• No results found

”Föräldrar har kontakt med 20–80 professionella”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Föräldrar har kontakt med 20–80 professionella”"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

”Föräldrar har kontakt

med 20–80 professionella”

Surfplattan öppnar en helt ny värld för äldre

Hur jobbar de kommunala

arbetsmarknadsenheterna?

Vad tycker de unga? Hur kan deras

(2)

Cecilia Bokenstrand, avdelningschef, GR Välfärd och FoU i Väst.

cecilia.bokenstrand@grkom.se

Nr 1 | 2014 Ansvarig utgivare Cecilia Bokenstrand,

031-335 51 88, cecilia.bokenstrand@grkom.se

Layout Mathias Stenback, mathias.stenback@grkom.se Text och bild Märit Malmberg Nord om inget annat anges Redaktör Märit Malmberg Nord, 031-335 50 77,

marit.malmberg.nord@grkom.se

Tryck Sandstens, Göteborg

Prenumeration Att prenumerera kostar inget. Skicka ett

mejl till fou@grkom.se och ange om du vill ha tidningen i pappersformat eller per e-post.

UR INNEHÅLLET:

”Föräldrar har kontakt med

20–80 professionella” ... sid 6 Är det tryggt i

trygghetsbostäder? ... sid 8 Ett steg närmare den öppna arbetsmarknaden ... sid 12 Surfplattan öppnar

en ny värld! ... sid 20 Sandra och Hanna lär ut

föräldraskap ... sid 22

halvlek” av 2014. Vilka utmaningar står för dörren på er arbets-plats i höst?

För egen del blev jag nyss uppmärksammad på det faktum att det är 15 år sedan FoU i Väst startades. Att tiden går är ju i sig inte mycket att orda om. Den viktiga frågan och det som räknas är om FoU-stödet är till gagn för GR-kommunerna. Är vi i takt med tiden och kommunernas kunskapsbehov? Den ursprungliga verksamhetsidén, att verka för en kunskapsbaserad utveckling inom det sociala välfärdsområdet, känns lika aktuell idag som någonsin. Vidare är verksamheten i ständig rörelse genom att inriktningen och de konkreta FoU-aktiviteterna utformas i nära dialog med GR:s förtroendevalda, chefsnätverk och samråds-grupper. Jag vågar nog påstå att frågan om hur kunskapen på bästa sätt ska nyttiggöras för kompetensutveckling och verksam-hetsförbättringar i kommunerna är högst levande.

När det gäller förändringar i kommunernas kunskapsbehov så är det några saker som jag tycker är värda att lyfta fram och som kommer att prägla GR-samarbetet framöver.

För det första har kommunerna visat att det finns en vilja att

ta ett större ansvar för den sociala hållbarheten. Det framkom

med stor tydlighet i förra årets rådslagsrunda som genomfördes i samtliga 13 GR-kommuners fullmäktigeförsamlingar. Det kräver en stärkt analys och kunskapsuppbyggnad.

För det andra har GR-kommunerna flyttat fram positionerna

när det gäller att vara med och lyfta fram de kunskaps- och forsk-ningsbehov som finns. Ett kunskapsområde som tillkommit under

det senaste året är den kommunala arbetsmarknadspolitiken där GR-kommunerna samlats kring en gemensam FoU-plattform. Inom kort publiceras en första rapport som du kan läsa mer om på sidorna 10–11 i det här numret av FOURUM.

För det tredje märker vi att det blir allt vanligare att efterfråga

FoU-stöd tidigt i förändringsprocessen – det finns en tydlig önskan om att tänka efter före. Det kan till exempel handla om

kunskaps-sammanställningar eller stöd i att utforma utvecklingsprojekt. Att ta del av andras erfarenheter av förändringsarbete är också ett sätt att tänka efter före. Så stanna upp en stund och bläddra i tidningen och låt dig inspireras av olika röster. Förhoppningsvis hittar du något som fångar ditt intresse.

Och glöm inte att kontakta FoU i Väst om ni i förändringsarbetet vill ha:

• Stöd i att utforma utvecklingsprojekt • Handledning i egenutvärdering

• Föreläsningar i samband med utvecklings- och temadagar

• Kontakt med forskare och/eller professio- nella inom ett verksamhetsområde

(3)

Att rusta socionomer

Utvärdering av pilotprojektet Teoretisk och Praktisk Yrkesintroduktion (TPY) för socionomer i Göteborgs Stad

Karin Kullberg

Projektet handlade om hur man kan rusta nyutexaminerade socio- nomer för arbete inom social-tjänsten. Och om hur man får dem att vilja fortsätta arbeta med myndighetsutövning. Fem nyut-examinerade socionomer arbeta-de fyra dagar per vecka inom soci-altjänstens myndighetsutövning. De fick handledning och rotera-de runt inom funktionshinrotera-der- funktionshinder-verksamhet, individ- och familje- omsorg samt äldreomsorg/hem-sjukvård. Samtidigt läste de ma-gisterutbildningen i socialt arbete på halvfart.

Metoder för systematisk upp-följning av insatser riktade till barn, unga och familjer

– kartläggning och diskussions- underlag

Ulf Axberg

Vilka modeller och system an-vänder/tänker sig kommunerna i Göteborgsregionen och Gry-ning Vård AB använda för att följa upp placeringar av barn och unga? I rapporten beskrivs respektive modell/system utifrån målgrupp, hur uppgifter samlas in, vad man mäter, vilka områ-den man önskar fånga in, hur ad-ministrationen går till samt var man får tag på respektive modell/ system.

En plattform för samverkan

Slutrapport från utvärderingen av projekt In- och utskrivningsklar patient – vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Lisbeth Lindahl & Hanna Mac Innes

Hur kan fem kommuner, drygt 70 vårdcentraler och norra Euro-pas största sjukhus (Sahlgrenska Universitetssjukhuset) samverka på ett bättre sätt kring de mest sjuka äldre? Om detta handlade projektet In- och utskrivnings-klar patient – vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Den tredje och sista utvärderingsrapporten visar att projektet upplevdes ha bi-dragit till att skapa en plattform för samverkan. Denna platt-form bestod av strukturer för långsiktig samverkan i de ordi- narie verksamheterna samt gemen-samma verktyg för bedömning och kommunikation vid in- och utskrivning av äldre personer i samband med sjukhusvistelse.

Syftet med Fokus Framtid har varit att utveckla ett koncept, Meritportföljen, som i kombi-nation med sfi (svenska för in-vandrare) ska förkorta tiden till fortsatt utbildning eller ar-bete för personer med svenska som andraspråk. Utvärderingen

Utvärdering av projekt Fokus Framtid

– ett projekt om sfi-undervisning med Meritportfölj

Anette Moberg

visar att projektet ledde till snabbare språkutveckling, bättre självförtroende, en högre med- vetenhet om hur svensk arbets-marknad fungerar och en ökad insikt om de egna möjligheterna på arbetsmarknaden.

(4)

V

VISIONEN FÖR PALLIATIV VÅRD

och omsorg i Sverige är att alla människor – oavsett ålder, kön, diagnos, vårdplats och geogra-fisk vistelse – ska få en likvärdig och välfungerande vård i livets slut.

De allra flesta människor som dör är äldre och ofta har deras sista år i livet karakteri-serats av sjukdomar, nedsatta funktioner, kognitiva svårigheter och vård- och omsorgberoende.

Undersköterskans viktiga roll

I livets slutskede vårdas äldre i hög utsträckning i allmän pal-liativ vård, av undersköterskor i kommunens äldreomsorg (i hemmet, på särskilda boenden eller på korttidsboenden). Det-ta ställer krav på att den som är undersköterska har kunskap och kompetens, inte minst när det gäller att tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga/ existentiella behov hos döende

Studiematerialet kostar 100 kr ex moms och porto och beställs genom fou@grkom.se eller per telefon 031–335 51 84.

Att få leva tills man dör

Ett nytt studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre

äldre utifrån ett palliativt för-hållningssätt.

Den här boken riktar sig till undersköterskor och annan om-vårdnadspersonal inom äldre- omsorgen som vill fördjupa sina kunskaper om palliativ vård och omsorg om svårt sju-ka och döende äldre.

Studiecirkel

Boken är främst tänkt att använ-das som underlag i en studiecir-kel och som stöd för verksam-hetsutveckling inom området. Boken utgår från centrala

te-man i den palliativa vårdfilo-sofin, så som symtomlindring, stöd till närstående, team- arbete och kommunikation. FoU i Väst har i samarbete med Palliativt centrum vid Sahl-grenska Universitetssjukhuset ansvarat för att ta fram studie-materialet.

(5)

På gång inom den sociala

barn- och ungdomsvården

DET REGIONALA UTVECKLINGS-ARBETET inom den sociala barn- och ungdomsvården bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL). Satsningen handlar om att ini-tiera ett långsiktigt förbättrings-arbete.

