Att välja rätt från början

Att välja rätt från början

Hur väljer start-up företag utländska leverantörer i samband med det första produktionsbeslutet?

Kandidatuppsats i Företagsekonomi

Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Vårterminen 2018

Handledare: Conny Overland

Författare: Födelseårtal:

Clara Wadell 950804-XXXX Josefine Ericsson 950329-XXXX

Förord

Uppsatsen är skriven under vårterminen 2018 inom kursen företagsekonomi och med inriktning mot Corporate Sustainability. Vi vill med detta förord ta tillfället och tacka alla som på olika sätt har stöttat och bidragit till skapandet av denna uppsats. Framförallt vill vi tacka de grupper som varit med vid handledningstillfällena och som har gett oss vägledande kommentarer och feedback under resans gång. Vi vill även ge ett stort tack till vår handledare Conny Overland som har varit tillgänglig och bidragit med synpunkter och stöd under

genomförandet av studien.

Därutöver vill vi också tacka de respondenter som medverkat i vår undersökning och tagit sin tid till att ställa upp på intervjuer. Slutligen vill vi tacka varandra för tio veckors hårt arbete, där vi stöttat varandra och tillsammans tagit oss igenom motgångar.

Göteborg, maj 2018

____________________ ____________________

Josefine Ericsson Clara Wadell

Abstract

Purpose: The purpose of this thesis is to create a deeper understanding of start-up corporations and how they choose suppliers outside of Sweden in connection to the first choice of production. An additional purpose is to contribute to a deeper understanding of this subject by identifying the various possibilities and obstacles that exist regarding this choice in connection to the founding of a corporation. The essay also aims to create a greater

understanding of whether it is possible for a start-up corporation to take social and environmental aspects into account when making the first production decisions.

Theory: The theoretical framework we chose to apply on the appraisal of the research includes the primary sources that we believe are the most relevant in order to define the main findings of the paper. The theories that we chose to include in this paper are choice of

supplier, supply chain management, strategic choices due to external pressure and stakeholder theory.

Methodology: The data was collected through a qualitative method consisting of semi structured interviews with four start-up corporations that are established in Gothenburg and Stockholm. The interviews consisted of both a physical meeting with the start-up corporation established in Gothenburg and telephone meetings with the start-up corporations established in Stockholm.

Conclusions: The main conclusion of this thesis is that start-up corporations choose their supplier primarily based on costs. In addition, material issues such as what quality the contractor can offer the company is a major underlying factor to the choice of contractor.

When it comes to the possibilities and opportunities that exist for start-up companies

regarding taking social and environmental aspects into account in the first production choice, it results in different opinions. This is primarily because of the result of the founder's own will in taking these aspects into account.

Key words: Start-up corporations, Choice of supplier, Sustainable supply chain

Sammanfattning

Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för start-up företag inom produktion och hur de väljer leverantörer utanför Sverige i förhållande till det första

produktionsbeslutet. Därtill vill vi kunna bidra till en djupare förståelse för detta ämne genom att identifiera de olika möjligheter och svårigheter som existerar vid detta val i samband med uppstartandet av ett företag. Uppsatsen strävar också att skapa en större förståelse för om det är möjligt för ett start-up företag att ta hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter vid det första produktionsbeslutet.

Teori: Det teoretiska ramverk som vi valt att tillämpa vid analysen av undersökningen inkluderar de primära källor som vi anser vara mest relevanta för att kunna definiera uppsatsens huvudsakliga resultat. De teorier vi valt att inkludera i denna uppsats är val av leverantör, hantering av leverantörskedjor, strategiska val på grund av extern press och intressentteorin.

Metod: Uppgifterna i denna uppsats samlades in genom en kvalitativ metod som bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra start-up företag etablerade i Göteborg och Stockholm.

Intervjuerna genomfördes både via ett fysiskt möte med start-up företaget i Göteborg men också telefonmöten med de start-up företagen etablerade i Stockholm.

Slutsatser: Den huvudsakliga slutsatsen till uppsatsens frågeställning utgörs av att start-up företag väljer sin leverantör främst baserat på kostnader. Därutöver är materialfrågor som vilken kvalitet leverantören kan erbjuda företaget av stor betydelse vid valet. När det kommer till de möjligheter och svårigheter som existerar för start-up företagen att kunna ta sociala och miljömässiga aspekter i beaktning vid det första produktionsbeslutet resulterar det i olika åsikter. Detta beror främst på att resultatet visar att det till stor del beror på grundarens egna vilja att ta dessa aspekter i beaktning.

