Examensarbete
Socionomprogrammet
Skolkuratorers perspektiv på ungdomars psykiska hälsa relaterat till sociala medier
School counselors’ perspectives on adolescent mental health in relation to social media
Författare: Thea Emilsson Forss & Julia Järnkrok Handledare: Susanne Gustafsson
Examinator: Ulla Beijer Ämne: Socialt arbete
Kurs: Examensarbete för socionomexamen, 15 hp Kurskod: GSA2AF
Examinationsdatum: 2021-03-26
Vid Högskolan Dalarna finns möjlighet att publicera examensarbetet i fulltext i DiVA. Publiceringen sker open access, vilket innebär att arbetet blir fritt tillgängligt att läsa och ladda ned på nätet. Därmed ökar spridningen och synligheten av examensarbetet.
Open access är på väg att bli norm för att sprida vetenskaplig information på nätet. Högskolan Dalarna rekommenderar såväl forskare som studenter att publicera sina arbeten open access.
Jag/vi medger publicering i fulltext (fritt tillgänglig på nätet, open access):
Ja ☒ Nej ☐
Högskolan Dalarna – SE-791 88 Falun – Tel 023-77 80 00
Sammanfattning
Det finns en oro att sociala medier kan vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar, samtidigt visar forskning att sociala medier medför positiva följder. Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Resultatet visar att sociala medier medför negativa konsekvenser för ungdomars psykiska hälsa genom att ungdomar alltid är anträffbara och det är en arena för utanförskap och jämförelse. Sociala medier medför även positiva följder då det kan vara en plats för identitetsskapande och samvaro. Skolkuratorer hanterar detta genom att reflektera och synliggöra detta i arbetet. Slutsatsen tyder på att fler studier behövs inom området.
Nyckelord: psykisk hälsa, psykisk ohälsa, sociala medier, skolkurator, ungdom
Abstract
There is a concern that social media may be a contributing factor to increase mental health issues among adolescents, while research also shows that social media has positive
consequences. The aim is to investigate school counselors’ experiences of the impact of social media on adolescent mental health, also addressing how they deal with this in the workplace.
Seven semi-structured interviews were conducted with school counselors working at lower and upper secondary schools in Sweden. The results indicate social media as having negative consequences for adolescent mental health due to the fact that adolescents are constantly available, social media being a space for exclusion and comparison. Social media also contains positive factors as it can be a place for identity building and inclusion. School counselors deal with this by reflecting and turning a spotlight on this in their work. In conclusion, indications are that more studies are required within the field.
Key words: mental health, mental ill-health, social media, school counselor, adolescent
Förord
Uppsatsprocessen har varit rolig och framför allt oerhört lärorik. Trots perioder av stress och hårt arbete har vi lärt oss oerhört mycket och fått ett ökat intresse för skolkuratorers arbete. Ett gott samarbete mellan oss uppsatsförfattare, där vi båda bidragit med kropp och själ, har möjliggjort att uppsatsen uppnått en nivå som vi är stolta över.
Vi vill tacka alla informanter som tagit sig tid att delta i uppsatsen, trots den rådande pandemin och höga arbetsbelastning. Utan er medverkan hade denna uppsats inte varit möjlig.
Vi är tacksamma för alla intressanta samtal och inblicken vi har fått i arbetet som skolkurator.
Detta har för oss båda väckt ett ännu större intresse att i framtiden arbeta med ungdomars psykiska hälsa.
Stort tack till handledare Susanne Gustafsson som stöttat och hjälpt oss under hela processen. Tack för din noggrannhet och ditt engagemang som lett oss till den kvalitet som vi hade som mål att nå.
Vi vill även uttrycka vår största tacksamhet till våra nära och kära som varit förstående och stöttande under uppsatsprocessen, samt hjälpt till med korrekturläsning av uppsatsen. Vi är även otroligt tacksamma för ert stöd under vår resa till socionomexamen.
Stort tack
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar ... 2
2. Centrala begrepp ... 3
2.1 Sociala medier ... 3
2.2 Psykisk hälsa och ohälsa ... 3
2.3 Skolkurator ... 3
3. Tidigare forskning ... 4
3.1 Psykisk ohälsa hos ungdomar och dess konsekvenser i skolan ... 4
3.2 Negativa aspekter av sociala medier ... 5
3.3 Positiva aspekter av sociala medier ... 6
3.4 Skolkuratorers strategier i arbetet ... 7
3.5 Sammanfattning av tidigare forskning ... 8
4. Teoretisk tolkningsram ... 9
4.1 Ungdomskultur ... 9
4.2 Dramaturgiska teorin ... 10
5. Metod ... 13
5.1 Uppsatsens design ... 13
5.2 Population och urval ... 13
5.3 Datainsamlingsmetod ... 13
5.4 Databearbetning och analys ... 14
5.5 Tillförlitlighet ... 15
5.6 Metodologisk diskussion ... 16
6. Etiska överväganden ... 18
7. Resultat ... 20
7.1. Att alltid vara anträffbar ... 20
7.1.1 Rädslan att missa något ... 20
7.1.2 Stress som påföljd ... 21
7.2 En arena för utanförskap och jämförelse ... 22
7.2.1 Bekräftelsesökande ... 23
7.2.2 Fasaden på nätet ... 24
7.2.3 Exkludering och kränkningar ... 25
7.2.4 Information sprids snabbt ... 25
7.3 En plats för identitetsskapande och samvaro ... 26
7.3.1 Växa socialt och skapande av självbild ... 26
7.3.2 En plats för välbefinnande ... 28
7.4 Reflektera och synliggöra som arbetssätt ... 29
7.4.1 Kartläggning ... 29
7.4.2 Förebyggande arbete ... 30
7.4.3 Sociala medier – ett verktyg i arbetet ... 31
8. Diskussion ... 32
8.1 Hur skolkuratorer beskriver negativa konsekvenser av ungdomars sociala medieanvändning ... 32
8.2 Hur skolkuratorer beskriver positiva följder av ungdomars sociala medieanvändning ... 33
8.3 Strategier skolkuratorer använder i arbetet angående sociala mediers påverkan på ungdomars psykiska hälsa. ... 35
8.4 Implikationer för praktiken ... 36
9. Slutsatser ... 37
Referenser ... 38
Bilagor ... 42
Bilaga 1 – Informationsbrev ... 42
Bilaga 2 – Intervjuguide ... 44
Bilaga 3 - Etisk egengranskning ... 46
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Psykisk ohälsa hos ungdomar är ett globalt folkhälsoproblem då 10–20 procent av världens ungdomar lider av psykisk ohälsa (World Health Organization, 2020). Globalt sett har det skett en betydande ökning av psykiska problem som depression och självmord i synnerhet bland unga, då självmordsstatistiken bland ungdomar i åldrarna 10–24 år har ökat med 56 procent från år 2007 till 2017 (Nesi, 2020). Forskning visar att psykisk ohälsa bland ungdomar i västerländska länder är ett ökande problem (Tollefsen, 2019). Psykisk ohälsa bland barn och unga har även ökat i Sverige. Andelen unga som uppger att de har
psykosomatiska symtom har fördubblats sedan 1980-talet och nästan hälften av alla 15- åringar har dessa besvär (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Det finns en oro för att sociala medier kan vara en orsak till ökningen av den psykiska ohälsan hos ungdomar (Nesi, 2020).
