova på att arbeta praktiskt i grupp och lösa problem tillsammans. Eleverna har fått se vad man som grupp kan skapa med några plywoodskivor, brädor skruv och lim. Intresset för trä och träteknik har också ökat då jag vet att de senare har byggt fler ramper på en loge hemma hos en av pojkarna. Jag inser att detta är ett experiment som inte skulle gå att genomföra med alla elever i stora grupper men med en liten grupp så fungerade det. Man måste självfallet välja alster efter utrymme.

4 Analys

Jag anser att skolan idag är för teoretisk och de ämnen där eleverna får röra på sig ges allt mindre tid. Redan Otto Salomon kritiserade skolan för att vara ensidigt teoretisk. Han ville uppnå en utveckling av vilja, moral och intressen.7 Detta tycker jag att jag uppnått med detta experiment. Viljan hos dessa elever att bygga rampen, moralen att jobba tillsammans för att nå ett resultat samt intresset för skateboardåkning. I arbetsplanen för slöjd i skolorna i Edsbyn står det att slöjdens skäl är:

Skapande arbete som ger kunskap om och känsla för material, metod, färg och form. Frihet att välja, planera, utföra och värdera ett slöjdarbete ger rum för hälsa och välbefinnande samt tanke och handlingsberedskap. (Lokal Arbetsplan i slöjd, 2004, se bilaga 2)

Detta tycker jag stämmer väl överrens med mitt experiment.

7

5 Diskussion

5.1 Reliabilitet och validitet

Att det blev just dessa pojkar som blev försökspersoner var nog en slump, jag skulle även kunna tänka mig att bygga ett hästhoppningshinder med några flickor. En anledning till att experimentet gick så bra var att pojkarna själva hade valt att bygga rampen, resultatet hade nog inte blivit lika bra om de inte varit intresserade av skateboardåkning och själva velat bygga sin ramp. Resultatet av projektet kan ha påverkats av det ömsesidiga förtroende som har funnits mellan lärare och elever.

5.2 Personliga tolkningar av resultatet

Jag inser att detta är ett experiment som inte skulle gå att genomföra med alla elever i stora grupper men med en liten grupp så fungerade det. Man måste självfallet välja alster efter utrymme. Jag är nöjd med resultatet av undersökningen

Huvudsyftet med min undersökning var att undersöka om ett större grupparbete som sträckte sig över flera ämnen än Trä- och Metallslöjd var möjligt att genomföra och att visa eleverna nyttan av teoretiska ämnen i praktiskt arbete. Experimentet föll väl ut och både elever, lärare och skolledning var mycket nöjda med resultatet. Tidningen Ljusnan ägnade en helsida åt invigningen av rampen.8 Valet av försökspersoner gav sig i det här fallet av sig själv då de kom till mig och ville bygga en skateboardramp på slöjdlektionerna. Pojkarna hade själva valt vad de ville göra och var mycket entusiastiska till arbetet. Om jag skulle ha gett dem en så stor uppgift som de inte varit intresserad av så tror jag inte att de hade orkat slutföra den. Men jag tror att man kan hitta liknande projekt som man kan använda i samma syfte. Nyttan av de teoretiska ämnena såg eleverna när de hämtade hem ritningar på Internet som de fick

översätta till svenska, när de skrev materiallistor och framförallt när de skulle räkna ut och mäta ut alla mått. Framförallt under arbetet med att räkna ut radier och placeringar av alla reglar fick eleverna se nyttan av matematik i praktiskt arbete. När det blev dags för

skolavslutning och invigning av rampen ringde jag till en journallist på tidningen Ljusnan som jag känner, han kom och gjorde ett stort reportage och pojkarna var väldigt stolta.

8

Figur1. Urklipp från tidningen Ljusnan där eleverna stolt poserar vid den nybyggda rampen

Figur 2. Urklipp från tidningen Ljusnan

ge eleverna en hel annan inblick och motivation för skolarbetet. Men man måste komma ihåg att det kräver mycket planering och arbete av lärarna. Och med dagens slöjdgrupper på uppemot tjugo elever i varje grupp blir ett så här stort projekt mycket svårt att genomföra.

