• No results found

En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. "

Copied!
54
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Rapport  nr:  2011ht5025    

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

´9DGlUGHWDWWNXQQD± till viss del?´

En komparativ studie av Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa.

Författare: Emelie Sölgen & Marina Söderholm

Handledare: Marie Graffman-Sahlberg Examinator: Ylva Bergström

(2)

Sammanfattning

Studiens syfte är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna för ämnet idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11 samt lärares upplevelser kring skillnaderna. Studien syftar även till att undersöka vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna och vilka ämnesdiskurser som lärare anser förekommer i deras egen undervisning. Studien utgår från diskursteorin och bygger på de två metoderna textanalys och intervju. Textanalysen inriktar sig mot grundskolans senare år och därför studeras kursplanerna i idrott och hälsa, med fokus på årskurs sju till nio. Intervjuerna äger rum med lärare som undervisar i idrott och hälsa på grundskolans senare år. I studien framkommer det att den nya kursplanen, Lgr 11, har en tydligare struktur och att den innehåller en ny betygsskala. Lärarnas uppfattningar är att kursplanen har blivit tydligare, men att de saknar delar från den tidigare kursplanen. I textanalysen framkommer det att delar har försvunnit, medan andra har tillkommit. I resultatet kan man se att förekomsten av ämnesdiskurser i textanalysen stämmer till viss del med resultatet av intervjuerna.

Nyckelord: Diskursteori, Textanalys, Intervjuer, Kursplaner, Lgr 11, Idrott och hälsa.

(3)

Förord

Det är snart dags att avsluta detta arbete och efter att ha producerat över 18000 ord så finns det snart inga ord kvar. Vi nöjer oss nu därför med att fatta oss kort och tacka:

Vår handledare Marie Graffman-Sahlberg som har väglett oss och varit till stor hjälp i vårt uppsatsskrivande.

Våra nära och kära som har funnits där för oss och gett oss kraft och energi att orka fortsätta när det har känts tungt.

Våra vänner som har ställt upp med att korrekturläsa examensarbetet och uppoffrat en del av jullovet för oss.

De lärare som har ställt upp på intervjuer trots att ni själva har haft fullt upp med den nya kursplanen.

Lars-Åke Bäckman som ställde upp på en intervju med oss där du hjälpte oss både i vårt examensarbete, men också som framtida lärare i idrott och hälsa.

Alla ni andra som har hjälpt oss i vårt skrivande!

Varandra för ett gott samarbete!

Livet!

Ett stort tack!

Uppsala, december 2011

Emelie & Marina

(4)

1

Innehåll  

1. Inledning ... 3

 

2. Disposition ... 4

 

3. Bakgrund ... 5

 

3.1 Ämnets aktualitet ... 5

 

3.2 Intentioner med den nya kursplanen i idrott och hälsa... 6

 

3.2 Centrala begrepp ... 9

 

3.2.1 Ämnet idrott och hälsa ... 9

 

3.2.2 Läroplan och kursplan ... 10

 

3.2.3 Lpo 94 och Lgr 11 ... 11

 

3.2.4 Skolverket... 11

 

3.2.5 Diskurs ... 12

 

3.2.6 Grundskolans senare år ... 13

 

4. Litteraturöversikt ... 14

 

4.1 Tidigare forskning ... 14

 

4.1.1 Tidigare textanalyser på kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94 ... 14

 

4.2 Teoretisk utgångspunkt ... 16

 

4.2.1 Diskursteori ... 16

 

5. Syfte och frågeställningar... 18

 

5.1 Problem ... 18

 

5.2 Syfte ... 18

 

5.3 Frågeställningar ... 18

 

6. Metod ... 19

 

6.1 Val av metod ... 19

 

6.2 Datainsamlingsmetod ... 19

 

6.2.1 Textanalys ... 19

 

6.2.2 Intervju ... 21

 

6.3 Urval ... 22

 

6.3.1 Urval till textanalys ... 22

 

6.3.2 Urval till intervjuer... 22

 

(5)

2

6.4 Validitet och reliabilitet ... 23

 

6.5 Etiska överväganden ... 24

 

6.6 Reflektion över metoden ... 25

 

7. Resultat ... 27

 

7.1 Resultat av textanalysstudie ... 27

 

7.1.1 Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen? ... 27

 

7.1.2 Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94? ... 30

 

7.2 Resultat av intervjustudie... 34

 

7.2.1 Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen? ... 34

 

7.2.2 Vilka ämnesdiskurser anser lärare att de ägnar sig åt under deras egen undervisning samt upplever lärarna någon förändring i deras egen undervisning i och med den nya kursplanen? ... 37

 

8. Analys av empiriskt material ... 40

 

8.1 Skillnader som framkommer i textanalys och intervjuer... 40

 

8.2 Diskurser som framkommer vid textanalys och intervjuer ... 41

 

9. Diskussion ... 42

 

9.1 Diskussion av resultat ... 42

 

9.2 Teoretiskt perspektiv ... 43

 

9.3 Tidigare forskning ... 44

 

9.4 Förslag på vidare forskning ... 45

 

10. Konklusion ... 46

 

11. Referenslista ... 47

 

12. Bilaga 1 ... 50

 

(6)

3

1. Inledning

Under hösten 2011 står den svenska grundskolan inför stora förändringar. En ny reform har trätt i kraft den 1 juli 2011 och från och med höstterminens start har en ny läroplan, Lgr 11, och dess omarbetade kursplaner implementerats i alla svenska grundskolors verksamhet.

Internationella samt nationella undersökningar visar att elevernas kunskapsresultat har försämrats och därför ska en ny reform träda i kraft för att öka förutsättningarna för eleverna att få bättre resultat.

1

Syftet med en ny läroplan är att kursplanernas struktur och innehåll ska bli tydligare för lärarna. Tydligare kursplaner med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk ska underlätta för lärarna att kommunicera målen med elever och föräldrar. Genom att göra kursplanerna tydligare vill man främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter hos elever.

2

Denna studie riktar sig mot ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Studien ämnar bland annat att undersöka skillnader mellan den tidigare kursplanen i Lpo 94 och den nya kursplanen i Lgr 11. Skolverket skriver att:

µKursplanen i idrott och hälsa ansluter som helhet väl till den tidigare kursplanen. Det historiska och kulturella har dock tonats ner, då de ingår i läroplanens övergripande mål och riktlinjer. De ämnesspecifika kunskapsområdena rörelse, hälsa och livsstil samt friluftsliv och utevistelse finns kvar, men blir genom det centrala innehållet mer framträdande i den nya kursplanen.µ 3

Skolverket och Utbildningsdepartementet har ämnat göra kursplanen tydligare när de utformade den, men det finns samtidigt utrymme för lärare att själva tolka kursplanen och att prioritera och fördela lektionsutrymmet olika.

4

Författarna finner det därför intressant att undersöka vilka skillnader man kan se mellan Lpo 94 och Lgr 11. I och med kommande förändringar är det även av intresse att undersöka vad lärarna anser om den nya kursplanen samt hur de väljer att bedriva sin undervisning efter den. Författarna ska själva arbeta som lärare i idrott och hälsa och finner det därför viktigt att sätta sig in i den nya kursplanen då det är av stor vikt inför kommande yrkesliv. Författarna hoppas således kunna uppnå goda kunskaper om den nya kursplanen och hur den kan användas.

1 www.skolverket.se Thullberg P., Utmaningar för skolan ² Den nya skollagen och de nya reformerna. 11-11-09, s. 3

2 www.riksdagen.se Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan (Prop.

2008/09:87) 11-11-21, s. 8

3 www.skolverket.se Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. 2011. 11-11-21, s. 6

4 www.skolverket.se (2011) Ämnesfilm: Idrott och hälsa. 11-11-18

(7)

4

2. Disposition

I denna studie är uppdelningen enligt följande:

Marina Söderholm ansvarar för att genomföra en textanalys. Hon ansvarar därmed för metoddelen för textanalys och för presentationen av resultatet av textanalysen. I resultatet behandlar Söderholm följande frågeställningar:

x Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen?

x Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94?

