Livet med bröstcancer : En litteraturöversikt

Livet

med

bröstcancer

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Emelie Gustafsson Ivemon & Ida Johansson HANDLEDARE: Margereth Björklund

JÖNKÖPING: 2017 Juni

Sammanfattning

Nyckelord: Familjefokuserad, Identitet, Kvinnor, Sexualitet, Självbild

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och att drabbas av bröstcancer väcker många känslor. Genom behandling av bröstcancer uppkommer biverkningar som påverkar olika aspekter i livet och vardagen. Vid strålbehandling och cytostatikabehandling är biverkningar såsom håravfall, aptitlöshet, illamående och trötthet vanliga. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats och kvalitativ design har gjorts som grundats på nio vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL, Pubmed/Medline och PsykInfo har använts. Resultat: Fem huvudkategorier kunde urskiljas: en förändrad fysisk ”kropp”, psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor, existentiell påverkan, förväntningar från omgivningen samt påverkan på relationer och sexuell hälsa. Diskussion: Oförmågan att arbeta lyftes fram som en utav de största förändringarna i vardagen, vilket bidrog till en känsla av utanförskap. Den drabbade kvinnan ställdes inför en förändrad roll i vardagen, detta var även något som en partner och övriga familjemedlemmar kunde uppleva. Slutsats: Det var inte enbart sjukdomen i sig samt de biverkningar som följde utav behandling som den drabbade kvinnan upplevde som jobbiga och svåra att hantera, utan de konsekvenser som uppstod som en följd av detta upplevdes som minst lika svårhanterliga.

Life with breast cancer. Summary.

Keywords: Family focused, Identity, Women, Sexuality, Self-image

Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis in women and breast cancer causes many negative feelings. Through the alternative therapies, side effects occur that affect different aspects of life and everyday life. In radiation therapy and cytostatics, side effects such as hair loss, loss of appetite, nausea and tiredness are common. Purpose: The purpose of the literature review was to describe women's experiences of everyday life in connection with breast cancer treatment. Method: A literature review with inductive approach and qualitative design was made based on nine scientific articles. Databases CINAHL, Pubmed/Medline and PsychInfo have been used. Results: Five main categories could be distinguished: a changed physical body, mental influence/changed emotional feelings, existential influence, expectations from the environment and influence on relationships and sexual health. Discussion: The inability to work was highlighted as one of the biggest changes in everyday life, which contributed to a sense of exclusion. The affected woman was facing a changed role in everyday life, this was also something a partner and other family members could experience. Conclusion: It was not only the diseases that occur, and the side effects that result from treatment that the affected woman experienced as difficult and difficult to handle, but the consequences that arised of this perceived as at least as difficult.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Bröstcancer ... 1

Behandling och biverkningar ... 1

Familjefokuserad omvårdnad och sjuksköterskans roll ... 3

Sexualitet och relationer ... 4

Ekonomi och arbetsliv ... 6

Syfte ... 7

Material och metod ... 8

Design ... 8

Datainsamling ... 8

Inklusionskriterier och exklusionskriterier ... 8

Urvalsprocess ... 9

Dataanalys ... 9

Etiska överväganden ...11

Resultat ... 12

En förändrad fysisk ”kropp” ...12

Fysiska förändringar och biverkningar ... 12

Påverkan på vardagsliv ... 13

Psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor ...13

Chock, oro och rädsla... 13

Ilska, sorg och depression ... 13

Stress och anpassningssvårigheter ... 14

Coping ... 14

Existentiell påverkan ...14

Förändrade roller i vardagen ... 14

Oro över framtiden ... 15

Förväntningar från omgivningen ...16

Relationer med familj och vänner ... 16

Relationer med arbete/fritidsaktiviteter ... 16

Påverkan på relationer och sexuell hälsa ...17

Förändringar i relationen till en partner ... 17

Förändringar i samlivet ... 17

Diskussion ... 18

Slutsatser ... 22

Referenser ... 24

Bilagor ... 1

Bilaga 2 ... Bilaga 3 ...

1

Inledning

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor och utgör cirka 30 procent av alla cancerdiagnoserna. Den årliga incidensen 2015 var 9382 kvinnor som fick diagnosen bröstcancer i Sverige och 2012 levde ca 97 000 kvinnor i Sverige som antingen hade eller hade haft diagnosen. Incidensen för insjuknande i bröstcancer har varit konstant i över tio år och ökat med cirka 200-300 personer per år. (Bergman, Fredholm, Jacobson, Jaresand & Johansson, 2016; Socialstyrelsen, 2017).

Att drabbas av bröstcancer innebär en förändring i livet både psykiskt och fysiskt vilket kan leda till att den drabbade får en förändrad kroppsbild och självbild samt sexuell funktion (Fobair et al, 2006). Då forskningsfokus i stor omfattning läggs på den patologiska delen av att leva med cancer blir frågeställningen i litteraturöversikten hur andra aspekter av livet förändras eller påverkas hos den drabbade kvinnan.

Bakgrund

Bröstcancer

Genom screening kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede. I Sverige finns screeningprogram där kvinnor i åldrarna 40-74 blir kallade regelbundet för att genomgå mammografi (Socialstyrelsen, 2014).

Tidigare forskning visar på att bland de personer som får en cancerdiagnos upplever många en minskad livskvalitét samt depressiva symtom och ångest till följd av sin sjukdom, behandling och osäkra framtid (Bicego et al, 2009; Golden-Kreutz & Andersen, 2004; Mosher & Danoff-Burg, 2005).

Behandling och biverkningar

Den primära behandlingen vid bröstcancer är bröstkirurgi men även behandling med cytostatika, strålning, hormonsänkande behandling samt antikroppsbehandling används. Möjligheter till rekonstruktion av bröstet/brösten finns och kan ske antingen i direkt anslutning till mastektomin eller en tid efter (Ingvar, 2012; Silverstein et al, 1991). Bröstrekonstruktion bidrar till att förbättra livskvalitén markant för de kvinnor som förlorat hela eller delar av bröstet (Agarwal, Agarwal, Pappas, & Neumayer, 2012).

2

Den mentala påfrestningen över avsaknaden av en kroppsdel uppfattas vara omfattande för många kvinnor (Hill & White, 2008).

De olika behandlingsformerna orsakar ofta flertalet biverkningar som är påfrestande för patienten. I anslutning till behandling kan personen drabbas av biverkningar såsom trötthet/fatigue, illamående, smakförändringar, aptitförändringar, ofrivillig viktförändring, håravfall, hudförändringar, smärta och nedsatt sexuell lust. Dessa symtom kan även finnas kvar och påverka den drabbade efter att behandling avslutats (Heinze & Williams, 2015; Lôbo, Carvalho Fernandes, de Almeida, de Lima Carvalho & Sawada, 2014).

Håravfall är en vanlig biverkning vid behandling med cytostatika som drabbar många. Håret är en del av en persons identitet och hos kvinnor speglar det bland annat femininitet, attraktivitet och kan vara en viktig aspekt för en kvinnas självbild (Cash, 2001; Freedman, 1994). Att tappa håret under behandling uppfattas som psykiskt påfrestande för många kvinnor vilket kan leda till känslor av ångest, lägre självkänsla och livskvalité (Batchelor, 2001; Choi et al, 2014; McGarvey, Baum, Pinkerton & Rogers, 2001; Rosman, 2004).

Håravfall förekommer inte bara på huvudet utan även på andra delar av kroppen såsom ögonbryn, ögonfransar, armhår och pubishår. Efter avslutad behandling växer normalt håret ut igen men det kan ta lång tid (Batchelor, 2001; Davidhizar & Bartlett, 1993; McGarvey et al, 2001). En del patienter som drabbas av håravfall väljer att

använda peruk för att känna sig tillfreds med sitt utseende medan andra inte vill dölja sin sjukdom och hårförlusten den orsakat (Hurk Van Den, Breed & Nortier, 2012). En teknik som används för att förhindra eller minska håravfall vid cytostatikabehandling är nedkylning av hårbottnen i form av en kylmössa. Denna metod används mest då den anses vara mest effektiv (Breed, Hurk Van Den & Peerbooms, 2011; Cigler et al, 2015). Den kalla temperaturen från kylmössan bidrar till kärlsammandragning och begränsar därmed det cellulära upptaget av cytotoxiska medel, samt minskar den metaboliska aktiviteten vilket gör att effekten av cytostatika minskar på follikulära celler (Betticher et al, 2013).

