• No results found

frin arter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "frin arter"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Nya arter och nya landskapsfynd av skiildriiss frin Sverige

CARL-AXEL GERTSSON

Gertsson, C.-A.: Nya arter och nya I dltjss frin Sverige. [New species and new province-records of scale (Homoptera: c1ccoiaea.y.1 - rnt.

Tidskr. ll8 (2-3): lll-118. Uppsata, 0013_886x.

C.-4. Gertsson, Murareviigen 13, 5-227 30 Lund, Sweden.

Inledning

I Sverige, liksom i minga andra lzinder, dr kunska- pen om skcildlcissens artsammansattning och ut- bredning klen. I en fcirteckning civer den nordiska faunan finns 125 arter upptagna, varav 50 viixt- husarter (Skdld l99l). I virt land har man funnit ett drygt 60-tal frilevande arter (Ossiannilsson 1951, 19s9, 1971,1972,1977, t984,1985). Det

finns representanter fcir nio familjer, av vilka Pseudococcidae (ullskcildlciss), Diaspididae (pan- sarskcildlciss), Eriococcidae (filtskdldt6ss) och Coccidae (skilskrildl<iss) iir de artrikaste. Av dessa nio familjer zir det endast vaxskcildlcissen (Orthe- ziidae) som vi har nigorlunda god kdnnedom om (Ossiannilsson 1984). Inom Norden har man i Danmark (Kozarzhevskaya & Reitzel 1915,1916, 1977), Finland (Huld6n & Heikinheimo 1984.

Huld6n 1985 a och b, Silfverberg 1986, Vikberg 1991) och Norge (Fjelddalen 1996) nigorlunda ingiende studerat dessa djur. I Centraleuropa har man hittat 233 arter men man rhknar med att minst 100 arter flterstir att upptiicka (Kosztarab & Koz6r 1988). En allmdn presentation av skcildlciss har Idmnats av Gertsson (1993).

Insamlade djur fcirvaras liimpligen i 70-75 Vo

etanol. Det zir vanligen endast de fastsittande honorna som insamlas. Bestzimningstabeller och klassificering bygger pi fullvuxna honor. Speciell preparationsmetod fcir skcildkiss finns beskriven

av Kosztarab & Kozdr (1988) samt av Wilkey (1990). Metoden som anvdnds vid bladluspre- paration dr ziven anvdndbar (Danielsson 1984).

Bestiimningstabeller finns uppglorda av Kosz- tarab & Koz6r (1988).

Frireliggande uppsats ar ett resultat av insam- lingsresor i Sverige under 1992-1996 samt ge- nomging av museimaterial frin Entomologiska museet i Lund, Naturhistoriska museet i Griteborg och samlingarna pi Institutionen fcir entomologi, SLU, Ultuna.

Fyndlista

Skrildlcissen delas numera upp i tvi civerfamiljer, Orthezioidea och Coccoidea. Till den f<irst- nhmnda, den mest primitiva, hcir bl.a. vaxskcild- lcissen. De civriga arter som redovisas i uppsatsen hcir till den senare civerfamiljen. Nomenklaturen fciljer Kosztarab & Koz6r (1988) samt Ben-Dov (1993, 1994). Fynden anges efter landskap och i ordningsfoljd som i Fauna Entomologica Scandi- navica resp. gamla Catalogus Insectorum Sueciae.

Om inte annat anges iir fynden gjorda av mig.

Ortheziidae, vaxskcildlciss. Det finns endast fyra representanter frin denna familj i norra Eu- ropa. Samtliga arter ar funna hos oss. Arterna iir karakteristiskt tAckta av vita vaxplattor, som sitter regelbundet ordnade. Djuren har ett krabb- liknande utseende och iir fritt r<irliga. Honorna av- scindrar vax, som sluter sig samman tilt en iigg- siick (Fig. l). En utfcirlig beskrivning cjver de svenska arternas utbredning och utseende har gjorts av Ossiannilsson (1984).

