• No results found

”Hon är inget annat än några fingrar”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Hon är inget annat än några fingrar”"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

”Hon är inget annat än några fingrar”

En queerteoretisk studie av makt i Samar Yazbeks roman En mörk strimma av ljus

Madeleine Eriksson

Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: C

Poäng: 15

Ventilerad: VT 2014

Handledare: Maria Karlsson

Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteraturvetenskap

(2)

 

Innehåll

Inledning 1

Syfte och frågeställningar 2

Forskningsöversikt 2

Teori och metod 3

Maktbegreppet 3

Intersektionalitet 4

Queer och queerteori 5

Erotiska trianglar 7

Disposition 8

Avhandling 9

Under mannens kropp: om mannens roll 9

Kvinnors ögon blir tomma 10

Kvinnor inspireras till makt 11

Att parera gränser: om tjänsteflickans position 13

Tjänsteflickan är ”ett vilddjur” 14

Tjänsteflickan är ”en drottning” 17

Begär i olika rum: om relationernas makt 20

Heterosexualitetens makt och motstånd 20

Triangeln exponeras: om den erotiska triangelns funktion 23

Sammanfattande diskussion 26

Litteratur och källor 29

(3)

1

Inledning

Your body is as vivid to me as it ever was: even more

since my feeling for it is clearer:

I know what it could and could not do it is no longer

the body of a god

or anything with power over my life – Adrienne Rich1

Kroppen är ett redskap, det är den vi lever och verkar genom. Den är också en plats, som politik, lagar och regler opererar på. Olika maktsystem skär i våra kroppar, identifierar och positionerar oss i förhållande till varandra. Maktsystemen skapar gränser för kropparna att vara i, men vad händer med dem när gränserna bryts?

I Samar Yazbeks roman En mörk strimma av ljus (2013) dras denna problematik till sin yttersta spets.2 Den gestaltar en tjänsteflickas erotiska relationer med mannen och frun i huset hon tjänar, där båda – till en början – är ovetande om den andra. Romanen rymmer en mängd intressanta motiv, men i föreliggande studie är det i synnerhet den triangulära intrigen som fokuseras.

Samar Yazbek har tidigare uppmärksammats i Sverige när hon 2012 tilldelades svenska PEN:s Tucholskypris för A Woman in the Crossfire: Diaries of the Syrian Revolution (2012), en rapport i dagboksformat om kriget i Syrien.3 Mottagandet av den skönlitterära En mörk strimma av ljus var tämligen omfattande, men tudelat. Recensenterna var framförallt av delade meningar gällande tematiken satt i relation till verklighetens syrianska problematik. I denna uppsats finns dock inga intentioner att studera fiktionen i samband med Syrien. Jag skall utesluta fakta och fokusera på det litterära verket. Denna berättelse rymmer flera                                                                                                                

1 Adrienne Rich, ”From a Survivor” (1972), Adrienne Rich’s Poetry and Prose. Selected and Edited by Barbara Charlesworth Gelpi and Albert Gelpi., Norton, New York 1993.

2 Samar Yazbek, En mörk strimma av ljus, övers. Marie Anell, Ordfront, Stockholm 2013, (Originaltitel: Ra'ihat al qirfat, utgiven 2008 i Libanon).

3 Priset utdelas sedan 1985 till en ”förföljd, hotad eller landsflyktig författare eller journalist”. Källa:

Svenska PEN, ”Tucholskypris”,

http://www.svenskapen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=107&Itemid=33&lang=

sv (2014-02-07).

(4)

2 berättelser. Det är relationen mellan dem jag vill studera: förbindelsen mellan romanfigurerna, sambanden och upptakterna till olovlig dominans, förbjuden kärlek och maktförskjutningar.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur makt skapas och tar sig uttryck i Samar Yazbeks En mörk strimma av ljus. Jag kommer att fokusera på maktspelet mellan frun, maken och tjänsteflickan ur ett queerperspektiv. Ambitionen är att blottlägga maktrelationernas mönster och studera de positioner som var och en av huvudpersonerna intar. För att uppnå detta ämnar jag utgå från följande frågeställningar: hur ser relationen mellan frun, maken och tjänsteflickan ut? Hur bryts respektive bekräftas normer om sexualitet, klass, etnicitet och genus? Hur påverkas maktförhållandena av romanfigurernas relationer?

Forskningsöversikt

Samar Yazbek översattes till svenska så sent som 2013. Svenska studier av En mörk strimma av ljus är därför hittills obefintliga eller opublicerade. Jag har heller inte funnit några engelskspråkiga studier. Eventuellt kan det finnas för mig otillgänglig forskning som rör romanen på andra språk.

Receptionen av romanen är emellertid omfattande i Sverige, och som tidigare nämnts har recensenterna delade meningar. I Göteborgsposten påpekar Björn Gunnarsson att

”romanen är ett exempel på Yazbeks skrivande ur feministiskt och litterärt perspektiv, inte på hennes analyser av alawiternas ställning i den syriska mångfalden […] [d]et är synd, för nyfikenheten på hennes syn på det syriska samhället väcks av romanens uttalade klass- och könsperspektiv”.4 I Litteraturmagazinet framhåller Sebastian Lönnlöv de frågor som uppstår vid läsningen. 5 Liksom denna studies fokus, uppstår Lönnlövs reflektioner kring makttematiken: ”Går det ens att verkligen älska i en värld där ens kärlek är förbjuden? Vad är kärlek, egentligen? Kan man älska någon trots att man har enorm makt över dennes liv? Kan man någonsin helt ha makt över en annan levande människa?”.6

                                                                                                               

4 Björn Gunnarsson, ”Samar Yazbek. En mörk strimma av ljus” Göteborgsposten 25/9 2013, http://www.gp.se/kulturnoje/recensioner/bocker/1.2068448-samar-yazbek-en-mork-strimma-av-ljus (2014-02-13).

5  Sebastian Lönnlöv, ”Kärlek mellan kvinnor i fattigdomens och förtryckets Syrien”,

Litteraturmagazinet 18/9 2013, http://www.litteraturmagazinet.se/samar-yazbek/en-mork-strimma-av- ljus/recension/sebastian-lonnlov (2014-02-14).  

6 Ibid.

(5)

3

Teori och metod

Jag avser att närläsa texten ur ett queerperspektiv med fokus på makt- och perspektivförskjutningar kopplade till genus, klass, etnicitet och sexualitet. Romanen är skriven på arabiska, den text som studeras i följande uppsats är alltså ett verk översatt till svenska. Detta ger en given avgränsning inom analysen: att endast analysera innehåll. Som tidigare nämnts, har jag ingen avsikt att blanda in verkligheten eller eventuella författarintentioner i min studie. Min ambition är att gå in i berättelsen, som pulserar av olika sorters förtryck, uppror och maktspel, för att utelämna verkligheten. Syrien kan och bör ses som ramen eller fundamentet för denna litterära värld, men här skall jag ta fasta på fiktionen.

