Intagsfrekvens av kariogena produkter och munhygienvanor hos en grupp ungdomar i årskurs nio

Intagsfrekvens av

kariogena produkter och

munhygienvanor hos en

grupp ungdomar i årskurs

nio

En enkätstudie

Intake frequency of cariogenic products and oral hygiene habits in a

group of adolescents in grades nine. A questionnaire study

Fatemeh Vahedi och Jasmina Maksumic

SAMMANFATTNING

Titel: Intagsfrekvens av kariogena produkter och munhygienvanor hos en grupp

ungdomar i årskurs nio.

Intake frequency of cariogenic products and oral hygiene habits in a group of adolescents in grades nine.

Institution: Avdelningen för hälsa och miljö, Karlstads universitet Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15hp

Författare: Fatemeh Vahedi & Jasmina Maksumic Handledare: Gunn Karlberg

Sidor: 24

Månad och år för examen: 2013

Nyckelord: Intagfrekvens, Karies, Kariogena produkter, Munhygienvanor, Ungdomar

Introduktion: Intag av läsk, juice samt småätande ökar allt mer bland barn och

ungdomar. Då barn hoppar över frukost och lunch leder detta till småätande som i sin tur ökar risken för karies.

Syfte: Att undersöka intagsfrekvensen av kariogena produkter och munhygienvanor hos

en grupp ungdomar i årskurs nio.

Frågeställningar: ” Hur ser ungdomarnas intagsfrekvens av kariogena produkter ut?”

samt ”Vilka munhygienvanor har ungdomarna?”

Metod: Studien utfördes med en kvantitativ ansats där datainsamlingen skedde i form

av enkäter. I studien deltog 35 elever från 2 nionde klasser i två utvalda skolor. Enkäten bestod av sju frågor med fasta svarsalternativ och som berörde elevernas kost och munhygienvanor.

Resultat: Resultatet visade att deltagarna har goda munhygienvanor då 31 av 35

deltagare borstar tänderna morgon och kväll samt att 17 av 35 elever använder fluorsköljning. Studiens resultat visade även att deltagarna har ett högt intag av kariogena produkter.

Konklusion: Slutsatsen är att eleverna som deltog i studien har goda munhygienvanor.

Innehållsförteckning:

Introduktion 1

Barn och ungdomars kostvanor 1

Munhygien 2

Ungdomars kunskap om munhälsa 3

Karies 3

Saliv 3

Kariesprevalensen bland barn och ungdomar 4

Kariogena produkter 5 Riskgrupper 5 Tandhygienistens roll 5 Syfte 6 Frågeställningar 6 Metod 7 Design 7 Deltagare 7 Frågeförmulär 7 Datainsamling 7 Databearbetning 8 Etiska överväganden 8 Resultat 9

Hur ser ungdomarnas intagsfrekvens av kariogena produkter ut? 9

Vilka munhygienvanor har ungdomarna? 10

Diskussion 13

Metod diskussion 13

Resultat diskussion 14

Konklusion 15

Referenser 16

Bilaga 1: Informationsbrev till rektorer/lärare 21

Bilaga 2: Enkätfrågor 22

1

Introduktion

Barns - och ungdomars tandhälsa har förbättrats mellan åren 1985-2000 och därefter har förbättringstakten av tandhälsan mattats av (Socialstyrelsen [SOS] 2010). Andelen kariesfria tolvåringar tredubblades mellan åren 1985-2005 från 20 % till knappt 58 % (SOS 2009), och 2008 hade andel ökat till 61 % (SOS 2010). Detta beror i stor utsträckning på användning av fluortandkräm som bromsar kariesangrepp i emaljen. Studien visade under 2009 en

förbättring av kunskap om munhygien, fluorens verkan och kostens betydelse. Trots detta finns det fortfarande en stor andel barn som har karies (SOS 2009). Det är oftast påtagligt hos barn från socioekonomiskt svaga grupper i samhället och barn med utländsk bakgrund

(Christensen et al. 2010). En studie av Vanagas et al. (2009) uppvisade att föräldrar har stor roll gällande barnens munhälsa samt hälsobeteenden. Föräldrar som har bra munhälsovanor har bättre förståelse gällande barnens munhälsa i jämförelse med föräldrar med sämre munhälsovanor.

Barns och ungdomars kostvanor

En review artikel av Mobley et al. (2009) visade att kariesriken ökar vid högt intag av kolhydrater främst sockerarter.

Livsmedelsverket (2006) granskade barns matvanor under året 2003, resultatet visade att barn konsumerade för mycket mättad fett, salt och socker. Orsaken till denna överkonsumtion var att barnen åt mycket snacks, godis, glass, chips, bakverk och drack läsk flera gånger i veckan. Dessa matvanor leder till att kariesrisken ökar (Mobley et al. 2009). Ungdomar med

hälsosammare levnadsvanor hade mer regelbundna frukostvanor. Ungdomar med sämre levnadsvanor åt frukost mer oregelbundet och åt mellanmål som bestod av snacks, godis, läsk, kakor i större utsträckning (Livsmedelsverket 2006). Enligt en studie av Ravishankar et al. (2012) undersöktes 68 elever i åldrarna 17-20. Studien visade att mejeriprodukter såsom ost och yoghurt utan tillsatt socker (sackaros) inte är kariogena och kan minska förekomsten av karies. Studien visade även att mejeriprodukter utan tillsatt socker kan rekommenderas som mellanmål eller dessert, speciellt till skolbarn för att minska karies risken.

Det stora utbudet av läskedrycker och fruktjuicer kom först under 1900-talets senare del. Intaget av läskedrycker har ökat drastiskt under de senaste årtionden (Johansson et al. 2006). I svenska hem har konsumtion av cider, läskdrycker, choklad samt sötsaker ökat med 53 % mellan åren 1980- 2010 (Jordbruksverket 2012). År 2004 gjordes en undersökning av Svenska Tandläkarförbundet där det visade sig att mer än hälften av de svenska högstadieskolorna sålde godis och läskedrycker (Johansson et al. 2006).

Kariesrisken ökar vid intag av mycket socker som behölls i munnen under längre tid (Chachra et al. 2011). En studie av Zühre et al. (2008) som genomfördes i Turkiet på 416 ungdomar visade att ungdomar som ofta smååt sällan hade regelbundna måltider. Dessa ungdomar hade även sämre tandstatus än de ungdomar som åt regelbundna måltider.