Enligt Statens medieråd (2017) har användningen av sociala medier ökat bland ungdomar, nivåerna är så pass höga att de inte kan bli mycket högre. Nesi (2020) menar att det teknologiska fältet snabbt har utvecklats under de senaste åren. Sociala medier spelar en central roll i livet för unga, då nästan alla ungdomar i åldrarna 13–17 år använder någon form av social media.
Ungdomar är enligt Nesi (2020) under deras utveckling i tonåren, särskilt mottagliga för den nya teknikens risker och möjligheter. Detta då hjärnan under tonåren utvecklas i snabb takt vilket betyder att den är extra känslig för social information, sociala belöningar och bekymmer över att bli värderad av andra i samma ålder. Sociala medier medför dock även möjligheter som exempelvis att ha relationer med vänner, utforskandet av den egna identiteten och bli självständig från ens föräldrar vilket är viktiga delar av tonåren (Nesi, 2020). Dunkels (2015) menar att sociala medier är en arena som kan utvidga det sociala livet och bli till ett verktyg som främjar självständighet. Nätet utgör även en plats för vila och flykt från problem.
Enligt Nesi (2020) gör sociala medier dessa delar mer komplexa då kompisar alltid är
tillgängliga. Personlig information är offentlig och permanent och det finns även vikt av att få mycket respons från kompisar i form av “visningar” och “gilla-markeringar”.
Utbredningen av sociala medieanvändningen i ungdomars liv och dess påverkan på den
psykiska hälsan får konsekvenser för socialt arbete. Akademikerförbundet SSR (2016) visar
exempel på att sociala medier har ökat arbetsbelastningen för skolkuratorer, under de senaste
åren. Det saknas riktlinjer för hur skolkuratorer ska hantera de nya problemsituationerna som
2
sociala medier skapar, hävdar Akademikerförbundet SSR. Enligt en undersökning av Akademikerförbundet SSR med skolkuratorer upplever hälften av de tillfrågade att de ser ökade problem kopplade till sociala medier. Sex av tio skolkuratorer upplever att sociala medier har orsakat en ökad arbetsbelastning. En av fem skolkuratorer uppger att de tillbringar mellan två och åtta timmar i veckan med att hjälpa elever som blivit utsatta för kränkningar på nätet (Akademikerförbundet SSR, 2016).
Socialt arbete påverkas av den ökade psykiska ohälsan. Skolkuratorer är överbelastade i arbetet och oron för att sociala medier kan vara en orsak till detta är ett faktum. Positiva aspekter av ungdomars sociala medieanvändning belyses också i tidigare forskning, om än mer sparsamt förekommande. Historiskt sett är sociala medier ett nytt växande fenomen som med största sannolikhet inte kommer att försvinna. Det saknas forskning som undersöker hur skolkuratorer beskriver både positiva och negativa aspekter av sociala mediers påverkan på ungdomar samt deras arbete med detta. På så sätt finns en kunskapslucka där denna studie förhoppningsvis kan bidra med ökad kunskap angående hur skolkuratorer kan bemöta fenomenet sociala medier i sitt arbete med ungdomar.
1.2 Syfte
Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet.
1.3 Frågeställningar
• Hur beskriver skolkuratorer negativa konsekvenser av ungdomars psykiska hälsa som sociala medier medför?
• Hur beskriver skolkuratorer positiva följder av ungdomars psykiska hälsa som sociala medier medför?
• Vilka strategier använder skolkuratorer i arbetet angående hur sociala medier påverkar
den psykiska hälsan hos ungdomar?
3
2. Centrala begrepp
2.1 Sociala medier
Sociala medier innefattar en kombination av socialt samspel, teknologi och innehåll som skapas av användarna själva. Enligt Nilsson & Waldemarson (2016) är sociala medier ett internet och mobilbaserat redskap som möjliggör för användare att samspela med varandra och dela idéer, tankar och känslor över nätet. Enligt Nesi (2020) är sociala medier definierad som ett digitalt verktyg eller applikation, som låter användare interagera socialt och är inte densamma som traditionell media som exempelvis TV, då användare på sociala medier både kan konsumera och skapa innehåll.
2.2 Psykisk hälsa och ohälsa
Psykisk hälsa omfattar god psykisk hälsa, välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Den psykiska hälsan är grunden för vår hälsa, vår funktionsförmåga och vårt välbefinnande och handlar om hur vi mår och trivs med livet, men också om förmågan att klara av livets upp- och nedgångar. Psykisk hälsa är ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, arbeta produktivt och bidra till samhället samt klara av vanliga påfrestningar (Folkhälsomyndigheten, 2020b). Enligt Socialstyrelsen (2016) är psykisk ohälsa ett sammanfattande begrepp som inkluderar mindre allvarliga psykiska problem samt mer allvarliga symtom som uppfyller kriterier för psykiatrisk diagnos.
2.3 Skolkurator
Skolkurator är den vanligaste benämningen på socialarbetaren som arbetar i skolan.
Skolkuratorns uppgift är att hjälpa eleven med sociala och personliga problem i
skolsituationen, vilket även inkluderar hemsituationen. I arbetet sker ofta samarbete med
skolpsykolog, skolsköterska, lärare, elevassistent samt elevernas föräldrar. Socialt arbete i
skolan innebär även förebyggande arbete (Morén, 2010).