Att romanen utspelar sig i Syrien kan tyckas vara problematiskt när teorier, förankrade i västvärlden och utformade efter västerländska maktstrukturer, appliceras på detta verk. Som västerländsk uppsatsskribent vill jag därför poängtera att denna medvetenhet är närvarande i mitt skrivande. Jag vill dessutom understryka att mina slutsatser baseras på den värld som tecknas i romanen, alltså de maktsystem, normer och strukturer som framträder där. När jag i analysen skiljer på yttre och inre kontexter åsyftas de diskurser som tecknas i romanen. Denna metod kan förstås som berättarteknisk då begreppen yttre och inre används för att hålla isär huvudpersonernas omvärld och känsloliv.

Maktbegreppet

Michel Foucault (1976) menar att makt bör förstås som ett rörligt system där makten ”skapas i varje ögonblick, på varje punkt, eller snarare i varje relation mellan en punkt och en annan”.7 Makt är således något som görs och utövas överallt. Makt kan vidare förflyttas mellan människor och existerar alltid parallellt med motmakt. Motståndet finns, i olika skepnader, där makt finns, vilket är kärnan i dess rörliga karaktär.8

Gällande sexualitet och makt, förklarar Per Magnus Johansson i förordet till Sexualitetens historia (1976) att sexualiteten inte är ”någon outvecklad erfarenhetsnivå som finns utanför sexualitetens mönster”.9 Sexualitet bör snarare förstås som diskursiv och i samband med makt: ”njutning och makt aldrig tar ut varandra utan griper in i och driver på

                                                                                                               

7 Michel Foucault, Sexualitetens historia: 1. Viljan att veta [1976], övers. Britta Gröndahl, Daidalos AB, Göteborg 2004, s. 103.

8 Ibid., s. 105.  

9 Per Magnus Johansson, ”Förord”, Sexualitetens historia: 1. Viljan att veta [1976], Daidalos AB, Göteborg 2004, s. 17.

(6)

4 varandra som en förföljelseakt”.10 Motståndet, klargör Johansson, finns här i att ”den enda möjliga frigörelsen är njutningens frigörelse från sexualitetens regim och sexuella identiteter”.11

Vidare bör det påpekas att Foucaults förhållningssätt till makt är ”könsblint”. Med detta menas att hans maktbegrepp saknar analyser av hur exempelvis genus genomsyrar och genomsyras av makt.12 När jag i min undersökning använder mig av Foucaults maktbegrepp aktualiserar jag därför också intersektionella perspektiv för att belysa hur olika kroppar och kategorier samverkar när makt görs. Makt är rörligt och relationellt, och sker i interaktion mellan människor. Genom att använda Foucaults maktbegrepp, kompletterat med intersektionella perspektiv, skall jag undersöka maktförskjutningar och olika uttryck för makt i En mörk strimma av ljus.

Intersektionalitet

Begreppet intersektionalitet uppstod i spänningen mellan Black Feminism, postkolonial kritik, queerstudier och feministisk forskning.13 Särskilt har det sina rötter i den antirasistiska kritiken av den ”’vita’ feminismens hegemoni och exkluderande praktik”, menar Paulina de los Reyes och Diana Mulinari.14 Vidare förklarar de den intersektionella analysen som ett perspektiv som

ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om vithet, manlighet, könstillhörighet, heterosexualitet, klasstillhörighet m.m. genom ett ständigt (åter)skapande av de nya markörer som gör skillnaden mellan ”vi” och

”dem” till sociala koder. […] intersektionen mellan bekönade praktiker och rasifieringsprocesser skapar specifika maktpositioner och specifika former av förtryck.15

Att anlägga ett intersektionellt perspektiv innebär således att studera mötet mellan olika kategorier och kategoriseringar som kön, etnicitet, klass, sexualitet, religion, ålder,                                                                                                                

10 Johansson 2004, s. 17.

11 Ibid., s. 17.  

12 Margaret A. McLaren, Feminism, Foucault, and Embodied Subjectivity, State University of New York Press, Albany 2002, s. 19.

13 Nina Lykke, ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen”, Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol. 24:1, s. 4756, 2003, s. 48.

14  Paulina de los Reyes & Diana Mulinari, Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Liber, Malmö 2005, s. 15.  

15 Ibid., s. 9 f.

(7)

5 nationalitet, funktionalitet. Förtryck samspelar alltid, och en analys av endast en av identitetskategorierna är följaktligen inte fruktbar.16 Detta är kärnan i det intersektionella analysverktyget och en av grundmetoderna i denna uppsats. Som ovan nämndes, flätar jag samman denna metod med Foucaults maktbegrepp. Detta för att möjliggöra en maktanalys av hur genus, sexualitet, etnicitet och klass samverkar och skapar romanfigurernas maktpositioner.

Jag ämnar också tillämpa ett postkolonialt perspektiv. Framförallt skall jag använda några av de analytiska verktyg som denna teoribildning inbegriper för att undersöka hur över- och underordning baserat på etnicitet framställs. Edward W. Said ses som en av fältets frontfigurer, i Orientalism (1993) beskriver Said västvärldens föreställningar om Orienten som ”det efterblivna andra”.17 Said menar att västvärlden (”vi”) tillskriver Orienten (”de”) det som ”vi” inte vill vara: en oföränderlig kultur, primitivism, en efterblivenhet.18 Vidare problematiserar Frantz Fanon i Black Skin, White Masks (2008) de koloniserades självbild som en del av kolonisatörernas bild av ”de Andra”.19 Fanon förklarar den vita blicken som internaliserad av den koloniserade, en självbild som styrs av den vita diskursen.20 Det är i synnerhet denna process jag kommer tillämpa i min undersökning av romanen för att studera hur de specifika maktpositionerna skapas.

Queer och queerteori

Queerteorin är ytterligare en central del i min studie. Jag använder den för att upptäcka var, när och hur normativa gränser skapas och överträds. Fanny Ambjörnsson förklarar det som att queer ”handlar om brott och kritik snarare än en identitet, handling eller person”, varför det är problematiskt att ”ringa in” begreppet, men också för att det hör till queer-begreppets essens att vara gränsbrytande och mångtydigt.21 Queerteorin bottnar i ett normkritiskt perspektiv, där makt, genus, sexualiteter och identiteter sätts i fokus för att undersöka hur strukturella normer verkar på kroppar och på vårt agerande. I Queerfeministisk agenda (2002) förklarar Tiina                                                                                                                

16 Paulina de los Reyes & Lena Martinsson, ”Olikhetens paradigm – några följdfrågor” i Olikhetens paradigm – intersektionella perspektiv på o(jäm)likhetsskapande, red. Paulina de los Reyes & Lena Martinsson, Studentlitteratur, Lund 2005, s. 21.