I Socialstyrelsens Folkhälsorapport (2009) framgick det att ett av tio barn uppnådde rekommendationen om att äta 400 gram grönsaker och frukter per dag. Barnen drack i genomsnitt cirka två deciliter läsk eller saft under en dag och åt ett och ett halvt hekto godis i veckan. Det visade sig att vart tionde barn åt mer än tre hekto godis i veckan och drack mer än fyra deciliter läsk eller saft under en dag. Mellan år 2001- 2005 blev matvanorna bättre bland ungdomar i gruppen 11-15 år då fler åt grönsaker och frukt. Godis och läskedrycks-

2

än bland gruppen 15-åringar. Ungdomar med lågutbildade mödrar åt mindre grönsaker, frukt samt skolluncher än ungdomar med högutbildade mödrar.

En studie av Sjöberg et al. (2012) visade att nordiska ungdomar har en hälsosam livsstil. Anledningen var att de flesta ungdomar åt frukost samt grönsaker dagligen, tränade

regelbundet och hade bra sömn mer än sju timmar om dagen. Det var i jämförelse med icke nordiska ungdomar som konsumerade mer sötade drycker och inte tränade lika mycket fysiskt som nordiska ungdomar.

Munhygien

Brukiené & Aleksejûniené (2009) påvisade i en review-studie att kariesrisken kan minska med enbart rätt munhygien instruktion med 27,1 % bland ungdomar. En studie av Nordström & Birkhed (2010) visade att användning av fluortandkräm med högre fluorinnehåll 5000ppm har positiv inverkan på förekomsten av karies. Detta visade speciellt bland människor med sämre munhygienvanor. Munhygienvanor är den viktigaste faktorn för att förhindra

uppkomsten av karies. Färre kariesskador har påvisats hos barn och ungdomar som har regelbundna tandborstsvanor. För att kariesskadan inte ska hinna uppkomma bör tänderna rengöras minst två gånger dagligen, detta för att bli av med bakteriebeläggningar (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] 2002). Studien av Kusano et al. (2011) visade att borsta tänderna på kvällen med fluortandkräm är mer verksamt för återmineralisering av dagliga mineral förluster än att borsta tänderna på morgonen.

Att använda tandkräm dagligen är det lättaste sättet att tillföra fluor på. Individer med oregelbundna tandborstvanor får inte samma skydd mot karies som individer med

regelbundna tandborstvanor får (Stecksén-Blicks et al. 2008). Emaljytan blir blankare av fluor vilket gör det svårare för placket att fastna (SBU 2007). Fluor påskyndar processen vid

remineralisering vilket leder till att kariesrisken minskas med 20-40 % (SBU 2002). En brasiliansk studie visade att användningen av daglig fluorsköljning i samband med fluortandkräm har samma effekt på remineraliseringen som daglig användning av enbart fluortandkräm (Souza et al. 2010). En studie av Terézhalmy et al. (2008) visade att det är viktigt att använda tandtråd. Vilken sorts tandtråd som används spelar inte så stor roll så länge den används på rätt sätt. Studien visade att användning av tandtråd i samband med

tandborstning ger bättre plackavlägsning jämfört med enbart tandborstning.

För en del barn är elektrisk tandborste ett utmärkt hjälpmedel. Den reducerar plack i hög grad samt har påvisat ha en god effekt vid noggrann rengöring. Basen till god munhälsa är god egenvård och daglig användning av fluor. Genom att lära barnen i ung ålder regelbunden tandborstning kan detta åstadkommas samt bevaras. Det är viktigt att föräldrarna får instruktion i god tandrengöring med mjuk tandborste och fluortandkräm vid det första tandframbrottet. Eftersom att barn själva inte kan genomföra noggrann tandrengöring. I mjölktandbettet anses en mjuk tandborste vara mest verksam (Alm 2008; Sharma et al. 2012; Klukowska et al. 2012).

En svensk studie av Jensen et al. (2012) påvisade att ungdomarna i studien hade

3

Ungdomarnas kunskap om munhälsa

En svensk studie visade att svenska ungdomar har bättre kännedom om tandsjukdomar och oral hälsa i jämförelse med utländska ungdomar (Hedman et al. 2006). Två studier har visat att bland ungdomarna har flickor bättre kännedom om munhälsan i jämförelse med pojkar (Hedman et al. 2006; Brukienė & Aleksejūnienė 2009). Det är via föräldrar samt

tandvårdspersonalen som ungdomar inhämtar kunskapen om fluorens effekt på tänderna samt vad som minskar risken för kariesutveckling. Det är viktigt att tandvårdspersonal skapar en förtroendefull kontakt med ungdomarna för att de lättare ska kunna ställa frågor angående munhälsan. I samma studie har det framkommit att ungdomar vill ha mera feedback gällande munhygienen vid tandvårds besök (Östberg 2005). Ungdomarna är medvetna om att bästa sättet för att uppnå en god munhygien är via tandborstning (Chachra et al. 2011).

Karies

Karies anses vara en kronisk sjukdom som kan drabba alla människor. Karies kan leda till smärta och tandförlust (SBU 2007). Sjukdomen är sammankopplad med individens kostvanor (Johansson et al. 2010), och är vanlig bland barn och ungdomar i världen. Kariessjukdomen är en multifaktoriell sjukdom som kan förebyggas (David et al. 2007). Prevalens ökningen beror på många faktorer som exempelvis hur mycket och hur ofta kolhydrater intas. En svensk studie uppvisade att frekvent intag av produkter som innehåller socker ger en ökad kariesrisk. Individer som ofta konsumerar sockerinnehållande produkter mellan måltiderna har en ökad risk av kariesutveckling i jämförelse med individer som har intag av sockerinnehållande produkter i kombination med huvudmålen (Gustafsson et al.1954). På 1970-talet gjordes en epidemiologisk studie i USA som visade att vid ökat sockerintag ökar kariesprevalensen (Burt & Pai 2001).

