Dialog med företagen; 2008-2010

(1)

S w e c o Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se S we c o I n f r a s t r u c t u r e A B Org.nr 556507-0868 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Uppdrag 2391579 Hans Arby hans@arby.se Arby p m0 1 s 2 0 0 6 -11 -20

Slutrapport

Datum 2010-06-14 Version 1.0

Delges: Kontaktpersoner och näringslivsansvariga i Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille

Cecilia Kvist, GR Ledningsgruppen, GR Marielle Fredriksson, VT

Dialog med företagen; 2008-2010

(2)

SLUTRAPPORT Datum 2010-06-14 Ver 1.0 2(50) p m0 1 s 2 0 0 6 -11 -20

Sammanfattning:

Från början av 2008 till början av 2010 har 75 stora och medelstora företag och andra arbetsgivare besökts i sex av Göteborgsregionens

medlemskommuner som deltagit i den s k guld-klimpen Dialog med företagen. Syftet med den uppsökande rådgivningen har varit att sälja in nyttan med att se över medarbetarnas arbets- och tjänsteresor och företagets fordon, att ge företagsanpassade råd och förmedla kontakter med leverantörer av produkter och tjänster. Som projektets namn antyder, har det också handlat om att skapa en dialog med respektive kommun kring kollektivtrafik, cykelvägar och andra fysiska förutsättningar för ett mer hållbart resande.

Sammanlagt har drygt 110 utvalda företag och andra arbetsgivare med fler än 50 anställda kontaktats och av dessa har 75 önskat och fått minst ett besök av rådgivaren. Med mer än hälften av företagen har projektet haft löpande

kontakter. Tillsammans har de externa arbetsgivarna ca 13 000 anställda. Kommunerna, med totalt runt 20 000 anställda, har själva utnyttjat och växlat upp rådgivningserbjudandet.

Grunden i projektet har varit personliga möten. Genom drygt 15

kundrelaterade aktiviteter har dock ytterligare ett par hundra företag och organisationer nåtts av budskapet. Ett trettiotal möten har också hållits med samarbetspartners och mer eller mindre kommersiella tjänsteleverantörer i syfte att skapa bra erbjudanden. En viktig partner har varit Trafikkontoret i Göteborg, vars företagsrådgivning detta projekt också lånat mycket från. Företagsrådgivaren har arbetat nära respektive kommuns näringslivsansvarig och kontaktperson för projektet, som normalt tillhört planerings- eller

gatukontor. Det har gett rådgivaren kunskap om de lokala förhållandena, tillgång till befintligt kontaktnät och inte minst en legitimitet. Han har kunnat representera kommunen och initiera en dialog kring de lokala möjligheterna för ett mer hållbart resande.

Hur har det då gått?

Intresset och gensvaret har varit över förväntan, medan de påvisbara resultaten i form av genomförda åtgärder har legat under förväntan. Företag och andra externa arbetsgivare har gjort mindre, medan kommunerna som arbetsgivare har gjort mer.

En utvärdering av den upplevda kvaliteten och nyttan har gjorts i form av en enkät till de besökta externa arbetsgivarna. Svarsfrekvensen var knappt 50 procent. Den uppsökande rådgivningen är uppskattad och hälften vill (åtminstone kanske) ha vidare stöd, men den upplevda nyttan är mindre. Knappt hälften anser sig dock ha blivit hjälpta med att starta eller fortsätta ett arbete kring medarbetarnas resor, av de större arbetsplatserna är det drygt 60

(3)

procent. Flertalet av dem som blivit hjälpta har sett positiva effekter, dock endast undantagsvis ekonomiska.

Mest uppskattat har tips och goda exempel varit, det man vill se mer av är framförallt Västtrafik. De som inte gått vidare anger att frågan inte är

prioriterad på arbetsplatsen och att rådgivningen inte har passat rätt i tiden. Jämfört med en liknande undersökning bland besökta företag i Göteborg 2006 kan man säga att rådgivningen varit ungefär lika uppskattad, men att

effekterna inte blivit lika stora – både vad gäller andelen ”nappade” företag och de ”interna” resultaten hos dem. Det beror troligen på att stödet har varit mer omfattande, att företagen generellt sett är större och att bilen har sämre konkurrenskraft i Göteborg,

Enkätresultaten stämmer väl med analysen av besöken och alla efterföljande kontakterna: En tredjedel av de besökta arbetsgivarna är intressanta (har potential) och intresserade av att gå vidare, en tredjedel är intressanta eller intresserade och en tredjedel är varken intressanta eller intresserade.

Sammanlagt har de arbetsplatser som gjort någon typ av åtgärd mellan 3 000 och 6 000 anställda, och borträknat de som enbart genomfört aktiviteter eller kampanjer på arbetsplatsen mellan 2 000 och 4 000. Till det ska läggas kommunerna som arbetsgivare med betydligt fler medarbetare. Fem av de deltagande kommunerna med totalt ca 15 000 anställda har genomfört

resvaneundersökningar. En av kommunerna med ca 2 500 anställda planerar att igenomföra ett batteri av åtgärder baserat på undersökningen, övriga förbereder underlag för åtgärder.

Bland genomförda och planerade åtgärder finns allt från ändrade rese- eller bilpolicys, fler poolbilar, cykelsatsningar, realtidsmonitorer till

påverkansaktiviteter på arbetsplatsen.

Nöjdkundindex (0-100) ligger på 62 för samtliga svarande och på 73 för de som anser sig blivit hjälpta och genomfört, eller planerar att genomföra, åtgärder. Den upplevda nyttan är 4 på en tiogradig skala för samtliga och 5,3 bland dem som blivit hjälpta.

Det är svårt att summera de genomförda konkreta åtgärderna – och därmed minskade koldioxidutsläpp – av två skäl. Dels saknar vi kännedom om allt som gjorts eller planeras, dels är det svårt att beräkna effekterna på resandet och fordonen av dem. Det är också svårt att urskilja vad projektet åstadkommit och vad som hade hänt ändå, liksom att gissa vad som kommer att hända efter projekttiden.

Den största effekten kan ligga i att frågan kommit upp på bordet på många arbetsplatser tack vare den påbörjade dialogen – något som på sikt kan leda till en stor effekt.

(4)

Styrkan i upplägget har varit samarbetet med näringslivsansvariga, den lokala förankringen i kommunen, samverkan i regionen och samarbetet med

Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Modellen med en uppsökande rådgivning har varit uppskattad.

Att kommunerna själva deltagit i sin roll som stora arbetsgivare har både varit en bonus för projektet och lagt grunden för ett fortsatt lokalt engagemang. Vidare har det visat sig att kampanjer och tävlingar (fortfarande) fungerar, åtminstone för att öka fokus på frågan. I Nya Vägvanor-kampanjen

Utmaningen – till jobbet utan bil samlade över 20 externa arbetsgivare med gott resultat i de tre kommuner som deltog.

Att de konkreta resultaten inte blivit så stora som önskats kan bero på att problemen för arbetsgivarna inte är stora nog – det fungerar ju idag – och att de mest uppenbart lönsamma åtgärderna redan är genomförda. Det har också saknats nog tydliga, enkla och attraktiva erbjudanden från leverantörer av produkter och tjänster, i synnerhet från Västtrafik. Förutsättningarna för många åtgärder har också varit sämre – dels innebär bilresande i princip inget

problem utanför Göteborg, samtidigt som kollektivtrafiken är mindre

konkurrenskraftig. Till det kommer finanskris och lågkonjunktur som inte ökat företagens investeringsvilja, trots påvisade besparingspotentialer.

Ett fortsatt arbete, eller nya satsningar i andra delar av landet, bör ta fasta på:

 Att jobba utifrån kommunen som avsändare och dialogpartner

 Att fånga människor och företag i förändring, mer konkret att ta hand om företag som flyttar till eller inom en kommun.

 Att skapa förutsättningar och incitament i form av bättre kollektivtrafik och åtgärder som prissätter biltrafikens verkliga kostnader.

 Att skapa en stark produktportfölj i form av attraktiva produkter och tjänster, något som kan underlättas genom upphandlingar och att offentliga aktörer ändrar spelreglerna.

 Att göra urvalet snävare utifrån läge, storlek, mognad och situation (flytt etc).

 Att skapa, eller utnyttja lokala nätverk, för att ta hand om intresset att arbeta med resor och fordon

 Att utnyttja tillfällen i form av nya linjer, cykelvägar, lagar och regler, byggplaner etc i kommunikationen med arbetsgivare.

 Att utnyttja kommunens eget inre arbete som föregångare och marknadsutvecklare för nya tjänster på orten.

