Utbildningsförvaltningen
Göteborgs Stad
Agneta Wessman Alsin
Erika Gelotte
Dålig
Ganska bra
Bra
Mycket bra
Excellent
• Identifiera var du befinner dig?
Vad krävs för att gå från bra
till mycket bra?
• Säkerställ, definiera och tydliggör lärar- och
rektorsprofessionen
• Fortbilda verksamma lärare och rektorer
(professionell utveckling, coachning)
• Ge skolorna mandat att själva äga sin utveckling
• Gör självvärdering – identifiera utvecklingsbehov,
prioritera
Program för
KVALITETSUTVECKLING
Ledarskap skall ge engagemang och
inspiration
Lärandet skall vara synligt för den som
lär sig
Den som vågar pröva lär sig mer
Utbyte av erfarenheter leder till
utveckling
UBF: s gemensamma
ståndpunkter och kritiska framgångsfaktorer
Goda resultat nås tillsammans
Alla elever kan nå utbildningsmålen
Alla med anknytning till skolan förväntar
sig att alla elever ska lyckas
Vi vill och verkar för varandras
framgång
Strukturerat samarbete för kunskaps-
och erfarenhetsutbyte
Tillåtande kultur med tillit och respekt
Synligt lärande och formativ bedömning
på alla nivåer i hela organisationen
Stöd och uppmuntran på alla nivåer i
hela organisationen
Organisation för att ta fram
programmet för kvalitetsutveckling
Styr-grupp
FL
GU
Fort-bildning
Arbetsgrupp 1 Basen Arbetsgrupp 2 MetoderOLG
Centrum
OLG
Gymnasiesär
OLG
Skåne-gatan
OLG
Lind-holmen
Underlag
Underlag
1 rektor per OLG
långsiktigt
i
förändrings-ledningen
Uppdragsledare 50%
6 lärare x 20 %
Uppdragsledare 50%
6 lärare x 20 %
6 rektorer, 1per OLG + de 2 uppdragsled. + Karin/Pia och Sara
Program-grupp
Program för kvalitetsutveckling
i UBF: s gymnasieskolor
• En forskningsbaserad syn på vad som påverkar elevernas
studieresultat
• Tydliga verktyg
Delarna i programmet
BASEN
• Gemensamma ståndpunkter
& kritiska framgångsfaktorer
• Påverkansfaktorer
& bevis
METODER
• Självvärdering
• Speglingsbesök
Vad kännetecknar de bästa?
Mouna Mourshed
Mc Kinsey & co
Vad är positivt
för elevers lärande?
John Hattie
University of Auckland
Hur griper vi oss an det här?
Michael Fullan
Professor Emeritus,
• Läxor
• Föräldraengagemang
• Försörjningsstöd
• Klasstorlek
• Formativ bedömning
• Självskattning av betyg
• Motivation
• Datorstödd undervisning
• Kvarsittning /gå om en årskurs
• Inte etikettera elever
Vilka tre påverkansfaktorer tror du har störst
respektive minst effekt på elevens lärande?
Hatties resultat
• Självskattning av betyg 1,44
• Formativ bedömning
0,90
• Inte etikettera elever
0,61
• Föräldraengagemang
0,51
• Motivation
0,48 Värt att satsa på
• Datorstödd undervisning 0,37 Inte värt att satsa på
• Läxor
0,29
• Klasstorlek
0,21
• Försörjningsstöd
-0,12
• Kvarsittning /
-0,16
gå om en årskurs
Influensbarometer
0,4
-0,2
1,2
0,0
0,2
0,8
0,6
1,0
Önskvärd effekt
Motsatt
effekt
Utvecklings-
effekt
Lärareffekt
Varför spegling?
• Speglingsbesöken är tänkta som komplement till
den självvärdering som skolorna ska arbeta med.
• Besök i andras verksamheter möjliggör att man
blir medveten om utvecklingsområden som
skolan kan arbeta vidare med.
• Den speglande skolan får i sin tur med sig idéer
och tankar som kan berika den egna
Pilotbesök
Vårt uppdrag var att
fotografera och notera
Vad tittade vi på?
Bland annat:
• Skolan; studiero & skolstorlek.
