Kommunernas arbetssätt med
underhåll av VA-ledningar
Granskning och jämförelse
Municipalities’ operation with maintenance of water and
sewage pipes
Examination and comparison
Författare: Henrik Urhammar Ahmed Ahmed
Uppdragsgivare: Nacka kommun
Handledare: Johan Lundin, Nacka kommun Hans Bergh, KTH ABE
Examinator: Per-Magnus R. Roald, KTH ABE
Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Godkännandedatum: 2016-06-17
Sammanfattning
Vatten- och avloppsledningar är en viktig del i infrastrukturen som gör att ett samhälle kan fungera. I Sverige finns uppfattningen att tillgång till rent vatten och omhändertagandet av avloppsvatten är en självklarhet. I verkligheten är det ett stort arbete som behöver utföras för att vatten och avlopp ska vara en självklarhet. Sverige har idag ett ledningsnät som omfattar 190 000 km ledningar och för att ledningsnätet ska uppfylla sin funktion behöver det följas upp och underhållas.
Följande rapport är en granskning och jämförelse mellan kommunernas arbete med
underhållet av vatten- och avloppsledningar. En fördjupad studie inom ämnet underhåll av vatten och avloppsledningar har gjorts och lett till frågorna som ställdes till kommuner. Resultatet från dessa frågor har visat att det finns en brist hos kommuner när det gäller
förnyelseplanering, personal och anläggningsstatus. Syftet med rapporten är att undersöka hur kommunerna arbetar med underhåll av vatten- och avloppsledningar.
Examensarbetet utfördes i samarbete med Nacka kommun. De övriga kommuner som har deltagit i undersökningen är Tyresö, Sundbyberg och Haninge. Informationen från dessa kommuner har samlats genom direktkontakt med kommunerna i form av intervjuer och mail samt faktasamling via nätet. Hänsyn har framförallt tagits till databas, förnyelseplan och personalbrist, eftersom dessa visade kommunerna brist i resultat. Avslutningsvis har förslag till kommunerna getts på hur underhållsarbetet kan förbättras och effektiviseras.
Abstract
Water and sewer pipes are an important part of the infrastructure that enables a modern society to function. Access to clean water and disposal of sewage is a certainty in all of Sweden. In reality it is a major work that needs to be done with water and sanitation so that clean water and sewer drainage could be a certainty and accessible for the population. Currently Sweden has a pipeline network covering 190 000 km of pipelines and for the network to fulfill its function, it needs to be monitored and maintained.
The following report is an examination and comparison of the municipalities’ work with the maintenance of water and sewer pipes. The reason for this report is that after a detailed study of the subject maintenance of water and sewer pipelines, it has shown that there is lack of urban renewal planning, personnel and facility status among municipalities. The report aims to examine how the municipalities work with the maintenance of water and sewer pipes.
This thesis was performed in collaboration with the municipality of Nacka. The other municipalities that participated in the survey are Tyresö, Sundbyberg and Haninge. The information from these municipalities has been collected through direct contact with the municipalities in form of interviews, email and data collection. To conclude the report, suggestions has been given to the municipalities of how the maintenance work can be improved and be more effective.
Förord
Denna examensrapport är avslutningen på vår högskoleingenjörsutbildning Byggteknik och design med inriktning Anläggning vid Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.
Examensarbetet innefattar 15 högskolepoäng och är skrivet i samarbete med Nacka kommun. Övriga kommuner som har deltagit är: Tyresö Sundbyberg och Haninge.
Vi vill främst tacka vår handledare från Nacka kommun Johan Lundin som har varit till stor hjälp för oss och gjort detta arbete möjligt. Ett stort tack också till vår handledare på KTH Hans Bergh som har bidragit med stor hjälp trots att underhåll av VA-ledningar inte är hans område.
Slutligen vill vi även tacka följande:
Samtliga anställda på VA-enheten i Nacka kommun
Thomas Lagerwall, Tyresö kommun
Jan-Erik Kamperman, Sundbyberg kommun
Jan Pettersson, Haninge kommun
Begreppsförklaringar
VA-ledningar Vatten- och avloppsledningar
Förnyelsetakt Antalet förnyade ledningar delat med totala antalet ledningar. Förnyelsebehov De åtgärder som behöver vidtas för att ledningsnätet ska
uppfylla sin funktion.
Riskledningar Ledningar som har större tendens att utsättas för driftstörningar. Konsekvensledningar Ledningar där driftstörningar eller nedsatt funktion får stora
konsekvenser.
VA-banken En databas som är utvecklad för att lagra information angående ledningsnätet i en kommun.
SVU Svenskt Vatten Utveckling. Ett program framtaget av Svenskt
Vatten som syftar till att forska och utveckla arbetet inom VA-teknik.
VASS VA-branschens statistiksystem. En databas framtagen av Svenskt Vatten för att ha översikt över alla kommuner i Sverige.
VAS-rådet Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län. Precis som Svenskt Vatten tar de fram rapporter för att förenkla arbetet inom VA.
VA-taxa Den summa pengar kommuninvånare betalar för vatten och avlopp.
Läckfrekvens Antalet läckor delat på antalet kilometer. Kombinerat system Spill- och dagvatten avleds i samma ledning. Separatsystem Spill- och dagvatten avleds i separata ledningar.
TV-inspektion Inspektion av avloppsledningar inifrån med hjälp av en kamera. Infodring Schaktfri metod där ett nytt rör läggs inuti ett befintligt istället
Innehåll
1 Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 3
1.2 Syfte och målformulering... 4
1.3 Frågeställningar ... 5 1.4 Metod ... 5 1.5 Avgränsningar ... 5 2 Nulägesbeskrivning ... 7 3 Teoretisk referensram ... 9 3.1 Svenskt Vatten... 9
3.1.1 SVU(Svenskt Vatten Utveckling) rapporter: ... 9
3.1.2 Hållbarhetsindex: ... 9 3.2 VAS-rådet... 10 3.3 Förnyelseplanering ... 10 3.3.1 Databas ... 11 3.3.2 Förnyelsebehov ... 12 3.3.3 Förnyelseplan... 13
3.4 Underhåll, definition och modell ... 14
3.5 Klassning och prioritering av ledningar ... 15
3.6 Fel som uppstår i VA-ledningar ... 16
3.7 Metoder för inspektion av VA-ledningar ... 17
3.8 Förnyelsemetoder ... 18 3.9 Störningar i VA-ledningsnätet ... 19 3.9.1 Vattenledningar ... 19 3.9.2 Avloppsledningar... 20 4 Genomförande ... 23 5 Resultat ... 27 5.1 Nacka kommun ... 29 5.2 Tyresö kommun... 31 5.3 Sundbyberg kommun ... 32 5.4 Haninge kommun ... 33 6 Diskussion ... 35
6.1 Databas och dokumentation ... 35
6.2 Förnyelseplan, förnyelsetakt och prioriterade VA-ledningar ... 36
6.2.1 Nacka kommun ... 36
6.2.3 Sundbyberg kommun ... 37
6.2.4 Haninge kommun ... 38
6.3 Personalbrist ... 39
6.4 Underhållsmodeller ... 44
7 Slutsatser ... 47
7.1 Hur kommunerna arbetar med underhåll av VA-ledningar ... 47
7.2 Förslag till förbättringar av underhållsarbetet ... 47
1 Inledning
Vatten- och avloppsledningar är den osynliga men viktiga delen av infrastrukturen. Vatten och avlopp är den första delen som måste finnas innan bygget kan påbörjas och ett samhälle kan etableras. I Sverige började man bygga vatten- och avloppsledningar på 1800-talet för att ha tillgång till rent vatten och minska sanitära problem genom avloppsledningar.
Anledningen till utbyggandet av VA-ledningar var i början hälsa och hygien. På senare tid tas även hänsyn till miljöaspekter. (Svenskt Vatten Utveckling, 2011)
Sverige har ett stort VA-nät som omfattar 190 000 km ledningar. (Svenskt Vatten, 2016) Ledningsnätet expanderar hela tiden i takt med nybyggandet och expansionen av städer. De flesta ledningar byggdes under miljonprogrammet mellan 1965-1975. Figur 1.1 visar uppbyggnaden av ledningsnätet uppdelad i åldersgrupper.