Nyckelord: Start-up företag, Val av leverantör, Hållbar leverantörskedja

Definitioner

Nedan följer definitioner av olika begrepp som används genomgående i uppsatsen. Genom att definiera dessa begrepp kan läsaren få en bättre förståelse för studien i sin helhet.

Små företag: Enligt Svenskt Näringsliv (2008) definieras små företag som ett företag med 10–49 anställda och en årlig omsättning som understiger ca 100 miljoner kronor.

Start-up företag: Begreppet används oftast i entreprenöriella sammanhang vid beskrivning av just nystartade företag. Begreppet kan också förklaras genom ett företags process från en idé till verklighet (Reynolds & Miller, 1992). Därmed går begreppet start-up företag också under benämningen nystartade företag.

Hållbarhet: Detta begrepp kan förstås genom Elkingtons (1994) Triple Bottom Line som innefattar aspekterna miljö, ekonomi samt social välfärd. Detta koncept grundas på att en kombination av alla tre aspekter i sin tur kan leda till ett positivt finansiellt resultat.

Supply chain management: Begreppet innebär de olika arbetsprocesser samt den lagring och förflyttning av råmaterial som krävs för att framställa en produkt. Således den process som sker från tillverkning till konsumtion. Utöver detta ingår all planering, administration och hantering av logistikaktiviteter som en del av konceptet. Begreppet kan på svenska översättas till flödesekonomi (Paulsson, Nilsson & Tryggestad, 2000).

Innehållsförteckning

1. Introduktion ____________________________________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund __________________________________________________________________________________________ 1 1.2 Problemformulering _____________________________________________________________________________ 3 1.3 Syfte och Frågeställning _________________________________________________________________________ 5 2. Teori ______________________________________________________________________________________________ 5

2.1 Val av leverantör _________________________________________________________________________________ 5 2.2 Hantering av leverantörskedjor _______________________________________________________________ 7 2.3 Strategiska val på grund av extern press ____________________________________________________ 9 2.4 Intressentteorin ________________________________________________________________________________ 10 2.5 Sammanfattning av teoriavsnitt _____________________________________________________________ 11 3. Metod ___________________________________________________________________________________________ 12

3.1 Undersökningsmetod __________________________________________________________________________ 12 3.2 Urval ______________________________________________________________________________________________ 13 3.3 Utformning och genomförande av datainsamling ________________________________________ 15 3.4 Validitet och trovärdighet ____________________________________________________________________ 16 4. Empiri __________________________________________________________________________________________ 17

4.1 Engagemang beträffande sociala och miljömässiga aspekter inom verksamheten 17 4.2 Val av leverantör _______________________________________________________________________________ 19 4.3 Möjligheter och svårigheter vid valet av en leverantör utanför Sverige _____________ 21 4.4 Påverkan från intressenter ___________________________________________________________________ 24 5. Analys av data ________________________________________________________________________________ 26

5.1 Val av leverantör _______________________________________________________________________________ 26 5.2 Möjligheter och svårigheter kring miljömässiga och sociala aspekter vid val av utländsk leverantör ________________________________________________________________________________ 28 5.3 Påverkan från intressenter ___________________________________________________________________ 30 6. Slutsatser ______________________________________________________________________________________ 31

6.2 Förslag till framtida forskning _______________________________________________________________ 33 Referenser ________________________________________________________________________________________ 34 Bilaga 1 ___________________________________________________________________________________________ 41

1. Introduktion

I detta kapitel presenteras en bakgrundsbeskrivning som förklarar hur begreppet start-up företag har vuxit fram. Avsnittet belyser även hur valet av utländska leverantör spelar en stor roll i relation till vår miljö och sociala aspekter såsom arbetsförhållanden. Utifrån

problemdiskussionen presenteras sedan det syfte samt frågeställningar som ligger till grund för studien.