Vid strålbehandling upplever många kvinnor hudproblem såsom rodnad, torrhet, fjällning och sårbildning som en akut biverkning av behandlingen. Detta kan leda till att kvinnan känner ett fysiskt obehag och även kroppslig oro och psykiskt lidande (Cox,

3

Stetz & Pajak, 1995; Harper, Franklin, Jenrette & Aguero, 2004; Schnur, Ouellette, Bovbjerg & Montgomery, 2009). Fatigue är också vanligt vid strålbehandling, 60-80 procent av personerna upplever det och det är en av de biverkningar som finns kvar under lång tid efter behandling. De personer som upplever fatigue påverkas fysiskt i form av att de inte längre orkar med vardagliga aktiviteter, samt psykiskt och socialt genom att de inte längre har ork till att umgås med vänner och/eller familj (Ahlberg, Ekman & Gaston-Johansson, 2005; Barsevick, Dudley & Beck, 2006; Browall et al, 2008; Dodd, Cho, Cooper, & Miaskowski, 2010; Escalante 2003; Hoffman et al, 2009; Knobf & Sun, 2005; Miaskowski et al, 2006; Poirier, 2007; Pud et al, 2008; Seifert, 2010; Sjövall, Strömbeck, Löfgren, Bendahl & Gunnars, 2010; Suwisith et al, 2008; Thanaslip & Kongsaktrakul, 2005).

Kvinnor som genomgår cancerbehandling kan senare drabbas av infertilitet, vilket bidrar till stor emotionell stress för många kvinnor (Goossens et al, 2014; Peate, Meiser, Hickey & Friedlander, 2009; Schover, Brey, Lichtin, Lipshultz & Jeha, 2002; Tschudin & Bitzer, 2009). Både cytostatikabehandling och strålbehandling kan framkalla skador på de organ som behövs för att en kvinna ska kunna bli gravid och behålla en graviditet, samt göra att kvinnan går in i en för tidig menopaus (Critchley & Wallace, 2005; Kort, Eisenberg, Millheiser & Westphal, 2014; Perz, Ussher & Gilbert, 2014). Innan cancerbehandling inleds är det viktigt att personen får information om infertilitet och om vilka alternativ som finns för att kunna få barn i framtiden. De alternativ som finns är bland annat nedfrysning av embryo, nedfrysning av ägg och nedfrysning av äggstocksvävnad (Del Mastro et al, 2014; Dolmans, Luyckx, Donnez, Andersen & Greve 2013; Donnez & Dolmans, 2015; Knopman & Noyes, 2012; Kort, Eisenberg, Millheiser & Westphal, 2014; Lange, Tait & Matthews, 2013).

Familjefokuserad omvårdnad och sjuksköterskans roll

Patienter med bröstcancer bör få en kontaktsjuksköterska utsedd. Hos kontaktsjuksköterskan knyter patienten en kontakt som följer med under hela vårdförloppet. Kontaktsjuksköterskan fyller även en funktion att medla mellan olika vårdgivare. Som en följ av detta blir vården mer individ- och personcentrerad med bättre kommunikationsvägar och fler möjligheter till kontinuerlig uppföljning. Detta leder till en mer tillfredsställande vård för patienten.

4

Kontaktsjuksköterskan fyller även en viktig funktion som psykosocialt stöd dit patienten kan vända sig med frågor och funderingar (Socialstyrelsen, 2014).

I familjefokuserad omvårdnad är det viktigt att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal inte utesluta familjen runt omkring den som drabbats av en sjukdom, då även övriga familjemedlemmars hälsa och välbefinnande rubbas och känslor av rädsla och oro kan uppkomma (Ohlson-Nevo, Andershed, Nilsson & Anderzén-Carlsson, 2012; Olsson, Strang, & Persson, 2011). Omvårdnaden ska ske i interaktion mellan den drabbade och dess familjemedlemmar för att främja hälsa och lindra lidande.

Barn till en förälder med bröstcancer uttrycker ofta ett behov av information och stöd, den främsta oron och frågeställningen som väcks är oftast huruvida föräldern kommer att överleva samt hur prognosen ser ut. Det är en viktig aspekt för den närstående att ha tillgång till professionell och kunnig vårdpersonal som kan uppfylla behovet av kontinuerlig information samt svara på frågor som kan uppkomma under sjukdomsförloppet (Kristjanson, Chalmers & Woodgate, 2004).

Sjuksköterskans roll är att gå in med ett öppet sinne där det finns plats för hela familjen att få stöd och samtala kring sjukdomen. Sjuksköterskan ska tillsammans med familjen som en enhet hitta styrkor för att främja familjeläkning (Salonen, Rantanen, Kellokumpo-Lehtinen, Huhtala & Kaunonen, 2014). Som sjuksköterska är det av stor vikt att ge information vid rätt tidpunkt, i den takt och på det sätt som är bäst anpassat efter den närstående. Sjuksköterskans färdigheter och förmåga till en god kommunikation är avgörande för hur informationen kommer att tas emot. Stödgrupper finns att tillgå men närstående kan uppleva sina tankar som för privata att dela med sig av i en större grupp (Kristjanson, Chalmers & Woodgate, 2004).

Sexualitet och relationer

Kvinnans bröst förknippas ofta med femininitet och sexualitet. Tidigare forskning kring ämnet visar på att bröstcancer ofta förknippas med förändrade känslor kring den levda kroppen, den drabbade upplever förändrade känslor kring sitt kroppsideal och sin kroppsbild samt bilden av sig själv (Frierson, Thiel & Anderson, 2006).

Kroppsbild är ett mångdimensionellt uttryck som används för att beskriva den mentala bilden av sin egen kropp. Tankar och känslor kring sin fysiska kropp, känslan av att känna sig attraktiv/oattraktiv samt den sexuella hälsan kan vävas in i detta begrepp (Fobair et al, 2006).

5

Vid kemoterapi-behandling sker kroppsliga förändringar såsom håravfall vilket kan förändra synen på sin identitet (Batchelor, 2001; Cash, 2001; Choi et al, 2014; Freedman, 1994; McGarvey et al, 2001; Rosman, 2004).

Förändring av den egna kroppen påverkar inte bara självbilden och det egna kroppsidealet utan kan även gå ut över relationer och samliv. När behandling sker med bröstkirurgi innebär det ofta en förändring i relationen gentemot en partner, kvinnor upplever sig själva som mindre attraktiva och vissa känner ett obehag inför att visa sin kropp (Andrzejczak, Markocka-Mączka & Lewandowski, 2013).

Kroppsbilden hos kvinnor som drabbats av bröstcancer kan förändras, en väsentlig del utav kvinnorna som drabbas upplever problem med kroppsbilden efter behandling med bröstkirurgi och det kan ha en negativ påverkan på den sexuella hälsan. Svårigheter med sexualiteten är vanligt förekommande efter att ha drabbats av bröstcancer och dessa svårigheter måste bemötas på ett professionellt sätt för att bibehålla den psykiska och sexuella hälsan (Fobair et al, 2006).

Med ett fokus på mannens perspektiv och upplevelse av hur vardagen förändras när ens partner drabbas av bröstcancer framgår att en del män känner en sorgsenhet över sin partners kroppsliga och mentala förändringar vilket kan leda till svåra känslomässiga reaktioner. En del män upplever det utmanande att prata med sin partner om förändringar och upplever en avsaknad av strategier till att stötta och stödja sin partner vilket i sin tur kan leda till dålig kommunikation, konflikter och nedsatt psykisk hälsa hos både partnern och den drabbade (Rowland & Metcalfe, 2014).

För yngre kvinnor som drabbas av cancer är oro över fertiliteten vanligt förekommande. Cancerbehandling bidrar till fertilitetsproblem vilket kan innebära att kvinnor inte alltid får möjligheten att skaffa biologiska barn efter avslutad behandling. De kvinnor där fertiliteten påverkas på grund av cancerbehandling upplever ofta negativa känslomässiga reaktioner. Även relationen till en partner kan påverkas negativt av den påverkade fertiliteten och leda till att paret möter problem i relationen (Penrose, Beatty, Mattiske & Koczwara, 2013). Att som ung kvinna få beskedet att det kanske inte går att få biologiska barn kan väcka starka negativa känslor och leda till depression. Att drabbas av problem med fertiliteten i samband med en cancerbehandling upplevs ofta som ett trauma i sig och kan för den drabbade vara lika

6

smärtsamt och ångestfyllt som själva sjukdomen. Det blir ett dubbelt trauma för den drabbade, att först diagnostiseras med bröstcancer och som en följd av behandling även drabbas av infertilitet. Det är därför viktigt att unga kvinnor får information om vilka alternativ som finns innan behandling påbörjas, för att i framtiden ha möjlighet att få barn (Perz et al, 2014).