AKTUELLT JUST NU:

• Utifrån en nationell kart-läggning av kompetensläget och kompetensbehoven inom den sociala barn- och ung-domsvården vill GR-kommu-nerna göra en särskild

sats-ning på kompetensutveckling med i första hand fokus på introduktion av nyanställda.

Under hösten 2014 planeras fokusgrupper som ligger till grund för insatser som plane-ras till våren 2015.

• Den 20 november 2014 äger

konferensen Barns och

ung-domars brukarmedverkan i den sociala barnavården rum.

Mer information finns på www.allmannabarnhuset.se. • Socialstyrelsen har tagit fram

ett utbildningsmaterial för

jour- och familjehem som be-

står av en bok till familje- hemmen (Ett hem att växa i) och en studiehandledning

till familjehemsutbildarna.

Från GR-kommunerna har cirka 25 familjehemsutbil-dare utbildats vilka i sin tur redan har utbildat ett flertal grupper av familjehem. Både

familjehem och utbildare är nöj-da med utbild-ningsmaterialet. Mer information finns på www. socialstyrelsen.se/ barnochfamilj/ placeradebarn ochunga/utbild ning-familjehem. • Regeringen har gett Socialstyrel-sen i uppdrag att

vidareutveckla ve r k s a m h e t s -systemet BBIC

(Barns Behov I Centrum). Syftet

är bland annat att förbättra möjligheterna till systematisk uppföljning, ökad rättssä-kerhet och ett tydligare bru-karperspektiv. Under hösten genomförs en förstudie och ett pilotprojekt där ett antal GR-kommuner deltar.

• Socialstyrelsen har publicerat nya underlag som syftar till

att öka barns rättssäker-het: dels nya allmänna råd

och handböcker för social-tjänstens handläggning av ärenden som rör barn och unga, dels stöd för att få fler att anmäla misstankar om barn som far illa. Mer information finns på www. socialstyrelsen.se/nyheter/ 2014juni/barnsrattssakerhet starksmednyaunderlagfor socialtjanstensarbete.

• För att stödja och skydda barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa är det angeläget att det finns tillförlitliga system för att följa upp och utvärdera den sociala barn- och ungdomsvården.

SKL har gett ut en skrift för att belysa vad systematisk uppföljning och utvärdering innebär. Den finns på http://

webbutik.skl.se/sv/artiklar/ social-omsorg/om-systema tisk-uppfoljning-inom-den- sociala-barn-och-ungdoms varden.html.

Inom ramen för satsningen har alla län anställt regionala utveck-lingsledare. Göteborgsregionens utvecklingsledare heter Anne Forssell, anne.forssell@grkom.se.

Bild: Thinkstoc

(6)

D

”Föräldrar har kontakt med

20–80 professionella i olika

verksamheter”

– Många föräldrar som har barn med funktionsnedsättning är väldigt positiva till

det stöd de får och enskilda professionella är fantastiska. Men på en övergripande

nivå fungerar stödet otillfredsställande, säger Malin Broberg som är professor i

psykologi vid Göteborgs universitet.

DET ÄR KÄNT sedan länge att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning lider av större risk för psykisk ohäl-sa än andra föräldrar. Det är mot den bakgrunden som projektet Riktat föräldra- stöd (RiFS) ska ses. Syftet med projektet har varit att kartlägga behov och förbättra stödet till dessa föräldrar.

Barnet i fokus

De flesta föräldrar som tillfrå-gats inom ramen för RiFS upp-lever att de får relativt bra stöd till barnet. Det är tydligt att verksamheterna sätter barnet i fokus. Men för att livssitua-tionen för barnet ska fungera krävs stöd också till föräldrar och syskon, menar Malin. – Föräldrarna upplever att det är svårt att få en helhets-bild av vilken hjälp man kan få. Man borde se hur vardagen ser ut för varje enskild familj och utifrån detta beskriva vilken hjälp som finns att få.

En väsentlig del av denna vardag är alla de kontakter som föräldrarna behöver ha med olika verksamheter.

– Det är inte ovanligt att för-äldrar har kontakt med 20–80

professionella i olika verksam-heter. Varje verksamhet har fo-kus på sitt uppdrag och gör så gott de kan. Men den stora, stora utmaningen är att gå utanför stuprören och hitta modeller för att samverka och se vitsen med det.

Många överklagar beslut

Nästan hälften av föräldrarna som tillfrågades i RiFS-projek-tet hade någon gång överkla-gat ett beslut – och många fick sedan ett ”bättre” beslut. – Men föräldrarna upplever att det är en väldigt arbetsam process som bidrar till en känsla av att systemet inte fungerar. Projektet har också visat på vikten av att arbeta förebyg-gande. Professionella beskriver att de måste göra brandkårsut-ryckningar när familjerna krisar. – Vi visste sedan tidigare att de här familjerna upplever mycket stress, den grupp vi har studerat var extremt stressade. Då är det klart att man måste jobba före-byggande!

Många föräldrar känner att de inte vet om de orkar ta hand om sitt barn i längden.

– Detta är en reell känsla bland flera av de här föräldrarna och

då måste vi jobba för att få till en situation där familjer orkar. Projektet visar att det bland papporna fanns en större benä-genhet att ta till hårda uppfost-ringsmetoder (någon form av fysiskt våld).

– I de här familjerna kan det finnas en hög grad av frustra-tion och uppgivenhet, kanske är det så att vanliga uppfost-ringsmetoder inte fungerar lika bra som i andra familjer. Detta visar på varför det är viktigt att satsa på föräldrastöd – det på-verkar barnen, säger Malin. En annan sak som framgår av projektet är att familjer med utländsk bakgrund har färre kontakter med olika verksam-heter men de får lägga mer tid på de kontakterna. De vet inte lika mycket om vart man ska vända sig eller vilket stöd man kan få.

Känt sedan tidigare

Ett viktigt syfte med RiFS har varit att sätta fokus på de här familjernas situation. Mycket av det som framkommit i pro-jektet bekräftar sådant som var känt sedan tidigare.

– Men det räcker inte att vi som forskare vet, de som jobbar

(7)

med detta behöver veta det. Och man behöver veta hur det ser ut i den egna verksamheten annars är det lätt att säga att det är i andra verksamheter, inte i den egna, som det inte fungerar, säger Malin.

Därför har professionella som möter föräldrar till barn med funktionsnedsättning med-verkat på olika sätt i projektet, bland annat genom att göra telefonintervjuerna med föräld-rarna.

Hur kan man då jobba för att förbättra situationen för de här familjerna?

– Jag hoppas på att cheferna i verksamheterna ska utveckla ett samarbete och se vikten av det och styra mot att deras verk-samheter längre ner också ska

hitta mötesplatser. Det behövs en strategisk samverkansplane-ring och att man hittar former för planerad och strukturerad samverkan med tydliga mål-sättningar, säger Malin.

Efterlyser gemensamma insatser

Hon anser att det behövs fler gemensamma insatser där verk- samheter tillsammans ger familj- erna stöd, exempelvis gemen-sam föräldrautbildning. Hon skulle önska att alla fokuserar på samverkan i betydelsen att flera verksamheter samverkar och att man gör föräldrarna delaktiga i arbetet.

Hon nämner ett projekt på Bräcke Diakoni där familjerna har en personlig koordinator som kan kalla till möten och företräda familjen i olika sammanhang.

– Detta har visat på goda resultat. Samtidigt är själva det faktum att en sådan funk-tion behövs ett symptom på att systemet inte fungerar som det borde. Idag har alla ett uppdrag att samverka men det blir lite av allas ansvar – ingens ansvar. Jag skulle önska att ansvaret blev tydligare.

Under de tre år som RiFS har pågått har man också hunnit sjösätta en handfull konkreta utvecklingsprojekt i de deltag- ande kommunerna.

– En viktig erfarenhet är att det finns mycket utvecklingsar-bete som är möjligt att genom-föra. Och att föräldrar är bra att ha med som samarbetspar-ter i utvecklingsarbetet, avslu-tar Malin.

Jag skulle

önska att

ansvaret

blev

tydli-gare

Riktat föräldrastöd. RiFS-projektets slutrapport. En aktions-forskningsansats för att kartlägga behov och förbättra stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning.

RiFS har varit ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Göteborgs Stad, Tjörns och Kungälvs kommuner, Autism- och Aspergerföreningen, RBU, FUB, FoU i Väst, Ågrenska, Bräcke Diakoni och Västra Götalandsregionen. Projektet har finansierats av Folkhälsomyndigheten. Rapporten finns att ladda ner kostnadsfritt från www.grkom.se/valfard.

Bild: Thinkstoc

(8)

S

Är det tryggt i

trygghetsbostäder?

