Rörelse- och portrycksmätning vid förstärkning av en lerslänt i Lilla Edet
Sammanställning av mätresultat
P ÄRELANDER ELVIN 0 TTOSSON
Statens geotekniska institut
Swedish Geotechnical Institute
S-581 93 Linköping, Sweden
Tel. 013-11 51 00, Int. +46 13 11 51 00
Fax. 013-13 16 96, Int +46 13 13 16 96
Rörelse-- och portrycksmätning vid förstärkning av en lerslänt i Lilla Edet
Sammanställning av mätresultat
Datum: 1997-02-05 Objekt: 1-9001-310 Kontaktpersoner: Pär Elander
Elvin Ottosson
SGI
1997-02-05 1-9001-310 2 (9)I nnehål lsförteckn ing
Text Sida
1.
SA.t\lIMANFATTNING OCH SLUTSATSER 3
2.
SYFTE 4
3.
BAKGRUND
44.
OMRÅDESBESKRIVNING 5
5.
JORD- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN 5
6.
ST ABILITETSFÖRHÅLLAI\TDEN OCH FÖRST ÄRKNINGSÅTGÄRDER 5
7.
UTFÖRDA MÄTNINGAR
8.
MÄTRESULTAT
8.1.
Rörelsemätningar 8.2. Portrycksmätningar
Bilagor
Sammanställning av skjuvhållfasthet Situationsplan
Rörelsemätningar - resultat Portrycksmätningar - resultat
Stabilitetsberäkningar - naturlig slänt Stabilitetsberäkningar - förstärkt slänt
6 7 7 8
Bilaga nr
Diagram 1:1-1:2
Bilaga 1: 1-1:2
Bilaga 2: 1-2:4
Bilaga 3:1-3:2
Bilaga 4:1-4:2
Bilaga 5: 1-5 :2
Rörelse- och portrycksmätning
vid förstärkning av en lerslänt i Lilla Edet
Sammanställning av mätresultat
1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER
Vid en rutinkontroll av Göta älvs västra strand uppströms Ströms sluss 1990-01-03, in
gående i SGis övervakning av älvdalen, observerades att stora rörelser ägt rum. Efter kon
troll av stabilitetsförhållandena beslöts att förstärkning skulle utföras för en ca 500 m lång sträcka. Förstärkningen utfördes som en kombination av stödfyllning och avschaktning.
I samband med förstärkningen intensifierades mätningarna i området och såväl horisontal
rörelser som portrycksutveckling följdes kontinuerligt under en period omfattande ca 10 månader. Horisontalrörelserna följdes i ett inklinometerrör med mätning på varje meter och portrycken mättes i tre punkter med mätning på två till tre nivåer per punkt. Mätsystemet var automatiskt och resultaten överfördes via telenätet till SGI.
De utförda mätningarna visar att:
• Förstärkningen hade avsedd effekt.
• En höjning av den beräkningsmässiga säkerhetsfaktoen från FKOMB=l,15 till FKOMB=l,40 (ca 20 %) medförde att de pågående rörelserna avstannade.
• Förstärkningen har inneburit en återfjädring med 30-40 % av de stora rörelser som uppmättes året närmast före förstärkningen.
• Vid avlastningen erhölls en sänkning av portrycken. Förstärkningens påverkan på por
trycket var inte direkt proportionell mot avlastningens storlek utan portrycket påverka
des sannolikt också indirekt genom de rörelser som uppkom i samband med avlast
ningen ( återfj ädring).
• Portrycksutvecklingen efter förstärkning tyder på att portrycken på längre sikt i princip återgår till nivåerna före avschaktning. En sådan utveckling överensstämmer väl med de antaganden som gjordes vid beräkningarna av förstärkningens effekt på stabilitets
förhållandena.
• Kontinuerlig kontroll/mätning av rörelser och portryck visade sig vara ett värdefullt
hjälpmedel för övervakning av händelseförlopp och kontroll av effekter av vidtagna
förstärkningsåtgärder.
SGI
1997-02-05 1-9001-310 4 (9)2. SYFTE
I det följande redovisas en sammanställning av de mätningar av horisontalrörelser och portryck som utfördes i samband med en förstärkning av en slänt utmed Göta älv vid Strömsvallen i Lilla Edet. Syftet med sammanställningen har varit att dokumentera resulta
ten av de mätningar som utfördes före, under och efter förstärkningen tillsammans med en redovisning av utförda stabilitetsberäkningar och vidtagna förstärkningsåtgärder. Teore
tiska analyser eller beräkningar av händelseförloppet för jämförelse med uppmätta rörelser och portrycksvariationer har inte ingått.