Figur 1.1 Uppbyggnad av ledningsnätet efter åldersgrupper (Svenskt Vatten Utveckling, 2011)
Materialen som har använts för att bygga VA-nätet i Sverige har varierat över åren. De
materialen som har dominerat är betong i avloppsledningar och gjutjärn i vattenledningar. För att kunna hantera underhållsarbetet på rätt sätt är det viktigt att veta vilka material
Figur 1.2 Material som har använts för att bygga vattenledningsnätet (Malm & Svensson, 2011)
Figur 1.3 Material som har använts för att bygga avloppsledningsnätet (Malm & Svensson, 2011)
1.1 Bakgrund
Vatten- och avloppsledningar är i ständigt behov av underhåll och uppföljning. Det sägs att en väl fungerande anläggning är när det inte märks att den finns där. Uppstår det
driftstörningar i ledningar så kan det ställa till stora problem. Exempel på det kan vara kostsamma källaröversvämningar, eller att ett helt område kan drabbas av vattenavbrott på grund av ledningsbrott. Problemen som uppstår på VA-ledningar kan alltså vara drastiska och drabba ett flertal personer. Med detta som utgångspunkt måste skicket av VA-ledningar noggrant och ständigt följas upp och underhållet av dem planeras på så sätt att det minimalt påverkar de berörda.
Kommuner har fullt ansvar för ledningsnätet i Sverige och därför arbetar de ständigt med underhåll av VA-ledningarna. Arbetet med underhåll kräver tid, personal som har kompetens, planering och pengar.
Statistik från VASS(VA-branschens statistiksystem) framtagen av Svenskt Vatten visar att medianvärdet på förnyelsetakten av ledningsnätet i Sverige är 0,4 % på vatten-, 0,4 % för spill- och 0,3 % för dagvattenledningsnätet under åren 2007-2009. Prognoser visar att värdena bör vara högre och ligga på 0,7 % för vattenledningsnätet, och 0,6 % för
avloppsledningsnätet (Spill- och dagvatten) (Svenskt Vatten Utveckling , u.d.). Dessa siffror tyder på brist inom underhållsarbetet av VA-ledningar.
Svenskt Vatten har tagit fram en hållbarhetsindexundersökning (Svenskt vatten, 2016) som ett verktyg för att kontrollera vad som behöver utvecklas inom vatten- och
avloppsverksamheten. Kommunerna kan delta i en hållbarhetsundersökning och besvara ett antal frågor med olika parametrar. Ett exempel på det kan vara hur det ser ut med VA-planering, VA- anläggningsstatus och vattenkvalitet. Resultatet redovisas och delas in i tre färgindex. Grönt (bra), gult (bör förbättras) och rött (måste åtgärdas). Syftet med
undersökningen är att förbättra arbetet med de olika givna parametrarna över 5-10 år.
Under 2015 deltog 124 kommuner i undersökningen och ett resultat har sammanställts1. Det som är intressant i det här fallet är att den visar brist (rött) på VA-planering och VA-
anläggnings status i flera kommuner. Se figur 1.4 och 1.5.
Figur 1.4 VA-planering (Svenskt vatten, 2016) Figur 1.5 Anläggningsstatus (Svenskt vatten, 2016)
De röda siffrorna på resultatet är relativt höga på VA-planeringen eftersom 40 % av
kommunerna har angett att de saknar en VA-plan medan övriga 13 % som visar rött resultat har en VA-plan som måste förbättras. På anläggningsstatusen är de röda siffrorna höga på grund av att kommunerna inte uppfyller de ekonomiska kraven för investeringar. Dessutom har de inte analyserat förnyelsebehovet samtidigt som förnyelsetakten är för låg (Svenskt vatten, 2016).
De flesta kommuner visar brist på VA-planering, speciellt den långsiktiga planeringen som beror på tid och personalbrist trots att kompetens finns för att kunna utföra arbetet. En annan viktig aspekt är ekonomin, där måste kommunerna visa politikerna att VA-nätet är i behov av förnyelse.
Därför har en granskning och jämförelse skett på hur kommunerna arbetar med underhållet av VA-ledningar, där man ser på vad som utförts på ett bra sätt och vad som var bristande. Genom denna granskning och jämförelse mellan kommunernas arbete med underhåll av VA-ledningar har förslag gets till effektivisering och förbättringar. Detta kan motivera kommuner att planera underhållet bättre och som mål uppnå en hållbar förnyelsetakt på ledningsnätet. På längre sikt kan det minska störningar på ledningsnätet och hålla det i ett bättre skick.
1.2 Syfte och målformulering
Syftet med projektet är att undersöka kommunernas arbetssätt med underhåll av VA-ledningar. Genom att studera hur kommunerna sköter sina VA-ledningar, så kan man se en struktur och bild av underhållsarbetet. Utifrån detta resultat kan förslag ges på vad som kan förbättras, och hur arbetet med underhåll kan effektiviseras.
1.3 Frågeställningar
Studien syftar till att besvara följande frågeställningar:
Hur arbetar kommunerna med underhållet av VA-ledningar? Hur kan underhållsarbetet förbättras?
1.4 Metod
I den här rapporten har två lösningsmetoder använts för att besvara frågeställningarna. Dessa metoder är direktkontakt med kommunerna och litteraturstudie via respektive kommuns hemsida.
Frågorna har framställts genom en fördjupning inom området. Fördjupningen gick till genom litteraturstudie inom tidigare rapporter från olika VA-organisationer samt material från föreläsningar inom anläggning vid KTH.
För att genomföra undersökningen på ett effektivt sätt och få inblick i hur kommunerna arbetar med underhåll av VA-ledningar så har den mesta informationen samlats genom direktkontakt med samtliga kommuner. Kontakterna har i första hand tagits direkt med kommunerna i form av en intervju. För de kommuner som inte haft möjligheten till en intervju har frågorna besvarats via mail. För att komplettera informationen från direktkontakt med kommunerna har även information samlats genom litteraturstudie på respektive
kommuns hemsida.
Dessa metoder valdes då frågorna till kommunerna kunde utformas så att svaren erhålls på ett önskvärt sätt. Genom intervjuerna kunde svaren bli tydliga och utförliga samt följdfrågor kunde ställas direkt. Nackdelen med denna metod var när kommunerna besvarade via mail, då blev svaren inte lika utförliga. Det kompenserades genom att följdfrågor skickades i efterhand för att komplettera svaren.
1.5 Avgränsningar
Arbetet avgränsas till fyra kommuner. Dessa kommuner är Nacka, Haninge, Tyresö och Sundbyberg. Anledningen är att det, med flera kommuner, dels skulle bli för mycket information att granska, men även att kommunerna ska vara jämförbara med liknande förutsättningar (enligt SVU:s rapport ser man att kommuner med färre invånare har svårare att uppnå långsiktig hållbarhet)2.
Detta projekt kommer även att endast fokusera på underhåll av ledningsnätet. Nyläggning av ledningar kommer alltså inte behandlas. Figur 1.6 visar vilka delar som kommer att
exkluderas i denna rapport. Delar markerade med rött ingår i rapporten.
2 Nulägesbeskrivning
Detta kapitel ger en orientering om hur underhållsarbetet med VA-ledningar i Sverige genomförs idag.
De flesta kommuner i Sverige använder sig av olika metoder och tillvägagångssätt för att utföra arbetet med underhåll av VA-ledningar. Kommunerna måste ha översikt över
ledningsnätet, vilket åstadkoms genom relationsritningar. Numera använder sig kommunerna av databaser, där man har tillgång till kommunens ledningsnät digitalt. Kommunerna ska även ha någon form av planering för att kunna prioritera och se vilka arbeten som ska genomföras inom ett eller flera år framåt. För att kunna utföra arbetet och bestämma rätt åtgärdsmetod måste man inspektera vatten- och avloppsledningar. Exempel på det kan vara läcksökning eller TV-inspektion av ledningar. Inspektion kan även ske vid klagomål som i sin tur medför akuta arbeten.
För att utföra arbetet behöver kommunerna personal med rätt kompetens som både kan planera och utföra underhållsarbetet. Kommunerna har oftast olika VA-enheter. Generellt finns det en enhet som planerar arbetet (planeringsenheten) och en enhet som utför arbetet (driftenheten). Kommunerna brukar även ha ramavtal med olika företag för att utföra arbeten som de själva inte hinner med eller inte har kompetens att utföra. Vissa kommuner saknar helt en driftenhet och använder sig endast av externa entreprenörer.
För att underhållsarbetet ska kunna utföras måste hänsyn tas till ekonomin. VA-nätet i Sverige är inte skattefinansierat, utan de anslutna till det kommunala nätet betalar VA-taxa. Kommuner höjer och sänker taxan beroende på behoven. Dessutom behöver kommunen ibland investeringar från politiker för att kunna utföra större projekt. Till detta behöver kommunen visa behovet av dessa oväntade investeringar.
3 Teoretisk referensram
Detta kapitel kommer förklara mer ingående de fakta som är nödvändiga att känna till för rapporten och behandla tidigare rapporter som berör ämnet.
3.1 Svenskt Vatten
Svenskt Vatten är VA-branschensorganisation som arbetar för friskt dricksvatten, rena sjöar och tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Organisationen är aktivt inblandad för att hjälpa kommunernas organisationer upprätthålla en långsiktigt hållbar utveckling av VA-nätet.