För att ta reda på hur det upplevs att bo i trygghetsbostäder har Lisbeth Lindahl

tillsammans med Sara Davidsson, båda FoU i Väst, undersökt äldres syn på

boende-formen och det har visat sig att alla som intervjuats är positivt inställda.

STUDIEN, SOM HAR bedrivits sedan i höstas, bygger på inter- vjuer med hyresgäster i trygg-hetsbostäder i tre områden; Göteborg, Trollhättan och Aling-sås. Intervjuerna i Göteborg och Trollhättan är genomförda. – Vi kan se vissa mönster, och det är bland annat att de flesta är väldigt nöjda med sitt trygg-hetsboende, och då speciellt gemensamhetslokalerna där de kan umgås med varandra, säger Sara Davidsson.

För att studien ska inkludera frågor av relevans för kommu-ner och fastighetsägare genom-fördes ett dialogmöte med olika intressenter 2013. Dessutom har en referensgrupp med repre- sentanter från fastighetsbolag, pensionärsföreningar,

kommu-ner och högskola knutits till studien.

Otrygghet och ensamhet är viktiga faktorer

– Under intervjuerna framkom det att många känner sig otrygga att gå ut när det är kväll och då väljer de helt enkelt att stanna hemma. I ett av de områden vi har undersökt förekommer mycket skottlossning så det är inte konstigt att de äldre blir rädda, säger Lisbeth Lindahl. Hon förklarar att det trots den typen av oro, finns aspekter som bidrar till en ökad trygghet i boendemiljön. Det som framför- allt är viktigt är den sociala mil-jön, att lära känna sina grannar och känna sig trygg med dem. Gemensamhetslokalen och trygg-

hetsvärden som arbetar där bi- drar mycket till att skapa en social trygghet.

– De som har flyttat till ett trygghetsboende har ofta gjort det med tanke på just gemen-skapen. Det finns de som upp-lever att ungdomar och barn som springer i trapphus är ett störmoment, samtidigt som de gärna vill ha möjlighet att se små barn leka ute på gården. En lösning på det är att avdela några trappuppgångar för äldre hyresgäster runt en gård där alla åldrar kan mötas, förklarar Lisbeth.

Något som märkts under intervjuernas gång är att trygg-hetsbostäderna framförallt är en bra lösning för dem som bor ensamma.

– Det handlar ofta om att deras partner blivit sjuk eller avlidit och därför har de inte samma umgänge med andra människor som tidigare. I trygg-hetsboenden finns andra i lik-nande situationer som de har möjlighet att träffa i gemensam-hetslokalen, vilket många upp-lever som positivt, säger Sara.

Tillgänglighetsinventeringar ska genomföras

De flesta som har flyttat till ett trygghetsboende har tidigare inte haft hem som varit tillgängliga. I trygghetsboenden ska det vara möjligt att förflytta sig utan

Av Amanda Hammarström

Trygghetsbostäderna i Trollhättan finns i två separata trappuppgångar. I de övriga bor hyresgäster i alla åldrar. Bild: Lisbeth Lindahl.

(9)

hinder med hjälp av rollator och i vissa boenden med rullstol. De ska även innehålla stödhand-tag, spisvakter och automatiska dörröppnare. Lisbeth förklarar att en del av studien går ut på att undersöka tillgängligheten i trygghetsbostäderna.

– Under ett senare skede i stu-dien kommer vi att ta in en expert

som ska göra tillgänglighetsinven- teringar av bostäderna för att undersöka om de lever upp till de satta kraven. Det gör även att vi får ett objektivt perspektiv på tillgängligheten. Målet är att studien ska öka kunskaperna om trygghetsboenden och förhopp-ningsvis leda till att fler sådana hus skapas.

Av Ann Karlsson

ann.karlsson@grkom.se, 0709-83 14 64

Hyresgästerna träffas i gemensamhetslokalen som är deras gemensamma vardags-rum, dit de har tillträde dygnet runt. Bild: Lisbeth Lindahl.

• Trygghetsbostäder är till för äldre som inte behöver bo på ett äldreboende, men som ändå vill bo med god tillgänglighet och möjlighet till gemenskap. • Bostäderna har ofta en ålders- gräns på minst 70 år och finns vanligtvis på den öppna mark- naden.

• Det är antingen nybyggda hus som är speciellt framtagna för ändamålet, eller befintliga bo- städer som har anpassats efter kraven för trygghetsboenden. • Det finns ett statligt bidrag för byggandet av trygghetsbostä- der som upphör 2014. Göte- borgs Stad har dessutom ett kommunalt bidrag som ska täcka kostnader för personal och den gemensamma lokalen.

I SLUTET AV MARS i år publice- rade Socialstyrelsen en prelimi-när version av nya nationella rikt- linjer för missbruks- och bero-endevård. Under våren genom-fördes seminarier i hela landet där de preliminära riktlinjerna presenterades och diskuterades utifrån den analys som arbets-grupper i länen genomfört. Riktlinjerna för missbruk och beroende publicerades för första gången 2007. Dessa riktlinjer har nu uppdaterats utifrån aktuell forskning. Nya områden i de reviderade rikt-linjerna är ungdomar och lä-kemedelsberoende. Ytterligare

en förändring är att de nya re-kommendationerna också inne- håller prioriteringar. Avsnittet om psykosociala stödinsatser, som ännu inte är klart, kommer först till hösten.

Riktlinjerna vänder sig till både hälso- och sjukvården och socialtjänsten eftersom dessa ofta behöver samverka när det gäller personer med missbruk och beroende. Det är en stor fördel att riktlinjerna vänder sig till båda huvudmännen samtidigt, så att alla får sam-ma kunskap och kanske större förståelse för varandras arbete. Riktlinjerna är framtagna för

att vara ett stöd för ledning och styrning. De slutgiltiga riktlin-jerna beräknas komma under våren 2015.

Nya nationella riktlinjer för

missbruks- och beroendevård

Trygghetsbostäder

Ladda ner riktlinjerna på Socialstyrel-sens webbplats: www.socialstyrelsen. se/riktlinjer/nationellariktlinjer/miss bruksochberoendevard.

(10)

S

”Varför gjorde vi inte det

här tidigare?”

En kartläggning av arbetsmarknadsenheternas arbete och funktion i

Göteborgs-regionens kommuner släpps under hösten.

– Ur vårt perspektiv har kartläggningen varit väldigt givande utifrån det jäm-

förande perspektivet med andra kommuner, och framförallt att vi själva kan gå

in i vår verksamhet och se vad det är som gör att det ser ut som det gör, säger

Andreas Witt, verksamhetschef för arbetsmarknadsenheten i Ale.

SEDAN HÖSTEN 2013 har Gunilla Bergström Casinowsky, forskare på FoU i Väst, kartlagt arbets-marknadsenheternas arbete i Göteborgsregionens kommuner för att ge en överblick och synlig-göra deras arbete och funktion. Arbetet har skett med utgångs-punkt i den FoU-plattform för kommunal arbetsmarknadsverk- samhet som GR-kommunerna tillsammans har skapat. Bak-grunden till kartläggnings- arbetet är att arbetsmarknads-cheferna i GR-området och den politiska styrgruppen för arbetsmarknad på GR har efterlyst mer forskningsbaserad kunskap kring de insatser som görs inom arbetsmarknadsom-rådet.

– Det finns en del rapporter kring kommunala arbetsmark-nadsinsatser, och nästan alla re-sonerar kring bristen på

forsk-ning, bristen på dokumentation och bristen på systematisk upp-följning, säger Gunilla.

Ökad kunskap om effekter

Andreas Witt, verksamhetschef för arbetsmarknadsenheten i Ale, menar att kartläggnings- arbetet bidrar till två saker. Dels ger det en ökad kunskap om vilka effekter som de kom-munala arbetsmarknadsinsats-erna ger i jämförelse med andra GR-kommuner, dels har kart-läggningsarbetet bidragit till en intern inventering och diskus-sion kring det egna arbetet. Andreas pekar även på att GR-kommunerna utifrån kart-läggningsrapporten kan dra lär-domar av varandra kring vilka kommunala arbetsmarknads-insatser som ger goda resultat i att exempelvis få fler i arbete eller studier. Varje kommun

behöver inte själv uppfinna hjulet, utan istället går det att dra nytta av det som fungerar i kommunerna och sprida det vidare.

– Varför gjorde vi inte det här tidigare? Jag vet att man jobbar med samma fråga oav-sett om man sitter i Luleå eller i Helsingborg, men man angriper den på lite olika sätt. Det är väl det jag hoppas kunna använda den här FoU-rapporten till, att hitta bra dokumenterade proces-ser som funkar, säger Andreas.

