rN
Bilaga 1Skolinspektionen Verksamhetsrapport
2016-04-28 Dnr 400-2015:5671
Verksamhetsrapport
efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Rungården, Håbo kom-
mun
Skolinspektionen Verksamhetsrapport
2016-04-28 1(17) Dnr 400-2015:5671
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Håbo kommun och förskolan Rungården, ingår detta urval.
Förskolan Rungården besöktes den 15-17 mars 2016. Ansvariga inspektörer har varit Eva Lanteli och Kajsa Öhman. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvali- tetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- . taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa,
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 2(17) Dnr 400-2015:5671
stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri- tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om förskolan Rungården
Förskolan Rungården ligger i tätorten Bålsta i Håbo kommun. Förskolan har tre avdelningar, Bullerbyn, Lönneberga och Villekulla. Sammanlagt finns 55 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan 17 och 20 barn. Samtliga avdelningar har barn i åldrarna 1-5 år. På varje avdelning arbe- tar en förskollärare och två barnskötare heltid.
Skolinspektionen har besökt avdelningen Villekulla som har 18 barn. På avdel- ningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i för- skolan samt två barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också an- svarar för ytterligare tre förskolor. Vid Skolinspektionens besök är två av per- sonalen frånvarande och ersatta med vikarier.
Det framkommer vid intervjuer att personalen är medveten om att det är förs- kollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten men att arbetet genomförs av hela arbetslaget.
Förskolan är en fristående byggnad där alla tre avdelningarna samt kök och gemensamma utrymmen ryms. Avdelningen Villekulla har tre stora och ett mindre rum samt en grovingång mot gården med toalett, torkskåp och tvätt- maskin. Två av rummen används, förutom till lek och skapande aktiviteter, som matsal. Ett rum används för samling, rörelselek, hemvrå, roll-lekar och vila. Det minsta rummet används mestadels till vila.
Förskolans gård, som alla avdelningar har tillgång till, är L-formad och förhål- landevis liten till ytan. Ena delen bildar en innergård med en gräsbelagd kulle i mitten. Därutöver finns en gungställning som är inhägnad av staket, en sand- låda med tak, ett litet hus med texten "Affär" och en mindre rutschkana. Det finns även några mindre träd och buskar samt asfalterade ytor som barnen kan cykla på.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 3(17) Dnr 400-2015:5671
Förskolan har dagliga rutiner som exempelvis samling i helgrupp på förmid- dagen. Utevistelse sker dagligen före samling och lunch och/eller på eftermid- dagen.
Undervisning i förskolan
Arbetslaget uppger att undervisning sker när barnen lär genom leken och att den vuxne sätter ord på vad barnen lär sig. De menar att de bedriver undervis- ning "vid lek, när en vuxen finns nära i leken och stödjer och utvecklar leken". Som exempel berättar de att barnen varje dag får välja aktiviteter efter vilan. "Barnen lär sig att välja och att stå för sitt val utifrån vad de kan klara av, att hålla fast vid sitt val."
Förskolläraren uppger att undervisning är ett begrepp som innefattar att en vuxen har initierat aktiviteten. "Till exempel samlingen eller att jag styr upp ett experiment eller att jag initierar att vi ska läsa en saga".
Enligt förskolechefen är undervisning "att jag ger dig möjlighet att lära dig något, att jag erbjuder barnen så pass mycket att de vill utvecklas vidare, exempelvis när det gäller bokstäver, att det finns en miljö där det erbjuds olika aktiviteter för barnen och att de då också vill utvecklas vidare. Undervisning kan också handla om "att stötta de barn som inte riktigt hittar något att göra" menar hon. Undervisning sker i var- dagen när personalen "är tillsammans med barnen i lugn och ro".
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 4(17) Dnr 400-2015:5671
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lus- ten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckl- ing. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utma- nande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2
Språklig och kommunikativ interaktion
Arbetslaget uppger i intervjun att de använder språket för att utveckla barnens lärande genom att exempelvis samtala med de små barnen kring bilder som de kan se när personalen byter blöjor på dem. De menar också att de försöker lyssna när barnen vill berätta något "Vi kan se att barn verkligen blommar ut och vågar prata och berätta".