(5)

Innehållsförteckning

Sammanfattning: ... 2

1. Inledning ... 6

Om rapporten ... 6

Bakgrund och syfte... 6

Mål ... 7

Urval och målgrupper ... 7

Metod ... 8

Organisation, tidplan och genomförande ... 8

Utvärdering ... 9

2. Genomförda åtgärder: Besök och kontakter ... 11

Sammanfattning ... 11

Företag och andra externa arbetsgivare ... 12

Kommunerna som arbetsgivare ... 14

3. Genomförda åtgärder: Aktiviteter & kommunikation ... 16

Externa seminarier, aktiviteter etc gentemot ”kunder”: ... 17

Möten och kontakter med partners, leverantörer och nyckelorganisationer ... 19

PR, information, material och verktyg ... 20

Intern kommunikation ... 21

4. Ekonomi ... 22

Budget och utfall, KLIMP-medel ... 23

Motfinansiering ... 24

5. Resultat och effekter ... 26

Jämförelse med ursprungliga mål ... 29

Enkät bland besökta externa företag/arbetsgivare ... 32

Utvärdering enligt SUMO ... 36

6. Erfarenheter och rekommendationer ... 40

Varför det har gått bra – styrkor i upplägg och genomförande:... 40

Varför det har gett sämre resultat – i konkreta åtgärder mätt ... 41

Framgångsfaktorer och rekommendationer: ... 42

En möjlig modell för fortsatt stöd: ... 43

Vad kommunernas näringslivsansvariga och kontaktpersoner tycker ... 45

Slutsatser och resonemang om projektupplägget ... 47

Överförbarhet: ... 49

Vad händer nu (efter slutrapporten): ... 49

(6)

1. Inledning

Om rapporten

Detta är slutrapporten för guld-klimpen Dialog med företagen som bedrivits med Göteborgsregionens kommunalförbund som huvudman och i samverkan med de sex deltagande kommunerna under 2008, 2009 och den första delen av 2010.

Rapporten vänder sig till medverkande parter – kommuner och

samarbetspartners, liksom övriga kommuner, myndigheter och andra aktörer som arbetar med hållbart resande. Den utgör också grunden för den

avrapportering av projektet som ska göras till Naturvårdsverket.

Den sammanfattar Genomförda åtgärder – dels besök och kontakter med utvalda företag och andra arbetsgivare, dels övriga aktiviteter – Ekonomin, Resultat och effekter samt Erfarenheter och rekommendationer för ett fortsatt arbete eller andra liknande projekt.

Som bilagor finns projektplaner, kvartalsrapporter, sammanställning av besökta arbetsgivare, brev och annat kommunicerat material och enkätresultat.

Bakgrund och syfte

GR ansökte gemensamt för medlemskommunerna om bidrag för projekten "Dialog med hushållen" och "Dialog med företagen". I maj 2007 beviljades GR bidrag, guldklimpar, då åtgärderna bedöms som särskilt effektiva för att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Syftet med projekten är att påverka invånarnas resvanor som i förlängningen medverkar till att minska utsläppen av växthusgaser. Projekten sker i

samverkan mellan medlemskommunerna med GR som samordnare. Projekten startar våren 2008 och kommer att pågå fram till våren 2011 då slutrapportering sker till Naturvårdsverket. Finansiering av projekten sker, förutom av Naturvårdsverket, med medel från kommunerna och Västtrafik AB. I projekt "Dialog med företagen" har företag kontaktas i kommunerna Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Företagen har erbjudits en översyn av de anställdas resor till, från och i arbetet, samt fordonsinnehav. Vinsten för företagen är, förutom minskad trängsel och bättre luftkvalité, lägre reskostnader, friskare personal samt bättre miljöprofil.

För projektet anlitades Hans Arby, då på Sweco, som tidigare byggt upp samverkan med arbetsgivare i Göteborg på Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Han har fungerat som kombinerad projektledare och företagsrådgivare och har koordinerat kontakterna med deltagande kommuner.

(7)

Projektet har bedrivits under 2008-2010. Att besök, uppföljning och övriga aktiviteter koncentrerats på de två första åren för att få tyngd i projektet gör att slutrapporten kan skrivas redan under 2010, även om vissa effekter inte kommer att bli synliga förrän senare – eller långt senare – och att företagen och andra aktörer antas genomföra aktiviteter även utanför projektets ram framöver.

Projektet har finansierats genom KLIMP-medel om 1 280 tkr och

motfinansierats genom deltagande kommuners och besökta arbetsgivares egna insatser.

Mål

Målet med projektet är att minska ensamåkandet i bil till, från och i arbetet. Målsättningen är att minst 20 procent av de besökta arbetsplatserna med totalt 3 600 anställda vidtar minst en åtgärd som kan påverka resandet som ett resultat av kontakterna för att minska ensamåkandet i bil till/från och i arbetet

Urval och målgrupper

Urvalet av företag och andra arbetsgivare (det vill säga även kommunexterna offentliga arbetsgivare) gjordes tillsammans med respektive kommuns

näringslivsansvariga. Det viktigaste kriteriet har varit antalet anställda på arbetsplatsen. Gränsen drogs vid ca 50 anställda, i vissa fall vid ca 30. Mindre hänsyn togs för geografiskt läge och typ av verksamhet. Från en kommuns perspektiv är det viktigt att alla verksamheter erbjuds samma möjligheter. I ansökan antogs det finnas 320 företag ”värda” att kontakta med totalt 24 000 anställda. Efter genomgångar med respektive kommuns näringslivsansvariga blev den verkliga siffran drygt 120, vilken växte något under projektets gång. Den största felkällan var att en kommun hade räknat in 200 företag med varierande storlek i ett industriområde som deltagit i en kollektivtrafikenkät 2007. Flertalet var relativt små, vilket gör att det totala antalet anställda (18 000) inte påverkades i lika stor utsträckning. Det gör också att potentialen blev ungefär densamma och att varje enskild arbetsgivare har kunnat erbjudas lite mer stöd. Genom medverkan i aktiviteter har ändå ett par hundra, mindre företag nåtts av budskapet.

Den kommunala organisationen är ofta den största arbetsgivaren i varje geografiska kommun, och därför var det mycket positivt för projektet att de deltagande kommunerna valde att själva utnyttja erbjudandet och även satsa egna resurser på att arbeta med frågan. Det gör att det totala antalet berörda medarbetare kom att bli mycket större än det ursprungliga målet.

(8)

Metod

Kärnan i projektet är uppsökande rådgivning och idéförsäljning, eftersom frågan om resor och fordon sällan ligger så högt på företagens agenda att de kan förväntas höra av sig spontant. Arbetet kommer till stora delar följa principerna i ”Konsten att sälja hållbart resande”, Vägverkets publikation 2007:41.

 Fokus ligger på personliga möten med lämplig(a) person(er) hos arbetsgivare som innefattar säljande rådgivning, återkoppling och uppföljning. Det är bara genom att träffas öga mot öga man kan sälja in vinster med att se över arbetsplatsens resor och tillsammans identifiera problem som behöver lösas. Att bara informera om vikten av att göra något och vad man kan göra räcker sällan. Målet är att skapa ett internt engagemang på företaget eftersom den fria rådgivningen är begränsad till någon dags konsultinsats per arbetsgivare/arbetsplats.

 För att arbetet ska kunna bedrivas effektivt och trovärdigt måste befintliga kontakter och kanaler utnyttjas. Frågor och synpunkter som rör

kommunen och kommer ur dialogen måste tas om hand av rätt personer i kommunen. Rådgivaren representerar kommunen i kontakten med arbetsgivarna och kan sägas erbjuda en extra service för det lokala näringslivet och bädda för fortsatt ömsesidigt arbete inom hållbara transporter.

 Rådgivaren kommer att samarbeta med såväl offentliga aktörer som kommersiella leverantörer av tjänster och produkter för att flerfaldiga effekten av rådgivningen. I projektet ligger alltså ett mått av

”marknadsutveckling”, dvs skapa förutsättningar för ”bra” tjänster.

 Seminarier eller medverkan på andra träffar, liksom andra aktiviteter eller PR-insatser, görs när och där det kan antas göra nytta för att skapa kontakter eller sprida erfarenheter och i mån av resurser.

Respektive kommun skickar ut introduktionsbrevet med erbjudandet i sitt namn till de utvalda arbetsgivarna, varefter rådgivaren kontaktar dem och säljer in ett första förutsättningslöst möte.

Alla kontakter kommer att dokumenteras i ett kundregister – ett av projektets viktigaste redskap. Kommunens näringslivsansvariga och kontaktpersoner kommer att få löpande information om bokade och genomförda besök/möten.