Mutansstreptokocker och lactobaciller är kariesframkallande. I deras metabolism behöver dessa bakterier socker som ett huvudsubstrat. Bakteriernas aktivitet i munhålan framkallar demineralisation vilket i sin tur leder till karies. Dessa mikroorganismer är både acidogena och aciduriska (Burt & Pai 2001). En tidig kariesskada kan stannas av från sin utveckling via fluortillförsel samt god munhygien (Yonezu et al. 2006). För att få individer fria från karies är det viktigt att ge rätt information angående kost och karies samt betydelsen av god munhygien (Mohebbi et al. 2008).

Saliv

Andra faktorer som minskar risken av kariesuppkomsten är god salivproduktion. Normal salivtillförsel har stor betydelse för tändernas hälsa. Salivsekretion delas in i två delar

vilosaliv samt stimulerad saliv. Vilosaliv produceras med 0,25–0,35 ml i minuten. Stimulerad saliv produceras vid tuggning med mer än 1,0 ml saliv i minuten. Dessa siffror visar det normala. Om mindre än 0,1 ml per minut vilosaliv produceras samt mindre än 0,7 ml per minut stimulerad saliv kallas detta för hyposalivation (SBU 2002).

Saliven innehåller protein, glykoprotein kalciumfosfatjoner samt bikarbonat som styr pHvärdet i munnen genom att neutralisera bakteriernas syra. En normal salivsekretion leder till att demineraliseringen bromsas och remineraliseringen påskyndas (Amerongen &

4

samt spola bort matrester från munnen vilket gynnar munhälsan genom att bakteriernas tillgång till kolhydrater minskar (Amerongen & Veerman 2002; SOS 2009).

Kariesprevalensen bland barn och ungdomar

En lägesrapport från Socialstyrelsen (2010) visade att andelen kariesfria tolvåringar var 22 % 1985 jämfört med 1995 då andelen kariesfria tolvåringar ökat till 50 %. År 2008 hade 61 % tolvåringar ingen karies. Bland 19-åringarna var 17,4 % kariesfria 2000 och 2005 var 25,3 % kariesfria. År 2008 hade andelen kariesfria 19-åringar ökat till 30 % vilket var en ökning med 4,7 procentenheter jämfört med 2005. En studie av Hugson et al. (2008) uppvisade att

kariesprevalensen minskat bland barn och ungdomar mellan 1973 fram till 2003. Studien visade att trots nedgång av kariesförekomst under denna 30-års period förblir karies ändå ett hälsoproblem bland barn och ungdomar. Ett epidemiologiskt indexmått decayed, filled, teeth (DFT) uppvisar medelvärde för antal tänder med kariesskador som når in i dentinet och antalet fyllda tänder i populationen. År 2005 var medelvärdet för DFT bland tolvåringarna i genomsnitt en skadad tand jämfört med tre DFT 1985. Under samma period sjönk DFT från åtta till tre hos 19- åringarna. År 2008 hade medelvärdet för DFT sjunkit till 0,9 vilket är en förändring med 0,1 jämfört med 2005 för tolvåringarna (SOS 2010).

Det kan dock vara missvisande att redovisa medelvärdet av antalet karierade och fyllda tänder. Ett större antal kariesskador finns hos en liten del av populationen som således döljs i statistiken. På grund av detta har WHO tagit fram SiC (signifikant kariesindex) som är ett nytt kariesindex som mäter förekomsten av karies hos den populationen med störst andel

kariesskador (Bratthal 2000). SiC utgör medelvärdet av antalet kariesskadade tänder DFT för den tredjedelen av befolkningen med flest kariesskador (SOS 2009). Socialstyrelsens rapport (2010) visade att 2005 låg medelvärdet på SiC bland tolvåringar på 2,9 och för 2008 på 2,5 vilket utgör en liten minskning.

Zaborskis et al. (2010) genomförde en studie bland ungdomar i åldrarna 11 till 13 år i Europa, Kanada, Israel samt USA avseende deras kostvanor, tandborstvanor samt kariesprevalens. Studien visade att kariesförekomsten var hög i länder där ungdomarnas intag av läsk och godis var högt. I Skottland, USA och Irland var intaget högst, 46 % av ungdomar

konsumerade godis och läsk en gång om dagen eller mer. Finland hade lägst antal procent av ungdomar som konsumerade sötsaker dagligen, 9 % därefter kom Sverige med 13 %. Det framgick även att kariesförekomsten var lägre i de länder där ungdomarna borstade tänderna mer än en gång om dagen. I Schweiz borstade 85 % av ungdomarna tänderna mer än en gång om dagen, följt av Norge och Sverige med 79 %, Danmark, Nederländerna samt Tyskland med 78 %. Studien visade även att Nederländerna hade lägsta DFT bland befolkningen med 0,8 följd av Sverige med 0,9 och Ukraina hade den högsta DFT bland sin befolkning med 4,4. En svensk studie påvisade sambandet mellan karies samt övervikt/fetma hos barn och

ungdomar samt unga vuxna individer. Studien visade att barn och ungdomar med

övervikt/fetma hade mer kariesskador till skillnad från normalviktiga barn och ungdomar (Alm et al. 2011). En annan svensk studie visade även att övervikt är vanligare bland flickor än pojkar och i kommuner med invånare som har en låg socioekonomi (Blomqvist &

5

Kariogena produkter

Lee et al. (2011) uppvisade i en review-artikel att det skett en förändring av barnens kost i hela världen på grund av tillgängligheten av söta drycker. Studien visade att det fanns ett samband mellan intag av söta dryckers och karieserfarenhet. I studien av Johansson et al. (2010) visades att karies orsakas av kost i kombination med närvaro av plack. Även chips, kex, popcorn och produkter som inte är söta innehåller kolhydrater i form av stärkelse som kan orsaka karies.

Riskgrupper

Låg inkomst bland föräldrar med utländsk bakgrund är en riskfaktor för karies (Christensen 2010). Andra faktorer som löper risk för karies är också arbetslöshet och stress. Förekomsten av karies skiljer sig hos olika sociala grupper. Barn och ungdomar med utländsk bakgrund löper större risk att drabbas för kariesrisk i jämförelse med svenskfödda ungdomar. Två svenska studier bland tonåringar uppvisade samband mellan kariesprevalens och

ungdomarnas bakgrund. Utländska ungdomar hade sämre kostvanor jämfört med svenskfödda ungdomar i samma ålder. Risken att drabbas av karies var högre bland ungdomar födda utomlands samt ungdomar med utländska föräldrar till skillnad från ungdomar som har svenska föräldrar eller är svenskfödda (Jacobsson et al. 2005; Julihn et al. 2010).

