Uppsats i kostvetenskap, 15 hp

ATTITYDER TILL

KOLHYDRATER

En enkätstudie om vuxnas syn på

kolhydrater i maten

ATTITUDES TO CARBOHYDRATES

carbohydrates in food

Elin Olsson, Jenny Tyni

Uppsats i kostvetenskap, 15 hp Dietistprogrammet, 180 hp

Sammanfattning

Bakgrund Forskning om kolhydrater visar att det inte finns något tydligt samband mellan

viktuppgång och mängden kolhydrater som intas, däremot finns det mycket forskning på fiber och dess hälsoeffekter. Media förmedlar motstridig information som skapar en förvirring kring kolhydrater hos mottagaren.

Syfte Syftet med studien var att undersöka attityder till kolhydrater i maten hos vuxna över 18

år bosatta i Sverige, för att sedan undersöka om skillnader fanns i attityder mellan kön, ålder och utbildningsnivå.

Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät genomfördes och spreds via författarnas

sociala medier. Insamlad data lades in i SPSS 27 där det analyserades skillnader mellan grupper med chi-två test.

Resultat I studien deltog 203 personer. En stor del av respondenterna hade ett intresse för

kost, främst de yngre och de kostutbildade. Största delen av respondenterna ansåg att det finns bra kolhydrater. Information om kolhydrater hämtades till största del från

“Tidningar/Tv/Radio/Internet”. Kvinnor och yngre hämtade i större grad information från “Sociala medier” och de högre utbildade och de med kostutbildning från “Myndigheter” och “Faktabaserad litteratur”. Till största del var det ljust bröd som undveks av respondenterna, där det främst var den äldre gruppen som undvek detta. Samtidigt som en större del av respondenterna inte undvek någon kolhydratskälla.

Slutsats Studien visar att största delen av respondenterna hade en positiv attityd till

Abstract

Background Research on carbohydrates shows that there is no clear connection between

weight and the amount of carbohydrates ingested, whereas there is a lot of research on fiber and its health effects. The media conveys conflicting information that creates confusion about carbohydrates in the recipient.

Objective The aim of the study was to investigate attitudes towards carbohydrates in food of

adults over the age of 18 living in Sweden, then investigate whether there were differences in attitudes between gender, age and education level.

Method A quantitative method in form of an online survey was conducted and disseminated

through the authors' social media. Collected data was transferred to SPSS 27 where differences between groups were analyzed with chi-square tests.

Results 203 people participated in the study. A large proportion of the respondents had an

interest in nutrition, mainly the younger and the nutrition educated. A large proportion of the respondents agreed that there are good carbohydrates. Information about carbohydrates was mostly taken from "Newspapers / TV/ Radio / Internet". Women and younger to a greater extent retrieved information from "Social media" and the higher educated and those with a nutrition education from "Authorities" and "Fact-based literature". For the most part, white bread was avoided by the respondents, mainly the older group avoided this. At the same time, a larger proportion of the respondents did not avoid a carbohydrate source.

Conclusion The study showed that most of the respondents had a positive view of

carbohydrates . Women, the elderly and the low-educated were groups that had a more negative attitude towards carbohydrates. Nutrition educated considered themselves to have greater knowledge of carbohydrates and also a more positive attitude. When conveying

Innehållsförteckning

1. Bakgrund... 5

1.1 Vad är kolhydrater? 1.3 Kolhydrater och vikt ... 5

1.2 Medias påverkan ... 5

2. Syfte ... 6

3. Metod ... 6

3.1. Metodval ... 6

3.2 Tillvägagångssätt ... 6

3.2. Urval och rekrytering ... 7

3.3. Datainsamling ... 7

3.4. Databearbetning och analys ... 7

3.5. Förförståelse ... 7

3.6. Etiska aspekter... 8

4. Resultat ... 8

4.1 Intresse och kunskap om kolhydrater ... 8

4.2 Informationskällor till kolhydrater ... 9

4.3 Deltagarnas attityder till kolhydrater ... 9

4.4 Kolhydrater som undviks ... 11

5. Diskussion ... 13

5.1 Resultatdiskussion ... 13

5.2 Metoddiskussion ... 15

5.3 Samhällsrelevans ... 16

6. Slutsats ... 16

7. Författarnas bidrag till arbetet ... 17

8. Tack ... 17

9. Referenser ... 18

5 1. Bakgrund

Den här studien har fokuserat på kolhydrater som finns i mat så som potatis, pasta, ris och bröd.

1.1 Vad är kolhydrater?

Kolhydrater som energigivare innefattar olika sockerarter, fibrer och stärkelse (1). Beroende på typ av kolhydrat ser uppbyggnaden olika ut och har därmed en varierad påverkan på kroppen. När vi äter kolhydrater bryts de ner i kroppen till glukos (2). Glukosen ger i sin tur energi och lagras i form av glykogen i lever och i muskler. Kolhydrater är därför vår

viktigaste energikälla.