Ekonomi och arbetsliv

Diagnos och behandling av bröstcancer påverkar alla aspekter av den drabbades liv, förmågan att arbeta är en av de livsaspekter som påverkas negativt. Symtom relaterade till behandling resulterar ofta i svårigheter att utföra arbetsuppgifter samt att arbeta nödvändigt antal timmar. Den emotionella stressen är ytterligare en faktor som påverkar förmågan till arbete och även de oönskade förändringar av utseendet som förlust av hår och naglar som kan leda till att den drabbade upplever sig obekväm med de sociala interaktionerna på arbetsplatsen.

Att kunna fortsätta utföra sitt arbete kan även ge positiva känslor för den drabbade, förutom den ekonomiska aspekten kan en bibehållen arbetsförmåga bidra till att den drabbade upplever känslor av normalitet, känslor av ansvar samt att den sociala aspekten av livet blir tillgodosedd (Sun et al, 2016). Huaglann, Benth, Fosså och Dahl (2012) diskuterar den ekonomiska aspekten av att drabbas utav bröstcancer. Dels ger bröstcancer en tillfällig reducerad inkomst relaterat till den nedsatta förmågan till att utföra ett arbete och dels påverkas ekonomin på ett längre perspektiv genom att inkomsten från den allmänna pensionen minskar.

7

Syfte

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer.

8

Material och metod

Design

En litteraturöversikt har gjorts för att beskriva kvinnors upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer. En litteraturöversikt kan göras för att skapa en bild över det aktuella forskningsläget (Rosén, 2014). I litteraturöversikten har det genomförts en granskning av artiklar med kvalitativ design och dessa beskriver tolkningar av känslor och upplevelser hos deltagarna i de artiklar som valts ut. En induktiv ansats har använts vilket innebär att ingen förbestämd teori eller utgångspunkt har använts (Henricson, 2014).

Datainsamling

Med syftet som utgångspunkt har en elektronisk datainsamling gjorts via databaserna PsykInfo, CINAHL, PubMed och Medline. Sökord: Breast cancer användes som sökord i kombination med family nursing, impact on relationships, nursing care,

dealing with breastcancer, interpersonal relationships, sexuality, womens concerns, psychological side effects och life concerns. Ingen trunkering användes (Bilaga 1).

Artikelsökning begränsades till artiklar publicerade mellan 2007-2017. Sökningen begränsades till artiklar av kvalitativ design samt att studien skulle vara engelskspråkig.

Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod som framtagits vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2).

Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Studier inkluderades där deltagarna var över 18 år och genomgått behandling i samband med bröstcancer. Deltagarna skulle vara av kvinnligt kön. Artiklar som belyste bröstcancer utifrån den drabbade kvinnans perspektiv och hennes upplevelse av hur bröstcancerbehandling har påverkat livet och vardagen inkluderades. Ingen fokus valdes att läggas vid deltagarnas nationalitet eller utbildningsnivå.

Artiklar som fokuserade på närståendes perspektiv, diagnostisering och specifika behandlingsmetoder exkluderades.

9

Urvalsprocess

Urvalet bör göras utifrån lämplighet och relaterat till syftet. Vid en litteraturöversikt kan artiklar användas som underlag och urvalet av artiklar görs då relaterade till syftet och kriterier för litteraturöversikten (Danielson, 2014).

Sökningen via elektroniska databaser resulterade i sammanlagt 253 träffar. För att de artiklar som var relevanta för syftet skulle kunna väljas ut gjordes först en grovsållning utifrån titlar och abstract. De artiklar som genom denna grovsållning inte ansågs svara mot syftet exkluderades. De artiklar som upplevdes som relevanta för syftet lästes först igenom enskilt för att skapa en helhetsbild över innehållet och granskades därefter gemensamt. De artiklar som efter noggrannare granskning inte uppfyllde inklusionskriterierna eller föll för långt ifrån syftet exkluderades (Rosén, 2014). Efter egen artikelgranskning valdes tolv artiklar ut och kvalitetsgranskades utifrån protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod som är framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping (Bilaga 2). Protokollet är indelat i del ett och del två, samtliga kriterier under del ett ska vara uppfyllda för att artikeln ska fortsättas granskas under del två. Av de tolv artiklarna valdes till en början samtliga ut för att användas i litteraturöversikten, men i efterhand exkluderades tre artiklar då syftet för litteraturöversikten justerades och de då inte längre upplevdes som relevanta (Bilaga 2).

Dataanalys

Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell (Friberg, 2012).

Det första steget i analysen var att utvalda artiklar lästes igenom för att skapa en helhetsbild och förståelse över innehållet samt bidra till att en röd tråd hittades. I steg två valdes nyckelfynd relaterade till syftet ut. I steg tre genomfördes en översikt över varje artikels resultat samt att samtliga artiklars resultat sammanställdes i en tabell (Tabell 1). Därefter diskuterades innehållet i artiklarna och likheter/skillnader mellan utvalda artiklar lyftes fram, vilket bidrog till att underkategorier och huvudkategorier växte fram. Analysen av artiklar resulterade i framväxandet av underkategorier som delades vidare in i fem huvudkategorier: En förändrad fysisk ”kropp”, psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor, existentiell påverkan, förväntningar från omgivningen samt påverkan på relationer och sexuell hälsa (Tabell 1). Det sista steget

10

i analysen var att sammanställa de underkategorier/huvudkategorier som hittades i ett resultat.

Tabell 1. Utdrag ur dataanalysen av artiklar som visar nyckelfynd som leder till bildandet av underkategorier/huvudkategorier.

Nyckelfynd Underkategori Huvudkategori

Fysisk påverkan, många kvinnor beskrev utmattning och en känsla av svaghet som påverkade vardagen Påverkan på vardagsliv En förändrad fysisk kropp Biverkningar från behandling som fatigue, insomnia,

domningar, smärta, illamående, kräkningar, diarré, malnutrition och smakförändringar Fysiska förändringar och biverkningar En förändrad fysisk kropp Förändringar i relationer genom olika typer av stöd eller bristande stöd Förändringar i relationen till en partner Påverkan på relationer och sexuell hälsa Intimitetsproblem, kvinnor beskriver problem som vaginal torrhet från för tidig menopaus och påverkan på sexlust Förändringar i samlivet Påverkan på relationer och sexuell hälsa

11

Etiska överväganden

Vid kvalitetsgranskning av utvalda artiklar enligt kvalitetsprotokoll framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, finns en punkt i protokollet som tar upp ifall artiklar har ett etiskt förhållningssätt/ställningstagande beskrivet. Vid urval av artiklar har det etiska förhållningssättet tagits hänsyn till. Utöver ovan nämnda punkt i kvalitetsprotokollet har hänsyn tagits till om artiklar uppfyller de forskningsetiska principerna. För att de forskningsetiska principerna ska uppfyllas krävs att fyra huvudkrav uppfylls: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vid etisk granskning av de artiklar som saknar ett specifikt beskrivet etiskt resonemang har ett ställningstagande gjort kring huruvida artikeln följt de forskningsetiska principerna. Samtliga artiklar som valts ut till litteraturöversikten uppfyller de fyra forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002), vilket innebär att deltagarna har blivit informerade om syftet, har gett sitt samtycke till att medverka samt att konfidentialitetskravet och nyttjandekravet uppfyllts.

12

Resultat

Tabell 2. Redovisning av huvudkategorier samt underkategorier i resultat.

Huvudkategorier Underkategorier

En förändrad fysisk kropp Fysiska förändringar och biverkningar Påverkan på vardagsliv

Psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor

Chock, oro och rädsla Ilska, sorg och depression

Stress och anpassningssvårigheter Coping

Existentiell påverkan Förändrade roller i vardagen Oro över framtiden

Förväntningar från omgivningen Relationer med familj och vänner Relationer med arbete/fritidsaktiviteter Påverkan på relationer och sexuell hälsa Förändringar i relationen till en partner

Förändringar i samlivet

En förändrad fysisk ”kropp”

Fysiska förändringar och biverkningar

Bröstcancer-diagnos och behandling gav en påverkan på den drabbade kvinnans fysiska hälsa. Många kvinnor upplevde en fysisk utmattning och som åtföljd av illamående gav en svaghetskänsla. Drabbade kvinnor beskrev en rad

13

behandlingsrelaterade bieffekter som negativt påverkade livskvaliteten och vardagen. Fatigue, insomnia, domningar, smärta, illamående, kräkningar, diarré, malnutrition och smakförändringar lyftes fram som vanliga biverkningar i samband med behandling. De drabbade kvinnorna beskrev biverkningarna av kemoterapi som totalt oväntade och skrämmande, kvinnorna var inte förberedda på den effekt kemoterapi skulle ha på det fysiska välmåendet (Banning & Tanzeem, 2013; Beatty, Oxlad, Koczwara & Wade, 2008; Coyne & Borbasi, 2009; Mosher et al, 2013; Oxlad, Wade, Hallsworth & Koczwara, 2008).