3. BAKGRUND
Längs det aktuella avsnittet av Göta älv utförs rutinmässigt manuella rörelsemätningar, så
väl mätning av horisontella jordrörelser i inklinometerrör som mätning av vertikala rörelser i sättningsmätare. Mätningarna ingår i SGis övervakning av älvdalen. Vid en rutinmätning 1990-01-03 noterades att stora horisontalrörelser ägt rum sedan närmast föregående mät
ning (1989-07-02). Även den föregående mätningen indikerade att rörelsehastigheten hade ökat. Inom området hade också sedan lång tid observerats att en markspricka utbildats.
Som en följd av observationerna utfördes stabilitetsberäkningar baserade på undersök
ningsresultat från äldre utredningar och nya uppmätningar av släntens geometri. Beräk
ningarna visade att släntens stabilitet var otillfredsställande och beslut togs om att utföra förstärkning av den aktuella sträckan.
För övervakning av slänten under den tid förstärkningsarbetena projekterades och utfördes installerades portrycksmätare och automatiska inklinometrar vilka kopplades till ett auto
matiskt mätsystem.
Den stabilitetsutredning som utfördes inför förstärkningen redovisas i :
• Stabilitetsutredning utmed Göta älv vid Strömsvallen.
Rapport till Lilla Edets kommun, Statens geotekniska institut, Dnr 2-13/90, 1990-03-22.
Underlag från följande äldre utredningar användes som underlag för rapporten:
• Rasriskerna i Götaälvdalen.
Betänkande avgivet av Götaälv-kommitten. SOU 1962:48.
• Geotekniska synpunkter på Trollhätte kanals fördjupning till maximalt 5,3 m djup
gående fartyg.
Statens geotekniska institut, Dnr 20300, 1973-11-28.
• Dispositionsplan för Ström 2: 18 m fl. Utlåtande över geoteknisk undersökning.
Göteborgs Förorter (konsultföretaget GF), ref nr 36202 182 230, 1984-06-15.
4. OMRÅDESBESKRIVNING
Det aktuella området utgörs av Göta älvs västra strand i Lilla Edet, i söder begränsat av Ströms sluss och i norr av en bäck som mynnar i älven, se bilaga 1: 1. Sträckan är ca 500 m lång. Strandbrinken är 12-15 m hög, varav ca 8 m ligger under vatten. Bakom strandbrin
kens krön finns i områdets södra del småhusbebyggelse. Inom området finns vidare en fot
bollsplan med tillhörande klubbhus.
5. JORD- OCH GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN
Jorden inom området består i huvudsak av lös till halvfast lera. Leran är mellan- till högsensitiv. Ställvis förekommer kvicklera. Djupet till fastare bottenmaterial varierar mel
lan 15 och 23 m, räknat från marknivån bakom släntkrön. Leran är svagt överkonsoliderad.
Skjuvhållfastheten varierar som en funktion av nivån, i huvudsak mellan 20 och 35 k:Pa.
Områdets norra del skiljer sig dock något från den södra delen med avseende på lerans skjuvhållfasthetsfördelning. En sammanställning av uppmätta skjuvhållfastheter redovisas i Diagram 1: 1 för den norra och Diagram 1 :2 för den södra delen av området (korrigering har utförts med hänsyn till konflytgränsen enligt SGI Information 3).
De portrycksmätningar som utfördes före förstärkningen visar att trycknivån bakom slänt
krönet låg ungefär i markytans nivå, medan trycknivån längre ner i slänten låg 2-3 m under markytan. Portrycksökningen med djupet var något mindre än vad som motsvarar hydro
statiskt tryck. Uppmätta portryck redovisas i bilaga 3. Tidigare mätningar av portryck inom området har givit liknande resultat.
6. STABILITETSFÖRHÅLLANDEN OCH FÖRSTÄRKNINGSÅTGÄRDER Stabilitetsberäkningama utfördes med s k kombinerad analys. Vid kombinerad analys sätts lerans skjuvhållfasthet till det lägsta värdet av den odränerade och den dränerade hållfast
heten. Detta innebär att den dränerade hållfastheten används för delar av den analyserade glidytan medan den odränerade hållfastheten används för andra delar. Beräkningar utfördes även med totalspänningsanalys, där lerans skjuvhållfasthet sätts lika med den odränerade hållfastheten längs hela glidytan. För beräkningarna användes datorprogrammet SST AB.
Beräkningsförutsättningar:
• Valda dimensionerande värden för lerans odränerade skjuvhållfasthet redovisas till
sammans med sammanställningarna av utvärderade skjuvhållfastheter i Diagram 1: 1- 1:2. Skjuvhållfasthetsvärden har hämtats från tidigare utförda undersökningar. Vid dessa undersökningar bestämdes skjuvhållfasthetsvärden dels med vingsond, dels ge
nom konförsök på prover upptagna med kolvprovtagare.
