• No results found

Mobilen i skolan?: Hur många notiser får eleverna och vad är deras upplevelse av den distraktionen?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mobilen i skolan?: Hur många notiser får eleverna och vad är deras upplevelse av den distraktionen?"

Copied!
25
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MOBILEN I SKOLAN

H å ga i e få e e e a ch ad ä de a e e e a de di a i e

Yvonne Eriksson

Vt

Examensarbete, hp Lärarprogrammet VAL ULV Umeå universitet

(2)

Sa a fa i g

Mobiltelefonen används idag i stort sett av alla, den gör oss nåbara och är ett smidigt redskap för informationsinhämtning i samhället men inte i skolan. Där ses mobilen som ett störande inslag till skillnad mot annan digital teknik som skolan använder. Men hur mycket stör mobilen? Denna uppsats syftade dels till att undersöka elevers notisflöde via mobiltelefonen men också att få elevernas upplevelse och syn på detta. Data har samlats in om mängden notiser eleverna får under lektionstid samt om elevernas syn på hur detta påverkar deras koncentration. Notisflödet på lektionstid var förhållandevis lågt och eleverna hade strategier för hur de hanterade

notisflödet. Däremot skulle skolan behöva komma till insikt om hur mobiltelefonens resurser skulle kunna nyttjas i skolvärlden. Skolan ska vara en del av samhället och i samhället finns mobiltelefonen.

Framtida forskning inom ämnesområdet skulle kunna undersöka mobiltelefonens eventuella störning på inlärningen.

Nyckelord: Mobiltelefonen, notiser, digitala verktyg, undervisning.

(3)

I ehå f ec i g

INLEDNING

Syfte och frågeställningar

BAKGRUND

Begreppsdefinition

Styrdokument och rapporter

Tidigare forskning

Forskningsurval

Mobilen och människan

Mobilen och skolan

Summering

METOD

Urval

Datainsamling

Dataanalys

Etiska överväganden

Metoddiskussion RESULTAT

Antal notiser i mobilen under en lektion?

Tabell Tisdag Tabell Fredag Tabell Totalt

Vad är upplevelsen och tankar av notisflödet och mobilen Antal notiser

Påverkan på skolarbetet

Mobilen i skåpet Lägga undan mobilen Beroende av mobilen Stress av sociala nätverk Råd till yngre

Några slutord Sammanfattning

DISKUSSION

Notiser

Mobil i skolan

Mobilförbud

Respondentråd

Framtida forskning

REFERENSLISTA

BILAGA . INTERVJUGUIDE

BILAGA . MISSIVBREV

BILAGA . NOTISER

(4)

I ed i g

Mobiltelefonen har kommit för att stanna och tycks nu vara var persons rätt att äga och använda.

Så många som av världens befolkning har numera tillgång till en mobiltelefon Kornfeldt, . Mobiltelefonen gör att vi alltid är tillgängliga och nåbara, oavsett var vi finns, vilket är en stor skillnad mot förr när telefonen var väggfast. Dessutom är den ett smidigt redskap för att hålla oss uppdaterade om omvärlden i realtid genom bland annat sociala medier, den är smidig att använda för att söka fakta på ett snabbt och enkelt sätt eller bara rent av roa oss med genom olika spel. Mobilen går att använda till mycket och många ser den som ett fantastiskt redskap.

Men Rolfer frågar sig vad som händer om mobiltelefonen används på fel sätt, om den påverkar ens liv negativt. När mobilen till stor del styr vår vardag för att det är viktigt att vara tillgänglig och gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut Rolfer, . Notiser som ploppar upp i tid och otid i våra mobiler från sociala medier som exempelvis snapchat, twitter eller facebook och hur dessa pockar på vår uppmärksamhet dygnet runt, anledningen till att vi tillåter detta flöde är, menar Anders Hansen , att vi blir beroende av dessa notiser. Detta genom att notiserna registreras och belönas av samma del i hjärnan som till exempel godisätning gör,

dopamin som frigörs och gör att vi känner oss tillfreds Hansen, .

En undersökning om hur det stod till med notisflödet bland ungdomar gjorde elever i en åttondeklass i Gränna tillsammans med sin lärare. Under den halvtimme som undersökningen pågick fick klassen in över notiser, vilket blir drygt notiser i minuten per elev DN . Om det alltid är så här högt flöde på notiser för våra ungdomar när ska de då hinna lära sig något?

Dessutom om man tänker på det Katarina Gospic påpekar, att den tid som varje notis stör vår koncentration kan vara ända upp till minuter åt gången. Med det menar hon att även om det snabbt går att läsa av sin notis, kan det ta en lång stund innan vi har hittat tillbaka dit vi var innan notisen kom.

Ann Carlsson Ericsson på Skolverket anser att det är viktigt att skapa en stimulerande och engagerande klassrumsmiljö där lärandet ska stå i fokus med så få störningar som möjligt, störningar som till exempel en mobiltelefon kan ge. Vidare säger Carlsson Ericsson att det är viktigt att få eleverna att förstå hur mobilen kan störa men även att komma överens om vilka regler som gäller i klassrummet och vad som händer om de bryts. Samtidigt måste lärare vara öppna för ny teknik menar Carlsson Ericsson och dra nytta av de sätt elever söker

information på. Ett sätt anser Carlsson Ericsson kan vara att låta elever få i uppgift att söka fakta med hjälp av mobiltelefonen.

Nästan dagligen i nyhetsflödet så är det en negativ bild som målas upp kring främst ungas

mobilanvändande. Men är den rättvisande? Kan det vara ett sådant högt flöde av notiser utan att eleverna själva tycker att det blir störande och jobbigt i skolan? Detta väckte min nyfikenhet att undersöka på en skola om hur det stod till där och att prata med eleverna om deras syn på det hela.

(5)

S f e ch f åge ä i ga

Syftet med detta arbete är att bilda en uppfattning om elevernas notisflöde i skolan samt att få en ökad förståelse för hur de upplever notisflödets påverkan på skolarbetet.

Frågeställningar:

. Hur många notiser i mobiltelefonen får högstadieeleverna under en lektion?

. Vad är dessa elevers upplevelse av hur mobilen och dess notiser påverkar lärandet?

Ba g d

Detta kapitel inleds med att beskriva vad begreppen notis och mobiltelefon står för i detta arbete.

Därefter korta utdrag ur olika styrdokument och rapporter och till sist presenteras forskning inom området mobiltelefoner, notiser och ungdomar.