Organisation, tidplan och genomförande

Organisation

 Projektägare är Göteborgsregionens kommunalförbund och där Cecilia Kvist är projektsamordnare.

(9)

 Projektledare och tillika företagsrådgivare är Hans Arby, Sweco

 Projektet rapporterar till en ledningsgrupp gemensam med systerprojektet Dialog med hushållen, bestående av representanter för GR,

Trafikkontoret Göteborgs stad, kollektivtrafikhuvudmannen Västtrafik och Mölndals stad som representant för kommunerna.

 Projektet rapporterar också till en informell projektgrupp för respektive deltagande kommun bestående av minst utsedd kontaktperson för klimpprojektet och näringslivsansvarig. Gruppens uppgift är att stötta och vägleda rådgivarens arbete på kommunnivå vid behov. Avrapportering sker, förutom genom löpande kontakter, genom kvartalsrapporter

Tidplan (ursprunglig)

Steg 1 – Initiering (Q1 2008): Planeringsmöte hos respektive kommun med

guldklimpens kontaktperson, näringslivsansvarig och representant från Gatukontor e dyl. Det resulterar i projekt-/marknadsplan med tidsplan, liksom lokala underplaner. Kontakt och förhandling med potentiella

samarbetspartners, exempelvis Västtrafik. Inventering av behovet av material och verktyg, och vad som redan finns (hos ffa Trafikkontoret, Göteborgs Stad). Framtagande av ett minsta grund-kit inklusive brevmallar etc.

Steg 2 – dörrknackning (Q2 2008 – Q1 2009): Kontaktande av utvalda

arbetsgivare. Besök och uppföljningar. Uppföljningar görs både för att se vad som hänt och för att hålla frågan aktuell. Återkoppling till respektive kommun och till ledningsgruppen i kvartalsrapporter och på möten vid behov.

Deltagande/arrangerande av bredare seminarier, frukostmöten etc.

Steg 3 – Eftersläntrare och uppföljning (Q2 2009 – Q4 2010): Kontakt med

och besök hos övriga arbetsgivare som ej hunnits med eller inte varit

intresserade/aktuella innan, samt uppföljning av tidigare besök. Återkoppling till respektive kommun och till ledningsgruppen i kvartalsrapporter och på möten vid behov. Eventuella seminarier i kommunerna för att uppmärksamma satsningen i sig och visa på goda exempel och samtidigt skapa lokala nätverk, bädda för fortsatt erfarenhetsutbyte och ”lämna över” processen till

kommunerna.

Steg 4 – Utvärdering och säkerställande av fortsättning (Q4 2010):

Utvärdering, rapport och presentation för beställare, finansiärer, samarbetspartners och politiker.

Utvärdering

Utvärderingen kommer bland annat baseras på SUMO och kompletteras med en kombinerad enkät- och intervjuundersökning bland kontaktade arbetsgivare för att mäta den upplevda kvaliteten och nyttan med dialogen, vad den

(10)

resulterat i och åsikter om hur dialogen skulle kunna fortsätta. Utvärderingen ska alltså vara både sammanfattande och framåtsyftande.

(11)

2. Genomförda åtgärder: Besök och kontakter

Sammanfattning

Under projekttiden har drygt 110 kommunexterna företag och andra

arbetsgivare kontaktats av en bruttolista på knappt 130 arbetsgivare med 50

eller fler anställda. I ett par kommuner sattes gränsen vid ca 30 anställda. Totalt hade dessa 130 arbetsgivare ca 18 000 anställda (på deras

arbetsplatser i de sex kommunerna). Drygt 10 företag har utan framgång försökts kontaktats vid ett antal tillfällen.

Av de 110 kontaktade arbetsgivarna har 75 besökts, företrädesvis de med cirka 100 eller fler anställda. Ytterligare ett tiotal har varit positiva till att få besök, men av olika anledningar har det inte blivit av. De 75 besökta arbetsgivarna har tillsammans ca 13 000 anställda. Observera att det även inkluderar icke-kommunala offentliga arbetsgivare såsom sjukhus.

Även av dessa har en relativt stor andel en sådan storlek, läge eller

verksamhet att de har mindre nytta av, eller sämre förutsättningar, att jobba med sina resor. Grovt sett är en tredjedel intressanta och intresserade av att gå vidare med, en tredjedel antingen intresserade eller intressanta att gå vidare med och en tredjedel varken intressanta eller intresserade av att gå vidare. Den tydligaste vattendelaren är storleken och mognaden. De som har utpekade ansvariga för miljö eller personal, alltså någon typ av stabsfunktion, är mer benägna att vilja ha besök och arbeta vidare med frågan.

Med drygt hälften av de besökta arbetsgivarna (40) har rådgivaren haft flera kontakter, vilket i hälften av fallen (20) betyder ytterligare ett eller flera besök. Antalet besök/möten överstiger med marginal 100. Samtliga besök har dokumenterats och återkopplats. Till det kommer uppföljning i form av kontakter med andra leverantörer och andra partners, liksom utskick etc. Det är alltså många direkt och viktiga kundrelaterade aktiviteter som inte syns i sammanställningen nedan.

De deltagande kommunerna har också själva valt att ta hjälp av projektet för de kommuninterna resorna och fordonen (både medarbetarnas tjänsteresor och resor till och från arbetet). Fem av dem har genomfört stora

resvaneundersökningar bland hela personalen för att få ett bättre underlag för kommande åtgärder och för att kommunicera sina ambitioner.

Resvaneundersökningarna och det egna arbetet med dem har finansierats med egna medel. Den sjätte kommunen, Mölndal, hade redan sedan tidigare i det så kallade RAM-projektet1, genomfört en omfattande undersökning i samarbete med de större företagen i kommunen och arbetade därför redan samlat med frågan. Totalt har de sex kommunerna mer än 20 000 anställda.

1_{RAM står för Resa och Arbeta i Mölndal, ett projekt som lever vidare i ett nätverk där de}

(12)

Projektet fick en möjlighet att anpassa och erbjuda de deltagande

kommunerna och externa arbetsgivare på orten att delta i Göteborgs Stads kampanj ”Utmaningen – till jobbet utan bil” under den europeiska

mobilitetsveckan. Tre av kommunerna hade möjlighet att mot en samlad avgift hänga på under 2009. Utmaningen samlade ca 1 000 deltagare bland de 21 företagen i de 3 deltagande kommunerna och ca 1 400 deltagare inom kommunerna själva.

Via samarbete med Västtrafik har flera arbetsgivare kunnat erbjuda sina anställda generösa provåkarkort, Cykelutmaningen har kunnat erbjudas kvalificerade urval av företag att kontakta, tack vare samarbetet med Trafikkontoret i Göteborg har arbetsgivarna bjudits in till frukostseminarier, blivit prenumeranter på nyhetsbrev etc.

Gemensamma, eller bredare riktade aktiviteter, redovisas i nästa kapitel (3). För resultaten av alla besök och andra kontakter, se kapitel 5, Resultat och effekter.

Företag och andra externa arbetsgivare

Kommun Bruttolista (varav >100 anst) Kontaktad e (varav intr) Varav besökta (antal anst) Kommentar Alingsås 23 (11) 22 (20) 20 (2 500)

Flera kontakter med 9 varav minst ett återbesök hos 4. Deltog i Utmaningen: 11

+ kommunen självt Härryda 22 (6) 15 (13) 11

(1 700)

Flera kontakter med 7 varav minst ett återbesök hos 5. Deltog i Utmaningen: 2 + Kommunen självt

Kungälv 13 (8) 11 (8) 7 (1 700)

Flera kontakter med 4 varav minst ett återbesök hos 3.

+ Kommunen självt

Lerum 14 (2) 14 (11) 9

(500)

Flera kontakter med 3 varav minst ett återbesök hos 1.

+ Kommunen självt Mölndal 45 (16) 39 (23) 20

(5 000)

Flera kontakter med 12 varav minst ett återbesök hos 7. Deltog i Utmaningen: 9 Inkl 4 RAM-företag (+2 ej med här) + 10 inflyttade ftg (separat projekt)

(13)

SLUTRAPPORT Datum 2010-06-14 Ver 1.0 13(50) p m0 1 s 2 0 0 6 -11 -20 Partille 11 (8) 11 (9) 8 (1 700)

Flera kontakter med 5 varav minst ett återbesök hos 2. +Kommunen självt + Allums butiker

SUMMA 128 (51) 112 (84) 75 (13 000)

Flera kontakter med 40 varav minst ett återbesök hos 21. Kommun er som arbets-givare 6 (6) 6 6 (ca 20 000)

Flera kontakter och återbesök hos alla, dessutom genomförda RVUer och i två fall extra

utredningsuppdrag/åtgärdsförslag

De besökta företagen i alla sex kommuner totalt ca 13 000 anställda. Till det kommer kommunernas totalt ca 20 000 anställda.