Påverkan på vardagsliv

Påverkan på den fysiska hälsan bidrog till en negativ påverkan på det dagliga livet där den drabbade kvinnan upplevde att hon inte längre klarade av de uppgifter som hör vardagen till, som att till exempel sköta hushållet, se efter familjen eller arbeta. En del av kvinnorna beskrev oförmågan till att arbeta som den största förändringen av de dagliga rutinerna. De drabbade kvinnorna upplevde energiförlust som något som påverkade deras dagliga liv samt uttryckte en önskan att nå upp till sina tidigare energinivåer (Banning & Tanzeem, 2013; Beatty et al, 2008; Mosher et al, 2013; Oxlad et al, 2008).

Psykisk påverkan/förändrade emotionella känslor

Chock, oro och rädsla

Kvinnor drabbade av bröstcancer beskrev hur de överväldigades av känslor direkt åtföljt av diagnos. Diagnosen bröstcancer kom som en chock för de drabbade kvinnorna med känslor av misstro och en period med frågeställningar som ´´varför just jag?´´. Under behandling var vanligt förekommande upplevelser känslor av rädsla, hjälplöshet och förlorad kontroll (Beatty et al, 2008; Coyne & Borbasi, 2009; Mosher et al, 2013; Sprung, Janotha & Steckel, 2011).

Ilska, sorg och depression

En del kvinnor reagerade på sin diagnos med ilska och hade tankar och frågeställningar kring vad som gjorts fel för att förtjäna det här. En del andra reagerade med att klandra sig själva och gick istället med tankeställningar kring saker som kunde gjorts annorlunda i livet. Kvinnorna upplevde sorg över plötsligt förlorade livsambitioner

14

samt känslor av förlorad kontroll över sin livssituation. Upplevelse av depression var även vanligt (Beatty et al, 2008).

Stress och anpassningssvårigheter

Stress och anpassningssvårigheter identifierades relaterade till sjukdom och behandling. Även om kvinnorna var omringade av familj upplevde de känslor av ensamhet, de var ensamma i sjukdomen och fick gå igenom sjukdom och behandling ensamma. Mycket på grund av att de ville hålla familjekonstellationen så normal som möjligt (Beatty et al, 2008; Coyne & Borbasi, 2009).

Coping

Kvinnor drabbade utav bröstcancer hade olika sätt att hantera den starka psykiska påverkan som sjukdomen innebar. Kvinnor beskrev hur de använde sig utav spiritualitet, optimism och humor för att hantera sin situation. Andra beskrev hur de fokuserade på egenvård, överlevnad och en vilja att behålla kontrollen över sin sjukdom och dess påverkan på det dagliga livet (Sprung et al, 2011).

Existentiell påverkan

Förändrade roller i vardagen

Bröstcancer upplevdes som ett hot mot självständigheten och många kvinnor upplevde sjukdomen som ett hot mot deras roll som den ”starka” i familjen (Sprung et al, 2011). Att drabbas av bröstcancer innebar en utmaning i att finna sitt nya ”jag” och drabbade kvinnor uttryckte hur deras identitet förändrades under sjukdom och behandling på både ett fysiskt, personligt och socialt plan. Förändringar som avsaknaden av ett bröst, håravfall och viktförändringar upplevdes som utmanande för den drabbade kvinnans självbild vilket bidrog till en känsla av att känna sig oattraktiv. Även det faktum att förmågan att kunna fullfölja sina vanliga plikter kunde försämras avsevärt bidrog till en förändrad roll för den drabbade kvinnan (Beatty et al, 2008).

De drabbade kvinnorna upplevde en förändrad självbild relaterad till sin sjukdom då de ställdes inför kroppsliga förändringar. Bröstet, som en symbol för kvinnlighet och femininitet, innebar vid eventuell kirurgi en stor uppoffring för de flesta drabbade kvinnor. Ett förändrat utseende av bröstet, lymfödem, hårförlust och viktförändringar identifierades av kvinnor som en konstant faktor att bli stämplade som cancerpatienter. Avsaknaden av ett bröst beskrevs som att upplevelsen av att vara

15

feminin och känslan av att tillhöra det kvinnliga könet påverkades negativt. Ärret på bröstet beskrevs som en attack mot femininiteten och en ständig påminnelse om sin bröstcancer vid synen av sig själv i spegeln. Att acceptera utseendeförändringar relaterade till sjukdom och behandling var ofta en daglig utmaning för de drabbade kvinnorna (Krigel, Myers, Befort, Krebill & Klemp, 2014; Mosher et al, 2013; Remmers, Holtgräve & Pinkert, 2010).

Oro över framtiden

Drabbade kvinnor uttryckte en rädsla och ovisshet kring behandlingsresultat, ´´har behandlingen varit lyckad?´´ samt en oro över framtiden, ´´kommer cancern att komma tillbaka?´´. Ovisshet kunde leda till känslor av rädsla, att behöva vänta in provsvar, att inte veta om behandlingen varit lyckad etcetera lämnade den drabbade kvinnan i ovisshet och frambringade känslor av rädsla.

Att inte veta vilken ytterligare behandling som kommer att vara nödvändig eller när/om sitt gamla liv kunde återfås var påfrestande för de drabbade kvinnorna (Remmers et al, 2010; Stephens, Osowski, Fidale & Spagnoli, 2008).

Ovisshet framkom i flera olika aspekter och bristande information upplevdes kring sjukdomen, behandlingsalternativen samt vilka biverkningar som kunde förväntas i samband med behandlingen (Krigel et al, 2014).

En del kvinnor beskrev sjukdomens möjliga påverkan på ett långt liv och såg den tänkbara möjligheten att deras liv kunde tänkas bli kortare än vad de själva hade önskat. Risken att inte längre kunna få barn upplevde en del kvinnor som att deras framtidsplaner rycktes ifrån dem (Banning & Tanzeem, 2013; Beatty et al, 2008; Mosher et al, 2013).

Känsla av förlorad kontroll över livet och rädsla över framtida sjukdomsutveckling var vanliga orosmoment. Kvinnor upplevde en ovisshet kring deras prognos samt möjliga död. Kvinnor indikerade att bristen på ett avslut vid avslutad behandling var svår att hantera med det faktum att det saknas ett avslutande test för att bekräfta att cancern är helt och hållet borta. I nära anslutning till avslutad behandling uttryckte kvinnor en rädsla över återinsjuknande (Beatty et al, 2008; Mosher et al, 2013; Oxlad et al, 2008). För de kvinnor som återinsjuknat i bröstcancer har dessa reaktioner yttrat sig ännu starkare. Att få diagnosen bröstcancer ännu en gång beskrevs som svårare att hantera än första gången, första gången fanns ett hopp om ett fullständigt tillfrisknande som förlorades vid återinsjuknandet (Mosher et al, 2013).

16

Förväntningar från omgivningen

Relationer med familj och vänner

För den drabbade kvinnan var det svårt att hantera och bemöta den sociala omgivningen. Att hantera förväntningar, tro och känslor från familj och vänner var svårhanterligt, en del kvinnor upplevde att den sociala omgivningen hade svårt att hantera deras cancerdiagnos. Detta ledde till att den drabbade kvinnan kunde känna ett behov av att upprätthålla en stark fasad vilket i sin tur ledde till ett bristande socialt stöd. Sociala begränsningar var en vanligt förekommande upplevelse i samband med bröstcancer. Den drabbade kvinnan upplevde förnekelse från familj och vänner, en upplevelse av att de hade svårt att acceptera hennes diagnos. Att familj och vänner upplevdes som undvikande och obekväma i situationen var vanligt (Beatty et al, 2008; Mosher et al, 2013).

Många kvinnor upplevde en oro över sin partner och sina barn då de utsattes för stress och andra svårigheter genom hennes sjukdom. Det fanns en rädsla för att överbelasta familjen med detaljerad information kring sin sjukdom samt en rädsla att bli till en börda för familjen som en effekt av sin sjukdom. Kvinnor beskrev hur de kände sig tvingade att vara starka för familjens skull och uthärda sin sjukdom på egen hand, detta på grund av en stark önskan att hålla familjeliv och rutiner så normala som möjligt (Beatty et al, 2008; Remmers et al, 2010).