Emelie Sölgen ansvarar för att genomföra intervjuer och ansvarar därmed för metoddelen för intervjuer och för presentationen av resultatet av intervjuerna. I resultatet behandlar Sölgen följande frågeställningar:

x Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen?

x Vilka ämnesdiskurser anser lärare ägna sig åt under deras egen undervisning och sker det någon förändring i deras undervisning i och med den nya kursplanen?

De övriga avsnitten skriver och disponerar författarna över tillsammans. Även intervjun med

Lars-Åke Bäckman ansvarar båda för.

(8)

5

3. Bakgrund

I bakgrunden presenterar författarna aktualiteten i studiens frågeställningar samt varför ämnet är intressant. I bakgrunden definieras även olika begrepp som är väsentliga samt olika verksamheter som arbetar med eller runt det ämne studien syftar till att undersöka.

3.1 Ämnets aktualitet

Studiens ämne är dagsaktuellt då nya omstruktureringar sker i och med den nya läroplan som har trätt i kraft hösten 2011. Införandet av läroplanen, som fått namnet Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet (Lgr 11) innebär att kursplanerna har fått en ny struktur med ett nytt innehåll och en ny betygsskala. Arbetet med skrivandet av den nya läroplanen är en process som började i och med att regeringen i februari 2006 gav statsrådet ansvar att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i utbildningen ska förbättras.

5

Både nationella och internationella studier tyder på att kunskapsresultaten i Sverige har försämrats under en tid.

6

Detta visas i de internationella jämförelserna där Sverige har hamnat på 19:e plats bland OECD-länderna när det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

7

Skolverkets före detta generaldirektör Per Thullberg säger även att skillnaderna har ökat mellan individer och skolor.

8

Utbildningsminister Jan Björklund skriver i en debattartikel att kommunernas prioritering att satsa mycket eller lite när det gäller skolundervisning varierar mellan de svenska kommunerna. Han anser även att det är dags att återförstatliga skolan för att få en likvärdig skola:

µDagens styrning av skolan är dessutom otydlig. Genom att staten delvis styr skolan genom lagar, läroplaner och lärarutbildningar, medan kommunerna är huvudmän och finansierar verksamheten skapas ett slags dubbelkommando över skolpolitiken som gör ledarskapet otydligt. Det är lätt för VWDWHQRFKNRPPXQHUQDDWWVN\OODWLOONRUWDNRPPDQGHQSnYDUDQGUDµ9

Sedan Lpo 94 infördes har dess betygsskala varit föremål för återkommande diskussioner. Det gäller främst läroplanens och kursplanernas konstruktion med mål att sträva mot och mål att uppnå.

10

I regeringens proposition 1992 inför Lpo 94, var syftet med den då nya läroplanen att den skulle bli kortare och tydligare än tidigare läroplaner. Det medförde att lärarna fick mer

5 www.riksdagen.se Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s. 5 6 www.skolverket.se Thullberg P., s. 3

7 www.pisa.oecd.org PISA, PISA 2009 Results: What Students Know and Can Do. Students performance in reading, mathematics and science, Volume 1 (2009) 11-11-21, s.15

8 www.skolverket.se Thullberg P., s. 3

9 www.regeringen.se Björklund J., Dags att återförstatliga skolan 11-11-21

10 www.riksdagen.se Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s. 7

(9)

6 utrymme för att lägga upp undervisningen. Regeringen befarade samtidigt att lärarnas arbete skulle bli svårare i och med den nya betygsskalan.

11

Redan i regeringens proposition 1992 gällande Lpo 94 ville man införa en sexgradig betygsskala med beteckningarna A-F, men det genomfördes aldrig utan istället infördes betygsskalan Icke godkänt, Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Däremot när den nya läroplanen, Lgr 11, infördes valde man att implementera den sexgradiga betygsskalan.

12

Syftet med en ny läroplan är att kursplanernas struktur och innehåll ska bli tydligare för lärarna. Tydligare kursplaner med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk ska underlätta för lärarna att kommunicera målen med elever och föräldrar. Genom att göra kursplanerna tydligare vill man främja en likvärdig bedömning och rättvis betygssättning samt ge ett ökat stöd för skolors uppföljning och bedömning av grundläggande kunskaper och färdigheter hos elever.

13

Skolans uppdrag kring fysisk aktivitet är ett ansvar som samtliga lärare i alla ämnen bör sträva efter,

14

dock får ämnet idrott och hälsa ofta vara bärare av fysisk aktivitet i skolan. I ämnet idrott och hälsa vill man bidra till en kontinuitet av fysisk aktivitet som man kan ha med sig vidare i livet. Lars-Åke Bäckman, undervisningsråd på Skolverket, säger att man i den nya kursplanen vill lyfta fram tre aspekter ur ämnet idrott och hälsa. Ämnet ska bidra till ett intresse till att vara fysiskt aktiv och ge en förståelse för hur den fysiska aktiviteten hänger ihop med god hälsa eller omvänt, hur god hälsa hänger ihop med fysisk aktivitet och andra aspekter. Ämnet ska också bidra till att ge eleverna verktyg för att vara aktiva och för att främja deras hälsa. Den nya kursplanen i idrott och hälsa lyfter fram hur kunskaper inom idrott och hälsa kan användas i vardagen samt lyfter fram allsidighet och mångfald över vad eleverna ska möta i ämnet.

15

I studien vill författarna se vilka skillnader som förekommer mellan två läroplaner, Lpo 94 och Lgr 11, med fokus på kursplanen i idrott och hälsa. Studien syftar även till att intervjua några lärare i idrott och hälsa kring deras uppfattningar om den nya kursplanen.

3.2 Intentioner med den nya kursplanen i idrott och hälsa

I samband med studiens undersökning har en intervju ägt rum med Skolverkets undervisningsråd, Lars-Åke Bäckman, där han förklarar intentionerna med den nya kursplanen i idrott och hälsa. För att tydliggöra intervjun presenteras den med hjälp av citat.

Vid intervjun med Lars-Åke Bäckman beskriver han hur arbetet har gått till vid skrivandet av kursplanen i idrott och hälsa i Lgr 11. Bäckman berättar att tanken bakom skapandet av den nya kursplanen var att de skulle anpassa kursplanen till en ny struktur, och därmed inte ändra

11 Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s. 27

12 Ibid., s. 73

13 www.riksdagen.se Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s. 8

14 www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 11-11-11, s. 9

15 www.skolverket.se Ämnesfilm: Idrott och hälsa.

(10)

7 innehållet i kursplanen. De hade inte i uppdrag att skriva om kursplanen och göra ett nytt ämne utan allt väsentligt som fanns med i den tidigare kursplanen finns fortfarande kvar.

Bäckman berättar att uppdraget från regeringen bland annat var att renodla styrdokumenten och inte återupprepa det som redan står i en förordning eller lag. Han menar att det som står i skollagen inte ska återupprepas i läroplanen, samt att det som står i de två första kapitlen i läroplanen inte ska tas upp igen i kursplanerna. I vissa fall har dock detta frångåtts om någonting har varit särskilt viktigt i ett ämne, där det har behövts lyftas fram och i så fall har det presenterats i kursplanen hur ämnet kan bidra till att lyfta fram det. Här poängterar Bäckman att samarbetet är en del som återupprepas i kursplanen i idrott och hälsa eftersom det är en stor del i ämnets karaktär och att man därför valde att inte helt utesluta samarbetet i kursplanen. Ledarskap är dock en del som Bäckman betonar att de valde att ta bort då det redan står i de två första delarna i läroplanen och att det inte ansågs viktigt att ytterligare ta upp i kursplanen.