17 Edward W. Said, Orientalism (1978), övers. Sigrid Kahle, Ordfront, Stockholm 1993, s. 324.

18 Ibid., s. 112.

19 Franz Fanon, Black Skin, White masks (1952), eng. övers. Richard Philcox, Grove Press, New York 2008 s. 90.

20 Ibid., s. 90.

21 Fanny Ambjörnsson, Vad är queer?, Natur och kultur, Stockholm 2006, s. 9.

(8)

6 Rosenberg att ”[q]ueerteorin samlar influenser från lesbisk feministisk teori, gaystudier, fransk poststrukturalism (inkluderande Jacques Lacans psykoanalytiska modeller av instabila identiteter), Jaques Derridas dekonstruktion av binära och lingvistiska strukturer, samt Michel Foucaults analys av förhållandet mellan diskurs, kunskap och makt”.22

Vidare förklarar Rosenberg heteronormativitet som ett antagande om

att alla är heterosexuella och att det naturliga sättet att leva är heterosexuellt. Med begreppet heteronormativitet åsyftas i forskningssammanhang de institutioner, strukturer, relationer och handlingar som vidmakthåller heterosexualitet som något enhetligt, naturligt och allomfattande.23

Queerteorin förstår alltså heteronormativitet som en del av den diskurs Judith Butler betecknar som den heterosexuella matrisen, det vill säga ett mönster av ”kulturell begriplighet genom vilket kroppar, genus och begär naturaliseras”.24 Detta illustrerar den västerländska kulturens tvåkönssystem som konstant opererar på kroppar för att göra dem begripliga. Butler menar således att en kropp blir begriplig genom att den förklaras vara ”kvinnlig” eller

”manlig”, samt att kroppen agerar utifrån de lagar den förväntas följa, som exempelvis att begära sin motsats.25 En ”kvinnokropp” som begär en ”manskropp” bryter därmed ej linjerna som matrisens logik visar, den följer och erkänns som stabil och begriplig.26

För att lokalisera hur makt hör ihop med (hetero)sexualitet, blir Adrienne Richs artikel

”Compulsory Heterosexuality and Lesbian Existence” (1980) ett viktigt tillägg.27 Rich förklarar här hur manlig dominans upprätthålls genom en obligatorisk heterosexualitet. Hon påpekar att samspelet, bland annat, handlar om att neka kvinnor rätten till egen sexualitet och/eller påtvinga dem manlig sexualitet.28

Utöver begreppet obligatorisk heterosexualitet presenterar Rich också begreppen lesbisk existens och lesbiskt kontinuum.29 Ett lesbiskt kontinuum sammanbinder kvinnor mot heterosexualiteten, mot det förtryck som utövas för att upprätthålla den manliga                                                                                                                

22 Tiina Rosenberg, Queerfeministisk agenda, Atlas, Stockholm 2002, s. 64.  

23 Rosenberg 2002, s. 100.

24 Judith Butler, Könet brinner! Texter, Natur och kultur, Stockholm 2005, s. 296.

25 Judith Butler, Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity, Routledge, New York 1990, s. 24 ff.

26 Ibid., s. 9.

27 Adrienne Rich, ”Compulsory Heterosexuality and Lesbian Existence” (1980), Adrienne Rich’s Poetry and Prose. Selected and Edited by Barbara Charlesworth Gelpi and Albert Gelpi., Norton, New York 1993.

28 Ibid., s. 208.

29 Ibid., s. 217.

(9)

7 dominansen.30 Lesbiskt kontinuum inbegriper också alla de relationer som kvinnor under en livstid haft med andra kvinnor – såväl vänskapliga som kärleksfulla och erotiska.31 Den lesbiska existensen, förklarar hon, är ett motstånd mot den manliga dominansen.32

Butler och Rich är i somliga avseenden inte förenliga, varför de kommer användas för olika syften. Rich utgår från en binär syn på subjekt, ett manligt och ett kvinnligt, men förstår, liksom Butler, heterosexualiteten som en konstruktion.33 Rich blir användbar för förståelsen om att upprätthållandet av mäns makt hör ihop med heterosexualitet och sexualiserat våld, samt hennes sätt att tolka kvinnors gemenskap som en förbrytelse mot den obligatoriska heterosexualiteten.

Vidare förklarar Butler kön/genus-distinktionen som problematisk, då den legitimerar en skillnad. Om vi åberopar ett ”socialt kön” förutsätter vi ett ”biologiskt kön”, i denna uppdelning uppstår ”naturligt kön” som fördiskursivt.34 Butler menar att ingenting existerar innan uttrycken som föreligger i det sociala (genus), för det finns ingen kärna (kön), så som distinktionen menar. Genus, och sexualitet, skapas därmed performativt, och detta är queerteorins andra grundpelare, att ”kön” är något vi gör snarare än är.35

Queerteorin utforskar alltså hur makt och normaliseringsprocesser genomsyrar samhället och individen; en central aspekt i queerteorin är dess fokus på sexualitetens betydelse för hur genus upprätthålls.36 I denna uppsats används således queerteorin för att lokalisera, identifiera och analysera normer, gränser och överträdelser i romanen. De queerteoretiska resonemangen möjliggör att utföra en analys av romanfigurernas maktförhållanden i samband med sexuella relationer.

Erotiska trianglar

I Between Men (1985) framlägger Eve Kosofsky Sedgwick teoretiska resonemang för att analysera triangulära begär.37 Hennes teori bygger helt på konstellationen man-kvinna-man,

                                                                                                               

30 Rosenberg 2002, s. 86.

31 Rich 1993, s. 217.

32 Ibid., s. 217.

33 Denna uppfattning om ”manligt” och ”kvinnligt” är en förutsättning för den tes Rich driver, och präglar således hela hennes artikel.

34 Butler 1990, s. 6.

35 Ambjörnsson 2006, s. 138.

36 Ibid., s. 48 f.

37 Eve Kosofsky Sedgwick, Between Men. English Literature and Male Homosocial Desire, Colombia University Press, New York 1985.

(10)

8 då hon menar att begärstrianglar är uttryck för homosocialt begär mellan män.38 Hennes tes är att triangeln återspeglar samhället: ett patriarkat uppbyggt på mäns relationer. 39 Konkurrenterna i triangeln, männen, begär enligt Sedgwick varandra genom kvinnan och begärstrianglar med två män och en kvinna följer konsekvent denna logik. Sedgwick har mött en del kritik för att hon exkluderar kvinnligt begär, vilket hon också själv kommenterar i inledningen till Between Men.40 Hennes teori är alltså inte helt i linje för den triangulära relation jag ämnar studera, konstellationen kvinna-man-kvinna, men jag skall ändå ta avstamp i Sedgwick. Jag kommer ta fasta på resonemanget om att ett triangulärt begär reflekterar maktstrukturer, men fokusera på kvinnornas relation och undersöka vad deras begär ger uttryck för ur ett motståndsperspektiv.