Enligt förskolechefen har de ambitionen att bli en så kallad språkförskola och att hon hoppas och tror att personalen "pratar oerhört mycket med barnen".
Vid observationer noteras att personalen visserligen pratar med barnen, men att det sker sparsamt. Mestadels sker kommunikationen ganska ensidigt och utifrån personalens egna associationer — "Är det grönt? Ska vi köra då? Nu är det lite guppigt här, håll i er!" I samtalssituationer bemöts barnen verbalt när barnet exempelvis säger något eller visar upp en sak. Svaren blir dock oftast korta och bekräftande genom att de återupprepar det barnen sagt eller sätter ord på fö- remål.
"En sån där har vi hemma", säger ett barn när de går förbi en klätterställning på skolgården. "En klätterställning" svarar förskolläraren.
2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. &
Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
Skolinspektionen
Verkt',
2016-04-28 5(17) Dnr 400-2015:5671
I tambursituationen sker sällan dialoger utan barnen blir istället uppmanade att ta på sig, hänga upp sina kläder och liknande, "kan du ta av dig västen så länge?"
var ska mössan vara?" "var är [Barnets namn] hylla?". I matsituationen är samta- len kortfattade och rör sig mest om frågor av karaktären "vill du ha vatten eller mjölk?" "vill du ha mer? "ska jag hjälpa dig?" "är ni mätta nu?" En vanligt åter- kommande fråga i matsituationen är vad barnen gjort på förmiddagen, vilket barnen svarar kort på. Personalen ställer sällan följdfrågor som kan expandera innehållet eller leda till dialog. Lika sällan ställs frågor för att utmana barnens tänkande. Ofta ställer personalen frågor till barnen men inväntar inte något svar.
När det gäller icke-verbal kommunikation noteras ett flertal tillfällen då barn söker kontakt med personal men utan att de uppmärksammar signalerna. Ett sådant exempel är när ett litet barn leker med en bil i ett av rummen där Skol- inspektionens utredare befinner sig för att genomföra observationer. Hen söker ögonkontakt och visar att en av utredarna deltar i leken. Samtidigt sitter två personal bredvid utan att uppmärksamma barnets signaler. Vid ett annat till- fälle sitter ett litet barn i en barnstol vid målarbordet och tittar passivt på när de andra barnen målar. Efter ett tag visar barnet att det vill gå ner, men det finns ingen personal vid målarbordet och personalen i rummet har uppmärksamhet- en riktad åt ett annat håll.
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
Förskolechefen menar att personalen stimulerar barnens intresse för att lära och utvecklas då de har aktiviteter i mindre grupper, "det är i grupperna som man lägger krut på att jobba med nyfikenhet och lust att lära". Men det fanerar menar hon när den ordinarie personalen inte är på plats "och utmaningen är - hur gör man då?"
Arbetslagets uppfattning är att de är lyhörda för barnens intressen, bland annat genom att observera vad de leker med och utifrån det kunna utveckla deras aktiviteter. De menar att det inte alltid är lätt att utmana barnen i deras lärande, men att de försöker. Ett exempel är det kommungemensamma kartprojektet där barnen enligt personalen lär sig genom en mängd olika aktiviteter såsom att titta i kartböcker, prata om kartor och rita egna kartor. Samtidigt menar de att det är svårt att veta när barnen lär sig något nytt. "Vi har inte kommit till re- flektion i vårt arbetslag, vi är inte riktigt där ännu". Däremot menar de att de pratar om det i vardagen "Har du sett det? Har du tänkt på det? Vi kläcker idéer och pratar om hur vi skulle kunna jobba vidare." De uppger också att de ännu inte hittat for-
Skolinspektionen
Verksamhetsraw
2016-04-28 6(17) Dnr 400-2015:5671
mer för att dela barnen i mindre grupper där lärande kan ske utifrån olika åld- rar.