Kommunal arbetsmarknads-statisk (KAS)

I kartläggningsarbetet har även kommunal arbetsmarknadssta-tistik använts från kommun- och landstingsdatabasen (KOLADA). Svarsfrekvensen från kommunerna har tidigare varit låg. Inför insam-lingen av statistikuppgifter till

(11)

2013 har en arbetsgrupp med representanter från kommuner, kommunalförbund och SKL ar-betat med att förenkla systemet i syfte att göra det mer använ-darvänligt. Kommunrepresen- tanter har också fått utbildning. Gensvaret från kommunerna har varit väldigt positivt, 210 kommuner har rapporterat in uppgifter om sin lokala arbets-marknadsverksamhet. Arbetet med KAS har samtidigt varit förenat med vissa tolkningssvå-righeter under nystarten. Det har i kartläggningsarbetet bland annat framkommit skillnader i hur kommunerna har tolkat olika begrepp. Gunilla tror dock på sikt att KAS kommer att ut-göra ett viktigt instrument för systematisk uppföljning av kom-munala arbetsmarknadsinsatser. – Det är verkligen det här man har efterfrågat, vi måste

komma fram med systematisk data. KAS är verkligen förut-sättningen för det.

Vad blir nästa steg?

Förhoppningen från FoU i Väst är att gå vidare och bygga upp en vetenskaplig bas kring regio-nala arbetsmarknadsfrågor, dit GR-kommunerna kan vända sig för stöd och erfarenhetsut-byte.

Har du tankar och idéer som rör arbetsmarknadsfrågor, är du välkommen att kontakta Gunilla Bergström Casinowsky, gunilla.bergstromcasinowsky@ grkom.se.

Kartläggningsrapporten kom- mer att publiceras under hösten på www.grkom.se/valfard.

Gunilla Bergström Casinowsky har kartlagt arbetsmarknadsenheternas arbete och funktion.

Bild: Jonathan Persson.

Det är

verkligen

det här

man har

efterfrågat

Inom Göteborgsregionens kom-munalförbund (GR) finns styrgrup-pen för arbetsmarknad, som är politisk beredningsgrupp till GR:s förbundsstyrelse. Styrgruppen hanterar frågor som är kopplade till arbetsmarknaden och som är av regional karaktär. Det kan handla om arbetsmarknadens utveckling, nyanlända flyktingars etablering, validering (identifiering och värdering av kompetens) och kommunernas roll som arbets-givare. GR samordnar också ett nätverk där medlemkommunernas arbetsmarknadschefer träffas för att utbyta erfarenheter och arbeta med regionala arbetsmarknads-frågor.

Regionalt samarbete kring arbetsmarknadsfrågor

(12)

P

Ett steg närmare den

öppna arbetsmarknaden

Konkreta verktyg för att kunna stödja personer med funktionsnedsättning eller

psykisk ohälsa på vägen mot ett arbete. Och större tilltro till möjligheterna för

brukarna att kunna nå ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Detta har

medarbetare och chefer fått genom projektet GRAF.

PROJEKTET HAR RIKTAT sig till personal inom kommunal verk-samhet som stöttar personer med funktionsnedsättning att komma i arbete.

– Där man förut tänkt att daglig verksamhet eller daglig sysselsättning är det alternativ som står till buds, tänker man nu praktikplats på en vanlig arbetsplats. Och när man förut tänkte praktikplats börjar man nu tänka på möjligheten till anställning på ett vanligt jobb, säger Caisa Hofgren vid FoU i Väst som har utvärderat GRAF. Under två år har Göteborgs-regionens kommunalförbund (GR) drivit GRAF-projektet på uppdrag av kommunerna Härryda, Lerum, Partille, Ste-nungsund och Mölndals stad. Projektet har finansierats av Europeiska socialfonden.

Syftet har varit att genom kompetensutveckling av perso-nal åstadkomma en förändring i arbetsmetoder och organisa-toriska strukturer kring funk-tionsnedsättning och psykisk ohälsa i relation till arbete.

Femhundra personer i fem kommuner

Totalt har cirka 500 personer i de fem deltagande kommu-nerna fått del av kompetensut-vecklingsinsatser som studiebe-sök, inspirationsföreläsningar,

Många projektdeltagare har fått utbildning i metoden Supported Employment (Elisabeth Kummel, Härryda kommun till vänster och Ulrica Ziegler, Mölndals stad till höger). Bild: Jacob Bucht

Utvärderaren Caisa Hofgren kon-staterar att flera verksamheter om- organiserar sig eller får möjlighet att genom ökade personalresurser börja tillämpa Supported Employ-ment. Bild: Jacob Bucht

nätverksledarutbildning och metodutbildningar i Supported Employment (SE), Individual Placement and Support (IPS) respektive Motiverande Inter-vju eller Samtal (MI).

– I flera verksamheter inom daglig sysselsättning och på arbetsmarknadsenheter har nu hela personalgrupper utbild-ning i metoder som är effektiva stödinsatser till den här mål-gruppen när det gäller att nå, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden, säger Caisa.

Fortsatt utvecklingsarbete

Projektet avslutades i somras men kommunerna har utarbetat

(13)

avsiktsförklaringar för hur man tänker arbeta vidare utifrån GRAF.

– Flera verksamheter omor-ganiserar sig eller får möjlig-het att genom ökade personal- resurser börja tillämpa

Suppor-EN DÖRR IN är en lokal

hand-lingsplan i Kungsbacka för samverkan kring barn och ung- domar i behov av särskilt stöd. Den har sin grund i Halländsk

policy för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd från

2002. Tanken är att BUP, sko-la och socialtjänst ska sam-verka så att barn och unga får det stöd de behöver. En central pusselbit för att få igång sam-verkan är ett En dörr in-möte. Dit kallas representanter för verksamheter som möter bar-net, familjemedlemmar och an-dra viktiga personer. Vid mötet sätter man gemensamt upp mål och bestämmer vem som ansva-rar för vad.

Nu vill Kungsbacka kom-mun veta hur ungdomar, för-äldrar och berörda verksam-heter upplever En dörr in: Vad fungerar? Vad behöver utveck-las? Därför gör man en egen- utvärdering med forskarstöd från FoU i Väst.

– Det här är ett forsknings-stött utvecklingsarbete där min roll främst är konsultativ. Vi har en dialog men verksam-heten äger sin egen process och utvärderingen blir en naturlig del i deras eget utvecklingsarbete, säger Ulf Axberg vid FoU i Väst. Resultatet av fokusgrupper och intervjuer ska vara klart hösten 2014. Därefter finns det planer på att i ett eventuellt nästa steg ta sig an frågan om hur det går för barnen och ung-domarna – vilka uppföljnings- metoder som kan vara använd-bara och så vidare.

En dörr in

för barn och

unga

Arbete & sysselsättning för personer med

funktionsnedsättning/psykisk ohälsa

GRAF är en av flera satsningar som Göteborgsregionens kommunalförbund

(GR) och FoU i Väst har gjort inom det här området under senare år. Under första halvåret 2014 har GR genomfört förstudien FUNKAR, där nio kommuner kartlagt och analyserat området funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och samsjuklighet kopplat till arbete och sysselsättning. Målet har varit att identifiera målgrupper och kartlägga resurser, metoder, kompetens och förutsättningar för samverkan. Detta för att få en övergrip- ande bild av vilka behov av insatser som finns samt ansvarsfördelningen. Tanken är att använda kunskaperna från förstudien till en mer omfattande satsning genom ett projekt i EU:s kommande programperiod.

FoU i Väst har genomfört flera studier, utvärderingar och en FoU-cirkel inom det här området. Läs mer i de här rapporterna, som finns på www.grkom.se/valfard:

• Framstegen – en utvärdering av ett friskvårds- och livsstilsprojekt

för personer med psykisk ohälsa (2011)

Av Inger Jansson

• ”Det finns lika många vägar att gå som det finns individer” – Att

förändra attityder till personer med funktionsnedsättning. Utvärde- ring av Projekt Alliera i SDN Lundby i Göteborgs Stad. (2010)

Av Ingegerd Winqvist

• Stöd till arbete och sysselsättning för unga vuxna med funktions-

nedsättningar (2010)

Av Yvonne Andersson och Mikaela Starke

• Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet – en utmaning

för välfärdssystemet (2009)

Av Elisabeth Olin & Bibbi Ringsby Jansson

• ADA-modellen – Ales Dagliga Arbete. Från kommunal verksamhet

till riktiga jobb (2009)

Av Anette Olsson

ted Employment. Ofta är det då en anpassad variant, där man tar vara på de inslag i metoden som man uppfattar passar bäst i den egna verksamheten, säger Caisa. Läs mer om GRAF-projektet på www.grafprojektet.se.