Arctorthezia cataphracta (Olafsen). - NB:

Norrfjiirden, Rosfors, 28.7 1990 (H.W. Wald6n);

Lule6, Kallax,26.7 1990 (H.W. Wald6n). Arten iir pitriiffad i stcirre delen av landet, men har fram-

llt

(2)

Carl-Axel Gertsson

Fig. l. Allmiinna vaxskiildlusen, Newstedia floccosa, fultbildad hona med riggsiick (efter Ossiannilsson 1984)

Skala: I mm.

Boreal ensign scale, Newstedin floccosa, adult .female with ovisac. Scale: I mm.

forallt en nordlig utbredning. Nigra fynd har gjorts i Halland, Smiland och Vastergtitland' Dessa sydliga populationer anses vara relikter (Ossiannilsson 1984). Den fciredrar fuktiga mil- j<ier och rir ej ovanlig pi rtitter, under stenar och trAdstammar, i mossa mm. Arten iir polyfag

(Kosztarab & Koz6r 1988).

Newsteadia floccos.a (De Geer), allmdn vax- sk<ildlus (Fig. l). - OL: Bijda Kronopark, Boda Sand, 4. 7 1995, i fcirna under bokar; - HR: Sveg 9

km SE om Vemin, 30.6 1978 (G. Andersson). -

NB: Rine5, 21 .7 1990 (H.W. Wald6n). Arten hr mycket allmiin och f<jrekommer i hela Sverige (Ossiannilsson 1984). Ar i likhet med fciregiende en polyfag art, som fciredrar kalla och fuktiga plat- ser bland ftirna och mossa i barrskog (Kosztarab

& Kozrir 1988).

Orthezia urticae (Linnaeus), niisselskoldlus. - GO: Liirbro, 7.8 1983, viirdviixt ej angiven (F.

Ossiannilsson). N?isselsk<ildlusen dr endast hittad pe ett fetd lokaler i cistra Sverige. Den kan insam-

112

Ent. Tidskr. 118 (1997)

las genom slaghflvning. Arten lever pi diverse ort- artade vdxter (Ossiannilsson 1984).

Ortheziola vejdovskyi Sulc. - SM: Bergkvara, 30.5 1973 (R. Danielsson). Arten har en ostlig ur

bredning och har endast hittats i fyra landskap.

Den iir polyfag och har i virt land endast petriiffats

i torra biotoper (Ossiannilsson 1984).

Pseudococcidae, ullskdldloss' De svenska ar- terna har en mjuk och tydligt segmenterad kropp.

Frin ett stort antal kortlar i huden avscindras vax som dels bildar ett puderaktigt dverdrag pi krop- pen, dels ofta fortslitter som en serie radidra vax- strilar l?ings kanten pi kroppen. Vaxstrilarna pro- duceras av siirskilda kcirtelgrupper, cerarier, vilkas antal och ftirdelning iir viktiga ftir artbestdm- ningen (Kosztarab & Koz6r 1988).

Atroccoccus achilleae (Kiritchenko). - UP:

Ultuna, Uppsala, 1.8 1957, pi blad av grds och

Anthriscus (F. Ossiannilsson). Arten iir ny fdr lan- det. Den iir dven ny fcir Skandinvien.

Atrococcus paludinus (Green)' - SM: Tagla- myren, 14.8 1995 pi blad av hjortron (Rubus chamaemorus).

Cnaurococcus subterraneus (Newstead). - SM:

Bergkvara, 8.8 1976, pi griisrdtter (R. Daniels- son). - OL: Alby mosse, 12.6 1985, pi riitter (R.

Danielsson).

Euripersia tomlini (Newstead). - SM: Berg- kvara, 8.8 1976, pigrAsrdtter (R. Danielsson). Ny fcir landet.

Phenacoccus aceris (Signoret)' - SM: Berg- kvara, 30.5 1913, pA alm (Ulmus glabra) (R. Da- nielsson). - OL: Halltorps hage,4.6 1976, pfl aven- bok (Carpinus betulus) (R. Danielsson). Tullgren (1929) omniimner att den fcirekommer i bark-

sprickor, kriiftsflr och skadade stiillen pfl stammar

och grcivre grenar av ldvtriid och frukttriid. I Norge har arten fcirorsakat allvarlig skadegorelse i iippelodlingar (Edland 1987). Den har liven pfl- triiffats i skflnska fruktodlingar speciellt pi aldre trad. Om den forekommer i stor miingd, avsdndras si mycket honungsdagg, att tillviixten av sotdagg- svampar blir ett problem (muntl. uppgift C' Torn6us, Jordbruksverket, Alnarp).