Förskolläraren anser att de inte tillgodoser de små barnens möjligheter till ut- veckling och lärande: "vi anpassar oss ibland för mycket till de stora barnen". Det bekräftas också i flera observationer där i synnerhet de små barnen lämnas en- samma i sin lek och passivt sitter och tittar på andra barn som leker. Ett exem- pel är när en litet barn fastnar när hen ska kliva av sin trehjuling. Personalen lyfter barnet av cykeln och går sedan vidare utan att aktivera sig i barnets för- sök att ta sig fram på cykeln. Ett annat exempel är vid målarbordet där barnen långa stunder lämnas ensamma utan att få stöd i att exempelvis hantera saxen eller kunna greppa penseln och kunna måla på pappret. Av observationerna framgår att personalen ofta är på väg mellan olika egna aktiviteter som att ta fram mat, planera eller byta blöjor. De ägnar väldigt lite tid åt att lyssna på bar- nen, sitta ner med dem, uppmuntra dem i deras lärande eller utmana deras tankegångar.
Vid ett observerat tillfälle är det några barn som leker med ett plaströr som de ropar i. Förskolläraren gör då ett försök att utveckla leken genom att hämta material till att skapa en telefon av plastmuggar och ett snöre. Men det blir svårt att få det hela att fungera och det blir mer av en vuxenaktivitet där barnen snabbt tappar intresset. "Vill du prova?" "Nej" "Vill du?" (Inget svar) "Nej, vi väntar, säger personalen.
Observationer av tambur- och matsituationer ger en bild av att det ofta är per- sonalen som hjälper de barn som inte riktigt kan ta av kläder, lägga för mat eller hälla upp dryck. I en tambursituation noteras exempelvis att personalen tar av barnet mössan och hjälper till med att ta av ytterkläderna. Barnet drar ner dragkedjan och personalen hjälper aktivt till med resten av avklädningen.
De barn som behöver lära sig får därmed inte alltid den utmaning de skulle behöva för att komma vidare. Det förekommer att personalen medvetet agerar för att barnen ska utveckla sin självständighet, exempelvis genom att ställa frå- gor av typen "var är din hylla?" eller att de uppmuntras att försöka hälla upp dryck själva "vill du ha mer att dricka? Då kanske du kan hälla själv för jag vet att du kan och så kan du skruva på locket sen". Men av Skolinspektionens observationer framgår att de vardagliga situationerna sällan används till att medvetet stimu- lera barnens lärande.
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
Vid observationer av miljöerna noteras att det finns böcker att tillgå för barnen och två soffor där barn och personal kan sitta och läsa. Vidare noteras att det
Skolinspektionen
Verks
i 12016-04-28 7(17) Dnr 400-2015:5671
förekommer att personal läser för barnen, men att det är sällan som barnen in- volveras i berättelsen exempelvis genom att samtala om bilder i boken. I ett rum finns tidningar och reklamblad exponerade som de äldre barnen kan titta i när de vill. I ett av de större rummen finns en stor lådbil, samt en dockhörna med docksäng och ett leksakskök. I ett annat hörn finns några utklädningsklä- der och väskor.
Enligt förskolläraren leker barnen framför allt i de tre större rummen. Det största rummet används till fri lek morgnar och eftenniddagar, men vid obser- vationerna noteras att den fria leken inomhus framför allt sker i två av avdel- ningens fyra rum. Barnen leker bland annat med att bygga tågräls, köra småbi- lar och leka med barbiedockor. Några barn ägnar sig åt att färglägga schablon- bilder. En del av materialet är lockande exponerat och kan nås av barnen. Men en hel del finns också högt upp eller i lådor där endast några har bilder som talar om vad de innehåller. Pennor, kritor och papper är tillgängligt för de äldre barnen och övrigt pysselmaterial finns i ett särskilt rum som är avdelat med en tygskärm. På väggarna i de olika rummen finns barnteckningar uppsatta till- sammans med bilder på alfabetet. I samlingsrummet finns också en stor världs- karta på väggen. Ändå ger innemiljön ett ganska kalt och oinspirerande in- tryck.
Utomhus ger observationerna ett liknande intryck. Gården är ganska trång, inte minst när flera avdelningars barn vistas där samtidigt, och det finns lekredskap som är trasiga (rutschbanan). Barnen cyklar runt, kör med dockvagnar, gungar och leker med plaströr som de blåser och låter i. De äldre barnen samverkar med varandra i leken och det syns att de har roligt.