(14)

V

Forskare i äldreomsorgen

– ett steg på vägen mot en

evidensbaserad praktik

I Angered i Göteborg pågår ett pilotprojekt som syftar till att äldreomsorgen ska

bygga på evidensbaserad kunskap, vetenskap och beprövad erfarenhet (det som

brukar kallas för en evidensbaserad praktik).

– VI SKA TILLSAMMANS vidare-utveckla äldreomsorgen i Ange-red, säger Manuela Sjöström som är forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs uni-versitet.

När hon säger ”vi” menar hon personalen inom äldreomsorgen och den forskargrupp som deltar i Projekt interprofessionell sam-verkan. I forskargruppen ingår förutom Manuela Sjöström även Susanne Gustafsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin och Helene Berglund vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahl-grenska akademin. I projektets pilotskede deltar stadsdelen Ange-red och inom kort också Lundby.

Strategier för evidens- baserad praktik

Forskargruppens uppdrag är att hitta strategier för att utveckla en evidensbaserad praktik. – Det är fina ord men det handlar egentligen om att se till att en person får vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap, säger Helene Berg-lund.

Konkret genomförs pilotpro-jektet på en korttids- och mot-tagningsenhet i Angered. Där har ett kartläggningsarbete vi-sat att det saknas strukturerad utvärdering av korttidsvistel-sens utfall för brukaren. Det är också oklart om och hur målet med delaktig och informerad

brukare och anhörig nås. Dess-utom fungerar inte teamarbetet optimalt.

Olika professioner tillsammans

Mot den bakgrunden har man inom ramen för projektet ge-nomfört utvecklingsdagar där de olika professionerna till-sammans har fördjupat sig i frågor som handlar om inter-professionellt teamarbete, mål- uppföljning samt evidensbase-rad vård och omsorg.

Framöver är det tänkt att man ska skapa tid för reflektion och handledning både profes- sionsvis och i team. Och prova att arbeta med målformulering, så att målen blir tydligare, mer

(15)

realistiska och mätbara. Detta i sin tur möjliggör utvärdering och ger förutsättningar för att på ett enkelt sätt visa på fram-steg för brukaren och teamet. Man kommer också att arbeta mer med bedömningsinstrument för att öka möjligheterna att systematiskt mäta förbättringar och formulera mätbara mål. Tanken är att de här åtgär-derna sammantaget innebär ett mer evidensbaserat arbetssätt – till nytta för brukaren.

Kombinationstjänster

Carina Abrahamson Löfström vid FoU i Väst utvärderar projektet. – Det har pratats om detta sedan utredningen om en

evi-densbaserad praktik kom 2008 – hur gör man? Nu prövar de i Angered att tillämpa evidens-baserade metoder i praktiken. Men hur är det möjligt att im-plementera evidensbaserade metoder i den speciella kontext som äldreomsorgen utgör? Ut-redningen talade om social-tjänsten men äldreomsorgen är speciell med mycket färre högskoleutbildade jämfört med till exempel individ- och famil-jeomsorgen.

Hon tycker att upplägget med forskare i äldreomsorgen är ett spännande grepp.

– Den här typen av kombi-nationstjänster är vanliga inom hälso- och sjukvården men vi har

inte sett så kallade kliniska lekto-rer inom äldreomsorgen tidigare. Det finns inget systematiskt ar-betssätt ute i verksamheterna för att arbeta evidensbaserat och det är här forskarna kom-mer in och kan fylla en viktig funktion.

Projektet pågår året ut, med eventuell förlängning 2015.

Evidensbaserad praktik

inom socialtjänsten

– till nytta för brukaren

(SOU 2008:18)

I den här utredningen konstate-rades att socialtjänstens arbete i för liten utsträckning baseras på kunskap om effekter av olika insatser, arbetssätt och meto-der. Enligt utredningen ska det långsiktiga målet vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Som en följd av utredningen har regeringen och SKL slutit överenskommelser om att arbeta gemensamt för att ge stöd till utvecklingen av en evidens-baserad praktik.

– Vi ska tillsammans vidareutveckla äldreomsorgen i Angered, säger Manuela Sjöström som är forskare på Göteborgs universitet och projektanställd i äldreom- sorgen i Göteborgs Stad.

(16)

Gå kursen när du vill och

var du vill – i din egen takt

DEN HÄR UTBILDNINGEN vill jag gå! Men passar datumet? Är det långt att resa? Kan vi ta in en vikarie när jag är borta? Frå-gorna kanske känns igen. Kom-petensutveckling är en nöd-vändig del av arbetslivet men praktiskt kan det vara svårt att pussla in i vardagen. Därför ef-terfrågar alltfler verksamheter webbutbildningar, som genom-förs framför datorn när du själv vill, på den plats som passar dig bäst.

GR har tagit fram ett verk-tyg för att kunna producera den här typen av utbildningar. – Fördelen är närheten och tillgängligheten. Och priset. Det kostar mycket att skicka iväg många på kurs eller att utbilda

någon som i sin tur ska utbil-da sina kollegor, säger Theresa Larsen vid FoU i Väst.

En webbutbildning kan handla om vilket ämne som helst och exempelvis innehålla film, bilder, quiz, tester, fallbe-skrivningar, frågor, faktatext och introduktion i metoder. Utbildningarna utgör ett alter-nativ till en traditionell lärobok eller kurs. Eller ett komplement: – Ett upplägg kan vara fall-beskrivningar som man sedan diskuterar på arbetsplatsen, sä-ger Rasim Avdic på GR Utbild-ning.

Hösten 2014 lanserar FoU i Väst en webbutbildning som rik-tar sig till omvårdnadspersonal. Den handlar om

omvårdnads-åtgärder som komplement eller alternativ till läkemedelsbehand-ling.

Vilka webbutbildningar som GR kommer att producera be-ror på behov och efterfrågan. Det kan handla om en enskild kommun som har ett kompe-tensutvecklingsbehov eller ett gemensamt behov bland flera kommuner.

På GR finns kompetens för att planera och producera ut-bildningarna. Och erfarenhet finns sedan tidigare, bland an-nat från kompetensutvecklings-projektet GRo där GR för ett par år sedan tog fram webbut-bildningar som fortfarande an-vänds.

Vill du veta mer? Kontakta oss!

Theresa Larsen, GR Välfärd och FoU i Väst (socialt arbete, hälso- och sjukvård samt arbetsmarknadsfrågor)

theresa.larsen@grkom.se, 0708-68 85 19

Rasim Avdic, GR Utbildning (skola och utbildning)

rasim.avdic@grkom.se, 0708-22 99 95

(17)

Stort intresse för det goda

åldrandet

22:a nordiska kongressen om gerontologi:

Nytt från

FoU i Väst

DRYGT 1 100 PERSONER deltog på den 22:a nordiska kongres-sen om gerontologi som ägde rum i Göteborg i slutet på maj. Under den särskilda FoU-dagen på kongressen arrangerades fö-reläsningar, seminarier och pos-terutställningar på teman som vård och omsorg i hemmet, tek-nikstöd och innovation, före-byggande och hälsofrämjande,

anhöriga till äldre samt lärande och reflektion i äldreomsor-gen. Kongressen anordnades av Nordisk Gerontologisk Fören-ing i samarbete med Göteborgs universitet, Västra Götalandsre-gionen och FoU i Väst. Doku-mentation från FoU-dagen finns på www.grkom.se/valfard.

Många sköra äldre lider idag av dålig munhälsa beroende på psy-kisk eller fysisk sjukdom. För den äldre kan en dålig munhälsa innebära påtagligt försämrad livs- kvalitet. Både för den enskilde och för samhället kan dålig mun- hälsa innebära avsevärda

kost-nader. I den här rapporten redo-visas en studie av munhälsan hos nyinflyttade på äldreboenden. Rapporten visar att det är an-geläget att äldres munhälsa sätts på agendan – både i kommuner och i tandvården.

Utvärdering av sam-hällsorientering för nyanlända i Göte-borgsregionen

Eva Sennemark och Anette Moberg

Syftet med samhällsori-entering för nyanlända är att underlätta etable-ring i arbets- och sam-hällslivet genom att ge en

grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Det här är den tredje ut-värderingen av den nume-ra kommungemensamma samhällsorientering som ges på modersmålet till nyanlända vid Enheten för samhällsorientering (ESO) i Göteborgs Stad.

Utvärderingen visar att deltagarna till största de-len är mycket nöjda med samhällsorienteringen och de upplever sig ha nytta av den. Samhällsin-formatörerna som arbe-tar vid ESO ser en tydlig utveckling med stabilare organisation, bättre ar-betsmaterial och satsning på kompetensutveckling.

”Skör och äldre – vad händer med tänder?”

Tandvårdskontakter och munhälsa hos äldre med stort omvårdnadsbehov.

(18)

L

Vad tycker de unga?