Nationella riktlinjer för kolhydrater anges i energiprocent (E%), som visar hur stor del energi det energigivande näringsämnet bidrar med i maten (3). Rekommendationen för intag av kolhydrater för vuxna är 45-60 E% och för fibrer 25-35 gram per dag.

1.2 Kolhydrater och vikt

Befintlig forskning analyserar och diskuterar kolhydrater och dess effekter på vikt, där både högre och lägre intag av kolhydrater har visat på viktminskning (4, 5).

När sambandet mellan vikt och kolhydrater har undersökts kunde ingen koppling göras mellan vikt och mängden kolhydrater som intas (6). Däremot kunde det finnas ett samband mellan vikt och typ av kolhydrat, där fiberrika kolhydrater hade positiv effekt på

viktminskning. Kolhydrater med högt fiberinnehåll har även positiva effekter på

matsmältningssystemet och minskad risk för hjärt- kärlsjukdomar, vissa cancerformer och diabetes typ 2 (7, 8).

1.3 Medias påverkan

Artiklar som diskuterar frågor om kolhydrater bör eller inte bör undvikas kan skapa förvirring (9). I en studie från USA undersöktes hur motsägelsefull information i media påverkade synen på lågkolhydratkost och lågfettkost. Resultatet av studien visade att exponering för motstridig information kan ge negativ inverkan på attityder, beteende och avsikter gällande nutrition. Negativ inverkan på attityder till kost visas även i andra studier (10, 11). Diskussionen handlar om att kostbudskap via media bör spridas på ett tydligt och positivt sätt av kostutbildade personer.

En studie lyfte skillnader i framförande av hälsobudskap mellan dietistbloggar och icke-legitimerade dietistbloggar (12). Dietistbloggarna använde sig av forskningsbaserade rekommendationer och råd, samt betonade vikten av en hälsosam livsstil. De legitimerade bloggarna använde inte forskningsbaserade råd. Budskapen hos

icke-legitimerade bloggare framfördes genom att betona risker, som i sin tur skapade rädsla som motivation till förändring. Problemet med såväl motstridiga budskap som avsaknad av

vetenskapliga fakta ligger i att individer kan ha svårigheter att själva bedöma vilka källor som är pålitliga och inte. Därför skulle större kunskap om kost hos befolkningen kunna öka

6 2. Syfte

Syftet med studien var att undersöka attityder till kolhydrater i maten hos vuxna över 18 år bosatta i Sverige. Fokus för studien var skillnader i attityder mellan kön, ålder och

utbildningsnivå. Med utgångspunkt från syftet har följande frågeställningar behandlats: • Hur ser respondenterna på kolhydrater?

• Vilka typer av kolhydrater undviks?

• Var hämtar respondenterna sin information om kolhydrater? 3. Metod

3.1. Metodval

Studien bygger på ett kvantitativt metodval i form av en webbenkät. Detta val gjordes då metoden bäst lämpade sig för att besvara studiens syfte samt var fördelaktig vid

undersökningen av en större grupp (13 s.29-30). Det var även en flexibel metod att arbeta med då undersökningen kunde vara publicerad tills dess att tillräckligt med data samlats in. Data kunde således analyseras upprepade gånger vid efterarbetet och utan att störa materialet. En webbenkät genomfördes för att nå ut till många potentiella respondenter på kort tid. Det var ett tidsbesparande arbetssätt eftersom all inkommande data lagrades direkt i datorn och inte behövde matas in för hand.

3.2 Tillvägagångssätt

Enkäten utformades i ett första steg via verktyget Easyquest. Enkätfrågor skapades utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Ambitionen var att skapa svarsalternativ från olika synvinklar, samt att frågorna skulle vara lätta för respondenterna att förstå. Bakgrundsfrågor om kön, ålder och utbildning inledde enkäten. Därefter ställdes frågor om var respondenterna hämtar sin information om kolhydrater, följt av frågor och påståenden om kunskap och attityder samt en fråga om specifika livsmedel som undviks. Utöver detta fanns det en fritextruta i slutet av enkäten där deltagarna kunde tillägga övriga synpunkter.

Den första versionen skickades ut som en pilotstudie till sju personer genom ett

bekvämlighetsurval för att få synpunkter på hur enkäten uppfattades och hur den kunde förbättras (14 s.227). Med hjälp av synpunkter från dessa sju personer reviderades enkätfrågorna.

Den slutliga enkätversionen utformades i Google Forms och innehöll elva frågor (Bilaga 1). Två av dessa var flervalsfrågor och i två av frågorna ingick olika påståenden där deltagarna fick svara med hjälp av Likertsskalor (15). Skalan bestod av tre alternativ och ett alternativ för “Vet inte”. Likertskalor valdes då det är fördelaktigt för att undersöka diskrepanser mellan respondenternas åsikter. Enkäten tog 3-5 minuter att besvara.

