Hälsa och samhälle 4 januari 2010
HEDERSRELATERAT
VÅLD
HUR KAN HEDERSRELATERAT VÅLD
FÖRKLARAS, OCH HUR ANVÄNDS
BEGREPPET I SVENSK MEDIA?
MIRIAM HARIVANDY
SARAH FISCHER
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 Hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet SP 205 06 Malmö
Januari 2010
HEDERSRELATERAT
VÅLD
HUR KAN HEDERSRELATERAT VÅLD
FÖRKLARAS, OCH HUR ANVÄNDS
BEGREPPET I SVENSK MEDIA?
MIRIAM HARIVANDY
SARAH FISCHER
Harivandy, M & Fischer, S. Hedersrelaterat våld. Hur kan hedersrelaterat våld förklaras, och hur används begreppet i svensk media? Examensarbete i socialt
arbete 15hp. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2010.
Abstract: The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.
Keywords: Categorized analysis of contentculture, discourse, media, patriarchal familystructure, religion, shame, socialconstruction, violence in the name of honor
Nyckelord: Diskurs, hedersrelaterat våld, kultur, media, patriarkal familjestruktur, religion, skam, socialkonstruktivism, tematiserad innehållsanalys
Förord:
Vi vill tillägna vår uppsats till alla som på ett eller annat sätt
fallit offer för hedersrelaterat våld och förstryck. Vi vill även passa på att tacka varandra
för gott och roligt samarbete, och all uppmuntran vi gett varandra. Ett stort tack till vår handledare Oskar Krantz för otaliga mailkonversationer och uppmuntran. Utan din hjälp och den tid du har lagt ner på vår grupp
Innehållsförteckning 1. INLEDNING 1 2. BAKGRUND 2 2.1. Definitioner 2 2.1.1. Hedersrelaterat våld 2 2.1.2. Kultur 3
2.2. Offentliga Sveriges syn på hedersrelaterat våld 3
2.3. Hedersrelaterat våld i världen 4 2.4. Patriarkala familjestrukturer 4 3. PROBLEMFORMULERING 5 4. SYFTE 5 5. FRÅGESTÄLLNING 6 6. METOD 6
6.1. Urval och avgränsningar för material 6
6.2. Behandling av material 7
7. VAD ÄR HEDERSRELATERAT VÅLD? – TIDIGARE FORSKNING OCH ÄMNESSTUDIER 9
7.1. Heder 9
7.2. Skam 10
7.3. Hedersrelaterat våld och förtryck 11
7.4. Hedersrelaterat våld jämfört med annat våld mot kvinnor 11
7.5. Olika typer av hedersrelaterade brott 12
7.6. Var de olika brotten regleras 14
7.7. Hedersrelaterat våld; inte bara mot kvinnor 14
7.8. Religionens inverkan 15
8. HUR ANVÄNDS BEGREPPET ”HEDERSRELATERAT VÅLD” I SVENSK MEDIA? 17
8.1. Teori om diskurs, Foucault och media 17
8.2. Artiklarna i kategorier 19
8.2.1. Kategorierna 19
8.3. Analys av artiklarna 20
8.3.1. Problematiserar 23
8.3.2. Efterlyser insats 24
8.3.3. Nämner i samband med annan problematik 25
8.3.4. Utsatthet och offer 26
8.3.5. Beskrivande 27
8.3.6. Andra innehållsteman 27
8.3.7. I vilken grad artiklarna handlar om hedersrelaterat våld 28
9. SLUTDISKUSSION 28
9.1. Teoretiskt perspektiv – Socialkonstruktivism 29 9.2. Hedersrelaterat våld ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv 30
9.2.1. Religion och/eller kultur? 30
9.2.2. Efterlysning av insatser och det offentliga Sverige 31
9.2.3. Hedersrelaterat våld i media 31
9.2.4. Heder och skam 32
9.3. Vidare forskning 33
10. REFERENSER 34
Tabell 1 En sammanfattande presentation av vald media 7
Tabell 2 Olika typer av hedersrelaterat våld 13
Tabell 3 Var brotten regleras 14
Tabell 4 Kategorisering av artiklar i Dagens Nyheter 21 Tabell 5 Kategorisering av artiklar i Aftonbladet 22
Bildförteckning
Figur 1 Den pyramidala familjestrukturen 4
Figur 2 Illustration av förhållandet mellan subjekt, vetande och makt 17 Figur 3 I vilken grad artiklarna handlar om hedersrelaterat våld 28
BILAGOR :
Bilaga 1 Kategoriseringsschema över artiklar i Aftonbladet Bilaga 2 Kategoriseringsschema över artiklar i Dagens Nyheter
1. INLEDNING
Enligt FN rapporteras på världsplan ca.5000 mord i samband med heder varje år, men det antas att det sker betydligt fler brott som mörkläggs.
(http://www.amnesty.se 2009-11-23).
I Sverige tenderar hedersrelaterat våld att förknippas med islam och mellanösterns kultur, och denna kulturs sätt att se på heder och skam. Hedersrelaterat våld handlar om att återta den förlorade heder som någon i familjen anses ha förstört (Awla, 2006). En orsak till att fenomenet/begreppet förknippas med islam beror på bristande kunskap om islams egentliga
förhållningssätt till otukt, och regler och principer för bestraffning. Som den svenska islamologen Christer Hedin1 sade:
”…islam har vuxit samman med vissa kulturer till den grad att delar av dessa börjat uppfattas som centrala inslag i religionen” (Awla 2006, s 162).
Länge har hedersrelaterat våld presenterats och förklarats som någon annans problem som vi i Sverige konfronteras med; dock är hedersrelaterat våld en fråga och ett problem som direkt eller indirekt kan beröra oss alla som lever tillsammans i ett världssamhälle. I studien fokuseras inte männen eller de minderåriga. Istället söker studien klargöra vad hedersrelaterat våld och förtryck är samt hur det uppmärksammas i media. Studien avgränsas härmed till frågan om hur hedersrelaterat våld uppmärksammats inom dagspressen och kvällspressen i Sverige, närmare bestämt en tidning inom vardera kategorin.
I samhällets dagliga arbete mot hedersrelaterat våld, exempelvis genom kommunens socialtjänst, har länsstyrelsen producerat olika
kunskapssammanfattningar som kan fungera som kunskapsunderlag för att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld
(www.manskligarattigheter.gov.se 2009-12-09). I föreliggande studie används dessa för att illustrera den offentligt orienterade synen på
hedersproblematiken. Ett led i samhällets stöd för personer utsatta för hedersrelaterat våld återfinns via hemsidor och nätverk som informerar och kan stödja enskilda som blivit utsatta för hedersrelaterat våld. En av dessa hemsidor är heder.nu som är en del av ett nationellt projekt finansierat av Länsstyrelserna i Skåne och Östergötland (www.heder.nu 2009-12-10). En annan hemsida som används i föreliggande studie i syfte att skapa en ökad förståelse av hedersvåldsproblematiken är minheder.nu som är ett
partipolitiskt obundet nätverk av engagerade människor, däribland politiker, ________________________________________
1 Trots rikliga sökningar har inte originalboken, varifrån citatet av Hedin härstammar, kunnat återfinnas.
forskare, organisationer och enskilda personer som samverkar för att motverka hedersrelaterat våld (www.minheder.nu 2009-12-10).
2. BAKGRUND
Hedersrelaterat våld och förtryck, samt hedersrelaterad brottslighet, kan definieras på olika sätt av olika aktörer. Med anledning av detta inleds bakgrunden med ett avsnitt kring definitioner av, och hur det offentliga Sverige ser på, företeelsen.
2.1. Definitioner
I ett försök att redogöra hur olika begrepp kan definieras kommer relevanta begrepp exemplifieras med citat nedan, för att sedan diskuteras utifrån hur det kommer att användas i studien. Av språkmässiga skäl kommer begreppen om familj och grupp likställas med varandra vilket betyder att när det ena
omnämns är även det andra innefattat i innebörden.
2.1.1. Hedersrelaterat våld
Det förekommer olika definitioner på begreppet/företeelsen hedersrelaterat våld, nedan följer några exempel från samhällsinstitutioners sida.