• Lerans dränerade skjuvhållfasthet beräknades med en inre friktionsvinkeln ~'=30° och med kohesionen c'=0.
• Älvens dimensionerande vattennivå antogs till +6,25 (lågvattenyta).
• Dimensionerande portryck valdes med ledning av dels aktuella uppmätta värden, dels
resultat från tidigare undersökningar. Dimensionerande portryck bedömdes motsvara
SGI
1997-02-05 1-9001-310 6 (9)en grundvattenyta 0-2 m under markytan (före förstärkning) och med hydrostatisk tryckfördelning mot djupet.
• Glidytans överdel antogs ansluta till en 2,0 m djup vattenfylld spricka.
• Lerans densitet antogs till 1,6 t/m3.
Beräkningsantaganden, släntgeometri, jordparametrar och portryck redovisas i detalj i bi
laga 4: 1- 4:2, liksom resultaten av beräkningarna av den naturliga släntens stabilitet. Lägsta säkerhetsfaktorer vid kombinerad analys (FKOMB) beräknades vara 1, 15 till 1, 17. Vid total
spänningsanalys erhölls säkerhetsfaktorer (FJ som varierade mellan 1,2 och 1,3. Säkerhe
ten mot skred bedömdes vara otillfredsställande. De rörelser som hade uppmätts i slänten sammanföll väl med de mest ansträngda zonerna enligt stabilitetsanalysen.
Förstärkning av slänten har utförts till en nivå som beräkningsmässigt medfört ca 20 % förbättring av säkerheten mot skred, innebärande en lägsta säkerhetsfaktor F KOMB:::: 1,4. Åt
gärderna omfattade en kombination av stödfyllning i älven och en krönavschaktning. Be
räkningsantaganden och resultat av beräkningarna för den förstärkta slänten framgår av bilaga 5:1-5:2.
Förstärkningen omfattar hela utredningssträckan. Genomförda förstärkningsåtgärder fram
går av situationsplanen, bilaga 1 :2.
7. UTFÖRDA MÄTNINGAR
Inom ramen för SGis övervakning av Götaälvdalen har manuella mätningar av såväl hori
sontalrörelser (inklinometermätningar) som vertikalrörelser (magnetsättningsmätare) ge
nomförts rutinmässigt längs det aktuella avsnittet. Mätningar har utförts fyra gånger om året sedan starten 1974. En förnyad nollmätning utfördes i september 1987. Lägen för inklinometerrör (mätpunkt nr 6) och sättningsmätare (mätpunkt nr 1) framgår av bilaga 1:1.
För att rörelseutvecklingen i slänten skulle kunna följas kontinuerligt under den aktuella perioden installerades 12 st automatiska inklinometrar med en meters mellanrum i det be
fintliga inklinometerröret. Inklinometrama kopplades till ett automatiskt mätsystem. Via telenätet upprättades kontakt med mätsystemet och rörelseutvecklingen kunde på så sätt följas direkt på SGI. Installationen utfördes i det rör som vid mättillfället 1990-01-03 vi
sade kraftig rörelse. Rörets läge framgår av bilaga 1: 1 (mätpunkt nr 6).
För registrering av portryck installerades portrycksmätare av konsultföretaget GF i sam
verkan med SGI. Portrycksmätarna, typ BAT, kopplades till det automatiska mätsystemet vilket möjliggjorde en direkt redovisning av mätdata på SGI. Lägen för portrycksmätarna framgår av bilaga 1: 1.
Kortare avbrott i de automatiska mätningarna inträffade ett par gånger under mätperioden, som framgår av resultatredovisningarna i bilagorna 2 och 3. Avbrotten berodde på skador som orsakades av förstärkningsarbetena (kabelbrott etc).
Under den tid det automatiska systemet för mätning i inklinometerrör och portryck var in
stallerat kunde inga manuella inklinometermätningar utföras. Däremot utfördes rutinmäs-
siga sättningsmätningar. Det automatiska mätsystemet var i drift under perioden 1990-01- 26 tom 1990-11-05.
Under den tid som förflöt från det att beslut om åtgärder fattats och till dess att förstärk
ningen utförts var en larmslinga installerad vid de bostäder som fanns inom området.
Larmslingan bestod av en i jorden nedgrävd och förankrad strömbelastad kabel som skulle utlösa larm vid stora deformationer (kabelbrott) i någon punkt längs slingan. Larmslingans läge framgår av bilaga 1 : 1.