Puto pilosellae tSulc). - 6L: Resmo. havs-

stranden 15.7 1950 (F. Ossiannilsson). - GO: Tofta strand, 6.8 1996, pit ett mycket torrt och sol- exponerat sandomride. Bida landskapsfynden frfln backtimjan (Thymus serpyllum). Det tjkind- ska materialet har tidigare redovisats under nam- net Ceroputo balachowskyi Ossiannilsson (det. H.

(3)

€II

'slrllDs

sldsDuotrl) 'B '(lulxDrt

srDstAO d)

- 'V

'qsD uo 'stcqos sldsDaolttC

lutxort puD

sawJaq,opnasd 'alors t|olltfii

PUD

alDS yDq qsv

'DrllD^lts S

snZDl

lutur {o

s)Dsrto uo

salDual ut

'o?nslSot snccocoldft3

'aprs qraag

lunrl4lDo 't

uo snctanb sauuax'sautatl

padulg't 'lutoc wnluD?apuaqttDd'alD)s'ulrotg'Z'st)asut

aIDJS

luata[1p{o snttqDH

'uossuag

'v-') :otol

's1c11os slds

-Duolrl) 'g '(!u!xDtt

to1cDs??y il

- 'V

)tsD Dd srcrlos

s1dsouo1t12'sso1p1o:1s1td tlco tutxott sautaq?opnasd'ss!)l

-plo\qnqysv

- luDtqoq 'S

n1ns33o pd

touoH ! 'o3ns13o!

snccoco1dttS 'ssolplolelog

',

'wDtqa -

9d snctanb

sawaN uasnlplolelg

- 'E

'lutu

wnluo)apuaquDd 'uasnplqls ouuDtullv'Z

'ss(4ilpls -

rtry1o

to{

snilEt17

'9-Z'3!t

aBuatg

up{

sso1py21s ot111

(t66t)8il

'DIsprJ'tug

(4)

Carl-Axel Gertsson

Schmutterer) (Ossiannilsson 1959). Detta namn dr emellertid ej giltigt, nomen nudum (Ben-Dov

1994). Arten iir ny fiir Sverige. Aven ny fcir Skan- dinavien.

Rhizoecos albidus Goux. - OL: Karums alvar, 7.6 1975, pi rcitter av knylhavre (Arrhenatherum elatior ) (R. Danielsson). Ny fdr landet. Den iir iiven ny fijr Skandinavien.

Spinococcus calluneti (Lindinger). - SM: Hov- mantorp, Hiillasjrin, 2O.7 1992, ph blibar (Vac- cinium myrtillus); Hovmantorp, Priistandset, 27.7

1992, pir skvattram (Ledum palustre).

Coccidae, skfllskoldlciss. Den fullbildade ho- nan dr ofta starkt kullrig (Fig. 2). Arterna inom denna familj bildar inga Skta skrildar, utan hos dessa zir det rygghuden som hirdnar och for- dockas. Man kan ej lossa skrilden frin insekten.

Djuren har smi extremiteter. I kroppens bakiinde finns en liingsgiende springa, vilken i allmiinhet delvis tiickes av tvi trekantiga analplattor (Kosz- tarab & Kozdr 1988).

Eulecanium douglasi (Sulc). - SM: Vaxjci, N.

Areda, 8.6 1981, pi glasbjcirk (Betula pubescens) (R. Danielsson). Ny fdr landet. I Norden har arten tidigare pitraffats i Finland pi vArtbjrirk (4.

ve rruc osa), 8.1 1 964 (Kontuniemi).

Parthenolecanium corni (Bouch6), allmdnna skdldlusen (Fig. 2). - BL: 0,5 km V Blomster- girden, 19.7 1996, pfl pors (Myrica gale). Arten

var parasiterad av parasitstekeln Syrphophagus herbides (Dalman).