Sjukdomen bidrog till att rollerna i familjen förändrades och kvinnor upplevde en känsla av ombytta roller då de plötsligt behövde ta emot hjälp från sina barn. Relationen till familj och vänner förändrades och kommunikationen beskrevs som en svår aspekt. En konstant avvägning gjordes av den drabbade kvinnan kring vem hon kunde dela med sig av olika typer av information till (Krigel et al, 2014).

Relationer med arbete/fritidsaktiviteter

Den sociala identiteten förändrades genom att den drabbade inte längre orkade eller klarade av att delta i sociala aktiviteter som till exempel arbete eller fritidsaktiviteter (Coyne & Borbasi, 2009). En förändrad arbetsförmåga innebar att den drabbade kvinnan upplevde en förändrad roll i livet med känslor av förlust och frustration (Krigel et al, 2014).

17

Påverkan på relationer och sexuell hälsa

Förändringar i relationen till en partner

De flesta utav de drabbade kvinnorna upplevde någon grad av negativ inverkan på relationen till en partner. Flera av kvinnorna beskrev känslor av distansering och känslor av övergivenhet i relationen. De svårigheter sjukdomen orsakade i relationen till en partner beskrevs av flera kvinnor som värre än sjukdomen i sig (Sprung et al, 2011).

Även om sjukdom ofta bidrog till någon typ av förändring i relationen till en partner upplevde många kvinnor att partnern fungerade som ett stöd när det gällde att hantera sin bröstcancer. De flesta av de drabbade kvinnorna upplevde att partnern visade omtanke och samarbetsvilja. Olika typer av stöd eller bristande stöd från en partner kunde bidra till förändringar i relationen (Banning & Tanzeem, 2013; Krigel et al, 2014).

Förändringar i samlivet

Upplevelsen av för tidig menopaus och dess påverkan på sexlusten identifierades som svårhanterlig för de drabbade kvinnorna. Även känslan av att känna sig attraktiv och förmågan att kunna genomföra ett samlag identifierades som svårigheter för den drabbade kvinnan. För de kvinnor som saknade partner under sjukdomsförloppet identifierades en rädsla för att kunna forma en intim relation i framtiden, denna rädsla var kopplad till fysiska förändringar av kroppen relaterade till sjukdom och behandling (Oxlad et al, 2008).

Flera kvinnor beskrev intimitets problem i relationen. Utöver problem med för tidig menopaus och negativ påverkan på sexlusten beskrev kvinnor även problem med vaginal torrhet som negativt påverkade förmågan att upprätthålla intima relationer till en partner (Beatty et al, 2008; Krigel et al, 2014).

18

Diskussion

Metoddiskussion

En litteraturöversikt valdes att genomföras för att skapa en bild över forskningsläget inom det valda området (Rosén, 2014).

Valet av databas ska ske utifrån syftet och dess natur (Rosén, 2014). Databaserna ansågs lämpliga att använda vid artikelsökning då de har fokus på omvårdnad. Sökordet breast cancer användes i kombination med family nursing, impact on

relationships, nursing care, dealing with breast cancer, interpersonal relationships, sexuality, womens concerns, psychological side effects och life concerns (Bilaga 1).

Problem var under processens gång att hitta lämpliga sökord för litteraturöversiktens syfte. Vid sökning med trunkering resulterade detta i att ett för stort antal artiklar presenterades vilket tidsbegränsningen för uppsatsen inte gav utrymme till att hinna gå igenom, dessutom resulterade detta i ett stort antal artiklar som inte var relevanta för syftet. Därför valdes att genomföra artikelsökning utan trunkering. Trunkering kan resultera i att sökningen ger ett för brett resultat med för många träffar (Karlsson, 2014).

Inklusionskriterierna gjorde att artikelsökningen blev mer specifik och relevant till syftet. Eftersom att syftet enbart skulle riktas mot kvinnors upplevelser valdes artiklar innehållande närståendes perspektiv att exkluderas.

Att tidsbestämma årtal för när artiklarna skulle vara publicerade gjordes för att resultatet skulle bli så aktuellt som möjligt. Inga artiklar valdes att exkluderas på grund av de deltagande kvinnornas nationalitet eller utbildningsnivå, då utbudet av kvalitativa artiklar som skulle svara mot syftet redan var något magert och det hade då resulterat i ett för litet utbud användbara artiklar.

Ett poängsystem användes vid kvalitetsgranskning för att bedöma kvaliteten på artiklarna, där varje punkt i protokollet motsvarade ett poäng. Maxpoäng för kvalitetsbedömning var tolv poäng, varav fyra poäng på del ett som behövdes för vidare granskning av del två. För att artiklar skulle bedömas som hög kvalitet krävdes att minst tio poäng uppnåddes vid kvalitetsgranskning, samtliga nio artiklar som användes i resultatet bedömdes som hög kvalitet.

19

Syftet med litteraturöversikten var från början att belysa både den drabbade kvinnans och hennes partners perspektiv på sjukdom och behandling, dock framkom insikten i att detta syfte var alldeles för stort och brett och därför valdes istället att enbart lägga fokus vid den drabbade kvinnans upplevelser av vardagen i samband med behandling av bröstcancer. Det justerade syftet resulterade i att tre utvalda artiklar efterhand exkluderades då de inte längre svarade mot syftet. Därför blev det ursprungliga antalet på tolv kvalitetsgranskade och godkända antalet artiklar minskat till nio artiklar. För att kvalitetssäkra litteraturöversiktens resultat har begreppet trovärdighet

beaktats. Hela processen har tänkts igenom med avseende på syfte, design, urval, datainsamling, dataanalys samt presentation av resultatet. En självmedvetenhet samt ett kritiskt synsätt på den egna förkunskapen samt egna värderingar har genomsyrat processens gång (Danielson, 2014). Genom att artiklar har granskats gemensamt samt att analys av artiklar och sammanställning av resultatet har framställts gemensamt anses detta minska risken för att någon artikel har misstolkats eller att egna värderingar har påverkat resultatet.

Resultatet från denna litteraturöversikt anses vara överförbart även till patientgrupper med andra typer av cancerdiagnoser. Hänsyn bör dock tas till att ett litet urval av artiklar har använts, ett större urval av artiklar hade resulterat i ett mer tillförlitligt resultat.

Resultatdiskussion

Litteraturöversikten visar på att den drabbade kvinnan ställs inför en rad dagliga utmaningar i samband med sin bröstcancer. Bröstcancer påverkar alla aspekter av den drabbade kvinnans liv. Resultatet visar på både fysisk påverkan, psykisk påverkan, existentiell påverkan, social påverkan samt en påverkan på relationer och sexualitet. Drabbade kvinnor beskriver en rad biverkningar av behandling som negativt påverkar den fysiska hälsan och har en direkt påverkan på vardagen. I likhet med denna litteraturöversikt framkommer i en tidigare studie hur symtom från behandling innebär en begränsning i vardagen för den drabbade kvinnan. Biverkningar som fatigue, smärta, illamående och lymfödem beskrivs av kvinnorna i studien ha en

20

negativ inverkan på hälsa och innebär en begränsning i funktionsförmåga och delaktighet i det dagliga livet (Lewis, Yee, Kilbreath & Willis, 2015).

Den nedsatta fysiska hälsan bidrar till en upplevelse av att inte längre klara av vardagsrutiner och uppgifter som att sköta hushållet, se efter familjen eller arbeta. Oförmågan att arbeta relaterat till den nedsatta fysiska hälsan beskrivs som den största förändringen av vardagen. Detta resultat kan jämföras med resultatet från Sun et al (2016) som i sin studie beskriver hur biverkningar utav behandling resulterar i att den drabbade kvinnan upplever svårigheter med att fortsätta arbeta som tidigare. Att inte längre kunna vara aktiv i arbetslivet beskrivs i tidigare forskning som ett avbrott i livet med känslor av förlust. Känsla av att inte längre kunna upprätthålla ett normalt liv är vanligt. Kvinnor drabbade av bröstcancer beskriver en stark önskan om att kunna återvända till sitt arbete. Att på grund av sin sjukdom inte längre ha förmåga att arbeta beskrivs av kvinnor som en upplevelse av att inte längre vara en fullvärdig medlem i samhället med känslor av exklusion och minskad struktur i livet (Tiedtke, Dierckz de Casterlé, De Rijk, Christiaens & Donceel, 2011).