Karies uppkomst grundar sig inte bara i kosten utan indirekta faktorer kan öka risken för att drabbas. Dessa faktorer utgörs av ålder, kön, genetiska faktorer, miljöfaktorer, låg

utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer (Wang et al. 2012). Vissa sjukdomar och viss medicinering ger också en ökad risk för karies (SBU 2002). Låg utbildningsnivå ger en ökad risk för karies som kan vara associerat med hur man sköter sina munhygienvanor (Dukic et al. 2011 ).

Tandhygienistens roll

Konsumtion av godis, läsk, juice samt snabbmat har ökat kraftigt. Detta påverkar barn och ungdomars kostvanor. När de hoppar över skollunch samt frukost finns det risk att det leder till småätande av produkter som i sin tur leder till karies. I tandhygienistens

kompetensbeskrivning (2005) framkommer det att tandhygienistens roll är att förebygga och främja munhälsa hos grupper och individer samt att aktivt förebygga hälsorisker. Genom information och stöd kan tandhygienisten motivera barn och ungdomar till

6

Syfte och frågeställningar

Syfte

Syftet med denna studie var att undersöka intagsfrekvensen av kariogena produkter och munhygienvanor hos en grupp ungdomar i årskurs nio.

Frågeställningar

7

Material och Metod

Design

Denna studie är en kvantitativ studie där datainsamlingen har genomförts i form av enkäter.

Deltagare

Datainsamlingen verkställdes vid två högstadieskolor, en i Västra Götaland och den andra i Värmlands län där en klass från varje högstadieskola valdes ut slumpmässigt av rektorerna på de båda skolorna. Skolan i Värmland ligger i ett lite större samhälle än skolan i Västra

Götaland. Högstadieeleverna som blev slumpmässigt utvalda var sammanlagt 44 elever men populationen som deltog bestod av 35 elever. Den grupp ungdomar som deltog bestod av 18 elever i en klass i Västra Götaland och 17 elever i en klass i Värmland. Studien innefattade både flickor och pojkar i årskurs nio i varje skola.

Frågeformulär

Enkäten omfattade nio frågor där information om intagsfrekvensen av kariogena produkter och munhygienvanorna skulle besvaras. De två första frågorna i enkäten omfattade ålder och kön. De efterföljande tre frågorna berörde kariogena produkter och de fyra sista frågorna munhygienvanor. Vid samtliga sju frågor fanns det fyra svarsalternativ.

Datainsamling

Rektorerna på respektive skola kontaktades först via telefon om studiens upplägg och för godkännande av genomförandet av studien. Ett informationsbrev skickades därefter till rektorerna på respektive skola (Bilaga 1) efter kontakten via telefon. Informationsbrevet beskriver studiens syfte och uppläggning, samt att deltagandet i studien är frivilligt och att insamlade data är anonyma. Via en muntlig uppgörelse med rektorerna samt lärarna som rektorerna valde ut från respektive skola fastställdes en tidpunkt för genomförandet av enkäten (Bilaga 2).

Innan datainsamlingen fick eleverna en muntlig information om studiens syfte där studiens författare berättade om hur enkäten ska besvaras och att deltagandet var frivilligt samt anonymt. En av författarna var närvarande i Västra Götaland och den andra författaren var närvarande i Värmland. Datainsamlingen som bestod av en samtyckesblankett och en enkät med nio frågor (Bilaga 2 och 3) gavs svar på under lektionstid i respektive klassrum. Först delades samtyckesblanketter ut till eleverna av studiens författare där de fick skriva under om de ville delta i studien. Efter det samlades samtyckesblanketterna in och därefter delades enkäterna ut i de två klassrummen i respektive skola. Efter att eleverna besvarade enkäten fick de lämna in den i ett slutet kuvert som samlades in av studiens författare. Av de 44

8

Databearbetning

Enkätsvaren registrerades först i kalkyl programmet (Microsoft Excel). Informationen infördes och bearbetades sedan med deskriptiv statistik till Statistical Package for the Social Sciences version 20 (SPSS).

Etiska överväganden

9

Resultat

Från skolan i Västra Götaland deltog 18 elever och från skolan i Värmland deltog 17 elever. Av dessa var 14 flickor och 21 pojkar. I studiens resultat slogs enkätsvaren vid de olika skolorna samman.

Hur ser ungdomarnas intagsfrekvens av kariogena produkter ut?

Diagrammen visar svaren från frågorna som ställdes om ungdomarnas intag av kariogena produkter. De olika alternativen som ungdomarna kunde välja mellan var sötade drycker och sötsaker (till exempel, godis, kakor, glass) samt snacks (till exempel, chips, ostbågar,

popcorn).

På frågan om hur ofta eleverna dricker sötade drycker uppgav 22 elever att de dricker sötade drycker flera gånger i veckan. Åtta elever svarade med att de dricker sötade drycker mindre än en gång i veckan och fyra av deltagarna svarade att de dricker sötade drycker en till flera gånger per dag. En deltagare svarade att den dricker sötade drycker en gång om dagen (Figur 1).

Figur 1. Fördelning av hur ofta eleverna dricker sötade drycker.

10

Figur 2. Fördelning av hur ofta eleverna äter sötsaker som (t.ex. godis, kakor, glass).

På frågan Hur ofta äter du snacks (t.ex. chips, ostbågar, popcorn?) svarade 19 deltagare att de äter snacks mindre än en gång i veckan. Fjorton av deltagarna svarade att de äter snacks flera gånger i veckan. Två av deltagarna svarade att de äter snacks en till flera gånger per dag. Ingen av eleverna svarade att de äter snacks en gång om dagen.

Intagsfrekvensen av sötsaker är högre hos deltagarna än intagsfrekvensen av snacks som är något lägre. Sammanfattningsvis äter 19 av deltagarna sötsaker flera gånger i veckan. Nitton av deltagarna svarade att de konsumerar snacks mindre än en gång i veckan.

Vilka munhygienvanor har ungdomarna?