I The Apparitional Lesbian (1993) ifrågasätter Terry Castle Sedgwicks uteslutande av lesbiskt begär och menar att Sedgwick skriver in sig i den patriarkala ordning hon studerar.41 Genom att påpeka bristerna i Sedgwicks resonemang vidgar Castle studiet av begärstrianglar till att omfatta trianglar som även består av kvinna-man-kvinna. Castle menar bland annat att om/när kvinnornas homosociala begär övergår till lesbiskt begär, utgår mannen ur triangeln helt.42 Sedgwicks resonemang, tillsammans med Castles tillägg, tjänar som teoretisk bas för min förståelse av begärstrianglar i denna studie. För att förtydliga ämnar jag alltså applicera detta analytiska begrepp, begärstriangel, på huvudpersonernas relationer.

Disposition

I det följande skall jag inledningsvis återge romanens handling kort, därpå är analysen sorterad i tre överordnade kapitel med underrubriker. I det första avsnittet fokuseras männens roll i romanen, i det andra avsnittet undersöks huvudpersonen Alyas position ur ett intersektionellt perspektiv och i det tredje undersöks relationerna mellan romanfigurerna och hur de kan förstås i förhållande till den heterosexuella matrisen samt erotiska trianglar.

                                                                                                               

38 Sedgwick 1985, s. 1.

39 Ibid., s. 20.

40 ”The absence of lesbianism from the book was an early and, I think, necessary decision, since my argument is structured around the distinctive relation of the male homosocial spectrum to the transmission of unequally distributed power”, Ibid., s. 18.

41 Terry Castle, The Apparitional Lesbian, Columbia University Press, New York 1993, s. 70 ff.

42 Ibid., s. 73.  

(11)

9

Avhandling

En mörk strimma av ljus är en roman om kärlek mellan den vita överklasskvinnan Hanan al- Hashimi och hennes svarta tjänsteflicka Alya. Som tjänsteflicka hos makarna Hanan och mannen Anwar, blir Alya också föremål för Hanans samkönade begär. De inleder ett hemligt förhållande med överenskommelsen att Alya får tillträde till Hanans del av huset på natten, men att hon måste gå tillbaka till sitt sovrum innan morgonen gryr. Vad Hanan inte vet är att Alya – när hon lämnar Hanan – går vidare till Anwar och tillbringar andra halvan av natten i hans säng.

Berättelsen börjar när Hanan upptäcker att Alya har en sexuell relation med Anwar och Hanan slänger ut Alya som återvänder till Damaskus utkant. Romanen utvecklar sig här i ett slags tillbakablickande på de åtta år som Alya varit Hanans tjänsteflicka och älskarinna. Detta skildras från båda kvinnornas perspektiv: Hanan som står vid fönstret och ser Alya vandra iväg, och Alya som långsamt ser Damaskus och barndomen träda i ljus i horisonten. Romanen växlar mellan att berätta om kvinnornas uppväxtmiljöer – överklassrummen och Damaskusslummen – och deras möten om nätterna i Hanans sovrum.43

Under mannens kropp: om mannens roll

Att romanen berättas ur kvinnornas perspektiv medför ett uteslutande av den manliga rösten och blicken – det manliga subjektet är tystat. Detta får betydelse för mannens roll i berättelsen, och sedermera för den erotiska triangeln, vilken jag skall diskutera längre fram.

Jag väljer nu att tala om samtliga män som figurerar i romanen som mannen. Det är ett medvetet val för att här understryka den manliga dominansen som förkroppsligas av alla män i En mörk strimma av ljus. Hanan och Alyas olika bakgrunder ger likväl upphov till att två sorters män gestaltas i romanen: den priviligierade, vita affärsmannen och den rasifierade arbetarklassmannen. Kategorier som klass och etnicitet skiljer dem åt, men samtliga män har en överordnad position vilket blir tydligt i deras respektive förhållningssätt till kvinnor.

Närmast skall jag studera hur mannens makt och kvinnornas motstånd uttrycks.

                                                                                                               

43 Hädanefter görs hänvisningar till romanen inom parentes.  

(12)

10 Kvinnors ögon blir tomma

Foucault beskriver sambandet mellan makt och våld som att makten ofta handlar om hotet om våld, snarare än ett fysiskt utövande av det.44 Han menar att makt exempelvis görs genom att hota om bestraffning.45 Detta kan i synnerhet ses genom att belysa hur relationen mellan Hanan och Anwar ser ut. Affärsmannen Anwars våldsutövande är kopplat till hans privilegier – han har ett socialt och ett ekonomiskt kapital, som våldet blir en förlängning av. I Alyas fall ser vi dock att våldet tar sig andra uttryck. Många av hennes minnen från barndomen i al- Raml präglas av våldtäktsmän. Hon har sett pappan våldta mamman, systern våldtas av en främmande man, Abdou, och hon har själv blivit våldtagen av män. (106)

I en tillbakablick minns Alya den gången hon hittade Abdou ovanpå systern, hon minns att det inte var ”hans ansikte som etsat fast sig i hennes minne, utan systerns tomma ögon, den tomma blicken”, och hon undrar: ”Varför blir kvinnors ögon till tomma hål under mäns kroppar?” (153)

I Kroppspolitik (2007) påpekar Maud Eduards att kvinnokroppen ”döljer det politiska”.46 Den manliga dominansen gestaltas genom kvinnans kropp genom att ”kvinnors kroppar förtingligas”: hotet om att bli ett objekt finns alltid där.47 När vi lyssnar till Alyas tankar framgår det att hon resonerar kring hur kvinnokroppen påverkas av mäns våldsutövande. Att hon föreställer sig kvinnors ögon som tomma hål kan tolkas som ett sätt att förstå kvinnokroppen som objektifierad. Kvinnor är utan en egen blick.

Hanan beskriver Anwar som en krokodil, vars tunga kropp är en ”skrämmande plats” att vara under ”för du ser ingenting omkring dig utan mörker”. (87) Hennes sätt att förhålla sig till maken – att betrakta honom som ett djur – ger en obehaglig bild av honom. Men det avslöjar också hur det heterosexuella äktenskapet påverkar Hanan. Hon distanserar sig från maken genom att tänka på honom som ett djur, något omänskligt. Vidare har äktenskapet mellan kusinerna snarare bestått av plikter än kärlek. Plikter som gett Hanan ett liv i en sorts fångenskap som inneburit ett fråntagande av hennes rätt till sin egen kropp. Detta är ytterligare en aspekt som Rich menar hör ihop med upprätthållandet av den manliga

                                                                                                               

44 Roddy Nilsson, Foucault: en introduktion, Égalité, Lund 2008 s. 89.  

45 Ibid., s. 89.

46 Maud Eduards, Kroppspolitik. Om moder Svea och andra kvinnor, Atlas akademi, Stockholm 2007, s. 16.

47 Ibid., s. 16.

(13)

11 dominansen, att kontrollera kvinnans reproduktion.48 Inom äktenskapet blev Hanans kropp ett föremål för släktens intressen: en maktpraktik som tar fysisk form.