7 3.2. Urval och rekrytering

Inklutionskriterierna var att respondenterna skulle vara över 18 år och bosatta i Sverige. Enkäten formulerades på svenska vilket krävde att respondenterna var svensktalande. För att resultatet inte skulle bli missvisande var ett inklutionskriterium att deltagarnas kost skulle innefatta kolhydrater. För att genomföra enkäten krävdes onlinetillgång samt ett konto på Facebook eller Instagram.

3.3. Datainsamling

Enkäten publicerades på författarnas Facebook och Instagram samt spreds via personliga nätverk för en större spridning i ålder och kön. Den publicerades även i “Umeå tipsgrupp utan hashtags” med 3500 medlemmar på Facebook av samma anledning. Enkäten var tillgänglig att besvara under fyra dagar.

3.4. Databearbetning och analys

Till en början fördes insamlad data in i Excel. Där kodades svaren i enkäten om till numeriska variabler. Materialet fördes över till statistikprogrammet “Statistical Package for Social Sciences” (SPSS) 27 där data analyserades och testades. I SPSS gjordes grupperingar inom ålder, utbildning och kostutbildning. Ålder grupperades till “Yngre” (18-30 år) och “Äldre” (31-99 år). Utbildning grupperades till “Högre utbildning” (Eftergymnasial utbildning) och “Lägre utbildning” (Ej eftergymnasial utbildning) och kostutbildning grupperades till “Kostutbildning” (Ja, mindre än 30 hp och ja, mer än 30 hp) och “Ingen kostutbildning” (Nej).

Chi-två-test genomfördes där kön, utbildning och ålder testades mot påståenden om attityder, kunskap, källor och livsmedel som utesluts. Signifikansnivån valdes till p=0,05, då det oftast räcker för att avfärda nollhypotesen (16 s.119). Villkoren för att kunna utföra chi-två-test är att stickprovet måste vara minst 30, inga förväntade frekvenser får vara minde än ett och inte mer än 20% under fem (16 s.204).

På påståendet “Det finns bra kolhydrater” slogs svarsalternativen “Instämmer inte” och “Instämmer delvis” ihop. På påståendet “Jag är rädd för kolhydrater” slogs “Instämmer delvis” och “Instämmer helt” ihop. Detta gjordes då antalet som svarat på alternativen ”Instämmer inte” och ”Instämmer helt” var för få för att uppfylla villkor för chi-två-test. På alternativen “Baljväxter”, “Havregryn” och “Rotfrukter” uppfylldes inte villkoren för chi-två-test för alla grupper då få personer svarat (n=17, n=11 och n=5). Endast alternativet “Baljväxter” kunde testas mot ålder med chi-två-test.

Vid tester där svarsalternativet “Vet inte” fanns med valdes dessa att uteslutas. Detta gjordes via Recode into different variables. När kön testades valdes “Vill ej ange” bort med hjälp av Select cases.

3.5. Förförståelse

8 3.6. Etiska aspekter

och. Enkätens innehåll bedömdes inte vara av etisk känslig karaktär. I följebrevet till enkäten informerades deltagarna om samtycke till att delta i studien, att medverkan kan avbrytas när som helst samt information om att svaren kommer att behandlas konfidentiellt (17). Därefter fick deltagarna kryssa i en obligatorisk ruta för samtycke till att delta i studien. Resterande frågor var frivilliga.

4. Resultat

I studien deltog totalt 203 personer (Tabell 1). Majoriteten av respondenterna var kvinnor, högutbildade och saknade kostutbildning.

Tabell 1. Bakgrundsfakta om de 203 respondenterna i den webbaserade enkätundersökningen

“Attityder till kolhydrater”. Data presenteras som antal (procent). Sverige, Hösten 2020.

4.1 Intresse och kunskap om kolhydrater

De flesta respondenter svarade “Instämmer delvis” i om de hade ett intresse för kost (n= 93). Endast en liten del av respondenterna svarade “Instämmer inte” (n=18). De yngre (p=0,046) och de med kostutbildning (p=0,01) svarade i större grad “Instämmer helt”. Det fanns ingen skillnad mellan könen (p=0,157) och inte heller i utbildningsnivå (p=0,120).

Största delen av respondenterna svarade “Instämmer delvis” när de fick skatta sin kunskap i rekommendationer (n=102) och egenskaper (n=111) kring kolhydrater. I kunskapen om rekommendationer fanns det ingen skillnad mellan kön (p=0,718) eller utbildningsnivå (p=0,260) och inte heller ålder (p=0,074). Vad gällde egenskaper fanns det inte heller här någon skillnad mellan kön (p=0,5849), utbildningsnivå (p=0,249) eller ålder (p=0,065). Det fanns endast skillnad i relation till kostutbildning, då fler av de med kostutbildning

“Instämmer helt” både till kunskap om rekommendationer (p<0,001) och egenskaper (p<0,001) än de utan kostutbildning.