Vid observationerna noteras att personalen sällan deltar aktivt i leken. Ofta ägnar de sig åt att övervaka leken, ta fram material, ordna miljön eller att pla- nera och prata med varandra. Sällan används leken till att utveckla barnens förmågor. Exempelvis får ett litet barn hjälp att sätta sig på cykeln, men lämnas sedan ensam och sitter och tittar på andra barn som leker. Ett annat barn får hjälp med kritor och papper och lämnas sen ensam och tittar på de andra bar- nen som målar. Vidare noteras att ett barn försöker klippa i ett papper utan att riktigt lyckas men att det inte finns någon personal närvarande som kan hjälpa barnet. Barn som inte är sysselsatta med någon aktivitet går mest runt själva och försöker komma på något att göra.
Dock förekommer även situationer där personal engagerar sig i leken som an- vänds som ett verktyg till lärande. Bland annat noteras att en personal spelar ett spel med två barn och barnen tränar sig både på att räkna och vilka regler
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 8(17) Dnr 400-2015:5671
som gäller i spelet. Vid ett annat tillfälle ägnar sig en personal åt att leka i sand- lådan med ett litet barn. De häller sand i ett hjul som snurrar runt. Det syns tydligt att barnet tycker det är mycket roligt. Personalen pratar med barnet, visar hur hen ska göra och barnet ler och försöker härma. I en av samlingarna har en personal med sig olika mjukisdjur som blir del av en berättelse om en groda och en ekorre som träffas. Barnen är uppmärksamma och verkar tycka det är spännande.
Vid observationer framkommer också att personal och barn vid flera tillfällen går till miljöer utanför förskolan, såsom lekparken och biblioteket. Enligt förs- kolläraren är det bland annat för att ge barnen stimulans till utveckling bortom det som förskolans miljöer kan erbjuda.
Arbetslaget uppger att miljön är viktig och påverkar leken. "Det är i leken som lusten och glädjen växer. Det är där som barnen bearbetar sina upplevelser." Samti- digt uppger de att lekmiljön inte är helt fungerande och under utveckling"
Hemmavrån behöver utvecklas, materialet behöver utvecklas. Tanken är att vi ska vara i de olika miljöerna för att kunna visa hur man leker där. Vi tycker inte att 1-5 års grup- per är bra, vi hattar lite överallt. De små barnen pockar på med sina behov."
Förskolechefens uppfattning är att personalen på Villekulla kommit ganska långt när det gäller att använda miljö och material för att stimulera barnens utveckling och lärande. Hon uppger att de bland annat sett till att materialet är mer tillgängligt för barnen. Samtidigt uppger hon att de skulle behöva ta ett steg till och ta fram mer, byta material som ligger framme".
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
Personalen uppger att de tränar barnens tillit till sin förmåga genom att barnen till exempel får lägga tillbaka saker när de har lekt färdigt "vi är med och påmin- ner och stöttar, vi hjälps åt och städar tillsammans, de äldre klarar mer själva". Vidare menar de att de stöttar barnen att våga prova och är tillåtande och uppmuntrar barn när de klarar något. "kullerbytta är ett exempel där vi utmanar och stöttar". Ett annat exempel som framkommer är att de i tambursituationen ger barnen ut- maningar som de kan klara av, exempelvis att hämta sin mössa.
Förskolechefen menar att personalen är duktiga på att väcka barnens nyfiken- het och lust att lära i de situationer när de delar upp barrtgruppen. Särskilt när de är ute i skogen. Men hon menar att de nu har en situation på avdelningen där det är svårare att arbeta på det sättet, "det var väldigt bra i slutet av hösten. Då satt nästan alltid någon med barnen. Men sen kom allt med att så många var borta och vi har haft många vikarier".
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 9(17) Dnr 400-2015:5671
Vid observationer noteras att barnen får möjlighet att utveckla tilliten till sin förmåga i olika situationer. Ett barn får hjälpa till med dukningen och när bar- nen har ätit färdigt dukar de bort efter sig. Men inte alla barn får ta för sig av maten, ofta lägger personalen för barnen och häller upp dryck åt dem. När bar- nen målar noteras att materialet lämnas kvar när barnen är färdiga till persona- len som sedan plockar undan det. Barnen tar bara med de teckningar som de vill spara och lägger i sin låda.