Några specifika kundprojekt eller aktiviteter:

 Kartor mm: Till sammanlagt 21 arbetsplatser har projektet tagit fram kartor över var de anställda bor baserade som ett bra underlag för diskussion och åtgärder. I samarbete med Göteborg har

resvaneundersökningar gjorts på två större företag med arbetsplatser i fler kommuner.

 ”Utmaningen – till jobbet utan bil”, september 2009: Sammanlagt 21

externa arbetsplatser i tre av Dialog-kommunerna deltog i ”Utmaningen – till jobbet utan bil”, merparten av dem med ett mycket gott resultat. Totalt registrerade sig ca 1 000 personer bland de 21 företagen och ca 1 400 inom kommunerna själva. De deltagande företagen fick speciella provåkarkortserbjudanden att dela ut bland sina anställda. Besöken i samband med förmedlandet av erbjudandena och annat material gav i de flesta mycket givande ad-hoc-möten med kontaktpersonerna – som annars brukar vara svåra att boka extra möten med. Utmaningen är en utmärkt bas att bygga vidare på, lednigarna har även internt signalerat sina avsikter.

 Provåkarkortserbjudanden har även delats ut på ett antal arbetsplatser i icke deltagande kommuner. Elektroniska erbjudanden har också gått ut till ca 700 utvalda personer via resvaneundersökningens webbenkätsystem.

 ICA:s distributionscentral i Rollsbo industriområde har genomfört en intern kampanj med skräddarsydd info och provåkarkort för att puffa för den nya turen som passar morgonskiftet – en extratur som kommit till stånd tack vare projektet.

 Tillsammans med Alingsås Tvätteri genomfördes en enkel resvaneundersökning för att se om underlaget för fyra nya

(14)

garant för den utökade trafiken. Vi hamnade under gränsen, men undersökningen visade på ett oväntat stort intresse för pool- och pendlingscyklar. Tvätteriet går vidare med åtgärder inom det området.

 Tillsammans med Sten&Ström gjordes en resvaneundersökning bland anställda i köpcentrumet Allums butiker som pekade på ett antal önskvärda åtgärder och som gav en chans att kommunicera budskapet.

 Ett antal enskilda arbetsplatser har tillsammans med respektive kommun och Västtrafik haft dialog kring kollektivtrafiken samt gång- och

cykelvägar.

Kommunerna som arbetsgivare

Fem kommuner genomförde under 2008 och 2009 heltäckande, webbaserade resvaneundersökningar bland sina medarbetare med svarsfrekvenser på drygt 50 procent. De täcker både tjänste- och arbetsresor, fångar både attityder, beteende och ger en bild av möjliga potentialer och acceptans för olika åtgärder. Enkäterna har också kommunicerat kommunens ambitioner att effektivisera och miljöanpassa resor och fordon.

Resvaneundersökningarna följer den så kallade Göteborgsmodellen som i dagsläget genomförts på lång mer än 50 stora och medelstora arbetsplatser inom och utom Göteborgs kommun. Det gjorde det också möjligt att

tillsammans med Trafikkontoret i Göteborg arrangera ett effektivt RVU-seminarium där ca 25 kommuner och stadsdelsförvaltningar kunde utbyta erfarenheter av arbetet med medarbetarnas resande.

I två fall har rådgivaren presenterat resultat och slutsatser för kommunernas ledningsgrupper och i ett av dem även för kommunstyrelse där också ett beslutsunderlag tagits fram som ett sidouppdrag. I en annan kommun har ett något mer detaljerat beslutsunderlag redan gått in i budgetprocessen, i ytterligare en pågår införandet av en central bilpool. I övriga kommuner har resultaten presenterats internt och där har arbetet med att ta fram

beslutsunderlag startat,

I ett par av kommunerna har diskussionerna även involverat fordonsansvariga. Via enkätsystemet har personer som i sina svar indikerat att de skulle kunna resa mer med kollektivtrafiken fått anonyma provåkerkortserbjudanden per mail – om än mycket sent i tre av kommunerna. Sammanlagt har över 750 sådana relativt träffsäkra erbjudanden gått ut i de fem kommunerna vilket lett till att knappt 250 personer nappat och fått ut ett tvåveckors provåkarkort. Enligt Västtrafik blir 20 procent (50 personer) av dessa kunder (fyller på korten).

(15)

(16)

3. Genomförda åtgärder: Aktiviteter & kommunikation

Sammanfattning

Till skillnad från många påverkansprojekt riktade till företag, har grunden för Dialog med företagen varit just en dialog och personliga möten. Normalt fokuserar man på information och seminarier, inte på idé-försäljning och uppsökande rådgivning. Det är först när man kan identifiera problem och möjligheter öga mot öga som man kan räkna med att en arbetsgivare kommer att genomföra åtgärder de inte hade gjort på egen hand ändå. Kontakten med den egna kommunen är också viktig för att kunna förbättra förutsättningarna för att medarbetarna ska kunna välja andra färdmedel, även därför är det viktigt att åstadkomma en dialog istället för enkelriktad information.

Det betyder inte att inte seminarier och andra aktiviteter är viktiga för att upprätthålla kontakterna och hålla frågan levande. Projektet har arrangerat eller deltagit på drygt 15 direkt kundrelaterade aktiviteter. Via dessa har ett par hundra arbetsgivare utöver de som besökts nåtts av budskapet om att se över sitt resande, oklart vilket genomslag. Se sammanställningen nedan. Det är också viktigt att ha något konkret att erbjuda, vid sidan av goda råd och goda exempel. Där är en rådgivare hänvisad till vad partners och leverantörer har att erbjuda och därför har projektet också arbetat med att förmå dem att ta fram eller anpassa produkter, tjänster och erbjudanden som passar företag och andra arbetsgivare. Den viktigaste parten har varit Västtrafik. Projektet har alltså innehållit ett visst mått av affärsutveckling.

Samarbetet med Trafikkontorets i Göteborg företagsrådgivare, har varit viktigt, dels för att de har mer resurser och är en funktion i ”linjen”. På så sätt har projektet kunnat åka snålskjuts på mycket av det som tas fram och görs i Göteborg. Ett tydligt exempel på det är ”Utmaningen – till jobbet utan bil”, men också seminarier och nyhetsbrev, liksom erfarenhetsutbyte, information och gemensamma kontakter med leverantörer och partners.

Eftersom rådgivaren vid sidan av Dialog med företagen haft andra relaterade uppdrag har projektet kunnat dra nytta av vissa synergieffekter i kontakterna med större arbetsgivare (exempelvis Västra Götalandsregionen), kommuner och leverantörer. Det har också lett till att information om projektet har spritts även utanför göteborgsregionen.

Eftersom rådgivaren har respresenterat respektive kommun i sina kontakter med de lokala arbetsgivarna, har den interna kommunikationen varit viktig. Näringslivsansvariga och projektets kontaktpersoner har hållits informerade genom regelbundna kvartalsrapporter och avstämningsmöten. De har

(17)

att delta vid besöken. Projektet har ytterligare förankrats genom information på ett kommundirektörsmöte och ett möte med Business Region Göteborg

(BRG).

Totalt har närmare 30 kundrelaterade möten med leverantörer, partners

och andra nyckelorganisationer hållits. Se sammanställning nedan.

Alla kontakter har dokumenterats i det kundregister som skapats, vilket också möjliggör en fortsättning på arbetet i någon form. Det tar tid innan man kan se effekter av den uppsökande rådgivningen och om inte frågan kan hållas levande riskerar många effekter att helt utebli.

Externa seminarier, aktiviteter etc gentemot ”kunder”:

Vad Var Vem När Kommentar

Medverkan på 2 månadsmöte Allum köpcentrum Partille Ca 30 butiksansvariga Mar 08 Dec 08

Info och förberedelse för

resvane-undersökning Presentation av resultat och slutsatser Deltagande på

företagarfrukost-/mässa

Härryda Ca 50 deltagare Mar 08

Arrangerande av Kollektivtrafikfrukost Mölndal (Åbro) Ca 10 representanter för större företag i området

Aug 08 Samarr. med Åbro företagarförening med bl a Västtrafik.