I och med en ny struktur påpekar Bäckman att det centrala innehållets delar kan upplevas som om de har fått större utrymme i den nya kursplanen. Framförallt handlar det om friluftsliv och utevistelse som Bäckman menar att många anser ha fått mer plats i kursplanen, men han säger:

µ'HWFHQWUDODLQQHKnOOHWNDQPDQLQWHPlWDLVLJXWDQGHlUROLNDGHODUVRPNDQKDROLNDW\QJG>«@

Det jag tror att många uppfattar, med den nya strukturen, är att friluftsliv och utevistelse har blivit mer synliggjort på ett annat sätt. Men själva grunden i det vi har skrivit och grunden i ämnets XSSGUDJGHWlULQWHI|UlQGUDWI|UGHWIDQQVLGHQJDPODNXUVSODQHQRFNVnµ

Bäckman säger att det som de har tagit fasta på vid införandet av den nya kursplanen är att eleverna själva ska kunna planera, genomföra och värdera fysiska aktiviteter.

µ$WWXWLIUnQlPQHWV|YHUJULSDQGHXSSGUDJPHGHWWKlOVRSHUVSHNWLYRFKHWWOnQJVLNWLJWSHUVSHNWLY

ska ämnet bidra till att lägga grunden för en kunskap om den fysiska aktivitetens betydelse för elevens hälsa. Och då bidrar också ämnet till att ge eleverna förutsättningar för att på olika sätt då vara fysiskt aktiva. Och där är då det här med bredd av aktivitet som vi tar upp, handlar ju både om en bredd av aktiviteter så kan man jobba med hela kroppen och utmana sin fysiska förmåga, men det handlar också om att väcka lust och nyfikenhet. Olika människor tycker om olika saker.

Och där ska då ämnet bidra, som vi tänker det, att man får möta olika typer av aktiviteter. Och på så sätt kan man komma i kontakt med det som man kan tycka är roligt. Men sen handlar det ju om att man ska få en kunskapsförmåga att ta hand om sin egen träning och motion liksom att se sambandet mellan genomförande och påverkan. Och då är tanken där att planera, genomföra och värdera utifrån vilken aktivitet det är, så kan du göra en planering, du kan ha ett tänk kring hur du VNDKnOODSnPHGGHQDNWLYLWHWHQµ

Under intervjun lyfter Bäckman fram skolans uppdrag när det gäller språk och menar att hela skolan ska bidra till elevernas utveckling av språket. Därför poängterar han att man nu i den nya kursplanen för idrott och hälsa har tagit upp att eleverna ska lära sig begrepp och uttryck som används inom idrott och hälsa. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt språk med ämnesrelevanta begrepp för att kunna planera, genomföra och värdera fysisk aktivitet.

Vad gäller kunskapskraven i simning finns det ingen progression eftersom kraven för alla

EHW\JVVWHJlUDWWµ>H@leven kan även simma 200 meter varav 50 meter i rygglägeµ. Bäckman säger

att kunskapskraven inom simning avviker från strukturen och tanken i resten av kunskapskraven,

(11)

8 µGHWlUGHWHQGDVWlOOHWGlUPDQDQJHUHQNYDQWLWHWµ+DQI|UNODUDUDWWGHLHQUHPLVVSURYDGHDWW

skriva in en progression inom simning, men berättar att:

µ'et blev väldigt blandade reaktioner på den trevaren och det var lika mycket för som emot, och möjligen mer emot. Och då tog vi den ställningen att då har vi inte på fötter, alltså underlag för att lQGUDLNUDYHW>«@ och då valde vi att lägga in det som det var. Kunskapskravet infördes i den förra NXUVSODQHQVnVHQWVRPYLONHWRFNVnYDUHWWVWDUNWVNlOWLOODWWLQWHlQGUDGHWµ

Det han däremot lyfter fram är att simning är en rörelseaktivitet och att det därför kan bedömas enligt de kunskapskraven, vilka man kan se en progression i. I det centrala innehållet för 5|UHOVHVWnUQlPOLJHQµ>R@OLNDVLPVlWWLPDJ- RFKU\JJOlJHµ

µ.XQVNDSVRPUnGHQDU|UVLJLJUlQVODQGHWVnDWWYLVVDGHODUK|UWLOOGHWlUVYnUWDWWH[DNt sätta in QnJRQWLQJ XQGHU HQ YLVV UXEULN >«@ 6LPQLQJ RFK YDWWHQDNWLYLWHWHU GHW E|U PDQ NXQQD VH L

rörelseperspektivet och då som en del i rörelseuppdraget. Och där då vatten och simning är en aktivitet som utvecklar rörelseförmågan och det som finns i ämnet. Och för vissa elever är vatten guld värt, har man inte kroppen med sig på land kan man ha det i vattnet och då är det viktigt att möjligheten ges. Som lärare kan man då se simningen som en del i undervisningen kring allsidig U|UHOVHI|UPnJDµ

Vad gäller kunskapskraven säger Bäckman att han är nyfiken på att se hur de kommer att fungera eftersom det är en stor förändring i kursplanen. Enligt Bäckman är kunskapskraven tolkningsbara.

µ'HlUVNULYQDVnDWWGHWILQQVLQWHEDUDHQWRONQLQJDYGHPLGHQPHQLng att de kräver att man på egen hand och tillsammans med kollegor på skolan och i kommunen eller området, för GLVNXVVLRQHUNULQJKXUNXQVNDSVNUDYHQNDQWRONDV>«@.XQVNDSVNUDYHQNUlYHUVWlOOQLQJVWDJDQGHQ

och det påverkar hur man kommer att göra sin bedömning, vilka ställningstaganden man gör. Men sen är kunskapskraven byggda utifrån den grundläggande tanken att de ska mäta samma aktivitet på alla nivåer, vilket då inte riktigt har varit fallet i den gamla kursplanen. Alla elever ska möta samma typ av aktivitet och sen ska man se på elevens förmåga och kunskap i de här aktiviteterna.

'HKDUROLNDNYDOLWHWHURFKGHWlUGHWVRPNXQVNDSVNUDYHQJHUXWWU\FNI|U>«@'HWlUHWWI|UV|N

att spegla en progression i kunskaper och förmågor utifrån den undervisning som har bedrivits.

Bäckman lyfter fram de positiva aspekterna av den nya kursplanen där han menar att den har blivit tydligare, med en tydligare struktur. Han poängterar att ämnet i sig är detsamma, men att det har skett förskjutningar och förtydliganden. Man har lyft fram de delar som har haft en undanskymd position i den gamla kursplanen, vilket han anser är positivt.

Det Bäckman undrar över är vilket genomslag den nya kursplanen kommer att få eftersom det har visat sig att lärare i idrott och hälsa tenderDU DWW µXQGHUYLVD XWHIWHU GHQ OlURSODQ VRP YDU

DNWXHOOQlUPDQVMlOYJLFNXWELOGQLQJHQµ+DQKRSSDVQXDWWOlUDUQDWDUWLOOVLJGHQQ\DNXUVSODQHQ

(12)

9 3.3 Centrala begrepp

3.3.1 Ämnet idrott och hälsa

Genom att göra en historisk inblick i ämnet idrott och hälsa kan det skapa en förståelse för hur ämnet ser ut idag. Ämnet har genomgått en rad förändringar, vilket Jan-Eric Ekberg har skrivit om i sin bok Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. I boken beskriver han hur Claes Annerstedt har sammanfattat utvecklingen från 1813 till idag i form av sju faser. Den första fasen beskriver Annerstedt som etableringsfasen, då ämnet var starkt influerat av Pehr Henrik Lings gymnastiska övningar. Nästa fas är stabiliseringsfasen i vilken ämnet blev en stabil del av skolans verksamhet och började även rikta sig mot flickor. Därefter kom brytningsfasen som kännetecknas av att gymnastikens dominans bröts av idrott, lek och spel som blev en del av innehållet. Under den fysiologiska fasen hade forskningen en viktig roll och ändrade ämnets fokus från kollektiv till individ med en betoning på inre motivation och ansvarstagande. Fasen efter kallar Annerstedt för osäkerhetsfasen då bland annat idrottsrörelsen fick ett större inflytande över verksamheten. Samtidigt ökade innehållet avsevärt. Den sista och nuvarande fasen är hälsofasen, där hälsa blir det som genomsyrar kursplanen i idrott och hälsa och vikt läggs på att skapa sig en förståelse för hälsans betydelse.