Såväl i tambursituationen som matsituationen förekommer att barnen ges möj- lighet att utveckla tillit till sin förmåga men också att möjligheten till utveckling inte tas tillvara. Ibland hjälper personalen till att ta av kläderna eller lägga upp maten och ibland får barnet pröva själv. I en målarsituation är ingen personal på plats när det är dags att plocka ihop efter aktiviteten. Personalen befinner sig istället ofta mellan barnens olika aktiviteter på väg till något annat. De tar sig inte tid att sitta ner och samtala med barnen om vad de gör, att utmana dem i deras lärande eller berömma deras framsteg. Beröm och uppmuntran före- kommer, men inte så ofta. Ett exempel är när ett litet barn ligger på marken och visar personalen att hen vill ha hjälp att resa sig upp. Personalen avstår och när barnet kravlat sig upp säger personalen "vad bra, jag vet ju att du kan!" Aktivite- terna är till stor del initierade av de vuxna. När barnen själva visar intresse för att göra något uppmärksammas det ibland av de vuxna, men enbart för att förse dem med material innan de lämnar barnen att själva sysselsätta sig. I flera observationer noteras att de yngre barnen söker vuxenkontakt för att få hjälp att komma vidare i sin lek men utan att det uppmärksammas av personalen.
Vid ett tillfälle till exempel söker ett barn kontakt med en av inspektörerna, sträcker fram en bok och visar att hen vill läsa boken. Ett annat exempel är när ett barn söker kontakt med den observerande inspektören och vill kommuni- cera när hen sitter vid målarbordet. Vid båda tillfällena finns det personal i rummet men de är inte fokuserade på barnen eller deras aktiviteter.
Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
Förskolläraren uppger i intervjun att barnen tränar sin motorik genom att ex- empelvis få gå till parken istället för att få åka vagn. Dessutom har de en femårsgrupp en gång i veckan där barnen får dansa. De har också haft en så kallad motorikbana, uppger hon. För att träna finmotoriken erbjuds aktiviteter där barnen kan använda saxar, frön och pärlor till exempel. Av observationerna framgår att barnen ges möjlighet till varierande aktiviteter såsom att cykla, gå balansgång, klättra, måla, bygga tågräls och röra sig till musik. Vidare framgår att barnen utmanas motoriskt mer i leken än i mat- och tambursituationer, då det ofta är bråttom eller då personalen är på väg till andra aktiviteter såsom vilan eller toalettbesök för de yngsta barnen.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 10(17) Dnr 400-2015:5671
När det gäller personalens möjligheter att stödja barnens språkutveckling me- nar arbetslaget att de stimulerar barnen att "lekskriva" och att de ofta går till biblioteket och läser böcker. Förskolläraren ger exempel på att de stödjer bar- nens språkutveckling genom att säga ramsor vid matbordet eller trumma bar- nens namn i samlingen. Med de äldre barnen kan de jobba med "sammansatta ord som snögubbe och utveckla det och se vilka ord som kan bli av ett sådant ord". Hon menar vidare att de kan använda tecken som stöd i samlingen, men att hon inte alltid kommer ihåg det, "jag kan det, men jag glömmer det". Samtidigt visar ob- servationerna att personalen sällan tar tillvara de möjligheter som finns i var- dagen att ha en språkutvecklande dialog. Exempelvis frågar en personal några barn om vad de gjort på förmiddagen. De berättar att de har arbetat "med ord som inte fanns". Personalen svarar "Ja, vad händer då? Vi använder ju ord hela ti- den". Och så lämnar hon gruppen utan att invänta något svar. Det förekommer dock exempel på språkstimulerande aktivitet, exempelvis när personalen an- vänder sånglekar i samlingen eller använder ord och bild i samlingen när per- sonalen berättar om Irland.
Enligt förskolläraren arbetar de med naturvetenskap och teknik genom att göra olika experiment. Hon ger exempel på att de arbetat med dragningskraft då de släppt olika saker, de har haft experiment kring luft och blåst fjädrar osv. Ett exempel som observeras är när personalen försöker utveckla barnens lek med rör som de ropar i till att skapa en sorts telefon med hjälp av snören och plast- muggar.
När det gäller matematik har de räknat klossar vid samlingen, haft räknesagor och använt matematik i vardagen genom att till exempel räkna bestick och glas vid matsituationen. Under observationerna noteras några tillfällen då personal räknar antal tillsammans med barnen. Det förekommer i matsituationer såväl som i lek. Skolinspektionen har också tagit del av dokumentation som beskri- ver olika matematiska och naturvetenskapliga experiment och lekar som bar- nen genomfört.