8. MÄTRESULTAT 8.1. Rörelsemätningar
De rörelser som uppmätts manuellt i inklinometerrör (punkt 6) och sättningsmätare (punkt 1) vid den rutinmässiga uppföljningen av slänten framgår av bilaga 2: 1-2:4. Inklinometer
mätningarna redovisas i bilaga 2:2 som den ackumulerade horisontella jordrörelse som uppmätts på olika djup som funktion av tiden sedan mätningarna startade 1978. Motsva
rande rörelser redovisas i bilaga
2: 1som en funktion av djupet vid några olika tidpunkter efter den förnyade nollmätning som utfördes i september 1987. Sättningsmätningarna re
dovisas i bilaga 2:3 som uppmätt tids-sättningsförlopp. Redovisningen omfattar samtliga mätningar från och med nollmätningen 1987-09-15 och fram till och med den senaste mätningen 1993-06-16.
Av bilaga 2: 1 och 2:2 framgår att de största horisontalrörelserna uppmättes 4-6 m under den ursprungliga markytan, men att signifikanta rörelser noterades även på 9 m djup under markytan (observera att djupangivelserna i de aktuella bilagorna är 2 m mindre än vad som här anges beroende på att de är justerade med hänsyn till utförd avschaktning). Det fram
går av mätningarna att rörelserna i slänten accelererade under året närmast före förstärk
ningen. Uppmätta vertikalrörelser följer i huvudsak samma mönster.
De lutningar som uppmätts under den tid det automatiska mätsystemet var uppkopplat re
dovisas i bilaga 2 :4.
Inga signifikanta horisontalrörelser uppmättes under den tid som förflöt från det att det au
tomatiska mätsystemet installerats och fram till dess att förstärkningen påbörjades, dvs un
der perioden januari t o m maj 1990. Däremot uppmättes manuellt vissa vertikalrörelser under denna period, jfr Bilga 2:3.
När krönavschaktningen av slänten utfördes erhölls en tydlig åter.fjädring på den nivå där de största rörelserna uppmättes före förstärkning, dvs på 5 m djup relaterat till ursprung
lig markyta, som framgår av de automatiska mätningarna (bilaga 2:4). Återfjädringen ut
bildades under ca två veckor. Därefter erhölls under en tvåmånadersperiod förnyade mind
re rörelser mot älven varefter en ytterligare åter.fjädring uppmättes fram till dess att den au
tomatiska mätningen avbröts. På större djup kunde små rörelser i riktning från älven note
ras i samband med avschaktningen. En jämförelse mellan de manuella horisontalrörelse
mätningarna före och efter förstärkning visar att den erhållna åter.fjädringen 5 m under
markytan två år efter förstärkningen motsvarar 30 - 40 % av den rörelse som uppmättes
under året närmast före förstärkningen (bilaga 2: 1).
SGI
1997-02-05 1-9001-310 8 (9)Vertikalrörelserna följde samma mönster som horisontalrörelserna och hävningen två år efter förstärkningen motsvarar ca 40 % av den totala sättningen året före förstärkningen (bilaga 2:3).
8.2. Portrycksmätningar
Resultaten från de automatiska portrycksmätningarna redovisas på figurer i bilaga 3: 1 och 3 :2. Under perioden från installation av portrycksmätare och fram till förstärkningsåtgär
dernas genomförande var portrycken relativt stabila. Ett undantag utgjordes av portrycket uppmätt på 6 m djup under mark.ytan i punkt Pl, den mätpunkt som låg närmast älven. Det uppmätta portrycket i denna givare visade i ett inledande skede oregelbundna variationer, sannolikt beroende på mätfel. Upmätta värden under denna period redovisas därför inte.
Vid tidpunkten för avschaktning vid respektive rör uppmättes i stort sett momentana por
tryckssänkningar i leran. Den största portryckssänkningen erhölls i punkt P3, med ca 16 kPa på 5 m djup och 20 kPa på 11 m djup under ursprunglig markyta. Avschaktningen var här ca 1,7 m. De portryckssänkningar som registrerades i lera i punkterna P 1 ( 6 m under ursprunglig markyta) och P2 (5 m och 14 m under ursprunglig mark.yta) var inte lika stora trots att avlastningen i dessa punkter var större, motsvarande avschaktningarna ca 2, 0 m respektive 2, 4 m. De initiala avsänkningarna av portrycket var i punkt P
1ca 6 kPa och i punkt P2 ca 10 kPa respektive 12 kPa.
I punkten P 1 kunde en viss avsänkning av portrycket i underlagrande friktionsj ord, 19 m under ursprunglig markyta, noteras vid tiden för avschaktning. Avsänkningen var liten och ligger inom intervallet för registrerade naturliga variationer. Portrycket i underlagrande friktionsjord i punkt P3 (17 m under ursprunglig markyta) har inte påverkats av avschakt
nmgen.