Dialogmöte om Landvetter flygplats

VGR, VT, LFV m fl Sep 08 Om möjliga lösningar för att öka kollektivtrafikresandet till Landvetter Företagsfrukostar under mobilitetsveckan

- Utskick till alla besökta, men få deltagare från kranskommunerna Sep 08 även Sep 09 Snålskjuts på Trafikkontorets i Göteborgs arrangemang Presentation på nätverksmöte

Alingsås Politiker Okt 08 Vad kommunen kan göra för mer hållbart resande Presentations på Företagarfrukost – ”Morgonpasset” Kungälv Hundratalet företagare och kommunföreträdare

Feb 09 ”Tio tips om vad…”

Medverkan workshop om exploatering av nytt område Kungälv Fastighetsbolag och kommun-representanter Mar 09 Separatfinansierat

(18)

Medverkan på företags-/RAM-möte Mölndal Nätverk av de största arbetsgivarna i Mölndal Maj 09 Utbildning för miljöansvariga i företag Mölndal Miljödiplomerade företag

Maj 09 Halvdag om vad och hur man kan jobba med resor och transporter - separatfinansierat Medverkan referensgruppsmöte för Västtrafiks kommande tjänsteresekort - Representanter för ett par kommuner och förvaltningar inom Västra Götalansregionen Juni 09 På initiativ av projektet Medverkan på frukostmöte externa miljönätverket

Alingsås 20-tal miljöchefer Sep 09

Medverkan på entreprenörsdag

Partille Företagare och kommun-representanter

Okt 09 Mässa och föredrag

Näringslivets dag Lerum Företagare och kommun-representanter Okt 09 Mässa RVU-seminarium - 25 representanter för kommuner och stadsdels-förvaltningar i Gbg

Nov 09 Sammarr med Trafikkontoret – erfarenhetsutbyte utifrån alla

genomförda resvane-undersökningar med fokus på vad och hur man kan göra för att jobba vidare med medarbetarnas resor Medverkande på kommunlednings-seminariet ”K2020-från mål till start” - 120 deltagare, kommunalråd, ledande och relevanta tjänstemän inom GR

Jan 09 Även arrangerande för GR via separat finansiering. Fokus på vad kommunerna kan göra för att nå regionens trafikmål”. Presentation av projektets resultat mm Alingsås Ca 20 deltagare i Alingsås Miljönätverk Maj 10

(19)

SLUTRAPPORT Datum 2010-06-14 Ver 1.0 19(50) p m0 1 s 2 0 0 6 -11 -20 Utskick

 Inbjudan till Trafikkontorets Palace-frukostar i Göteborg under trafikantveckan 2008, 2009 (och troligen även 2010)

 Erbjudande om kostnadsfritt stöd från Miljöbron

 Information och ”pushning” via e-post vid några tillfällen

 Trafikkontorets i Göteborg nyhetsbrev

 Information om provåkarkortserbjudande via e-post och post i Lerum Till det kommer förvarningen inför och inbjudan till utvärderingsenkäten via e-post till alla kontaktpersoner hos de besökta arbetsgivarna (exklusive

kommunerna själva), liksom det ursprungliga ”introduktionsbrevet” från respektive kommun till de arbetsgivare som skulle kontaktas.

Möten och kontakter med partners, leverantörer och

nyckelorganisationer

Vem Vad När Kommentar

Kommundirektörer inom GR

Presentation Feb 08 Info & förankring av projektet

Businessregion Göteborg (BRG)

Presentation och diskussioner med alla näringslivs-ansvariga inom GR

Feb 08 Info & förankring av projektet

Trafikkontoret, Göteborgs Stad - företagsrådgivarna Ett tiotal avstämningsmöten Löpande 2008-2010

Samarbeten, kontakt- och erfarenhets-utbyten Västtrafik En handfull avstämningar med företagssäljaren Löpande under 2008 Samarbets-diskussioner och kontaktutbyten – tills tjänsten drogs in

Möte kring

resvaneundersökningar

Juni 2008 Tillgång till Västtrafiks webbenkätsystem Ett antal möten kring

tjänsteresekort

2008-2010 Påtryckning och hjälp vid specifikationer av tjänsten En handfull möten

kring marknadsföring på arbetsplatser

2009-2010 Ffa möjligheten till utskick via webbenkäter och kuvert till arbetsplatser

Strategimöte med

”företagsutredare” Feb 2010 Hur Västtrafik borde jobba med företag Vägverket Presentation för

sektorsverksamma i Göteborgsområdet

(20)

SLUTRAPPORT Datum 2010-06-14 Ver 1.0 20(50) p m0 1 s 2 0 0 6 -11 -20 Cykelutmaningen/TL event

Ett antal möten 2008-2010 Samarbetsdiskussion och erfarenhets-överlämning

Miljöbron Möte Sep 09 Erbjudande om kostnadsfritt

student-stöd

Sportson Möte Nov 09 Erbjudande om Cykelservice

på plats, leasingcykel etc StageIT Ett par möten samt

telefonkontakter Feb-mar 2010 Erbjudande om företagserbjudande ECO2trainer (körsimulator)

Avis Två möten samt

telefonkontakter

Jan-feb 2010

Inför deras brede lanserande av Avis Green Pool.

Sunfleet Ett antal

telefonkontakter

2008-2009 Angående ev etablering i kranskommuner

Dessutom har ett stort antal telefonavstämningar med kommunernas kontaktpersoner och näringslivsansvariga gjorts under projektets gång.

PR, information, material och verktyg

Information om projektet har framförallt riktat sig direkt till själva målgruppen, företag och andra arbetsgivare, genom besök, löpande kontakter och bredare aktiviteter, liksom via möten och andra kontakter med leverantörer, partners och andra nyckelorganisationer. Dessa är beskrivna ovan.

Projektet har haft en ambition att lyfta fram några goda exempel, helst ett par per kommun, för att på så sätt sprida budskapet. Att bara berätta om projektet är av mindre nytta, eftersom de företag man vill nå redan kontaktats. Eftersom det är svårt att påvisa några effekter av de konkreta åtgärder som ändå hunnits genomföras eller beslutas, skulle PR-aktiviteter snarare vara kontraproduktiva.

Projektet har dock uppmärksammats i två artiklar, vad som är känt.

 Kungälvsposten (mar 2008)

 Artikel i Kungälvs ”Nyckeln” om nya turer till ICA distributionscentral nov 2009

Dessutom har information om, och erfarenheter från, projektet spridits genom rådgivarens kurser i och föredrag i några andra regioner och län, de flesta i samarbete med Vägverket.

Material och verktyg

Följande material har tagits fram i projektet:

(21)

 Mallar för introduktionsbrev och OH-presentationer

 Ett antal OH-presentationer på temat ”Tio tips…” för seminarier/fruskostmöten

 Anpassning av material för Utmaningen – till jobbet utan bil

 Anpassning och paketering av policys, RVUer, friskvårdssatsningar etc som kunnat skickas ut i samband med återkoppling efter besök

 Och sist men inte minst kontaktregistret/kunddatabasen

Intern kommunikation

Interna möten

Planeringsmöten med respektive kommuns referensgrupp Alla 6 kommuner Näringslivs-ansvarig, kontaktperson + repr från gatukontor e dyl Jan-mar 08 Framtagande av lokal plan och besökslista

Medverkan på projektkick-off

- Kontaktpersonerna/ arbetsgruppen

Feb 08 Gemensamt med Dialog m hushållen Medverkan på

uppföljningsmöte

- Kontaktpersonerna/ arbetsgruppen

Nov 08 Gemensamt med Dialog m hushållen Medverkan på Erfarenhetsutbyte f guldklimparna - Kontaktpersonerna/ arbetsgruppen m fl Maj 09 Ledningsgruppmöten - Ledningsgruppen för bägge guldklimparna 5 st under 2008-2010 Interna avstämningsmöten - Programägare och projektledare för Dialog m hushållen löpande under 2008-2010

Till detta ska läggas:

 Lokala projektplaner, 2008, samt uppdatering/inriktningsplan för 2009

 Kvartalsrapporter (5 st, varav en för tre kvartal)

 Kontakter och avstämningar via telefon och e-post, samt kopia på mötesbokningar och återkopplingar efter besök.

(22)

4. Ekonomi

Projektet har finansierats av KLIMP-medel om totalt 1 280 tkr. Det har haft att täcka både projektledning och själva kärnverksamheten - dialogen med företag, det vill säga den uppsökande rådgivningen, uppföljning,

marknadsaktiviteter, material etc. Drygt hälften av kostnaden svarar mot tid för möten och kontakter med arbetsgivarna samt uppföljning av dessa, medan knappt en fjärdedel har gått åt till planering, interna möten rapportering och annan administration. Resterande fjärdedel härör från framställning av material och marknadsaktiviteter. Se tabell nedan.