Diagrammen beskriver frågorna som ställdes om ungdomarnas munhygienvanor. Deltagarna kunde svara på hur ofta de rengör sina tänder med fyra svarsalternativ. Likaså om de använder tandtråd med fyra svarsalternativ.

11

Figur 3. Fördelning av hur ofta eleverna borstar sina tänder.

På frågan om hur ofta eleverna använder tandtråd var det en deltagare som använder tandtråd minst en gång i veckan. Tjugoen av deltagarna, använder aldrig eller sällan tandtråd och 13 av deltagarna använder tandtråd några gånger i månaden. Ingen av deltagarna svarade att de använder tandtråd varje dag.

På den näst sista frågan som handlar om deltagarna använder något extra fluorpreparat utöver tandkrämen kunde deltagarna välja mellan tre olika exempel av fluorpreparat som

fluorsköljning, fluortuggummi eller fluortablett.

Sjutton elever använder fluorsköljning utöver tandkräm och 15 elever använder inte något extra fluorpreparat. Två deltagare uppgav att de använder fluortuggummi. Det var endast en deltagare som uppgav att den använder fluortabletter utöver tandkrämen. Under alternativ ”Något annat” var det ingen av deltagarna som svarade (Figur 4).

Figur 4. Fördelning av om eleverna använder något fluorpreparat utöver tandkräm.

12

svarade att de använder fluorpreparat utöver tandkrämen och 15 deltagare använder inte något extra fluorpreparat.

Avslutningsvis ställdes en fråga om hur ungdomarna tycker att de sköter sina tänder. Nitton av deltagarna svarade att de sköter sina tänder ganska bra. Femton av dem svarade att de sköter sina tänder bra. En deltagare svarade att den tycker att den sköter sina tänder ganska dåligt. Ingen av deltagarna svarade att de sköter sina tänder dåligt (Figur 5).

Figur 5. Fördelning av hur eleverna tycker att de sköter sina tänder.

13

Diskussion

Resultatet i studien visar att majoriteten av ungdomarna i årskurs nio intar kariogena

produkter flera gånger i veckan och vissa dagligen. Nästan en tredjedel svarade att de dricker sötade drycker och mer än hälften av ungdomarna konsumerar sötsaker flera gånger i veckan. Nära en femtedel av ungdomarna äter sötsaker flera gånger per dag. Nästan hälften av

eleverna i studien svarade att de konsumerar snacks flera gånger i veckan men mer än hälften svarade att de äter snacks mindre än en gång i veckan

När det kommer till ungdomarnas munhygienvanor svarade 31 av deltagarna i studien att de borstar tänderna två gånger om dagen och hälften av deltagarna använder fluorsköljning utöver tandkrämen. Utifrån studiens resultat är det drygt hälften av deltagarna som tycker att de sköter sina tänder ganska bra. Dock svarade tre av fem att de sällan eller aldrig använder tandtråd.

Metoddiskussion

Studien genomfördes på två högstadieskolor, en i ett mindre samhälle i Västra Götaland och en annan i ett större samhälle i Värmland

På skolorna räknade författarna med att det skulle finnas tillräckligt med elever samt elever som är både flickor och pojkar. Målet var att undersöka cirka 50 elever sammanlagt. När ett besök väl gjordes i skolan visade det sig inte finnas tillräckligt med elever i de båda klasserna. Därför uppfylldes inte målet. Totalt skulle det vara 44 elever från de utvalda två klasserna. Det var sammanlagt 35 elever som lämnade in samtyckesblanketter och ifyllda enkäter. Bortfallet av de elever som inte svarade på enkäten berodde på att de inte var närvarande. För att öka antalet deltagare kunde de båda författarna ha kvarlämnat enkäter i de båda klasserna där eleverna inte var närvarande och hämtat dem vid en senare tidpunkt. Detta kan också vara en nackdel då eleverna inte kan ställa frågor gällande studien om det finns oklarheter. Trots bortfallet av deltagare bedömer de båda författarna att antalet deltagare var tillräckligt många för att genomföra studien.

Enkäten

En enkätstudie verkställdes som var utformad med nio frågor med fasta svarsalternativ. Frågeformuläret bearbetades för att vara lättförståeligt. Vid frågan under rubriken ”Dina munhygienvanor” kunde fråga sju ”Hur ofta använder du tandtråd?” besvaras endast med om eleverna använde tandtråd eller inte. Vissa elever kanske använder andra

mellanrumshjälpmedel istället för tandtråd, som exempelvis, Soft picks, tandsticka med mera. Fråga sju kunde ha utformats med till exempel, ”Hur ofta rengör du mellan tänderna?”. På fråga åtta som handlade om användning av fluorpreparat utöver tandkrämen besvarade majoriteten av deltagarna att de använde fluorsköljning utöver tandkrämen. Denna fråga kan ha misstolkats då ungdomarna möjligen använder någon form av munskölj utan fluortillsats och tar det som ett fluorpreparat. Denna fråga kunde ha utformats med ytterligare ett

svarsalternativ som exempelvis, munskölj.

14

skillnad från en muntlig intervju. Ifall muntliga intervjuer hade utförts kunde deltagarna ha utvecklat sina svar mer. En annan nackdel med denna studie är att den är liten i omfång. Enkäten provades inte på någon testgrupp innan datainsamlingen vilket kan vara en nackdel. Det kan vara en fördel ifall författarna skulle genomföra enkäten först på en testgrupp för att veta ifall frågorna uppfattas som det är önskat. Därefter kunde författarna ha förbättrat och utvecklat några frågor innan datainsamlingen.

Fördelen med en enkätstudie är att den är enkel att analysera och den upplevs inte lika närgången som vid en intervju. Frågorna i enkäten var begränsade och var inte tidskrävande vilket är en fördel för att deltagarna inte ska tröttna på att besvara enkäten efter ett tag. En tumregel är att frågorna i enkäten inte ska ta mer än en halvtimme för deltagaren att besvara (Ejlertsson, 2005). Genomförandet av enkäten tog författarna ungefär tjugo minuter.

För att få ett mer trovärdigt resultat kunde författarna ha utvidgat studien med att ha fler frågor och fler svarsalternativ i enkäten samt undersökt fler klasser. Studien är inte

generaliserbar för hela landet på grund av de få deltagarna och hur urvalsprocessen gick till.