Vi kan också se hur Hanans mor representerar den obligatoriska heterosexualitetens premisser. I en tillbakablick minns Hanan hur modern försökte lära henne att tillfredsställa män: ”Ha alltid lust och säg inte nej, gör motstånd men vägra inte, hetsa upp mannen tills han brinner av lust.” (55) Modern sätter mannens behov i fokus, lärdomar som är sprungna ur en idé om att heterosexualiteten är det bästa för Hanan, för kvinnan – trots att kvinnans behov förklaras som sekundär. Denna vägledning avskräcker dock Hanan som inte kan sluta tänka på makens kyssar som ett sätt för honom att äta upp henne på. (55)

Hanan och Alyas situationer ger uttryck för hur den obligatoriska heterosexualiteten opererar på olika vis. Våldet är inte kopplat till antingen arbetarklass eller överklass, den manliga dominansen och våldet existerar hos samtliga män. Men som ovanstående diskussion lett fram till, är det männens olika positioner som påverkar vilket uttryck våldet tar.

Kvinnor inspireras till makt

Befrielsen från äktenskapet kommer till Hanan när hon träffar andra affärsmäns fruar. Innan Anwar blev gammal och sjuk åkte de gemensamt på middagar. Dessa middagar gick ut på att göra affärer och kvinnorna, som inte fick tillgång till detta intellektuella möte, förpassades till avskilda rum. Rummen blev fruarnas fristad: ”Tillsammans med kvinnor kände hon [Hanan]

sig bättre till mods. Män begränsade hennes kvinnlighet, men här, bland kvinnorna, fick den utlopp som i en dröm av silke och mjukhet.” (113) Enligt den heterosexuella matrisens logik är män medskapare till en sorts ”kvinnlighet”.49 Det är uppenbart att kvinnlighet konnoterar något annat för Hanan – det är inte det heterosexuella begäret som gör henne ”kvinnlig”, det är att få vara med andra kvinnor. Detta synliggör den obligatoriska heterosexualitetens förtryckande praktik: i förtrycket, av mannen, blir kvinnan begränsad. Hon upplever alltså att hon inte kan vara ”kvinnlig” i närheten av mannen.

I en återblick förklarar Nazik, som blir Hanans älskarinna, skillnaden mellan att älska en kvinna och en man:

Med kvinnor är det vackrare och mer känslomässigt. Det får dig att glänsa. Med män är det annorlunda. Det finns olika sorters män. Vissa vill du låsa in och älska med tills du är totalt utmattad, men utanför sängkammaren betyder de ingenting.

                                                                                                               

48 Rich 1993, s. 208.

49 Butler 1990, s. 9.

(14)

12

Så finns det män du vill tillbringa hela livet med […] [m]en med dem bygger tillfredsställelsen på att man inte går över gränsen. […] Med kvinnor är kärlek något annat. När passionen och lusten brinner i dig och du förlorar dig i en kyss med din älskarinna får du alla de där männen på en och samma gång. (114)

Citatet visar att mannen, eller objektet för begär (kyssar), är utbytbart, att det lika gärna kan vara en kvinna – eller att det helst skall vara kvinnor för de är ”vackrare” och deras kärlek är

”något annat”. Nazik säger att en älskarinnas kyss ger ”alla de där männen på en och samma gång”. Hon menar alltså att en kvinna är värd mer än alla män tillsammans. Här minns Hanan att det var då hon lade ”allt bakom sig utan hopp om att kunna vända om, att kunna återgå till utgångspunkten. Hon såg kvinnorna i rummet förvandlas till fjärilar.” (114)

Rich beskriver den lesbiska existensens villkor som följande: ”Lesbian existence comprises both the breaking of a taboo and the rejection of a compulsory way of life. It is also a direct or indirect attack on male right of access to women.”50 Utifrån Richs ord kan vi tolka fruarnas separatistiska rum som en sorts förlängning av det heterosexuella äktenskapet. Det samkönade begäret upptäcks när fruarna positionerar sig mot sina män och distanserar sig från heterosexuella praktiker. Framförallt ser vi att fruarna återtar makten över sina egna kroppar och frambringar en egen sexuell agens genom att åtrå och behaga varandra. Detta är vad Rich menar med att vägra det påtvingade heterosexuella livet.

Naziks hus är den plats som fruarna oftast flyr till, hit kommer de för att träffa sina älskarinnor. Vid ett tillfälle iakttar Hanan två älskande kvinnor vars kärlek hotas av äktenskapet. De lovar varandra att, oavsett vad, inte överge den andra. (166) Denna episod skildrar på vilket sätt den obligatoriska heterosexualiteten blir en ofrånkomlig maktpraktik, men att kvinnorna tillsammans hittar friheten.

I Alyas hemstad förklaras männens övertag med att mannen är det naturliga överhuvudet i familjen, och att de minst en gång om året gör kvinnorna med barn. (62) Liksom i Hanans fall, är det den reproduktiva förmågan som begränsar kvinnornas utrymme.

Våldtäkterna i al-Raml utgör dock ett större hot: fler barn försvagar familjens ekonomi och kvinnornas hälsa. En graviditet för Hanan skulle tvärtom berika familjen, och Hanans uppdrag som kvinna i ett heterosexuellt äktenskap skulle anses vara fullbordat.

I al-Raml måste Alya bära kniv för att skydda sig mot männen. (103) Detta visar hur makten utgör en större fara rent fysiskt, än i Hanans miljö. I en tillbakablick tänker Alya på den gången hennes far ”plockade fram sitt organ” och sade: ”Om någon, av kvinna född,                                                                                                                

50 Rich 1993, s. 217.  

(15)

13 kommer närmare får hon smaka på den här.” (77) En händelse som denna uppenbarar på vilket sätt makt opererar på kroppar och hur kroppar används för att utöva makt. Alya förstår också att män och kvinnor inte har tillgång till makt på samma sätt, hon inser framförallt att kvinnokroppen är en plats för maktutövanden. I sängen, tillsammans med Hanan, erinrar hon sig själv om denna insikt. Hon tänker på männen i al-Raml och hur de kontrollerade kvinnorna och

plötsligt insåg hon hur allt hängde ihop. Det var egentligen ingenting hon ville göra, men det var hennes enda sätt att styra sitt öde och sina lekar. Hon tog tag i sin matmor, vände på henne med våld och tryckte ned henne under sig, som hon sett fadern göra med modern när hon tjuvkikat på honom under täcket. (176)

Citatet visar vad Foucault menar med att makten är rörlig – att den kan förflyttas från en punkt till en annan.51 Här görs den genom att Alya upprepar en handling som hon förstår leder till makt. Hon härmar de våldsamma männen och ser Hanans kropp som en makttillgång.