På ett existentiellt plan framkommer det hur den drabbade kvinnan genomgår en förändring av sin roll i vardagen samt en förändring av sin upplevda identitet.

I resultatet framkommer upplevelsen av bröstcancer som ett hot mot rollen som den ”starka” i familjen. Fergus och Gray (2009) beskriver hur den drabbade kvinnan kämpar med det faktum att hon tvingas bli mer beroende av familjen vilket kan relateras till resultatet från denna litteraturöversikt där kvinnan kämpar för att anpassa sig till sin nya roll i familjen. Det finns dock tidigare forskning inom ämnet där en förändrad identitet beskrivs som något positivt. I en studie från 2016 där patienter med bröst-, prostata-, eller lungcancer inkluderades beskriver deltagarna hur cancer innebär en permanent känsla av förändrad identitet. Denna förändring beskrivs som en positiv konsekvens, deltagarna beskriver hur de reflekterar mer över livet, fokuserar mer på familjen än tidigare, har ändrat prioriteringar i livet samt hur de inte längre stressar upp sig över ”obetydliga” saker som hushållssysslor (Baker et al, 2016). Förändrade roller drabbar även övriga familjemedlemmar. I en studie från 2008 undersöks vuxna döttrars upplevelser av sina mödrars bröstcancer där döttrarna beskriver hur de tvingas anpassa sig efter de förändringar som mödrarnas bröstcancer innebär för dem. En upplevelse av ombytta roller framkommer i studien där döttrarna

21

hamnar i en inre konflikt mellan att tillgodose mödrarnas behov eller tillgodose sina egna behov (Stifler, Barada, Hosei & Haase, 2008).

Från en partners perspektiv beskriver Duggleby et al (2012) hur männen till kvinnor drabbade utav bröstcancer måste acceptera en plötslig förändring i livet åtföljt av sin partners bröstcancerdiagnos. Männen beskriver hur de gör sitt bästa för att fungera som ett stöd för sin partner. Till skillnad från barnens tidigare nämnda inre konflikt mellan att tillgodose sina mödrars eller sina egna behov, beskriver männen vikten av att ta hand om sig själva för att finna en balans i tillvaron.

Bröstcancer har även en påverkan på relationen till en partner samt sexualiteten. Känsla av att känna sig oattraktiv är vanligt och förmågan att genomföra ett samlag försämras genom en negativ påverkan på sexlusten samt problem med vaginal torrhet. Ussher, Perz och Gilbert (2012) beskriver hur bröstcancer påverkar den sexuella hälsan hos kvinnor, i enlighet med resultatet från denna litteraturöversikt framkommer det att bröstcancer kan frambringa en känsla av att känna sig oattraktiv samt ge vaginal torrhet vilket påverkar den sexuella hälsan. Dessutom framkommer att ytterligare biverkningar av behandling som till exempel trötthet har en negativ inverkan på sexualiteten. En intressant aspekt som lyfts fram av Walsh et al (2005) är att trots problem med intimitet och sexualitet i relationen till sin partner upplever majoriteten av kvinnorna i denna studie att de utvecklat en närmare relation till sin partner i samband med sin bröstcancer.

22

Slutsatser

Bröstcancer och behandling innebär för den drabbade kvinnan en rad förändringar i livet, både på ett fysiskt plan, ett psykiskt plan, ett existentiellt plan, relationer till omgivningen samt en påverkan på relationer och sexualitet. Biverkningar av behandling ger den drabbade kvinnan en förändrad fysisk hälsa med svårigheter att orka med de dagliga aktiviteter som hon vanligtvis gör, till exempel förmågan att arbeta påverkas negativt i samband med behandling av bröstcancer. På ett psykiskt och känslomässigt plan innebär bröstcancer och behandling starka emotionella reaktioner för den drabbade kvinnan. Känslor som chock, oro och rädsla samt ilska, sorg och depression är vanligt förekommande. Även känslor av stress och anpassningssvårigheter är vanligt. För att hantera sin sjukdom använder sig kvinnor av olika copingstrategier som exempelvis spiritualism och humor.

Att leva med bröstcancer innebär även en påverkan på den existentiella hälsan. Den drabbade kvinnan tvingas kämpa med det faktum att hon står inför en ny, förändrad roll i livet. Förutom den förändrade kroppsbild som bröstcancer kan innebära blir det en existentiell kris för den drabbade kvinnan när hon under sin bröstcancer kanske inte längre klarar av att fortsätta sitt liv som tidigare, detta kan väcka känslor av att inte längre veta vem man är och innebär att kvinnan tvingas anpassa sig efter en ny roll i vardagen. Även oro över framtiden och vad som finns att vänta är vanligt. Att leva med bröstcancer väcker tankar och funderingar kring framtiden som till exempel hur sjukdomen kommer att utveckla sig samt om behandlingen varit lyckad.

Att leva med bröstcancer påverkar även kvinnans relationer till omgivningen, förväntningar från vänner och familj kan vara svåra att bemöta och det är vanligt att den drabbade kvinnan upplever en förändrad social identitet då hon inte längre kan delta i aktiviteter i samma utsträckning som tidigare. Den nedsatta förmågan att delta i sociala aktiviteter och utföra ett arbete kan leda till att den drabbade kvinnan hamnar utanför samhället med en känsla av exklusion.

Även relationen till en partner förändras för den kvinna som lever med bröstcancer och den sexuella hälsan påverkas negativt genom biverkningar som till exempel vaginal torrhet samt en känsla av att känna sig oattraktiv relaterat till de kroppsliga förändringar kvinnan tvingas genomgå.

Slutsatsen kan dras att det inte enbart är behandling och biverkningar som upplevs som påfrestande för den drabbade kvinnan utan de konsekvenser som detta kan leda

23

till upplevs som minst lika svåra att hantera. Som exempel kan en biverkning som trötthet leda till att den drabbade kvinnan inte längre klarar av att utföra ett arbete, vilket i sin tur leder till att hon mister den sociala kontakten med kollegor, hon kan även få en känsla av att inte längre bidra till samhället och uppleva ett utanförskap i samhället. Det fysiska symtomet blir i det här fallet inte det symtom som den drabbade kvinnan upplever som jobbigast utan den påverkan den leder till på det psykiska, sociala och existentiella planet kan upplevas som minst lika påfrestande och svåra att hantera. Den drabbade kvinnan borde ses i sin helhet, med en förståelse över hur alla aspekter i hennes liv har inflytande och påverkan över varandra.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten förväntas ge en inblick i hur bröstcancer och behandling upplevs utav den drabbade kvinnan. Förhoppning finns att litteraturöversikten kan ge vårdpersonal en ökad förståelse i vad bröstcancer innebär samt hur alla aspekter av den drabbade kvinnans liv påverkas.

Hur den drabbade kvinnan inte bara tvingas genomgå en svår behandling med svåra biverkningar utan hur hon även tvingas kämpa med det faktum att livet och hennes roll i detta förändras. Finns kunskap och förståelse kring hur bröstcancer kan påverka alla aspekter av den drabbade kvinnans liv kan vårdpersonal inte bara ge ett bättre bemötande utan kan även arbeta aktivt med att förbereda kvinnan på vad hon kan förvänta sig samt erbjuda ett bättre stöd. Vid behandling av bröstcancer borde mer vikt finnas vid den psykologiska aspekten av sjukdom och behandling och alla drabbade borde erbjudas utbildning, stöd och information.

24

Referenser

Agarwal, J., Agarwal, S., Pappas, L., & Neumayer, L. (2012). A Population-Based Study of Breast Cancer-Specific Survival Following Mastectomy and Immediate or Early-Delayed Breast Reconstruction. The Breast journal,18(3), 226-232. doi: 10.1111/j.1524-4741.2012.01235.x

Ahlberg, K., Ekman, T., & Gaston-Johansson, F. (2005). Fatigue, psychological distress, coping resources, and functional status during radiotherapy for uterine cancer. Oncology Nursing Forum, 32(3), 633–640. doi: 10.1188/05.ONF.633-640 Andrzejczak, E., Markocka-Mączka, K., & Lewandowski, A. (2013). Partner relationships after mastectomy in women not offered breast reconstruction.

Psychooncology, 22(7), 1653-1670. doi: 10.1002/pon.3197.

Baker, P., Beesley, H., Fletcher, I., Ablett, J., Holcombe, C., & Salmon, P. (2016). ‘Getting back to normal’ or ‘a new type of normal’? A qualitative study of patients' responses to the existential threat of cancer. European Journal of Cancer Care, 25(1), 180-189. doi: 10.1111/ecc.12274.