9

utsträckning. Även de äldre hade större kännedom om rekommendationerna (p=0,002). Ingen skillnad i kännedom om rekommendationerna fanns mellan könen (p=0,769).

4.2 Informationskällor till kolhydrater

De vanligaste informationskällorna bland respondenterna var “Tidningar/TV/Radio/Internet” och “Faktabaserad litteratur” (Tabell 2). Därefter kom “Sociala medier”, “Familj och vänner” och “Myndigheter”. Utöver dessa alternativ fanns “Övrigt” där 5% av respondenterna svarat bland annat träningsforum, Youtube och podcasts.

Skillnader mellan könen fanns i källorna “Tidningar/Tv/Radio/Internet”, “Sociala medier”, “Myndigheter” och “Vårdguiden 1177” där kvinnor hämtade mer information från dessa i jämförelse med män (Tabell 2).

Tabell 2. Från vilka källor respondenterna (n=203) från den webbaserade

enkätundersökningen “Attityder till kolhydrater” hämtar sina kunskaper om kolhydrater. Totalt n=201 respondenter svarade på frågan. Data presenteras som antal (procent). Sverige, Hösten 2020.

Respondenterna med högre utbildning och kostutbildning hämtade mer information om kolhydrater från “Myndigheter” (p=0,008 respektive p<0,001), “Faktabaserad litteratur” (p=0,005 respektive p<0,001) och “Utbildning” (p=0,014 respektive p<0,001) jämfört med de med lägre utbildning/utan kostutbildning.

För de som saknade kostutbildning var “Familj/Vänner”” en vanlig informationskälla i

jämförelse med de som hade kostutbildning (p=0,002). Mellan de låg- och högutbildade fanns ingen skillnad i informationskällan “Familj/Vänner” (p=0,065 ). De som saknade

kostutbildning hämtade i större utsträckning information från “Sociala medier” (p=0,001) och “Tidningar/TV/Radio/Internet” (p=0,009) än de med kostutbildning.

De yngre respondenterna hämtade i jämförelse med de äldre mer information från “Sociala medier” (p=0,046), “Utbildning” (p=0,002) och “1177 Vårdguiden” (p=0,014). .

4.3 Deltagarnas attityder till kolhydrater 4.3.1 Positiva attityder

10

Att det finns bra kolhydrater var en stor del av respondenterna överens om (n=151;74%). Det fanns en skillnad mellan åldersgrupperna där fler yngre svarat att de instämmer helt till påståendet (p=0,017). De yngre instämde även till att deras kropp reagerar positivt på kolhydrater (p=0,021) och att det finns bra kolhydrater (p=0,017). Yngre respondenter tillsammans med män ansåg att kolhydrater är hälsosamt (Figur 1).

Över hälften av deltagarna (n=125; 61%) tyckte att kolhydrater är nödvändigt. Det fanns en skillnad mellan könen då fler män instämde helt till detta (p=0,016). Det fanns ingen skillnad i utbildningsnivå (p=0,311), kostutbildning (p=0,512) eller ålder (p=0,551).

4.3.2 Negativa attityder

Majoriteten av respondenterna (n=111; 54,4%) “Instämmer delvis” på påståendet

“Kolhydrater är förknippat med viktuppgång”. I detta påstående fanns det skillnader i ålder och kostutbildning (p=0,045) då de äldre och de utan kostutbildning instämde i större grad (Figur 1).

Majoriteten av respondenterna (n=149; 73%) var inte rädda för kolhydrater. Däremot instämde de utan kostutbildning till “Jag är rädd för kolhydrater” (p=0,003) och “Min kropp reagerar negativt på kolhydrater” (p=0,014) i större grad än de med kostutbildning.

11

Figur 1. Attityder till kolhydrater i grupperna “Kön, Ålder och Utbildning” hos

respondenterna (n=203) i den webbaserade enkätundersökningen “Attityder till

kolhydrater”, Sverige, Hösten 2020. Skillnader har analyserats med Chi-två-test. Figuren visar andelen respondenter som inom varje grupp svarat ”Instämmer helt” till respektive påstående.

4.4 Kolhydrater som undviks

En stor del av respondenterna svarade att de inte undvek någon av livsmedlen och det fanns inga skillnader mellan grupperna. Det livsmedel som undveks mest var ljust bröd, följt av pasta och vitt ris. (Tabell 3).

12

De äldre respondenterna undvek vitt ris och ljust bröd i större utsträckning än de yngre (Figur 2). Respondenterna utan kostutbildning undvek vitt ris i större utsträckning än de med

kostutbildning (p=0,008). Det fanns ingen skillnad i kön (p=0,920) eller utbildningsnivå (p=0,207) för alternativet “Vitt ris”.