4
3. Tidigare forskning
3.1 Psykisk ohälsa hos ungdomar och dess konsekvenser i skolan
Den psykiska ohälsan hos ungdomar har ökat kraftigt i västerländska länder de senaste decennierna. Bland norska ungdomar söker 10–38 procent vård för sina psykiska problem (Tollefsen, 2019). Besvär av oro och ångest bland ungdomar i åldrarna 16–24 år har
tredubblats i Sverige sedan början av 1990-talet och stressen hos 13 åringar har ökat kraftigt (Skolinspektionen, 2015). Socialdepartementet (2018) uppger att allt fler barn och ungdomar har psykiska besvär såsom oro, ångest eller sömnsvårigheter och detta ökar riskerna för självmordsförsök, skador, olyckor samt senare psykisk sjukdom.
Ökningen av diagnostisering av psykisk ohälsa hos unga har resulterat i att
förskrivningar av läkemedel mot ångest och depression har ökat i åldersgruppen 15–24 år (Socialdepartementet, 2018). Den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa är självmord eller självmordsförsök. Antal sjukhusinläggningar på psykiatrisk slutenvård och självmord har ökat bland ungdomar i åldrarna 15–24 år mellan åren 1992 och 2012 (Skolinspektionen, 2015).
Ökningen av den psykiska ohälsan indikerar att skolelever inte har getts rätt
förutsättningar för att kunna bemöta de psykiska påfrestningar som skolan och livet i övrigt medför. Det är viktigt att ge elever kunskap om psykisk hälsa och ge stöd till elever för att uppnå ökad självkänsla i skolan, för att de ska få rätt förutsättningar. Psykisk ohälsa hos elever kan leda till att de misslyckas i skolan och kan i längden ge en ökad risk för utsatthet då det kan ge svårigheter på arbetsmarknaden och i sociala relationer (Skolinspektionen, 2015).
Det finns ett samband mellan tidiga självrapporterade psykiska besvär och försämrade möjligheter att etablera sig i samhället, bilda familj eller komma in på arbetsmarknaden och nå egen försörjning (Socialdepartementet, 2018). Följderna av detta resulterar i ökade kostnader för samhället i form av psykosocial vård (Skolinspektionen, 2015).
Skolan är den plats som främst får hjälpa barn och unga med problematik kring psykisk ohälsa och det är då skolans socialarbetare som arbetar med dessa ungdomar. Socialarbetaren på skolan har en mer komplex arbetssituation än yrkesutövare inom öppenvården då
socialarbetare på skolan måste arbeta på olika systemnivåer som har olika synsätt på vem som
är klienten. Skolans socialarbetare arbetar med barnet i fokus, men även med familjen, skolan
och samhället i deras dagliga arbete med elever (McManama, 2011).
5
3.2 Negativa aspekter av sociala medier
Sociala medier är en stor del av ungdomars liv då det dagliga mobilanvändandet hos äldre ungdomar har varit över 95 procent de senaste åren. Främst bland yngre ungdomar har det dagliga mobilanvändandet ökat i hög grad (Statens medieråd, 2017). Detta medför enligt O´Reilly et al. (2018) möjliga fördelar och risker för ungdomars psykiska hälsa. Sociala medier kan direkt orsaka depression och självmordstankar. Sociala medier är
beroendeframkallande och utsätter människor för beteenden som exempelvis nätmobbning, vilket påverkar användarens emotionella välbefinnande negativt. Sociala medier kan även orsaka sömnproblem, stress och låg självkänsla. Vuxna klandrar ofta teknologin för dess oönskade effekter, att skulden läggs på sociala medier och inte på användaren av dessa medier (O’Reilly et al., 2018).
Statens medieråd (2017) uppger att allt fler ungdomar anser att de spenderar för mycket tid vid mobilen och sociala medier. Ungdomar använder sociala medier sex timmar eller mer varje dag. Andelen barn och unga som använder internet mer än tre timmar per dag fortsätter att öka vilket visar att det som var ovanligt för ett decennium sedan är det nya genomsnittet (Statens medieråd, 2017). Skärmtid precis innan läggdags har enligt forskning en negativ påverkan på sömnen, då sovtiden förkortas, sömnkvaliteten försämras och man blir tröttare under dagen. Många ungdomar använder mobilen precis innan de ska somna och får en avbruten sömn då de vaknar minst en gång per natt för att kolla mobilen (Nesi, 2020).
Ungdomar behöver genom dialog uppmuntras att ta ansvar för sitt beteende på sociala medier och inte se användandet som någonting utanför deras kontroll (O´Reilly et al., 2018).
Desto mindre tid som ungdomar spenderar på sociala medier desto lägre är risken att de jämför sitt utseende med andra ungdomar. Mindre tid på sociala medier sammankopplas med en bättre hälsa hos ungdomar, både när det gäller depressiva symtom, hur de ser på livet och på sitt utseende. När unga spenderar mycket tid på sociala medier gör det att de får se mer redigerade, glamorösa och noggrant utvalda bilder av andra. Detta gör att de medvetet eller omedvetet jämför sig själva med detta och värderar sitt utseende utifrån det. Dessa
jämförelser leder sedan till en sämre psykisk hälsa (Fardouly et al., 2018).
Sociala jämförelser, självbild, status och relationer har stor betydelse inom sociala
medier och blir en viktig del i kommunikationen på nätet, där man vill visa upp sig och få
bekräftelse (Nilsson & Waldemarson, 2016). Det finns en risk med social jämförelse på
sociala medier då användare ständigt blir exponerade av positivt förvrängda inlägg och bilder
av andra. Ungdomar kan då göra negativa jämförelser med detta och nedvärdera deras egna
6
förmågor, prestationer eller utseende. Högre nivåer av sociala jämförelser leder till depressiva symtom för ungdomar och även en högre risk för ätstörningar och kroppskomplex. Inflytandet från andra kan bli mer utbrett på nätet, då det finns en tillgång till andras potentiella riskfyllda innehåll. Ungdomar som är utsatta för riskfyllt innehåll som exempelvis alkohol och annan substansanvändning har en större risk att börja utöva dessa beteenden själva. Även innehåll som har inslag av självskadebeteende och självmord är en potentiell risk för ungdomar som är sårbara (Nesi, 2020).