Rikspolisstyrelsen definierar hedersrelaterad brottslighet som:
”Hedersrelaterad brottslighet är brott riktade mot någon – ofta en släkting – som, enligt gärningsmannens och övriga släktens eller gruppens uppfattning, riskerar att vanära eller har vanärat
gärningsmannens, släktens eller gruppens heder, i syfte att förhindra att hedern skadas eller förloras alternativt för att reparera eller återställa den skadade eller förlorade hedern” (www.polisen.se 2009-11-28 s 8)
Socialstyrelsen definierar hedersrelaterat våld och förtryck som:
”Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt men utmärkande är att det är planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar i till största del om kontroll av flickors och kvinnors
sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan ta sig många olika uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt och socialt” (www.socialstyrelsen.se 2009-11-28 ).
Länsstyrelsens definition av hedersrelaterat våld är:
”Det är när någon vill skydda familjens heder och använder våld för att få flickor och kvinnor i familjen att göra något som de inte vill
eller straffa dem för något de gjort” (www.länsstyrelsen.se 2009-12-09).
I dessa definitioner är följande komponenter gemensamma: (1)
Familjen/släkten; (2) heder; (3) våldsanvändning; och (4) återupprättande. Detta ger i kombination en definition av hedersrelaterat våld som lyder:
Familjens/släktens användning av våld (eller hot om våld) i syfte att
återupprätta en hederskänsla. När hedersrelaterat våld nämns i studien är det således utifrån denna sammansatta definition. Märk väl att heder, som
fenomen betraktat, inte ges en entydig definition av de ovan citerade definitionerna av hedersrelaterat våld etc.
2.1.1. Kultur
Malik (2007) skriver att en vanlig tolkning är att människor är bärare av sin kultur men att det är viktigt att se till människor i förändring snarare än att se människor som bärare av ett stagnerat kulturarv som inte kan förändras. Även Kymlicka (a a) menar att det är viktigt att skilja på en kulturs existens och dess karaktär då kulturens karaktär är föränderlig och att den aldrig slutar existera. När det då görs en distinktion mellan existensen och karaktärer anses det att kultur inte handlar om vad ett folkslag eller grupp gör utan vad de enligt historiska traditioner bör göra (a a).
2.2. Offentliga Sveriges syn på hedersrelaterat våld
Enligt Länsstyrelsen i Skåne är det centrala i hederstänkande samhällen att flickorna behåller sin oskuld tills äktenskapet äger rum, att de anses vara kyska samt att familjens/gruppens rykte inte befläckas. När det kommer till hedersvåld är den kollektiva dimensionen påtaglig. Trots att dådet kan utföras av en enskild gärningsman är det vanligt förekommande att det är fler i
familjen/gruppen som är medansvariga i planeringen och utförandet av dådet (Länsstyrelsen Skåne, 2007). Länsstyrelsen i Södermanlands län menar att:
”I Patriarkala samhällen är heder och skam centrala värden. Alla familjemedlemmar bidrar genom sitt beteende till familjens heder, men ansvaret är olika fördelat. Mannens heder är främst kopplad till hans förmåga att försörja och beskydda familjen, medan kvinnans heder (och därmed familjens) är knuten till hennes sexuella dygd. Kvinnan ska vara oskuld när hon gifter sig och därför måste ogifta kvinnor och män så långt som möjligt hållas åtskilda och umgås så lite som möjligt. Kontrollen av kvinnans sexualitet betraktas som nödvändig för att hon ska bli gift och med hänsyn till familjens heder”
(Länsstyrelsen Södermanlands län, 2005 s 8).
Utförandet av hedersvåld beskrivs av Länsstyrelsen i Värmland som:
”Hedersvåldet utövas för att värna om en maktordning för att kringgärda kvinnornas sexualitet, val av partner, äktenskap, oskuld m.m. Det specifika för hedersrelaterat våld är kollektivets betydelse /…/ Hedersmord handlar om att det är flera personer som godkänner och upprätthåller att våldet kan utföras och dessutom uppmuntrar gärningsmannen att utföra handlingen” (Länsstyrelsen Värmland, 2004 s 9).
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i olika områden i världen men är dock vanligare i några områden i världen, som i Mellanöstern, Nordafrika, Balkan och Sydeuropa. Detta tillskrivs det traditionella sättet att leva p
man underkastar sig ett patriarkaliskt system. Systemet i dessa områden karakteriseras av starkt hederstänkande i kombination med en manlig
överordning, det vill säga att mannen står över kvinnan. Bakom hedersbrotten förekommer ett kollektivt tryck
återupprättande (www.amnesty.se
2.4. Patriarkala familjestrukturer
Den patriarkala familjen kan illustreras med en pyramidal struktur (se figur 1 nedan). Denna pyramid har olika nivåer. Pappan är högst upp i pyramiden och har den avgörande makten inom familjen. Det är även pappan som brukar stå för det sociala nätverket o
Mammans roll är att uppfostra barnen och vara en förmedlare mellan familjemedlemmarna. Sönerna i familjen är högre stående i pyramiden än döttrarna. Sönerna har mer handlingsutrymme än döttrarna, som i sin tur befinner sig längst ner i pyramiden. Det är inte bara den egna familjen som återfinns inom pyramiden, utan även den närmaste släkten, till exempel mammans och pappans föräldrar.
Figur 1 Figur 1 Figur 1 Figur 1
Illustration anpassad från
Den pyramidala familjestrukturen återfinns inom ett kollektivistiskt samhälle där individen inte står för sig själv utan identifieras via sin familj. Varje individ i familjen måste tänka på fam
sociala aspekter. Inom familjen finns normer som är viktiga att följa för att familjen ska ha ett gott anseende utåt. Om någon av familjemedlemmarna bryter mot normerna drabbar det hela familjen, eftersom individen dä
drar skam över hela familjen. Att undvika skam och vanära är centralt för att individen ska garanteras överlevnad, trygghet och tillgång till det sociala nätverket (www.polisen.se
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i olika områden i världen men är dock vanligare i några områden i världen, som i Mellanöstern, Nordafrika, Balkan och Sydeuropa. Detta tillskrivs det traditionella sättet att leva p
man underkastar sig ett patriarkaliskt system. Systemet i dessa områden karakteriseras av starkt hederstänkande i kombination med en manlig
överordning, det vill säga att mannen står över kvinnan. Bakom hedersbrotten förekommer ett kollektivt tryck om att bestraffning måste ske för hederns
www.amnesty.se 2009-12-09).
2.4. Patriarkala familjestrukturer
Den patriarkala familjen kan illustreras med en pyramidal struktur (se figur 1 nedan). Denna pyramid har olika nivåer. Pappan är högst upp i pyramiden och har den avgörande makten inom familjen. Det är även pappan som brukar stå för det sociala nätverket och den som är familjens representant utåt.
Mammans roll är att uppfostra barnen och vara en förmedlare mellan familjemedlemmarna. Sönerna i familjen är högre stående i pyramiden än döttrarna. Sönerna har mer handlingsutrymme än döttrarna, som i sin tur
inner sig längst ner i pyramiden. Det är inte bara den egna familjen som återfinns inom pyramiden, utan även den närmaste släkten, till exempel mammans och pappans föräldrar.
Figur 1 Figur 1 Figur 1
Figur 1 Den pyramidala familjestrukturen
Illustration anpassad från www.polisen.se (2009-11-28)
Den pyramidala familjestrukturen återfinns inom ett kollektivistiskt samhälle där individen inte står för sig själv utan identifieras via sin familj. Varje individ i familjen måste tänka på familjens bästa vad gäller materiella och sociala aspekter. Inom familjen finns normer som är viktiga att följa för att familjen ska ha ett gott anseende utåt. Om någon av familjemedlemmarna bryter mot normerna drabbar det hela familjen, eftersom individen dä
drar skam över hela familjen. Att undvika skam och vanära är centralt för att individen ska garanteras överlevnad, trygghet och tillgång till det sociala
www.polisen.se 2009-12-05).
Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i olika områden i världen men är dock vanligare i några områden i världen, som i Mellanöstern, Nordafrika, Balkan och Sydeuropa. Detta tillskrivs det traditionella sättet att leva på, där man underkastar sig ett patriarkaliskt system. Systemet i dessa områden karakteriseras av starkt hederstänkande i kombination med en manlig
överordning, det vill säga att mannen står över kvinnan. Bakom hedersbrotten om att bestraffning måste ske för hederns
Den patriarkala familjen kan illustreras med en pyramidal struktur (se figur 1 nedan). Denna pyramid har olika nivåer. Pappan är högst upp i pyramiden och har den avgörande makten inom familjen. Det är även pappan som brukar stå
ch den som är familjens representant utåt. Mammans roll är att uppfostra barnen och vara en förmedlare mellan familjemedlemmarna. Sönerna i familjen är högre stående i pyramiden än döttrarna. Sönerna har mer handlingsutrymme än döttrarna, som i sin tur
inner sig längst ner i pyramiden. Det är inte bara den egna familjen som återfinns inom pyramiden, utan även den närmaste släkten, till exempel
Den pyramidala familjestrukturen återfinns inom ett kollektivistiskt samhälle där individen inte står för sig själv utan identifieras via sin familj. Varje
iljens bästa vad gäller materiella och sociala aspekter. Inom familjen finns normer som är viktiga att följa för att familjen ska ha ett gott anseende utåt. Om någon av familjemedlemmarna bryter mot normerna drabbar det hela familjen, eftersom individen därmed drar skam över hela familjen. Att undvika skam och vanära är centralt för att individen ska garanteras överlevnad, trygghet och tillgång till det sociala
I hederskulturer är sexualiteten hårt reglerad, och det anses att sex endast bör förekomma inom äktenskapet. Det finns ett starkt tabu kring
utomäktenskaplig sex, homosexualitet, transsexualitet, med mera. I detta fall går det att se att både kvinnor och män kan drabbas av hedersvåld och förtryck, dock är den manliga sexualiteten inte lika tabubelagd som den kvinnliga. Det största ansvaret för sexualitetens reglerande läggs på kvinnorna, då de har en skyldighet att inte locka till sig männen.
Äktenskapet inom den patriarkala familjen är viktigt och är ofta hela familjens angelägenhet då man binder band med den nya familjen. Det är inte heller ovanligt att giftermål mellan två individer har syfte att förstärka banden mellan familjer, exempelvis kusinäktenskap. Många giftermål är arrangerade då föräldrarna och släkten valt ut make/makan. Sker äktenskap mot någon av individernas vilja rör det sig om tvångsäktenskap, där både flickor och pojkar blir förtryckets offer. Dessa äktenskap förekommer även då individerna är unga (Schlytter, 2004).
3. PROBLEMFORMULERING
Då hedersvåld diskuteras sker diskussionen utifrån ett slags outtalad överenskommelse om vad den språkliga definitionen av termen
”hedersrelaterat våld” innehåller. Men, ett grundläggande problem skulle kunna vara att en sådan definition tenderar att skilja sig åt mellan olika aktörer, och att det därmed används på olika sätt i olika kontexter. En fråga som kan ställas i detta sammanhang är därmed massmedias roll avseende reproduktion av begreppet, och de eventuella mönster som kan identifieras i denna reproduktion.
4. SYFTE
Utifrån ovan förda resonemang kring hedersvåldets natur kan syftet med denna studie formuleras som att ge en orientering kring vad hedersrelaterat våld är, vad som tidigare visats kunna ligga till grund för förekomsten av det samma, samt att undersöka hur begreppet ”hedersrelaterat våld” används i svensk media.
5. FRÅGESTÄLLNING
Utifrån uppsatsens syfte kan problemformuleringen operationaliseras genom formulerandet av tre mer detaljerade frågeställningar:
• Hur kan hedersrelaterat våld definieras?
• Vad visar tidigare forskning om bakgrund till, och förutsättningar för, uppkomst och upprätthållande av hedersrelaterat våld?
• Vilka mönster i användandet av begreppet ”hedersrelaterat våld” kan spåras i svensk media?
6. METOD
I detta kapitel presenteras det tillvägagångssätt som använts i den empiriska delen av studien. Den del av studien som behandlar studiens första och andra frågeställning är inte relevant att presenteras i ett metodavsnitt då det inte föreligger någon specifik metod vid sådant renodlat litterärstudium.
6.1. Urval och avgränsningar för material
För att undersöka hur begreppet ”hedersrelaterat våld” används i svensk media samt vilka innehållsmönster som går att finna i samband med detta valdes det att utgå från tidningsartiklar för att sedan analysera dessa utifrån ett teoretiskt perspektiv (se nedan för vidare beskrivning av val av teoretiskt perspektiv).
Vid valet av tidningar valdes Dagens Nyheter och Aftonbladet för att få med en morgontidning och en kvällstidning samt eftersom dessa tidningar har stora upplagor och olika politisk tendens.
Tabell 1
Tabell 1 Tabell 1
Tabell 1 En sammanfattande presentation av valda media
Tidningens namn Tidningens namn Tidningens namn Tidningens namn Dagens nyheter Dagens nyheter Dagens nyheter Dagens nyheter (DN) (DN)(DN) (DN) Aftonbladet Aftonbladet Aftonbladet Aftonbladet (AB) (AB) (AB) (AB) Typ av tidning Typ av tidningTyp av tidning Typ av tidning Morgontidning Kvällstidning Politisk tendens Politisk tendens Politisk tendens
Politisk tendens Oberoende liberal Oberoende socialdemokratisk Upplaga vardagar 2008 Upplaga vardagar 2008 Upplaga vardagar 2008 Upplaga vardagar 2008 335 600 368 200 Läsare Läsare Läsare Läsare 888 000 1 201 000
Egen sammanställning efter www.dagspress.se (2009-12-14)
Den praktiska sökningen av artiklar genomfördes i databaser för
artikelsökning (Presstext och Mediearkivet) via Malmö Högskolas hemsida. Sökningen avsåg endast begreppet ”hedersrelaterat våld”, och skälet var att det klart utrycks i studiens syfte och frågeformulering att det är användningen av just det begreppet som ämnades undersökas.
Av praktiska skäl, till exempel att uppnå en viss kvalitet och bredd i urvalet, samt praktisk möjlighet till inläsning av texterna, fastslogs mellan 35 och 45 artiklar vara lämpligt antal, varför det gjordes en uträkning av hur många år tillbaka i tiden som urvalet skulle tillämpas. I uträkningen ingick att det skulle tas ut tre artiklar per år, vilket resulterade i att för att få 42 artiklar skulle sökning göras åtta år tillbaka i tiden, 2009 inräknat.
De specifika artiklarna valdes i kronologisk ordning genom den först
publicerade artikeln varje mars, juli och november i ett försök att åstadkomma ett så nära slumpmässigt urval som möjligt. Då det till exempel inte
publicerades någon artikel innehållande det aktuella begreppet i Aftonbladet under mars 2009 gick urvalet vidare till månaden före, det vill säga februari. Då det inte heller publicerats någon adekvat artikel under februari 2009 gick urvalet vidare till månaden efter den ursprungliga (i detta exempel; mars) det vill säga april 2009, då det gick att finna artikel varpå urvalet var tillämpbart. När det inte i någon av de två vidare möjligheterna gick att finna sakenlig artikel konstaterades således ett internt bortfall, vilket kom att hända i två fall (se bilaga 1 för att se vilka månader detta gäller).
6.2. Behandling av material
Det valda teoretiska perspektivet om diskurs, Foucault och media beskrivs i kap 8.1 i samband med att artiklarna analyseras då det är i det samband med detta att perspektivet appliceras och det på så vis underlättar för läsaren att kunna förhålla sig till kopplingarna mellan teori och det analyserat material. Trots användningen av Foucault och diskursbegreppet, som vidareutvecklats till en av andra forskare välanvänd diskursanalys, valdes i denna studie att inte använda renodlad diskursanalys. I stället kan den valda metoden kallas för en tematiserad innehållsanalys inspirerad av Foucaults teori om diskurs. Anledningen till nyss nämnda val av metod har sin grund i syftet med, och frågeställningarna för, studien, då den inte har som mål att undersöka vilka diskurser som framgår av materialet utan istället avser mönster i samband med användandet av det aktuella begreppet. Det valda teoretiska perspektivet blir således ett adekvat verktyg för att analysera materialet med motivet att
uppfylla syftet/målsättnigen med studien och därmed besvara frågorna. Analysen av data är därför en tematiserad innehållsanalys snarare än en renodlad diskursanalys; dock är analysen starkt influerad av den senare. Enligt Boolsen (2007) skiljer sig processen vid en generell
innehållsanalysstrategi inte i några avgörande fall från den vid diskursanalys. Bergström & Boréus (2005), såväl som Foucault (1993), menar vidare att det för diskursanalys inte finns färdiga mallar att följa utan att det är upp till varje forskare att för respektive studie utveckla analysredskap som passar studiens egenskaper och målsättningar. Således ansågs det lämpligt att göra så även för denna studie.