• Undervisningen; lärares
tydlighet i undervisningen,
känsla av positivt
sammanhang i klassrummet,
kamratpåverkan.
• Eleverna, kamratpåverkan,
klassrumsklimat/ledarskap i
klassrummet, koncentration
och engagemang.
Återkoppling
• Sammanställning av våra observationer.
• Vid ett avspänt möte berättade vi vad vi hade
sett.
• Vi samtalade kring de foton vi tagit.
• Det positiva lyftes fram, förbättringsområden
Spegling inom den egna skolan
• Inlett ett arbete med
spegling mellan kollegor
• Vi arbetar med detta på
våra arbetslagsträffar
• Utvärdering ska ske i
Kvalitetskick-off
Pedagogisk marknad
den 23 maj
K
OMMUNALFÖRBUNDETGR
1
IT-chefs-nätverket 2013-04-18
Lars Björn
Rapport om IT-chefs-nätverkets verksamhet 2012- mars 2013
Syfte/Uppdrag
GR-nätverket "IT-chefs-nätverket" har som mål att finna bästa lösningar inom området kommun och IT. Detta sker genom gemensamma satsningar på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte kring kommunens olika aspekter av IT-frågor, samt möten med leverantörer av mjuk- och hårdvara.
Nätverket möts ca 6-10 gånger per år, därutöver verkar ett antal arbetsgrupper i avgränsade frågor.
Datum: Innehåll: Antal
deltagare: 12/1-12 Ubit-arbetet, om statligt glesbygdsstöd
Kommunernas och skolans 1-1-satsningar
Aktuellt om siths-kort, införandet i resp kommun
8
10/2-12 Om det vidgade uppdraget e-hälsa, e-samhälle, Västkom Identitetsfederation för skolan, förebild universitetets Sunet Fix gata mi´ ett utvecklingsarbete med IT-universitetet
9
15/3-12 Göteborgs informationssäkerhetsarbete
Om nyckeltal
för överblick av läget i GR-kommunernaSKL-verktyg, E-blomlådan, för självvärdering av IT-styrning
12
20/4-12
15/5-12
GR-kommunerna och färdväg mot e-samhället
Göteborgs projekt ”tjänstekatalog” för verksamhetsstyrning GR-kommuner internetkapacitet, skolornas ökade efterfrågan Om SOLTAK, arbete och visioner
Nätverkets arbetsformer, genomgång av tidigare SWOT-analys
Diskussion om formulering nätverkets syfte mål 11
5
4/9-12 Ordförandesuccession Christina Larsson, Ale ny ordf Ny GR-resurs Linn Wallér
Principer för kommunernas användning av molntjänster
8
16/10-12
29/11-12
Skolan som stor del av kommunernas IT-satsning Rapportering arbete inom Västkom
Ledningssystem för systematisk kvalitetsuppföljning Apple och affärsmodell för appar
SAMBI och e-legitimation, federationslösning
Ny IT-strategi och finansieringsmodell för Mölndals Stad
9
K
OMMUNALFÖRBUNDETGR
2
20/2-13
11/4-12
Möte gemensamt med skol-IKT-nätverket i Partilleskola Exempel skolutvecklingsarbete med IKT
Framtidsspaning med IT-förtecken Skolfederationsarbetet i GR-kommunerna Ny GR-resurs Christina Wisser
Kommun IT och juridik, inför möte med juristnätverk
11
10
För utförligare information om innehållet på IT-chefsmöten hänvisas till
GR Utbildnings hemsida www.grkom.se/utbildning, under ”nätverk och arbetsgrupper”.