16

Sandahl beskriver hur namnet har kommit att ändras under tiden. Mellan perioden 1962-1980 kallades ämnet Gymnastik, mellan perioden 1980-1994 Idrott och sedan 1994 heter ämnet Idrott och hälsa. Han menar att:

µ1DPQI|UlQGULQJHQDQW\GHUDWWW\QJGSXQNWHQLlPQHWI|UVNMXWVDYVHYlUt: att ämnet gått från att huvudsakligen ha omfattat gymnastiska övningar till att fokusera på idrottsaktiviteter, vilka under 1990-talet kompletterades med bredare hälsoperspektLYRFKI|UHE\JJDQGHKlOVRYnUGµ17

Ekberg skriver att ämnet ändras i takt med samhällets förändringar. Han beskriver hur den tidigare generationens fysiska aktivitet var en naturlig del av tillvaron. Att kroppsarbete var en förutsättning för överlevnad och att vara jägare eller jordbrukare krävde att man hade den fysiska förmågan att utföra de arbetsuppgifter som krävdes.

18

Med meningen µ[i] VNRODQVNDPDQOlUDVLJQnJRWRFKOlUDQGHWKDQGODURPHWWLQQHKnOOµ menar Ekberg att ämnet idrott och hälsa i skolan idag har gått ifrån ett praktiskt ämne till ett kunskapsämne.

19

Maria Mattsson, som utsågs som ämnesexpert av Skolverket, skulle hjälpa Skolverket på traven med den nya kursplanen. Hon säger bland annat att eleverna ser ämnet idrott och hälsa som ett tillfälle till fysisk aktivitet och jämställer det med fritidsaktiviteter.

16 Ekberg J-E, Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9, (2009) s.46 17 Sandahl B., Ett ämne för alla? Normer och praktik i grundskolans idrottsundervisning 1962-2002. 2005. s. 96

18 Ekberg J-E., s.24

19 Ibid., s.35

(13)

10 Mattson ställer sig därför frågan µBehövs vi idrottslärare då verkligen som pedagoger? Ska vi bara DNWLYHUDHOOHUIDNWLVNWYDUDHWWNXQVNDSVlPQH"µ

20

Ämnet idrott och hälsa spelar en viktig roll i skolan. Lars-Magnus Engström skriver bland annat att:

µ)|UYLVVDEDUQlr skolans undervisning i idrott och hälsa deras första och kanske enda erfarenhet av regelbunden fysisk träning. Därmed kan ämnet bli av avgörande betydelse för många barns aktuella men också framtida hälsotillstånd och välbefinnande. Idrottsundervisningen är också av central betydelse för barns självbild och lust att delta i lek, idrotts- och motionsaktiviteter under fritid och i framtiden. Det finns således en rad mycket väsentliga skäl att från ett pedagogiskt perspektiv rikta ljuset mot ämnet idrott och KlOVDµ21

3.2.2 Läroplan och kursplan

En läroplan är en förordning som regeringen utfärdar och som skolan ska följa.

22

µ/lURSODQHQlU

det dokument som skall styra skolans verksamhet och ange vem som ansvarar för olika delar av skolverksamheten och vad detta ansvar innebär. Detta uttrycks dels i grundläggande värden, dels i mål och riktlinjer för verksamheten. Läroplanen uttrycker därmed vilka krav och förväntningar elever och föräldrar kan ställa på skolan och vilka krav skolan ställer på elever och föräldrDUµ

23

Läroplanen innehåller tre delar:

24

² Skolans värdegrund och uppdrag

² Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen

² Kursplaner

Kursplaner är en del av läroplanen och innehåller ämnets syfte, innehåll, mål och betygskriterier. Eftersom varje ämne har olika innehåll finns det en kursplan för varje ämne.

25

Kursplanerna klargör vad alla elever ska lära sig, men lämnar det öppet för lärare och elever att själva välja innehåll och arbetsmetoder. Däremot anges vilka kunskapskvaliteter som ska utvecklas och därmed fastställs en ram som undervisningen ska befinna sig inom.

26

Läroplanen är överordnad kursplanerna, vilka ingår i läroplanens tredje kapitel. Både läroplan och kursplan ligger till grund för undervisningens utformning, men de skiljer sig på så vis att läroplanen riktar sig till skolan i helhet, medan kursplanerna specificerar sig på de olika ämnena.

27

20 www.rf.se 11-12-08

21 Engström L-M., Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Utgångspunkter, syften och metodik,(2004) s. 13

22 www.skolverket.se Läroplaner 11-11-18

23 Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s.102

24 www.skolverket.se Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (2011) s. 3

25 Ibid., s. 4

26 Skolverket Grundskolan: kursplaner och betygskriterier,1. uppl., Statens skolverk, Stockholm, (2000), s. 5

27 Ibid., s. 5

(14)

11 3.2.3 Lpo 94 och Lgr 11

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, som i studien kommer att förkortas till Lpo 94, infördes i huvudsak för att den skulle bli tydligare och kortare med en ny struktur. Målen i Lpo 94 skulle vara tydliga och utvärderingsbara med mål att sträva mot och mål att uppnå. Samtidigt lyftes elevens eget ansvar och rätt till inflytande fram i Lpo 94.

28

I och med införandet av Lpo 94 implementerades ett nytt betygsystem med betygskriterier där betygsskalan var Godkänt, Väl Godkänt och Mycket Väl Godkänt.

29

Regeringen överlämnade propositionen 1992-93 till riksdagen och läroplanen verkställdes 1994.

30

Lpo 94 reviderades år 2000 och det är den versionen som kommer att användas i studien. Vid revideringen ville man lyfta fram kopplingen mer mellan idrott och hälsa och betona ämnets hälsoperspektiv. I samband med revideringen blev även målen och betygskriterierna tydligare.

31

Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet, som i studien kommer att förkortas till Lgr 11, infördes 1 juli 2011. Syftet med den nya läroplanen var att kursplanerna skulle bli tydligare med mer konkreta mål och ett mer lättillgängligt språk för att arbetet skulle underlättas för lärarna. I och med införandet av Lgr 11 implementerades en ny sexgradig betygsskala med kunskapskrav som gäller för skalan A-E och betyget F för icke godkänt resultat. Med den nya kursplanen vill man uppnå en likvärdig bedömning och en rättvis betygsättning.

32

Lgr 11 implementerades den 1 juli 2011 och det innebär att de svenska skolorna kommer att ha två system samtidigt under läsåret 2011/2012 eftersom bytet av läroplan inte gäller alla elever i skolan samtidigt utan en övergångsfas sker vid bytet från Lpo 94 till Lgr 11.

Övergångsbestämmelserna lyder enligt följande:

µ'H HOHYHU VRP Olsåret 2011/12 går i årskurs 9 ska fortsatt få betyg enligt den nuvarande betygsskalan, det vill säga G²MVG. Detta medför även att undervisningen för dessa elever ska JHQRPI|UDVHQOLJWNXUVSODQHUQDVRPXWJnUIUnQ/SRµ33

3.2.4 Skolverket

Skolverket är en statlig myndighet som arbetar för en bättre skola. Skolverket arbetar åt Utbildningsdepartementet

34

och det är Skolverket som har i uppgift att arbeta för att förverkliga målen och riktlinjerna som riksdag och regering anger.