För att finna återkommande teman i artiklarna lästes de initialt, och återkommande innehållsteman noterades under läsningen. När artiklarna sedan lästes igenom upprepade gånger lades teman till och registrerades därefter utifrån hur frekvent förekommande respektive tema var. Efter ett grundligt läs- registreringsarbete kunde sålunda de centrala och
återkommande kategorierna växa fram, och därmed konstateras vara en representation av materialet.
Detta någorlunda fria tolkningssätt för att kategorisera artiklarna ansågs passande då det gällande begrepp som diskurs eftersom den aspekt av språkbruk som fokuseras i studien handlar om ett vardagsnära uttryck och vetandereproduktion, och sådana intryck som tidningsläsare kan ta till sig genom helheten så väl som detaljerna av en artikel. Eftersom media har som syfte att nå ut till offentligheten kan det i enlighet med detta ses som en fördel att försöka uppleva texten i artiklarna inte först och främst som forskare utan som just gemene man.
Trots att denna studie inte i någon djupare mening fokuserar på lingvistik eller semantik utgörs materialet av text, och därmed språk, varför forskarnas egen vardagskunskap och subjektivitet är en del av det verktyg som används i analysen. Trots att det vare sig vid tolkningar eller i kvalitativ forskning går att uppnå ren objektivitet bör emellertid framhållas att det är med en
grundläggande intention att kunna förhålla sig så objektiv som möjligt denna studie genomförs – åtminstone i den mån det är möjligt för ett kritiskt
förhållningssätt att även kvarhålla ett mått av forskaren som subjekt i syfte att uppnå en tolkningsfrihet och samtidigt nå en så hög grad av validitet och reliabilitet som möjligt.
Det anses inte föreligga en sanning utifrån studiens syfte och frågeställningar utan snarare är denna undersökning ett svar på hur det genom dess urval kan förhålla sig. Även citatexempel ur texterna är inkluderade i syfte att läsaren ska få en inblick i hur texterna har tolkats och på så sätt kunna förhålla sig kritisk till studien. Med detta som bakgrund kan fokus riktas mot tidigare forskning inom området.
7. VAD ÄR HEDERSRELATERAT VÅLD? –
TIDIGARE FORSKNING OCH ÄMNESSTUDIER
I denna del redovisas och diskuteras för studien relevanta begrepp och
perspektiv i syfte att ge en bredare förståelse av ämnet och hur det behandlats i såväl tidigare studier som inom den svenska offentliga samhällssfären.
7.1. Heder
Hedersbegreppet kan beskrivas i termer av det synsätt en person har på sig själv i sina egna ögon, men även hur samhället ser på personen. För att inte befläcka sin heder måste individerna följa de normer som råder inom gruppen. De sociala normerna betraktas som grundregler som måste följas. Det är när någon i gruppen bryter mot dessa grundregler som hedern går förlorad. I patriarkala familjer handlar heder om anseende utåt och att familjen anses vara respektabel (Wikan, 2003).
”Det är svårt att ge en generell bild av begreppet heder, eftersom det har olika betydelse i olika samhällen, samhällsgrupper och kontexter och är föränderligt över tid. Begreppet är omtvistat men många forskare menar ändå att det är relevant och att kraven på kvinnlig kyskhet är ett centralt element…” (www.amnesty.se 2009-12-09)
Hedern är framförallt knuten till en grupp, exempelvis familjen, vilket betyder att individerna däri delar en gemensam heder. Således, om någon av
individerna i gruppen utför en vanhedrande handling drabbar det alla i gruppen. Anseendet utåt är det viktigaste och det centrala i patriarkala samhällen: ”Vad folk säger kan ödelägga en familjs heder och ära” (Wikan, 2003 sid 67). Detta kollektiva synsätt gäller även omvänt, det vill säga att om en individ utför en hedrande handling, eller en handling som leder till högre hederskänsla, delas denna av samtliga inom gruppen (Wikan, 2003).
Trots att kvinnan har en undanskymd roll i ovannämnda patriarkala samhällen har de en mycket viktig funktion utåt sett då de bär ett stort ansvar för hedern. Kvinnan är släktens egendom och kvinnans uppgift är därmed att följa
normerna för att upprätthålla ett gott anseende gentemot det omgivande samhället. Men, ytterst är det männens ansvar att kontrollera denna egendom då deras anseende kopplas till framförallt kvinnornas sexualitet. Att en dotter är oskuld kan symbolisera pappans ära. Därför är det ytterst viktigt att
flickorna behåller sin oskuld. En förlorad oskuld kan innebära en stor
katastrof för hela gruppen. Det kan leda till att hela familjen och släkten ges dåligt rykte vilket i sin tur kan leda till att ingen av flickorna och kvinnorna blir gifta. Många gånger räcker det med att en flickas oskuld ifrågasätts för att ett dåligt rykte kan drabba hela släkten varför det är viktigt att flickornas beteende kontrolleras i försök att motverka misstankar och rykten. Kvinnornas beteende ses som indikatorer på hur andra i hennes släkt kan komma att bete sig (Johansson, 2006; www.polisen.se 2009-12-05;Wikan, 2003).
”Hedersetiken /…/ har sin grund i föreställningen om att kvinnor inte själva är kapabla att värna om sin kyskhet i manssamhället. Det är kvinnans manliga anhörigas plikt att se till hennes ärbarhet står under deras uppsikt och motsvarar den patriarkaliska familjens fordringar” (Koctûrk-Runefors, 1991 s 112).
Om gruppen blir vanärad måste åtgärder uträttas för att så att säga tvätta bort denna vanära. Om en flicka eller kvinna i gruppen har haft otillåtna sexuella förbindelser kan det i syfte att tvätta bort vanhedern arrangeras äktenskap med en mindre attraktiv partner. Om det däremot inte ses någon annan utväg kan det leda till hot, misshandel eller i värsta fall att kvinnan mördas. Åtgärderna är en konsekvens av att hedersnormen tillämpas, vilket i sin tur avskräcker andra från att begå likartade misstag (Celepli, 2005).
7.2. Skam
Känslan av skam har en nära koppling till heder. Hedersnormen i gruppen bestämmer vad som utgör skam, varför skammen inte blir verklighet förrän den förlorade hedern blir allmänt känd (Wikan, 2003).
”Skam ska tvättas bort då publiken vet om det, hemliga förhållanden går att stå ut med men inte skam som alla vet om, man blir tvungen att döda eller straffa på annat vis” (Wikan, 200 s 21).
Enligt Elias (1989) utgör skamkänslan en inre konflikt, en rädsla att det som känns skamligt ska komma ut i den samhälliga uppfattningen eftersom
individen är rädd om kärleken från sin sociala omgivning och andra individers aktning och inte vill förlora detta. Elias (a a) menar vidare att ju starkare yttre tvång genom samhällsstrukturer som omvandlas till inre självtukt desto större blir rädslan för att överträda de sociala normerna. Skamkänslan finns som en inre kontrollapparat.
Lynd (1958) diskuterar skamkänslan som en central faktor för social interaktion och menar att skam kan isolera individen då känslan bakom skammen är att bli föraktad, ensam och avfärdad. Lynds (1958) förklarar därmed till varför det i sociala sammanhang kan vara svårt att tala om skamkänslor, vilket kan leda till att man så att säga gör allt för att skammen skall hållas dold. På så vis slipper individen konfronteras med konsekvenserna av det som orsakat skamkänslan.
Scheff (1997) menar att skam är den mest dominerande känslan i en
människas liv, då den fyller flera funktioner, och skriver vidare om hur viktigt det är med sociala band för att hålla ihop en grupp. Detta vidareutvecklar Dahlgren och Starrin (2004) med att skam för det första: är en
nyckelkomponent hos medvetandet och den moraliska känslan. Den signalerar moralisk överträdelse. För det andra: uppstår skam i situationer när sociala band hotas. Skam är en signal på osäkra och hotade sociala relationer och bör därför betraktas som en relationskänsla. För det tredje: spelar skam en viktig roll när det gäller att reglera uttrycken och faktiskt också medvetenheten om alla våra andra emotioner, t.ex. ilska, rädsla, skuld och kärlek (Dahlgren & Starrin, 2004).