1.1 Bakgrund

Klimatet på vår planet fortsätter att bli varmare och det är bland annat utsläpp av

växthusgaser som orsakar detta (Statistiska Centralbyrån, 2017). Enligt WWF (2017) så är mänskliga aktiviteter den största orsaken till den ökande klimatförändringen i världen. En tredjedel av den bidragande påverkan till växthuseffekten kommer från industrier och den process som sker i samband med produktion. Detta då den största delen av att tillverka olika produkter i olika material idag kräver energi som genereras av fossila resurser (WWF, 2017).

Utsläpp av växthusgaser påverkar även oss människor negativt genom att det leder till inandning av luftföroreningar som kan orsaka dödsfall i förtid (Statistiska Centralbyrån, 2017).

Produktionsprocessen i lågkostnadsländer kan orsaka mycket mer än bara skadliga utsläpp.

Enligt en artikel på Svenska Dagbladet (2015) finns det tiotusentals människor i världen som arbetar på fabriker som kan betraktas som rena dödsfällor. År 2013 kollapsade exempelvis en fabriksbyggnad i Bangladesh vilket tog 1138 människors liv. Trots införandet av

säkerhetsavtal, som innebär kontroller av säkerhet och bra arbetsförhållanden i fabrikerna, visade en kontroll av 32 fabriker ett resultat på över 62 överträdelser per fabrik i enlighet med det påskrivna avtalet (SvD, 2015). En undersökning från Statistiska Centralbyrån (2017) visar dessutom att svenskars konsumtion av produkter som är producerade utanför Sverige har orsakat en kraftig ökning av utsläpp under de senaste 20 åren. Inkluderat i undersökningen är produktionen och frakten till Sverige men också konsumtionen av själva produkten

(Statistiska Centralbyrån, 2017). Även WWF (2017) har i en undersökning fastställt att svenskars konsumtion av produkter som tillverkats utanför Sverige bidrar till ökade utsläpp.

Justitiedepartementet (2014) menar att företag får en allt större roll i relation till de frågor och diskussioner som sker beträffande bland annat mänskliga rättigheter, miljöfrågor samt sociala förhållanden i världen. Eftersom företagens produktion påverkar både ekosystem och

människors miljö så är det viktigt att företag agerar och tar egna initiativ och inte bara arbetar med hänsyn till den lagstiftning som existerar idag (Justitiedepartementet, 2014). Viktigt att uppmärksamma i förhållande till ett företags produktion är att det enligt Tillväxtanalys (2017) grundades 18,574 stycken nya företag i Sverige enbart under det första kvartalet av 2017.

Under hela år 2017 grundades sammanlagt 68,887 stycken företag i Sverige (Tillväxtanalys, 2017). En viktig roll för att skapa en hållbar förändring har nystartade företag då de befinner sig i uppstartsfasen på sin resa. Detta då socialt entreprenörskap har en stor betydelse för att skapa en hållbar förändring (CSR Västsverige, 2018). Vad som skiljer socialt

entreprenörskap från traditionellt entreprenörskap är att företaget arbetar med mål som syftar till att ha en positiv inverkan på människor, samhället och miljön samtidigt som företaget genererar vinst. Det som skiljer sig mest mellan de två synsätten är alltså affärsmodellen.

Detta genom att socialt entreprenörskap utgår från ett engagemang att arbeta med att finna lösningar på samhällsproblem parallellt med en god affärsordning (Fairbrothers & Gorla, 2012).

Reynolds & Miller (1992) definierar uppstartande av ett företag som en process från en uppfattning av vad företaget skall vara fram till själva uppstartandet av företaget. Vidare menar författarna att det är få företag som faktiskt förverkligas av den anledning att det är svårt att gå från uppfattning och idé till skapande och verklighet. Det finns enligt Robehmed (2013) inga regler eller ramar för hur stor vinst ett företag ska nå, hur många anställda företaget ska ha eller några andra måttstockar för att definiera ett start-up företag. Däremot kommer artikeln fram till att det fortfarande kan vara ett start-up efter fem år men att tio år är att tänja på gränserna. De flesta företag upphör vanligtvis att kalla sig för ett start-up företag efter cirka tre år. Vad som är det mest väsentliga gällande start-up företag är möjligheten att växa men också att bidra till innovation (Robehmed, 2013). Detta då grundaren av ett start-up företag oftast anser sig ha kommit på nästa stora idé som i sin tur kommer att utmana hela den etablerade marknaden. Robehmed (2013) menar att du antagligen är grundaren till ett start-up företag om du etablerar en liten vinstdrivande verksamhet med intentionen att bli stor nog för att ta över världen.