Svenskt Vatten har arbetat länge med att förbättra arbetet med underhåll av VA-ledningar. De har utfört olika undersökningar och tagit fram ett flertal rapporter för att kommunerna ska kunna ha bättre översikt över VA-nätet och underlätta planering och arbete med underhållet. Dessutom har de tagit fram en databas som heter VASS, som kommuner ska skicka data till årligen så att arbetet med VA-nätet i Sverige kan följas upp. Mer utförligt om VASS kommer under kapitlet Databas. I den här rapporten kommer hänsyn tas till de rapporter som berör förnyelse och underhåll av VA-ledningar, framtagna av Svenskt Vatten.
3.1.1 SVU(Svenskt Vatten Utveckling) rapporter
Svenskt Vatten har utfört olika undersökningar för att ta fram tre rapporter som behandlar förnyelseplanering. Dessa ska vara till hjälp för kommunerna, för att påbörja det långsiktiga tänkandet. Dessa rapporter är: ”Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar”, ” Material och åldersfördelning för Sveriges VA-nät och framtida förnyelsebehov” och ”Rörmaterial i svenska VA-ledningar – egenskaper och livslängd”.
Rapporterna har även en gemensam sammanfattning som generellt beskriver behovet av långsiktig planering och vilka faktorer som är påverkande. Kommunerna kan använda sig direkt utav rapporterna och speciellt ”Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar”, då den beskriver mer ingående hur man ska gå tillväga för att utföra en långsiktig planering.
Dessa rapporter kommer att användas som underlag till detta arbete, eftersom de är direkt inriktade på att beskriva hur underhållsarbetet av VA-nätet kan förbättras.
3.1.2 Hållbarhetsindex
En hållbarhetsindexundersökning har utförts av Svenskt Vatten för att kommunerna ska ha ett underlag för att förbättra arbetet med underhåll av VA- ledningar och ge förståelse till
3.2 VAS-rådet
VAS kommittén har tagit fram en rapport (VAS-rapport nr 13, Regional VA-samverkan i Stockholms län) på uppdrag av VAS-rådet, vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län. Rapporten är ett resultat av ett projekt som genomfördes under 2012 och 2013 av en
arbetsgrupp med syfte att undersöka regionalisering av VA-verksamheten i Stockholms län. Arbetet utfördes i form av workshop och djupintervjuer där specifika områden prioriterades. Dessa områden är:
-Personal/organisation -Drift och underhåll -Nödläge/beredskap
-Förnyelseplanering/genomförande -Politisk styrning
Efter resultatsammanställning utfördes en SWOT-analys (Strength, Weaknesses,
Opportunities, Threats). I SWOT-analysen presenterades behov, möjligheter, hot och risker för regional VA-verksamhet inom de olika områden som prioriterades.
Till detta examensarbete kommer hänsyn tas till området Personal/organisation för att hänvisa till personalbehovet. Förslaget till regional VA-verksamhet från rapporten kommer inte att kommenteras.
3.3 Förnyelseplanering
Med begreppet förnyelse menar man de åtgärder som syftar till att ledningen eller hela anläggningen ska uppfylla och förbättra sin funktion.
För att Sverige ska kunna hålla ett stabilt och fungerande skick på VA-nätet, så måste
kommunerna ständigt arbeta med underhåll av VA-ledningar. Detta kräver data, kunskap och långsiktig planering. En viktig aspekt som kommunerna ska eftersträva och satsa på är förnyelsetakten. Förnyelsetakten är andelen av den totala ledningslängden som förnyas varje år. Frågan är hur planeringen påbörjas, och vilka förutsättningar kommunerna ska ha för att kunna uppnå de mål som eftersträvas. Figur 3.1 visar de tre grundpelarna till planering av underhållet.
Figur 3.1: Processen för planeringsarbetet
3.3.1 Databas
Ett arbete kan inte påbörjas utan grunddata, därför är det viktigt att ha tillgång till information om VA-nätet. Kunskap om hur nätet ser ut och dess kondition måste finnas tillgängligt som en bas att utgå från. Förr använde man sig av relationsritningar, men numera vill man ha ledningsnätet digitalt i form av en databas. Exempel på olika databaser är VA-banken, Tekis Vabas, Geosecma, Tekla Xpipe och Gemini-VA (Svenskt Vatten Utveckling, 2011). Dessa består av en databas kopplad till en karta över ledningsnätet. I databasen dokumenterar man ledningarna i kommunen, driftstörningar, TV-inspektioner, källaröversvämningar, material, dimension och anläggningsår på ledningar.
Kommunerna har blivit bättre på att dokumentera informationen i databaserna men många kommuner behöver fortfarande lägga mer tid på det. Till det behöver kommunerna kunnig och utbildad GIS personal. Förståelse måste ges till drift- och underhållenheten som är ute och utför underhållsarbetet, varför det är viktigt att dokumentera alla driftstörningar. Det kommer att underlätta upprättningen av förnyelseplanering eftersom all fakta man behöver kommer att finnas lagrad på ett ställe.
När kommunen har en databas kan kartläggning av risk- och konsekvensledningar påbörjas. Detta är en prioriteringsfråga, där man betygsätter ledningar och delar in dem i olika klasser. Klassificering kan variera från en kommun till en annan, men generellt ska man dela
ledningar i akuta-, risk- och konsekvensledningar. Det är prioriteringarna och budgeten som utgör underlaget till förnyelseplanen. Mer utförligt om detta kommer att tas under kapitlet förnyelseplan.
VASS
För att man ska ha översikt över hela VA-nätet i Sverige behöver man ha en databas där man kan samla in information från kommuner, Svenskt Vatten har därför tagit fram en databas som heter VA-branschens statistiksystem och förkortas till VASS. Tanken är att kommunerna ska skicka data om ledningsnätet till VASS en gång om året, exempelvis förnyelsetakten. På det sättet kan man ha bättre översikt över VA-nätet, då man kan följa upp förnyelsen i hela Sverige och dokumentera alla läckor och källaröversvämningar.
VA-banken
VA-banken är en utvecklad databas som många kommuner använder sig av. I VA-banken kan man dokumentera allt ifrån källaröversvämningar TV-inspektioner och läckor. Det går även att hitta ledningar som är utförda under ett visst decennium. I VA-banken kan man på ett enkelt sätt kontrollera var man tidigare har haft problem med ledningarna (på de ställen som man har dokumenterat) genom att på en karta hitta de felen man letar efter. På så sätt kan man se vilka ledningar som är riskledningar.
3.3.2 Förnyelsebehov
När det finns en databas att utgå ifrån, kan kommunen börja med att granska
förnyelsebehovet. Förnyelsebehovet är de förnyelseåtgärder som behövs under ett antal år framåt för att VA-ledningsnätet ska uppfylla sin funktion. Beräkningen av förnyelsebehovet kan ske på olika sätt. För att kunna utföra det behöver man sätta upp krav med olika
målformuleringar av mätbara nyckeltal, som beskriver ledningsnätets status.
SVU:s rapport Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar beskriver olika
tillvägagångsätt för att bestämma förnyelsebehovet.Kommunen kan utgå från en uppskattad medellivsläng på ledningsnätet, driftstörningar, tidigare erfarenhet och nuvarande
åldersstruktur. Dessa metoder beskrivs kortfattat nedan (Svenskt Vatten Utveckling, 2011).
I den första metoden som rapporten ” Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar” beskriver, utgår man ifrån medellivslängden på ledningsnätet. Om medellivslängden är 80 år behöver man en förnyelsetakt på 1/80=1,25 %. Då tas ingen hänsyn till de nya ledningar som byggs som även sänker medelåldern på ledningsnätet. Detta leder till att man inte behöver hålla en så hög förnyelsetakt.
I metod två utgår man ifrån driftstörningar. Först sätter man upp ett rimligt mål för driftstörningar (exempelvis i antal/km och år). Därefter håller man en bestämd
förnyelsetakt i ungefär 5 år. Når man inte målen så måste förnyelsetakten höjas under de nästkommande 5 åren för att därefter kanske återgå till ursprunglig nivå.
I metod tre delas ledningarna in i åldersklasser och utifrån det, med hjälp av en formel, beräknas hur stor del av varje åldersklass som bör bytas ut enligt:
Medelåldern
Medellivsslängden^2
[3.1]
Denna formel gäller dock bara tills medellivslängden är uppnådd, därefter får man utgå från driftstörningar.
Enligt den sista metoden ska man utgå ifrån hur länge man tror att sina ledningar kommer hålla och hur gamla de är. Gör man på detta sätt så kan man se ganska långt framåt i tiden vilken förnyelsetakt man behöver hålla, men vilka ledningar som byts ut baseras på driftstörningar och riskanalyser.