Bland de som svarat att de undvek “Fullkornsris”, “Pasta”, “Fullkornspasta”, ”Baljväxter” och “Mörkt bröd” fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

13 5. Diskussion

5.1 Resultatdiskussion

Nästan hälften av alla respondenter tyckte att det var viktigt att få i sig kolhydrater dagligen. Ungefär hälften av respondenterna svarade att de inte undvek någon av de nämnda

kolhydratskällorna och majoriteten av respondenterna svarade även att de inte var rädda för kolhydrater. Detta resultat visar på att den största delen av respondenterna verkar ha en positiv syn på kolhydrater i mat.

Äldre mer skeptiska än yngre

Den yngre åldersgruppen hade ett stort intresse för kost, samtidigt som fler i den äldre åldersgruppen ansåg att de har större kännedom om rekommendationer om kolhydrater. De yngre ansåg i större utsträckning att kroppen regerar positivt på kolhydrater, att kolhydrater är hälsosamt och att det finns bra kolhydrater. Äldre svarade i större utsträckning jämfört med de yngre att kolhydrater förknippas med viktuppgång. En studie från USA visar att äldre har bättre kosthållning än yngre då de äldre har större intag av bland annat grönsaker, baljväxter och fullkorn (18). De äldre i vår studie ansåg sig ha större kännedom om rekommendationer kring kolhydrater än yngre. Om detta även stämmer i tidigare forskning där de äldre hade bättre kosthållning skulle större kännedom kring kostråd kunna vara en anledning till varför. Den enda skillnaden mellan val av livsmedel var att de äldre undviker ris och ljust bröd i större utsträckning än de yngre. En tidigare studie visar att med ökande ålder kan intaget av fullkornskällor minska och konsumtionen av potatis öka (19).. I vår studie framgick det inte om respondenterna bytte ut det ljusa brödet mot mörkt bröd, eller om de undviker bröd helt. Om det skulle vara så att de istället byter ut de ljusa brödet mot mörkt så motsäger resultatet i vår studie tidigare forskning. Dock är det svårt att jämföra med tidigare studier då

åldersspannet för äldre kan skilja sig och vår studie har ett stort åldersspann på 31-99 år. Män är mer positiva till kolhydratrik kost

De flesta var överens om att det finns bra kolhydrater och att de är viktiga i kosten. Männen i denna studie tyckte i större utsträckning att kolhydrater var hälsosamt och nödvändigt, samtidigt som de ansåg att det fanns dåliga kolhydrater. Att männen är mer positivt inställda till kost än kvinnor har visats i tidigare forskning där resultatet visade att män uppskattade ohälsosam mat som mer hälsosam än kvinnorna (20). Den ohälsosamma maten innehöll bland annat mycket fett och kolhydrater, rött kött eller socker. En annan studie undersökte hur hälsoinformation mottogs av män och kvinnor, där både positiva och negativa budskap framgick (21). I motsats till vår studie hade männen en mer negativ inställning till

hälsobudskap än kvinnorna, då kvinnorna valde att fokusera på den positiva informationen mer. Forskning visar även att kvinnor överlag har en mer hälsosam kosthållning än män (18). I vår studie deltog till största del kvinnor. Därför är svårt att dra riktiga slutsatser av resultatet och jämföra med tidigare forskning, då fler män hade behövts för att kunna göra detta.

Yngre och kvinnor mer tillit till sociala medier

Drygt hälften av de yngre hämtade information om kolhydrater från “Sociala medier”. Kvinnorna hämtade mer information om kolhydrater från “Sociala medier”, “Myndigheter”, “Tidningar/TV/Radio/Internet” och “1177 Vårdguiden” jämfört med männen. Yngre och kvinnor tenderar att använda sociala medier mer än äldre och män (22). Detta sågs i en studie där tilliten till information från sociala medier undersöktes. Resultatet visade också att

14 Kostutbildningens betydelse

Respondenterna med kostutbildning hade ett större intresse för kost och ansågs sig ha stor kunskap om egenskaper och rekommendationer om kolhydrater. Det var även av stor vikt att få i sig kolhydrater dagligen för denna grupp. De kostutbildade hade överlag en mer positiv attityd till kolhydrater än de utan kostutbildning. De förknippade inte kolhydrater med viktuppgång och var inte heller rädda för kolhydrater. Dock visade en undersökning att studenter som läste en kostkurs vid universitet hade ett kolhydratintag som var lägre än rekommendationerna (23). Detta förklaras av forskarna som ett resultat av en ökad trend av lågkolhydratkost, och att de med intresse och kunskap för kost skulle ta till sig information om denna trend i högre utsträckning än den övriga befolkningen.De främsta

informationskällorna för de kostutbildade var “Myndigheter” och “Faktabaserad litteratur”. De som saknade kostutbildning inhämtar mer information från “Familj och vänner” och “Sociala medier”. Tidigare forskning visar att personer, som har kunskaper om kolhydrater och rekommendationer för intag, minskar benägenheten att välja bort kolhydrater i sin kost, vilket är en iakttagelse som går i linje med resultaten i denna studie (24).