När det gäller den sociala utvecklingen "handlar det ofta om att släcka bränder"
säger förskolläraren "man får jobba med turtagning, vad man säger till varandra och sådana saker". "När det händer något får man sitta ner och prata om vad som hände."
Det förekommer hela tiden menar hon, "men jag hinner inte vara överallt". Det bekräftas också av Skolinspektionens observationer där konflikter mellan bar- nen oftast resulterar i en tillsägelse från personalen istället för att personalen ger barnen stöd och vägledning i att lösa problemet "så får man inte göra, nej, så gör man inte, man får inte puttas". 1 en tambursituation råkar två barn i bråk och
Skolinspektionen Verksamhetsrapport
2016-04-28 11(17) Dnr 400-2015:5671
slår på varandra. Ingen personal uppmärksammar det. Ett annat barn säger
"nej, man får inte". Barnet får då en tillsägelse att "du behöver inte säga till, det kan jag göra". Det förekommer ingen konflikthantering där barnen får hjälp och stöd i att kompromissa, att respektera andras åsikter eller lösa problemen. Oft- ast löser de vuxna problemen istället och ger barnen tillsägelser.
Barnen får dock visst stöd i sin självständighetsutveckling och i att göra aktiva val. De får välja om de vill gå ut eller vara inne på förmiddagen, de får välja bland många aktiviteter i den flera leken. Men inga observationer görs där bar- nen uppmuntras att hjälpa varandra och i flera situationer är personalen aktiv med att servera mat och plocka undan efter barnens aktiviteter istället för göra ett lärandetillfälle av det och överlåta det till barnen.
Förskolechefen uppger att de är duktiga på att utveckla barnens motorik, men att det nog kan vara lite svårare med att utveckla den sociala förmågan. Hon är inte helt säker på hur personalen arbetar med konflikthantering eller barnens språkutveckling, men menar att hon vet att de sätter sig ner med barnen och pratar med dem. När det gäller att utveckla språket så "är det ju något man bara gör, man ser ju till att alla barn kommer till tals". Även de små barnen ges chansen att berätta menar hon, "de pratar mycket med barnen och inte över huvudet på dem", säger hon - "barnen förstår ju så himla mycket".
Enligt arbetslaget finns rika tillfällen för barnen att träna såväl fin- som grov- motorik, men att de ännu inte hunnit utveckla metoder för att stödja barnens sociala utveckling. Dock menar de att det sker en social utveckling i vardagen genom exempelvis turtagning och i interaktioner mellan barnen "vi är nära bar- nen och ser vad som händer, vi stödjer och samtalar med barnen om vad som sker och hur man kan göra".
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten genomförs så att den i någon mån stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande.
Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion men utvecklar inte eller vidgar perspektiven för barnen. Personalen stärker inte heller barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. De äldre barnen stimuleras och utmanas i större utsträckning än de yngre. Tam- bur- och matsituationer tas bara delvis tillvara för att stimulera och utmana barnens utveckling och läxande. Personalen använder mestadels lek och material som verktyg för lärande. Dock är miljöerna endast till viss del inne- hållsrika och inbjudande. Vidare bedömer Skolinspektionen att personalen inte stärker barnens tillit till den egna förmågan i situationer som av- och påkläd-
Skolinspektionen Verksamhetsrappe,
2016-04-28 12(17) Dnr 400-2015:5671
ning eller i matsituationen. Barnen ges heller inte tillräckligt med stöd och sti- mulans i sin språkliga och sociala utveckling.
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det en- skilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3
Barnens samspel med varandra
Under observationer noteras att barnen erbjuds aktiviteter som inbjuder till samspel. Framför allt i den fria leken förekommer flera tillfällen där de äldre barnen leker med varandra. Det märks tydligt att de har roligt och några skrat- tar ibland högt när de leker. Vid ett tillfälle noteras också att en personal spelar ett brädspel med två barn.