Nilsson och Waldemarson (2016) uppger att sociala medier gör det möjligt att få kontakter över hela världen och man behöver inte tillkännage vem man är, användaren kan exempelvis ljuga om sin ålder eller kön. Sociala medier försvårar dock den icke verbala kommunikationen som exempelvis avsikten bakom ett budskap. Detta gör att det är svårare att uppfatta signaler och bidrar till att användaren lättare kan ignorera mottagarens tänkbara känsloreaktioner på budskapet. Distansen gör att användaren avskärmar sig från
kommunikationssituationen och tillåter därmed sig själv att vara negativ eller komma med aggressiva uttryck. Nätmobbning, som innefattar trakasserier, hot och mobbning på nätet, är därför en inte alltför ovanlig företeelse på sociala medier. Nilsson och Waldemarson lyfter att omkring tio procent av samtliga elever i Sverige har varit utsatta för nätmobbning. Ungdomar som varit utsatta för nätmobbning reagerar ofta väldigt starkt med reaktioner som ilska, oro, skam och nedstämdhet. Anonymiteten på sociala medier är en stor orsak till detta, då det inte går att försvara sig när användaren inte vet vem den andra personen är. Detta förstärker även upplevelsen av utsatthet och maktlöshet. Att inte veta vilka och hur många som har sett en kränkande bild eller text kan upplevas som mycket obehagligt (Nilsson & Waldemarson, 2016). Erfarenheter av nätmobbning har ett samband med högre nivåer av
självmordstendenser, självskadebeteende och internaliserande och externaliserande problem.
Social exklusion och konflikter eller drama över nätet är också en risk för ungdomar (Nesi, 2020).
3.3 Positiva aspekter av sociala medier
Enligt Statens medieråd (2019) kommunicerar, konsumerar och producerar ungdomar
innehåll på sociala medier dagligen. En stor del av ungas internetkommunikation sker på
sociala medier genom bilder som publiceras. Bilderna kan användas istället för text för att
berätta något och blir socialt betydelsefulla genom att de kommenteras av den som lägger upp
dem och av de som ser dem. På sociala medier kan användare låtsas vara någon annan eller
7
välja att förstärka de egenskaper som bygger status i vänkretsen online. Att gilla en bild på Instagram innebär enligt Statens medieråd mer än att visa att bilden är omtyckt, utan det markerar vänskap och kontakt. Detta gör att det är viktigt att betrakta livet på nätet som någonting åtskilt från verkligheten. Sociala medier ger användaren även möjligheten att bygga en bild av sig själv, sin identitet. Man kan genom sociala medier visa ett engagemang i
samhällsfrågor och man kan även visa upp status genom att visa att man umgås med ”rätt”
människor. Sociala medier ger möjligheten att göra sin röst hörd och ta del av andras åsikter, genom att exempelvis starta demonstrationer eller namninsamlingar (Statens medieråd, 2019).
Nesi (2020) uppger att sociala medier skapar möjligheter för ungdomars psykiska hälsa.
Fördelarna med sociala medier kan vara underhållningsmöjligheterna, att kunna uttrycka sig kreativt och att utforska sin identitet. En av de tydligaste fördelarna med sociala
medieanvändande är möjligheten till att utveckla sitt sociala kontaktnät och hålla en daglig kontakt med vänner. Statens medieråd (2019) lyfter att sociala medier, som Facebook, Twitter eller Instagram, ger användarna möjlighet att bygga nya och fördjupa sociala relationer då sociala medier bygger på att deltagarna själva skapar innehåll och underhåller sina sociala nätverk. Tonåringar uppger ofta enligt Nesi (2020) att möjligheten att hålla kontakten med vänner och familj är den viktigaste positiva aspekten av sociala medier. Möjligheten att skapa nya kontakter via nätet är speciellt bra för ungdomar som kanske inte har tillgång till
kommunikation med kompisar på annat sätt, hävdar Nesi.
På sociala medier finns det möjlighet till ett socialt stöd från andra användare som kan skapa en skyddande roll för ungdomar med psykisk ohälsa, som lider av exempelvis
självmordstendenser och depression. Det finns även sociala medier som har funktioner som kan identifiera posttraumatisk stress, psykisk ohälsa och självmordstendenser. Sociala medier har även en positiv effekt då det kan öka medvetenheten om psykisk hälsa och det ger även en möjlighet att nå ut till en population som kan vara svår att annars nå ut till (Nesi, 2020).
3.4 Skolkuratorers strategier i arbetet
Sociala medier spelar en allt större roll i barns och ungdomars konflikter och relationer och det saknas metoder för hur man ska arbeta med dessa frågor (Akademikerförbundet SSR, 2016). Många skolkuratorer ser problem kopplade till sociala medier som en orsak till elevers ökade problematik samt en ökad arbetsbelastning. Enligt en studie genomförd av
Akademikerförbundet SSR (2019) framgår det att 34 procent av skolkuratorer arbetar med
förebyggande och hälsofrämjande insatser relaterat till sociala medier.
8
Skolkuratorer inom socialt arbete använder även sociala medier själva som ett verktyg för att uppdatera sig om elevernas aktiviteter på nätet och det kan även underlätta arbetet med hemmasittare. Det kan dock uppkomma svårigheter gällande chattar och sekretess, vad skolkuratorer får dela på sin egen sida och hur snabbt de måste svara på meddelanden. Att bli kontaktad av elever, föräldrar och skolpersonal utanför sin arbetstid kan även det leda till ökad stress. Det finns en efterfrågan av stöd och riktlinjer kring sociala medier och ökad kunskap och medvetenhet om hur barn och ungdomar använder sociala medier
(Akademikerförbundet SSR, 2016).
3.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning, nationell och internationell, att den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar och det finns enligt forskning en oro om att problematiken bottnar i ungdomars sätt att använda och förhålla sig till sociala medier och att det är en orsak till denna ökning. Den psykiska ohälsan hos unga medför stora konsekvenser för ungdomars framtidsmöjligheter att etablera sig i samhället. Forskning visar att sociala medier är en bidragande faktor till den ökade arbetsbelastningen för skolkuratorer och det saknas tydliga riktlinjer för hur skolkuratorer ska hantera detta fenomen i arbetet. Sociala medier för med sig risker som bland annat depression, sömnbrist, nätmobbning, självmordstankar och ett
överdrivet användande där bekräftelsesökande och jämförelse med jämnåriga är ett faktum.