Pulvinaria betulae (= P. vitis) (Linnaeus). - OL:

Halltorps hage, 20.1 l976,pit benved (Evonymus europaeus) (R. Danielsson). I virt land har tvi

Pulvinaria-arter (P. betulae och P vitls) redovi- sats (Ossiannilsson 1951, I959). Tidigare har dessa uppfattats som tvi skilda arter (Kosztarab &

Koz6r 1988). Numera siirskiljs de ej, utan flera Pulvinaria-namn synonymiseras med ultis (Ben- Dov 1993).

Kermesidae. ekskcildkiss. Vi har i virt land en- dast funnit en representant fcir denna familj, niim- ligen Kermes quercus (Linnaeus). Arten har en- dast patrAffats i fyra landskap. Tullgren (1929) uppger att den kan f<irekomma pi grova ekstam- mar och ofta i stor miingd liings sprickor.

K. quercus (Fig. 3). - OL: Giirdslijsa, St. R<ir,

8.8 1964 (F. Ossiannilsson); Karlevistenen, 4.7 1995. - VS: Viisteris, Vasaparken, 13.6 1996.

Samtliga fynd pi ek (Quercus robur).

Cryptococcidae, barksprickskcildl6ss. Enligt 114

Ent. Tidskr. 1 18 ( 1997) Kosztarab & Koz6r (1988) lever djuren framfilr- allt i barksprickor. Den fullvuxna honan dr tdckt med fina vita vaxutscindringar eller av en filt-

liknande iiggsiick .

Cryptococcus fagisuga Lindiger, boksktjldlus.

- BL: Scilvesborg, I6.8 1992. - SM: Viixjci, Evedal 23.1 1992. - OL: Bdda Kronopark, Bdda Sand,4.7 1995. - GO: Visby, Almedalen, 4.81996 pi blod- bok (Fagus sylvatica f. atropunicea), Botaniska triidgirden 5.8 1996 pi blodbok samt pi flikbok (F. sylvatica f. laciniata). - VS: Viisteris, intill

Botaniska triidgirden, 13.6 1996. Samtliga fynd pi bok (Fagus sylvatica). Den finns i stor miingd

pi minga platser i Skine och Blekinge. Djuren le- ver frdmst i triidens sprickor. Stammarna kan vara mer eller mindre tackta av ett vitt ludd (Fig. 4).

Det finns ett samband mellan boksk<ildldss och den s.k. bokbarksjukan. Denna kdnnetecknas av att frdtande svart saft liicker ut ur sprickor i bar- ken. I en stcirre undersrikning av bokskogar i Skine fann man bokbarksjuka pi l6 av 48 stude- rade lokaler. Dessa var bel?igna pi lflg hdjd over havet och triiden var ofta solexponerade. Denna sjukdom iir vanlig i omrfldena kring Malmci, Hel- singborg och Bromcilla, diir luften dr frirorenad.

Bokskcildlcissen fciredrar skuggiga delar (ristliga och nordliga) av stammarna samt med grcinalgs- piv?ixt. Lokaler med ett lflgt pH och hcig kviivehalt hyser i allmiinhet fler lciss dn andra lokaler (Jrins- son 1994). Bokskcildlusen f<irorsakar inte endast sugskador utan anses dven kunna sprida ett kom-

plex av svampar tillh<irande sldktet Nectria (Fernandez & Boyer 1988, Kosztarab & Koziir

1988). I den ovan niimnda skinska undersrik- ningen fann man dock ej nigot angrepp av

Nectria-arler (J<insson 1994). Bokskrildkissens rikliga fcirekomst i Sydsverige lir dock inget nytt fenomen. Tullgren skrev redan 1929 att "bok- skcildlusen stundom kan uppehilla sig pi stammar och grenar i oerhcird miingd, och exempel finnas pfl att arten skadat iiven iildre triid mycket svirt". I Danmark fcirekom Aven stora angrepp 1959 och

1964 (Kozarzhevskaya & Reitzel 1975).

Pseudochermes fraxini (Kaltenbach), askbark- skcildlus (Fig. 5). - SK: Bj?irred, 20.10 1973 (R.