För att se hur resultatet av ett beräknat förnyelsebehov kan se ut se bilaga 4. Bilagan visar förnyelsebehovet för hela Sveriges ledningsnät beräknat fram till 2110 baserat på en medellång livslängd för olika materialslag3.
3.3.3 Förnyelseplan
Förnyelseplanen beskriver förnyelsebehovet på längre sikt och innehåller en långsiktig strategi och en åtgärdsplan som beskriver vilka åtgärder som kommunen ska vidta under de kommande 1-3 åren, se figur 3.2.
Figur 3.2: Innehåll av förnyelseplan
Långsiktig strategi
Förnyelseplaneringen är en viktig del för att kommunen ska ha översikt över sitt VA-nät. Det blir svårt att utföra ett förnyelsearbete utan att ha en dokumenterad plan. Svenskt Vatten rekommenderar (Svenskt Vatten Utveckling, 2011)att alla kommuner ska ta fram en långsiktig strategi där man ser över vilka projekt som ska utföras de kommande 5 åren. Den långsiktiga strategin ska vara övergripande och behöver inte vara detaljerad. Utan en tydlig långsiktig plan så blir det svårt att uppskatta en långsiktig budget och behov av personal.
Åtgärdsplan
Svenskt Vatten rekommenderar även att kommunen ska ha en åtgärdsplan där kommunen beskriver vilka projekt som ska utföras de kommande 3 åren. Åtgärdsplanen ska vara mer detaljerad och ett underlag till budgeten i kommunen, men i dagsläget är det oftast tvärtom. Åtgärderna styrs av budgeten och då blir vissa åtgärder senarelagda och uppstår som akuta problem. Istället för att man får en budget tilldelad till sig ska man ta fram en åtgärdsplan som visar på vad som behövs göras det kommande året och forma budgeten utefter det (Svenskt Vatten Utveckling, 2011).
Ekonomin är en viktig aspekt inom förnyelseplaneringen av VA-ledningar. Som tidigare nämnts är VA-nätet inte skattefinansierat. Det är VA-taxan som utgör budget till planering, ny läggning av ledningar samt renovering och förnyelse. Därför är det viktigt att ge underlag till beslutsfattarna om hur mycket pengar som behövs för att kunna utföra dessa planer och hålla VA-nätet i bra skick.
Förnyelseplan
Långsiktig strategi
3.4 Underhåll, definition och modell
Underhåll är ett begrepp för åtgärder på ett ledningssystem för att det ska kunna uppfylla sin funktion. Underhållsarbetet utförs av olika anledningar. Det kan bero på att man vill reparera produkten eller undvika att felen uppstår. Därför finns det olika delar inom den så kallade underhållsmodellen. Figur 3.3 visar den schematiska strukturen för den uppdelningen enligt SS-EN13306 (Giertz, 2015).
Figur 3.3: Underhållsmodellen (Giertz, 2015)
Avhjälpande underhåll
Förebyggande underhåll
Förebyggande underhåll genomförs vid förutbestämda intervaller. Skälet till det är att man vill undvika att felet uppstår, det vill säga förebygga felet. Det delas in i två delar, direkt och indirekt förebyggande underhåll. Den direkta utförs efter en bestämd tid, det vill säga att man gör insatser under förutbestämda intervall. Exempel på det kan vara att man rengör en
ledning antigen med spolning eller bortskärning av rötter. Den indirekta bestäms efter en objektiv eller subjektiv granskning, därefter bestäms om insats vidtas eller inte. Ett exempel är att man TV-inspekterar ledningar som man tror kan orsaka problem inom kort tid och planerar åtgärd för dem om det behövs.
Förbättringar
Denna typ av underhåll utförs för att finna orsaken till felet och åtgärdar det så att felet aldrig uppstår igen. Vid förbättrande underhåll så bygger man bort felet eller förlänger livslängden av produkten. Ett exempel på ”bygga bort” kan vara att man slutar använda en viss typ av material för att det orsakar stora problem exempelvis eternitledningar. När man vill förlänga livslängden hos en ledning, kan exempelvis rätt material användas från början eller
rostskydda en ledning så att korrosion inte uppstår.
3.5 Klassning och prioritering av ledningar
När en förnyelseplanering ska upprättas är det viktigt att veta vilka ledningar ska prioriteras. För att kunna utföra arbetet rätt och välja rätt åtgärdsmetod är det viktigt att veta vilka ledningar som är riskledningar och vilka som är konsekvensledningar. (Håkan, u.d.).
Riskledningar är ledningar där sannolikheten för driftstörningar är stor. Dessa
ledningar kan vara ledningar som drabbas kontinuerligt av driftstörningar som läckor och stopp. Dessutom kan det vara ledningar som har nedsatt funktion i form av fel och brister. Felen kan vara korrosion, tryckproblem och felaktigt utförande.
Konsekvensledningar är ledningar som ger stora konsekvenser om något händer med dem. Dessa ledningar kan vara en huvudledning som försörjer ett större område, sjukhus eller industrier, ledningar som ligger under kraftigt trafikerade vägar eller byggnader och ledningar som orsakar miljöstörningar vid driftavbrott.
Svenskt Vatten rekommenderar fyra metoder som kan användas för att prioritera ledningar (Svenskt Vatten Utveckling, 2011).
Riskanalys i matrisform: genom att göra en riskanalys över sina ledningar får man en bättre bild över detta. En riskanalys gör man genom att granska hur ofta ledningen utsätts för drift- och
och stor konsekvens blir en riskledning. Se figur 3.4.
Driftstörningar: ledningarna prioriteras genom att man utgår från nuvarande och tidigare driftstörningar.
Kriterier på ledningar: prioriteringar på åtgärder av ledningar utifrån erfarenhet. Prioriteringar sker genom diskussion och avvägning mellan erfarna VA-ingenjörer.
Ekonomisk lönsamhet: investeringar görs efter ekonomisk lönsamhet där de investeringar som är mest lönsamma prioriteras.
Oavsett vilken metod kommunen väljer att använda måste man ha tillgång till data och information om ledningsnätet. Detta har behandlats under kapitlet Databas i denna rapport.
3.6 Fel som uppstår i VA-ledningar
Fel som drabbar ledningar kan delas in i två typer enligt tabell 3.1.
Tabell 3.1: Tabell över felen som uppstår i vatten- och avloppsledningar
Rörfel Driftfel
Sprickor: cirkulära, längsgående och utbredda
Ansamling
Rörbrott Främmande föremål
3.7 Metoder för inspektion av VA-ledningar
Det finns olika metoder som används för att inspektera vatten- och avloppsledningar. För att inspektera avloppsledningar används TV-inspektion. TV-inspektionsmetoden går ut på att en robot, med inbyggd kamera, körs genom ledningen för att se felen som har uppstått.
Ledningen filmas och inspekteras, därefter dokumenteras felen i ett protokoll där det anges var felet uppstått och vilket typ av fel det är. Med utgångspunkt från protokollet betygsätts ledningens status och åtgärd föreslås. Vid TV-inspektion kan man upptäcka drift- och rörfel.
Läckor i vattenledningsnätet är direkt kopplade till ledningsnätets skick. Olika faktorer kan orsaka läckor så som ledningens ålder, tjäle, påverkningar från trafik, utförande och
sättningar. På vattenledningar är man intresserad av att söka och lokalisera läckor som
uppstår i ledningarna, därför finns det olika lokaliserings- och läcksökningsmetoder. Se tabell 3.2 som visar de vanligaste metoderna som används med en kort förklaring till varje metod.
Tabell 3.2: Sök- och lokaliseringsmetoder för läckor (Svenskt Vatten, 2014)
Läcksökningsmetoder Lokaliseringsmetoder
Flödesmätning Genom att registrera flödet och beräkna läckagevolym inom ledningsnätet
Marklyssning Genom att lyssna på
läckan via en markmikrofon
Spindellyssning Genom att lyssna på läckljudet
Korrelation Genom att mäta tiden
det tar för ljudet att fortplantas från läckan till mätpunkt och lokalisera läckan med hjälp av en dator
Läcksökningsloggrar Som spindellyssning men loggern utför lyssningen
Spårgas Ledningen fylls med
gas och söks på marken
Stryplyssning Genom att lyssna på ljudet från en strypt ventil efter att man har stängt vattnets utvägar. Om det finns en läcka kommer ett flöde uppstå i ventilen som ger upphov till ett s.k. strypljud.
DPD tabletter DPD tabletter färgar vattnet från ledningen rött för att den
innehåller klor. Enkelt att konstatera om vattnet på marken orsakad av en läcka.