Det finns dock forskning som visar på sociala mediers positiva påverkan på ungdomar, då internet kan utgöra ett frirum för ungdomen att uttrycka åsikter, hitta sin identitet och ett socialt liv. Sociala medier kan även vara ett verktyg för skolkuratorer och kan underlätta arbetet med hemmasittare (Akademikerförbundet SSR, 2016; Akademikerförbundet SSR, 2019; Fardouly et al., 2018; McManama, 2011; Nesi, 2020; Nilsson & Waldemarson, 2016;
O’Reilly et al., 2018; Skolinspektionen, 2015; Socialdepartementet, 2018; Statens medieråd,
2017; Statens medieråd, 2019; Tollefsen, 2019). Utifrån att det finns tidigare forskning som
visar på att sociala medier för med sig positiva och negativa följder på ungdomars psykiska
hälsa samt att fenomenet är en del av skolkuratorers arbete så motiveras därmed uppsatsens
genomförande.
9
4. Teoretisk tolkningsram
4.1 Ungdomskultur
Ungdomskultur är under ständig förändring, man pratar idag om att vi lever i ett nytt slags samhälle där nya medier och mönster präglar ungdomars liv vilket gör att identiteter formas på nya sätt (Lindgren, 2015). Ungdomar idag är enligt Dunkels (2015) uppväxta i en värld där internet redan har en betydelsefull del i livet och det finns en stor skillnad mellan dagens ungdomar som har vuxit upp med den nya tekniken och den äldre generationen som har påbörjat användandet av sociala medier först i vuxen ålder. Begreppen “nätets infödda” och
“nätets invandrare” används av Dunkels för att beskriva skillnaderna i förhållningssätt till internet mellan generationer.
Det finns enligt Dunkels (2015) anledning att anta att internet har bidragit till att skapa stora fördelar för ungdomar då det stora intresset kan tolkas som ett tecken på att det berikar ungdomarnas liv. Internet kan ses som en arena för att utvidga det sociala livet, för att lära sig på egen hand och för att bli självständig. Detta bekräftas i tidigare forskning, då sociala medier ger användare möjligheten att utvidga sitt sociala kontaktnät och bygga nya och fördjupade sociala relationer (Nesi, 2020; Statens medieråd, 2019). Kommunikation och underhållning är enligt Dunkels (2015) de viktigaste aktiviteterna på nätet, men även
skolarbete och lärande utanför utbildningssystemet. Internet är mer än en arena för att motta och sända information, utan det centrala är interaktionen mellan människor. Det är enligt Dunkels viktigt att vuxna som intresserar sig för ungas nätanvändning verkligen känner till hur den ser ut ur användarnas egna perspektiv. Det finns vinster i att överbrygga det kunskapsglapp som finns mellan och inom generationerna. Ett kunskapsutbyte mellan
generationerna skulle kunna leda till att överdrivna framtidsutsikter om unga och internet och mediepaniker minskar (Dunkels, 2015).
Fornäs (1994) belyser att ungdomar ofta ses som en fara för framtiden med dess
medieanvändande, men att problemet med ungdomar och medier kan grunda sig i större och
mer komplicerade sociala mekanismer. Idag finns det enligt Dunkels (2015) inte någon
anledning att tala om nätet och det fysiska rummet som två separata världar som man gjorde
för tjugo eller trettio år sedan. Norden är idag det internettätaste geografiska området i världen
och nätet har domesticerats och tagit del i vardagslivet på ett sätt som inte har varit möjligt
förr. En orsak till detta är att internet finns i mobila enheter som gör användarna ständigt
uppkopplade vilket påverkar hur och vad vi använder nätet till. Orsakerna till överdriven eller
10
problematisk användning av nätet, som exempelvis när all tid går åt till att spela, går ofta att söka utanför nätet. Nätet kan på så sätt vara en plats för vila och flykt från problem och lösningarna måste fokuseras på att söka orsakerna till flykten istället för att fokusera på att nätet skulle vara problemet (Dunkels, 2015).
Sveningsson (2015) uppger att i identitetsarbetet hos ungdomar är relationen till jämnåriga extremt viktig, då ungdomar använder varandra för att testa vilka beteenden och egenskaper som är accepterade i gruppen och vilka som inte är det. Enligt Sveningsson utforskar och utarbetar ungdomar sin identitet tillsammans i dialog med medierna och
varandra. Vad Sveningsson avser med så kallade “frirum” betonas som viktigt för ungdomars identitetsarbete. Det vill säga en plats fri från vuxnas övervakande blickar för att detta
identitetsarbete kan ske och på senare år har internet setts som en säker hamn för ungdomar i deras identitetsarbete. På internet kan användare testa olika roller och identiteter i tryggheten hemma i sitt rum samtidigt som mediet förser dem med en publik som ungdomen kan spegla sig i. Internet låter ungdomar uttrycka åsikter om perspektiv som skulle vara tabu på andra arenor, om exempelvis femininitet. Författaren beskriver nätet som en plats för att bryta med genusstereotyper och göra användarna uppmärksamma på att mycket av det som vi ser som
“kvinnligt” och “manligt” inte är medfött utan konstruerat av samhället (Sveningsson, 2015).
Sammanfattningsvis belyser ungdomskultur ungdomars synvinkel på användningen av sociala medier, en syn som kan skilja sig mellan generationer. Nätets invandrare har en kritisk syn på vad sociala medier medför och nätets infödda använder i många fall nätet som ett sätt att utveckla sin identitet, sina sociala kontakter och i bästa fall kan nätet bli ett frirum för vila och uttryckandet av åsikter. Ungdomskultur lyfter även att det inte är sociala medier som fenomen som är orsaken till ungdomars psykiska ohälsa, utan att det är andra orsaker till den psykiska ohälsan och att nätet snarare är ett verktyg för dem (Dunkels, 2015; Lindgren, 2015;
Sveningsson, 2015). Uppsatsens genomförande avser att undersöka både negativa och positiva aspekter som skolkuratorer ser av ungdomars sociala medieanvändande och därmed blir ungdomskultur otillräcklig och behöver kombineras med den dramaturgiska teorin.
4.2 Dramaturgiska teorin
Goffman (2020) använder teaterföreställning som metafor för att beskriva hur människor
försöker kontrollera de intryck som görs på medmänniskor. Goffman menar att vi alla spelar
teater och förmedlar en roll inför publik och upprätthåller en fasad då vi försöker styra
informationen vi överför. Fasaden är den del av individens framträdande som medvetet eller
11
omedvetet förändras för att passa in på de som sitter i publiken. Individen kan genom intrycksstyrning styra intrycken hen gör på andra.