Det betyder en direkt kostnad på knappt 9 tkr per besökt arbetsplats inklusive bokning, uppföljning och ytterligare kontakter och besök, eller en total kostnad på 17 tkr per besökt arbetsplats. Per besök sjunker kostnaderna till ca 6 tkr respektive 12 tkr.

Motfinansieringen är av tre slag: De deltagande kommunernas direkta

insatser för projektet, kostnader för av kommunerna genomförda åtgärder eller köpta tjänster, samt av kommunexterna arbetsgivare genomförda åtgärder eller köpta tjänster. De sistnämnda är svåra att kvantifiera, varför

uppskattningar gjorts baserade på anteckningar och utvärderingsenkät. Det är också svårt att avgöra vad som skulle ha hänt även utan projektet, men även – åt andra hållet – eventuella långsiktiga effekter som inte synts under

projekttiden.

Eftersom många arbetsgivare, kommuner likväl som företag och andra externa organisationer, bara påbörjat sitt arbete med att effektivisera och miljöanpassa medarbetarnas resor och fordon, kan de totala investeringarna under närmast följande år bli betydligt större. I sammanställnigen ingår heller inte eventuella och lätt kvantifierbara aktiviteter som deltagande i Utmaningen eller Cykelutmaningen etc år 2010.

Ej heller ingår stöd från Vägverket för att arrangera

kommunlednings-seminariet i januari 2010 som var en direkt spinn-off från projektet, eller GR:s administration av projektet.

Kort sagt: De sammanställda och kostnadssatta åtgärderna hos kommuner och övriga arbetsgivare har enbart som syfte att visa att den femtioprocentiga motfinansieringsgraden är uppnådd. Överskjutande kostnader är att betrakta som mer eller mindre osäkra ”bonusar”.

(23)

Budget och utfall, KLIMP-medel

AKTIVITET BUDGET (Tkr) UTFALL (Tkr)

År 1

Initiering: Inventering, möten med kommuner och partners, framtagande av projekt/marknadsplan etc

100 100

Projektledning, rapporter, möten etc 50 50 Material (omarbetning, tryck etc) 50 60 Marknadsföring, utskick, ev seminarium 50 10 Bokning, besök och uppföljning (och deltagande i

seminarier o dyl)

450 380 (ca 60 nya ftg)

Summa år 1 700 600

År 2

Projektledning, rapporter, möten etc 40 50 Marknadsföring, utskick, ev seminarium 40 200 (ffa

Utmaningen) Bokning, besök, återbesök och uppföljning (och

deltagande i seminarier o dyl)

220 250 (ca 15 nya ftg +20 gamla)

Summa år 2 300 500

År 3

Projektledning, rapporter, möten etc 40 30 Marknadsföring, utskick, ev seminarium 40 20 Uppföljning (besök, kontakter etc) 140 50 Utvärdering, rapport och presentationer 100 80

Summa år 3 280 180

SUMMA TOTALT 2008-2010, KLIMPMEDEL 1 280 1 280

Not: För egen tid har räknats med 450 kr/timme. Medräknat är nedlagd tid och resurser till och med mars 2010.

(24)

Motfinansiering

Kommunernas projektrelaterade insatser samt kostnader för interna åtgärder

1. Direkta insatser i form av arbetstid och andra resurser för projektet (kommunerna)

(Tkr) Kommentar

Alingsås 25 Uppskattat

Härryda 25

Kungälv 15 Delvis uppskattat

Lerum 25 Uppskattning

Mölndal 80

Partille 25 Delvis uppskattade

Summa 1. Direkta insatser 195

2. Investeringar/kostnader för genomförda aktiviteter och åtgärder (och planerade) hos kommunerna

Alingsås 90 RVU (50), Utmaningen (40). Ej påbörjat arbete med beslutsunderlag

Härryda 105 RVU (55), Utmaningen (30),

beslutsunderlag (20). (Beslut om åtgärder ej fattade)

Kungälv 170 Ffa RVU – ej påbörjat arbete med beslutsunderlag. 2 år extra busstur (100)

Lerum 125

(1 000 - 4 000)

RVU + framtagande av

beslutsunderlag. Delvis uppskattat. (+planerade/beslutade åtgärder under 1 år).

Mölndal 150 Ffa Utmaningen

Partille 70 Ffa RVU - ej påbörjat arbete med beslutsunderlag

Övriga extra köpta konsulttjänster 10 Utbildning, medverkan workshop

Summa 2. Interna åtgärder i kommunen 720 + 1 000 -4 000 planerade/beslutade

SUMMA 1 & 2: Kommunernas motfinansiering.

915 + 1 000 -4 000 planerade/beslutade + tillkommande åtgärder från övriga kommuner under utredning

(25)

Externa arbetsgivares insatser och kostnader för åtgärder (2008-2009)

3. Externa arbetsgivares motfinansiering

(Tkr) Kommentar

Utmaningen 100 21 deltagande arbetsplatser (exkl kommunerna) á 10 timmar á 500 kr Kartläggningar 20 Egna insatser i samband m enkäter, 3

arbetsplatser

Fordon

100-1000?

Fler poolbilar för att minska privatbil (1), byte till miljöbilar (2+?)

Mindre åtgärder 30+? 2 realtidsmonitorer, Interna kampanjer etc (exkl Utmaningen) 15 –

40?

Cykelutmaningen, seminarier etc

Policyförändringar ?

Summa 2. Externa arbetsgivares insatser 265 -1000 TOTALSUMMA MOTFINANSIERING 1, 2 och 3: 1 180 – 5 000

+ tillkommande åtgärder från övriga kommuner

+ Okända och kommande satsningar hos övriga arbetsgivare

(26)

5. Resultat och effekter

Sammanfattning

Intresset och gensvaret har varit över förväntan, medan de påvisbara resultaten i form av genomförda åtgärder har legat under förväntan. Företag och andra externa arbetsgivare har gjort mindre, medan kommunerna som arbetsgivare har gjort mer.

Det är svårt att summera konkreta åtgärder – och därmed minskade

koldioxidutsläpp – av två skäl. Dels saknar vi kännedom av allt som gjorts eller planeras, dels är det svårt att beräkna effekterna på resandet och fordonen av dem. Det är också svårt att urskilja vad projektet åstadkommit och vad som hänt ändå, liksom att gissa vad som kommer att hända efter projekttiden. Allt som redovisas ska alltså tas med en nypa salt. Den största effekten kan ligga i att frågan kommit upp på bordet på många arbetsplatser tack vare den påbörjade dialogen – något som på sikt kan leda till en stor effekt.

I denna sammanställning ingår inte sådant som kommer att hända framöver. Vad gäller gemensamma aktiviteter planeras 2010 en ny omgång av

Utmaningen – till jobbet utan bil. Cykelutmaningen raggar fler deltagande företag, Västtrafik kommer med företagsanpassade tjänster (bl a

tjänsteresekort) och ett par andra leverantörer har, eller är på väg att erbjuda nya tjänster, delvis tack vare projektet.

Resultatet och effekterna av projektet redovisas dels i denna sammanfattning, dels i form av enkätresultat och en SUMO-utvärdering senare i kapitlet.

Resultat

Enligt utvärderingsenkäten är den uppsökande rådgivningen uppskattad och hälften vill (åtminstone kanske) ha vidare stöd, men den upplevda nyttan är mindre. Svarsfrekvensen var ca 45 procent. Knappt hälften anser sig ha blivit hjälpta med att starta eller fortsätta ett arbete kring medarbetarnas resor, av de större arbetsplatserna är det drygt 60 procent. Flertalet av dem som blivit hjälpta har sett positiva effekter, dock – med ett undantag – inga ekonomiska. Bland positiva effekter mörks att ledningens och personalens kunskaper, attityder och engagemang ökat och att det underlättat andra pågående projekt eller processer.

Det är svårt att göra en riktig bortfallsanalys (anonyma svar), men man kan misstänka att utfallet bland dem som inte svarade på enkäten (55 procent) var sämre. Om andelen som blivit hjälpta respektive genomfört någon typ av åtgärd (exklusive aktivitet/kampanj) är hälften så stor bland de icke svarande, skulle det betyda att:

(27)

 Andelen hjälpta arbetsgivare är 33 procent (25 stycken) – de har alltså genomfört åtgärd eller aktivitet på arbetsplatsen

 Andelen arbetsgivare som genomfört någon typ av åtgärd (förutom aktivitet/kampanj på arbetsplatsen) är 12 procent (9 stycken) Det stämmer hyggligt väl med analysen av besöken och de efterföljande kontakterna: Att en tredjedel av de besökta arbetsgivarna är intressanta (har potential) och intresserade av att gå vidare, en tredjedel är intressanta eller intresserade och en tredjedel är varken intressanta eller intresserade.