35

28 Regeringskansliet, s.1

29 Skolverket Grundskolan: kursplaner och betygskriterier s. 6-7

30 Regeringskansliet, Regeringens proposition En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan (1993) s.1

31 Skolverket Grundskolan: kommentarer till kursplaner och betygskriterier 2000 s. 30

32 www.riksdagen.se Regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan, s. 8-9

33 www.skolverket.se Övergångsbestämmelser, Grundskolan 11-12-13

34 www.skolverket.se Vad är Skolverket? 11-12-08

35 www.skolverket.se Om Skolverket 11-12-08

(15)

12 Skolverket har bland annat i uppgift att, utefter riksdagens och regeringens direktiv, formulera skollagen, läroplaner och kursplaner. Kommunerna och de fristående skolorna har i uppgift att fördela resurser och organisera verksamheten så att eleverna når de nationella målen. Skolverket följer sedan upp, styr, stödjer och utvärderar verksamheten i skolan för att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheten.

36

6NROYHUNHW DUEHWDU I|U HQ OLNYlUGLJ XWELOGQLQJ RFK µI|U DWW DOOD EDUQ XQJGRPDU RFK YX[QD L

Sverige ska få en bra utbildning i förskolan, skolan och fritidshemmen.µ

37

Skolverket arbetar även för att alla ska känna sig trygga i skolan och för att alla ska uppnå målen genom att få den hjälp de behöver.

38

3.2.5 Diskurs

I Nationalencyklopedin förklaras diskurs, i dagligt tal, som samtal och i

µILORVRILVND RFK besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en såGDQKHOKHWµ 39

Diskurser kan vara olika sätt att vara i världen genom att man använder språk och agerar på ett visst sätt och på så sätt formar man en diskurs. Det kan även utgöras av hur man interagerar, känner, tror, värderar och använder olika subjekt och symboler för att känna igen sig själv och andra.

40

2UGHW µGLVNXUVµ U\PPHU HQ WHRUL RP DWW VSUnNHW lU VWUXNWXUHUDW L ROLND P|QVWHU VRP YnUD

uttalanden följer när vi agerar inom olika sociala domäner. Man kan då tala om exempelvis µPHGLFLQVNGLVNXUVµHOOHUµSROLWLVNGLVNXUVµGlUVSUnNHWlUVSHFLILNWI|UGHROLNDGLVNXUVHUQD

41

En diskurs kan även förklaras som µett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)µ

42

och diskurser kan då ses som regelbundna handlingar.

43

Diskursbegreppet kommer att ytterligare utvecklas i studiens redovisning av det teoretiska perspektivet.

36 www.skolverket.se Om Skolverket 11-12-08

37 www.skolverket.se Vad är Skolverket? 11-12-08

38 Ibid.,

39 www.ne.se Diskurs 11-12-07

40 Gee J. P., s.7

41 Winther Jørgensen & Phillips, s. 7

42 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod 2000, s. 7

43 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 65

(16)

13 3.2.6 Grundskolans senare år

Studien granskar enbart delarna i kursplanen som berör grundskolans senare år, vilket i studien

avser skolans årskurs sju till nio. Det är därför endast den del som inkluderas när författarna talar

om kursplanen i idrott och hälsa.

(17)

14

4. Litteraturöversikt

I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkt som används i studien.

4.1 Tidigare forskning

Av naturliga skäl finns i skrivandets stund ingen tidigare forskning som berör skillnader i kursplanerna för idrott och hälsa i Lpo 94 och Lgr 11, eftersom den nya läroplanen, Lgr 11, implementerades hösten 2011.

4.1.1 Tidigare textanalyser på kursplanen i idrott och hälsa i Lpo 94

I den här studien är syftet att undersöka skillnader mellan kursplanerna för idrott och hälsa i Lpo 94 och i Lgr 11 och att studera vilka ämnesdiskurser som förekommer samt att genom intervjuer med lärare i idrott och hälsa undersöka vilka ämnesdiskurser som lärarna ägnar sig åt på lektionerna. Mikael Quennerstedt gör en liknande studie i sin avhandling Att lära sig hälsa, som behandlar vilka ämnesdiskurser som tas upp i undervisning i idrott och hälsa på grundskolan.

Han studerar detta genom att analysera lokala kursplaner i idrott och hälsa, intervjua lärare i idrott och hälsa samt att låta lärare i idrott och hälsa svara på enkäter.

I Quennerstedts avhandling fokuserar han på innehållet som lärarna har institutionaliserat i skolan i och med de lokala kursplanerna i idrott och hälsa och undersöker vad eleverna erbjuds i undervisningen.

44

I avhandlingen grundar han sig på både pragmatism och diskursteori. Med hjälp av diskursteorin vill han analysera och diskutera mönster av handlingar i en verksamhet, vilket även denna studie syftar till att göra och därför används enbart diskursteorin.

45

Quennerstedt använder sig av diskurser för att identifiera vad som kommer till uttryck i de lokala styrdokumenten i idrott och hälsa.

46

Han skriver att man i ett skolämne kan tala om diskurser som µdet påbjudna handlingsmönsterµ som ger möjligheter och begränsningar för vad som kan och bör göras i ämnet.

47

I analysen av de lokala styrdokumenten har Quennerstedt identifierat tio olika ämnesdiskurser YDUDYI\UDVRPµXQGHUGLVNXUVHUµ till aktivitetsdiskursen. De diskurser som han har identifierat är aktivitetsdiskurs med underdiskurserna fysiologidiskurs,idrottsdiskurs,motorikdiskurs och kroppsupplevelsediskurs. De övriga identifierade diskurserna är social fostransdiskurs, naturmötesdiskurs, riskdiskurs, hygiendiskurs och moraliseringsdiskurs. Av dessa har

44 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s.14

45 Ibid., s.16

46 Ibid., s.14

47 Ibid., s.16

(18)

15 Quennerstedt konstaterat att de mest framträdande diskurserna i skolorna är aktivitetsdiskursen och social fostransdiskurs och bland underdiskurserna är fysiologidiskursen och idrottsdiskursen dominerande.

48

Quennerstedt lyfter fram att ämnet påverkas av historiska traditioner, vilket innebär att föreställningar om undervisningens innehåll kan ses i undervisningen trots att de inte är utmärkande i den centrala kursplanen.

49

Moment som man tidigare undervisat i enligt tidigare kursplaner lever kvar i undervisningen och med det menar Quennerstedt att det bidrar till idrotts- och fysiologidiskursens dominans trots att den inte är lika tydlig i den centrala kursplanen.

Detsamma gäller hygiendiskursen som Quennerstedt identifierar på 29 av 72 skolor, men som inte existerar i den centrala kursplanen.

50

Quennerstedt menar att sammansättningar av diskurser kan se olika ut i verksamheten.

Diskurserna kan vara närvarande i verksamheten samtidigt och undervisningen väver då in olika diskurser i samma moment medan diskurserna också kan utesluta varandra. Olika aktiviteter kan alltså vara rimliga i flera diskurser, men ha olika mål och syften.

51

Friluftslivet nämner Quennerstedt som en aktivitet som kan förekomma tillsammans med andra moment, men att den förekommer i mindre utsträckning som en separat aktivitet. Quennerstedt poängterar också att vissa skolor ger friluftslivet en mer betydande roll i undervisningen än andra skolor.

52

Quennerstedt säger att idrottsämnet framstår som ett innehållsmässigt brett och komplext ämne där det kan vara svårt att omsätta kunskaper i ämnet som betygsgrundande kriterier, vilket innebär att det är svårt att mäta elevernas kunskapskvaliteter och vad eleverna lär sig i ämnet.

53

Quennerstedt diskuterar även vilket hälsoperspektiv som undervisningen har och menar att undervisningen inte bara ska handla om att undvika att eleverna blir överviktiga utan snarare lär sig kunskapskvaliteter och lärande där kondition och minskad övervikt blir effekter som tillkommer. Han ställer även frågan om ämnet ska ses som ett kunskapsämne eller som bärare av daglig fysisk aktivitet. Med avslutande ord säger Quennerstedt att han vill att ämnet ska betraktas VRPHWWlPQHVRPµVlWWHUKlOVDLU|UHOVHJHQRPDWWHOHYHUQDIår möjlighet att lära sig hälsaµ.