Ulf Sivertun (2006) skriver om sitt arbete med att väcka elevernas intresse för de teoretiska ämnena på ett sätt som jag känner igen från mitt arbete med skateboardrampen. De

matematiska beräkningarna som mina elever gjorde ledde till ett resultat, en skateboardramp, och eleverna förstod nyttan av matematiken.

Strandberg (2007) skriver om elevprodukter och alster. Han nämner vikten av att alla får visa att de är duktiga på något. Detta är väldigt viktigt för barnens fortsatta utveckling anser jag, de måste få beröm för vad de har gjort och inte bara kritik. Pojkarna som byggde rampen var väldigt stolta för sin ramp har fortsatt och byggt flera ramper och några kanske väljer att arbeta med trä i sitt framtida yrke.

Han skriver om att eleverna skall söka upp en fiffig kompis och om det skall ses som att eleverna utnyttjas som lärare. Strandberg menar att eleverna växer av att lära varandra.9 Jag håller fullkomligt med Strandberg i ovan nämnda resonemang, världen förändras verkligen snabbt och det gäller att anpassa sig för att komma någon vart i dagens och morgondagens samhälle. I mitt arbete med de fyra pojkarna och deras skateboardramp kom verkligen deras fantasi och kreativitet att blomma ut i full prakt. Fördelen att arbeta i grupp är just att man kan lära av varandra och här har alla fått visa vad de är duktiga på, en del är bra på data, någon på matematik och någon annan på att skruva. Det här med komtek låter väldigt intressant då jag själv har kört något liknande på Celiusskolan i Edsbyn nu med tre pojkar som går i årskurs åtta. Vi är i teknikverkstaden två timmar i veckan tillsammans med deras pappor. De skär, svetsar, slipar och bygger på sina cyklar. De har lärt sig mycket och tycker att det är väldigt roligt trots att det ligger utanför ordinarie schematid. Vi fikar tillsammans och jag smyger in lite matematik varvat med praktiska tips till pojkarna.

I Fantasi och kreativitet i Barndomen, Vygotskij (2002) ställs frågan: "Är inte den skapande fantasin beroende av begåvning?" 10 Vygotskij menar att det finns en mycket utbredd uppfattning om att skapandet är något som tillkommer ett utvalt fåtal. Han anser att det är felaktigt och att skapandet tillkommer alla i mer eller mindre grad för det är ju en normal och ständig följeslagare i barnets utveckling.

6. Möjligheter till fortsatt arbete

Jag har gjort ett besök på den loge där den nu om och mycket tillbyggda rampen nu står. Enligt pappan till en av pojkarna som byggde den första rampen samlas ibland tio till femton pojkar om helgerna och åker skateboard där.

Det skulle vara intressant att följa upp eleverna som var med om rampbygget några gånger under en längre tid för att se om deras intresse för att slöjda och snickra kvarstår. Man skulle kunna jämföra mot andra elever som inte varit med på detta rampbygge. Det skulle även vara intressant att veta vad de väljer när det är dags att välja till Gymnasiet och senare vilket yrke de så småningom väljer.

9

Vygotskij i praktiken sid 102-104,126,173 10

7. Slutreflektion

Litteraturlista

Bra Böckers Lexikon Nr 1och 15,Höganäs, 1983

Bråten, Ivar, Vygotskij och pedagogiken, Studentlitteratur, Lund 1998

Vygotskij Lev. S. Fantasi och kreativitet i barndomen, Media print, Uddevalla 2002 Sivertun, Ulf, (Special)pedagogik och Socialutslagning HLS, 2006

Strandberg, Leif, Vygotskij i praktiken. Norstedts Akademiska förlag Finland, 2007 Thorbjörnsson, Hans Slöjd och lek på Nääs, 1992

Tidningen Ljusnan 10 juni, 2005

WWW.Naas. Vastsverige.com/templates/default/article 2008-05-04

Bilaga 1

Bilaga 1