Sammanlagt har de arbetsplatser som gjort någon typ av åtgärd mellan 3 000 och 6 000 anställda, och borträknat de som enbart gjort aktiviteter/kampanjer mellan 2 000 och 4 000 anställda. Till det ska läggas kommunerna som arbetsgivare med betydligt fler medarbetare. Fem av de deltagande kommunerna med totalt ca 15 000 anställda har genomfört

resvaneundersökningar, en kommun med ca 2 500 anställda planerar att införa ett batteri av åtgärder, övriga förbereder underlag för åtgärder. Bland genomförda och planerade åtgärder finns allt från ändrade rese- eller bilpolicys, fler poolbilar, cykelsatsningar, realtidsmonitorer till

påverkansaktiviteter på arbetsplatsen.

I den bästa av alla världar

Man kan anta att resultatet hade blivit bättre om:

 Finanskrisen och efterföljande lågkonjunktur inte hade inträffat. Investeringsviljan sjönk och då blir tyvärr även långsiktiga vinster eller besparingar svaga argument. Att diskutera hur medarbetarna kan ta sig till arbetet när man inte vet om de har något, var direkt kontraproduktivt. Ett byggföretag sa: ”Ja du kan komma, vi har ändå inget för oss”…

 Urvalet gjorts snävare: Trots ett relativt begränsat urval baserat på antal anställda, har minst en tredjedel av de besökta arbetsgivarna, och ännu fler av de kontaktade, ett sådant geografiskt läge eller typ av

verksamhet, att kontakterna kan ses som artighetsvisiter. Många av dem med relativt få anställda saknar också utpekade ansvariga för miljö, personal etc vilket har visat sig vara en viktig förutsättning för att frågan ska få fäste.

 Det funnits fler produkter och tjänster och hungrigare leverantörer. Västtrafiks bristande intresse för målgruppen företag och försenade eller saknade företagsanpassade tjänster har varit det största problemet. Projektet har fått göra mycket av sådant som borde ha varit Västtrafik uppgift. Men även exempelvis bilpoolsföretag och förarutbildare har haft ett litet intresse för att nå nya kunder. Projektet baseras på rådgivning och idéförsäljning och är därför beroende av att mer eller mindre

(28)

kommersiella aktörer vill utnyttja de dörrar som öppnats och har konkreta erbjudanden.

 Satsningen varit längre. Det är alltid ett problem att driva

relationsbyggande och långsiktig påverkan i projektform. Projekt ska per definition ha tydliga start- och slutpunkter. Dels riskerar man att precis påbörjade processer avstannar, dels kan man under projekttiden inte se några resultat av dem.

 Världen hade varit bättre… Bättre förutsättningar och större incitament för andra resval hade naturligtvis förbättrat utfallet. I centrala Göteborg har bilen både för- och nackdelar, i kranskommunerna nästan bara fördelar. Men det visste vi ju om.

Samtidigt ska sägas att många säljorganisationer skulle vara mycket nöjda med att 20 procent av dem man besöker ”köper” minst en åtgärd. Det är lätt att bli för besviken.

Spinn-off

Några spinn-off-effekter har redan nämnts, exempelvis att projektet bidragit till framtagandet av företagsanpassade tjänster och erbjudanden från

leverantörer, liksom hjälpen med att kommunicera dem.

Tack vare projektets ursprung i Göteborg och det goda samarbetet med Trafikkontoret har vi tagit ett steg närmare en gemensam

kommunikationsplattform för hela Göteborgsregionen. Arbetsgivare och boende i alla kommuner ska mötas av samma budskap. Kanalerna för att diskutera och skapa en samsyn kring infrastruktursatsningar och ambitionen med K20202 är etablerade. Näringslivet ska i sina olika roller ses som medskapare av en uthållig tillväxt. Kommunernas egen roll har förtydligats tack vare det kommunledningsseminarium som till stor del arrangerades som en följd av projektet.

Erfarenheter från projektet förs in i det KLIMP-finansierade Mölndalsprojektet Välkomstpaket för nya företag. Metoden och materialet är delvis de samma, men effekten kan förväntas blir större i förhållande till insatsen, eftersom man fångar människor och organisationer i förändring.

Erfarenheter och kunskaper har också kunnat användas i några sidouppdrag, exempelvis utbildning för miljödiplomerade företag, workshop med

kommunernas Kustom-samordnare och en översyn av Västra

Götalandsregionens resor och bilanvändning – där resultat och kunskaper även har kunnat återföras till projektet.

2_{K2020 = Ett program för ett fördubblat kollektivtrafikresande i Göteborgsregionen och}

(29)

250 personer som nappade på det riktade erbjudandet om provåkarkort efter de fem resvaneundersökningar som gjorts. Enligt Västtrafik brukar en

femtedel bli kunder av dessa, alltså 50 personer.

Jämförelse med ursprungliga mål

Antal företag och anställda

Det totala antalet företag som skulle kontaktas baserades på en preliminär skattning. I en av kommunerna grundades antalet på en kollektivtrafikenkät som gått ut till 200 företag med varierande storlekar i ett industriområde. I Själva verket fanns det bara ett tjugotal arbetsplatser som hade 50 eller fler anställda.

När planeringen med respektive kommuns näringslivsansvarig blev summan ungefär 120 företag varav en mindre andel med färre än 50 anställda. Några företag kom till under resans gång, bland annat några av de större företag som ingår i Mölndals RAM-nätverk.

Även om antalet företag/arbetsgivare blev färre, ligger antalet anställda på ungefär samma nivå, 18 000 istället för 24 000. I slutänden skulle 48 företag (20 procent) med 3 600 anställda genomföra någon åtgärd som påverkade personalens arbets- och tjänsteresor. Med färre men större företag har målet nåtts, med reservation för att inte alla svarat på enkäten och svårigheter att bedöma vad som varit projektets förtjänst. Beroende på hur man definierar en åtgärd har drygt 10 alternativt 30 arbetsgivare med sammanlagt 2-4 000 respektive 3- 6 000 anställda gjort något. Till det kommer 5 kommuner med ca 15 000 anställda som åtminstone genomfört en bred resvaneundersökning och planerar eller utreder konkreta åtgärder.

Koldioxid – mer resonemang än uppmätta effekter

Antagandena i ansökan byggde delvis på erfarenheter och uppfattningar från projekt i Göteborgs Stad som då fortfarande pågick.

Arbetspendling

Medarbetarnas minskade koldioxidutsläpp för resan till och från arbetet antogs kunna minskas med 600 ton. Det baserades på att hälften av 3 600 anställda med 1,5 mil till jobbet skulle ställa bilen en dag i veckan i genomsnitt, totalt ca 250 000 mil. Det motsvarar att 10 procent av samtliga, eller knappt 15 procent av bilisterna, helt byter färdmedel. Enligt en av Trafikkontorets i Göteborg undersökningar görs valet av bil av subjektiva skäl i drygt 20 procent av fallen. Det kan anses vara den totala potentialen, vilket också stöds av att drygt 20

(30)

procent svarar att de skulle kunna byta ut en eller flera av sina bilpendelresor i de resvaneundersökningar som gjorts på 50-talet arbetsplatser.

Att förverkliga nästan hela den potentialen med enstaka åtgärder är något optimistiskt. Som exempel kan nämnas att det förslag som Lerums kommun tagit fram för att subventionera anställdas månadskort beräknas minska koldioxidutsläppen med ca 250 ton mot en kostnad på 4-6 miljoner kronor. Med tanke på kommunernas eventuella åtgärder, planerade eller under utredning, inräknade, är dock inte målet på 600 ton osannolikt. Det är dock inget som kan påvisas inom projekttiden. Som parantes kan nämnas att åtgärderna för att åstadkomma detta kan ligga på mellan 5 och 10 miljoner kronor, åtminstone under ett första år.

Som ytterligare en parantes kan nämnas att tack vare de nya

kollektivtrafikresenärer som vunnits genom riktade provåkarkortserbjudanden bör utsläppen minskats med 15 ton, mer eller mindre gratis.