Informationskällor varierar beroende på utbildningsnivå

Respondenterna med högre utbildning ansåg att de kände till rekommendationer om kolhydrater i större utsträckning än de lågutbildade, vilket även visats i tidigare forskning (20). I vår studie hämtade de utan kostutbildning mer information från ”Familj/Vänner”, ”Tidningar/TV/Radio/Internet” och ”Sociala medier” jämfört med de som hade

kostutbildning. Tidigare forskning har visat att äldre lågutbildade personer förlitar sig på information från TV, familj/vänner och läkare mer än de med högre utbildning (25). Detta skulle kunna stämma överens med vårt resultat om det var så att de utan kostutbildning även var lågutbildade. Dock betyder det inte att de som saknar kostutbildning även tillhör den lågutbildade gruppen, vilket gör det svårt att jämföra.Vid en högre utbildning hämtas mer information från “Myndigheter”, “Faktabaserad litteratur” och “Utbildning”. Att dessa informationskällor används hos de högutbildade kan förklara varför de har större kännedom om kolhydrater (24). Forskning har även visat att personer med högre utbildning har bättre kosthållning än lågutbildade (26). Förklaringen till dessa resultat kan bero på de med högre utbildning har större kunskap om kost och använder mer pålitliga informationskällor. Ljust bröd det som undviks mest

Ljust bröd undvek nästan hälften av alla respondenter, och fler äldre än yngre. Studier visar att brödkonsumtionen har minskat de senaste årtionden och detta på grund av en rädsla för bland annat viktuppgång och mag-och tarmbesvär (27). Det rapporteras om att det ofta förekommer förvirrande och motstridiga budskap i media som förhindrar mottagandet av råd om en hälsosam kost (27). Detta kan leda till att livsmedel undviks i onödan.

Enligt en svensk studie ansåg respondenterna att ett hälsosamt bröd är rikt på bland annat fibrer och fullkorn (28). Dock hade de äldre, männen och de med lägre utbildning svårare att avgöra om ett bröd var hälsosamt eller inte. Att färgen på brödet var mörkt hade större betydelse för att avgöra om det var hälsosamt än att det var nyckelhålsmärkt. Med detta resultat i åtanke skulle det kunna förklaras varför respondenterna i denna studie valt bort ljust bröd i större utsträckning än mörkt. Det fanns även en signifikant skillnad där fler äldre undvek ljust bröd, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

15 5.2 Metoddiskussion

För-och nackdelar

För att öka studiens validitet var det en fördel att genom en enkätundersökning samla in många svar från olika grupper (13 s.28-29). En nackdel med enkätundersökningen var att frågorna kunde misstolkas eller vara svåra att förstå. Därför var det viktigt att respondenten förstod frågan då det inte fanns någon möjlighet att snabbt kunna fråga författarna vad som menades. Några svar i fritextfrågan tydde på att enkätfrågorna kunde ha varit lättare att förstå för att undvika feltolkning. Även definitionen av kolhydrater hade kunnat klargöras ytterligare då vissa respondenter inte uppfattat vilken definitionen som gällde. Studiens reliabilitet kan ha påverkats av vår förförståelse där vi sett en negativ syn på kolhydrater bland familj och

vänner. Frågorna utformades så enkla, tydliga och neutrala som möjligt för att undvika att leda respondenterna i någon riktning.

Fördelen med en webbenkät är att respondenterna fått möjlighet att vara anonyma, kunna avbyta när de vill samt att ta den tid som behövs till att besvara frågorna. En annan fördel är att intervjuareffekt uteblir, eftersom intervjuaren inte kan ha någon inverkan på respondentens svar vid en webbenkät (13 s.26).

Enkäten bestod av slutna frågor. Slutna frågor var fördelaktiga att använda då

svarsalternativen var bestämda, vilket möjliggjorde förberedelser av de statistiska analyser som senare skulle genomföras (13 s.35). Nackdelen med en kvantitativ metod, där slutna frågor används, var att det inte kunde föras ett djupare resonemang kring varför

respondenterna svarat som de gjort. För detta skulle en intervjumetod alternativt en frågelista med möjlighet till fritextsvar lämpa sig bättre. I enkätens slut hade respondenterna dock möjlighet att framföra eventuella tankar och åsikter i en fritextruta.

Bortfall och urval

Anledningen till att inte alla frågor var obligatoriska var att respondenterna inte skulle känna tvång eller press att svara på frågor där de inte kan eller vill ta ställning, men ändå kunna delta i studien. Hade alla frågor varit obligatoriska skulle det interna bortfallet varit mindre och resultatet kunde ha blivit med tillförlitligt.

Eftersom syftet med studien var att undersöka skillnader mellan grupper i attityder valdes svarsalternativet “Vet inte” bort i de statistiska testerna. Detta för att endast testa de svar som tar ställning till påståendena genom att ha svarat “Instämmer helt”, “Instämmer delvis” och “Instämmer inte”. Det var ej relevant att se vilka som svarat “Vet inte”.