För de yngre barnen är tillfällen till samspel betydligt mer begränsat. Under observationerna noteras att de inte samspelar naturligt med varandra och per- sonalen erbjuder inga organiserade aktiviteter som stimulerar till samspel. Per- sonalen är främst upptagna med att hantera vardagliga rutiner för att få varda- gen att flyta på och barnen lämnas i stor utsträckning att själva initiera samspel med varandra.
Arbetslaget menar att barnen lär mycket av varandra, men att det är de äldre barnens intressen som styr samspelet "mycket sker på de äldre barnens initiativ, de äldsta barnen bestämmer mycket".
Enligt förskolechefen är samspel mellan barnen något "som bara kommer", fram- för allt när personalen trivs med varandra, vilket hon menar att de gör på Vil- lekulla.
3 Doverborg, E.; Prarnling, N.; Pramling Samuelsson, I. 9013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Skolinspektionen
VerksamhetsraprL
2016-04-28 13(17) Dnr 400-2015:5671
Personalens samspel med barnen
Vid observationer noteras att personalen ofta lämnar barnen ensamma. Perso- nalen är sällan engagerad i barnen utan fokuserar istället på att planera verk- samheten eller hantera diverse praktiska göromål. Samlingen är ett av få till- fällen då personalen samspelar med barngruppen. Andra exempel är när en personal ger fart åt några barn som sitter i en gunga eller deltar i leken vid ett lekredskap i form av en bil när de är i lekparken.
Utöver det observeras tillfällen då personal samspelar med enskilda barn. Det kan vara under en promenad, i en målarsituation eller i den fria leken. En per- sonal sparkar en boll till ett litet barn eller leker med ett barn i sandlådan. Men det är under korta stunder. Ofta ses de små barnen leka själva eller passivt titta på andra barn som leker.
Enligt arbetslaget hinner de inte samspela med barnen på det sätt de önskar. De menar att åldersspannet i barngruppen är för stort för att de ska kunna tillgo- dose barnens behov. En effekt av deras bristande samspel med barnen menar de är att de äldre barnen söker uppmärksamhet genom att ta efter de yngre barnen och fungerar då som dåliga förebilder för de yngre barnen.
Förskolechefen menar att personalen är duktiga på att samspela med det en- skilda barnet, i synnerhet de barn som "behöver lite extra", men att frånvaro bland personalen har gjort att de inte kan engagera sig i samspelet med barnen på samma sätt, "just nu är det inget samspel, personalen är stressad och orkar inte riktigt".
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten till viss del genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan, ut- vecklas. Men personalen engagerar sig inte tillräckligt i samspelet med barnen för att barnen ska stimuleras att samspela och lära av varandra. Vidare behöver barnen ges mer stimulans och vägledning genom samspelet med vuxna.
Skolinspektionen
Verksamhetsrappcy- L
2016-04-28 14(17) Dnr 400-2015:5671
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs_en- ligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande grans- kas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de ut- vecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4
Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt
Arbetslaget uppger att de gör mycket gemensamt men att förskolläraren ansva- rar för "att saker och ting sker". Enligt förskolläraren har hon bland annat ansvar för det kollegiala lärandet i arbetslaget men menar att bristande planeringstid gör att det saknas förutsättningar för sådant lärande "jag känner att jag är den som initierar till exempel projekt men jag hinner inte beskriva syftet".
Enligt förskolläraren är hon väl medveten om sitt uppdrag och menar att hon försöker stötta sina kollegor. Men hon menar att det är svårt att få en god verk- samhet ".. när det är 1-5-åringar i samma grupp. Jag kan inte tillgodose alla barns behov då, man hinner inte med". Hon säger att hon försöker fånga upp vad barnen vill göra och nämner exemplet när barnen ville hålla på med ljud "så då hämtade
jag muggar och snöre så de kunde göra en sån där telefon. Jag försöker tillföra material och kunskap". Samtidigt menar hon att det är svårt att få till en bra verksamhet när det är mycket vikarier då det inte finns tid att gå igenom praktiska rutiner
"vi tar fram mer material när det inte är så många vikarier, den ordinarie personalen vet mer om barnen och de rutiner vi har". I arbetslaget menar hon att det finns en struktur för vem som har vilka uppgifter, vilket också bekräftas i intervjun med arbetslaget. Både förskolechefen och förskolläraren uppger i intervjuer att de sedan i höstas medvetet fokuserat på att skapa trygghet och ge en god omsorg då det är grunden för barnens lärande. Lärandeuppdraget har de inte riktigt hunnit fokusera på än.