Efter den initiella portryckssänkningen noterades tydliga svängningar av portrycken på de övre mätnivåerna i leran (5 m och 6 m under ursprunglig markyta). Svängningarnas för
lopp är något oklart eftersom ett par längre avbrott i mätningarna inträffade under denna period. Det tydligaste svängningsförloppet erhölls i punkten P3, där även den initiala av
sänkningen var störst, medan svängningarna i punkt P 1 och P2 var betydligt mindre.
På större djup i leran har inte motsvarande svängningar av portrycket efter avschaktning uppmätts. För såväl punkten P2 som punkten P3 registrerades, efter den första omedelbara avsänkningen, kontinuerligt ökande portryck (i punkten P 1 mättes inte portrycken på denna nivå).
Den långsiktiga trenden efter avsänkningen var för samtliga punkter en successiv åter
hämtning av portrycken. På de övre mätnivåerna (5-6 m under ursprunglig markyta) varie
rade den initiala portryckssänkningen mellan 6 och 16 kPa enligt ovan. Fyra månader efter avschaktningen, då den automatiska mätningen avbröts, uppmättes en kvarstående por
tryckssänkning om 2-4 kPa i samtliga dessa punkter. Den kvarstående avsänkningen ligger inom intervallet för de naturliga säsongsvariationerna. Portrycket var på dessa nivåer svagt avtagande redan före avschaktningen och det är troligt att den portryckssänkning som kvarstod när mätningarna avbröts främst hade naturliga orsaker och var oberoende av av
schaktningen. På större djup i leran erhölls något större initiala portryckssänkningar (12-
20 kPa). Fyra månader efter avschaktningen uppmättes den kvarstående avsänkningen på
14 m djup i punkten P2 till ca 6 kPa och i punkten P3 till ca 8 kPa. När mätningarna av-
bröts var portrycket på dessa djup fortfarande stigande i punkt P3, medan portrycket i punkt P2 tycktes ha stabiliserats.
De avsänkningar av portrycken som registrerades i samband med avschaktningen var inte direkt proportionella mot avlastningens storlek och utbildades praktiskt taget momentant.
Förutom den direkta påverkan på portrycken som erhölls av avlastningen bör även de rö
relser som uppmättes i samband med avschaktningen ha påverkat portrycksutvecklingen.
Av inklinometermätningarna framgår således att rörelserna efter avschaktning uppvisade ett svängningsförlopp snarlikt det som uppmättes för portrycken på motsvarande nivåer.
Några direkta korrelationer kan dock inte göras eftersom rörelser och portryck inte mättes i samma punkter.
Vid beräkning av stabiliteten för slänten efter utförda förstärkningar antogs att portrycken långsiktigt skulle påverkas endast i de avsnitt där avschaktning utfördes under "grundvat
tenytan". För dessa delar av slänten antogs en nolltrycksnivå motsvarande den nya mark
ytan och hydrostatisk tryckfördelning mot djupet. Antagandet baserades på att de portryck
som uppmättes på större djup i leran och i underlagrande friktionsjord inte överskred dessa
nivåer. Portrycksutvecklingen efter avschaktningen tycks överensstämma relativt väl med
antagandet. Den registrerade portrycksutvecklingen indikerar att portrycken långsamt
återgår till tidigare nivåer. Möjligen kan portrycken ha stabiliserats på en något lägre nivå
än före förstärkningen i mätpunkten P2, där trycknivån före avschaktning motsvarade en
grundvattennivå som låg över den nya markytan efter avschaktning.
• •
• •
• •
UPPDRAG
?)
STl:2.0
M SVALLt-1---l LILLA EDE.T2
- I9.0
w
STATENS SAl-1.M A'N 'STALLN I NG ,\V <;t:)l)Vt\Å-\.J....FAST".\-\cT DAT l'J?ö - D 2 ~ ID GEOTEKNISKA.,, I
t6P..:Q. \ &. S-R.,t,.,. 1)-[, v~~E.1'..ISIGN
P[,
INSTITUT
SEt:._1lON -l-1
?S.
~ -=t - -\--l 16. l')L) \A_(,._(2,A_ 1-\
1: 1
KON FÖR.SÖK \IINGBORR_
TJv c i:: ?o.) 7Jv ( k ?ö)
0 10 1D 'SO Lto 5D 0 10 2.0 '30 40 5D
• •
• •
C,1D • .. 0
•
•
X'I
• r-
•
... 5'
1-Å.NTA~cN
• SKJU\!H-ÅLLF½T
• • l+ETS FÖR.DELN\NGi
±D •• • ~o
X )(
41
*
X1"-y.•
X• 0 X ~
;,;
):
lC ;,:.X X
,. .