Beg e defi i i

I detta arbete använder jag begreppet notis om allt som kommer till mobiltelefonen. Ett annat ord för notis som kan användas i detta sammanhang är aviseringar men jag har valt att använda mig av begreppet notiser. Vanligtvis uppmärksammar användaren notiserna genom att mobilen låter, vibrerar eller skärmen tänds. Några exempel på notiser som kan komma till din mobiltelefon är när någon smsar dig, någon som skickar något via snapchat eller när någon gillar något som du har lagt ut på facebook. När jag använder mig av begreppet mobiltelefoner i detta arbete menar jag alla mobiltelefoner, både äldre och osmarta samt nyare och smarta mobiltelefoner.

S d e ch a e a Lg

I Skolverkets läroplan för grundskolan, Lgr , kan man läsa att skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för digital teknik. Dels hur tekniken påverkar dem själva men de ska också få möjlighet utveckla sin förmåga att använda sig av den digitala tekniken. Vidare ska de också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till den digitala tekniken för att bättre kunna se möjligheter, värdera information och förstå riskerna.

Na i e a ha d i g a e f digi a i e i g a ä e de

Det övergripande målet med den nationella ​handlingsplanen för digitalisering är att skolväsendet ska vara ledande i att använda d​igitaliseringens möjligheter på bästa sätt. Sträva efter att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever samt att främja deras kunskapsutveckling och öka likvärdigheten. Denna strategi​ för digitalisering antog regeringen i oktober och sträcker sig fram till och med år . Strategin består av tre fokusområden: ​Digital kompetens för alla i skolväsendet, Likvärdig tillgång och användning och Forskning och uppföljning kring

digitaliseringens möjligheter. SKR, .

(6)

S die

I Skolinspektionens rapport belyser de att studiero handlar om elevens arbetsmiljö och om deras möjligheter att nå målen samt om skolans förebyggande arbete med normer och värden.

Vidare påpekar Skolinspektionen att det är viktigt att låta eleverna delta i utformningen i detta arbete med normer och värden, kopplat till värdegrundsarbetet för hela skolan och skapa gemensamma regler som alla känner ett ansvar för.

Tidiga e f i g

F i g a

I den populärvetenskapliga litteraturen framställs mobiltelefon ofta som något negativt med stor negativ påverkan på människan och dess leverne. Eftersom det är denna syn som ofta speglas i tv och tidningar kommer jag låta Katarina Gospic och Anders Hansens arbeten och syn på mobilen höras. Både katarina Gospic och Anders Hansen är utbildade läkare, Katarina

hjärnforskare och fysiologi från Karolinska institutet och Anders, även han från Karolinska

institutet, är överläkare i psykiatri. De har båda var för sig skrivit en rad böcker om hjärnan och är ofta inbjudna till olika mediaprogram som experter inom sina områden.

I den vetenskapliga forskningen finns en annan förståelse och en annan syn för mobiltelefonens påverkan och nytta genom olika undersökningar och genom forskningen. Men den hörs inte i media lika högt och tydligt som den populistiska.

M bi e ch ä i a

Hansen beskriver att under de senaste årtiondena har vi förändrat vårt beteende i långt större grad än vad mänskligheten tidigare gjort. Utöver de digitala vanorna har livsstilen förändrats, människan har blivit mer stillasittande, sover mindre och upplever en annan typ av stress än vad det har gjorts tidigare i historien. En annan som också oroas över detta är Ekblom

som påtalar om vikten av att inte bli stillasittande, elever med god kondition har också bra resultat i läsning och matematik. Ekblom menar att ​kondition och kognition hör ihop.

Gospic menar att mobilen är som en elak godispåse och beskriver att var gång någon får lajks, sms och dylikt aktiveras hjärnans belöningssystem och lyckoämnet dopamin frisätts på samma sätt som när man äter godis. Det är därför vi lätt fastnar i att titta på mobilen, så mycket som upp emot gånger per dag eller var sjätte minut under vår vakna tid. Vidare säger Gospic

att det kan ta upp till minuter att återfå fokus efter att man blivit avbruten av ett sms eller dylikt vilket kan göra att man upplever att man inte får något gjort, känner sig stressad eller kan må dåligt.

Utöver att hjärnan får sin belöning av mobilens pip vid olika tillfällen, tillskriver vi också mobilen ett eget liv Wagner, . Vidare menar Wagner att mobilen har en rytm som till stor påminner om oss människor, vi väcker mobilen till liv, den går ner i vila eller rent av dör ibland.

Dessutom beskriver Wagner att vi fäster oss vid mobiltelefonen, har ett känslomässigt förhållande till den och mobiltelefonen kan ibland även få smeknamn.

(7)

Förutom att använda mobiltelefonen för att ringa och att hålla kontakten med andra människor innehåller mobilen personlig information bland annat genom kalendern, telefonboken, bilder och meddelanden som finns sparat i mobilens minne. Vidare, säger Wagner , att genom detta tilltalas flera av våra sinnen av mobilen, främst synen, hörseln och känseln. När det tittas på skärmen för att kolla klockan syns den egna fotade bakgrundsbilden eller att man får

meddelanden som berör, det är exempel på sådant som skapar känsloband till mobiltelefonen. Vi bär med oss mobilen i fickan eller i handen och vi kontrollerar ofta att den är i säkert förvar.

Mobilen är ett självklart attribut som med sina många funktioner ofta används under en dag, menar Wagner .

M bi e ch a

Många kommuner och skolor har satsat på att investera i digital teknik för sina elever genom att köpa in surfplattor eller laptops, detta för att hålla jämn takt med samhällets digitalisering men också med förhoppning om att påverka undervisningen och lärandet positivt Olin Scheller Tanner, ; Ott, . Men däremot har inte mobilen ingått i skolans investering med digital teknik utan det är något som eleverna har fört med sig själva även om det inte ses med blida ögon av den offentliga debatten Ott, .

Ott menar att mobiltelefonen inte bara är en apparat att ringa med, det är inte längre en klar gräns mellan surfplattan och mobiltelefonen. Båda är uppkopplade teknologier som kan användas att kommunicera med, i och utanför klassrummet. Däremot har mobiltelefon en större användarfrihet än vad surfplattan har genom sin storlek och uppkoppling. Ser man dessutom till elevernas tillgång till digital teknik i hemmet så är det högre andel elever som har en egen smart mobil än att de har en egen dator Alexandersson Davidsson, . Både Ott och

Samuelsson påtalar vikten av att elever får hjälp att hantera de digitala verktygen dit också mobiltelefonen hör. Samuelsson menar att i vissa sammanhang och för vissa elever, är mobilen en trygghet, något som får deras skoldag att fungera. Medans för andra elever kan mobiltelefonen vara ett störande element. Men istället för att införa förbud som inte kommer att få mobilen att försvinna så behöver eleverna få hjälp och stöttning i användandet. Samuelsson

påpekar vidare att även om eleverna har fötts i en digital tid så föds de inte med digital kompetens. Det ska skolan hjälpa dem med och då inte bara med vissa tekniska verktyg, anser Samuelsson .