1.2 Problemformulering

Grimm, Hofstetter & Sarkis (2014) menar att ett företags val beträffande leverantörer medför en utmaning för företaget. Problemet infinner sig i att det existerar svårigheter för företag när det kommer till att bekräfta hållbarhetsstandarder hos sina leverantörer. Detta medför också att företag kan uppleva problem när det kommer till värdekedjan och främst beträffande att kunna garantera att leverantören uppfyller de krav som företaget önskar. Jenkins (2006) menar att hållbarhet traditionellt sett har varit ett område som stora företag tar i beaktande. På senare tid har även den signifikanta effekt som små företag har i frågan om hållbarhet

uppmärksammats. Dock menar författaren att små företag har erhållit mindre uppmärksamhet än stora företag när det kommer till företagets arbete med hållbarhets aspekter, av just den anledning att de är mindre.

Detta är även något som utpekas av Retolaza, Ruiz & San-Jose (2009) som menar att forskning kring hållbarhet är något som saknas när det kommer till nystartade företag.

Författarna menar att bristen på teorier och metoder som går att applicera på nystartade företag genererar ett stort problem när det kommer till att arbeta med miljömässiga och sociala aspekter. För nystartade företag finns det vissa skillnader som gör att appliceringen av nuvarande metoder för företagets sociala och miljömässiga ansvarstagande är omöjlig. Den lilla storleken på det nystartade företaget och bristen på faktiska intressenter (inte potentiella eller framtida) är då två skillnader som nämns. Svårigheten att överföra metoder från större företag till nystartade företag ligger bland annat i de få antal anställda och därmed att företaget inte har lika många som kan arbeta med uppgifterna kopplade till hållbarhet. Även bristen på faktiska intressenter som exempelvis klienter och leverantörer gör att nystartade företag inte upplever en lika stor press på sig. Detta kan i sin tur leda till att den press som faktiskt ställs på nystartade företag inte prioriteras lika högt.

När det kommer till stora företag är de mer benägna att hållbarhetsanpassa samt ställa krav på sina leverantörer (Liu et al., 2016). Detta menar författarna beror på att stora företag tenderar till att fullt kunna utnyttja de fördelar som finns med att ställa krav på sina leverantörers hållbarhetsstandard. Därutöver menar Van Weele (2010) att stora företag är mer transparenta kring information avseende leverantörer då de är mer bevakade än mindre företag. Enligt Liu et al. (2016) är små företag i regel mindre benägna att ställa krav på hållbarhet hos sina leverantörer av just den anledning att de är mindre exponerade för intressenter. Vidare menar

författaren att mindre företag är mindre angelägna att förebygga problem i relation till hållbarhet, vilket i sin tur påverkar företagets angelägenhet vid valet av specifika

leverantörer. Detta då de väljer att inte tillkännage information kring den valda leverantören (Lin & Ho, 2011). Med andra ord saknar små företag incitament till att ställa högre krav på sina leverantörer (Liu et al., 2016).

Allt fler företag reflekterar över hur valet av leverantör i olika delar av världen kan leda till olika konsekvenser (Ahi & Searcy, 2013). Porter (1985) menar att ett företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att inkludera sina leverantörer när det kommer till

hållbarhetsfrågor vilket kan motivera fler företag att faktiskt göra detta. Vidare förklarar Bhide (2000) att bland annat bristfällig kunskap hos företagsgrundaren är något som kan skapa svårigheter för start-up företag när det kommer till att införskaffa kapital. Ännu mer kritiskt är det för start-up företag när det kommer till att säkra relationer med kunder och leverantör, men också att kunna bibehålla dessa relationer. Detta då det från ett

leverantörsperspektiv kan anses vara riskfyllt att ingå ett avtal med ett nystartat företag när det finns fler etablerade företag på marknaden. Följaktligen är möjligheterna begränsade för start-up företag när det kommer till val av viktiga förhållanden med leverantörer då makten att kunna bestämma beträffande att ingå ett avtal är större för leverantören än för företaget (Bhide, 2000). Därmed kan det innebära att nystartade företag saknar möjligheten att välja fritt avseende utländska leverantörer men också har svårt att ställa krav på sina leverantörer (Bhide, 2000).