,;tx
X.
X
X X
-5 -5
X )I
)(
••
i'GEOTEKNISKA
kO-1<..Q.\GoE l?..A DE - VA.R_t>€N SIGN
w
INSTITUT' ,
SE k-r l O t--1 -1--\'1b.2.b D
I A. GJ2. A.\-\.P[,
1:2.
T~ c1::, ~ö.) 0 1 0 'l.O ?>O 4o
0
Åi'i,A--lt&N Sl:::.}v VH-ÅLLFASTr!--Brs
FoRL>E
L..N.lN~
i--
J(
'f, • y.
~ 0 1-'I-
•
Xi
;(.
X
• )< X
-=-o
)(t
• ~
X
xx
...
' \• EN.LL~T 'l<,OJ--!:FOR..SoK
x EN.Ll&vT '-L {N,6BDRR
~
i1
\
\\ \
j
/
/ /
0
\
OQ'9f:H
X
·.:.,:~'"
JF9fH
),
\
\
\
\
0
0
Bilaga 2: 1 lnklinometermätning
Rör6
Rörelser mot älven i mm
-120 -100 -80 -60 -40 -20 0 20
Djup i m *
2
4
6
(0 (0 8
t +
CD
t
0 -._j
cri
---' ' 0 '
---' <.o
N '
6
---' ' l(.J7 m (.J1
~ t
101
<.o CD 'N <.o
'
=:
I
6
0 '.i:,, N
' '
N N
'/
CD w
<.o
f f
:-),
12(0
rl
w 0
' ' ~
0 0
<.o ---'
N '
6
______ w
L w
· - - ~ - - - - ---~---~~~~ -- 14
1 6
18
* efter 2 m avschaktning
Rör 6
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997
0 ;-' - - ! l J ! , . . _ . . . l , ~ 1 - - - + - - - - + - - - ; - - - t - - - - t - - - i - - - r - - - t - - - i
-20 _,_
E E
C: Cl>
-40 -•--· - -
-
:(tl
>
+-' 0
-1111----4 m u m y * ~3mumy•·
E
:i.. Cl>
-60
- ! - - - + - - - ---.&--2mumy* _._ 1 m u my*Cl)
Cl>
:o
:i..CC
-80
O'J
0)
c.o
0)
-1 0 0 _L__._""•"--·--"""""" J -""""""""...
".__,L..."."'"..""'""'".."''"··"'
1---·--·---l---·----'---L---··----·--·--J--"'"'""""""·----·--·--l---·----"""l"."""""'""'"·"·"··
N-l(·
efter 2 m avscha ktning
N50
Bilaga 2:3 Sättningsmätning med magnetringar
Ström 1
1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994
o
~i!!iffi ....-~~'-=fi:- ~ - rH•P F,..,__." • •i•'ffl·~•4.~~rs---m---~'-21+
-50
- + - - - -Mätning
avbruten E -100
E
g' -1 50
- l - - ~ - - - ' - - - i l - - - J -_ _ __J_~_ __ j _ - = - . . . . : : : . : . ~ - - - - + - - - ' , , - - - + - - - -·-
N
...
i::... ---2 mu my
:('i:I
Cl)
-200 I 1---.tr- 4 m u my
···,,,,,,.... 6 m u m y -250 -
-~-Smumy
O'J
-300 _, -m-10mum
Avbruten mätpunkt
te OJpga avschaktning
OJ-350 ~--··-····"·"·" w
~ Rör 6
Slalens geotekniska inslilul
581 93 LINKÖPING
Mätning t.o.m 901031
TeW13-20 18 00
2 0 ~ - - - · - - · · · · - - ~ 2 0
rSCHAKTNING 12.0 mI
NATAVBROTT
15 ~ -1-t- 15
~ - ~ , I
N~TAVBROTT
r---:-r
lO {_,__~---~--vvvv"""~h~-~
~
- - ~ ~ ~ -
--~J~JO
4 "" /"/
- ~ - __
"..._...._,.~
~ ' \..Fvvv· '-~~~/'-____,,
5
I5
~
~
I
0
1 ° 1 ~ - ~
~ - -
-5
~--- .. - - - 1 - ~ I --5
---~
liL__________ _ . · · · · - - - - ' " - I
11 11
-10
~ - 1 --1 ()
-15 -15
-20
'"""""'""""''''"'""lnnnnn1nnrnnrTTTTTllT,1i!!lltt!lilllii!!i!HfTlH1TTTTTTTTTTTTl!HTTIHTTTTTlnrnnH!JlTTTTTITTTrTTTTTTTTTTlTTTTTTTTTTTfm•liiliiliiill!I""'' ''""''"""'"'''"'l'''''"''''•TTTTrnnnrnnnrn1nnnnn1nnnnnnn111nnnrnnTTTlTTTTTITTTnTT~-20
JAN FEB MAR APR MAJ JUN AUG SEP OKT NOV
1990
Inklinometer Lutning i varje nivå
Siffror anger djup markyta
Djupangivelserna refererar till ursprunglig markyta Mätarna på 1 och 2 m djup borttagna 1990 -01, 28
CJJ
ll) (0 OJ N
~
Mätstation 3
Porvattentryck P1 och P2
Porva t ten tryck Lilla Edet
Januari - Oktober 1990 Statens geotekniska inslilul~
581 93 LINKÖPING TeW!3-20 18 00
Mätning t.o.m 901031
2 0 0 ~ - - - - - --- ---c-200
Portryck station 3 Nr Nivå
AVSCHAKTNING VID P1 (2.0ml
180 I
AVSCHAKTMNG VID r212.,ml180 06 19 Pl 19 Pl 6 rn mu my
160
MÄT AVBROTT MÄTAV13ROTT MÄTAVBROTT160
05 P2 5 m
-r-r lT l n
14 P214 m
~ ~ ~-9 C
140
140
Djupangivelserna refererart i Il ursprung Iig markyta
120 120
Vi '.1ll 10JiJ l'.,lJ ,'IJII u(l<l'u!