De samkönade praktikerna uppstår ständigt i relation till män eller till den obligatoriska heterosexualiteten i romanen. Alya och Hanans erfarenheter av en påtvingad heterosexualitet visar att de omringas av en heteronormativ diskurs.52 Båda frånsäger sig dock heterosexualiteten i flera avseenden. (Hetero-)sexakten beskrivs med ett våldsperspektiv eller som något äckligt, medan det lesbiska sexet ofta lämnas okommenterat. Bilden av heterosexualitet blir således avvikande, vilket genererar en annan sorts normativ struktur inom texten, den som upprättas i relationen mellan Hanan och Alya. Det samkönade begäret kan förstås som en motståndshandling, som bidrar till att marginalisera heterosexualiteten i kvinnornas liv.

Att parera gränser: om tjänsteflickans position

Här skall jag framförallt lägga vikt vid att studera hur förhållandet mellan objekt och subjekt glider. Hanan och Alyas första möte blir en viktig hållpunkt för hur deras relation utvecklas.

De träffas första gången när Hanan köper Alya. I och med det markeras flera skiljelinjer mellan dem, framförallt idén om att Alya är ett objekt och en handelsvara.53 Här uppstår också en spänning mellan Hanan och Alyas fader: Hanan är en rik, vit kvinna och Alyas far                                                                                                                

51 Foucault 2004, s. 103.

52 Rosenberg 2002, s. 100.

53 Gayle Rubin, ”The Traffic in Women: Notes on the ’Political Economy’ of Sex”, i Toward an Anthropology of Women, red. Rayna R. Reiter s. 157210, Monthly Review Press, New York 1975.

(16)

14 en svart arbetarman. Fadern står i position att sälja sin dotter, Hanan står i position att köpa henne.

Tjänsteflickan är ”ett vilddjur”

Hanans begär till Alya är tätt sammanvävt med ett förakt. Första gången Hanan ser Alya betraktar hon henne noga, hon ser in i hennes ”svarta ögon” (50) och hon tycker att hennes ansikte påminner om en ”svart panter”. (50) Ett ansikte som var mer ”välskapt och vackert än vad som behövdes för en tjänsteflicka”. (50) Hanan distanserar sig från Alya genom att markera att hon tillhör tjänstefolk. ”Tjänstefolkets ögon hade många gånger ett likartat uttryck, en blick som pendlade mellan glanslös tristess och tålmodig uppgivenhet, tänkte Hanan.” (50) I Alyas ögon ser Hanan en glöd hon förklarar som djurisk. Hennes sätt att betrakta Alya på ingår i en diskurs om rasifierade människor som ”de Andra”.54 Genom att tillskriva ”den Andra” exotiska och främmande drag görs ”den Andra” lockande och skräckinjagande på samma gång.55 I Postkolonial feminism (2011) förklarar Paulina de los Reyes detta som följande: ”Begäret efter den Andre går hand i hand med kategoriseringar och beskrivningar där olikhet endast tillåts existera i den mån som den bekräftar existensen av ett självklart (och överlägset) vi.”56

Vidare ser vi hur fascinationen för Alya utpekar olikheter kopplade till maktordningar:

Djurlikheten var ytterligare en av de saker hos Alya som attraherat Hanan. Hon njöt när tjänsteflickans fingrar lekte och målade på hennes rygg. Flickans mörkbruna fingrar mot hennes mjuka vita hud gav henne en egendomlig känsla. (97)

Citatet uppenbarar den vita överklasskvinnans förtjusning och förakt mot den rasifierade tjänsteflickan. Hanans dubbelhet blottas framförallt när hon, precis efter att hon slängt ut Alya, börjar prata med sin spegelbild. Spegeln kan tolkas som ett avslöjande av denna dubbelhet. Med spegelbilden uppstår följande konversation:

Hon såg en annan kvinna som liknade henne. I en väsande viskning sade kvinnan:

- Men du ljuger ju för dig själv. Du är svartsjuk på henne, en tjänsteflicka från ingenstans, utan efternamn. Har hon fått dig att tappa greppet och börja prata med dig själv? Svartsjuk på en mager eländig tjänsteflicka som ligger med gamlingen

                                                                                                               

54 Said 1993, s. 324.

55 bell hooks, Black Looks: Race and Representation, South End Press, Boston 1992, s. 62 ff.  

56 Paulina de los Reyes, ”Inledning: kunskapsproduktion och diskursivt utrymme”, Postkolonial feminism, red. Paulina de los Reyes, Tankekraft förlag, Hägersten 2011, s. 238.

(17)

15

och slukar hans penis som en… hora? Hon äter dig inifrån, borrar hål i dig som en mask, suger livet ur dig

- Men jag vill ta henne i famnen, skrek Hanan […] (26)

Citatet visar hur Hanan resonerar med sig själv. Hur hon pendlar mellan klassförakt och kärleksfullt begär. En syn på Alya som ”en tjänsteflicka från ingenstans, utan efternamn” och en vilja att omfamna henne. När spegelbilden väser ”[h]on är inget annat än några fingrar.

Byt ut henne till någon annan!” går den ödmjuka sidan av Hanan sönder. Hon gömmer sig i sängen och försöker utestänga den ”starka rösten”. (27) Här synliggörs den inre konflikten som skapats av att maktordningen mellan dem rubbats.

I Kolonialism/Postkolonialism (2006) skriver Ania Loomba att ett psykiskt trauma uppstår ”när det kolonialiserade subjektet inser att han varken kan tillägna sig den vithet som han uppfostrats till att älska eller bli av med den svarthet som han lärt sig att förakta”.57 Alya är inte ett ”kolonialiserat subjekt”, men diskursen omger likväl Alya då den innefattar maktstrukturer om vithet. Detta gör det möjligt att applicera resonemanget på framställandet av Alya. Till exempel i följande citat:

Alya påminde om ett rovdjur och hon tyckte om när andra liknade henne vid något vilt Ibland [sic] hade hon fantiserat om att underliga ting växte ut från hennes fingrar, huden täcktes av hår, svarta horn växte i pannan och tänderna blev längre.