Vidare menar Scheff (1997) att skam bör definieras bredare än vad som vanligtvis görs. En avgörande roll som skam har är att upprätthålla social
kontroll i ett system. Det är just en bredare tolkning som levs efter i dessa diskursiva patriarkala strukturer som individerna lever i. Scheff (1997) skriver även hur viktigt det är med sociala band för att hålla ihop en grupp. Han visar på att skam är tecken på otrygga och hotade sociala band och att stolthet är bevis på trygga och säkra sociala band. Vidare är skamkänslan även en social konstruktion som betyder olika i olika samhällen och tar sig olika
uttrycksformer (Dahlgren & Starrin, 2004). I hederskulturen är skamkänslan central och viktig att så att säga tvätta bort för att behålla hedern och de sociala banden.
Scheff (1997) frågade sig vad det är som får människor att kunna utföra sådant vi själv egentligen inte vill, och finner att sociologins svar är att konformt beteende uppmuntras genom ett system sanktioner, belöningar och bestraffningar (a a). Ahmadi (2001) menar att:
”I en skamkultur är individens värde beroende av om han eller hon bejakas av de andra medlemmarna i sin grupp. Det är viktigt att uppfylla sociala koder och uppfylla gruppens förväntningar på ’rätt’ beteende. Annars brukar man bli utstött från gruppen” (Ahmadi, 2001 s 80).
7.3. Hedersrelaterat våld och förtryck
Det finns olika grader av hedersrelaterat våld och förtryck, och det kan variera beroende på ursprungsmiljön, huruvida man kommer från storstaden eller landsbygden, vilken samhällsklass man tillhör, graden av religiositet samt vilken familj och släkt man har. Därför går det inte att urskilja vilken familj eller grupp som har en viss syn på heder utifrån dessa bakgrundsvariabler. På vissa platser där hedersnormer är starka i en familj, kan det existera andra familjer med svaga inslag av hedersnormer (Celepli, 2005).
”När vi pratar om hedersrelaterat våld menar vi all slags
trakassering, kränkning, diskriminering, hot om våld och våld som du kan bli utsatt för av föräldrar, syskon eller andra släktingar. Det kan också handla om att du blir utestängd från familjens eller släktens gemenskap…” (www.heder.nu 2009-11-25).
Enligt Wikan (2003) måste hedersmord studeras utifrån den hedersideologi den är en del av, och inte som ett strukturellt våld mot kvinnor eftersom även pojkar och män kan vara offer för hedersförtryck, våld och hedersmord, även om det inte sker i lika stor utsträckning.
”Hedersrelaterat våld och förtryck kan förekomma i alla
familjer/släkter oberoende av religion, födelseland och kulturell tillhörighet” (www.heder.nu 2009-11-26).
7.4. Hedersrelaterat våld jämfört med annat våld mot kvinnor
När det handlar om hedersrelaterat våld kan poängteras att det finns ett kollektiv där flera gärningspersoner är inblandade. Det finns inte en enskild potentiell förövare, utan det kan vara flera stycken inom den specifika
gruppen. En annan faktor som kännetecknar hedersvåld är den acceptans som finns i gruppen. Då det finns normer som skall följas och någon individ bryter mot dessa anses våld och i värsta fall mord vara enda lösningen på problemet. Det specifika för detta våld är även att det oftast är planerat samt att
förövaren/förövarna är någon i personens sociala sammanhang (Eldén, 2003). Dock, om en gift kvinnan drar skam över sin familj har hennes make inte rätten att mörda henne utan det är upp till hennes far, farbröder eller bröder att mörda henne. Det beror på att det i sådant fall är ursprungsfamiljens heder hon bär på i första hand (Johansson, 2006).
När det kommer till annat våld mot kvinnor är det däremot förkastat av omgivningen och förövaren anses i dessa fall inte vara någon hjälte. Det som också skiljer de båda typerna åt är att det vid så kallat vanligt våld mot kvinnor endast brukar finnas en förövare. Förövaren är ofta maken, en före detta make, pojkvän eller sambo. I de flesta fall beror det på mannens svartsjuka, ägandebegär, förlorade kontroll eller förlorade självförtroende (Johansson, 2006).
Eldén (2003) argumenterar för att hedersvåldets grundläggande problem är ojämlikheten mellan män och kvinnor; att det inte handlar om kultur utan snarare om ett strukturellt våld. Ett därmed universellt kvinnoförtryck kan enligt Eldén (2003) således leda till grovt våld och mord, varför det inte ska göras någon skillnad på hedersvåld och annat våld.
”Våld mot kvinnor i Sverige är ett grundläggande problem, också i Sverige, men där kommer det i skymundan för teorierna om
jämställdhet. När svenska män mördar kvinnor, fokuserar man på individen. Varför uppmärksammas kulturen bara för att
gärningsmannen är invandrare?” (Wikan, 2003 s 42).
Genom att dela upp könsförtrycket och påpeka kulturella skillnader ges en möjlighet att symboliskt förlägga det patriarkaliska våldet utanför vad som anses vara svenskt och därmed bevara bilden av en jämställd svenskhet. Det leder i sin tur till ett vi och de tänkande där kyskhetskulturen ses i motsats till jämställdhetskulturen (Allwood, 2000).
” Mäns våld mot kvinnor utgör det mest extrema beviset på den obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män, det vill säga att män är överordnade och kvinnor är underordnade. Det är grundläggande orsaken till mäns våld mot kvinnor” (Ju 03.07, 2003).
7.5. Olika typer av hedersrelaterade brott
Det finns olika typer av brott som begås i hederns namn. Det grövsta är hedersrelaterat mord men utöver det förekommer exempelvis misshandel, hot, syraattacker, frihetsberövande, barnäktenskap, tvångsäktenskap, blodshämnd, kvinnlig könsstympning och förföljelse. Nyss nämnda typer av brott redovisas närmare i tabell 2 nedan.
Tabell
Tabell Tabell
Tabell 222 En sammanställning av olika typer av hedersrelaterat våld 2 Hedersmord Hedersmord anses av förövaren vara en rättvis och berättigad
handling eftersom det åligger denne att återupprätta hedern. I extrema fall kan det (som tidigare nämnts) ske om en kvinna haft en sexuell förbindelse innan äktenskapet eller ifall det ryktas om att hon haft det. Men en individ kan även mördas ifall denne väljer sin egen livspartner och familjen inte godkänner det. (www.amnesty.se, 2009-12-09).
Misshandel Det kan innebära att individen utsätts för både fysiskt och psykiskt våld; att bli slagen, kallad för hora, smuts, en skam för familjen etc. (Länsstyrelsen Skåne, 2007).
Hot Om någon i gruppen inte följer gällande normer kan det leda till att individen blir hotad i värsta fall till livet, eller att överhuvudet för gruppen (exempelvis pappan i en familj) hotar att mörda någon i nära relation till den drabbade för att tvinga till lydnad (www.polisen.se 2009.11.28)
Syraattacker Förövaren kastar syra på kvinnan för att framkalla skräck och smärta samt för att förstöra kvinnans utseende, särskilt i syfte att hon inte ska kunna träffa en annan man (a a).
Frihetsberövande När flickorna kommer upp i tonåren får de ofta begränsat handlingsutrymme och får inte bestämma över sin fritid. De blir förbjudna att delta i vissa skolaktiviteter så som skoldisco och utflykter etc. De omgärdas av regler som begränsar deras rörelsefrihet (a a).
Barnäktenskap Den 1maj 2004 skärptes lagen gällande äktenskap med
internationell anknytning och åldersgränsen är höjd till 18 år för dem som vill vigas inför svensk myndighet. Därför kan de unga ibland trolovas och när de sedan är 18 år gifta sig enligt svensk lagstiftning (a a).
Tvångsäktenskap Tvångsäktenskap brukar föregås av psykiskt och fysiskt våld där familjen tvingar flickan att gifta sig med en viss man. Det kan vara en åtgärd familjen tar till om de känner att de förlorat kontrollen över flickan. Ett tvångsäktenskap kan gå till så att familjen tar med flickan till hemlandet utan att flickan vet om planerna och sedan tvingar henne till att gifta sig. Även killar är offer för tvångsäktenskap då de inte alltid själva får välja sin partner (a a). Blodshämnd Om det varit konflikter mellan två grupper och någon dött kan det
enda sättet att återvinna gruppens heder vara genom
blodshämnd. Ett liv tas för ett liv. Det behöver inte nödvändigtvis vara förövarens blod som utgör hämnden utan det kan vara vem som helst i den andra gruppen. Om en kvinna har haft ett utomäktenskapligt förhållande kan även det leda till en
blodshämnd. Den inblandade mannen skulle kunna skadas och kvinnan kan därför komma att offras för att genom hennes död återupprätta den förlorade hedern (a a).