3.8 Förnyelsemetoder
Inom VA-branschen finns det olika metoder för att renovera och förnya ledningar. Arbetet kan utföras med schakt eller med schaktfria metoder. När man planerar förnyelse av ledningar är den största frågan om arbetet ska utföras med schakt eller schaktfritt.
Schaktmetoder är väldigt kostsamma, påverkar miljön, trafiken och boende. Därför vill man helst undvika att schakta. Ibland går det inte att undvikas t.ex. när en ledning har kollapsat och måste bytas ut mot en ny, eller när man vill lägga en ny ledning bredvid den befintliga (duplicering).
Schaktfria metoder är mycket effektivare, billigare och har inte lika stor inverkan på miljön, boende och trafiken. Här skiljer man mellan schaktfri omläggning och renovering, där var och en har olika metoder. Schaktfria metoder används främst för spill- och
dagvattenledningar. När det gäller vattenledningar är det svårare att använda schaktfria metoder eftersom de har mer avancerade kopplingar och anordningar vid serviserna.
Det finns ett flertal fördelar med schaktfria metoder. Dessa fördelar kan vara mindre risk för sättningar, grundvattnet påverkas inte, ingen spontning behövs, smidigt att använda under vintern, snabbare än schaktning, mindre förberedningsarbete samt mindre förbrukning av fyllnadsmassor (Johansson, et al., 2014). Se tabell 3.3 för de förnyelsemetoder som används idag.
Tabell 3.3: Förnyelsemetoder (Svenskt Vatten Utveckling, 2011)
Schakt, omläggning Schaktfritt, renovering Schaktfritt, omläggning Infodring med kontinuerliga rör Rörspräckning
Infodring med formpassade rör Borrning
Infodring med kortrör Rörtryckning
Infodring med spirallindade rör Mikrotunnel Infodring med rörsegment
Infodring med flexibla foder Infodring med slang
3.9 Störningar i VA-ledningsnätet
I allmänhet är det driftstörningarna som bestämmer ledningsnätets skick. Finns dokumentation över driftstörningar tillgängligt kan man följa upp förebyggandet av
driftstörningar och huruvida det förbättrar ledningsnätets skick. Driftstörningar skiljer sig när det gäller vatten- och avloppsledningar. Därför är det viktigt för förnyelsearbetet att veta vilka störningar som kan påverka ledningsnätet och vilka konsekvenser som medföljer.
3.9.1 Vattenledningar
Indelningen av störningar som kan uppstå i vattenledningsnätet visas i figur 3.5 och förklaras sedan mer ingående.
Figur 3.5: Störningar på vattenledningsnät
I vattenledningarna uppstår det olika störningar som försämrad vattenkvalitet, leveransavbrott och utläckage.
Kvaliteten på vattnet är en viktig del som blir en följd av brister i vattenledningsnätet. Det
kan bero på att ledningar är gamla och börjat rosta om det är exempelvis segjärnsrör.
Leveransavbrott är tiden då en brukare i kommunen blir utan vatten och kan bli en följd av
dålig vattenkvalitet men även av exempelvis utläckage. Det kan delas in i planerade och oplanerade avbrott. Planerade avbrott är exempelvis lagning av en läcka därför är man inte intresserad av den typen då det är nödvändigt.
Utläckage är direkt kopplat till vattenledningsnätets skick och orsakas av utförandefel,
grund av producerat vatten som inte debiteras som tidigare nämnts i figuren. Ett litet hål har stor betydelse när det gäller utläckage från vattenledningen4.
Det producerade vattnet som kommunerna köper kan delas in enligt figur 3.6
Figur 3.6: Producerat vatten (Svenskt Vatten Utveckling, 2011)
3.9.2 Avloppsledningar
Indelningen av störningar som kan uppstå i avloppsledningsnätet visas i figur 3.7. Dessa störningar förklaras sedan mer ingående i kapitlet.
Figur 3.7: Störningar på avloppsledningsnät
Fram till 50-talet byggde man ofta kombinerade system, där både spill- och dagvatten omhändertas i samma ledning. Därefter började man bygga duplicerat system, där spill- och dagvatten tas hand om i separata ledningar, se figur 3.8 och 3.9.
Figur 3.8: Kombinerat VA-system Figur 3.9: Separat VA-system
Källa: (Svenskt Vatten, 2007)
Det finns olika faktorer som påverkar funktionen hos avloppsledningar. Det kan vara stopp i ledning på grund av sediment eller inträngande rötter, utläckage från tryckledningarna och tillskottsvatten.
Tillskottsvatten är en viktig aspekt som man bör ta hänsyn till. Tillskottsvattnet är det vatten
som leds i spillvattenledningar utöver spillvattnet. Det kan orsakas av utläckage från vattenledningar som tidigare nämnts eller inläckage av grundvatten.
För att upptäcka tillskottsvatten i en spillvattenledning så kan en spillvattenbrunn inspekteras och se om det rinner klart vatten i den. Skulle man finna klart vatten i brunnen kan ett TV-inspektionsverktyg skickas ner, som filmar ledningen. Därefter granskas filmen för att upptäcka orsaken till problemet.
Stopp i ledningen kan bero på funktionsfel som rötter, sediment och främmande föremål.
Man kan åtgärda dessa störningar genom rotskärning och spolning.Källaröversvämningar är ett vanligt problem som uppstår på grund av stopp eller andra faktorer som häftig nederbörd och snösmältning. Källaröversvämningar är kostsamma att åtgärda, därför strävar man efter att de ska undvikas. För att inspektera en ledning som orsakar källaröversvämning kan man göra en flödesmätning och se om det är tillskottsvattnet som är grunden till problemet. Om man misstänker att problemet är stopp, kan ledningen TV-inspekteras.
Värden på dessa störningar som uppstår i vatten- och avloppsledningsnätet i Sverige kan följas upp genom VASS5.
4 Genomförande
För att genomföra en undersökning inom underhåll av VA-ledningar behövs det olika
resurser. I detta arbete har vi valt att utgå från digitalt tillgänglig litteratur och intervjuer med fyra kommuner. Vi har även kontaktat andra organisationer som jobbar inom området vatten och avlopp.
Först kontaktades Nacka kommun, där vi förklarade och diskuterade arbetet och hur vi tänkte gå tillväga. Detta ledde till att arbetet genfördes i samarbete med Nacka kommun.
Arbetet påbörjades med en fördjupad litteraturstudie från digitala källor. De flesta digitala böcker i form av rapporter som användes var från Svenskt Vatten, men även andra rapporter från organisationer och material från anläggningskurserna vid KTH användes. Detta för att få en helhetsbild och en fördjupad förståelse inom ämnet.
Litteraturstudien ledde till frågorna som sedan ställdes till kommunerna6. Frågorna är
inspirerade av SVU:s rapport Handbok i förnyelseplanering. Där finns det ett dokument som heter ”koll på läget”7. Till att börja med tog vi fram 16 olika frågor som utvecklades och formulerades om under tiden. Slutligen fick vi totalt 16 frågor med 5 delfrågor.
Därefter började vi välja ut olika kommuner som vi skulle genomföra undersökningen med. Vi valde kommuner som är jämförbara med Nacka kommun beträffande antal invånare och yta. Nacka kommun valde tre kommuner av de 15 kommuner som vi föreslog, Sollentuna, Täby och Tyresö kommun. Tyvärr kunde inte Sollentuna och Täby kommun delta på grund av tidsbrist, därför kontaktades sex andra kommuner. Dessa var Haninge, Sundbyberg, Järfälla, Lidingö, Solna och Danderyd. Utav dessa kommuner fick vi kontakt med Haninge och Sundbyberg.
När frågorna var färdiga började vi med vår första intervju hos Nacka kommun. Eftersom arbetet utfördes hos Nacka kommun, fick vi intervjua flera personer från olika VA-enheter. Som följd av att vi inte hade möjligheten att intervjua flera personer i de andra kommunerna, justerades frågor för att få liknande svar. Dessutom bad vi även den person som vi hade kontakt med i övriga kommuner att förbereda svar på frågorna innan mötet.
För att komma i kontakt med övriga kommuner, började vi med att ringa till kommunerna och be om att få tala med en person från VA-enheten. Under samtalet förklarades
examensarbetet kort och en mailadress efterfrågades så att förstudie och de frågor som tagits fram kunde skickas. I mailet bad vi om att få komma på möte och ställa de framtagna
frågorna.
Vi fick svar från Tyresö och träffade en VA-ingenjör som besvarade frågorna. Hos Haninge kommun fick vi träffa en VA-utredare som svarade på en del av frågorna. Resterande frågor fick vi svar på via mail. Sundbybergs kommun svarade på frågorna via mail eftersom vi inte fick möjligheten till en intervju. För att få kompletterande svar skickades följdfrågor.