Hur ser ungas situation ut idag och hur kan deras villkor förbättras? Dessa frågor

är utgångspunkten för Lupp-enkäten (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som ger

svar på hur unga ser på inflytande, arbete, hälsa, framtid, fritidsutbud och skola.

LUPP-ENKÄTEN ÄR ETT

nationellt enkätverktyg som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor erbjuder kommuner, stadsdelar och regi- oner för att följa upp den lokala ungdomspolitiken. Under 2013 genomfördes Lupp-under-sökningen bland högstadieelever i årskurs 8 och gymnasieelever i år 2 i sex av Göteborgsregio-nens kommuner – Ale, Härryda, Mölndal, Kungsbacka, Kung-älv och Tjörn. Enkäten spän-ner över områden såsom fritid, skola, politik, samhälle och in-flytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid.

– En av enkätens styrkor är dess bredd. Den ger en mer över-gripande bild av ungas situa- tion än exempelvis temaunder-sökningar om drog- eller fri-tidsvanor, säger Åsa Nilsson, projektansvarig för Lupp-arbe-tet på FoU i Väst. Hon menar att Lupp-enkäten därmed har förutsättning att vara ett verk-tyg för förvaltningsöverskri-dande diskussioner om ungas situation.

Möjligt att jämföra

I arbetet med Lupp 2013 har FoU i Väst varit ett stöd till de sex deltagande GR-kommuner-na under hela processen, från planering och genomförande till bearbetning och analys. Varje kommun har fått en rapport

över sina lo-kala resultat, som genomgå-ende relateras till genomsnittet för samtliga sex G R- k o m m u n e r. Det regionala sam-arbetet kring Lupp stärker möjligheten till relevanta kom-mun- och regionjäm-förelser. Det är sär-skilt viktigt eftersom

det är relativt få kommuner i landet som genomför Lupp ett enskilt år och det därmed inte finns något meningsfullt riks-genomsnitt att jämföra med. Utöver de kommunspecifika rapporterna görs en regional rapport, med fördjupade analy-ser av mönster och skillnader i regionen.

Underlag för dialog och diskussion

En viktig del i Lupp-arbetet är det utvecklingsarbete som sker i kommunerna efter att resul-tatet är färdigställt. Det blir ett underlag för dialog och diskus-sion med ungdomar som besva-rat enkäten och med politiker och tjänstemän om vad resulta-tet säger, om man känner igen sig i det och vilka åtgärder som kan behövas för att förbättra situationen.

Materialet från

Lupp-under-Av Katja Schibbye Dijkstra

Välkommen att kontakta Åsa Nilsson på asa.bf.nilsson@grkom.se eller 0709-80 46 27.

Har du frågor om Lupp-undersökningen?

sökningen är omfattande och det finns möjligt att gå tillbaka och ställa nya frågor till materi-alet. Kungsbacka och Mölndal har exempelvis fått särskilda rapporter med resultatet ned-brutet på skolnivå eller skol-område. Genom att genomföra enkäten med några års intervall finns möjlighet att följa utveck-lingen över tid.

– Det finns ett intresse av att fortsätta det regionala arbetet och det är en förhoppning att fler GR-kommuner ansluter sig till samarbetet framöver, säger Åsa.

(19)

Ä

Livslust, linfrön och Lasix 4

Studiematerial kring äldres läkemedelsbehandling

– fjärde totalreviderade upplagan

ÄLDRE ANVÄNDER IDAG många läkemedel och nya läkemedel tillkommer hela tiden på mark-naden. Kunskap på området blir snabbt inaktuell. Det finns därför ett stort behov av vidare- utbildning.

Tillsammans med experter i Terapigruppen Äldre och läke- medel i Västra Götalandsregio-nen har detta uppskattade stu-diematerial bland annat upp- daterats med nya forskningsrön, färsk statistik och de senaste evidensbaserade behandlings- rekommendationerna, både vad gäller farmakologisk behand-ling och omvårdnadsåtgärder.

Studiecirklar

Livslust, linfrön och Lasix publi-

cerades första gången 2008. Den är tänkt att användas som underlag för studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling och som stöd för verksam-hetsutveckling inom området i kommuner och landsting. Bok-en lämpar sig ävBok-en för själv-studier, som kurslitteratur eller som referens- och uppslagsbok. Boken riktar sig primärt till sjuksköterskor, men kan också användas av annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Studiematerialet kostar 100 kr ex moms och porto och beställs genom fou@grkom.se eller per telefon 031–335 51 84. Det går också att ladda ner kostnads-fritt från www.grkom.se/valfard.

(20)

P

Surfplattan öppnar

en helt ny värld!

För äldre personer kan en surfplatta bidra till trygghet, delaktighet

och ökade sociala kontakter. Det visar projektet eSenior.

P R O J E K T E T H A R V A R I T ett samarbete mellan de norska kommunerna Oslo, Sarps-borg samt Fredrikstad och två stadsdelar i Göteborg, Majorna-Linné och Östra Göte- borg. Finansiering har delvis skett genom EU-medel.

En tanke med eSenior var att ökad användning av informa-tions- och kommunikationstek-nologi skulle kunna bidra till att bryta social isolering, otrygg-het och bristande delaktigotrygg-het i samhället. I ett av delprojekten i Göteborg fick därför 75 göte-borgare över 65 år låna varsin surfplatta. Arton undersköter-skor från hemtjänsten utbildad-es för att kunna vara stöd och support.

Svårt nå ensamma

Projektet hade som målsättning att nå seniorer som upplevde ensamhet men inte hade några större omsorgsbehov. Utvärde-ringen visar dock att de flesta som fick låna surfplattor var aktiva, självständiga seniorer med många sociala kontakter. En lärdom är därför att det krävs särskilda åtgärder om man vill nå gruppen ensamma och isolerade.

En annan målsättning med surfplattorna var att bidra till ökad självständighet och före-bygga eller skjuta upp behovet av hemtjänst. Även här kan gruppens sammansättning ha

påverkat resultatet – bara ett få-tal deltagare hade ett förändrat hjälpbehov tio månader efter att de fick låna surfplattorna. – Men om man vidgar själv-ständighetsbegreppet och in-kluderar förmåga att klara av ny teknik, att själv kunna be-ställa biljetter via internet och sådana saker – då kan man se att surfplattan haft betydelse, säger Lisbeth Lindahl vid FoU i Väst som har utvärderat de del-projekt som genomförts i Göte-borg.

Trygghet och empowermet

Trots att de allra flesta delta-garna uppgav att de kände sig trygga före projektet upplevde en tredjedel att surfplattan hade bidragit till ökad trygghet. – Denna trygghet verkar vara knuten till ökad kontakt med vänner och anhöriga på distans. Inför projektet var det många av deltagarna som uppgav att de kände sig utestängda från information på ”www”. Den tydligaste effekten av surfplat-tan var att den bidrog till en upplevelse av ökad delaktighet. Projektet verkar ha medfört att fler upplevde att de kunde på-verka sådant som var viktigt i deras liv.

– En förklaring skulle kunna vara att upplevelsen av att kunna lära sig nya saker som att an-vända ny teknik bidrar till ökad empowerment, en känsla av att

man har makt över sin egen si-tuation, säger Lisbeth.

En tredjedel av deltagarna upplevde också att surfplattan bidrog till ökade sociala kon-takter. Detta gällde både de som hade många sociala kontakter och de som inte hade så mycket kontakt med vänner och när-stående.

För de undersköterskor som deltog i eSenior var tanken att projektet skulle medföra kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter, som i sin tur förväntades bidra till att ge pro-fessionen högre status. Utvär-deringen visar att undersköter-skorna upplevde projektet som utvecklande. De hade fått syn på sin egen förmåga att lära ut, vilket gav ökat självförtroende. Och de ansåg att den här typen av arbetsuppgifter skulle kunna vara ett komplement till de an-dra uppgifterna i hemtjänsten. Det var inte många som tyck-te att projektyck-tet hade bidragit till ökad yrkesstolthet men de trodde samtidigt att den här ty-pen av satsningar skulle kunna locka fler att arbeta inom äldre-omsorgen.

Smart teknik i hemmet

Ett annat av delprojekten i Göteborg handlade om fall-förebyggande arbete. Tretton hyresgäster över 65 år testade så kallad smarthemsteknik (exem- pelvis teknik som löser

(21)

belys-ning nattetid, påminnelsefunk-tioner för spis, kylskåp, frys, dörrar eller fönster samt fjärr-styrda persienner, elektroniskt tittöga och möjligheten att styra all teknik med knappar eller via dator). Den här satsningen riktade sig mot personer med något större omsorgsbehov jämfört med de som lånade surf-plattor. Det största värdet med smarthemstekniken enligt delta-garna var att slippa dubbelkolla saker innan de gick hemifrån.