0 , - --1----1-->
ro
'.Q 100
- ~ L -100
_ _JL
ll.J
80 80
YwU
60 60
o Por f'ör-c för-s t.ör~kning Punkt
[)(m)
o Por' rör·" r()r-~;tJwl<ninq
4 0
j ~ - ~ - - -40
Punkt:) rnönode1~ ePter·
tning. Punkt P2.
20 ro
co
tll0
llli!i\iiiiiiil!illill!illl!!llllilill!llt!HlHHTTTTITTT1TlTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTTT~TTl'~rmTTTTTTTTTTTTTTTTT1Tl'TITIT~TTlll!llliii jiiitli!i! illilll\!!li! il! l i ! ! l ! l i l i iii,11\I i HTTTrTTTTTtrTTTHTTTTTTTTTTTTTTTT1TTTTTTTTTHTTTTTTTTTITTTTTnnf-0
tllJAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP NOV
...i. w1990
Porva t ten tryck Lilla Edet
Januari- Oktober 1990 Statens geotekniska instilul~
581 93 LINKÖPING
Mätning t.o.m 901031
TeHl!3-20 18 00
200-,--- - - - ~ 2 0 0
Portryck station 4 Nr Nivå
180 180 05 P3 5 m u my
11 P3 11 m
1? P3 1?
m160 160
Djupangivelserna refererar ti 11 ursprunglig markyta
AVSCHAKTNING VID P3 I1.7m l
140 140
NÄTAVBROTT
i
120 ~ ___,.______,--- "'--'~---~-- _-11
---1Z11
:;a
ro100 100
0 I 'l );,) u(l<F-'o)
(,].
-,."
80 80
5 ·,--x,-·-''
~ ' - - - - __JL_
60 l~ ---
-'60
ID1'>✓ 1 I
40 ·'-40
21:) -·•-·---o f>r)1· Lr·\11;1, ,;L(1r'{,u1ing.
20~ 20
O<m>eFt:er
\ ~ - -
ov CIJOJ0
4,,,,,,,,,,,,,,1,,t,,TTTITTTrn1rr1rn1n111111rf!J1IJl!lff,l!IT1!!1llf1JT!lt!!!!!!ltl!l!!!l'llttt!l!!!!l!!!11!!f!!(!!!ll'''!!f!lffT1T!!t11T11TIHlTfHrllllTTrrnnrr11111nn11nrrrrrrnrnrnnrnrnrnnnnrrnnnnn1111nnr11tt,,n111••trt!!!!l!llrt!lll!H1111111lt!'!l"llf11JtlTTn!T111HT!rt1{=-0
(QJAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OI<T NOV
OJ w1990
N70
60 t MTRL 1 - . -- MTRL1
50
40
30
20
~~==;==;;)==~..--==-==========c==,~J~~rl
10
PIEz L F1Ke4=
v"H
J;L;:.1:>=711~ /=
Mo-.Jil.~~--=7,,. I
Mrnu0 li![Atfl3 ! - - - . , i , - - -
MTRL 4 MTRL 4
SKALA 1: 500
-50 -0 50 100
C (KPA) TILLVAXT REF.HÖJD F I (GRAD) DENSITET RU K0DEP KEY KI
STRÖMSVALLEN LILLA EDET
MTRL MTRL MTRL MTRL
1 2 3 4
0 .00 22.00 22.00 100.00
, 0.00 0.00 1. 00 0.00
0.00 0.00 7.00 0.00
40.00 30.00 30.00 0.00
17.00 16.00 16.00 20.00
0.00 0.00 0.00 0.00
5 5 5 0
0 3 3 0
0 0 0 0
SEKTION H 36.05 NATURLIG SLÄNT
OJ lll (0 lll
~
60 t MTRL 1 '--, --- - ---, MTRL 1
50
41
10
'20
10
0[!,r4 F -
PIEZ L lZO KPA ~ • · • ' 1
~ ,., C"'-
- - _LyY)
(
//
I
if)',r••
/,RL;---- __
....