Intervjuerna har gått ut på att besvara samtliga framtagna frågor men även annan information om verksamheten lyftes fram som vi har haft användning av i denna rapport. Den information som vi inte fått ut vid direktkontakt har sökts via kommunernas hemsidor.
Tre dagar i veckan har vi varit på Nackas kontor för att sätta oss in i arbetet på ett bättre sätt. Detta har även resulterat i större möjligheter till att ställa frågor när det uppkommit och boka möte med de personerna som vi har velat intervjua.
Vi har även varit på en del studiebesök med Nacka kommun vid olika underhållsprojekt och det har inspirerat till en del av frågorna. På så vis har vi också kunnat skapa oss en egen uppfattning om hur arbetet går till i verkligheten.
När alla intervjuer var färdiga, sammanställdes svaren. Därefter granskades och jämfördes resultatet från de kommuner som har medverkat i undersökningen.
Figur 4.1: Genomförandeprocess
Idé Litteraturstudie Frågor till kommuner
Intervjuer och studiebesök hos Nacka
kommun Justering och omformulering av frågor Kontaktsamtal: Tyresö kommun Täby kommun Sollentuna kommun Mailkontakt:
Tyresö Svar Intervju Täby Inget svar Sollentuna Inget svar
Kontaktsamtal: Haninge kommun Sundbyberg, kommun Järfälla, kommun Lidingö kommun Solna kommun Danderyd kommun Mailkontakt:
Haninge Svar Intervju Sundbyberg Svar Mail Järfälla Inget svar
Lidingö Inget svar Solna Inget svar Danderyd Inget svar
Resultat
Granskning, sammanställning och
5 Resultat
I detta kapitel sammanställs intervjuerna och svar från de deltagande kommunerna8. Svaren redovisas i tabellform, följt av en utförlig redovisning för varje kommun.
Tabell 5.1visar en sammanställning av resultatet från deltagande kommuner med syftet att underlätta redovisningen av de olika svaren. Svaren redovisas med olika färgindex för att visa hur varje kommun ligger till med dem olika delarna av underhållsarbetet. Den gröna färgen visar att kommunen ligger bra till, den gula visar att arbetet bör förbättras och den röda visar att arbetet måste förbättras.
Tabell 5.1: Sammanställning av resultatet
Nacka kommun Tyresö kommun Sundbyberg
kommun Haninge kommun Ledningsnätets längd 1034 km 525 km 263 km 830 km Finns det databas/vilken? JA VA banken JA VA banken JA VA banken JA VA banken Andel av tot. ledningsnätet dokumenterad i databasen Ca 75 % 100 % 90 % Ca 85 % Dokumentation av driftstörningar i databasen JA JA JA JA Långsiktig förnyelseplan
JA, men den följs inte upp
NEJ NEJ, men det är
under framtagning
JA
Läggs tiden som behövs på
förnyelseplanering
NEJ NEJ JA Till en viss del
Förnyelsetakten 0,44 % 0,65 % 0,5–0,67 % 0,41 %
TV-filmning och läcksökning
Vid klagomål Vid klagomål Förutbestämda
intervall TV-inspektion JA/Läcksökning NEJ Risk- och konsekvensanalys
JA NEJ Till en viss del På gång
Tillräckligt med personal?
NEJ JA, bättre om
man hade fler
JA NEJ Svårt att rekrytera personal? JA JA JA JA Underlag till beslutfattare JA JA JA JA
Hänsyn till klimat- förändringar
JA JA, men det bör
förbättras
JA JA
5.1 Nacka kommun
Nacka kommun har varit den kommun där vi haft möjlighet att intervjua flest personer från de olika enheterna. Detta ledde till att vi fick mest information om Nacka kommun jämfört med de andra deltagande kommunerna. Trots att intervjuerna utfördes med flera anställda på Nacka kommun, kommer resultatet från alla intervjuer att sammanställas gemensamt.
Nacka kommun använder sig av VA-banken som databas. Kommunens mål är att ha all information om alla ledningar på VA-banken inom en snar framtid. Kommunen har själva utvecklat ett system som gör det möjligt för dem att ute på fält, kunna lägga in information direkt i VA-banken genom att man har med sig en offline version av VA-banken ute som sedan kopplas upp mot huvuddatabasen. Detta gör det enklare att dokumentera informationen då det kan göras direkt på plats. På senare tid upplever planeringsenheten i kommunen att de har blivit bättre på att dokumentera data i VA-banken tack vare att bättre förståelse har skapats hos driftpersonalen, som ska dokumentera informationen i VA-banken, om hur viktig informationen är. Även driftenheten i kommunen uppger att VA-banken har börjat fungera bättre och att de lägger in mer information än förut.
Nacka kommun har på senare tid upprättat en långsiktig förnyelseplan. Dessvärre följs den inte upp på ett önskvärt sätt. Anledningen är att tiden inte räcker till under de möten (där den ska behandlas) som hålls var tredje vecka, eftersom mer akuta ärenden prioriteras. På så vis hinner man aldrig ikapp sin förnyelseplanering. Kommunen har dessutom en årlig
åtgärdsplan som är baserad på den årliga budgeten. Den planen följs upp till en stor del, men det som påverkar uppföljningen är de akuta arbeten som inträffar.
De som jobbar på driftenheten i kommunen upplever att de måste ta många egna beslut angående planeringen, vilket de anser inte är deras uppdrag. Det har blivit bättre på senare år men bör fortfarande förbättras. De har inte heller fått direkta direktiv om vilka åtgärder som krävs, utan de har fått bestämma mycket själva vad som ska göras.
För året 2015 hade Nacka en förnyelsetakt på 0,30 % för vattenledningar, 0,83 % för spillvattenledningar och 0,24 % för dagvattenledningar. Anledningen till att
spillvattenledningarna oftare blir utbytta tror man beror på att det är enklare och billigare att utföra. Nacka kommunen beskriver i VA-planen hur förnyelsebehovet bör tas fram men inga värden är beräknade.
Nacka uppger att underlag finns för att visa beslutsfattarna vad som krävs. När man väl får mer pengar tar det ett tag för att påvisa förbättring för att sedan kunna få mer pengar. Man har lyckats få mer pengar för att uppdatera pumpstationer i Nacka. Detta genomfördes genom att data togs fram på hur gamla pumpstationerna var och visade på hur de flesta borde ha bytts ut för flera år sedan.
konkurrensen bland VA-utbildade är stor. De flesta som utbildar sig inom VA väljer ofta konsultföretag eftersom de betalar bättre.
Det finns ingen dokumentation av riskledningar men man kan gå in i VA-banken och hitta tidigare problem, på så sätt kan man se vilka ledningar som är mest utsatta.
Det är även känt vilka ledningar som är konsekvensledningar i form av att kommunen har gjort en vattenstrukturplan. Dock så visar den bara konsekvensledningar i form av vilka som försörjer Nacka generellt. De som jobbar vet själva vilka ledningar, som i händelse av störning, ger stora konsekvenser, men inget är dokumenterat. Man har räknat på vad som händer om någon av de stora ledningarna som försörjer Nacka skulle gå sönder och inom hur lång tid detta måste åtgärdas för att invånarna inte ska bli utan vatten.
För att sätta upp mål använder Nacka sig av ett program som heter Stratsys. I Stratsys fyller man i vilka mål som kommunen vill uppnå med hjälp av nyckeltal som därefter binds ihop med åtgärder.
Nacka har som mål max 25 vattenledningsläckor per år. För bara några år sedan låg man på närmare 100 läckor om året men det har förbättrats. I dagsläget ligger den siffran på ca 25 läckor per år. Detta ger en läckfrekvens på 0,06 läckor per km vattenledning och år. Nacka har också ett mål på max 50 avloppsstopp per år.
Nacka kommun har utfört en skyfallsanalys för att se var skyfallen kommer att ha stor påverkan i framtiden. På så vis tar kommunen hänsyn till klimatförändringar.
Det som planeringsenheten på Nacka kommun upplever görs bra är samarbetet och
kommunikationen mellan VA-planerare och VA-driften i kommunen. Detta i sin tur ledde till att man har blivit bättre på att föra in information i sin databas.
Det Nacka kommun uppger sig vara mindre bra på är framtagning och uppföljning av förnyelseplaneringen eftersom man upplever personalbrist inom dessa områden. Även
driftenheten medger att det är svårt att rekrytera personal med kompetens och att man ofta får lära upp folk själva. Anledningen är att få utbildar sig till rörläggare. Dock upplevs inte att det finns kompetensbrist bland de anställda.