54

48 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 140

49 Ibid., s. 241

50 Ibid., s. 140

51 Ibid., s. 145

52 Ibid., s. 244

53 Ibid., s. 243

54 Ibid. s. 255

(19)

16 4.2 Teoretisk utgångspunkt

4.2.1 Diskursteori

En diskurs är µett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)µ

55

och kan ses som regelbundna handlingar.

56

Diskurserna kan ses som en del utav vardagen där sociala grupper, kulturer och institutioner formar sociala aktiviteter och identiteter. Teorin och metoden för diskurser studerar hur språket är specifikt för sociala aktiviteter och sociala identiteter och med det menas att olika sätt att delta i olika former av grupper, kulturer och institutioner kan urskiljas.

57

Diskurser kan vara olika sätt att vara i världen, man använder språk och agerar på ett visst sätt och på så sätt formar man en diskurs. Diskurser kan utgöras av skriftligt eller muntligt språk,

58

men diskurser omfattar inte bara tal och skriftspråk utan inkluderar även bilder.

59

Diskurser kan även utgöras av hur man interagerar, känner, tror, värderar och använder olika subjekt och symboler för att känna igen sig själv och andra.

60

Diskursen specificerar processens natur till hur texten produceras och tolkas, till exempel vilken typ av diskurs som är uppbyggd och hur de är kombinerade.

61

Diskursteorin är intresserad av att analysera hur strukturen i form av diskurser konstitueras och förändras.

62

Denna studie är liksom diskursteorin upplagd så att kursplanerna i idrott och hälsa struktureras genom att författarna formar olika diskurser och sedan ser hur diskurserna förändras i och med den nya kursplanens införande.

När diskursanalys används som metod krävs det att diskursteorin används eftersom teori och metod är sammanlänkade i diskursanalysen.

63

Diskursanalys används därför som metod i studien, vilket presenteras ytterligare under avsnittet för metod.

Det finns olika sätt att se på diskurser. Uppstår en situation på grund av hur man pratar och beter sig, eller är det situationen som avgör hur man pratar och beter sig? Dock påverkar historien och kulturen diskurserna genom att rutiner mer eller mindre påverkar språket och beteendet.

64

När vi talar eller skriver skapar vi samtidigt alltid olika delar av verkligheten.

65

Vi är

55 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod 2000, s. 7

56 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 65

57 Gee, J. P., An introduction to discourse analysis: theory and method, 2005, s.1

58 Fairclough N., Discourse and Social Change 1992, s.3

59 Winther Jørgensen & Phillips, s. 67

60 Gee J. P., s.7

61 Fairclough N., s.4

62 Winther Jørgensen & Phillips, s. 37

63 Ibid., s. 7

64 Gee J. P, s.10

65 Ibid., s.11

(20)

17 alla delaktiga i olika diskurser, men diskurserna fanns där före oss och kommer att fortsätta existera efter oss.

66

´:H DUH DOO PHPEHUV RI PDQ\ D JUHDW PDQ\ GLIIHUHQW 'LVFRXUVHV 'LVFRXUVHV ZKLFK RIWHQ

influence each other in positive and negative ways, and which sometimes breed with each other to FUHDWHQHZK\EULGVµ67

Diskurser har inga tydliga gränser eftersom människan hela tiden skapar nya diskurser, ändrar gamla och testar och utmanar diskursernas gränser. De kan delas in i flera diskurser eller så kan de smälta samman.

68

I diskursanalysen är inte forskaren intresserad av att finna en röd tråd utan snarare olika grenar i olika sammanhang som överförs till diskurser inom ett bredare område, ett diskursivt fält.

69

I studien fungerar kursplanen som ett diskursivt fält där de olika ämnesområdena är olika grenar, vilka i detta fall formar ämnesdiskurser.

Diskursteorin utgörs av flera olika teorier där bland annat en är skapad av Michael Foucault.

Inom Foucaults teori ryms ett maktperspektiv där Foucault menar att när diskurser formas leder det till att människor kontrolleras genom ett antal procedurer som kan kallas för utestängningsmekanismer. Makt är något som uppstår i relationen mellan människor vilket medför begränsningar för vissa medan det innebär möjligheter för andra. Några exempel på diskursernas maktutövande är när diskurser avgör vad som är förbjudet, är tradition eller inte tradition, ses som rätt eller fel.

70

Diskurser kan i detta fall användas för det handlingsmönster som ger möjligheter och begränsningar för vad vi kan göra och bör göra i ett ämne. Skolämnet idrott och hälsa kan sägas innehålla ett antal diskurser som exempelvis friluftsliv och allsidig rörelse, och deltagarna rättar sig efter dessa diskurser.

71

Ämnesdiskurs

I studien används ämnesdiskurser, vilket i studien avser olika ämnesområden inom idrott och hälsa. I studien sker en diskursanalys på två kursplaner i idrott och hälsa och dessa delas in i mindre grenar, så kallade ämnesdiskurser. En diskursanalys sker även på intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år, där intervjuerna analyseras för att se vilka ämnesdiskurser som lärarna ägnar sig åt i deras undervisning.

66 Gee, J. P., An introduction to discourse analysis: theory and method, 2005 s.27

67 Ibid., s.7

68 Ibid., s.29-30

69 Bergström & Boréus Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2005, s.310

70 Ibid., s.311

71 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006 s. 16

(21)

18

5. Syfte och frågeställningar

5.1 Problem

I nuläget står den svenska skolan inför en rad förändringar i och med den nya reformen Lgr 11 som träder i kraft höstterminen 2011. Detta är ett aktuellt ämne som många lärare ställs inför. Att jobba som lärare förutsätter att man från och med höstterminen ska arbeta utifrån en ny kursplan. Vad kan det skapa för problem för dagens lärare? Har lärare i idrott och hälsa fått den kunskap som behövs för att tyda den nya kursplanen och kan man som lärare i idrott och hälsa se skillnaderna som den nya reformen medför?

5.2 Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka skillnaderna mellan kursplanerna i Lpo 94 och Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa för grundskolans senare år. Ett vidare syfte är att undersöka hur lärarna i idrott och hälsa uppfattar den nya kursplanen samt hur de väljer att bedriva sin undervisning utifrån den. Syftet är även att se vilka ämnesdiskurser som förekommer i kursplanerna samt undersöka vilka ämnesdiskurser lärare anser förekommer i deras egen undervisning.

5.3 Frågeställningar

x Vilka förändringar har skett i den nya kursplanen i idrott och hälsa i jämförelse med den gamla kursplanen?

x Vilka förändringar i avseende på ämnesdiskurser kan identifieras i kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 jämfört med de i Lpo 94?

x Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa den nya kursplanen?

x Vilka ämnesdiskurser anser lärare ägna sig åt under deras egen undervisning och sker det

någon förändring i deras undervisning i och med den nya kursplanen?

(22)

19

6. Metod

Följande del behandlar metoden i denna studie. En redogörelse för val av metod, datainsamlingsmetod, urval, validitet och reliabilitet, etiska överväganden samt reflektion över metoden presenteras nedan.

6.1 Val av metod

Studien syftar till att granska två olika kursplaner och att jämföra dem för att upptäcka skillnader och att se hur lärare i idrott och hälsa uppfattar den nya kursplanen.

För att studera kursplanerna och jämföra dem anses textanalys vara en lämplig metod eftersom man kan analysera kursplanerna direkt och på så sätt studera den ursprungliga källan.

Vad gäller att undersöka hur lärare i idrott och hälsa uppfattar den nya kursplanen kan både enkät och intervjuer användas, men i detta fall har intervjuer valts som metod då det kan ge utförligare svar och möjliggöra att ställa följdfrågor för att förtydliga de givna svaren.

6.2 Datainsamlingsmetod

6.2.1 Textanalys

För att granska kursplanerna i idrott och hälsa och jämföra dem för att se skillnader blir metoden som används en kvalitativ textanalys av de båda kursplanerna. Metoden har valts eftersom syftet med studien är att studera texten i sin helhet och att granska det som anses vara de centrala delarna och inte att undersöka frekvens och utrymme, vilket görs i en kvantitativ undersökning.