Danielsson); Klagshamns udde, 1.5. 1996; Lund, 1.6 1996, Raus; 3.6 1996. - SM: Oskarshamn, 8.8 1996. - GO: Eskelhem, Maldesiinget, 5.8 1996. -

VS: Vlisteris, 13.6 1996. Samtliga fynd pi ask (Fraxinus excelsior). Det rir ej helt sakert om det iir nya landskapsfynd fiir Skine. Ander (1946) re-

(5)

Ent.Tidskr. ll8(1997)

Fig. 6. Defornration av klockljung,stam orsakad at filt-

s kd ld I us e n Acanthoc oc cus dev o nie nsis. A g g si)c ke n mar- kerad med en pil, Foto: C,-A. Gertsson.

Distortetl twig of Erica tetralix causecl by the heather feLt scale, Acanthococcus devoniensis. The ovisac is

marketl w'ith an arrow.

dovisar nigra skrildlusfynd av Ryberg fr6n 1934, dlir bl.a. P. .fraxini (Fonscolombia fraxini) tppta-

ges som ny fdr landet. Ryberg fdrmodade att dessa

fynd var frin Skine (muntlig uppgift hcisten 199s).

Eriococcidae, filtskdldldss. Morfologin inom denna familj lir mycket mflngformig. Det rflder oe- nighet om definitioner och avgransningar mellan de olika sleiktena. Det fdreslagna svenska namnet syftar pfl att honorna ofta Ar helt inslutna i en

filtliknande slick tFig. 6t.

Acanthococcus deyoniensis (Green). - HA:

Mdstocka ljunghed, 12.8. 1994. - DS: Hrigs?iter, Bredmossen, 23.7. 1967, pi klockljung (Erica tetralix) (F. Ossiannilsson). Arten orsakar en ka- rakterisktisk deformation av klockljungplantor (Fig.6).

Rhizococcus insignis (Newstead). - BL: Ram- dala, Grcinadal, 9.7 1967, pi skogskliiver (Tri- folium medium). - VG: Kinnekulle, 2.8. 1967, pit

grzis. - HS: Harminger, Htrte, T .1 1960, pi linnea (Linnaea boreolis). Samtliga fynd av F. Ossian- nilsson.

Nt'a skdldldss frdn Sverige Asterolecaniidae, gropskcildl6ss Honornas skal zir genomskinliga eller halvgenomskinliga, vanli- gen grrin- eller gulaktiga med en vit kant av vax- tr6dar. Adulta honor sjunker ihop efter iiggliiggning och antar formen av en halvmflne. Det engelska namnet pi denna familj iir "pit scales", vilkat syftar pe aft en del arter ger upphov till gropar i vedartade vdxter (Kosztarab & Kozdr 1988). Inom sliiktet Asterodiaspis uppstar dessa gropar genom att in- sekterna stimulerar till en kambietillviixt runt sig.

Arten A. variolosa aktiverar hos ek korkkambiet (fellogenet), si att en form av gall bildas (Meyer

l 987).

Asterodiaspis variolosa (Ratzeburg). - OL:

Vickleby, L:a Vickleby, 20.1 1950, ph ek (Quercus robur) (F. Ossiannilsson).

Diaspididae, pansarsk6ldlciss eller lockskcild- ldss. Detta zir viirldsfaunans artrikaste familj. I virt land iir emellertid endast ett fetal slakten och arter representerade. Hdr ingir minga allvarliga skadegcirare. Skdlden bildas av vaxutsdndringar

frin speciella kortlar pi ryggen, sidorna och bu- ken. Skcilden ir sammansatt och bestir vanligtvis av tvi hudar frin tidigare hudcimsningar samt ett sekretskikt som bildats av ryggskcildarna. Skcilden kan lossas frin insekten. Hanarnas skcildar iir min- dre och vanligen smalare dn honornas (Fig. 7 och

8). Hos minga arter har de sista bakkropps- segmenten smdlt samman till ett pygidium, vars

Fig. 7-8. - 7. Hane (A) och hona (B) av kommaskdlcl- lusen, Lepidosaphes ulmi, - 8. Hane (A) och hona (B) av pilskbldlusen, Chionaspis salicis (efter Zahradnik).