Hon hoppade mellan hustaken och skjulen som ett riktigt djur. (96)

Detta om att hon ”tyckte om när andra liknade henne vid något vilt” kan förstås som ett internaliserande av den vita blicken. Frantz Fanon förklarar detta som följande: ”In the white world, the man of color encounters difficulties in elaborating his body schema. The image of one’s body is solely negating. It’s an image in the third person.”58

I en tillbakablick minns Alya när en vit journalist besöker al-Raml. Journalisten

”stirrade dumt på de små köttklumparna med uppsvällda magar som låg hopkurade mellan mödrarnas ben eller satt uppkrupna i deras famnar”. (37) Minnet kommer till henne när hon fingrar på det enda fotografiet hon har på sig själv och sin familj – det var journalisten som fotograferade. Detta barndomsminne förstärker intrycket av att den vita blicken internaliserats av Alya, hon minns hur hon

                                                                                                               

57 Ania Loomba, Kolonialism/Postkolonialism: en introduktion till ett forskningsfält., Tankekraft förlag, Stockholm 2006, s. 172.

58 Fanon 2008, s. 90.

(18)

16

försökte släta ut de krulliga hårtestarna medan hon stirrade på journalistens ljusa hår. [Detta var] första gången hon såg en kvinna med blont hår. […] Hon trodde att kvinnan när som helst skulle gå över till grannhuset, där det fanns en liten tv, krypa in i den och förvandlas till en plastdocka eller kanske en tecknad figur. (37)

Här framträder en tydlig dikotomi gällande kultur och natur. Den vita journalisten associeras med tekniska ting – så som en kamera och en tv – och tillskrivs därmed en kulturell tillhörighet. Medan livet i al-Raml framställs som ”primitivt”, Alya och människorna i al- Raml förknippas med natur. I Black Looks: Race and Representation (1992) förklarar bell hooks idén om ”de Andra” som ”primitiva”.59 Detta är en del av andrafieringsprocessen, att förklara ”de Andra” som bakåtsträvande och statiska, vilket vi här ser i mötet mellan journalisten och Alya.60

Alya liknas vid ett djur flera gånger i romanen, när Hanan har middagsbjudning tjuvkikar Alya på det märkvärdiga kalaset, vilket beskrivs som att hon ”trippar omkring som en liten apa”. (149) Ett annat tillfälle är när Hanan förför och utnyttjar Alya första gången:

Hon [Alya] hade velat strypa henne. Eller, när hon fick chansen, kasta sig över henne och bita och klösa henne som hon gjort med pojkarna i al-Raml. Men njutningen övervann motståndet, förförelsens njutning som berusade henne och gjorde henne till ett djur som ville bitas. (170)

Att Hanan ser Alya som ”ett vilddjur” kan förstås som en del av konstruerandet av romanfiguren Hanan. Rasism och klassförakt är oproblematiskt för Hanan. Att Alya vid flera tillfällen, utöver genom Hanans blickar, betraktas som ”ett vilddjur” gör det dock angeläget att undersöka detta ytterligare. Finns det en distinktion mellan Hanan och berättelsens implicita författare gällande synen på Alya?61 Är Hanan bärare av det vita subjektet eller är det en diskursiv norm inom romanen? Här vill jag understryka vikten av att hålla isär de normer och blickar som tillhör Hanan, och de diskursiva värderingar som kan sägas genomsyra hela berättelsen.

En viktig fråga att ställa sig, i synnerhet ur ett postkolonialt perspektiv, men också inom ramen för queerstudier är: vem har en röst? Det är ofta här vi kan urskilja den                                                                                                                

59 hooks 1992, s. 22.  

60 Ibid., s. 22.

61 Begreppet implicit författare förklarar instansen mellan romanens berättare och den verkliga författaren. Textens ”värderingar” kan således sägas vara det som tillskrivs den implicita författaren, men också det som karaktäriserar och tecknar denna. Begreppet är framförallt användbart för att spåra normer och diskurser inom romanen. Se Wayne C. Booths The Rhetoric of Fiction.

(19)

17 priviligierades position.62 Inom queerforskning och/eller gaystudier har tystnaden tolkats som en ”historisk blindhet” som döljer homosexualitet.63 Rosenberg påpekar att ”[t]ystnaden är vad som finns till för dem som är hänvisade till en plats i skymundan. Men tystnaden finns också till för dem som ignorerar dem i skymundan”.64

I en passage kommer Hanan på att ”alla de år hon tillbringat med Alya varit stumma.

De hade aldrig talat med varandra. På dagarna hade Alya tyst tagit emot order med en lätt nickning. Det enda ord Hanan kunde minnas från henne, av hennes röst, var ’frun’”. (159) Hon insåg att ”ingenting fanns kvar av Alyas röst utom detta enda ord. Hon sökte i minnet efter ett samtal mellan dem men kunde inget hitta. Hon försökte minnas hennes röst, men förgäves”. (159) Hennes insikt beskriver oskiljaktiga maktaspekter av deras relation. Att hon framförallt minns Alyas nickning vid befallningar visar på spänningen mellan deras olika klasspositioner, liksom att hon endast minns Alya säga ett ord: ”frun”. Att hon inte minns Alyas röst uppenbarar på vilket sätt Hanan marginaliserat henne, Alyas röst var för Hanan obetydlig.

Alyas syn på sig själv – som ”ett vilddjur – kan delvis förstås som ett synliggörande av hur den vita blicken opererar på rasifierade kroppar. W. E. B. Du Bois förklarar denna process som följande: ”It it's a peculiar sensation, this double-consciousness, this sense of always looking at one’s self through the eyes of others, of measuring one’s soul by the tape of a world that looks on in amused contempt and pity.”65 Att Alyas röst är en del av romanens narrativ kan tolkas som att hon ”ges en röst” – dock genom det vita narrativet, vilket försvårar uppgiften att här se Alya som ett subjekt.

Tjänsteflickan är ”en drottning”

Alya rör sig hela tiden i gränslandet mellan olika positioner. På dagen är hon husets tjänsteflicka, på natten husets drottning. I Hanans ögon är Alya något spännande och förbjudet, och som vi tidigare klargjort beskrivs Hanans begär på ett sätt som tillhör en exotiserande diskurs. Men hur ser Alya på deras sexuella relation? ”Det var som om hon inte funnits till förrän den dagen då hon vann existensberättigande och självförtroende genom Hanans kropp.” (150) Detta är en sida av saken, att hon blir betydelsefull för någon annan,

                                                                                                               

62 hooks 1992, s. 2 ff.

63 Rosenberg 2002, s. 118.

64 Ibid., s. 118.  

65 W. E. B. Du Bois, The Souls of Black Folk (1903), Oxford World’s Classics, Oxford 2007, s. 38.

(20)

18 men det är också – kanske framförallt – en fråga om makt. Hon vet att kvinnokroppen är en tillgång till makt, att sex och makt (och våld) inte är fristående från varandra.