Banning, M., & Tanzeem, T. (2013). Managing the illness experience of women with advanced breast cancer: hopes and fears of cancer-related insecurity. European

Journal of Cancer Care, 22(2) 253-260. doi: 10.1111/ecc.12026.

Barsevick, A.M., Dudley, W.N., & Beck, S.L. (2006). Cancer-related fatigue, depressive symptoms, and functional status: A mediation model. Nursing

Research, 55 (5), 366–372. doi:10.1097/00006199-200609000-00009

Bachelor, D. (2001) Hair and cancer chemotherapy: Consequences and nursing care--a litercare--ature study. Europecare--an Journcare--al of Ccare--ancer Ccare--are, 10(3), 147-163.

doi: 10.1046/j.1365-2354.2001.00272.x

Beatty, L., Oxlad, M., Koczwara, B., & Wade, T. (2008). The psychosocial concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: a qualitative study of patient,

25

nurse and volunteer perspectives. Health Expectations, 11(4), 331-342. doi: 10.1111/j.1369-7625.2008.00512.x.

Bergman, O., Fredholm, L., Jacobson, L., Jaresand, M., & Johansson, E. (2016).

Cancerfondsrapporten 2016. Hämtad 16 Februari, 2017, från

https://www.google.se/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://res.cloudinary.com /cancerfonden/image/upload/v1458226058/documents/cancerfondsrapporten-2016.pdf&ved=0ahUKEwiNsp3lqZTSAhWDFiwKHZmcDUEQFghqMAY&usg=AFQj CNFBy0YG3wAcWLLmVf7PaV6LnL2t3g&sig2=Ev0SStjuHdHQjgOQn0QHuQ

Betticher, D.C., Delmore, G., Breitenstein, U., Anchisi, S., Zimmerli-Schwab, B., Müller, A., von Moos, R., Hügli-Dayer, A.M., Schefer, H., Bodenmann, S., Bühler, V., & Trueb, R.R. (2013) Efficacy and tolerability of two scalp cooling systems for the prevention of alopecia associated with docetaxel treatment.

Support Care Cancer, 21(9), 2565–2573. doi: 10.1007/ s00520-013-1804-9

Bicego, D., Brown, D., Ruddick, M., Storey, D., Wong, C., & Harris, S. (2009). Effects of exercise on quality of life in women living with breast cancer: a systematic review.

The Breast Journal, 15(1), 45-51. doi: 10.1111/j.1524-4741.2008.00670.x

Breed, W., Hurk Van Den, C., & Peerbooms, M. (2011) Presentation, impact and prevention of chemotherapy-induced hair loss: scalp cooling potentials and limitations. Expert Review of Dermatology, 6(1):109-125 doi:10.1586/edm.10.76 Browall, M., Ahlberg, K., Karlsson, P., Danielson, E., Persson, L.O., & Gaston-Johansson, F. (2008). Health-related quality of life during adjuvant treatment for breast cancer among postmenopausal women. European Journal of Oncology

Nursing, 12(3), 180–189. doi:10.1016/j.ejon.2008.01.005

Cash T.F. (2001). The psychology of hair loss and its implications for patient care.

Clinics in Dermatology, 19(2),161–166. doi: 10.1016/S0738-081X(00)00127-9

Choi, E.K., Kim, I.R., Chang, O., Kang, D., Nam, S.J., Lee, J.E., Lee, S.K., Im, Y.H., Park, Y.H., Yang, J.H., & Cho, J. (2014). Impact of chemotherapy-induced alopecia

26

distress on body image, psychosocial wellbeing, and depression in breast cancer patients. Psychooncology, 23(10): 1103–1110. doi: 10.1002/pon.3531 Cigler, T., Isseroff, D., Fiederlein, B., Schneider, S., Chuang, E., Vahdat, L., & Moore, A. (2015). Efficacy of scalp cooling in preventing chemotherapy-induced alopecia in breast cancer patients receiving adjuvant docetaxel and cyclophosphamide chemotherapy. Clinical Breast Cancer, 15(5), 332–340. doi: 10.1016/j.clbc.2015.01.003

Coyne, E., & Borbasi, S. (2009). Living the experience of breast cancer treatment: The younger women´s perspective. Australian Journal of Advanced Nursing 26(4), 6-13. Hämtad från

http://www.ajan.com.au

Cox J.D., Stetz J., & Pajak T.F. (1995). Toxicity criteria of the Radiation Therapy Oncology Group (RTOG) and the European Organization for Research and Treatment of Cancer (EORTC). International Journal of Radiation Oncology Biology Physics,

31(5), 1341–1346. doi: 10.1016/0360-3016(95)00060-C

Crawshaw, M.A., Glaser, A.W., Hale, J.P., & Sloper, P. (2009). Male and female experiences of having fertility matters raised alongside a cancer diagnosis during the teenage and young adult years. European Journal of Cancer Care, 18(4), 381–390. doi:10.1111/j.1365-2354.2008.01003.x

Critchley, H.O.D., & Wallace, W.H.B. (2005). Impact of cancer treatment on uterine function. Journal of the National Cancer Institute. Monographs, 2005(34), 64–68. doi:10.1093/jncimonographs/lgi022

Danielson, E. (2014). Kapitel 19, Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.).

Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund:

studentlitteratur AB.

Del Mastro, L., Ceppi, M., Poggio, F., Bighin, C., Peccatori, F., Demeestere, I., & Bruzzi, P. (2014). Gonadotropin-releasing hormone analogues for the prevention of

27

chemotherapy-induced premature ovarian failure in cancer women: Systematic review and metaanalysis of randomized trials. Cancer Treatment Reviews, 40(5), 675–683. doi:10.1016/j.ctrv.2013.12.001

Dodd, J.J., Cho, M.H., Cooper, B.A., & Miaskowski, C. (2010). The effect of symptom clusters on functional status and quality of life in women with breast cancer. European Journal of Oncology Nursing,

14(2), 101–110. doi:10.1016/j.ejon.2009.09.005

Dolmans, M.M., Luyckx, V., Donnez, J., Andersen, C.Y., & Greve, T. (2013).

Risk of transferring malignant cells with transplanted frozen-thawed ovarian tissue.

Fertility and Sterility, 99(6), 1514–1522. doi:10.1016/j.fertnstert.2013.03.027

Donnez, J., & Dolmans, M.M. (2015). Ovarian cortex transplantation: 60 reported live births brings the success and worldwide expansion of the technique towards routine clinical practice. Journal of Assisted Reproduction and Genetics, 32(8), 1167–1170.

10.1007/s10815-015-0544-9

Duggleby, W., Bally, J., Cooper, D., Doell, H., & Thomas, R. (2012). Engaging Hope: The Experiences of Male Spouses of Women With Breast Cancer. Oncology Nursing

Forum, 39(4), 400-406. doi: 10.1188/12.ONF.400-406.

Escalante C.P (2003) Treatment of cancer-related fatigue: an update. Supportive

Care in Cancer, 11(2), 79–83. doi: 10.1007/s00520-002-0406-8

Fergus, K.D., & Gray, R.E. (2009). Relationship vulnerabilities during breast cancer: patient and partner perspectives. Psychooncology, 18(12), 1311-1322.

doi: 10.1002/pon.1555

Fobair, P., Stewart., S.L., Chang, S., D’onofrio, C., Banks, P.J., & Bloom, J.R. (2006). Body image and sexual problems in young women with breast cancer. Psychooncology,

28

Freedman, T. (1994). Social and cultural dimensions of hair loss in women treated for breast cancer. Cancer Nursing, 17(4), 334-341. Hämtad från

http://journals.lww.com/cancernursingonline/Pages/default.aspx?PAPNotFound=tr ue

Friberg, F. (red). (2012). Dags för uppsats – en vägledning för litteraturbaserade

examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.

Frierson, G.M., Thiel, D.L., & Anderson, B.L. (2006). Body change stress for women with breast cancer: The breast-impact of treatment scale. Annals of Behavioral

Medicine, 32(1), 77–81. doi: 10.1207/s15324796abm3201_9

Golden-Kreutz, D.M., & Andersen, B.L. (2004). Depressive symptoms after breast cancer surgery: relationships with global, cancer-related, and life event stress.