7. Male (A)antlfemale (B) of the mu,ssel scale, Lepi.do- saphes ulmi. 8. Male (A) andfemaLe (B) of the willow scale, C hionaspis saJicis.

I ft),rl

f .il

riiUe

n5

(6)

Carl-Axel Gerts,son Ent.Tidskr. ll8(1997)

Fig.9-10. - 9. Pil,skdldlusen, Chionaspis salicis. - 10. Kommetskr)ldlusen, Lepidosaphes ulmi. Foto: C.-A. Gertsson.

9. WiLLow ,scaLe, Chionaspis salicis. 10. Mussel scale, Lepidosaphes ulmi.

ryggsida har viktiga diagnostiska karaktzirer. Ex- tremiteter saknas och antennerna dr reducerade (Kosztarab & Koz6r 1988). Denna zir den mest undersrikta av alla sk<ildlusfamiljer. En stor kunskapssammanstdllning civer denna familj 2ir gjord av Rosen (1990).

Aulacaspis rosae (Bouch6), rosenskrildlus. -

SO: Stockholm, Henzingen, 19.10 1963. Insiint prov till viixtskyddet.

C h i onas p i s salicis (Linnaeus), pilskrildlus (Fig.

Fig. ll-12. - ll. Honaav Leucaspis loewi. - 12. Hona (A)och hone (B) av Leucaspis pini (efter hhradnik).

ll. Female of the Lciw's pine sc.ale, Lcucaspis loewi. 12.

Female (A) and male (B) nf the Hartig's pine scale, Leucaspis pini,

116

5 och 9). - BL: Norje, 16.5 1996, ph Salix sp. - OL:

Karlevistenen, 4.7 1995, ph Salix sp. och ask

(Fraxinus excelsior). - GO: Klinteberget, 4.8.

1996 pi ask (F. excelsior'); Eskelhem, Maldes- iinget, 5.8 1996 pi hassel (Cor_r-/us avellana). - VS: Surahammat, 12.6 1996,pA Sa/rx sp. - HS: 2 km N Figelsjci, intill bro civer Bjrirn6n ph vag 45, 28.7 1995, pL Salix sp. Den fcirekommer ibland i si stor mdngd pa stammar och grenar att dessa ser vitaktiga ut. Ofta ser man hannar och honor pa se- parata grenar.

Lepidosaphes ulmi (Linnaeus), kommaskcild- lus (Fig. 7 och 10). - GO: Okzind lokal,l4.l 1965,

pi ljung (Calluna vulgaris) (F. Ossiannilsson). -

VS: Surahammar, 12.6 1996, pi Apple (Malus domestica); Vasteres, Botaniska triidgflrden 13.6 1996, pi rdnnoxel (Sorbus aucuparia x inter- media). En mycket polyfag art, som fcirekommer i hela vlirlden. Den angriper bl.a. frukttriid, men ut- gcir knappast negot problem i rationellt skcitta od- lingar, eftersom den trivs biist i diligt beskurna bestflnd. Arten har skilda fcircikningssiitt. Den partenogenetiska formen fciredrar vdxter inom fa- miljen Rosaceae, medan den bisexuella formen le- ver pfl en stor grupp av vdxter (Kosztarab &Kozdr

1 988).

Leucaspis loewi Colv€e (Fig. ll). - BL: 3 km

(7)

Ent. Tidskr. 118 (1997)

SV Asarum, 16.5 1996. - SM: Hovmantorp, Przistanziset, 16.1 1993; Madesjri, Rismila gcil, 23.6 1995. - VG: Brobacka naturreservat, 14.7 1995. - VS: Hcikisen, 13.6 1996. Samtliga fynd pi tall (Pinus sylvestris ). Arten iir frirmodligen all- m2in pi tall i virt land. I fyndet frin Hovmantorp

var en stor del av det insamlade materialet parasiterat av parasitsteklarna Anthemus funi-

c u la r i s (B akkendorf) och P ro s p alt e I la int e rme dia Ferridre. Frin lokalen i Viistmanland kliicktes en

hane av parasitstekeln Syrphophagus herbides (Dalman). Samtliga dessa steklar iir tidigare kiinda

frin Sverige.