72

Det finns flera olika sorters kvalitativa textanalyser som kan användas, men till studien ska diskursanalys bli det analytiska redskapet för att på så vis kunna dela in kursplanerna i ämnesdiskurser som sedan granskas och jämförs.

Diskursanalys handlar om en analytisk läsning av olika former av text, i detta fall två kursplaner i idrott och hälsa. Diskurser kan identifieras i processer där mening skapas och detta innebär att den diskursanalytiska metoden även kan användas till att analysera exempelvis intervjuer, bilder eller videoinspelningar. I studien används diskursanalysen främst vid analys av kursplanerna, men den används också på delar av intervjustudien för att urskilja ämnesdiskurser.

73

Diskursanalys är en uppsättning av flera olika metoder och teorier som

72Esaiasson P., et al. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 237 73 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 83

(23)

20 används för att undersöka språk och analysmetoden kan vara en väg till att studera betydelsen och att bland annat finna mönster i språket.

74

Diskursanalys kan ses som ett helt paket där det krävs att diskursteorin används vid analysen eftersom teori och metod är sammanlänkade.

75

Dock finns det ingen fast metod inom diskursanalys utan det handlar snarare om att forskaren, med utgångspunkt i problemformuleringen och inom det teoretiska ramverket, skapar metoden.

76

Målet med diskursteorin är att analysera hur strukturen, i form av diskurser, bildas och förändras.

77

Samma tanke har därför använts i studiens upplägg där kursplanerna i idrott och hälsa struktureras genom att indelas i olika diskurser och att sedan se hur diskurserna har förändrats i och med den nya kursplanens införande. Genom att strukturera kursplanerna i form av olika diskurser framgår vilka ämnesdiskurser som tas upp i kursplanerna och hur de har förändrats i och med den senaste läroplansreformen. Diskurserna i kursplanerna kan i studien även användas till att visa det handlingsmönster som ger möjligheter och begränsningar för vad man kan och bör göra i ett ämne.

78

Att identifiera diskurser är en sökande och tolkande process där det krävs att texten läses och analyseras om och om igen.

79

För att kunna göra en diskursanalys krävs att man formulerar ett analytiskt redskap, vilket består av olika frågor som ställs till textmaterialet. Frågorna grundar sig på studiens frågeställningar och syftar till att ge svar på dessa.

80

I studien består det analytiska redskapet av följande frågor:

² Vad finns det för ämnesdiskurser i kursplanen i Lpo 94?

² Vad finns det för ämnesdiskurser i kursplanen i Lgr 11?

² Hur skiljer sig kursplanernas ämnesdiskurser åt?

² Vilka likheter finns det i kursplanernas ämnesdiskurser?

För att en diskurs ska kunna identifieras krävs en regelbundenhet, vilket Quennerstedt skriver om i sin avhandling. Han använder sig av regelbundenhet i rum, vilken utgörs av en stor mängd lokala kursplaner som jämförs. Han använder sig även av en regelbundenhet i tid och tar därför del av historiskt förankrade diskurser.

81

I denna studie avser regelbundenhet i rum återkommandet av ämnen i textanalys, intervjuer med lärare och intervju med Bäckman. En regelbundenhet i tid används genom att ta del av historiskt förankrade diskurser och att studera vilka diskurser som har presenterats i tidigare forskning. I den här studien jämförs

74 Wetherell. M, et al., Discourse as data: a guide for analysis, 2001, s. 1

75 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 7

76 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 81

77 Winther Jørgensen & Phillips, s. 37

78 Quennerstedt M., s. 16

79 Ibid., s. 83

80 Esaiasson P., et al., . Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 237

81 Quennerstedt M., s. 85

(24)

21 diskursanalysen främst med Quennerstedts diskursanalys där hans diskursnamn och diskursindelningar studeras. Hans diskursnamn används när det anses lämpligt.

82

6.2.2 Intervju

För att samla in empiriskt material till studien genomförs intervjuer med kvalitativ ansats där det utmärkande är att man ställer enkla frågor, men får komplexa och innehållsrika svar.

83

I studien intervjuas sex lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna bygger på respondentundersökningar där intervjuaren vill veta vad respondenterna tycker och tänker om det som undersökningen gäller. Därför ska man som forskare se till att ställa samma frågor till samtliga deltagande i intervjuerna.

84

Att använda sig utav samtalsintervjuundersökningar, som Peter Esaiasson et al beskriver det, innebär att goda möjligheter ges att registrera svar som är oväntade och att ställa följdfrågor.

85

Därför används semistrukturerade intervjuer för att ta del av lärarnas åsikter och upplevelser. Med det innebär att:

µIntervjuaren är emellertid inställd på att vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd, och ² vilket kanske är ännu mer betecknande ² att låta den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnen VRPLQWHUYMXDUHQWDUXSSµ86

Att använda semistrukturerade intervjuer kan ge respondenterna en frihet att utforma sina svar som de själva önskar

87

, vilket i sin tur kan bidra till att svaren blir mer ärliga och ökar validiteten.

Intervjuerna hålls som ett vanligt samtal för att inte göra det för formellt och på så sätt verkligen få fram kärnan i vad de intervjuade personerna tycker.

88

Att använda sig utav intervjuer ger större interaktion, där fokus ligger på samspelet mellan forskaren och respondenten.

89

Till intervjuerna används en intervjuguide, vilket kan hjälpa intervjuaren genom att ha en mall att gå efter. Grundregeln är att använda korta frågor som ska vara lätta att förstå utan akademisk jargong.

90

Intervjuguiden är uppbyggd enligt Esaiassons exempel där de första frågorna består av uppvärmningsfrågor för att skapa en kontakt och en god stämning. Vidare bygger intervjuguiden på tematiska frågor, vilka är kopplade till studiens frågeställningar. Därmed ämnas det som står i centrum för undersökningen att belysas och även följdfrågor som knyter an till de tematiska frågorna ställs.

91

Under samtliga intervjuer i studien används en diktafon för att spela in materialet, samtidigt som anteckningar förs.

82 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 140

83 Trost J., Kvalitativa intervjuer. 2010, s.25

84 Esaiasson P., et al., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s.258 85 Ibid., s. 283

86 Denscombe M., Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, 2009, s.234- 235.

87 Bryman A., Samhällsvetenskapliga metoder, 2002, s.34

88 Lantz A., Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun, 1993. s.35

89 Esaiasson P., et al. s.284

90 Ibid., s. 298

91 Esaiasson P., et al., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 298

(25)

22 6.3 Urval

6.3.1 Urval till textanalys

Studien avgränsas genom att enbart behandla kursplanen i idrott och hälsa och då endast kursplanerna i Lpo 94, respektive Lgr 11. Härmed kan ingenting sägas i analysen om hur tidigare kursplaner har sett ut och studien utesluter även den del i början av läroplanerna som berör hela skolan, trots att denna del tar upp områden som kan röra ämnet idrott och hälsa. Studien syftar till att studera skillnader i kursplanerna för grundskolans senare år och studien kommer därför inte att beröra de delar i kursplanen som gäller för årskurs ett till sex. Studien är ytterligare avgränsad genom att betygskriterierna/kunskapskraven inte har en specifik indelning utan blir inkluderad i studiens diskursanalys.

6.3.2 Urval till intervjuer

Urvalet i studien baseras på målstyrda urval som innebär att forskaren väljer ut sina enheter, i detta fall lärare i idrott och hälsa, med hänvisning till de forskningsfrågor som studien undersöker.

92

Urvalet sker genom att en kontakt etableras först genom skoladministrationen på skolorna där telefonnummer till lärare i idrott och hälsa efterfrågas. Därefter kontaktas de lärare i idrott och hälsa som undervisar i grundskolans senare år och som finns tillgängliga. Vid den första förfrågan var det enbart två lärare som kunde tänka sig att ställa upp på intervju och därför kontaktades fler lärare som kunde tänka sig att medverka i studien. Målet var att uppnå en respondentgrupp på tio personer, men då det var svårt att få frivilliga respondenter blev det slutliga antalet medverkande sex stycken. Då studien består av ett begränsat antal respondenter är författarna medvetna om att det inte är möjligt att generalisera resultatet till att gälla samtliga lärare i idrott och hälsa.