Driftenheten hävdar att de klarar av mycket av arbetet själva och på så sätt sparar man in pengar jämfört med att ta in en extern entreprenör. Mer än bara den delen där ett rör är skadat brukar renoveras eftersom man då undviker att komma tillbaka inom de närmaste åren. Exempelvis renoveras även vattenledningen, om den snart kommer behöva bytas, samtidigt som spillvattenledningen för att slippa schakta igen då det är kostsamt.
5.2 Tyresö kommun
I Tyresö kommun har vi intervjuat en VA-utredningsingenjör som fick besvara de framtagna frågorna under en intervju.
Tyresö kommun har bra översikt över sitt ledningsnät. De uppger att allt av intresse om nästan alla ledningar, som man äger, finns dokumenterat i VA-banken. Detta tror man beror på att man har gett bra förståelse till de som ska dokumentera informationen, varför det är viktigt. I Tyresö har man gjort det möjligt att vara uppkopplad till VA-banken samtidigt som man renoverar ledningarna. Man har dokumenterat och fört in de driftstörningar som
uppkommit på ledningsnätet de senaste 15-20 åren.
Tyresö kommuns långsiktiga plan är att satsa på att byta ut alla galvledningar ,som är gjorda av järn och orsakar läckor, på grund av att kommunen har mycket läckor i dessa. I övrigt finns det ingen tydlig långsiktig plan. Däremot finns en åtgärdsplan för tre år framåt i tiden. Den följs upp noggrant och man avviker endast vid akuta arbeten.
I dagsläget har Tyresö en förnyelsetakt på 0,65 % av ledningsnätet. Kommunen är nöjd med denna förnyelsetakt och vill behålla den i framtiden. De har legat ungefär på den nivån de senaste fyra åren.
De upplever att kommunikation fungerar väl mellan planerings- och driftenheten inom kommunen. Som tidigare nämndes är det en anledning till att man har goda kunskaper om ledningsnätet. Kommunens egna drift- och underhålls-team jobbar enbart med förnyelse av ledningar. Andra arbeten utförs i samarbete med entreprenörer i form av ramavtal.
En riskanalys över ledningsnätet har inte gjorts. Däremot kan man se i VA-banken vilka ledningar som är riskledningar genom att hitta tidigare kända fel. Man vet vilka ledningar som är konsekvensledningar men inget är dokumenterat.
Kommunen tar hänsyn till klimatfrågan genom att en skyfallsanalys har utförts över de centrala och viktiga områdena. Dessutom uppger kommunen att man har belyst klimatfrågan genom dagvattenstrategin som tagits fram.
I Tyresö kommun upplever man själva att man är dåliga på att filma sina ledningar. Dock är det något som de har blivit bättre på de senaste åren, men man vill utveckla det ännu mer. Det utförs inför vissa arbeten för att se skicket på ledningarna. Man har ingen egen filmbuss men enklare utrustning finns. När mer avancerad utrustning behövs måste det hyras in. Alla ledningar som filmas läggs in i VA-banken.
Läcksökning sker endast genom att man ser på sina flödesmätare om det är något som inte stämmer. När så är fallet får man åka ut och försöka lokalisera läckan. Antalet läckor per år ligger runt 20-30 läckor. Enligt dessa siffror ligger läckfrekvensen på 0,11–0,16 läckor per km och år.
stor spillvattenledning i Ältasjön behövde läggas om, så fick man de 9 miljoner som behövdes till det arbetet.
Det som Tyresö tror görs bättre än andra kommuner är att hålla en hög förnyelsetakt. Man upplever också att mer data dokumenteras över sitt ledningsvek än i många andra kommuner.
Det som kommunen upplever behöver förbättras är att bli av med alla vattenledningar gjorda av eternit, då de innehåller asbest.
5.3 Sundbyberg kommun
I Sundbybergs kommun har vi haft kontakt med gruppchefen för VA-driften, som besvarade frågorna via mail. Följdfrågor skickades i efterhand för att komplettera information som saknades.
Sundbybergs kommun använder sig av VA-banken. De uppger att man har ungefär 90 % utav all information som är av värde i VA-banken. Informationen om ledningar förs in direkt av driftspersonalen som har en mall för hur detta ska göras så att all information blir enhetlig. Driftpersonal har tillgång till VA-banken uppkopplat när de är ute och jobbar. Samtliga driftstörningar förs in i VA-banken oavsett omfattning.
I Sundbybergs kommun finns ingen förnyelseplan i dagsläget men den är under framtagning där kommer en åtgärdsplan att ingå.
Kommunen har en förnyelsetakt på 0,5–0,67 %. Detta är den totala förnyelsetakten för kall-, spill- och dagvattenledningar.
Sundbyberg upplever att man avsätter den tid och personal som behövs för förnyelse av ledningar. Kommunen uppger att mer resurser kan läggas på det, men att man har avvägt det emot antalet driftstörningar och anser att man ligger bra till.
Varje höst läcksöks hela ledningsnätet. Tv-inspektioner sker, områdesvis, vid behov medan punktinsatser sker vid klagomål.
Sundbyberg har 3-5 läckor per år. Detta ger en läckfrekvens på 0,03-0,056 läckor per km och år. Under 2014 försvann 13 % av det inköpta vattnet i form av läckor, odebiterad förbrukning samt stöld via brandposter.
Kommunen har gjort en risk- och konsekvensanalys. Över vattenledningsnätet har man gjort en HACCP analys och över spill- respektive dagvattnet har man gjort en konsekvensanalys för bräddning och utsläpp av föroreningar. De kan även välja att hitta ledningar som har haft tre eller fler driftstörningar i VA-banken och på så vis se vilka ledningar som är riskbenägna. Däremot har kommunen ingen konsekvensanalys över ledningsnätet som tydligt visar
I Sundbyberg upplever man idag att det finns tillräckligt med personal och kompetens för att utföra det arbete som behövs. När man väl behöver rekrytera ny personal känner kommunen dock att det är svårt, eftersom det är stor konkurrens om ingenjörer och driftpersonal.
Sundbyberg kommun upplever inte att man har problem med att ta fram underlag till
beslutsfattarna angående förnyelsebehovet. Detta eftersom man har arbetat mycket med att ta fram konkreta underlag till politiker och beslutsfattare för att ge bra förståelse över vad som behöver göras.
Kommunen uppger att hänsyn tas till klimatfrågan. Detta genom energieffektivisering och primärt schaktfritt.
Det som Sundbyberg upplever görs bra är utförande av schaktfria renoveringar i egen regi.
Det som fungerar mindre bra är kontrollen av ledningsnätet som byggs ut av exploatörer så det går rätt till redan från början. Om de gör fel när de lägger rören kommer detta att orsaka driftproblem i framtiden. Anledningen till att man inte hinner kontrollera samtliga projekt är för att det byggs ut mycket i dagsläget.
5.4 Haninge kommun
I Haninge kommun fick vi intervjua en utredningsingenjör, som besvarade frågorna under intervjun. Vissa frågor fick vi svar på i efterhand via mail, eftersom utredningsingenjören behövde ta upp frågorna med andra i VA-enheten.
Haninge kommun använder sig av VA-banken som databas. De har använt VA-banken i ungefär tre år och uppger att omkring 85 % av ledningsnätet finns dokumenterat i VA-banken men arbete pågår med att dokumentera all information. I Haninge kommun har man tillgång till VA-banken ute på fält vilket kan underlätta dokumentationen. Alla driftstörningar läggs in i VA-banken.
I Haninge kommun är en långsiktig förnyelseplan under framtagning och beräknas bli färdigställd under hösten 2016. Kommunen har även en åtgärdsplan som följs upp, men man upplever att mer tid bör läggas på uppföljning av åtgärdsplanen. Anledningen till att
tillräckligt med tid inte läggs på planen är att andra ärenden prioriteras. Även fast en åtgärdsplan finns behöver man avvika från den på grund av akuta arbeten som behöver prioriteras.
Förnyelsetakten i Haninge låg på 0,3 % för vatten-, 0,59 % för spill- och 0,37 % för
dagvattenledningar under 2015. Den totala förnyelsetakten för Haninge är 0,41 %. Haninge har arbetat med framtida förnyelsebehovet och tagit fram mål för förnyelsetakten för åren 2010, 2020 och 2030. Målet för 2010 var 1,03 % vatten-, 0,25 % spill- och 0,10 %
dagvattenledningar och 2020 är målet 0,89 %, 0,28 % och 0,20 % för respektive ledning (Haninge kommun, 2015). Denna uträkning är baserad på material- och åldersfördelningen.
I Haninge upplever man att det finns för lite personal på driftenheten och även att det skulle behövas mer personal på planeringsenheten. De uppger också att det är svårt med
rekryteringen då det är för få som utbildar sig inom VA.
En risk- och sårbarhetsanalys är under framtagning för att lokalisera risk- och
konsekvensledningar i vattenledningsnätet. Haninge klassar sina eternitledningar som konsekvensledningar då de innehåller asbest. Man håller även på att lokalisera var dessa ledningar ligger för att kunna byta ut dem.