Leucaspis pini (Hartig) (Fig. 12). - OL: Haga- park, 4.1 1995. - GO: Tofta strand, 6.8 1996, ph ett mycket torrt och solexponerat sandomrflde. Pi bida lokalerna pitraffade tillsammans med L.

loewi ph tall. Arten iir ny frir landet. Den har tidi- gare hittats i Norge (Fjelddalen 1996).

Tack

Anslag fiir undersdkningen har erhillits ur Lars6nska fonden, Entomologiska siillskapet i Lund. Dr. F. Koziir vid Plant Protection Institute i Budapest har varit be-

hjalplig vid bestiimningsarbetet. Museiintendenterna Ted von Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Gdte- borg och Roy Danielsson vid Entomologiska museet i Lund samt prof. Jan Pettersson, SLU, Inst. f. entomo- logi, Ultuna har viilvilligt linat ut material. Karl-Johan Hedqvist, Vallentuna, har bestamt stekelmaterialet. Till samtliga framftir jag ett stort tack.

Litteratur

Ander, K. 1946. FrAn Entomologiska SZillskapets i Lund fdrhandlingar 1930-1934. - Opusc. ent. l1: 168.

Ben-Dov, Y. 1993. A systematic catalogue of the soft scale insects of the world (Homoptera: Coccoidea:

Coccidae) with data on geographical distribution, host plants, biology and economic importance.

Gainesville & Leiden (Sandhill Crane Press INC).

536 pp.

- 1994. A systematic catalogue of the mealybugs of the world (Homoptera: Coccoidea: Pseudococcidae and Putidae) with data on geographical distribution, host plants, biology and economic importance. Andover (Intercept Ltd). 686 pp.

Danielsson, R. 1984. Polyviol as mounting medium for aphids (Homoptera: Aphidoidea) and other insects. - Ent. Scand. l5: 383-385.

Edland, T. 1987. "Epleull-lus" ett Okende problem i Norge ? - Gartneryrket 13: 306-308.

Fernandez, M. R. & Boyer. M. G. 1988. Beech bark

Nya skdldldss frdn Sverige

disease - A survey of the Toronto area. - Can. Plant Dis. Sur.68 (2): 157-159.

Fjelddalen, J. 1996. Skjoldlus (Coccinea, Hom.) i Norge. - Insekt-Nytt 2'l (3):4-25.

Certsson, C.-A. 1993. Sk6ldl6ss - en fdrbisedd insekts- grupp. - Fazeaa 6'. 22-29.

Huld6n, L. 1985 a. Tre ftjr Finland nya skdldlusarter (Coccodea). - Notulae Entomol. 65: l6l.

- 1985b. Eriococcus timidus sp.n. (Homoptera, Coc- coidea, Eriococcidae) on Erica tetralix in Finland. -

Ann. Ent. Fenn. 51: 59-61.

Huld6n, L. & Heikinheimo, O. 1984. Checklist of Fin- nish insects Hemipteroidea. - Notulae Entomol. 64:

97 -124.

Jcinsson. A. M. 1994. Cryptococcus fagi (Baer), beech

bark disease and lichen epiphytes on beech (Fagus .sylvatica L.) in Scania. Examensarbete i viixtekologi.

Lunds universitet. l6 pp.

Kosztarab, M. & Kozrir, F. 1988. Scale insects of central Europe. Budapest (Akad6miai Kiad6). 455 pp.

Kozarzhevskaya. E. & Reitzel, J. 1975. The scale insects (Homoptera: Coccoidea) of Denmark. 1226 Beretning fra Statens Forsggsvirksamhed i Plante- kultur. Kobenhavn. 4l pp.

- 1975. Two coccids (Homoptera: Coccoidea) new for Denmark. 1226 Beretning fra Statens Forsggsvirk- samhed i Plantekultur. Kgbenhavn. 2 pp.

- 1977. Some soil mealybugs (Homoptera: Pseudococ- cidae) found in Denmark. - Stat. Planteavlsfospg.

Tidsskrift for Planteavl 8l: 374-380.