Att enkäten lades ut på sociala medier kan ha påverkat urvalsgruppen. Urvalet styrdes av vilka författarna var vän med och vilka som delade enkäten. Äldre personer är mindre aktiva på sociala medier och använder Internet mindre än yngre personer (29). Författarnas vänner bestod till stor del av kvinnor och personer i det yngre åldersspannet (18-30), vilket kan förklara att flest kvinnor svarade på enkäten (n=157). Majoriteten av respondenterna var därmed kvinnor och därför är denna studie inte överförbar till befolkningen. En nackdel med webbenkäten var att inte alla har Facebook eller Instagram och därför missades den gruppen av människor. Detta minskar validiteten i denna studie.

Enkätens utformning

För att få fram sådant som funderats över i enkätens utformning, exempelvis om

16

utformning av dem. Enkätfrågorna reviderades därefter så att språket målgruppsanpassades och formuleringar tydliggjordes.

Frågorna i enkäten tog inte hänsyn till om respondenterna hade någon sjukdom eller allergi som styrde kosthållningen. Detta kan ha färgat svaren hos vissa angående vilka livsmedel som undviks eller i attityder kring kolhydrater. En inledande fråga som berörde om det fanns sjukdom eller allergi hos respondenterna valdes bort av etiska skäl samt attdet var osäkert hur resultatet skulle tolkas och användas i förhållande till syftet (17).

Svarsalternativ för ålder hade kunnat anges i en fritext istället för färdiga grupperingar. Detta hade gett en mer exakt åldersspridning och möjlighet att kunnat räkna ut median- och

medelålder samt spridningsmått. Det skulle gett en bättre bild av hur åldern var fördelad och kunnat göra studien mer generaliserbar. Åldersindelningen gjordes till “Yngre” (18-30 år) och “Äldre” (31-99 år) eftersom det gav en jämn fördelning mellan grupperna. Även

utbildningsgrupperna “Lägre utbildning” och “Högre utbildning” delades in av denna anledning. För att uppfylla villkoren för chi-två-test slogs två alternativ ihop på två av påståendena.

Skalan som användes till frågor om påståenden hade tre alternativ och ett alternativ för “Vet inte”. Fler svarsalternativ än tre skulle ha gett en bredare bild av attityder och möjlighet att utföra andra statistiska tester, till exempel Mann-Whitney U-test och Kruskal Wallis. 5.3 Samhällsrelevans

Människors attityder och tankar kring kost påverkas av vad som skrivs och sägs i bland annat tidningar, TV och Internet (30,10). Specifika livsmedel kan framställas som mirakelprodukter samtidigt som vikten av en balanserad och individanpassad kost inte framgår på samma sätt som i vetenskapliga analyser och forskningsbaserad information.

Att belysa detta betonar vikten av att sprida positiva och vetenskapligt underbyggda kostbudskap för att undvika förvirring. Det är också av vikt att förstå att det kan finnas skillnader i kunskap och attityder mellan olika grupper i samhället, exempelvis mellan hög- och lågutbildade, kvinnor och män. Ökad medvetenheten kring riktlinjer och

rekommendationer för ett hälsosamt intag av kolhydrater skulle kunna ge en större kunskap hos befolkningen. Dessa rekommendationer är grundade på forskning och menade att ge oss en vetenskapligt underbyggd förförståelse för vad som menas med hälsosamma matvanor (31).

Inom dietistyrket kan det vara bra att känna till om det finns en negativ inställning till

kolhydrater och vilka skillnader som finns mellan grupper i samhället. En medvetenhet kring detta kan i så fall ge oss möjlighet att förebygga en negativ bild av kolhydrater i mötet med patienter och klienter. Eftersom media är en stor kunskapskälla för befolkningen skulle dietistens roll kunna vara att förmedla information via dessa kanaler på ett informativt och enkelt sätt (30, 11).

6. Slutsats

17

För fortsatt spridning av adekvata och relevanta kostbudskap är det av stor vikt att

kostutbildade förmedlar vetenskapligt korrekt informationen om kolhydrater till befolkningen. Får den vetenskapligt granskade informationen också mer plats i media kan det bidra till att befolkningens kunskap om kolhydrater ökar. Det skulle i sin tur skulle kunna leda till en mer nyanserad syn på kolhydrater och även verka folkhälsofrämjande.

7. Författarnas bidrag till arbetet

Författarna har tillsammans genomfört planering, datainsamling och analys och haft ett ständigt samarbete genom studiens alla delar.