Hållbarhet inom leverantörskedjor är ett område som fortsätter att växa och som enligt Quarshie, Salmi & Leuschner (2016) är ett viktigt område för den framtida forskningen. Att undersöka nystartade företag är viktigt då de befinner sig i en tydlig och avgörande

valsituation avseende leverantörer. Vidare menar Van Weele (2010) att valet av leverantör är ett beslut som med största sannolikhet kommer att påverka ett företags efterföljande

processer.

1.3 Syfte och Frågeställning

Syftet med denna uppsats är att kunna bidra till en djupare förståelse för ett start-up företags första val av utländska leverantörer. Studien förväntas därtill kunna bidra till en djupare förståelse för det valda ämnet genom att identifiera de olika möjligheter och svårigheter som existerar i samband med detta val vid uppstartandet av ett företag. Med ambitionen att uppfylla syftet med denna studie har följande frågeställningar formulerats:

- Hur väljer start-up företag utländska leverantörer i samband med det första produktionsbeslutet?

- Vilka möjligheter och svårigheter existerar för ett start-up företag att ta sociala och miljömässiga aspekter i beaktning när de väljer utländska leverantörer?

2. Teori

I detta kapitel presenteras övergripande teorier som förklarar olika faktorer som kan påverka hur ett företag väljer utländska leverantörer. Trots att samtliga teorier främst är baserade på stora och små etablerade företag anses teorierna vara relevanta att applicera på nystartade företag för att tolka den insamlade data. Vidare presenteras också tidigare forskning som är direkt kopplat till nystartade företag. I det sista avsnittet presenteras de teorier som förklarar hur extern press kan påverka ett företag och dess val samt avslutningsvis en sammanfattning av de presenterade teorierna.

2.1 Val av leverantör

Att välja leverantör kan ske på många olika sätt där flera element spelar in. Genom att skapa en förståelse för följande teorier kan det bidra till en tydligare uppfattning om hur start-up företagen som intervjuats i denna undersökning har gått tillväga. Olika teorier har tagits fram för att förklara vilka faktorer som kan ligga till grund för valet av leverantör. Enligt Kotler &

Keller (2009) påverkas ett företags val i beslutsprocessen av fyra basfaktorer. Omgivningen är den första faktorn. Det innebär den externa miljön där valet kan bero på vilken efterfråga samt vilka ekonomiska krav och möjligheter som existerar. Dessutom spelar också den

konkurrensmässiga utvecklingen roll. Den andra faktorn är organisationen där hänsyn

behöver tas till hur strukturen ser ut, vilka mål som finns och hur system inom organisationen fungerar. Vidare är den tredje faktorn hur människor förhåller sig till varandra. Detta

omfattar exempelvis intressen, status, auktoritet, empati, övertygelse samt inlevelse. Den fjärde och sista faktorn är det individuella, alltså vem beslutsfattaren är som person. Här innefattas ålder, intressen, personlighet och attityd till risker. De ovan nämnda faktorerna kan alltså påverka en människas agerande (Kotler & Keller, 2009).

Vad som ligger till grund för valet av leverantör inom detaljhandeln är inte bara produkt och pris utan valet påverkas också av andra faktorer (Hedén & McAndrew, 1994). Författarna menar att en långsiktig relation är en av anledningarna till att företag vill ha ett samarbete med leverantörer som de kan lita på. Denna långsiktiga relationen kan gynna både företaget och leverantören genom exempelvis minskade kontroller hos leverantören vilket leder till effektivisering av verksamheten och minskade kostnader för företaget (Mangan et al., 2012).

För företag som är etablerade inom detaljhandeln är bemötandet från leverantörens sida en viktig aspekt som kan påverka valet. Kunnig personal är något som är relevant men också något som företag värdesätter mycket högt (Hedén & McAndrew, 1994).