Enligt Ott så finns det forskning som visar på att mobiltelefonen kan vara användbar i skolan. Användningsområden som har lyfts fram av forskningen är till exempel interaktion mellan föreläsande lärare och elev, där eleverna smidigt kan skicka meddelanden som rör föreläsningen, att flippa klassrummet eller kollaborativt lärande. Att förbjuda mobiltelefoner i skolan, menar Ott

, kan skapa andra problem när elever inte tillåts att använda den teknologi som de är vana att använda sig av. De kan bli frustrerade och tappa intresset för undervisningen. Samtidigt måste man ha i åtanke att enligt Statens medieråd uppger hälften av barn och ungdomar att deras medieanvändning leder till att de bland annat inte gör sina läxor.

I Orka plugga UR Play, framhåller de att mobilen innehåller många bra verktyg för elever såsom kalendern, väckare och sökmöjligheter efter fakta.

(8)

Andra bra verktyg att använda under lektionstid är kameran för att fota av anteckningar på tavlan eller ljudinspelning för att spela in exempelvis genomgångar UR Play, .

Kessel, Lif Hardardottir Tyrefors kan inte se att de redan förekommande mobilförbuden som en del skolor har infört, har givit något ökat studieresultat. Samma resultat visar deras forskning, att ett generellt mobilförbud i skolan knappast skulle ha någon påvisbar effekt på elevers studieresultat. Dessutom säger Olin Scheller Tanner att mobiltelefonen sällan framstår som ett ordningsproblem i klassrummet utan mobilen används som ett tidsfördriv i undervisningens mellanrum, när man väntar på nya instruktioner, på att få svar på en uppgift, i väntan på hjälpeller när intensiteten i undervisningen är låg. Istället för att börja småprata eller göra något annat kan mobiltelefon istället bidra till att skapa lugn i klassrummet, menar

Olin Scheller Tanner . Även om mobilen kan ses som ett lugnande element i klassrummet så påpekar Skolinspektionen att det är läraren som har den avgörande rollen för hur eleverna har det i klassrummet. Läraren måste tänka på att planera, genomföra och utvärdera undervisningen så att den blir tankemässigt utmanande och stimulerande för eleverna.

Lagerlöf påpekar att eftersom inte omvärlden inte är mobilfri så går det inte heller att hålla skolan mobilfri, dessutom är mobiltelefonerna är en viktig del i ungdomarnas liv. Däremot är det hög tid att utbilda lärarna i att använda och nyttja de digitala verktygen, inte lägga energi på hur vi ska hindra eleverna från att använda dem, anser Lagerlöf .

S e i g

Vi omges mer eller mindre hela tiden av digitala verktyg och för våra elever är detta en vardag som de har fötts in i. Men det är en vardag som många av eleverna behöver hjälp med. Eleverna

behöver få utbildning i hur de kan bli hjälpta av de digitala verktygen så att dessa inte gör mer skada än nytta i deras skolutbildning. Samtidigt som vi lärare behöver bli bättre på att involvera de olika digitala verktygen i vår undervisning.

Me d

Metoddelen inleds med att jag går igenom vilka urval jag har gjort. Därefter beskriver jag hur jag med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod har gått tillväga för att ta del av både elevernas notisflöde och vad de anser om notisflödet. Därefter återfinns metoddiskussion där jag diskuterar tillvägagångssättet och svagheter. Slutligen avslutar jag avsnittet med att gå igenom vilka

forskningsetiska överväganden som jag har gjort.

U a

Urvalet vid de båda notisundersökningarna är att alla de elever i åk som närvarande vid lektionen när undersökningen genomfördes fick möjlighet att delta i undersökningen. Alla fick en post it lapp men det var valfritt att delta. På tisdagens undersökning deltog totalt elever av de

närvarande och vid fredagens undersökning deltog av elever.

(9)

De tre nivåerna som jag sedan grupperade in notiserna i blev nästa steg till mitt urval för intervjuerna där jag slumpmässigt valde ut och tillfrågade elever från varje nivå och gjorde även en reservgrupp med en elev från varje nivå. Endast en elev tackade nej till intervju och då fick eleven från reservgruppen träda in. Totalt elever intervjuades.

Jag har inte gjort någon skillnad utifrån kön eftersom det var notisflödet och elevernas tyckande som jag ville undersöka, inte specifikt om det var tjejer eller killar som fick notiser eller ansåg något.

Da ai a i g

Några dagar före notisundersökningarna genomfördes träffade jag eleverna i deras klassrum och presenterade mig och gav dem information om kommande undersökning och dess syfte men även om deras rätt att avstå från att delta.

I den kvantitativa delen av min undersökning där jag undersökte antalet notiser som högstadieeleverna kunde tänkas få under lektionstid använde jag mig av post it lappar som mätinstrument. Två notisundersökningar gjordes under en och samma vecka och lektionens längd vid båda tillfällena var minuter. Varje elev fick en lapp där de skrev sitt namn och noterade sina notiser enligt följande; ett streck l för varje notis de fick, de som ej fick någon notis noterade det med en nolla och de som ej hade med sig någon mobiltelefon noterade det med ett kryss X . De elever som ej ville deltaga i undersökningen lämnade sin lapp tom.

Eleverna hade efter uppmaning med sig sina mobiler till lektionspassen. Mobiltelefonerna skulle liggande synligt vid elevernas arbetsplats men de fick inte använda dem utan skulle bara notera de eventuella notiser som kom in. I insamlandet av data med mobilnotiser upplevde jag att eleverna tog uppgiften på allvar och gjorde en seriös spegling av notisflödet.