Resultatdiskussion

Intagsfrekvens av kariogena produkter

I studien uppgav de flesta deltagarna ha ett högt intag av kariogena produkter. Detta resultat överensstämmer med studier som har utförts. En undersökning som Livsmedelverket (2006) gjorde påvisade att barn konsumerar mycket godis, glass, bakverk, snacks och läsk vilket har medfört att de får i sig mycket mättat fett. Tre av tio svenskar intar sötsaker minst en gång om dagen. Studien av Zaborskis et al. (2010) visade att 13 % av ungdomarna från 11 till 13 år i Sverige konsumerar godis och sötsaker dagligen. Den relativt låga siffran kan bero på barnens/ungdomarnas ålder. Vid stigande ålder bland ungdomarna ökar godis- och läsk konsumtionen (Statens Folkhälsoinstitutet [FHI] 2011; WHO 2003). Likaså stämmer studiens resultat med en rapport från Jordbruksverket(2012) där det också visade sig ha skett en ökning av kariogena produkter som choklad samt läskedrycker från år 2010. Under de senaste 20 till 30 åren i Sverige har konsumtion av söta drycker och snacks mellan måltiderna ökat

(Hugoson et al. 2005). Munhygienvanor

Utifrån studiens resultat sköter flertalet av ungdomarna sin munhygien. En god kariesförebyggande effekt har uppvisats när man borstar tänderna två gånger dagligen (Källerstål, 2005). Trettioett av 35 elever borstar morgon och kväll samt nästan hälften uppgav även att de använder fluorsköljning. Detta stämmer överens med Folkhälsorapportens data (SOS 2005) som uppvisade att 84 % av flickorna och 77 % av pojkarna borstar sina tänder två gånger dagligen i åldrarna mellan 11 och 15 år.

15

ungdomarna blir influerade av media, tidningar som gör reklam för olika munskölj som ger fräschare munhygien och tror att deras munsköljprodukt är fluorskölj (Josefssons et al. 2010). Resultatet kan även bero på att ungdomarna i Sverige besöker tandvården regelbundet och får en del upplysning från tandvårdspersonalen som rekommenderar ungdomarna att använda extra fluorsköljning (SFS 1985:125). Detta kan påverka ungdomarna.

Med avseende på användandet av tandtråd svarade 21 av deltagarna att de sällan eller aldrig använder det samt 13 av deltagarna använder tandtråd några gånger i månaden. Detta resultat stämmer överens med en studie som gjordes av Stenberg et al (2000) där det visade sig enbart 7 % av 650 deltagare använde mellanrumshjälpmedel.

Nitton av ungdomarna i studien svarade med att de sköter sina tänder ganska bra vilket kan bero på att de tycker att munhygien är viktig och att ungdomarna har fått en del kunskap och information om att sköta tänderna från antingen föräldrarna eller personal från tandvården (SFS 1985:125). De kan även ha blivit påverkade av media i TV och tidningar som reklamerar vitare tänder och fräschare munhygien. I Josefssons et al. (2010) studie

framkommer det att ungdomarna blir påverkade av media omedvetet fastän de inte vill det. En annan studie från Swami et al (2009) redovisas det att unga kvinnor blir influerade av medias ideal som de sedan jämför sig med. Majorieten av både män och kvinnor kan tänka sig bleka tänderna (Swami et al. 2008). Detta kan bidra till att flertalet av ungdomarna i nuvarande studie borstar tänderna morgon och kväll vilket överensstämmer med en studie av Al-Hussaini et al. (2003) som redovisar att de flesta ungdomar tycker att det är viktigt med tandhälsan.

Konklusion

Slutsatsen i denna studie är att intaget av kariogena produkter är hög hos eleverna samt att eleverna har goda munhygienvanor. Detta stärker och stämmer överens med tidigare studier som har liknande resultat.

16

Referenser

Al-Hussaini, R., Al-Kandari, M., Hamadi, T., Al-Mutawa, A., Honkala, S., Memon, A. (2003). Dental health knowledge, attitudes and behaviour among students at the Kuwait University Health Sciences Centre. Medical Principle and Practice, 12:260- 265.

Alm, A. (2008). On dental caries and caries-related factors in children and teenagers. Swedish Dental Journal, 195 (Suppl) 7-63.

Alm, A., Isaksson, H., Fåhraeus, C., Koch, G., Andersson-G, B., Nilson, M., Birkhed, D. & Wendt, L-K. (2011). BMI and caries prevalence. Swedish Dental Journal, 35 (1), 1-8 Amerongen, A.V. & Veerman, E. (2002). Saliva – the defender of the oral cavity. Oral

Diseases, 8 (1), 12-22.

Blomqvist, H.K., Bergström, E. (2007). Obesity in 4-year-old children more prevalent in girls and in municipalities with a low socioeconomic level. Acta Paediatrica, 96 (1), 113-116.

Bratthall, D. (2000). Introducing the Significant Caries Index together with a proposal for a new oral health goal for 12-year-olds, International Dental Journal, 50 (6), 378-384. Brukiené,V. & Aleksejûniené, J. (2009). An overview of oral health promotion in adolescents.

International Journal of Paediatric Dentistry, 19 (3), 163-171

Burt, B. A & Pai, S. (2001). Sugar consumption and caries risk: a systematic review. Journal of Dental Education, 65 (10), 1017-1023.

Chachra, S., Dhawan, T. & Sharma, A.K. (2011). The most effective and essential way of improving the oral health status education. Journal of Indian Society of Pedodontics and Preventive Dentistry, Vol. 29, No.3.

Christensen, L.B., Twetman, S. & Sundby, A. (2010). Oral health in children and adolescents with different socio-cultural and socio-economic backgrounds. Acta Odontologica Scandinavica, 68 (1), 34-42.

Creske,M., Modeste,N., Hopp,J., Rajaram,S., Cort,D. (2013). How do diet and body

mass index impact dental caries in Hispanic elementary school children? Journal Dental Hygienist, 87 (1), 38-46

David, M., Krol., Michael, Nedley, P. (2007). Dental caries: state of the science for the most common chronic disease of childhood. Advances i Pediatrics, 54: 215-239.