4 Sheridan, S., Sandberg, A. (gr Williams, P. (2015). Förskolliirarkornpetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 15(17) Dnr 400-2015:5671
Som beskrivits tidigare noteras i observationer att de äldre barnen verkar ha roligt i förskolan. Framför allt syns detta i den fria leken. Även de yngre barnen är engagerade i olika aktiviteter, men ofta observeras att de sitter passiva och observerar andra barn som leker.
Arbetslagets samarbete
Arbetslaget beskriver att förskolläraren tar ansvar för "att saker och ting sker"
men att de i övrigt tar ett gemensamt ansvar och fördelar arbetet mellan sig under dagen. De menar vidare att bristande planeringstid utgör en svårighet när det gäller samarbetet. Exempelvis händer det att barnskötarna (de ordinarie anställda) får genomföra en samling med barnen utan att de haft möjlighet att planera den innan.
Förskolechefen menar att förskolläraren tar ett stort ansvar för verksamheten och att övrig personal tycker "det är ganska skönt". Samtidigt menar hon att det är problematiskt då "den övriga personalen egentligen också har ett uppdrag" och att det riskerar att bli för mycket för förskolläraren.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren till viss del tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveck- ling och lärande. Då förskolechefen inte tydliggjort förskollärarens ansvar fullt ut har förskolläraren inte heller getts förutsättningar till att ta detta ansvar fullt ut. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen men utan att alla barn får de utmaningar och den stimulans som de behöver för att utvecklas och tycka det är roligt i förskolan.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur för- skolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
Förskolechefens uppfattning är att "uppdraget har förändrats otroligt mycket och vi har inte hunnit med". Hon menar att de inte klarar av att möta kraven på ett pro-
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-28 16(17) Dnr 400-2015:5671
fessionellt sätt, framför allt på en avdelning som Villekulla, som bara har en förskollärare. Enligt förskolechefen har fokus för personalen på Villekulla fram- för allt legat på att få ihop barngruppen och få ett förtroendefullt förhållande till barn och föräldrar. De har diskuterat hur man kan arbeta med lärande och utveckling på arbetsplatsträffar och försökt få till nätverksträffar med en annan förskola, "men det har vi inte hunnit med efter jul".
Enligt förskolechefen har rutinerna för avdelningens planering inte fungerat.
Hon uppger att de har svårt att få till såväl planering som reflektion, "det är meningen att de ska träffas en gång per vecka, men nu har vi inte klarat det, jag vet inte hur vi ska få till mer reflektionstid". Vidare framkommer att förskolechefen tycker att miljön och materialet kan förbättras och att hon har en ambition att ta in en extern resurs för att hjälpa personalen med det.
När det gäller förskollärarens ansvar menar hon att förskolläraren är kunnig och ambitiös men kanske har tagit på sig ett för stort ansvar, "förskolläraren har tagit på sig rollen att leda och fördela och de andra är lite bekväma med det, men nu är det så många vikarier att det är svårt att få ihop en bra grupp". Hon menar att det är svårt att få till en fungerande verksamhet när det är mycket frånvaro, "så länge vardagen inte går ihop för dem är det svårare". Hon uppger vidare att hon försöker stötta personalen de stunder hon är ute på avdelningen.
Arbetslaget menar att de inte har tillräckligt med tid för planering och reflekt- ion. Enligt dem har de en timme var tredje vecka för planering och det räcker inte. Förskolechefen är enligt arbetslaget på förskolan varje vecka, men sällan på avdelning Villekulla. Samtidigt uppger de att de har förståelse för att försko- lechefen har ett stort ansvarsområde och många avdelningar att ansvara för
"hon hinner inte sätta sig in i hur vi arbetar i verksamheten, vi ställer inte de kraven eftersom hon inte har möjlighet".
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen tar heller inte fullt ut ansvar för att tydliggöra förskol- lärarens ansvar eller för att lärandemiljön är utformad så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande.
Skolinspektionen
Verksarnhetsrap,-
_ 2016-04-2817(17) Dnr 400-2015:5671
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i försko- lan.
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveck- ling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