I den andra delen av min undersökningen använde jag mig av kvalitativ metod genom att intervjua åtta elever som hade deltagit i notisundersökningen. För att undersöka deras upplevelse av

notiser i mobilen gjorde jag individuella strukturerade respondentintervjuer med dem Trost, . Jag valde att använda mig av denna form för att det dels skulle ge mig så mycket information som möjligt men även för att minimera att jag störde alltför mycket under lektionerna. Intervjuguiden behandlade delvis notisflödet men hade även frågor som speglar samhällets syn på mobilanvändandet och som Andersson Ottosen säger är det är viktigt att skapa frågor som berör eleverna själva, att det är frågor som intresserar dem, som i denna intervju där frågorna handlade om elevernas mobilanvändande. Att intervjua elever kan dock vara svårt eftersom jag som lärare står i maktposition gentemot eleverna, något som jag har försökt att inte utnyttja Skolverket, . Intervjufrågorna redovisas i bilaga .

I och med att eleverna hade skrivit sitt namn på sina post it lappar kunde jag se deras olika

notisflöden. Jag valde att gruppera in notisflödet i tre nivåer; låg nivå, vilket bestod av de som fick och notiser, mellan nivån fick notiser och hög nivå var de som fick eller fler notiser.

Utifrån dessa nivåer valde jag slumpmässigt ut och tillfrågade elever från varje nivå om att delta i en intervju.

(10)

Jag gjorde även en reservgrupp med elever, en elev från varje nivå utifall någon tackade nej. Av de elever som jag hade valt ut var det endast en elev som avböjde från att delta men då tillfrågade jag istället en elev från min reservgrupp. Intervjuerna gjordes enskilt med varje elev, inför intervjun fick varje elev se och gå igenom resultatet av notisundersökningarna och även läsa igenom intervjufrågorna. Därefter ställde jag frågorna och eleven svarade, svaren skrevs ned av mig och lästes upp efter varje fråga för att kontrollera att jag hade förstått rätt och om eleven ville tillägga något. Jag ställde åtta frågor om mobilanvändandet plus en extra fråga där eleverna kunde tillägga om det var något de ville säga utöver frågorna. Totalt blev det nio frågor till eleverna.

Intervjuerna med de åtta eleverna varade i ca minuter och gjordes i uppehållsrummet när skolans övriga elever var på lektion.

Da aa a

Mitt resultat har vuxit fram utifrån mitt insamlade material och de tolkningar som jag har gjort av det. Med hjälp av tvärsnittsstudier har kartläggningen över notisflödet skapats. Styrkan med att göra en tvärsnittsstudie är att den undersöker hur det ser ut precis vid undersökningstillfället

Patel Davidson, . Den insamlade datan om notisflödet urskildes i grupper utifrån antal notiser och därefter fördes elevernas notisflöde in i ett stapeldiagram för att ge en god översikt över notisflödet och för att besvara frågeställning . Eliasson, .

För att ta mig an datan från intervjuerna med ett öppet sinne och låta koderna relativt fritt få växa fram under genomläsningen av svaren har jag använt mig av datadriven kodning. För att kunna hitta kopplingar och mönster i elevernas intervjusvar har jag markerat relevanta ord och meningar som besvarar syftet. Därefter har tematisk analys använts för att skapa en generell bild av

elevernas svar utifrån frågeställning . Hjerm, Lindgren Nilsson, .

E i a e äga de

Inför undersökningarna och intervjuernaträffade jag eleverna i klasserna där jag berättade om vem jag var och om min examensuppgift. Eleverna fick också möjlighet att fråga om sådant som de inte förstod eller undrade över. Jag berättade även att allt deltagande i min undersökning var frivilligt och att de kunde avbryta när som helst. Jag informerade också om att jag ville att de skulle skriva sitt namn vid de olika undersökningarna så att jag kunde följa deras svar och se om det skilde sig mellan undersökningstillfällena för varje enskild elev. De blev genom detta inte anonyma gentemot mig men jag informerade om att deras svar stannade hos mig och att ingen skulle kunna identifiera dem i mitt slutliga arbete. Eleverna fick även hem ett informationsbrev om studien till sina vårdnadshavare eftersom de behövde ge sitt godkännande huruvida deras barn fick delta i undersökningarna eller inte se bilaga . Detta kunde ske skriftligt på papper, genom sms eller muntligen. Jag har således utgått från Vetenskapsrådets publikation; God forskningssed och deras fyra huvudkrav.

(11)

Me ddi i

En tanke som man kan ha kring denna form av insamling av data, när det gäller notisflödet, är att eleverna har stor möjlighet att rigga undersökningen. Eleverna kan låta bli att notera notiser som kom under lektionerna eller ha bett kompisar att skicka meddelanden under just de

lektionspassen. Det jag kunde göra inför undersökningen var att påtala vikten av ärlighet för att undersökningen skulle bli så tillförlitlig och sanningsenlig som möjligt.

Däremot skulle jag ha haft ett fylligare frågeformulär med fler men mindre och kortare frågor då de flesta av eleverna hade svårt att utveckla sina svar. Men även att de är ovana att bli intervjuade och inte ännu inte har utvecklat samma förmåga som en vuxen när det gäller att reflektera eller betrakta något på distans Skolverket, , tror jag kan ha spelat en roll i det hela. De korta svar som jag fick på intervjufrågorna gjorde att jag var tvungen att till viss del tolka materialet och dessutom försöka att inte lägga in egna värderingar i svaren. Som Wallén , sid. påpekar

Egna känslor och upplevelser påverkar både frågor och tolkning av svar, och de måste därför medvetandegöras och bearbetas . Ett annat sätt att få svar på intervjufrågorna hade varit om jag låtit eleverna svarat tillsammans på varje notisflödesnivå. Då hade de sinsemellan kunnat

diskutera frågorna och det hade nog gett möjligheter till mer fylliga svar Skolverket, .

Min intervjuguide hade frågor som rörde elevernas mobilanvändande var delvis färgade av min men också av medias allmänna syn på mobilanvändandet. Ord som stressande och beroende när det gäller mobilen är vanliga att se lite nu och då i nyhetsflödet men jag ville höra elevernas syn på detta. Av mina nio frågor så var sju av dem ställd som öppna frågor, en fråga kunde besvaras med ja eller nej och den sista frågan var en fråga där eleven kunde tillägga en egen aspekt kring

mobilanvändandet.

(12)

Re a

I denna del presenterar jag min studie utifrån mina två forskningsfrågor. Jag visar på vad resultatet blev av min notisundersökning och vad eleverna har för åsikter om mobilen och dess användning och jag presenterar även min sammanfattning.

A a i e i bi e de e e i Ti dag

Vid den första av de två undersökningstillfällena när jag tog del av elevernas notisflöde fick de elever som deltog totalt notiser. Det var vid tisdagens lektionspass som var minuter lång.