Goffman (2020) använder begrepp såsom bakre och främre regionen, fasad,
framträdande, intrycksstyrning och rekvisita. Goffman använder begreppet regioner för att förklara hur våra framträdanden påverkas och styrs beroende på vilken situation som vi befinner oss i samt vilka framträdandet riktar sig till. Främre regionen är där individen är sedd och hörd som exempelvis på teaterns scen där man följer de normer som finns. Den bakre regionen är bakom kulisserna där man inte ses av publiken och där man har en avslappnad frizon att återhämta sig och förbereda sig inför nästa framträdande. I den främre regionen visar individen alltså alltid ett kontrollerat och idealiserat intryck av sig själv och spelar en roll, medan den bakre regionen är en avskild plats där individen kan gå ur sin roll och ta av sig masken. Masken som Goffman beskriver är enligt Persson (2012) en slags fasad som människor upprätthåller i form av olika masker i olika situationer, där alla människor har olika masker och väljer vilka de vill sätta på sig vid respektive tillfälle.
Med sociala medier blir gränsen mellan den främre och bakre regionen inte lika konkret då man visar upp privata saker såsom förlossning, middagar eller från festliga tillställningar (Goffman, 2020). Persson (2012) beskriver att sociala medieanvändare offentliggör sitt privatliv och delar väldigt privata saker via dessa medier, som exempelvis tankar om självmord. Delar från den bakre regionen av en individs liv är också det som ger mest uppmärksamhet och detta medför risker för ungdomar. Användare vet att de är ansvariga för innehållet som läggs ut men de är inte medvetna om riskerna för missbruk av informationen.
Möjligheten att vara anonym gör att det är enklare att dela med sig av mycket svåra upplevelser och få bekräftelse som man inte får i sin vardag. Överdelningen av privat information gör också så att myndigheter försöker övervaka personer då informationen på nätet kan säga något om personen som lägger ut den. När ”fel” information från den bakre regionen offentliggörs så kan det leda till exempelvis svårigheter i arbetslivet då arbetsgivare kan ta del av innehållet (Persson, 2012).
Sammanfattningsvis passar den dramaturgiska teorin i uppsatsen då den får sociala
medier att framstå som en teaterscen där användaren framträder och kan styra informationen
som ges ut och vad som ska visas. Det går genom sociala medier att visa sitt privatliv för
allmänheten, vilket som sagt gör att gränsen mellan den främre och bakre regionen gradvis
suddas ut i kanterna. Sociala medier medför att användare visar upp delar från den bakre
regionen i den främre regionen, det blir ungefär som att en person skulle visa upp sin
12
förlossning på teaterscenen. Individen kan på sociala medier visa upp en förskönad sida av sig själv som kan leda till jämförelse och bekräftelsesökande, vilket är vanligt bland ungdomar på sociala medier. Detta bekräftas också i tidigare forskning (Fardouly et al., 2018; Nesi, 2020;
Nilsson & Waldemarson, 2016). Bekräftelsesökande kan göra att användare delar med sig för mycket av den bakre regionen än vad individen skulle göra i ett liv utan nätet och detta kan ge konsekvenser. Goffmans dramaturgiska teori har en tydlig koppling till uppsatsen då
användare spelar en roll på sociala medier och kan upprätthålla en fasad där brister döljs, bra sidor framhävs och skillnaden mellan den bakre och främre regionen tänjs.
Att ungdomskultur kombineras med Goffmans dramaturgiska teori handlar om att
uppsatsförfattarna upplever att den kritiska synvinkeln delvis saknas i resonemanget om
ungdomskultur. Ungdomskultur lyfter att sociala medier är en positiv plats för individen att
utveckla det sociala livet, att bli självständig och skapa sig en identitet, men de negativa
aspekterna lyfts inte. Dramaturgiska teorin kan då komplettera denna brist, då den tar upp de
negativa följderna av att visa upp sitt privatliv och upprätthålla en fasad.
13
5. Metod
5.1 Uppsatsens design
Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Kvalitativ forskning fokuserar enligt Bryman (2018) mer på ord och beskrivningar än på siffror och kvantifiering vid insamling och analys av data. Den kvalitativa ansatsen rymmer en kunskapsteoretisk ståndpunkt, vilket innebär att vikten ligger på att förstå den sociala verkligheten underbyggt av hur deltagare i en speciell miljö tolkar verkligheten. Genom kvalitativ design möjliggörs en djupare insikt och förståelse i hur skolkuratorer upplever att sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa.
5.2 Population och urval
Urvalsstrategin för uppsatsen är målstyrt urval. Målstyrt urval är när urvalet görs utifrån forskningens mål och informanterna väljs ut efter kriterier (Bryman, 2018). Urvalsstrategin valdes för att få informanter som är relevanta utifrån forskningsfrågorna. Urvalskriterierna i uppsatsen var att informanterna skulle arbeta som skolkuratorer på ett gymnasium eller högstadieskola i Sverige, detta valdes för att de arbetar med elever i den ålderskategori som var relevant för uppsatsen. Informanterna skulle dessutom ha minst fem års erfarenhet för att försäkra att gruppen besitter erfarenheter av de situationer och sammanhang som uppsatsen undersöker.
Informanter från städer i hela Sverige kontaktades via mejl som innefattade information om uppsatsen i form av ett informationsbrev, se bilaga 1. För att nå informanter som var intresserade av att delta i studien kontaktades inledningsvis så många som 90 presumtiva informanter. Svarsfrekvensen var låg, skolkuratorerna uttryckte tidsbrist och ökad arbetsbörda på grund av coronapandemin som skäl till detta. En annan anledning till den låga
svarsfrekvensen var att de inte hade fem års yrkeserfarenhet. Informanterna som deltog i intervjuerna blev slutligen skolkuratorer som uppfyllde urvalskriterierna och de arbetade på skolor i allt från mindre städer till storstäder i Mellansverige.
5.3 Datainsamlingsmetod
Sju semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Mellansverige har genomförts, första intervjun var en pilotintervju som tillämpades som ett medel för att se över och justera
intervjuguiden. Pilotintervjun visade sig rymma viktiga aspekter för uppsatsens genomförande
14
och den inkluderades därför som en av uppsatsens sju intervjuer. Längden på intervjuerna varierade mellan 20 och 75 minuter och genomfördes online via Zoom. Efter att
informanterna givit sitt medgivande spelades intervjuerna in med mobiltelefoner utan
internetuppkoppling. Bryman (2018) uppger att inspelning av kvalitativa intervjuer bidrar till att förbättra minnet och förhindrar misstolkningar. Uppsatsförfattarna såg fördelar med
inspelning av intervjuerna då fullt fokus lades på dialogerna med informanterna och inte på att anteckna svaren. Det möjliggjorde fördjupade samtal med informanterna.