Hanan och Alyas relation skiftar mycket under tidens gång, men villkoren har alltid varit samma – att träffas i hemlighet på natten i Hanans rum. När Alya en gång råkar somna i sängen och vaknar av att kokerskan upptäcker dem blir Hanan rasande. (172) Hon förnedrar Alya, och Alya upptäcker en ny sida hos sig själv när hon planerar att hämnas sin matmoder och älskarinna. Det är då hon börjar förföra Anwar, mannen i huset:

Där och då beslutade hon att matmodern skulle få betala ett fruktansvärt pris för sina förolämpningar, dock utan att Alya skulle behöva lämna huset och förvandlas till en tiggare utnyttjad av andra tiggare.

Alya började närma sig Anwar. […] Hon fortsatte sina lekar, inte bara för att hämnas på Hanan. Tanken på att grensla båda de personer som härskade över henne på dagen tilltalade henne. Hon lekte med dem […] men hennes makt sträckte sig aldrig utanför sängen. Det var den enda plats där hon någonsin känt att hon var drottning. (173 f)

Här synliggörs Alyas medvetenhet – hon vet att hon får makt genom deras kroppar och att sexakten är upphovet till en maktförskjutning. Natten lämnar spår och en känsla av makt som medföljer Alya på dagen när hon avklätts ”den magiska manteln” (20): hon upplever att hon kan kontrollera sina arbetsuppgifter i huset självständigt. (171) Den hierarkiska relationen mellan matmodern och tjänsteflickan har alltså förändrats: ”Hon städade lite om hon ville.

Hanan ställde inte längre några krav på henne. Men på kvällarna var det annorlunda. Hon behövde inte längre sin kniv, allt hon behövde göra var att lära sig nya lekar med Hanan.”

(171) Maktförskjutningen får emellertid inte endast gensvar i hur Alya upplever sig själv och de gränser som förflyttats. När Hanan, några timmar efter att hon slängt ut Alya, inser att det var Alya som gjort Hanan till fånge, undrar hon följande: ”Vem var Alya egentligen? […]

Hade hon verkligen varit hennes tjänsteflicka? Vem var hon själv? Hon visste att Alya varit den som härskat i huset, men kunde inte minnas när de bytt roller med varandra.” (79)

Alya liknar sängen vid ”ett slagfält”. (175) Hon upptäcker en skillnad rörande sitt beteende med Anwar respektive sitt beteende med Hanan. Med Anwar är hon pratglad och lyhörd. Med Hanan är hon tyst, hon rör henne ”utan att visa vare sig likgiltighet eller kärlek, därför hon visste att det plågade henne”. (175) Skillnaden kan spåras i de olika bakgrunderna till relationerna. Gällande Hanan var det hon som kallade på Alya; det var Hanan som begärde Alya långt innan Alya förstod att deras erotiska leker kunde bli en källa till makt. Med Anwar var det Alya som tog initiativet, vilket kan ses som en av anledningarna till att Alya upplever

(21)

19 sig själv som mer aktiv i deras relation. Inte nog med att hon utnyttjar Anwar, så avslöjar hon också hans ”försvagade och borttränga virilitet”. (174) Denna upptäckt gör Anwar underlägsen. Han har förlorat ett av de främsta medlen för att upprätthålla den manliga dominansen.66

Utifrån ovanstående diskussion kan vi se hur Alya avväpnar både mannen och frun i huset genom sexakten. Hennes kropp blir det främsta redskapet för att göra makt i samma diskurs som gjort henne underlägsen. Med stöd i denna tolkning är det relevant att framhålla de gränser som Alya överträder. Detta illustreras exempelvis i de episoder som beskriver hur hon får tillträde till Hanans rum. Denna symbolik blir talande för hennes gränsöverskridande handlingar: på dagen är det palatsliknande huset avgränsat, Alya har inte tillträde till alla rum.

På natten, i mörkret, suddas gränserna ut. Dels de gränser som dragits upp mellan dem rumsligt, men också de diskursiva gränser som tydligt positionerar dem mot varandra.

När Alya imiterar de våldsamma männen under sexakten med Hanan, är det - som tidigare konstaterats – en makthandling, men det är också ett sätt att iscensätta en manlig roll i (hetero-)sexakten. Tiina Rosenberg skriver att

genusdissonansen inte [är] spännande därför att den representerar (eller imiterar) heterosexualiteten utan därför att den inte gör det. Dissonanta iscensättningar parodierar dominerande heterosexuella genusimperativ genom att uppvisa deras konventionella och artificiella karaktär.67

Rosenberg menar alltså att kraften i iscensättandet ligger i dess förmåga att synliggöra att

”heterosexuella genusimperativ” är iscensatta. Här ser vi hur Alya utgör ett exempel på detta.

Genom att upprepa heterosexuella erfarenheter illustrerar hon den maktfördelning som är förväntad inom heterosexakten, där hon vet att mannens roll är kopplad till makt. Därmed skapar hon också en subversiv position genom att åskådliggöra genus som en konstruktion.68 Hon visar att den dominanta parten i sexakten inte behöver axlas av en man för att erhålla makt: att maskulinitet och makt inte kräver en manskropp. Vid ett tillfälle framställs det att Alya har samma roll med både Anwar och Hanan: ”Hon lekte med dem, som när hon först fick frun att stå på alla fyra framför henne och senare samma natt gjorde samma sak med herrn.” (174) Anwars försvagade position och brist på kroppsligt maktövertag gör att Alya kan dominera Anwar på samma sätt som hon dominerar kvinnokroppen. Denna insikt som                                                                                                                

66 Rich 1993, s. 214.

67 Rosenberg 2002, s. 137.

68 Butler 1990, s. 140 f.

References

Related documents

a) Produkt anses mottagen av Kund när produkten ankommit till den på förhand bestämda plats dit produkt ska levereras, det kan vara exempelvis postombud, Kunds entré eller

Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2003 14 Kartor 15.. Regional indelning

• Volym - måste finnas möjlighet att få göra ett stort antal skopier varje år för att behålla och utveckla kompetens ca 300/år eller 1000/5 år.. • Tar ca 5 år

▪ Antalet enheter har minskat från cirka 70 stycken, till strax under 50 enheter.. ▪ Administrationen har minskat, såväl antalet enhetschefer

Storskaliga enkäter skulle kunna vara ett bra alternativ för få fram information om många kvinnor i Bergsjöns inställning till kollektivtrafiken, samt förslag på

Vi upplever också att det finns ett behov av att väcka dessa frågor — både hos elever och lärare — eftersom arbetet kring jämställdhet vad gäller sexualitet och genus i våra

De n kgl. M~nt- og Medai llesamling i Köpenhamn hade e n utställning av danska sedlar som visade sättet för deras framstä llning. Materialet kommer uteslutande från den

Hörby kommun 242 80 Hörby| Besöksadress: Ringsjövägen 4| Tel: 0415-37 80 00| Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se | www.horby.se. Sammanträdestider för Socialnämnden och dess