Om man slår ut antalet notiser på de elever som deltog så hamnar de snittet på , notiser per elev för den lektionen, vilket innebär att en genomsnittselev skulle få en notis ungefär var tionde minut till sin mobiltelefon.

Tabell 1. Notisflödet Tisdag

Ti dag Närvarande: elever Deltagande: elever Ej deltagande: elever Ej mobil: elever Frånvaro: elever

(13)

F edag

På fredagens undersökning, som även det var ett minuters lektionspass, blev det totala antalet notiser som kom till eleverna st. Med det antalet notiser utslaget på de deltagande elever får man ett genomsnitt på , notiser per elev. En något lägre siffra än för tisdagen blev det för genomsnittseleven som utifrån detta resultat skulle få en notis drygt var elfte minut.

Tabell . Notisflödet Fredag

F edag

Närvarande: elever Deltagande: elever Ej deltagande:

Ej mobil: elever Frånvaro: elever

(14)

T a f i dag ch f edag

De båda dagarnas totala flöde av notiser hamnade på st, vilket ger i slutändan ett genomsnitt på , notiser per elev. För en genomsnittselev kommer det att plinga till i mobilen lite drygt var tionde minut.

Tabell . Totala notisflödet för tisdag och fredag

T a f båda daga a Närvarande: elever Deltagande: elever Ej deltagande: elever Ej mobil: elever Frånvaro: elever

Den dag som stack ut mest i undersökningen var tisdagen med att av elever får mer än notiser på minuter. Där fick den elev med högst antal notiser, st, under den tid

undersökningen pågick däremot vid fredagens undersökning fick samma elev notiser. En annan av dessa elever fick notiser på tisdagen men ingen notis på fredagen, medans den tredje gick från till notiser.

Flera av eleverna fick ungefärligt lika många notiser vid båda undersökningstillfällena, till exempel fick en elev notiser på tisdag så fick samma elev på fredagen. Se bilaga för mer data om notisflödet vid undersökningstillfällena.

Vid tisdagens undersökning var det av elever som hade notiser vilket blir omräknat i procent blir och på fredagen hade den siffran ökat till av elever fick

notiser. Sammantaget för båda dagarna fick av elever notiser under lektionen som då ger resultatet .

(15)

Vad ä e e e ch a a a i f de ch bi e

A a e i e

Vid intervjuerna om notisflödet var respondenternas uppfattning att flödet låg på en rimlig nivå för de elever som fick upp till fem notiser under de minuter som undersökningen pågick. Men även de elever som fick strax över fem notiser ansåg respondenterna låg på en okej nivå, att det var ett normalt flöde. De respondenter som själva fick ett högt antal notiser på tisdagens

undersökning påpekade att det inte var ett normalt flöde för dem utan det var kompisar som hade snapat lite extra just för denna undersökning. Med snapat lite extra menade respondenterna att det var kompisar som skickade mer meddelanden än vanligt via snapchat. Vid undersökningen på fredagen hade dessa respondenter ett lägre flöde. En annan respondent ansåg att de elever som hade ett högt notisflödet borde se över sitt mobilanvändande, stänga mobilen eller åtminstone lämna mobilen i skåpet.

På e a å a be e

På frågan om respondenterna tror att mobilen påverkar dem och deras skolarbete så var de flesta respondenterna samstämmig om att mobilen kan påverka negativt på koncentrationen, i alla fall de gånger som de svarade på notiser. De upplevde då att det var lätt att tappa bort sig exempelvis i en text och man måste börja om efter de hade svarat. En respondent menade också på att det var snarare hur intressant lektionen var om blev störd av notisen eller inte. En intressant lektion gör att mobilen inte har samma störningsförmåga som när lektionen är långtråkig och seg. Då låter man sig störas lättare av både mobilen och annat. Men ett sätt att motverka störningen om man har mobilen med sig, menade en annan respondent på, är att ha mobilen på flygplansläge för då märker man inte av notiserna.

M bi e i å e

Respondenternas upplevelse av att inte tillåtas ha med sig mobiltelefonen på lektionerna var att samtliga upplevde en otrygghet med att vara tvungna att lämna sina mobiler i sina skåp. Även om skåpen är låsta så skulle någon kunna bryta sig in och ta mobilen eller välta runt skåpen så att mobilen riskerar att gå sönder. Respondenterna ansåg att mobilen är en dyr ägodel som de vill ha uppsikt och kontroll över. En respondent sa att om denne hade med sig mobilen på lektionen så gick det bättre att koncentrera sig på skolarbetet, kunde då släppa oron över mobiltelefonen,

...det känns tryggare att ha den i fickan. En annan respondent upplevde en tomhet att inte ha mobilen på sig man känner efter i fickan lite nu och då för att det är något man saknar . Det var ingen av respondenterna som kände att de behövde ha mobilen med sig för att kolla av notiserna, det fixar man på rasten.

Lägga da bi e

Anledningen till att det är svårt att lägga undan mobilen, menade flera av respondenterna, är att mobilen är så mycket mer än bara en telefon. Som en respondent uttryckte det man har allt på den . Det är lätt att plocka fram mobilen när man har tråkigt för att roa sig med ett spel,

(16)

uppdatera sig om vad kompisar gör eller att bara ha koll på mobilen. En respondent sa att mobilen kan också hjälpa till fjärma sig från de andra om man vill vara för sig en stund och då är det svårt att behöva lägga undan mobilen. Samtidigt så menade respondenterna på att de var så vana att bära med sig mobilen så de tänkte inte alltid på att lägga undan mobilen i skåpet när rasten var slut.

Be e de a bi e

När respondenterna skulle beskriva någon som var beroende av sin mobil så blev svaren återigen samstämmiga. De menade på att det är en person som kollar på sin mobil konstant och har svårt för lägga undan mobilen. Mobilen kommer också före allt och alla, även skolarbetet och klarar inte av att lägga undan mobilen utan den plockas upp igen ganska direkt. Den som är beroende av sin mobil är också osocial och det är svårt att föra ett samtal med den personen. Prio mobilen, före allt och alla sa en respondent eller som en annan respondent sa Gamnacken! och syftade på kroppshållning på en som håller på med sin mobil.

S e a cia a ä e

På frågan om respondenterna kände sig stressad av sitt sociala nätverk genom mobilen så var svaret att de flesta att de inte upplevde någon stress därifrån. Ett par av respondenterna sa att de svarar när de kan, orkar och har tid och att det vet kompisarna. Skulle man däremot känna stress så kan man plocka bort sådant som stressar eller stänga av de som stressar. Det hade i alla fall en respondent gjort. Något som en av respondenterna påpekade var att spel ibland kunde vara lite stressande men sa samtidigt att det var hanterbart.