Intervjuerna inleddes med att uppsatsförfattarna presenterade uppsatsens syfte, var uppsatsen kommer att publiceras, att informanterna är helt anonyma, att deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas utan motivering. Båda uppsatsförfattarna genomförde intervjuerna och de avslutades med att uppsatsförfattarna frågade om informanten ville tillägga något mer som inte tagits upp under intervjun, för att försäkra att ingen information missades.
Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få en öppen och beskrivande bild ur skolkuratorers perspektiv samt för att öppna möjligheten för att ställa följdfrågor. En intervjuguide utarbetades, se bilaga 2. Intervjuguiden följdes inte ordagrant.
Det hände att ordningsföljden på frågorna kastades om för att få utrymme för skapandet av dialog med informanterna. Enligt Bryman (2018) möjliggör en semistrukturerad intervju att följa upp det informanterna berättar om och därmed nå en djupare förståelse till det som uppfattas som viktigt och eftersträvansvärt. I uppsatsens intervjuer varierade ordningsföljden på frågorna, då frågor som passade för dialogen användes vid passande tillfälle. Vid
utarbetandet av intervjuguiden bearbetades frågorna till öppet formulerade frågor. Följdfrågor ställdes även under intervjuerna för att få mer utförliga och detaljerade svar där behovet fanns.
5.4 Databearbetning och analys
Kvale och Brinkmann (2014) uppger att det inte finns några standardsvar på om intervjuer ska transkriberas ordagrant, men uppsatsförfattarna gjorde det för att inte missa detaljer som kunde vara av betydelse för analysen. Transkriberingsarbetet delades mellan
uppsatsförfattarna för att stärka effektiviteten. Transkriberingarna gjordes ordagrant förutom viss redigering av ord som exempelvis “eh” och genomfördes tätt inpå intervjuerna för att datainsamlingen skulle vara färskt i minnet. Gemensamma transkriberingsnycklar användes för att beskriva exempelvis ohörbara ord och tystnad.
Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Enligt
Bryman (2018) är tematisk analys en av de vanligaste analysmetoderna av kvalitativa data,
15
där man söker teman utifrån sin data. Analysmetoden för uppsatsen valdes då tydliga likheter och teman i intervjuerna fanns samt att det passade bäst med den kvalitativa strategin.
Analysen påbörjades genom att transkriberingen lästes igenom noggrant och sedan
markerades koder på sådant som ansågs viktigt. Därefter markerades textbitar som tillhörde de olika koderna i olika färger. Sedan sågs temana över och revideras flera gånger. Först resulterade analysen i tre teman, men efter justering så utkristalliserades fyra teman. Dessa fyra teman kommer att presenteras längre fram i uppsatsen.
5.5 Tillförlitlighet
Då uppsatsen har en kvalitativ ansats så finns fördelar med att använda tillförlitlighet och dess delkriterier trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera framför validitet och reliabilitet (Bryman, 2018).
Bryman (2018) menar att trovärdigheten stärks om uppsatsen genomförs i enlighet med de regler som finns, detta har uppsatsförfattarna gjort i samråd med handledare. Detta stärker trovärdigheten som enligt Bryman är en av de fyra delkriterierna för tillförlitlighet. För att stärka trovärdigheten ytterligare läste uppsatsförfattarna först igenom transkriberingarna var för sig för att sedan diskutera och identifiera koder tillsammans.
Uppsatsen ger en fördjupad kunskap med fokus på det unika i den sociala verkligheten som studeras, detta stärker överförbarhet som enligt Bryman (2018) är ett delkriterium för tillförlitlighet. Den fördjupade kunskapen uppkom som svar på forskningsprocessen där datainsamling och dataanalys bidrog till att resultatet utformades på sådant sätt att
uppsatsförfattarna försökte att inte utelämna några viktiga aspekter. De verkliga experterna på forskningsområdet för ungdomars psykiska hälsa är ungdomarna själva, men eftersom en av frågeställningarna riktar sig till skolkuratorer och deras arbete så blev det viktigt att få skolkuratorernas expertkunskaper inom området. Uppsatsförfattarna har ställt frågor kring skolkuratorers erfarenheter och inte om deras åsikter. Kvalitativa intervjuer och ett litet urval medför svårigheter att uppnå överförbarhet.
Samtliga faser av forskningsprocessen har noggrant redovisats i uppsatsen för en strävan att uppsatsen ska uppfattas som pålitlig. Dessa faser är enligt Bryman (2018)
exempelvis forskningsfrågor, val av informanter och beslut rörande dataanalysen. Pålitlighet är enligt Bryman ett delkriterium för tillförlitlighet.
Tillförlitligheten har eftersträvats genom att arbetet hela tiden haft som ambition att ha
ett objektivt synsätt utan åsikter från författarna. Uppsatsförfattarna har under processen haft
16
som ambition att presentera datainsamlingen och resultatet utan influenser från
uppsatsförfattarnas egna värderingar. Detta för att få en möjlighet att styrka och konfirmera, som enligt Bryman (2018) är ett delkriterium för tillförlitlighet och motsvarar objektivitet.
5.6 Metodologisk diskussion
Uppsatsens kvalitativa ansats innebär svårigheter med att generalisera resultatet till en större grupp än uppsatsens deltagare. Däremot hade uppsatsens författare som ambition att nå fördjupad och detaljerad kunskap inom området och därmed ha som forskningsambition att ligga till grund för framtida forskning. Detta medför dessutom att uppsatsen får skolkuratorers beskrivning kring deras upplevelser, vilket kan vara svårt vid stora urval i kvantitativa
ansatser där dess data enligt Bryman (2018) ofta består av siffror och inte ord.
Urvalsgruppen hade med fördel kunnat vara ungdomar för att få deras egna
beskrivningar av hur sociala medier påverkar deras psykiska hälsa. Det hade dock varit etiskt problematiskt att inkludera ungdomar under 18 år i uppsatsen och ställa känsliga frågor kring hälsa. Istället undersöktes skolkuratorers perspektiv på sociala mediers påverkan på
ungdomars psykiska hälsa. Uppsatsförfattarna ville se hur detta påverkar socialt arbete och med urvalsgruppen skolkuratorer kunde detta uppnås. Då uppsatsen hade som ambition att undersöka hur skolkuratorer hanterar sociala mediers påverkan på unga, så hade detta missats med ett urval med ungdomar.