Deltagare i IT-chefs-nätverket 2013.04.18
Ale Christina Larsson Alingsås Göran Westerlund Göteborg Gunilla Åkerström Härryda Alec Mägi-Särnholm Kungsb Peter Antonsson Kungälv Anders Kopp Lerum Roger Julin
LillaE Magnus Ludvigsson Mölndal Göran Persson Partille Per Wikström S-sund Susann Pohlén Tjörn Göran Engblom Öckerö Emil Karlsson Ordförande Christina Larsson Sekreterare Lars Björn
Fair Sex:
Nätverket
Upplevelsebaserat lärande
En pedagogik som bygger på att skapa
känslor och handlande, följt av reflektion
Förståelse för komplexa problem
Förstå ”mjuka värden” i relation till fakta
Det positiva budskapet:
Om spelet
Projektstart mars 2013
Ska vara klart i oktober 2013
Är helt webbaserat och
kostnadsfritt att använda
Innehåller både webbsidor,
interaktiva delar, ljud, film och bild
Projektets genomförande
Vi jobbar i agile/sprints med flertalet
testomgångar
Referensgrupp samt unga i målgruppen
Speltester garanterar att vi uppfyller målen
Lärarhandledning och skarpa speltest i
Spelet ska belysa:
Orsaker till sexhandel (trafficking)
Sexhandelns konsekvenser på individ och
samhälle.
Den svenska sexköpslagen samt jämförelser med
andra Europeiska länders reglering/liberalisering
FNs deklaration om mänskliga rättigheter samt
Barnkonventionen.
Mål med spelet
Ökad jämställdhet och bättre relationer
Ökad delaktighet i en viktig samhällsfråga
Kunskap om påverkansaktiviteter där
eleverna själva kan ta ställning och bidra till
opinionsbildning i sociala medier
Fair Sex:
Nätverket
Karriärtjänster för lärare
2
Inledning
Regeringen inför två karriärtjänster för lärare, lektor och förstelärare, från och med 1 juli 2013. Karriärtjänster för lärare ger många yrkesskickliga en möjlighet till nya spännande utmaningar och en alternativ karriärväg. Huvudmännen kan med denna reform utveckla sina skolor genom att planera, anpassa och erbjuda tjänster som baseras på enheters differentierade behov av att förstärka undervisningen.
Reformen lämnar möjligheter för varje huvudman att utse karriärtjänster för lärare. Samtidigt står varje huvudman också inför utmaningen att tillvarata denna reform på bästa sätt så att den ger maximal genomslagskraft. Det handlar dels om rekrytering men också hur dessa lärartjänster på bästa sätt ska implementeras i befintlig verksamhet.
Detta material togs fram på uppdrag av Utbildningschefsgruppen våren 2013 är ett stöd gällande kompetensprofil för förstelärare.
Bakgrund och syfte med karriärtjänster
Syftet med regeringens karriärreform är att öka elevernas måluppfyllelse i skolan genom att stötta lärarna, den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat.
Syftet med karriärtjänsterna är att genom att tillföra skolan ökad kunskapsmängd och genom systematiskt arbete med kunskaps- och didaktikuppdraget ge alla elever de bästa förutsättningarna för måluppfyllelse.
Grundläggande kvalifikationer
Lektor• en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning
• är legitimerad − kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013 • har avlagt en examen på forskarnivå
• har under minst fyra års tjänstgöring som lärare i skolväsendet visat pedagogisk skicklighet (lärare som har undervisat på universitet eller högskola undantas)
Förstelärare
• är legitimerad − kravet gäller inte de tjänster som tillsätts under 2013
• kan genom dokumentation redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet
• har visat en särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen
• även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.
3
Uppdrag
Lektor
Lektors arbete ska stärka det vetenskapliga förhållningssättet i verksamheten. Valet av konkreta arbetsuppgifter ska vara en del av kommunens gemensamma och enheternas specifika systematiska
kvalitetsarbete. Lektor ska föra in forskning i verksamheten samt att söka forskningsfrågor inom förskolans och skolans verksamhet, gärna tillsamman med forskare. Lektor ska skapa och upprätthålla kontakter med högskolor och universitet samt skapa mötesplatser för pedagogiska samtal för samtliga kommunens förskolor. Lektor ska delta i utvecklingsarbete och utgöra ett stöd för övriga pedagoger att utveckla verksamheten utifrån styrdokumenten med stöd av forskning och beprövad erfarenhet.
Förstelärare
Försteläraren ska arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse. Valet av konkreta arbetsuppgifter bör vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Exempel på förstelärerens arbetsuppgifter;
• Försteläraren har en tydlig koppling till den direkta undervisningen och de särskilda arbetsuppgifterna som tillkommer utöver den egna undervisningen.
• Ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling eller ämnesdidaktik. Även ansvar för ämnesövergripande frågor som värdegrund kan vara en förstelärares särskilda utvecklingsansvar.
• Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen. Det kan även handla om att studera kollegornas undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt samt vara
involverad i forskning inom de områden som är relevanta för skolan.
• Utveckla de didaktiska delarna av undervisningen och kollegornas arbetssätt i klassrummen. • Fungera som ett direkt, nära stöd till de pedagoger som varje dag möter eleverna, och utgör således
ett utvecklande nav i lärarlaget.
• Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. Det kan handla om lektionsobservationer, metoddiskussioner i grupp och med enskilda kollegor. • Att skapa mötesplatser för pedagogiska diskussioner.
• Stötta blivande kollegor genom handledning under den verksamhetsförlagda undervisningen (vfu) och introduktionsåret.
4
Ett exempel på rekryteringsprocess
Förutom de formella kraven gällande förstelärare och lektor behöver huvudmannen göra en problem- och behovsanalys där resultatet ligger till grund för de karriärtjänster som tillsätts. Behoven ser olika ut mellan huvudmän och skolor och detta bör tas i beaktan. När det är bestämt vad för typ av tjänster som ska tillsättas och de önskade kompetenserna är det viktig med en strukturerad och transparent rekryteringsprocess. .
Den kan exempelvis bestå av denna process:
1. Lärare med grundkvalifikationerna söker tjänsten.
2. Rektor lämnar en referens/ett utlåtande utifrån kompetensprofil för lärare enligt Skolverket. (SKOLFS 2011:37) Den består av mötet med eleven, ledarskap, samverkan och ansvar för lärande och
yrkesutveckling. Den sökande ska vara särskilt skicklig inom dessa områden.
3. Därefter sker ett intervjuförfarande med dem (eller ett urval) som passerar rektors första bedömning och därefter utses lämplig förstelärare.
Kompetensprofil för förstelärare
Detta förslag på kompetensprofil för förstelärare utgår från SKLs dokument ”Ett samlat karriärsystem för lärare”, som bland annat beskriver vad en förstelärare kan ha för arbetsuppgifter.
Detta stödmaterial består av ett antal förslag på kompetenser kopplade till respektive uppgift samt ett antal intervjufrågor som belyser dessa och kan användas i intervjuer.
Vidare finns också ett stöd gällande kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande samverkan med kollegor och förmåga att skapa ett elevengagemang
1, Arbeta klassrumsnära i syfte att utveckla undervisningen och nå högre måluppfyllelse.
● Nyfikenhet på lärande ● Elevers lust att lära
● Förmågan och vilja att driva och utveckla nya metoder.
● Relationell kompetens så att den egna närvaron i klassrummet blir positiv. ● Styrdokumentskompetens.
● Förmågan att omsätta teori i praktik. ● Observationskompetens
● Vad är det bästa med att undervisa?
● Hur gör du för att skapa relationer i klassrummet?
● Hur utvecklar du människors förmågor att lära?
5
● Hur arbetar du för att få en bild av hur olika undervisningsmetoder ger olika förutsättningar och konsekvenser för olika individer?
● Hur gör du för att se om olika metoder har god effekt på individers lärande?
2, Ämnesutveckling och utveckla de didaktiskt delarna av undervisningen.
● Ämneskompetens
● Kompetens inom ämnesdidaktik för “sitt” ämne. ● Kompetens inom aktuell ämnesforskning.
● Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet.
● Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt. ● Pedagogisk, digital kompetens.
● Nätverkskompetens, så att ämnesutvecklingen hålls levande och hela tiden utvecklas. ● Läroplanskompetens ur ett övergripande perspektiv
● Grupputveckling ● Omvärldsbevakning ● Kritiskt tänkande
På vilket sätt skulle du beskriva att ditt arbete förändrats i och med läroplansreformen?
Utifrån ditt/dina ämnesområden, vad behöver din skola utveckla förändra för att bättre svara mot uppdraget enligt styrdokumenten?
Hur gör du för att hålla dig ajour och fortsätta att utveckla dina ämnesdidaktiska kompetenser?
Beskriv ditt ämnes viktigaste roll i elevernas lärprocess.
Hur är du med och driver utvecklingen av dina ämnen på skolan?