Tjänsteresor

Tjänsteresor är billigare, ofta till och med direkt lönsamma, att påverka. Enligt Lerums kalkyler skulle utsläppen från tjänsteresorna och ”frikopplade”

arbetsresor kunna minskas med uppåt 60 ton, samtidigt med en besparing på ca 300 tkr per år.

Målen som satts för tjänsteresorna i projektet är dock svåra att nå.

I ansökan antas det gå en tjänstebil eller bruksbil per 10 anställda, bilar som körs 5 000 mil per år. Hälften av dessa antogs bytas ut till miljöfordon, vilket skulle eliminera 870 000 liter bensin. Totalminskningen på 2 370 ton bygger dessutom på att miljöbränslet är 100 procent koldioxidneutralt. Som parantes kan nämnas att 2 miljoner mil betyder 3 tjänsteresor á 4 mil per vecka för varje anställd.

I en kommun – som är mycket transportintensiv, går det en bil på ca 15 anställda som körs ca 1 500 mil per år. Ett rimligt antagande för den typ av företag (sällan renodlade tjänsteföretag) som besökts är en bil per 20

anställda som körs 2 000 mil, något mer för förmånsbilar. Om hälften byttes ut, skulle det motsvara 180 000 liter bensin, eller knappt 250 ton koldioxid vid en reduktion på 50%.

I en typisk kranskommun kan dock antalet körda tjänstemil med privata eller kommunägda fordon uppgå till 300 000 mil. En tioprocentig minskning av koldioxidutsläppen, antingen genom förarutbildning, snålare modeller eller bortrationaliserade mil innebär totalt minskade utsläpp på närmare 50-100 ton. På sikt är det alltså mycket möjligt att minska utsläppen från ingående

arbetsgivares bilburna tjänsteresor med 250 ton, eller ännu mer om alla kommuner räknas med.

(31)

I ansökan antogs vidare att hälften av de anställda skulle byta en tjänsteresa med bil mot annat färdmedel, vilket i sin tur skulle spara 290 000 liter bensin eller 800 ton klodioxid. Det innebär att varje anställd i genomsnitt skulle göra 2 tjänsteresor med bil per vecka, om vi antar att hela 25 procent skulle kunna ersättas med annat färdmedel. Även om en stor andel av resorna med

eventuella förmånsbilar kan vara både längre och privata, skulle det motsvara mer än en tjänsteresa per person och vecka. I en kommun görs det totalt ca en halv tjänsteresa per anställd och vecka. På Volvo Cars

utvecklingsavdelning görs 0,3 resor per anställd och typvecka.

En mer realistisk, men fortfarande hög, minskning är ca 100 ton. De åtgärder som föreslås i Lerums kommun beräknas kunna minska antalet körda

tjänstemil till förmån för cykel, resfria möten och kollektivtrafik är 20-30 ton, vilket betyder att 100 tons minskning från ingående arbetsgivare inte är

osannolik.

25 procent av de långa tjänsteresorna med flyg kan ersättas med tåg. Även om många redan minskat sitt flygresande, är antagandet inte helt osannolikt, inte heller antagandet 4 resor per anställd och år. Det skulle kunna ge en utsläppsminskning på 121 ton per år. Ingen uppföljning har gjort för långa tjänsteresor, men några arbetsgivare har indikerat att de sett över sin resepolicy.

(32)

Enkät bland besökta externa företag/arbetsgivare

Sammanfattning

 Svarsfrekvensen (45 procent) är hygglig för den här typen av enkäter och låter oss dra några slutsatser, även om de inte kan ses som absoluta sanningar.

 Rådgivningen är uppskattad och hälften vill (åtminstone kanske) ha vidare stöd, men den upplevda nyttan är mindre.

 Knappt hälften anser sig ha blivit hjälpta med att starta eller fortsätta ett arbete kring medarbetarnas resor, av de större arbetsplatserna är det över 60 procent. Flertalet av dem som blivit hjälpta har sett positiva effekter, dock endast i undantagsfall ekonomiska.

 Mest värdefullt har tips och goda exempel varit, det man vill se mer av är framförallt Västtrafik. De som inte gått vidare anger att frågan inte är prioriterad på arbetsplatsen och att rådgivningen inte passat rätt i tiden.

 Jämfört med en liknande undersökning bland ”bearbetade” företag i Göteborg 2006 kan man säga att rådgivningen varit ungefär lika uppskattad, men att effekterna inte blivit lika stora – både vad gäller andelen ”nappade” företag och de ”interna” resultaten hos dem. Det beror troligen på ”bättre” lägen i Göteborg, större företag och ett mer

omfattande stöd.

Om enkäten

Under mars 2010 skickades en inbjudan till en webbaserad enkät ut till 83 kontaktpersoner på 70 besökta företag. Kommunerna som organisationer har inte omfattats av enkäten. 8 av adresserna var ”felaktiga” (2 hade slutat, 2 var mammalediga/sjukskrivna, 1 i konkurs, 2 hade bytt/fel e-postadress och 1 representerade en hyresvärd).

Efter 2 veckor hade 33 personer svarat, varav 2 (troligen) representerade samma företag/arbetsgivare. Det betyder att svarsfrekvensen var 44 procent av personerna eller 49 procent av företagen/arbetsgivarna.

Grundfakta om arbetsplatserna:

16 av de svarande arbetade på arbetsplatser med mer än 200 anställda och 3 personer på en arbetsplats med 50 eller färre anställda. 12 personer var VD eller motsvarande (plats-/kontorschef etc), 11 var ansvarig för miljö/kvalitet, 7 arbetade med personalfrågor och 4 hade andra ansvar. Alla utom 8 svarade att deras företag/verksamhet hade ett miljöledningssystem, 18 att de var ISO- eller EMAS-certifierade.

(33)

7 personer svarade att deras arbetsplats arbetade samlat med personalens resor och företagets fordon sedan tidigare, ytterligare 7 att de genomfört enstaka åtgärder.

Frågor om den uppsökande rådgivningen

16 personer hade haft kontakt med rådgivaren det senaste halvåret, 9 mellan ett och ett halvt år sedan och 7 för mer än ett år sedan. 11 personer har haft mer än 3 kontakter med rådgivaren under de gånga 2 åren och ytterligare 14 har haft mellan 2 och 3 kontakter.

Frågor om effekten av rådgivningen/kontakterna

Knappt hälften har blivit hjälpta: 5 personer svarar att rådgivningen hjälpte dem att starta ett arbete och ytterligare 10 att den hjälpte dem i ett redan pågående arbete. 10 av de totalt 15 arbetar på en arbetsplats med 200 eller fler anställda och – omvänt – av dessa är det 62 procent som blivit hjälpta. Drygt hälften av alla, 18 personer, svarar att rådgivningen inte ledde till något. Varför inte: Ej prioriterat / passar inte för tillfället: De viktigaste skälen för de sistnämnda var att frågan inte är prioriterad (10 personer) eller att

”erbjudandet” inte passade i tiden (8 personer). Brist på resurser respektive tid svarade 6 personer. Att rådgivningen inte tillförde något nytt och att det är svårt att förankra frågan hos ledningen svarade vardera en person. På de större företagen handlade det framförallt om brist på resurser och att frågan inte är prioriterad. (Flervalsfråga.)

Vad man gjort: Av de 15 som gått vidare, hade 6 genomfört en eller flera åtgärder och 9 genomfört eller deltagit i aktiviteter på arbetsplatsen

(exempelvis Utmaningen – till jobbet utan bil). Av de konkreta åtgärder som genomförts kan nämnas realtidsmonitor i receptionen, minskat resande med flyg, bilpolicy/miljöbilar (tjänstebil och hyrbil), fler poolbilar, cykelkampanjer, provåkarkort och Utmaningen (se vidare den bilagda rapporten). Av svaren framgår att fler än 6 har genomfört konkreta åtgärder (utöver aktiviteterna), men också att en del åtgärder troligen påbörjats före rådgivningen.

Tips och goda exempel i topp: De värdefullaste delarna av rådgivningen har varit tips och goda exempel (12 personer) och informationsmaterialet (5 personer) samt kartläggningen av behov (4 personer). Det sistnämnda gäller troligen de arbetsplatser som fått hjälp med enkäter o dyl. På en extra fråga vad man tyckte var bäst svarade man kampanjer, pushning i frågan,

enkätmallar, engagemanget, kartorna.

Goda effekter – men inte på ekonomin: Bara en av de svarande anser att det man fick hjälp med haft en ekonomisk påverkan. Bland positiva effekter märks att personalens respektive ledningens kunskaper, attityder eller

engagemang ökat (6 respektive 3 personer), att andra pågående projekt eller processer påverkats positivt (3 personer). En person svarar att det blivit bättre