Kvinnlig könsstympning
Genom kvinnlig könsstympning kontrolleras en kvinnas sexualitet eftersom det innebär att ett sexuelltumgänge är smärtsamt. Det antas därför att kvinnan avstår från sex och att man på så sätt bevarar man hennes oskuld (a a).
Förföljelse Ibland väljer en flicka eller kvinna att lämna familjen och söka skydd men hon måste alltid vara rädd för att någon ska söka upp henne och förfölja henne då det brukar vara flera som letar efter henne (a a).
7.6. Var de olika brotten regleras
Hedersrelaterat våld kan falla under en eller flera av de lagar som återfinns i tabell 3 nedan.
Tabell 3 Tabell 3 Tabell 3
Tabell 3 Var brotten regleras
Brottsbalken (1962:700) 3-6 kap. Brott om mord, frihetsberövande, våld, hot och tvång
Föräldrabalken (1949:381) framförallt 6 kap. Brott om kränkning och barnaga Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning
av kvinnor
Brott om kvinnlig könsstympning Äktenskapsbalken (1987:230) Brott om barnäktenskap
Det kan inte uteslutas att hedersrelaterat våld kan falla under annat lagrum, polisen (www.polisen.se 2009-11-28) har dock i en redovisning anfört att de i tabell 3 nämnda lagarna är mest frekvent förekommande.
7.7. Hedersrelaterat våld; inte bara mot kvinnor
Oftast är det tjejer och kvinnor som är utsatta för det hedersrelaterade våldet men även pojkar och män drabbas av våld och förtryck i hederns namn. Det förekommer att de blir tvingade att gifta sig med någon de själva inte valt, blir begränsade i sin vardag, lever under tvånget att följa sin kulturellt givna roll i familjen samt bli tvingade att leva under heteronormativitet, och således inte ha sin sexuella frihet att exempelvis ingå i en samkönad relation. Om en pojke väljer att gå sin egen väg, då den strider mot gruppens, riskerar även han att bli förtryckt och ett offer för det hedersrelaterade våldet (www.minheder.nu
2009-12-10).
Att en pojke drivs in i ett arrangerat äktenskap är lika destruktivt som det är för en flicka. De tvingas leva med en kvinna de inte älskar och som de själva inte valt. Om de motsätter sig familjens planer kan de utsättas för förtryck, våld, hot och i värsta fall bli mördade. Vad det gäller sexuell avhållsamhet är det inte lika viktigt hos pojkarna då de inte anses bli smutsiga så som
flickorna (Mjörnell, 2005).
Det centrala även för pojkar och män är att följa kollektivets normer för att bli accepterade. Att bli tvungen att upprätthålla hedern via tvång och förtryck av de kvinnliga familjemedlemmarna och släktingarna kan innebära en psykisk påfrestning för männen och pojkarna i familjen (Mjörnell, 2005).
”Min lillebror fick till uppgift att ta livet av mig. Varför just han blev utvald var naturligt. Han var omyndig och riskerade inte att dra på sig något större straff. Dessutom var det hans uppgift, som ende son i familjen, att se till att hans systrar höll sig inom kulturens ramar. Hotet blev allt allvarligare ju längre tiden gick, och ju mer jag stod på mig och vägrade underkasta mig, desto värre blev det”
(www.fadimesminne.nu 2009-12-03).
De attityder och regler som ligger till grund för hedersförtrycket av tjejer och kvinnor i patriarkala samhällen lär sig pojkarna och flickorna redan som barn. Pojkarna blir bärare av förtrycket och hotet mot tjejerna i familjen och
släkten. Det ligger i pojkarnas uppfostran att bli män som ska övervaka flickorna och upprätthålla hedern (Mjörnell, 2005).
Länsstyrelsen i Skåne har observerat att pojkarna pressas och tvingas till att förtrycka en familjemedlem som de innerst inne tycker om och respekterar varför även de blir ett offer för den förtryckande strukturen (Länsstyrelsen Skåne, 2007). Pojkar och flickor som går mot den heteronormativa
sexualiteten kan utsättas för hedersvåld då det kan anses vara en mental sjukdom. Vissa ungdomar kan därför i extrema fall välja att skona familjens heder genom att ta sina egna liv (Mjörnell, 2005).
7.8. Religionens inverkan
I Sverige förknippas hederstänkandet ibland med islam vilket enligt Johansson (2006) beror på förutfattade meningar och fördomar som inte stämmer överens med vad religionen faktiskt säger, även om religionen kan ha viss inverkan på det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Hedersrelaterat våld finns hos såväl muslimer som kristna, och hos andra religioners utövare såväl som bland personer som inte utövar någon religion. Både inom
kristendomen och inom islam finns inriktningar med en konservativ syn, exempelvis där det finns specifika könsroller med mannen som överordnad kvinnan. Sexualiteten regleras och får endast komma till uttryck inom
äktenskapet vilket förekommer inom flera trossystem. Förtryck i Guds namn finns i hög grad såväl i Gamla Testamentet i Bibeln som i Koranen (a a).
”Hedersvåldet bygger på den patriarkala synen på sexualitet, kvinnans underordning och könsrollerna därav. Religionen delar dessa kvinnofientliga värderingar om sexualitet, könsroller och ojämställdhet” (www.minheder.nu 2009-12-10).
Inom islam finns belägg för att slå sin fru om hon inte lyder eller begår otukt, men att däremot mörda sin dotter är förkastligt. Otukt är straffbart enligt Koranen och både mannen och kvinnan ska straffas vid otukt. Personen kan dock få nåd om denne ångrar sin otukt (Johansson, 2006). Detta understryks av följande citat ur Koranen:
”Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde /…/ därför skola ock de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyder eder, så söken ej sak med dem!” (Koranen, sura 4 vers 38)
”…döden ej era barn i frukt för armod! Vi skola försörja båder eder och dem. Begån ej heller otukt, vare sig öppet eller i hemlighet, och döden icke utan sak det liv, som Gud förklarat okränkbart!”(Koranen, sura 6 vers 52)
Det starkaste stödet för hedersmord hittas i följande del av Koranen:
”Mot de av edra kvinnor, som begå skändlighet, skolen I tillkalla fyra vittnen bland eder; vittna dessa så kvarhållen dem inomhus, tills döden tager dem hädan eller gud bereder dem någon annan utväg”
Sistnämnda sura nämner endast kvinnor och att de får hållas inomhus tills de dör, men det upplevda brottet måste vara bevisat genom fyra ögonvittnen som närvarat vilket kan bidra till att försvåra bestraffning utifrån detta krav. Det har poängterats att det egentliga syftet med denna vers inte är att straffa då det är näst intill omöjligt att bevisa ett äktenskapsbrott med hjälp av fyra
ögonvittnen som är beredda att vittna i domstol (Johansson, 2006). Awla (2006) menar sammanfattningsvis att islam föreskriver en viss bestraffning av otukt men att denna bestraffning är något annat än de
hedersrelaterade mord som begås. Awla (2006) menar vidare att otukt enligt islam inte är en skamfylld eller vanhedrande handling för de inblandade familjerna vilket dock inte stämmer överrens med hederstänkandet. Avseende sexuella förbindelser utanför äktenskapet föreskriver Gamla Testamentet strängare straff, ändock kopplas hedersrelaterat våld och hedersmord till Islam (Johansson, 2006). Detta understryks av följande citat ur Bibeln, Gamla Testamentet:
”Men om det var sanning, om tecknen till att flickan var jungfru icke funnos, då skall man föra ut flickan utanför dörren till hennes faders hus, och männen i staden skola stena henne till döds…” (Bibeln, 5 Mosebok 22 kapitel, vers 20-21)
Även här framkommer att versen endast avser kvinnor och att kvinnan får dödas i det fall hon inte är oskuld på grund av att hon har begått otukt; det står dock ingenting om att mannen bör vara oskuld. Ifall kvinnan är oskuld och det är falska anklagelser hennes make kommer med måste kvinnan bevisa det genom att blöda på ett tyg som ska visas upp för den äldste i staden. Då ska hennes make som har förtalat henne betala kvinnans fader, därefter måste han vara gift med kvinnan så länge han lever (www.minheder.nu 2009-12-02).