Saker som underlättar vardagen

Inom ramen för eSenior byggde Göteborgs Stad också upp en visningsmiljö som används för att öka kunskapen om att det finns produkter som kan under-lätta vardagen. Här kan man ta del både av den smarthemstek-nik som testats i eSenior och andra digitala eller analoga lös-ningar som kan vara ett stöd för äldre som bor hemma.

Något som blev tydligt under

arbetets gång var vikten av att det finns personal på plats som kan berätta och svara på frågor. – Det räcker inte med en fysisk miljö med prylar för att bidra till nya tankar, säger Lis-beth.

Hennes utvärderingsrapport går inom kort att ladda ner från www.grkom.se/valfard.

Bild: Cornelia Sc

hmidt

I ett av delprojekten i eSenior fick 75 göteborgare över 65 år låna varsin surfplatta. Arton undersköterskor från hemtjänsten utbildades för att kunna vara stöd och support.

(22)

D

Sandra och Hanna

lär ut föräldraskap

Föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC) har utvärderats

och forskats på i syfte att kunna hjälpa föräldrar med intellektuella

funktionsned-sättningar. Nu börjar projektet närma sig mållinjen och resultaten är positiva.

– DET HÄR PROGRAMMET är individuellt, det bygger på den specifika familjens behov. All pedagogik är anpassad efter målgruppen och det gör att programmet behövs som ett komplement till andra föräld-rautbildningsprogram. Det är precis vad dessa föräldrar be-höver, säger Sandra Melander, metodutvecklare vid SUF-Kun-skapscentrum i Uppsala och projektledare för PYC.

Hon berättar att program-met har provats i över tjugo kommuner och att de föräldrar som deltagit upplevde att de fick hjälp att utveckla sitt för-äldraskap.

– Det är en rättighet att få ett bra föräldrastöd och därför är PYC en viktig kompetens. Yrkesverksamma som varit delaktiga i projektet beskriver PYC som ett användarvänligt program och föräldrarna upp-skattar att programmet an-vänds i hemmet. Det har även framkommit från såväl yrkes-verksamma som föräldrar att programmet bidrar till och öpp-nar upp för en ökad samverkan och arbetsallians. Sandra Me-lander tycker att programmet är viktigt eftersom det bygger

på undervisningsstrategier som optimerar möjligheten till inlär-ning för föräldrar som behöver ett mer konkret och tydligt stöd i sitt föräldraskap.

Positiva resultat

Programmet består av två mo-duler, omvårdnad av barnet samt samspelet mellan barn och föräldrar. Det utförs hem-ma hos familjerna för att öka tryggheten och ge familjerna en chans att öva praktiskt på indi-viduella uppgifter.

– Resultaten visar att pro-grammet skapat bättre rela-tioner mellan föräldrarna och deras handledare, mellan för-äldrarna och barnet men även föräldrarna sinsemellan, säger Hanna Unger, projektassistent på FoU i Väst samt metodstöd i PYC-projektet.

Ska vara tillgängligt för alla

Ett av målen med PYC är att det ska spridas till alla kommuner som vill ta del av programmet. – Några kommuner i Göte-borgsregionen och i norra Skåne har redan visat ett stort intresse för att använda programmet, berättar Hanna Unger.

PYC är ett samverkansprojekt

Av Amanda Hammarström

Vill ni använda PYC i er kommun?

Kontakta Sandra Melander eller Hanna Unger för mer information: sandra.melander@lul.se, 018-611 67 90 eller hanna.unger@grkom.se, 0703-48 67 92.

mellan FoU i Väst, FoU Sju- härad Välfärd, FoU Centrum i Linköping och Regionförbun-det Uppsala län. Det är både ett utbildningsprogram och ett forsknings- och utvecklings-projekt som använts och utvär-derats mellan 2010 och 2013 i Sverige. Nyligen beviljade Arvsfonden ytterligare bidrag för att kunna skapa ett hållbart sammanhang för PYC i Sverige efter projektets slut. Målet är att detta ska vara klart till 2015 och att programmet därefter ska kunna spridas till kommu-ner utanför projektet.

(23)

Nytt webbaserat stöd med fakta

och praktiska råd vid läkemedels-

behandling av äldre

SENIORMEDICIN.SE är en webb-plats med fakta och praktiska råd vid förskrivning och upp-följning av läkemedel till äldre. Den innehåller information om rationell respektive olämplig behandling vid vanliga diagno-ser hos äldre samt ger vägled-ning avseende val av preparat, behandlingsregim, dosering och läkemedelskombinationer.

Indikatorer för god läkemedelsterapi

Informationen baseras på Soci-alstyrelsens rapport Indikatorer för god läkemedelsterapi från 2010, men har uppdaterats med nyare referenser och de se-naste riktlinjerna kring UVI och skattning av njurfunktion. Seniormedicin.se vänder sig i första hand till läkare, sjukskö-terskor och annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

På webbplatsen är det möjligt att söka information om sub-stanser, preparat, symtom och diagnoser samt om det är något särskilt man bör beakta i be-handlingen av den äldre pati- enten. På sidan finns också sta-tistik över äldres läkemedels- användning i Sverige. Informa-tion om berörda substanser och

preparat hämtas från Svensk Informationsdatabas för Läke-medel och uppdateras en gång i månaden.

Seniormedicin.se har utveck-lats av FoU i Väst på initiativ av LOK (nätverket för landets läke- medelskommittéer) och med stöd av Socialstyrelsen.

Nytt från

FoU i Väst

Ett stort antal äldre vårdas varje år på sjukhus på grund av skador som de förvärvat i vården eller diagnoser som skulle kunna han-teras inom öppenvården. Den här kunskapsöversikten visar bland annat att det krävs mer än

en lösning för att hantera proble-met, då det finns många bakom-liggande faktorer. Några av dessa är multisjuklighet, felaktig läke-medelsbehandling och otillräck-lig planering inför utskrivning från sjukhus.

Onödig slutenvård av sköra äldre – en kunskapsöversikt

(24)

F

DISA hjälper unga vuxna

med psykisk

funktionsned-sättning till arbete

Syftet med projektet DISA är att stötta personer 19–29 år med psykisk funktions-

nedsättning och psykisk ohälsa och öka deras aktivitets- och arbetsförmåga.

– DISA har inneburit en vändpunkt i livet för många av deltagarna, säger Theresa

Larsen vid FoU i Väst/GR, som har utvärderat satsningen.

FÖR ATT STÖTTA deltagarna i DISA arbetar en personlig hand- läggare på Försäkringskassan, en aktivitetscoach från kommu-nen och en aktivitetscoach från Arbetsförmedlingen tätt tillsam-mans. Aktivitetscoacherna arbe-tar också nära deltagarna; de är lätta att få tag i och gör besök på praktik- eller arbetsplatsen, de fungerar som handledare och hjälper till i det praktiska arbe-tet, om så krävs. Enligt Theresa Larsen är aktivitetscoachernas arbete en av framgångsfakto-rerna i DISA:

– Deltagarna har tidigare inte känt att de haft det stödet av någon, som de har här och nu. Inom psykiatrin fokuserar man på det sjuka men här är det istället fokus på det friska och att göra någonting, vilket många deltagare uppfattar som positivt, säger Theresa.

Vändpunkt

I utvärderingen har Theresa ge-nomfört intervjuer med bland annat deltagare, styrgrupp och personal i DISA, handledare och personal på aktivitetshus och Arbetsförmedlingen. Uti-från intervjuer med deltagarna framträder det salutogena syn-sättet som en viktig

framgångs-faktor. Att man frågar efter vad deltagarna behöver och vill, ser hela individen och ser vad som fungerar bra eller dåligt både hemma och på jobbet är andra faktorer som gör att många del-tagare upplever en vändpunkt i livet.

”Förut såg jag mig bara som sjuk”

I projektet finns exempel på personer som tidigare knappt varit utanför dörren men som efter en tids medverkan i DISA börjat gå på gym eller besöker aktivitetshus någon eller några dagar i veckan.

– I och med att jag kom med i DISA öppnades en helt ny värld upp för mig. Nu tror jag att jag har en arbetsförmåga, åtminstone på deltid. Förut såg

Av Mathias Stenback

jag mig bara som sjuk, säger en deltagare i DISA.

För människor med psykisk funktionsnedsättning eller psy-kisk ohälsa innebär vägen till aktivitet eller arbete många möten med många olika myn-digheter och personer, exem-pelvis Arbetsförmedlingen, För-säkringskassan och kommunens arbetsmarknadsenhet. Innan del-tagandet i DISA tvingades man vara sin egen samordnare och har man till exempel svårt att passa tider eller hålla många sa-ker i huvudet samtidigt blir den uppgiften övermäktig. I DISA har aktivitetscoachen den sam-ordnande rollen, vilket är en stor lättnad för många deltagare.