l .•Jl'"~•rn• __,-e,,,=~~-==~---
C= - ~ - .
- - - - = - - = = = - - ~ - - -
--
-
··
--
----
..-
.--'=·-"i"''''
'--
•1· ' M I lil_:J MTflL ,1 IHRL5MTRL 5
SKALA 1: 500
-50 -0
---+-- 50
MTRL MTRL MTRL MTRL MTRL
1 2 3 4 5
C (KPA) 0.00 21. 00 21. 00 26.00 100.00
TILLVÄXT 0.00 0.00 1.00 0.00 0.00
REF. HÖJD 0.00 0.00 8.00 0.00 0.00
F I (GRAD) 40.00 30.00 30.00 30 00 0.00
DENSITET 17.00 16.00 16.00 16.00 20.00
RU KODEP 0. 00 5 0.00 5 0.00 5 0.00 5 0. 00 0
KEY 0 3 3 3 0
KI 0 0 0 0 0
STRÖMSVALLEN LILLA SEKTION H 36.26 NATURLIG SLÄNT
EDET
OJ
c.o
P.l P.l~
N
70
60 t MTRL 1 - - - + - - - ' ~ - - - , MTRL 1
50
40
30
S,T()Dr-YLLNl>-ll:i M-1 S'J>~b.St'€,N 20
~ - - - - , - ~- CC ;;-A_.--t ) 4 -n=- .. t S[Atfl'L
10 PIEZ L -:,:,~h
J L ~
~ - • ~ , V / /I
111 Kµo PI sz~.7,'; (~) = l~P = 4ll..
~•I'
O •~
/ / MTRL 30
l
B[il.NT3- - _ _ _ . - MTRL4
MTRL 4
SKALA 1:500
- - - · - - -- - 1 - - - ~ o - - -
-50 -o 100
C (KPA) TILLVÄXT REF.HÖJD F I (GRAD) DENSITET RU KODEP KEY KI
STRÖMSVALLEN LILLA EDET
MTRL 1 0.00 0.00 0.00 40.00 17.00 0.00 5 0 0 lJJ
SEKTION H 36.05
MTRL 2 22.00 0.00 0.00 30.00 16.00 0. 00 5 3 0 PJ
7.00 30.00 16.00 0. 00 5 3 0
c.o
MTRL 3 22.00 1.00
FÖRSTÄRKNINGSÅTGÄRDER:
PJMTRL 4 100.00 0.00 0.00 0.00 20.00 0.00 0 0 0
MOTFYLLNING OCH AVSCHAKTNING
0,70
\•\SD
\
'\
\\
Il t MTRL 1 , - - - ~ ( - - - ~ ~ - - - ~ MTRL1
51
\
40
'30
A'\J Sl+wcn-H ~-
20
STDDf'YLt..WN&i
Ä.V SPP.Af-./1:, $11::N
----~--~===~======9~i~~rl
10
~(,.1.5" /
PIEZ L
b
KPI (LV'I) =i:_ J2":1!.t'A-3 ~::::::s::;::- . . --~ / / I
MTRL3..-:::::
~
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __) MTRL5I
MTRL40 li3[~NT4
.,,.._---=----"-4
MTRL 5
L - - - -
SKALA 1:500
-0 50 100
-50
C (KPA) TILLVÄXT REF.HÖJD FI (GRAD) DENSITET RU KODEP KEY KI
STRÖMSVALLEN LILLA EDET
MTRL 1 0.00 0.00 0.00 40.00 17.00 0.00 5 0 0
SEKTION H 36.26
OJMTRL 2 21. 00 0.00 0.00 30.00 16.00 0.00 5 3 0
MTAL 3 21. 00 1. 20 8.00 30.00 16.00 0.00 5 3 0
FÖRSTÄRKNINGSÅTGÄRDER:
(QP.>30.00 16.00 0.00 5 3
MTRL 4 27.00 0.00 0.00 P.>
0.00 0.00 0.00 20.00 0.00 0 0
0
0
MOTFYLLNING OCH AVSCHAKTNING
MTAL 5 100.00 0,