Datainsamlingsmetoden med semistrukturerade intervjuer online kan ha påverkat samtalen negativt då onlineintervjuer kan förhindra kroppsspråket. En nackdel med onlineintervjuer kan enligt Bryman (2018) vara potentiella teknologiska problem som kan påverka intervjun eller transkriberingen. Under genomförandet av uppsatsens intervjuer uppkom inga teknologiska problem. Intervjuer ansikte mot ansikte hade kanske kunnat bidra till en ännu mer levande konversation. Under coronapandemin är dock sådana intervjuer inte ett alternativ, då restriktioner begränsat fysiska möten för att förhindra smittspridning.
Uppsatsförfattarna upplevde trots användningen av onlineintervjuer att informanterna bidrog med rika och livliga berättelser och att dialogerna inte påverkades negativt. Ingen av
informanterna i uppsatsen uttryckte missnöje med att bli intervjuade online. Bryman (2018)
menar att många är mer bekväma att bli intervjuade online, vilket gör att de har lättare att
samtycka till medverkan. Enligt Bryman (2018) sparar onlineintervjuer även tid och pengar på
resor.
17
Inför intervjuerna fick informanterna signera en samtyckesblankett.
Samtyckesblanketten kommunicerades med informanterna i god tid innan intervjuerna. Det finns enligt Bryman (2018) inget som säger att intervjuer online skulle påverka tilliten negativt mellan informant och intervjuperson. I den aktuella uppsatsen observerades inga tecken på att tilliten mellan informanterna och intervjuarna förlorades på grund av
användningen av onlineintervjuer i uppsatsen. Uppsatsförfattarna observerade inte heller några svårigheter kring samtycke under genomförandet av uppsatsen.
Den begränsade tiden för uppsatsens genomförande kan ha påverkat analyseringen negativt, då mer tid hade medfört mer rum för ännu noggrannare transkribering,
genomläsning, kodning och analysering av det insamlade materialet. Uppsatsförfattarna
använde dock all tillgänglig tid som fanns till förfogande för att genomföra databearbetningen
på ett så noggrant sätt som möjligt.
18
6. Etiska överväganden
Under genomförandet av uppsatsen har hänsyn tagits till Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska huvudkrav, det vill säga informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att forskaren ska informera informanter om att deltagandet är frivilligt och att medverkan när som helst kan avbrytas. Informationen ska innehålla alla inslag i studien som eventuellt kan påverka beslutet att delta (Vetenskapsrådet, 2002).
Genom att informationsbrev förmedlade dessa delar samt att informanterna fick informationen muntligt innan intervjuerna startades så uppfylls informationskravet.
Samtyckeskravet innebär att forskaren ska inhämta informanters och uppgiftslämnares samtycke (Vetenskapsrådet, 2002). Efter att informanterna tagit del av informationsbrevet och visat intresse till att delta i uppsatsen delgavs informanterna möjligheten att signera en
blankett för samtycke till att delta i uppsatsen. Informationsbrevet och samtyckesblanketten innehöll information om att deltagandet i uppsatsen är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att motivera varför, vilket även förmedlades muntligt innan intervjuerna startades. Inga intervjuer genomfördes innan respektive samtyckesblankett var signerad och tillbakaskickad. Vid intervjutillfällena tillfrågades informanterna igen om de samtyckte till att intervjun spelades in med en mobiltelefon utan internetuppkoppling.
Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter som gäller identifierbara personer ska lagras, antecknas och avrapporteras på ett sätt så att utomstående inte kan identifiera vilka som deltog i intervjuerna (Vetenskapsrådet, 2002). För att uppnå konfidentialitetskravet har allt material som kan kopplas till informanterna varit lösenordskyddat. Informanterna fick vid intervjutillfället information om att materialet skulle hanteras konfidentiellt samt raderas i samband med att examination är avslutad.
Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda personer inte får användas eller utlånas i icke-vetenskapliga syften eller för kommersiellt bruk. Uppgifterna får inte heller användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar informanten förutom om informanten givit medgivande till det (Vetenskapsrådet, 2002). För att uppnå nyttjandekravet har alla informanter informerats om att allt material enbart kommer att användas till uppsatsens genomförande och att endast författarna och deras handledare har tillgång till materialet.
Dessutom har informanterna informerats om att allt insamlat material kommer att förstöras
efter att uppsatsen examinerats.
19
Blanketten för etisk egengranskning, se bilaga 3, har diskuterats och fyllts i tillsammans med handledare och resulterade i att alla svar blivit ”Nej”, förutom fråga åtta om lagring av personuppgifter. En anmälan om behandling av personuppgifter har därför gjorts till
dataskyddet vid Högskolan Dalarna.
20
7. Resultat
Uppsatsens resultat presenteras i fyra teman, vilka är Att alltid vara anträffbar, En arena för utanförskap och jämförelse, En plats för identitetsskapande och samvaro och Reflektera och synliggöra som arbetssätt. Till dessa teman medföljer elva subteman, se figur 1.
Figur 1. Sammanställning av uppsatsens teman och subteman.
7.1. Att alltid vara anträffbar
Den tematiska analysen har resulterat i temat ”att alltid vara anträffbar”, vilket innefattar följande subteman: ”rädslan att missa något” och ”stress som påföljd”.
7.1.1 Rädslan att missa något
Informanterna uppgav att elever måste vara tillgängliga på sociala medier konstant för att inte missa något roligt som händer. Det medför enligt informanterna att elever har svårt att lägga ifrån sig mobilen.
”…många upplever att man måste vara tillgänglig, att man är rädd liksom att ´om jag går och lägger mig så missar jag massa spännande som händer som mina polare får ta del av´…” (I, 2)
Att alltid varaanträffbar
Rädslan att missa något
Stress som påföljd
En arena för utanförskap och
jämförelse
Bekräftelsesökande
Fasaden på nätet
Exkludering och kränkningar
Information sprids snabbt
En plats för identitetsskapande
och samvaro
Växa socialt och skapande av självbild
En plats för välbefinnande
Reflektera och synliggöra som
arbetssätt
Kartläggning
Förebyggande arbete
Sociala medier - ett verktyg i arbetet