Dukić, W., Delija, B. & Dukić, OL. (2011). Caries prevalence among schoolchildren in Zagreb, Croatia. Croatian Medical Journal, 52 (6), 665–671.

17

Gustafsson,B.E.,Quensel, C.E.& Swemander.L. (1954). The Vipeholm dental caries study. The effect of different levels of carbohydrate intake on caries activity in 436 individuals observed for five years. Acta odontologica scandinavica, 11: 232-364

Gupta, M., Pandit, I.K., Srivastava, N. & Gugnani, N. (2009). Dental erosion in children Journal of Oral Health & Community Dentistry, 3 (3), 56-61

Hedman, E., Ringberg, C. & Gabre, P. (2006). Knowledge of and attitude to oral health. Swedish Dental Journal, 30 (4), 147-154

Hugoson, A., Koch, G., Göthberg, C., Helkimo, A.N., Lundin, S.Å., Sjödin, B., Sondell, K. (2005). Tandhälsa förändring hos 3-80 årgingar i Jönköping under 30 år (1973- 2003) Swedish Dental Journal, 29:139-155.

Hugoson, A., Koch, G., Helkimo, A.N. & Lundin, S.Å. (2008). Caries prevalence and

distribution in individuals aged 3–20 years in Jönköping, Sweden, over a 30-year period (1973–2003). International Journal of Paediatric Dentistry, 18 (1), 18-26.

Jacobsson, B., Wendt,U. & Johansson, I. (2005). Dental caries and caries associated factors in Swedish 15-year-olds in relation to immigrant background. Swedish Dental Journal, 29 (2), 71-79.

Jensen,O., Gabre, P., Sköld, M.U. & Birkhed, D. (2011). Fluride toothpaste and

toothbrushing; knowledsge, attitudes and behaviour among Swedish adolescents and adults. Swedish Dental Journal, 35 (4), 203-213

Jensen, O., Gabre, P., Sköld, U.M., Birkhed, D. (2012). Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden. Community Dentistry and Oral Epidemiology, 40 (2),175-184.

Johansson, A.K. & Carlsson, G. E. (2006). Dental erosion. Bakgrund och klinsiska aspekter. Stockholm: Gothia.

Johansson, I., Holgerson, P.L., Kressin, N.R., Nunn, M.E., & Tanner, AC. (2010). Snacking Habits and Caries in Young Children. Caries Research, 44 (5), 421-430.

Josefsson, E., Lindsten, R., Hallberg, L. M.R. (2010).A qualitative study of the influence of poor dental aesthetics on the livesof young adults.ActaOdontologicaScandinavica, 68: 19–26

Jordbruksverket (2012). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll, Uppgifter t.o.m. år 2010, Consumption of food and nutritive values, data up to 2010. Jönköping: Svenska

Jordbruksverket (SJV) Tillgänglig:

http://www.jordbruksverket.se/swebdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Liv

smedel/Statistikrapport2012_1/Statistikrapport2012_1/201201..pdf [2013-02-29]

18

Klukowska, M.M., Grender, J.M. & Timm, H. (2012). A single-brushing study to compare plaque removal efficacy of a new power brush to an ADA reference manual toothbrush. American Journal of Dentistry, 25, 10A-13A.

Kusano, S.C., Tenuta, L.M., Cury, A.A. & Cury, J.A. (2011). Timing of fluoride toothpaste use and enamel-dentin demineralization. Brazilian Oral Research, 25 (5), 383-387.

Källerstål, C. (2005). The Effect of Five Years’ Implementation of Caries-Preventive Methods in Swedish High-Risk Adolescents. Caries Research, 39 (1), 20-26. Lee, LE. & Brearley Messer, L.J. (2011). Contemporary fluid intake and dental caries in

Australian children. Australian Dental Journal, 56 (2), 122-131.

Livsmedelverket (2006). Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Barn-och-ungdomar/Riksmaten---barn-2003/ [2012-04-29]

Mobley, C., Marshall, T.A., Milgrom, P., Coldwell, S.E. (2009). The contribution to dietary factors to dental caries and disparties in caries. Academic Pediatrics, 9 (6), 410-414. Mohebbi, S.Z., Virtanen, J.I., Vahid- Golpayegani, M. & Vahkalahti, M.M. (2008). Feeding

habits as determinants of early childhood caries in a population where prolonged breastfeeding is the norm. Community Dentistry Oral Epidemiology, 36 (4), 363-369.

Nordström, A. & Birkhed, D. (2010). Preventive effect of high- fluoride dentifrice (5000 ppm) in cries active adolescents: A 2- year clinical trial. Caries Research, 44 (3), 323-331

Ravishankar, T.L.,Yadav.V., Tangade,P.S.,Tirth,A., Chaitra,T.R. (2012). Effect of consuming different dairy products on calcium, phosphorus and pH levels of human dental plaque: a comparative study. European Archives Paediatric Dentistry 13(3), 144-148

Svensk författningssamling (SFS 1985:125) Tandvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Sharma, N.C., Klukowska, M., Mielczarek, A., Grender, J.M. & Quadish, J. (2012). A 4-week clinical comparison of a novel multi-directional power brush to a manual toothbrush in the reduction of gingivitis and plaque. American Journal of Dentistry, 25, 14A-20A. Sjöberg. A., Barrenäs. M.L., Brann. E., Chaplin. J.E., Dahlgren. J., Mårild. S., Lissner. L.,

Albertsson-Wikland. K. (2012). Body size and lifestyle in an urban population entering adulthood: the 'Grow up Gothenburg' study. Acta Paediatrica. 101 (9), 964-972. Socialstyrelsen (2010). Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år 2008.

[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-5

19

Socialstyrelsen- Folkhälsorapport (2009). [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71 [2012-04-20]

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-3 [2012-05-07] Souza, D.C., Hashizume, L.N., Eidelwein, M. & Maltz, M. (2010). Effect of different

frequencies of flouride dentifrice and mouthrinse administration: an in situ study. Brazilian Oral Research, 24 (4), 388-393.