8. Tack

18 9. Referenser

1.Livsmedelsverket. Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater? [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2015. [citerad 2 september 2020] Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer-foldrar/vad-ar-nyttiga-och-onyttiga-kolhydrater.pdf

2. Livsmedelsverket. Kolhydrater [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2020 [uppdaterad 2020-08-27; citerad 2020-09-02. Hämtad från:

https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/kolhydrater

3. Nordiska Ministerrådet. Nordic Nutrition Recommendations 2012 [Internet]. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet; 2014;002. [citerat datum 2020-09-02]. Hämtad från:

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:704251/FULLTEXT01.pdf

4. Shai I, Schwarzfuchs D, Henkin Y, Shahar D R, Witkow S, Greenberg I, et al. Weight loss with a low-carbohydrate, mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med. 2008;359(3):229-41. 5. Gardner C D, Trepanowski J F, Del Gobbo, L C, Hauser M E, Rigdon J, Ioannidis J P, et

al. Effect of low-fat vs low-carbohydrate diet on 12-month weight loss in overweight adults

and the association with genotype pattern or insulin secretion: The dietfits randomized clinical trial. JAMA. 2018;7:667-79.

6. Ma Y, Olendzki B, Chiriboga D, Herbert J R, Li Y, Campbell M, et al. Association between diatary carbohydrates and body weight. Am J Epidemiol. 2005;161(4):359-67 7. Mudgil D, Barak S. Composition, properties and health benefits of indigestible carbohydrate polymers as diatary fiber: a rewiew. Int J Biol Macromol. 2013;61:1-6 8. Mac´kowiak K, Torlin´ska-Walkowial N, Torlin´ska B. Dietary fibre as an important constituent of the diet. Postepy Hig Med Dosw. 2016;70:104-9.

9. Clark D, Nagler H, Niederdeppe J. Confusion and nutrition backlash from news media exposure to contradictory information about carbohydrates and dietary fats. Public Health Nutr. 2019;22(18):3336-48.

10. Nagler H R. Adverse outcomes associated with media exposure to contradictory nutrition messages. J Health Commun.2014;19(1):24-40.

11. Patterson R E, Satia J A, Kristal A R, Neuhouser M L, Drewnowski A. Is there a consumer backlash against the diet and health message?. J Am Diet Assoc. 2001;101(1):37-41.

12. Chan T, Drake T, Vollmer R L. A qualitative research study comparing nutrition advice communicated by registered Dietitian and non- Registered Dietitian bloggers. J Commun Healthc. 2020;13:55-63.

13. Eliasson A. Kvantitativ metod från början. 4 rev. uppl. Lund: studentlitteratur; 2018. 14. Jacobsen D I. Förståelse, beskrivning och förklaring. 2 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur AB;2012.

15. Allen E, Seaman C A. Likert scales and data analyses. Quality Progress, 2007;40(7):64-5. 16. Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna. 2 rev. uppl. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.

17. Dataskyddsförorningen (GDPR). [Internet] Stockholm: Dataskyddsföreningen. [citerad 8 oktober 2020]. Hämtad från:

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

19

20. Nelson A M, Fleming R. Gender differences in diet and social media: An explorative study. Appetite. 2019:142.

21. Chang C. Men´s and women´s responses to two-sided health news coverage: a moderated mediation model. J Health Commun. 2013:18;1326-44.

22. Warner-Soderholm G, Bertsch A, Sawe E, Lee D, Wolfe T, Meyer J, et al. Who trusts social media? Comput. Hum. Behav 2018;81:303-15.

23. Bergström M, Håkansson A, Blücher, Andersson H S. From carbohydrates to fat: Trends in food intake among Swedish nutrition students from 2002 to 2017. PLos One.

2020;15(1):e0228200.

24. Churuangsuk C, Lean M E J, Combet E. Carbohydrate knowledge,

dietary guideline awareness, motivations and beliefs underlying low‐carbohydrate dietary behaviours. Sci Rep. 2020;10(1):14423.

25. McKay L D, Houser R F, Blumberg J B, Goldberg J P. Nutrition information sources vary with education level in a population of older adults. J Am Diet Assoc. 2006:106;1108-11.

26. Moraeus L, Lindroos A K, Warensjö Lemming E, Mattisson I. Diet diversity score and healthy eating index in relation to diet quality and socio-demographic factors: results from a cross-sectional national dietary survey of Swedish adolescents. Public Health Nutr. 2020:23; 1754-65.

27. O´Connor Á. Bread consumption in the UK: what are the main attitudinal factors affecting current intake and its place in a healthy diet?. Nutr Bull. 2012;37(4):368-79.

28. Sandvik P, Nydahl M, Kihlberg I, Marklinder I. Consumers´ health-related perceptions of bread- Implications for labeling and health communication. Appetite. 2018;121:285-93. 29. Davidsson P, Palm M, Melin Mandre Å. Svenskarna och internet 2018 [Internet]. Upplaga 1. Internetstiftelsen; 2018. [citerad 2019-10-18]. Hämtad från:

https://internetstiftelsen.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf

30.Borra S T, Earl R, Hogan E H. Paucity of nutrition and food safety ‘news you can use’ reveals opportunity for dietetics practitioners. J Am Diet Assoc. 1998;98(2):190-3.