Råd i g e

Respondenterna hade flera råd att ge till en yngre person som ännu inte använder mobilen och sociala medier. Det främsta rådet var som en av respondenterna uttryckte det att bara vara vän med vänner för det kan bli dåligt annars . Med det menar respondenten att inte acceptera vänförfrågningar från personer som inte är ens vänner även i verkliga livet eftersom det många gånger är lättare att skicka elaka saker till någon man egentligen inte känner. Två andra råd var att om man skaffar någon social media inte ha öppna konton där vem som helst kan besöka och välj dina följare för att slippa negativa kommentarer. Vidare ansåg respondenterna att det är viktigt att tänka på att allt du ser på sociala medier inte alltid är på riktigt, det är många gånger bara en fasad. Det är även viktigt att känna efter vad som känns bra för en själv och inte titta på hur många följare andra har. Slutligen lyfte respondenterna fram att man inte får glömma att det är viktigt med riktiga vänner i verkligheten också.

Någ a d

Några respondenter ville också tillägga att de inte vill att mobilen ska plockas bort och förbjudas helt i skolan, det måste åtminstone få vara ok att använda mobilerna på rasterna. Till sist en uppmaning från en av respondenterna Visa respekt för varandra, när man är i skolan behöver man inte skicka en massa meddelanden, det kan man göra efter skolan .

(17)

Sa a fa i g

Utifrån min fråga om antal notiser under lektionstid så kan jag konstatera att genomsnittet för de två undersökningarna hamnade på , notiser per lektion och att mer än av eleverna hamnade i nivå låg med mellan notiser i det totala resultatet. Detta antal notiser per timme var också något som de intervjuade eleverna ansåg låg på en acceptabel nivå. Dessutom ansåg respondenterna bland annat att notiser kan störa ibland men det var främst när lektionen var tråkig och seg, att det känns otryggt att inte ha med sig mobilen på lektionen för man vill ha uppsikt över sina ägodelar och de ansågs sig inte bli stressad av sociala medier för det kunde de själva styra över hur aktiva de ville vara.

Di i

I detta avsnitt kommer jag att lyfta fram mina tankar och funderingar som jag har fått vid mina undersökningar samt elevernas syn på mobilanvändandet och ställa det mot tidigare forskning.

Avslutningsvis i denna diskussion presenteras mitt förslag på framtida studier som jag anser kunna vara intressant och relevant att forska vidare om utifrån min studie.

N i e

Studien synliggör först och främst elevernas notisflöde under två vanliga lektioner och utifrån dem kan jag konstatera att genomsnittsresultatet blev lågt. Både om det ställs mot vad Gospic

säger om notisflödet eftersom många av eleverna fick ungefär hälften så många notiser, eller mindre, mot vad hon påstår är det vanliga flödet. Men framförallt om jag ställer mitt

genomsnittsresultat med notis var tionde minut som jag fick vid denna undersökning mot det resultat som eleverna i Gränna DN, fick med drygt notiser var tionde minut i sin undersökning.

Inför intervjun fick respondenterna ta del av notisresultatet och de flesta var överens om att det stämde med deras upplevelse av sitt notisflöde. De tyckte att flödet av notiser upp till fem på en timme är en acceptabel nivå. Däremot ansåg flera av respondenterna att de elever i klassen som låg på en hög nivå borde se över sitt användande. Även om man kan tycka att notisresultatet stod sig bra gentemot Grännaelevernas DN, resultat så är det ändå något som det behöver arbetas med och där har skolan har en viktig roll att fylla, eleverna behöver stöd och stöttning i den digitala tekniken och där ska mobiltelefonen räknas in. Detta eftersom mobiltelefonen är vanligare än datorn i hemmet idag, enligt Alexandersson Davidsson och jag tror inte alltid att alla vårdnadshavare tänker på att en mobil är så mycket mer än en telefon idag till skillnad mot vad den var förut. Eleverna behöver också få insikt i hur den digitala tekniken kan påverka, både fysiskt och psykiskt men också att den kan skapa beroende och hur det tar sig ut. Det är också viktigt att komma ihåg att eleverna inte föds med digital kompetens bara för att de föds in i en digital tid, precis som Samuelsson påpekar.

(18)

Gospic och Hansen beskriver båda hur människan påverkas av den digitala tekniken genom exempelvis stress och en mer stillasittande livsstil. Det är något som vi i skolan måste tänka på och ta till oss. För en aktiv elev med bra god kondition har, enligt Ekblom , också lättare för skolarbetet eftersom kondition och kognition hör ihop.

Farhågorna som Gospic och Hansen har om mobiler och stress upplevde inte respondenterna. Jag tycker dessutom att respondenterna resonerade intressant med att svara på notiser när de själva hade tid och att plocka bort eller stänga av sådant som stressade dem.

M bi e i a

Att mobiltelefon genom sina notiser kan störa i skolarbetet var alla respondenter eniga om. Deras egna erfarenheter var att de ibland kunde tappade bort vart de var i en text eller vad som gjordes innan notisen kom, att det dröjde någon minut innan de var tillbaka i arbetet igen. Enligt Gospic

kan en notis störa upp till minuter så respondenternas upplevelse stämmer till viss del med vad hon säger även om de inte uppgav samma tidslängd. Dessutom lyfter Gospic

vikten av att göra en sak i taget eftersom hjärnan inte klarar att både svara på notiser och hålla fokus på skolarbetet, så kallad multitasking. Det leder bara till en ökad stress och en känsla av att inte hinna med. Här kan det vara lätt att skylla på mobilen, anser jag, det finns dagligen runt om oss saker och händelser som kan få oss att tappa fokus från det egentliga arbetet och det behöver inte precis vara mobiltelefonen som är det främsta störande elementet. I Statens medieråd så lyfter de fram att det är all medieanvändning, inte mobiltelefonen specifikt, som kan inverka störande på olika göromål. Men än mer viktigt är att lektionerna är intressanta för precis som en av respondenterna sa så är det lektionen i sig som är avgörande om man låter sig störas av mobilen och som en lösning på den eventuella störningsljud som mobilen kan tänkas ha, var att ställa om mobilen i flygplansläge ansåg en annan respondent.