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2002). Att förebygga karies: en

systematisk litteraturöversikt. [Elektronisk]. Tillgänglig : http://www.sbu.se

[2012-04-20]

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] (2007). Karies-diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling: en systematisk litteraturöversikt. [Elektronisk].Tillgänglig:

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Karies---diagnostik-riskbedomning-och-icke-invasiv-behandling/ [2012-04-20]

Statens Folkhälsoinstitut[FHI]. (2011). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www. fhi.se/PageFiles/12995/R2011-27-Svenska-skolbarns-halsovanor-2009-2010-grundrapport.pdf/ [2013- 03- 07].

Stecksén –Blicks, C., Kieri, C., Nyman, J.E., Pilebro, C. & Borssén, E. (2008). Caries prevalence and background factors in Swedish 4-year-old children- a 40-year perspective. International Journal of Pediatric Dentistry, 18 (5), 317-324. Stenberg P, Håkansson J, Åkerman S (2000). Attitudes to dental care among 20 to 25-

year- old Swedes: Result from a questionnaire. Acta Odontologica Scandinavica 58: 102-106. Swami, V., Arteche, A., Chamorro-Premuzic, T., Furnham, A., Stieger, S., Haubner, T.

&Voracek, M. (2008). Looking good: Factors affecting the likelihood of having cosmetic surgery. European Journal of Plastic Surgery, 30 (5), 211-218.

Swami, V., Taylor, R. & Carvalho, C. (2009). Acceptance of cosmetic surgery and celebrity worship: Evidence of associations among female undergraduates. Personality and Individual Differences, 47 (8), 869-872.

Terézhalmy, G.T., Bartizek, R.D. & Biesbrock, A. R. (2008). Plaque- removal efficacy of four types of dental floss. Journal Periodontol, 79 (2), 245-251

Vanagas, G., Milasauskiene, Z., Grabauskas, V. & Mickeviciene, A. (2009). Associations between parental skills and their attitudes toward importance to develop good oral hygiene skills in their children. Medicina (Kaunas), 45 (9), 718-723.

World Health Organization, WHO. (2003). The World Oral Health Report 2003 - continuous improvement of oral health in the 21st century. [Elektronisk]. Tillgänglig:

20

Wang, X., Willing, M.C., Marazita, M.L., Wendel, S., Warren, J.J., Broffitt, B., Smith, B., Busch, T., Lidral, A.C. & Levy, SM. (2012) Genetic and Environmental Factors Associated with with Dental Caries in Children: The Iowa Fluoride Study. Caries Research USA, 46 (3), 177-184.

Yonezu, T., Ushida, N. & Yakushiji, M. (2006). Longitudinal study of prolonged breast- or bottle-feeding on dental caries in Japanese children. The Bulletin of Tokyo Dental College, 47 (4), 157-160.

Zaborskis, A., Milciuviene, S., Narbutaite, J., Bendoraitiene, E. & Kavaliauskiene, A. (2010). Caries experience and oral health behavior among 11-13-years- olds: an ecological study of data from 27 European countries, Israel, Canada and USA. Community Dental Health, 27: 102-108

Zühre, Z. A ., Burak, S., Elif, S. & Hülya, E. (2008). Dietary habits and oral health related behaviors in relation to DMFT indexes of a group of young adult patients attending a dental school. Medicina Oral, Patología, 13 (12), 800-807

21

Bilaga 1

Informationsbrev till respektive rektorer/lärare

Vi är två studenter från Tandhygienistprogrammet vid Karlstads universitet som skall genomföra ett examensarbete våren 2013. Syftet med studien är att undersöka

intagsfrekvensen av kariesframkallande produkter och munhygienvanor hos en grupp ungdomar i årskurs nio i ett par skolor. En i Västra Götaland och en annan i Värmlands län. Er skola är utvald att delta i studien. Eleverna i de klasserna som utvalts att delta i studien kommer att bli informerade muntligt på plats om studiens upplägg, att deltagandet är frivilligt och att insamlade data är anonyma och att konfidentialitetskravet kommer att tillgodoses. Efter inhämtande av informerat samtycke från eleverna får de elever som samtyckt till att delta i studien fylla i en enkät anonymt i klassrummet.

Vid tidpunkten för datainsamlingen kommer vi att befinna oss på skolan för att ge muntlig information och eventuellt besvara frågor från eleverna. Efter att eleven besvarat enkäten lägger eleven själv frågeformuläret i ett kuvert, försluter det och lämnar det till

klassföreståndaren. Därefter kommer materialet att hållas inlåst. Efter avrapportering av studiens resultat kommer materialet att förstöras.

Datum: Ansvarig handledare

Fatemeh Vahedi och Jasmina Maksumic Gunn Karlberg Tandhygieniststuderande Leg. tandläkare E-post: jasmina.maksumic@fc.kau.se Universitetsadjunkt

E-post: Fatemeh.Vahedi@fc.kau.se Tandhygienistprogrammet Karlstads Universitet

22

Bilaga 2

Enkät

Kostvanor och munhygienvanor bland en grupp ungdomar i årskurs nio.

1. Ange ålder: _________

2. Kön: _____________

DINA INTAG AV GODIS, CHIPS OCH SÖTA DRYCKER 3. Hur ofta dricker Du sötade drycker?

1 till flera gånger per dag 1 gång om dagen

Flera gånger i veckan Mindre än en gång i veckan

4. Hur ofta äter Du sötsaker som (t.ex. godis, kakor, glass)?

1 till flera gånger per dag 1 gång om dagen

Flera gånger i veckan Mindre än en gång i veckan

5. Hur ofta äter Du snacks? (t.ex. chips, ostbågar, popcorn)?

1 till flera gånger per dag 1 gång om dagen

Flera gånger i veckan Mindre än en gång i veckan

DINA MUNHYGIENVANOR. 6. Hur ofta borstar Du tänderna?

2 gånger om dagen eller mer 1 gång om dagen

Några gånger i veckan 1 gång i veckan eller mindre

7. Hur ofta använder Du tandtråd?

Varje dag

23

8. Använder Du något fluorpreparat utöver Din tandkräm?

Inga extra fluorpreparat Fluorsköljning

Fluortuggummi Fluortablett

Något annat: ________________

9. Hur tycker Du att Du sköter Dina tänder?

Bra

24

Bilaga 3

Enkätundersökning bland ungdomar i 9:e klass i skolor i Västra Götaland och Värmlands län

Deltagare

Jag har muntligen och skriftligen informerats om studiens syfte. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är fullt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Datum ……….