”Om en jungfru är trolovad med en man, och en annan man träffar henne i staden och lägrar henne, så skolen I föra dem båda ut till stadens port och stena dem till döds,…” (Bibeln, 5 Mosebok 22 kapitel, vers 23-24)
”Om däremot en man träffar en jungfru som icke är trolovad, och han tager fatt henne och lägrar henne, och de ertappas, så skall mannen som lägrade flickan giva åt flickans fader femtio siklar silver och taga henne själv till sin hustru, därför att han har kränkt henne; han får icke skilja sig från henne, så länge han lever.” (Bibeln, 5 Mosebok 22 kapitel, vers 28-29)
Som visats ovan är hedersvåld inte en religiös företeelse utan handlar snarare om ett normsystem med en maktordning för att kringgärda kvinnornas
sexualitet, val av partner, oskuld, med mera. Det centrala är kollektivets betydelse, inte religionens (Khouri, 2002).
8. SVENSK MEDIAS ANVÄNDNING
BEGREPPET ”HEDERSRELATERAT VÅLD”
I detta kapitel redogörs för resultatet av
8.1. Teorier om diskurs, Foucault, och media
Kapitlet inleds med ett avsnitt kring det teoretiska perspektiv som använts för att analysera artikelmaterialet.
Med diskursbegreppet menade Foucault (1993) artikulerade, och därmed språkliga, föreställningar om vad en person anser sig veta, vilket
(2007) förklarar som en så kallat social konstruktion av verkligheten. Man kan därför säga att en diskurs är både konstituerande och konstituerad:
återger inte verkligheten direkt och på ett enkelt sätt utan bidrar snarare till att forma den.”(Bergström och Boréus, 2005, s 305)
Foucault intresserade sig för en triangulär relation mellan subjekt, vetande och makt, som tillsammans skapar den upplevda verkligheten som vi rör oss i (Foucault, 1993). Figur 2 nedan illustrerar förhållandet mellan dessa tre fenomen som tillsammans skapa
Figur 2 Figur 2 Figur 2
Figur 2 Illustration av förhållandet mellan subjekt, vetande och makt
Egen illustration utifrån Gregersens beskrivning vid föreläsning (2007
Makten kan här vara personlig (
exempelvis arbete inom statens myndigheter och beslutsfattande organ. Makten kan även vara opersonlig (
ligger till grund för så kallade experters givna plats i olika sakfrågor, nämligen diskursen om att kunskap är mak
tar dessa experters utlåtande för sanningar. Den diskursiva makten som här exemplifierades med ett expertutlåtande visar hur det genom olika sociala processer mellan triangelns subjekt (människorna och deras uppfattnin vetande och makt kan skapas förgivet tagna upplevelser av sanning och verklighet (Gregersen, 2007). Flera diskurser kring samma företeelse förekommer ofta men yttre strukturer och makthavare, så kallade
diskursbärare (exempelvis media
tolkningsföreträde (Nilsson, 2008).
Jonsson3 (1993) beskriver ett samhälles gemensamma uppfattning och bild av verkligheten som en berättelse vari vi alla placeras och därmed får vårt sammanhang klargjort för oss. Han menar att verkligheten därför bara ger sig till känna genom berättelser.
8. SVENSK MEDIAS ANVÄNDNING AV
BEGREPPET ”HEDERSRELATERAT VÅLD”
I detta kapitel redogörs för resultatet av den empiriska delen av studien.
8.1. Teorier om diskurs, Foucault, och media
Kapitlet inleds med ett avsnitt kring det teoretiska perspektiv som använts för att analysera artikelmaterialet.
Med diskursbegreppet menade Foucault (1993) artikulerade, och därmed språkliga, föreställningar om vad en person anser sig veta, vilket Bools
förklarar som en så kallat social konstruktion av verkligheten. Man kan därför säga att en diskurs är både konstituerande och konstituerad:
återger inte verkligheten direkt och på ett enkelt sätt utan bidrar snarare till
Bergström och Boréus, 2005, s 305)
Foucault intresserade sig för en triangulär relation mellan subjekt, vetande och makt, som tillsammans skapar den upplevda verkligheten som vi rör oss i (Foucault, 1993). Figur 2 nedan illustrerar förhållandet mellan dessa tre fenomen som tillsammans skapar vår upplevda verklighet.
Illustration av förhållandet mellan subjekt, vetande och makt
Egen illustration utifrån Gregersens beskrivning vid föreläsning (2007
Makten kan här vara personlig (systemmakt) genom den tilldelade makten av exempelvis arbete inom statens myndigheter och beslutsfattande organ. Makten kan även vara opersonlig (diskursiv makt) genom den diskurs som ligger till grund för så kallade experters givna plats i olika sakfrågor,
nämligen diskursen om att kunskap är makt, och att vi därför mer eller mindre tar dessa experters utlåtande för sanningar. Den diskursiva makten som här exemplifierades med ett expertutlåtande visar hur det genom olika sociala processer mellan triangelns subjekt (människorna och deras uppfattnin vetande och makt kan skapas förgivet tagna upplevelser av sanning och verklighet (Gregersen, 2007). Flera diskurser kring samma företeelse förekommer ofta men yttre strukturer och makthavare, så kallade
diskursbärare (exempelvis media2), avgör vilken eller vilka som får tolkningsföreträde (Nilsson, 2008).
(1993) beskriver ett samhälles gemensamma uppfattning och bild av verkligheten som en berättelse vari vi alla placeras och därmed får vårt sammanhang klargjort för oss. Han menar att verkligheten därför bara ger sig till känna genom berättelser.
AV
BEGREPPET ”HEDERSRELATERAT VÅLD”
den empiriska delen av studien. Kapitlet inleds med ett avsnitt kring det teoretiska perspektiv som använts för Med diskursbegreppet menade Foucault (1993) artikulerade, och därmed
Boolsen förklarar som en så kallat social konstruktion av verkligheten. Man kan därför säga att en diskurs är både konstituerande och konstituerad: ”Språket
återger inte verkligheten direkt och på ett enkelt sätt utan bidrar snarare till
Foucault intresserade sig för en triangulär relation mellan subjekt, vetande och makt, som tillsammans skapar den upplevda verkligheten som vi rör oss i (Foucault, 1993). Figur 2 nedan illustrerar förhållandet mellan dessa tre
Illustration av förhållandet mellan subjekt, vetande och makt
Egen illustration utifrån Gregersens beskrivning vid föreläsning (2007-01-22)
) genom den tilldelade makten av exempelvis arbete inom statens myndigheter och beslutsfattande organ.
) genom den diskurs som ligger till grund för så kallade experters givna plats i olika sakfrågor,
t, och att vi därför mer eller mindre tar dessa experters utlåtande för sanningar. Den diskursiva makten som här exemplifierades med ett expertutlåtande visar hur det genom olika sociala processer mellan triangelns subjekt (människorna och deras uppfattningar), vetande och makt kan skapas förgivet tagna upplevelser av sanning och verklighet (Gregersen, 2007). Flera diskurser kring samma företeelse förekommer ofta men yttre strukturer och makthavare, så kallade
eller vilka som får
(1993) beskriver ett samhälles gemensamma uppfattning och bild av verkligheten som en berättelse vari vi alla placeras och därmed får vårt sammanhang klargjort för oss. Han menar att verkligheten därför bara ger sig
”Den imaginära gemenskapen är kollektivets narcissism.
Medlemmarna finner sig tillrätta genom att beskåda sig själva. I bilden de ser tror de sig skönja sitt väsen, en imaginär essens som de lalla har en del i och som är både kännetecken och ändamål för deras samhörighet. Att denna essens är imaginär betyder att ingen kan sätta fingret på den. Vi ser bara dess skuggor, ofullständiga och bristfälliga avbilder, som aldrig sammanfaller med essensen som sådan. Ändå vet alla, eller rättare sagt alla håller för sant, att det finns en sådan essens, och att man känner igen den så fort man ser den.” (Johnsson, 1993 s 260)
Brune4 (2000) anser att det inte är av en journalists påståenden eller uttryckta åsikter som man kan hitta samband med fördomsmönster, utan snarare hur man väljer att framställa etniska och kulturella stereotyper när man gestaltar och någon/något som presenteras som en sanningsenlig bild av verkligheten. I Brunes bok ”Mörk magi i vita medier” (1998) exemplifieras detta med hur man rapporterar kring ett brott som begåtts av en person med utländsk härkomst. Hon menar att media ofta karaktäriserar gärningsmannen med information kring dennes etniska såväl som geografiska härkomst, och inte sällan används ord så som flykting, asylsökande eller invandrare, vilket hon påpekar ibland är det som ger en nyhet dess så att säga spänning. Dahlstedt (2001) skriver om makt och vanmakt i det mångetniska samhället om att invandrare, trots en idag större variation i hur de omskrivs i medier, kan ses indelade i två så kallade schabloner. Den ena schablonen är kring att
invandraren framställs som offer, exempelvis som flykting och/eller
asylsökande, förtryckt och utsatt, medan det i den andra schablonen visas en bild av invandraren som ett problem, exempelvis som främling, kriminell och/eller sexistisk och kvinnoförtryckande.