I studien ingår sex lärare från sex olika skolor i fyra olika kommuner, varav tre landsortskolor, en stadsskola, samt två tätortsskolor. Valet att intervjua lärare i olika kommuner ligger till grund för att försöka få en vidgad bild av forskningsområdet. Till studien har tre manliga och tre kvinnliga lärare intervjuats, varav tre lärare har utbildat sig på annan ort än Uppsala. I och med olika yrkesorter, utbildningsorter, kön och yrkesamma år har ett vidgat urval av respondenter försökt att uppnås.

Då en av studiens frågeställningar är att undersöka lärares uppfattningar om den nya kursplanen har två faktorer varit avgörande, nämligen att lärarna måste vara utbildade i ämnet i idrott och hälsa och att de är betygssättande i grundskolans senare år.

92 Bryman A., Samhällsvetenskapliga metoder, 2002, s.350

(26)

23 Tabell 1. Urval av respondenter

Beteckning Kön Yrkesamma år Examinerades Utbildningsort

L1 Man 3 ½ 2008 Gävle

L2 Kvinna 4 ½ 2007 Uppsala

L3 Man 4 ½ 2007 Uppsala

L4 Kvinna 18 1993 Stockholm

L5 Man 3 ½ 2008 Uppsala

L6 Kvinna 22 1985 Oslo

6.4 Validitet och reliabilitet

Quennerstedt menar att diskurser är historiskt förankrade och att de finns över tid. För att öka tillförlitligheten i avhandlingen har Quennerstedt därför kontinuerligt relaterat till olika historiska diskurser och till annan forskning. I den textanalytiska studien ökas därför reliabiliteten genom att diskurserna jämförs med historiska diskurser och tidigare forskning inom samma område, i detta fall Quennerstedts avhandling.

93

Man bör måna om att behålla en objektivitet vid analyserandet, men forskaren intar alltid en eller annan position i förhållande till undersökningsområdet och den positionen bestämmer delvis vad som kan ses och vad som framläggs som resultat.

94

Detta visar forskarens påverkan på studier och att ingen metod är utan problematik. Trovärdigheten i studien kan dock ökas genom att flera metoder används för att svara på samma fråga och därför består studien av två metoder.

95

I samband med intervjuerna behandlas reliabiliteten och validiteten. Många kvalitativa forskare diskuterar hur relevanta dessa begrepp är för en kvalitativ forskning. Eftersom mätning inte är det främsta intresset för kvalitativ forskning anser vissa forskare att validiteten inte är utav speciell betydelse för sådana undersökningar.

96

Alan Bryman gör en skillnad mellan extern och intern reliabilitet. Extern reliabilitet står för den utsträckning i vilken en undersökning kan upprepas. Det är svårt att uppnå detta kriterium i kvalitativ forskning eftersom forskningen ofta bygger på en social miljö eller i denna studies fall, personers egna upplevelser. Det innebär att studiens resultat inte kan bli exakt densamma från gång till gång.

97

Med intern reliabilitet menar Bryman att forskarna måste komma överens om hur de ska tolka det de ser och hör, vilket författarna till studien gör. Genom att efter varje intervju samtala om det insamlade materialet ökas den interna reliabiliteten.

98

Författarna är medvetna om den bristande reliabiliteten som finns, vilket främst kan bero på slump- och slarvfel under datainsamlingen och den efterföljande databearbetningen. Det kan

93 Quennerstedt M., Att lära sig hälsa, 2006, s. 88

94 Winther Jørgensen & Phillips, Diskursanalys som teori och metod, 2000, s. 36

95 Bryman A., Samhällsvetenskapliga metoder, 2002, s.354

96 Ibid., s.351

97 Ibid., s.352

98 Ibid., s.352

(27)

24 handla om att slarviga anteckningar och protokoll görs till följd av trötthet och stress. Det kan även bero på skrivfel som kan uppstå i samband transkriberingen av det datainsamlade materialet.

99

För att undvika den bristande reliabiliteten går författarna tillsammans igenom det insamlade materialet och på så vis ser över materialet för att se att det överensstämmer. Genom att intervjuerna spelas in med en diktafon kan materialet även lyssnas igenom ett flertal gånger för att försäkra sig om att materialet är sanningsenligt. För att inte påverka respondenternas svar förutsätter författarna att alla respondenter är obekanta för dem. Vid en intervju är en lärare känd för Sölgen som ansvarar för intervjuerna. Därför väljs Söderholm, som inte känner läraren sedan tidigare, till att genomföra intervjun.

6.5 Etiska överväganden

Vid skrivandet av en uppsats finns det olika regler som man måste förhålla sig till för att forskningen ska vara etiskt korrekt. Det finns fyra forskningsetiska principer vilka utgår från individskyddskravet och principerna är följande: informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.

100

I intervjustudien berörs samtliga forskningsetiska principer. När studien genomförs informeras respondenterna om att deltagandet är frivilligt och de får när som helst avbryta intervjun, vilket svarar på informationskravet. Respondenterna får information om att de är anonyma och endast författarna har tillgång till materialet, vilket respondenterna måste samtycka till. Respondenterna ska även godkänna att diktafon får användas för att spela in intervjun.

Genom att informera respondenterna om att de är anonyma stöds konfidentialitetskravet. I resultatdelen är respondenternas namn fingerade för att de inte ska kunna identifieras. Det inspelade materialet förvaras på ett säkert sätt så att enbart författarna har tillgång till materialet.

Forskningen kommer inte att utlånas eller utnyttjas på något annat sätt, utan materialet används endast i studiens forskningssyfte.

Då de fyra forskningsetiska principerna bland annat handlar om att skydda individen är det som forskare viktigt att vara medveten om principerna. Då textanalysen grundar sig på kursplanerna som är offentligt material som vem som helst kan ta del av och använda sig av, berörs inte textanalysen av de forskningsetiska principerna. Ett annat forskningsetiskt övervägande som man dock bör vara uppmärksam på är att inte vara värderande i sitt språkbruk eller de uppfattningar som förs fram. Det tas därför i beaktning vid analyserandet av kursplanerna för att inte analyserna ska vara värderande eller förvrängda.

101

99 Esaiasson P., et al., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 2007, s. 70 100 Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning s. 6

101 Swartling Widerström K., Att ha eller vara kropp? En textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa¸ 2005, s.

53

References

Related documents

ANALYSIS Silica Si02 Iron Fe Calcium Ca Magnesium Mg Sodium Na Chlorine Cl Sulphuric Acid S04 Carbonic Acid C03.. Organic and Volatile (by difference) TOTAL

People with disabilities who require an alternative form of communication in order to use this publication should contact the Editor, Wyoming State

Då Walker, Thiengtham och Lin (2005) finner ett signifikant resultat, men enbart inkluderar amerikanska flygbolag i sitt urval, undersöker denna studie om antalet dödsfall även har

telefonintervjuer under 30-90 minuter med sammanlagt tretton kvinnor. Kvinnorna upplevde det stressfullt och oroade sig över sin egen kroppsbild och hur stressen påverkade

Finns det däremot investerare påverkade av en dispositionseffekt på marknaden bör det synas genom att aktier där många investerare har en förlust på ex-dagen kommer

TMHE arbetar mot att skapa så stor varians med så få artiklar som möjligt, för att uppnå detta och skapa förutsättningar för en effektiv produktion sätts specifika mål

Det är också min avsikt att framkalla det traditionella tapetserararbetets konstnärliga sidor men också de olika fantastiska historiska hantverk som ligger till grund för detta..

Det har varit intressant att se vilken särställning, plats och representation kristen- domen har i religionsläroböcker för grundskolans senare år. Anledningen härtill är