3, Ta fram stödverktyg och läromedel som ska användas i undervisningen
● Kompetens inom allmändidaktik, ● Ämneskompetens
● Kompetens inom ämnesdidaktik för “sitt” ämne. ● Kompetens inom aktuell ämnesforskning.
● Kompetens inom ämnesmetodik för det aktuella ämnet. ● Gedigen kursplanekompetens och förståelse för läroplanen.
● Kompetens inom bedömning för lärande, både allmänt och ämnesspecifikt. ● Pedagogisk, digital kompetens.
● Monteringskunskap: Hur man kan kombinera ljud, text, bild och grafiskt material i stödmaterialet. ● Kunskap i att webbpublicera och flippa klassrummet så att stödmaterialen kan spridas effektivt.
● Om du tittar på de läromedel som marknaden erbjuder idag, vad anser du vara bra/dåligt med dessa?
6
● Kan du ge exempel på stödmaterial och läromedel som du utformat? Varför har du utformat dessa?
● Hur ser du att dessa ger dig ett bättre stöd i ditt uppdrag än det material du hade tillgängligt redan innan?
● Hur kan modern teknik underlätta arbetet med att ta fram stödverktyg och läromedel/lärresurser till undervisningen?
4, Utbilda och coacha andra lärare för att få maximal utväxling av varje pedagog och elev. I det kan metoddiskussioner utifrån enskilda klassrumsobservationer ingå.
Relationell kompetens ● Situationsanpassat ledarskap
● Kompetens kring modeller för lärande samtalsmodeller och coachande förhållningssätt. ● Observationskompetens
● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande. ● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik. ● Kompetens inom forskning kring lärares professionsutveckling
● En stor “verktygslåda” full av olika metoder och verktyg inom aktuellt ämne
Vad anser du krävs för att en lärare ska utvecklas inom sin undervisning?
Hur arbetar du för att hitta olika individers styrkor och utvecklingsbehov?
Hur gör du idag för att få dina kollegor att växa?
Beskriv hur du tänker när det gäller att leda människor mot nya, högre mål?
Tänk dig att du har en kollega som verkligen behöver stöd i undervisningen. Kollegan är dessvärre inte riktigt medveten om det själv. Hur gör du då?
Om du besöker ett klassrum för att göra observationer, hur strukturerar du och lägger upp detta?
Vilka delar är de du först letar efter vid ett sådant besök?
Vad tror du att du har svårast att se vid klassrumsobservationer?
5, Studera kollegors undervisningsmetoder med ett vetenskapligt förhållningssätt ● Relationell kompetens
● Kompetens inom forskningsmetoder för handledning/coaching ● Lärande samtal/coachande samtal
● Situationsanpassat ledarskap. ● Observationskompetens
● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande. ● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik.
● Vad krävs för att en observation/skuggning av kollega ska bli lyckad?
7
● Hur kan man implementera och starta upp forskningscirklar på skolan för att lära tillsammans?
● Beskriv vad ett vetenskapligt förhållningssätt betyder?
● Hur applicerar du detta förhållningssätt i ditt möte med dina kollegor?
6, Vara involverad/följa forskning som är relevant för skolan
● Allmän forskning kring framgångsfaktorer i undervisning.
● Forskning kring lärande
● Ämnesdidaktisk forskning
● Forskning kring bedömning
● Forskning kring utveckling av lärares profession
● Koll på skolverkets definition av Skola på vetenskaplig grund, evidens och beprövad erfarenhet
● Kompetens inom styrdokumenten och läroplanen – förmågan att koppla till skolforskning
● Hur gör du för att hålla dig ajour med aktuell forskning?
● Vilka forskningsteorier kring lärande och undervisning har inspirerat dig? Varför just de?
● Hur kan vi stötta upp verksamma lärare så att de lättare kan hänga med i aktuell forskning?
● Utifrån svensk och internationell skolforskning, vad saknar du mest av på din skola idag?
● Hur ser du att ni som skola bör arbeta för att tydligare koppla relevant forskning till ert dagliga arbete?