Meyer, J. 1987. Plant galls and gall inducers. Berlin - Stuttgart (Gebriider Borntriiger). 291 pp.

Ossiannilsson, F. 1951. Bidrag till kiinnedom om den svenska skdldlusfaunan (Hom. Coccoidea). - Opusc.

ent. l6: l-9.

- 1959. Bidrag till kZinnedom om den svenska skcildlus- faunan (Hom. Coccoidea) II. - Opusc. ent.24: 193-

- 201.1971. Till kAnnedom om Kullabergs halvvingar (Hemiptera). - Kullabergs natur 14. Lund. 55 pp.

- 1972. Till kiinnedom om Abiskotraktens Hemiptera. - Ent. Tidskr. 93: 88-89.

- 1977 , Mire invertebrate fauna at Eideskog, Norway. V.

Auchenorrhyncha, Psylloidea and Coccoidea (Hem.).

- Norw. J. Ent.24: 1l-14.

- 1984. Bidrag till kiinnnedom om vaxskdldldssens ut- bredning i Sverige. - Ent. Tidskr. 105: 123-121.

- 1985. Nya fynd av skdldldss i Sverige. - Ent. Tidskr.

106:145-146.

Rosen, D. (Ed.). 1990. Armored scale insects. Their biology, natural enemies and control. World crop pests, Vol. A och B. Amsterdam (Elsevier). 384 resp.

688 pp.

Silfverberg, H 1986. Additions to the Finnish fauna during the years 1981-1985. - Notulae Entomol. 66:

131-152

Skdld, K (Ed.). 1991. Code list 15. Hemipteroidea. -

(8)

Carl-Arel Gertsson

Nordiska Kodcentralen, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm. Opubl (remissversion). (Den senaste ver- sionen av kodlistan finns publicerad pi Internet.) Tullgren, A. 1929. Kulturvrixterna och djurvirlden.

Svenska Jordbrukets Bok. Stockholm (Bonniers).

Vikberg, V. 1991. Diaspidiotus bavaricus Lindiger (Diaspididae) and Acanthococc u.s baldorte n s is Rasina (Eriococcidae) new to the Finnish fauna (Homoptera, Coccoidea). - Entomol. Fennica 2:4.

Wilkey, R F. 1990. Collection, preservation and micro-

Ent.Tidskr. ll8(1997)

slide mounting. - /n: Rosen, D. (ed.). Armored scale insects. Their biology, natural enemies and control.

World crop pests. Vol. A. pp. 345-352. Amsterdam (Elsevier).

Zahradnik, J. I 990. Diaspidid pest problems and control in crops. Forests. - /n: Rosen, D. (ed.) Armored scale insects. Their biology, natural enemies and control.

World crop pests. Vol. B. pp. 633-653. Amsterdam (Elsevier).

l

ll8

References

Related documents

I Sverige iir arten tidigare endast kdnd fran OL. I Finland har den dock antraffats pe samma breddgra- der som VB och NB. Man kan alllse misstAnka att de littoralis

Insektsamlandet 6r grunden till dagens k6nne- dom om den svenska inseklfaunan och en fciruG sattning for att kunna bedriva faunistisk och taxonomisk forskning och

PA samme m&amp;te som man i flere land har laget landsplaner for my- rer, ulike skogstyper osv., bor det utarbeides nor- diske landsplaner for vern av den virvellOse

[Some interesting records of aquatic insects from the Rineiilven river in northern Swedenl.. ANDERS

I ctt firgat utstryk finns bAdc grupper av tunnformaclc okto- sPorer och ovala fria sporer.. Ett elektronmikroskopiskt tunnsnitt visar atl de tunnformade oktosporerna

frin Danmark till Holland medfor nigon forind-.. ring

Sveriges Entomologiska Forcning tog forra arct i en skrivelse till bl a Naturvirdsverkct upp problc- met med vem som skall fi disponera insektsmatc- rial insamlat vid

larc ler‐ och grusvagar Oframkomliga mcd bil, vilket inedforde att vi aldrig lyckades ta oss upp till dc hё gsta nivierna pl Mount Elgon.. Luftfuktigheten och de