Kommunikationen mellan drift- och planeringsenheten inom kommunen fungerar bättre nu än vad den gjorde förut.
Kommunen uppger att hänsyn tas till klimatförändringar, dock finns det ingen plan eller samlad data att utgå ifrån. Det handlar om att mer personal behöver arbeta med den frågan.
Haninge har ett projekt som syftar till att filma alla avloppsledningar i kommunen. De flesta ledningarna är filmade och inlagda i VA-banken. Filmningen utförs med egen enklare utrustning.
Läcksökning i kommunen sker endast vid klagomål och antalet läckor per år ligger på 15-20 st. Detta ger en läckfrekvens på 0,045-0,061 läckor per km vattenledning och år.
6 Diskussion
I detta kapitel diskuteras resultatet och förslag ges på hur arbetet med underhåll av VA-ledningar kan förbättras. Utifrån resultatet kan man se att de kommuner som har deltagit i undersökningen visar brist på förnyelseplanering och personal. Som följd av det kommer den största vikten läggas på förnyelseplanering och personalfrågan men även databas och
dokumentation.
6.1 Databas och dokumentation
Kommunerna Nacka, Tyresö, Haninge och Sundbyberg använder sig av banken. I VA-banken kan man komma åt ledningsnätet i hela kommunen, dokumentera driftstörningar och se data om varje ledning. Det skiljer sig en del mellan kommunerna när det gäller
dokumentationen av data till VA-banken.
Nacka kommun har varit mindre bra på att föra in data till VA-banken, eftersom de haft svårt att visa hur viktigt det är för driftpersonalen. Men de senaste två åren har en förändring skett efter att behovet att föra in all data till VA-banken började uppmärksammas och visas. Nacka kommun måste fortsätta med dessa förbättringar och försöka föra in all data om
ledningsnätet. Detta kan uppnås genom att prioritera det arbetet, eftersom det förenklar underhållsarbetena och planeringen för framtiden.
Även Haninge kommun behöver arbeta mer med dokumentationen av sitt ledningsnät. Det ska uppmärksammas att kommunen har använt sig av VA-banken i ungefär tre år och dokumenterat ungefär 85 % av informationen.
Både Haninge och Nacka bör sätta upp ett mål att inom ett visst antal år ha all den
information som behövs över alla sina ledningar i VA-banken. Detta uppnås genom att man tillsätter en eller två personer som dels åker ut och inspekterar samt dokumenterar
information men även genom att föra in data från relationsritningar och pappersdokumentationer till databasen där data saknas.
Till skillnad från Nacka och Haninge kommun har Tyresö kommun varit framgångsrika på att föra in data till VA-banken. Kommunen uppger sig ha heltäckande data över sitt ledningsnät. Detta beror på att Tyresö kommun hade som mål att föra in all data digitalt och gett
information till de som för in informationen hur viktigt det är. Även Sundbyberg kommun har varit bra på dokumentation av ledningsnätet och har data på ca 90 % av alla ledningar.
6.2 Förnyelseplan, förnyelsetakt och prioriterade VA-ledningar
6.2.1 Nacka kommun
Nacka kommun har en förenklad långsiktig förnyelseplan där de lägger upp vilka projekt som ska utföras fram till 2019. Problemet är att den inte följs upp som den ska. Till det hör en mer detaljerad åtgärdsplan där de projekt som ska utföras under det kommande året beskrivs. Åtgärdsplanen är baserad på det årets budget och justeras efter det man hinner med och prioriteringar av akuta projekt.
Nacka kommun behöver lägga mer tid och fokus på förnyelseplaneringen. För att kunna utföra det behöver kommunen mer personal som arbetar med dessa frågor och ser till att förnyelseplaneringen följs upp. Dessutom behöver kommunen göra en mer utförlig
åtgärdsplan. Planen ska omfatta de projekt som ska göras inom tre år. Detta måste även följas upp och prioriteras. Har man en förnyelse- och åtgärdsplan som följs upp bättre så kommer kommunens underhållsarbete att förbättras
Eftersom det är svårt att följa upp dessa planer på grund av de akuta arbeten som uppstår, borde kommunen särskilja de akuta och planerade projekten. De planerade arbetena bör inte bli senarelagda på grund av akuta arbeten, då de planerade kommer uppstå som akuta arbeten senare. Dessa arbeten behöver utföras parallellt och inte påverka varandra. Det kan
kommunen åstadkomma genom att kommunen lägger en budget på den årliga åtgärdsplanen. Som tidigare nämndes, behövs mer personal med kompetens som ska arbeta med dessa planer. Detta kommer definitivt att förbättra underhållsarbetet med VA-ledningar i Nacka kommun.
Nacka kommun har bra vetskap om vilka ledningar som ska prioriteras, eftersom de har upprättat en vattenstrukturplan som beskriver de befintliga konsekvensledningarna i kommunen. Dessutom har Nacka kommun utfört en undersökning som visar behovet av renoveringar av pumpstationer. Dessa rapporter är en gedigen grund för att kunna påbörja arbetet med underhållsplanering, eftersom de visar var behoven finns. Riskledningar i kommunen kan följas upp genom VA-banken.
Kommunen har ett bra underlag för att upprätthålla detaljerade planer. De kan börja med att dokumentera risk-och konsekvensledningar där insatser kan behövas över de kommande fem åren i den långsiktiga strategin. Kommunen bör även följa förslaget på åtgärdsplanen som tidigare nämndes.
Dessutom har Nacka kommun gjort en skyfallsanalys för att se var skyfallen kommer att ha stor påverkan. Detta gör att kommunen, i framtiden, kan planera sina ledningar med hänsyn till klimatförändringar och dess inverkan på ledningsnätet.
Den totala förnyelsetakten för hela ledningsnätet i Nacka kommun ligger på 0,44 %.
rekommenderar. Nacka har, i sin VA-plan,nämnt hur ett långsiktigt förnyelsebehov ska beräknas men inga siffror nämns. Detta är viktigt för att veta vilken förnyelsetakt som bör eftersträvas.
6.2.2 Tyresö kommun
Tyresö kommun saknar en tydlig långsiktig förnyelseplan, däremot har de ett ”muntligt” mål att byta ut alla galvledningar på grund av läckorna som uppstår på dem. Kommunen har en åtgärdsplan som omfattar projekt som ska utföras inom de kommande tre åren. Åtgärdsplanen följs som den ska, men avvikelser sker på grund av akuta arbeten.
Tyresö kommun föreslås lägga mer tid på en långsiktig förnyelseplan. Eftersom kommunen är medveten om problemen som uppstår med galvledningar borde en långsiktig förnyelseplan göras för att åtgärda/omlägga dessa ledningar. Till det behöver kommunen personal som kan planera och se till att arbetet följs upp.
Tyresö kommun har inte utfört en riskanalys för att kartlägga risk- och konsekvensledningar. Däremot vet personalen vilka ledningar som är riskledningar genom VA-banken.
Konsekvensledningar är man medvetna om men ingen dokumentation finns på det. Problemet uppstår när ny personal börjar arbeta där, då kommer de inte kunna följa upp arbetet eftersom inget är dokumenterat. Kommunen bör göra en dokumentation över risk- och
konsekvensledningar. Tyresö bör ta del av Nackas vattenstrukturplan och göra en liknande. Detta kommer att underlätta underhållsarbetet och leda till bättre planering.
Kommunen har även utfört en skyfallsanalys över dem centrala områdena, dock rekommenderas Tyresö att göra en skyfallsanalys som omfattar hela kommunen.
Den totala förnyelsetakten på ledningsnätet i Tyresö kommun ligger på 0,65 %. Den siffran ligger i linje med det Svenskt Vatten rekommenderar. Det är också Tyresös mål att
upprätthålla den förnyelsetakten.
Tyresö kommun har inte tagit fram ett långsiktigt förnyelsebehov, därför rekommenderas kommunen att se på kapitlet förnyelsebehov i den här rapporten. Kommunen kan även ta del av Svenskt Vatten utvecklings rapport: Handbok i förnyelseplanering som beskriver mer ingående hur kommunen kan ta fram förnyelsebehovet. Detta är viktigt för att veta vilka resurser som kommer behövas de kommande åren. Även fast Tyresö har satt upp ett mål för förnyelsetakten bör även förnyelsebehovet beräknas.
6.2.3 Sundbyberg kommun
Sundbyberg kommun har ingen långsiktig förnyelseplan men det är under framtagning och beräknas vara klar till hösten 2016. Dessutom håller kommunen på att ta fram en åtgärdsplan för att kunna följa underhållsarbetet mer tydligt.