Alla respondenter tyckte att det kändes bättre att ha mobilen med sig i fickan, de ville ha kontroll på den, bland annat för att det är en dyr ägodel som man inte vill riskera att bli av med. Men jag tror också att det Wagner beskriver om hur vi fäster oss vid mobiltelefonen spelar en viss roll. Mobilen, menar Wagner på, är en viktig ägodel som innehåller mycket information om eleverna själva och hjälper dem att hålla ett socialt kontaktnät. Vilket stämmer väl med det

respondenterna beskrev om varför det är svårt att lämna mobilen i skåpet. Om mobilen tillåts följa med i klassrummet kan mobilen, enligt Olin Scheller Tanner , dessutom bidra till ett lugnare klassrumsklimat genom att elever knappar på den i väntan på hjälp eller nästa uppgift istället för att börja prata eller vandra runt i klassrummet. Skolinspektionen påpekar dock att det är lärarens uppgift att skapa studiero i klassrummet, att vi ska ha välplanerade och tankemässigt utmanande lektioner och istället tillsammans med eleverna ska vi skapa gemensamma regler Skolinspektionen, för om och när mobilen kan användas. För att mobilen borde användas i skolan lyfter Orka plugga fram UR Play, , de menar att mobilen innehåller många bra verktyg som eleven har nytta av i skolan och som smidigt kan förenkla deras skoldag.

(19)

M bi f b d

En av respondenterna lyfte farhågan om att skolor kommer att införa totalt mobilförbud under hela skoldagen. Man kan tycka vad man vill om mobiler i skolan men som Lagerlöf påpekar går det inte att hålla skolan mobilfri när inte omvärlden är det. Samtidigt visar den forskning som Kessel, Lif Hardardottir Tyrefors har gjort att nyttan med ett mobilförbud i skolan har en knapp påvisbar effekt på studieresultatet.

Är det då viktigt att jaga elever med mobiler i skolan kan man undra? Det borde vara bättre att rusta eleverna med kunskap om hur mobilen kan bli till nytta för dem själva i skolarbetet. Som Ott

påpekar så finns det flera användningsområden där mobilen är ett smidigt redskap för ändamålet. Dessutom menar Ott att mobilförbud i skolan kan skapa andra problem hos eleverna, till exempel frustration och att de tappar intresset för undervisningen. Även Samuelsson

lyfter fram fördelar med mobiltelefonen i skolan, framförallt för vissa elever kan mobilen vara en trygghet som får skoldagen att fungera. Dessutom så står det i Lgr Skolverket, sid ,

att vi ska ge alla elever​ “....möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.” Det står förvisso inte specifikt att det är mobiltelefonen som avses men eftersom den är lika mycket digital teknik som en surfplatta eller dator så är det väl dags att skolan anpassar sig efter omvärlden och inte bara ge eleverna utbildning viss digital teknik.

Re de åd

Alla respondenter kom med råd om hur de tycker att en yngre person skulle tänka när de skulle börja använda sociala medier. En fundering som jag har för att ta till vara denna kunskap och insikt om sociala medier är att ordna en temadag om digital användning för yngre elever där bland annat högstadieelever skulle kunna vara föreläsare. Ott och Samuelsson påtalar dessutom om vikten kunna handskas med digitala tekniker och det vore nog bra att börja med redan i de lägre klasserna.

F a ida f i g

Jag har valt att fokusera min studie på vad högstadieelever upplever kring mobilanvändande och dess störning. Men det vore även intressant att göra undersökningar om hur mycket

mobiltelefonen faktiskt kan tänkas störa. Detta skulle kunna ske genom exempelvis göra tester på tid där mobiltelefonen första gången inte är med och de nästkommande gångerna med samma test låta mobiltelefonen finnas med. Tänker mig att multiplikationstabellen med

uppställningar med maxtid på minuter, skulle vara ett utmärkt test att genomföra för detta syfte eftersom man då inte tillför någon ny kunskap men att det samtidigt är ett test som till viss del kräver koncentration.

(20)

Refe e i a

Alexanderson, Kristina Davidsson, Pamela . ​Eleverna och internet https: internetstiftelsen.se docs Eleverna och internet .pdf

Hämtad .

Brinkkjær, Ulf Høyen, Marianne. . ​Vetenskapsteori för lärarstudenter. Danmark:

Eurographic Danmark A S.

Dagens Nyheter . ​Skolklassen fick över 2.000 mobilnotiser under en lektion. Juni https: www.dn.se nyheter sverige skolklassen fick over mobilnotiser pa en lektion Hämtad

Ekblom, Örjan . ​Hur hjärnan påverkas av stillasittande och träning.

https: www.gih.se SAMVERKAN Oppna forelasningar Hur hjarnan paverkas av stillasittande och traning

Hämtad:

Eliasson, Annika . ​Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Gospic, Katarina . ​Hjärnbalans - Digital detox i en uppkopplad vardag. Lettland:Livonia Print Hansen, Anders ​Skärmhjärnan. Polen: Interak Printing House.

Hjerm, Mikael; Lindgren, Simon Nilsson, Marco. ​Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning.

Hopp i P , Torill Kornfeldt Radioprogram , Producent: Johanna Koljonen. Sveriges radio, P , nov.

https: sverigesradio.se sida avsnitt ?programid

Hämtad:

Ingerman, Åke; Wagner, Karin; Axelsson, Ann Sofie ​På spaning efter teknisk bildning.

Stockholm: Liber AB

Kessel, Dany; Lif Hardardottir, Hulda Tyrefors, Björn . ​The Impact of Banning Mobile Phones in Swedish Secondary Schools.

https://www.ifn.se/publikationer/working_papers/201 /1288

Hämtad:

(21)

Lagerlöf, Ingvar . ​Mobilen - möjlighet och förbannelse.

https: lararnastidning.se mobilen mojlighet och forbannelse

Hämtad

Olin Scheller,Christina Tanner, Marie .​ Street smart i klassrummet?

http: kau.diva portal.org smash get diva : FULLTEXT .pdf

Hämtad .

Ott, Torbjörn . ​MOBILE PHONES IN SCHOOL From disturbing objects to infrastructure for learning. Chapter .

https: gupea.ub.gu.se bitstream gupea .pdf

Hämtad .

Patel, Runa Davidson, Bo . ​Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Rolfer, Bengt . ​Alltid nåbar - frihet eller förbannelse?, Utmärkta arbetsplatser nr , TCO Development, Stockholm.

http: absolutemobile.se pdf arbetsplatser web .pdf

Hämtad

Samuelsson, Ulli . ​Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital.

https: www.diva portal.org smash get diva : FULLTEXT .pdf

Hämtad: .