Verkningsfulla metoder

I Theresas uppdrag ingår också

Aktivitetscoachernas arbete är en av framgångsfaktorerna i DISA, enligt utvärde-raren Theresa Larsen. Bild: Mathias Stenback.

(25)

att beskriva de metoder man jobbar med i DISA och vad det är som gör att de är verknings-fulla. Det finns ett intresse kring varför man har lyckats så bra i projektet och resultatet ska så småningom sammanställas i en broschyr så att modellen kan spridas i ett vidare samman-hang.

Utvärderingen aktualiserar samtidigt en del problem. DISA når bara en begränsad del av alla unga med psykisk ohälsa som saknar sysselsättning och högst sannolikt finns det fler personer som skulle behöva det stöd deltagarna i DISA får. En av de saker Theresa sett är att vem som får aktivitetsersätt-ning från Försäkringskassan kan vara slumpartat. Det kan handla om att man råkat ha en kontakt med psykiatrin vid rätt tidpunkt, att man haft en läka-re som skrivit ett bra intyg eller haft personer i sin omgivning som stöttat och gjort att man sökt aktivitetsersättning.

Supported Employment

I DISA har man hämtat inspi-ration från Supported Employ-ment, som är en metod där arbetsföra personer med funk-tionsnedsättning får stöd och coachning för att nå målet att komma i arbete eller studera. Graden av aktivitet hos del-

Följ oss på

Facebook!

Genom att gilla

FoU i Väst på

Facebook får

du tips om

aktuell forskning och

utveck-ling, seminarier,

konferen-ser, FoU-cirklar, rapporter

för gratis nerladdning med

mera. Du hittar oss på

www.facebook.com/

fouivast.

Fakta

Aktivitetshus DISA

tagarna varierar och även om de får fortsatt stöttning efter att de ökat sin aktivitetsgrad, fått praktikplats eller arbete skulle stö-det behövas under en längre tid: – Man ser att personerna mår bättre men de är ju inte friska och kan behöva stöd i varierande grad under hela arbetslivet för att det ska fungera, och det stö-det finns inte i samhället i dag, säger Theresa.

Utvärderingen av DISA beräk- nas vara klar i oktober 2014.

DISA står för Deltauppdrag för

individuell samverkan kring aktivi-tetsersättning och är ett

samord-ningsuppdrag mellan personlig handläggare på Försäkringskassan och aktivitetscoach från kommunen. DISA drivs av samordningsförbun-det DELTA på Hisingen i Göteborg. Mer information finns på DELTA:s webbplats, http://korta.nu/xq4le.

Aktivitetshusen erbjuder bland annat social gemenskap, menings-full sysselsättning, förberedande arbetsträning, kursverksamhet och vägledning för personer 18–65 år med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

(26)

F

För att det ska bli enklare

att göra jämförelser

Landets kommuner rapporterar varje år in en mängd information som ligger till

grund för de så kallade Öppna jämförelserna. Syftet med jämförelserna är att det

ska vara möjligt att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom

exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola.

F Ö R K O M M U N E R N A Ä R det tänkt att jämförelserna ska tjäna som underlag för upp-följning, utveckling och ana-lys. Kommunerna i Göteborgs- regionen har efterlyst stöd för att bättre kunna använda Öpp-na jämförelser i sitt förbätt-ringsarbete. Därför gör FoU i Väst regionala sammanställ-ningar av Öppna jämförelser inom socialtjänstens område.

Lättöverskådlig bild

De regionala rapporterna ger en lättöverskådlig bild av kom-munernas resultat och på så sätt blir det lättare att göra jäm-förelser med närliggande kom-muner, något som kan bidra till ett utbyte och lärande kommu-nerna emellan.

De regionala rapporterna görs inom följande områden: • Vård och omsorg om äldre • Stöd till personer med funk- tionsnedsättning

• Missbruks- och beroendevård

• Social barn- och ungdomsvård • Stöd till brottsoffer

• Ekonomiskt bistånd

En del i datainsamlingen till Öppna jämförelser är den enkät som varje kommun ska fylla i. Frågorna kan många gånger tolkas på olika sätt, vilket inne-bär att det blir svårt att lita på resultaten och göra jämförelser.

Möte med Socialstyrelsen

För att öka samstämmigheten i svaren har man i nätverken för funktionshinderchefer och äld-rechefer i Göteborgsregionen tillsammans gått igenom enkä-ten. Många oklarheter kvarstår dock och därför har FoU i Väst bjudit in Socialstyrelsen till äld-rechefsnätverkets möte i sep-tember för att diskutera bland annat detta.

Göteborgsregionens kom-munalförbund (GR) har en lång tradition av att arbeta med kommunjämförelser som

verktyg för kvalitetsutveckling. Innan den nationella satsningen på Öppna jämförelser hade GR under många år i uppdrag av kommunerna att ta fram nyckel- tal inom ett antal områden (bland annat försörjningsstöd, IFO, LSS, äldreomsorg och hälsa- ohälsa). Sedan Öppna jämför- elser lanserades har FoU i Väst bland annat arrangerat konfe-renser, genomfört en FoU-studie och en FoU-cirkel samt deltagit i ett nationellt nätverk på SKL kring hur det regionala stödet kan utvecklas för bättre använd- ande av Öppna jämförelser i kommunerna. Om och i så fall hur ett fortsatt regionalt sam-arbete kring Öppna jämförel-ser ska bedrivas är i dagsläget oklart. Tidigare arbete har möj-liggjorts genom den statliga satsningen på en evidensbase-rad socialtjänst men framöver behöver arbetet finansieras på annat sätt.

(27)

Rapporterna kan laddas ner kostnadsfritt från www.grkom.se/oppnajamforelser.

Gränslöst samarbete

kring barn och unga

SOCIALSEKRETERARE, POLISER SAMT SKOL- OCH FRITIDSPERSONAL

ska snabbt kommunicera med varandra och koordinera sina åtgärder när det gäller barn och ungdomar i riskzon för krimi-nalitet och/eller drogmissbruk. Att det går fort är viktigt för att förhindra och förebygga ung-domskriminalitet och rekryte-ring till kriminella gäng. Detta är grundtanken med SSPF, som är ett samarbete mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid i Göteborgs stadsdelar och kommu-nerna Ale, Mölndal och Partille.

Arbetet är inriktat på barn och ungdomar i åldern 12–18 år och bygger på att vårdnadshavaren godkänner att personal från de samverkande organisationerna får lov att lösa sekretessen och prata öppet om deras barn. På så sätt skapas bättre förutsätt-ningar att snabbare kommuni-cera, koordinera och genomföra åtgärder.

SSPF i Göteborgs Stad ut-värderas under 2014–2015 av Russell Turner, FoU i Väst och Nina Jidetoft, Polisen.

ETT AKTUELLT PROJEKT som foku- serar på samverkan mellan socialtjänst och skola är projekt SamTidigt. Sju kommuner har tillsammans med GR arbetat för att hitta fungerande meto-der där skola och socialtjänst kan mötas tidigare än förut för att samverka kring de barn som behöver det. I projektet har man tagit fram en metodhand-bok för den som själv vill driva ett liknande samverkansprojekt. Handboken kan laddas ner på

www.grkom.se/samtidigt. Där finns också annat matnyttigt material, bland annat en film om projektet.

Lästips!

Sagt om projekt SamTidigt:

Kurator

Detta är det bästa som har hänt

under min 25-åriga karriär

References

Related documents

Utredningen om producentansvar för textil lämnade i december 2020 över förslaget SOU 2020:72 Ett producentansvar för textil till regeringen.. Utredningens uppdrag har varit

Vidare är det religiösa fältet, likt andra fält, ”ett nätverk av objektiva relationer (dominans eller underkastelse, komplementaritet eller antagonism osv.) mellan

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision och en översyn av den ekonomiska familjepolitiken med syfte att bekämpa barnfattigdomen i Sverige

Scaffolding är en strategi som lärare kan använda sig av när de ska stötta elever i sitt lärande, när lärare använder sig av scaffolding som strategi kan eleverna uppnå en

Medverkande studenter: Johan Möller, Emelie Birgersson, Malin Fransson, Karin Bir- gersson och Kalle Stenbäcken samt lärarna Thomas Rydfeldt och Bernt Wilhelmsson Fri entré,

Nu är det dags för skådespelarna och masterstudenterna Fia Adler Sandblad, Mia Hög- lund Melin, Rasmus Lindgren och Anna Mannerheim att presentera sina undersökande projekt. Måndag

These questions will be discussed based on the following four assumptions (hypotheses) about why they were able to achieve such growth, and why they, partially, have changed

psykisk ohälsa. Vårdpersonal behöver ta mer eget ansvar för att tillgodogöra sig ny forskning och information om bemötande och patienters sjukdomar, samtidigt bör arbetsgivaren ge