Psychooncology, 13(3), 211-220. doi: 10.1002/pon.736

Gonzales, L.O., & Lengacher, C.A. (2007). Coping with breast cancer: A qualitative analysis of reflective journals. Issues in Mental Health Nursing 28(5), 489-510. doi: 10.1080/01612840701344472

Goossens, J., Delbaere, I., Van Lancker, A., Beeckman, D., Verhaeghe, S., & Van Heck, A. (2014). Cancer patients’ and professional caregivers’ needs, preferences and factors associated with receiving and providing fertility-related information: A mixed-methods systematic review. International Journal of Nursing Studies, 51(2), 300–319. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.06.015

Harper J.L., Franklin L.E., Jenrette J.M., & Aguero E.G. (2004). Skin toxicity during breast irradiation: Pathophysiology and management. Southern Medical Journal

97(10), 989–993. doi: 10.1097/01.SMJ.0000140866.97278.87

Hauglann, B., Benth, J.S., Fosså, S.D., & Dahl, A.A. (2012). A cohort study of permanently reduced work ability in breast cancer patients. Journal of Cancer

29

Heinze, S.B., & Williams, P.D. (2015). Symptom Alleviation and Self-Care Among Breast Cancer Survivors After Treatment Completion. Clinical Journal of Oncology

Nursing, 19(3) 343-349. doi: 10.1188/15.CJON.343-349.

Henricson, M. (2014). Kapitel 2, Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod, från idé till

examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Hill, O., & White, K. (2008). Exploring women's experiences of TRAM flap breast reconstruction after mastectomy for breast cancer. Oncology nursing forum, 35(1), 81-88 doi: 10.1181-88/08.ONF.81-81-88

Hoffman, A.J., von Eye, A., Gift, A.G., Given, B.A., Given, C.W., & Rothert, M. (2009). Testing a Theoretical Model of Perceived Self-Efficacy for Cancer-Related Fatigue Self-Management and Optimal Physical Functional Status. Nursing

Research, 58(1), 32–41. doi:10.1097/NNR.0b013e3181903d7b

Hurk van den, C.J., Breed, W.P., Nortier, J.W., 2012. Short post-infusion scalp cooling time in the prevention of docetaxel-induced alopecia. Supportive Care in Cancer,

20(12), 3255-3260. doi: 10.1007/s00520-012-1465-0.

Ingvar, C. (2012). Bröstkirurgi. I Andersson, R., Jeppson, B., & Rydholm, A. (red.).

Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, E.K. (2014). Informationssökning. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori

och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Krigel, S., Myers, J., Befort, C., Krebill, H., & Klemp, J. (2014). 'Cancer changes everything!' Exploring the lived experiences of women with metastatic breast cancer.

International Journal of Palliative Nursing, 20(7), 334-342.

30

Knobf, M.T., & Sun, Y. (2005). A longitudinal study of symptoms and self-care activities in women treated with primary radiotherapy for breast cancer. Cancer

Nursing, 28(3), 210–218. doi:10.1097/00002820-200505000-00010

Kort, J.D., Eisenberg, M.L., Millheiser, L.S., & Westphal, L.M. (2014). Fertility issues in cancer survivorship. CA: A Cancer Journal for Clinicians, 64(2), 118–134.

doi: 10.3322/caac.21205

Kristjanson, L.J., Chalmers, K.I., & Woodgate, R. (2004). Information and Support Needs of Adolescent Children of Women With Breast Cancer. Oncology nursing

forum, 31(1), 111-119. doi: 10.1188/04.ONF.111-119.

Lange, S., Tait, D., & Matthews, M. (2013). Oncofertility: An emerging discipline in obstetrics and gynecology. Obstetrical and Gynecological Survey, 68(8), 582–593. doi:10.1097/OGX.0b013e31829d460d

Lewis, S., Yee, J., Kilbreath, S., & Willis, K. (2015). A qualitative study of women's experiences of healthcare, treatment and support for metastatic breast cancer. The

Breast, 24(3), 242-247. doi: 10.1016/j.breast.2015.02.025

Lôbo, S.A., Carvalho-Fernandes, A.F., de Almeida, P.C., de Lima Carvalho, C.M., & Sawada, N.O. (2014). Quality of life in women with breast cancer undergoing chemotherapy. Acta Paulista De Enfermagem, 27(6), 554-559. doi:10.1590/1982-0194201400090

McGarvey, E.L., Baum, L.D., Pinkerton, R.C., & Rogers, L.M. (2001). Psychological sequelae and alopecia among women with cancer. Cancer Practice, 9(6), 283–289. doi: 10.1111/j.1523-5394.2001.96007.pp.x.

Miaskowski, C., Cooper, B.A., Paul, S.M., Dodd, M., Lee, K., Aouizerat, B.E., Bank, A. (2006). Subgroups of patients with cancer with different symptom experiences and quality-of-life outcomes: A cluster analysis. Oncology Nursing

31

Mosher C.E., & Danoff-Burg S. (2006). A review of age differences in psychological adjustment to breast cancer. Psychooncology, 23(2-3), 101-114.

doi: 10.1300/J077v23n02_07

Mosher, C.E., Johnson, C., Dickler, M., Norton, L., Massie, M.J., & DuHamel, K. (2013). Living with Metastatic Breast Cancer: A Qualitative Analysis of Physical, Psychological, and Social Sequelae. The Breast Journal, 19(3), 285-292. doi:10.1111/tbj.12107.

Nystrand, A. (2016). Bröstcancer. Hämtad 6 Oktober, 2016, från: https://www.cancerfonden.se/om-cancer/brostcancer.

Ohlsson-Nevo, E., Andershed, B., Nilsson, U., & Anderzén-Carlsson, A. (2012). Life is back to normal and yet not - partners' and patient's experiences of life of the first year after colorectal cancer surgery. Journal Of Clinical Nursing, 21(3-4), 555-563.

doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03830.x

Olson K. (2007). A new way of thinking about fatigue: a reconceptualization.

Oncology Nursing Forum, 34(1), 93–99. doi: 10.1188/07.ONF.93-99

Olsson Ozanne, A., Strang, S., & Persson, L. (2011). Quality of life, anxiety and depression in ALS patients and their next of kin. Journal of Clinical Nursing, 20(1-2), 283-291. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03509.x

Oxlad, M., Wade, T-D., Hallsworth, L., & Koczwara, B. (2008). 'I'm living with a chronic illness, not . . . dying with cancer': a qualitative study of Australian women's self-identified concerns and needs following primary treatment for breast cancer.

European Journal of Cancer Care, 17(2), 157-166. doi:

10.1111/j.1365-2354.2007.00828.x

Peate, M., Meiser, B., Hickey, M., & Friedlander, M. (2009). The fertility-related concerns, needs and preferences of younger women with breast cancer: A systematic review. Breast Cancer Research and Treatment, 116(2), 215–223.

32

Penrose, R., Beatty, L., Mattiske, J., & Koczwara, B. (2013). The Psychosocial Impact of Cancer-Related Infertility on Women: A Review and Comparison. Clinical Journal

of Oncology Nursing, 17(2), 188-93. doi: 10.1188/13.CJON.188-193

Perz, J., Ussher, J., & Gilbert, E. (2014). Loss, uncertainty, or acceptance: subjective experience of changes to fertility after breast cancer. European Journal of Cancer

Care, 23(4), 514-522. doi: 10.1111/ecc.12165.

Poirier, P. (2007). Factors affecting performance of usual activities during radiation therapy. Oncology Nursing Forum, 34(4), 827–834. doi:10.1188/07.ONF.827-834 Pud, D., Ben-Ami, S., Cooper, B.A., Aouizerat, B.E., Cohen, D., Radiano, R., Naveh, P., Nikkhou-Abeles, R., Hagbi, V., Kachta, O., Yaffe, A., & Miaskowski, C. (2008). The symptom experience of oncology outpatients has a different impact on quality-of-life outcomes. Journal of Pain and Symptom Management, 35(2), 162–170.

doi:10.1016/j.jpainsymman.2007.03.010

Remmers, H., Holtgräve, M., & Pinkert, C. (2010). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European

Journal of Oncology Nursing, 14(1), 11-16. doi: 10.1016/j.ejon.2009.07.002

Rosman, S. (2004). Cancer and stigma: experience of patients with chemotherapy-induced alopecia. Patient Education and Counselling, 52(3), 333–339.

doi: 10.1016/S0738-3991(03)00040-5

Rosén, M. (2014). Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig

teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur

AB.

Rowland E., & Metcalfe, A. (2014). A systematic review of men’s experiences of their partner’s mastectomy: coping with altered bodies. Psycho-Oncology, 23(9), 963–974. doi:10.1002/pon.3556