8.2. Artiklarna i kategorier
Här presenteras de tematiska kategorier som identifierades i artiklarna, samt (i de fall då det inte uttrycktes klart i texten) av författarna tolkade syfte.
Analysen har inte handlat om hur texten lingvistiskt kan analyseras och därmed förstås som diskurspåverkande, utan snarare i sin helhet kring vad varje artikel handlar om, i vilka samband begreppet nämns, liksom vad som tas upp i samband med begreppet och hur centralt begreppet därmed är i dessa sammanhang.
____________________________________________ 2 Egen anteckning
3 och 4: Författarna är både journalister och forskare. Då texterna är skrivna på ett mer journalistiskt sätt än vetenskapligt har materialet utifrån källkritiska principer (Thurén, 1986) setts över genom reflektion kring äkthet, tidssamband, beroende och tendens. Vad gäller kriterier om äkthet och tidssamband är de inte tillämpliga i förhållande mellan texterna och den aktuella undersökningen. När det kommer till beroende såväl som tendens kan det ses som problematiskt att texterna inte är helt vetenskapligt uppbyggda utan snarare en
journalistisk produkt. Problematiken ligger i journalistikens, i jämförelse med vetenskapens, mindre explicita krav på förhållningssätt, exempelvis att man inom journalistik kan vinkla en text åt endera hållet utan att nödvändigtvis tala/skriva så att säga osanning. Författarna och deras texter har efter den källkritiska reflektionen ansetts som relevanta för den aktuella studien med anledning av författarnas ämneskunnighet samt bakgrund inom vetenskaplig forskning som antas påverka även deras vetenskapliga medvetenhet inom sin journalistiska roll/utövning. Sammantaget synes de källkritiska principerna inte ge upphov till mer än ovan nämnda observanda, då det är en tematisk-diskursiv analys som görs.
8.2.1 Kategorierna
Sex olika tematiska kategorier har vuxit fram ur texternas tematiska innehåll efter en initial inläsning, och därefter specificerats till gällande kategorier för att vidare kunna analysera materialets mönster och sammanhang. Indelningen av artiklar i kategorier har inte varit en mekanisk och/eller statistisk process då flertalet artiklar behandlar flera teman simultant, och kan därför ingå i flera kategorier. Det har valts att inte slutligen indela artiklarna i vardera en
kategori utifrån vilken som var mest framträdande och övergripande; i stället tillåts varje artikel figurera i flera kategorier och därmed låta det naturliga flödet och nätverket av samband mellan kategorier, framställningar, samt användningar av begreppet komma till uttryck i redovisningen. Syftet med studien är inte att sortera artiklar. De sex kategorier som identifierats är: ”Problematiserar” Här handlar det om att artikeln behandlar hedersrelaterat våld på ett problematiserande sätt, det vill säga att
författaren/journalisten/skribenten skriver om begreppet ur olika perspektiv och kring vad det kan innebära för samhället, individer eller liknande. Alltså att begreppet eller fenomenet tas upp som ett problem och diskuteras från olika perspektiv i mindre eller större utsträckning. Här undersöks i vilken utsträckning de i studien utvalda medierna används som forum för att debattera och problematisera kring förekomsten av hedersrelaterat våld på olika sätt.
”Efterlyser insats” Under denna kategori handlar det ganska logiskt om att det av artikeln kan utläsas mer eller mindre tydlig efterlysning av insatser i form av exempelvis en utökning av arbete och resurser så väl som förändringar av det arbete som redan idag utförs. Här undersöks i vilken utsträckning de i studien utvalda medierna används som forum för att efterlysa förändringar.
”Nämner i samband med annan problematik” I dessa artiklar tas
begreppet/fenomenet upp i samband med andra problem, vilket gäller både de artiklar då det är hedersrelaterat våld som är det centrala, med annan
problematik som tas upp, samt de artiklar då det är annan problematik som är central och därmed hedersrelaterat våld som tas upp så att säga vid sidan om dessa. Detta sammanförs för att i analysen undersöka om det i materialet kan utläsas mönster av associationer hos textskrivarna, samt eventuella paralleller mellan vilka andra problem som i media framställs som samhöriga med hedersrelaterat våld.
”Utsatthet och offer” De artiklar som kategoriserats härunder behandlar på ett eller annat sätt den utsatthet som karaktäriserar de drabbade parterna i
hedersrelaterat våld, och inte minst de artiklar där dess offer får en röst i texten. Här finns även de artiklar som explicit och tydligt framställer situationen i fråga ur offrets perspektiv.
”Beskrivande” Artiklar som tolkas ha som syfte att beskriva hedersrelaterat våld, eller i samband med användningen av begreppet förklarar/beskriver detsamma, kategoriseras härunder. Detta görs för att undersöka i vilken utsträckning och i samband med vilka av resterande kategorier och artikelegenskaper så som i vilken grad hedersrelaterat våld är det centrala i artikeln.
”Andra innehållsteman” Då det i ett så öppet urval med bara ett sökord inkluderas en stor variation av artiklar är det inte möjligt att kategorisera varje egenskap för sig. En så att säga samlingskategori liknande övrigt krävs för att kunna redovisa de relevanta egenskaper samt innehålls- och sambandsmässiga mönster som framkommer av materialet.
8.3. Analys av artiklarna
Artiklarna redovisas under varje kategori, och kopplingarna däremellan kommer att analyseras och exemplifieras med citat ur någon av de aktuella artiklarna, dels för att konkretisera men även för att ge läsaren en inblick i hur artiklarna har tolkats och därmed kategoriserats. Citat i texten nedan kommer att refereras till genom förkortningen på den aktuella tidningen samt
respektive nummer för artikeln i studien, vilket presenteras i tabellerna 4 och 5.
X innebär att artikeln innehar egenskaper som stämmer överens med aktuell kategori; Avsaknad av X innebär att artikeln inte har egenskaper som stämmer överens med aktuell kategori.
Tabell 4
Tabell 4 Tabell 4
Tabell 4 Kategorisering av artiklar i Dagens Nyheter (DN)
Art-nr Problematiserar Efterlyser insats Nämner i samband med annat problem Utsatthet och offer Beskrivande Andra innehålls-teman 1 11 1 X X 2 22 2 X X X 3 33 3 X X 4 44 4 X X X 5 55 5 X X 6 66 6 X 7 77 7 X 8 88 8 X X 9 99 9 X X 10 10 10 10 X 11 11 11 11 X X X 12 12 12 12 X 13 13 13 13 X X 14 14 14 14 X X 15 15 15 15 X X X 16 16 16 16 X X X 17 17 17 17 X X X X 18 18 18 18 X X X 19 19 19 19 X X X X 20 20 20 20 X X X 21 21 21 21 X
X innebär att artikeln innehar egenskaper som stämmer överens med aktuell kategori; Avsaknad av X innebär att artikeln inte har egenskaper som stämmer överens med aktuell kategori; B= Bortfall
Tabell 5
Tabell 5 Tabell 5
Tabell 5 Kategorisering av artiklar i Aftonbladet (AB)
Art-nr Problematiserar Efterlyser insats Nämner i samband med annat problem Utsatthet och offer Beskrivande Andra innehålls-teman 1 1 1 1 X X X 2 2 2 2 B B B B B B 3 3 3 3 X X X 4 4 4 4 X X 5 5 5 5 B B B B B B 6 6 6 6 X X X 7 7 7 7 X 8 8 8 8 X 9 9 9 9 X X X 10 10 10 10 X X X 11 11 11 11 X X X X 12 12 12 12 X 13 13 13 13 X X X 14 14 14 14 X X 15 15 15 15 X X 16 16 16 16 X X X X 17 17 17 17 X X 18 18 18 18 X X X 19 19 19 19 X X 20 20 20 20 X 21 21 21 21 X X