Samuelsson, Ulli . ​Mobiler i skolan - fostra istället för förbjud!

https: vertikals.se ulli samuelsson mobiler i skolan fostra istallet for forbjud

Hämtad: .

Skolinspektionen. . ​Skolans arbete för att säkerställa studiero - det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också

https: www.skolinspektionen.se globalassets publikationssok granskningsrapporter kvalitetsgra nskningar studiero studiero slutrapport.pdf

Hämtad:

Skolinspektionen. . ​Trygghet & studiero.

https: www.skolinspektionen.se sv Rad och vagledning trygghet studiero Hämtad:

(22)

Skolverket. . ​Att samla in och bearbeta data.

https: www.skolverket.se download . bfaca e a c pdf .pdf

Hämtad:

Skolverket. . ​En kreativ atmosfär - utan onödiga störningar. Skolverkets Nyhetsbrev, nr .

https: www.skolverket.se download . bfaca e a Skolverket

s Nyhetsbrev temanummer om studiero.pdf

Hämtad .

Skolverket. . ​Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad .

https: www.skolverket.se getFile?file

Hämtad .

Statens medieråd ​Unga & medier

https: statensmedierad.se download . f d e ba a Ungar

och medier tillganglighetsanpassad.pdf

Hämtad .

Sveriges Kommuner och Landsting . ​Nationell handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet. https: webbutik.skr.se bilder artiklar pdf .pdf

Hämtad .

Trost, Jan . ​Kvalitativa​intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

UR Play ​Orka plugga: Använd verktygen i mobilen. Anna Rastner. Sveriges Utbildningsradio AB. https: urplay.se program orka plugga anvand verktygen i mobilen

Hämtad

Vetenskapsrådet . ​God forskningssed. Stockholm​: Vetenskapsrådet.

https: www.vr.se download . c d b God forskningsse

d VR .pdf

Hämtad .

Wagner, Karin . På spaning efter teknisk bildning.Red Åke Ingerman, Karin Wagner, Ann Sofie Axelsson. ​Kunskap och känsla i mobloggar. Liber: Stockholm, , Sid .

Wallén, Göran . ​Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

(23)

Bi aga I e j g ide

I e j f åg i f de

. Vad tänker du kring antalet notiser som kom till dig under de två lektionspassen?

. Antalet notiser till hela klassen?

. Hur tror du mobilen påverkar dig och ditt skolarbete?

. Hur känns det när du har din mobil i skåpet under lektionstid?

. Varför är det så svårt att lägga undan mobilen?

. Hur skulle du beskriva någon som är beroende av mobilen?

. Kan du känna dig stressad av ditt sociala nätverk genom mobilen?

. Vilka råd skulle du ge till en yngre person som ännu inte använder mobilen sociala medier?

. Finns det något som du vill tillägga?

Namn: Datum:

(24)

Bi aga Mi i b e

XXXXX skola

Hej Vå d ad ha a e

Jag gör nu min sista termin vid Umeå Universitet där jag har läst kurser för att bli behörig

textillärare. Som mitt examensarbete undersöker jag hur mycket elevernas mobil kan tänkas störa genom notiser som de får och hur de upplever detta.

Jag kommer att:

● Undersöka vid två tillfällen hur stort flödet av notiser pip och pling från sociala medier är hos eleverna under lektionstid.

● Intervjua elever om vad de tycker och upplever kring mobilens störning.

Deltagandet är frivilligt men jag hoppas att alla vill delta för att jag ska få en bättre tillförlitlighet i undersökningen.

För att kunna göra och använda mig av intervjuerna i mitt examensarbete så behöver jag ert medgivande. Självklart så kommer min undersökning av notiser och intervjusvaren i

examensarbetet vara anonyma.

Med vänliga hälsningar Yvonne Eriksson

Svar önskas snarast via sms, skrift eller muntligen.

Sms:a till Yvonne, där du skriver:

● Jag har läst och godkänner eller Jag har läst och godkänner EJ

● Barnets namn

● Ditt namn

Jag godkänner mitt barns medverkan i undersökningen: JA NEJ

Elevens namn:

Vårdnadshavare:

(25)

Bi aga N i e

Ti Fr Totalt för

båda dagar

Elev Frånvaro

Elev Ej mobil Ej mobil Elev

Elev Elev Elev

Elev

Elev Ej mobil

Elev

Elev Frånvaro Ej mobil Elev

Elev Ej mobil

Elev Frånvaro

Elev

Elev Ej mobil

Elev Frånvaro

Elev Elev

Elev Ej mobil

Elev Elev

Elev Ej mobil

Elev Ej mobil Frånvaro

Elev Ej mobil

Elev

Ti Fr Totalt för

båda dagar Elev

Elev Ej mobil

Elev Ej mobil Frånvaro

Elev Deltog ej

Elev Elev

Elev Ej mobil

Elev Frånvaro

Elev Elev

Elev Frånvaro

Elev Deltog ej

Elev Deltog ej Deltog ej Elev Deltog ej Deltog ej Elev Deltog ej Deltog ej Elev Deltog ej Deltog ej

Elev Frånvaro Frånvaro

Elev Frånvaro Frånvaro

Deltog Ej mobil Frånvaro Deltog ej

Summa notiser Genomsnitt per elev

, , ,

References

Related documents

a Department of Genetics, University of Cambridge, Cambridge, United Kingdom b Molecular and Experimental Mycobacteriology, Research Center Borstel, Borstel, Germany c Division

We introduce a new algorithm for color weak compensation using local affine maps between color spaces of color normal and color weak observers.. We show how to estimate the local affine

To explore the issue of IT and productivity further, the ITOP (Impact of IT On Productivity) research program was launched in 2003. Using an alternative research approach, this

2 omfattar perioden från ca 1600 fram till 1900-talet Thq.mas Aurelius använ- der genomgående två gårdar, Sätra i Oppeby socken i Ostergötland och Vrå i Skogstibb l e

Stefan som gick före Peter och Anders, riktade mobilen mot ett annat håll än den dit Peter pekat och tog en bild ner mot valsalen, utan att andra eleverna uttalat uppmärksammade

Hur går det att förstå samspelet mellan teknologi, kropp, femininitet och kirurgi i relation till Snapchat dysmorphia utifrån posthumanistisk feminism, vad är det

Mobilen har också haft en central roll i denna påverkan, då den främst används som ett verktyg för att konsumenter ska kunna vara uppkopplade i olika sociala medier och kunna ta

Det bör även pekas på att arbetssättet med olika lager inte är lika effektivt för mobilsajter som för appar då scrollfunktion används i mobilsajter och det snarare hade varit