7, Skapa mötesplatser på skolan för pedagogiska diskussioner
● Kompetens att initiera, planera, driva och utvärdera projekt som syftar till att skapa mötesplatser. ● Kunskap om forskning kring lärande organisationer
● Digital kompetens ● Social kompetens ● Nätverkskompetens ● Kommunikativ kompetens
● Kompetens inom hur man skapar kreativa lärmiljöer.
● Exempelvis kompetens inom gruppdynamik, Leda Lärande samtal, PDSA (Plan, Do, Study, Act)
Vad är en kreativ lärmiljö enligt dig?
Vad kännetecknar en lärande organisation?
Hur kan man gå tillväga för att systematiskt skapa en “positiv delakultur på en skola?
Hur bör man agera för att all personal ska känna ett delägarskap i utvecklingsfrågor?
Tänk dig att du blir förstelärare på en skola där ”Jante” jobbar. Det finns i nuläget inte så många effektiva mötesplatser för pedagogiska diskussioner. Du får i uppdrag att planera kommande termins pedagogiska samtal. Hur gör du?
8
8, Handledning av verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)
● Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap ● Lärande samtal/coachande samtal
● Situationsanpassat ledarskap. ● Observationskompetens
● Kunskap om den lärarutbildning som studenten går.
● Bra övergripande insikt om den egna skolans styrkor och svagheter samt vad som är unikt på den egna skolan och hur denna kan skilja sig ifrån andra skolor, så att studenten får en bredare inblick i skolvardagen.
● Vad har du för erfarenhet av VFU?
● Tänk dig att du är student och kommer till din skola. Hur skulle du då vilja att VFU:n fungerade?
● Vad är viktigt att en lärarstudent får med sig ifrån VFU?
● Hur hjälper VFU-studenter dig att utvecklas i ditt uppdrag?
9, Ta hand om introduktionsåret på skolan ● Relationell kompetens
● Kunskap om aktuell lärarutbildning så att det finns en förståelse för den nyutexaminerade lärarens förkunskaper.
● Kompetens inom handledning/coaching/mentorskap ● Lärande samtal/coachande samtal
● Situationsanpassat ledarskap. ● Observationskompetens
● Förmågan att kommunicera framåtsyftande kring lärande. ● Förmågan att koppla teorier till lärares undervisningspraktik.
● Hur kan och bör man stötta nya lärare första året?
● Vad skulle du fokusera på om du var ansvarig för en nyexaminerad lärares introduktionsår?
● Vilka utmaningar ser du med introduktionsåret?
● Hur gör en bra coach/mentor?
9
Kompetenskriterier avseende förstelärarens kompetens/förmåga gällande samverkan med kollegor och förmåga att skapa ett elevengagemang.
Försteläraren ska ha en särskilt god förmåga i förhållande till nedanstående kriterier
Är en positiv kommunikatör med mycket god förmåga att skapa en gynnsam miljö för lärande hos såväl elever som kollegor
Tillför entusiasm och energi och är duktig på skapa engagemang bland sina kollegor.
Utmanar sina kollegors uppfattningar om lärande och vad som är riktigt bra undervisning
Har ett gott anseende bland kollegor och är en uppskattad medarbetare av sin rektor.
Är lyhörd och smidig i umgänget med sina kollegor, visar respekt, hänsyn och omtanke.
Agerar på ett lugnt och stabilt sätt i mötet med sina kollegor och rektor samt agerar övertygande och tillitsfullt.
Är väl medveten om sina personliga egenskaper och kan beskriva sina egna styrkor och utvecklingsområden.
Ser möjlighet till förändringar och bidrar till att skapa situationer där nya idéer och förslag kan utvecklas.
Motiverar och beskriver pedagogiskt förändringar samt hanterar kritik mot förändring på ett kon-struktivt sätt.
Har en god överblick gällande skolområdet och har ett starkt samhällsintresse.
Tar hänsyn till olika informationskällor och perspektiv för att hålla sig à jour med omvärlden.
Skapar ett engagemang hos eleverna och ser en utmaning i att få eleverna att vilja lära – hittar fram till elevernas motivation
Är lyhörd för elevers och kollegors synpunkter och förmår vidareutveckla sin undervisning utifrån dessa
Skapar ett gott arbetsklimat i klassrummet och i samverkan med sina kollegor
Är initiativrik och förmår tillämpa många olika metoder och varierande arbetssätt