För att ett företag ska hitta den leverantör som är bästa kandidaten beträffande företagets produktion krävs att företaget först identifierar och utvärderar potentiella leverantörer på marknaden (Handfield et al., 2011). Den tid som ett företag lägger på att hitta rätt leverantör kan variera beroende på det specifika företaget och på produktens komplexitet. Dessutom kan leverantörer som redan producerar likadana produkter i fråga finnas, vilket i sin tur kan resultera i en mindre tidskrävande process och lägre kostnader när det kommer till att skapa ett nytt samarbete. Att välja en leverantör som redan finns på marknaden för att bespara tid och kostnad behöver dock inte alltid vara till företagets fördel. Genom att göra detta val kan företaget välja bort andra leverantörer som hade kunnat prestera bättre (Monczka, Trent &

Handfield, 2005). En låg inköpskostnad är ofta den faktorn som är viktigast för företag som samarbetar med leverantörer i lågkostnadsländer med billig arbetskraft och lägre

produktionskostnader (Sinha et al., 2011). Att hitta en leverantör som erbjuder låga kostnader, hög kvalitet och har en hög leveranssäkerhet är däremot svårt. Eftersom det är svårt för en leverantör att applicera alla tre kriterier på leverantören kan det istället tvinga företaget att överväga vilken av de tre kriterierna som de anser vara viktigast (Dahel, 2003).

Urvalet av leverantörer är heller inte alltid fritt. Chetty & Campbell-Hunt (2003) förklarar att små företag som producerar utomlands också kan stöta på många utmaningar. Exempelvis är det svårt att hitta lämpliga leverantörer på olika marknader men också då företaget har ett litet nätverk kan det resultera i en svårighet i form av förtroendebrist. Enligt Chiabuschi et al.

(2011) bygger ett företag på en särskild uppsättning av resurser. Detta innebär enligt författarna att nystartade företag behöver införskaffa resurser externt genom att skapa samt utveckla affärsrelationer. Vidare förklarar författarna att affärsrelationer är avgörande för nystartade företag och dess utveckling. Dessa affärsrelationer har också en påverkan på hur verksamheten i ett nystartat företag fungerar och utvecklas med tiden. Därutöver menar författarna att det finns tre olika faktorer som är av betydelse för ett nystartat företag i förhållande till att erhålla externa resurser. Den första faktorn förklaras genom att företaget bör samarbeta med andra aktörer på den marknad där företaget är verksam inom, för att erhålla nödvändiga resurser. Den andra faktorn innebär att företaget bör vända sig till utomstående aktörer som arbetar utanför denna marknad. Den tredje och sista faktorn som författarna tar upp är att företaget ständigt bör utveckla sina affärsrelationer för att i sin tur kunna utveckla den egna verksamheten.

2.2 Hantering av leverantörskedjor

Att använda sig av supply chain management är något som en del företag gör för att hantera komplexa leverantörskedjor. Genom att förstå vad supply chain management innebär kan det leda till en ökad förståelse för hur val av leverantörer görs men också om detta är något som integreras i start-up företagens val av leverantör. Supply chain management har inte ett specifikt namn på svenska men benämns enligt Paulsson, Nilsson & Tryggestad (2000) som flödesekonomi. Begreppet innebär de olika arbetsprocesser samt den lagring och förflyttning av råmaterial som krävs för att framställa en produkt. Således den process som sker från tillverkning till konsumtion. Utöver detta ingår all planering, administration och hantering av logistikaktiviteter som en del av konceptet (Paulsson, Nilsson & Tryggestad, 2000). De flesta organisationer utgör en del av minst en leverantörskedja (Samaranayake, 2005). I dagens samhälle är konkurrensen hög och en allt större betydelse för ett företag att erhålla

konkurrenskraft handlar om dess leverantörer (Gold, Seuring & Beske, 2009). Varma et al.

(2006) hävdar att leverantörskedjor har blivit allt mer komplexa som en följd av

globaliseringen och andra ekonomiska trender vilket i sin tur har resulterat i att begreppet

supply chain management har uppstått (hädanefter SCM). Detta med syftet att lättare kunna hantera olika utmaningar inom leverantörskedjan. SCM har traditionellt sett fokuserat på att effektivt integrera leverantörer och kunders aktiviteter så att produkterna blir producerade och distribuerade i rätt mängder, till den efterfrågade kvaliteten, till accepterat pris och i tid.

Allt för att minimera kostnader samtidigt som en bra servicenivå tillgodoses (Visser et al., 2007). Enligt en undersökning av Arend & Wisner (2005) implementerar inte små företag SCM i samma utsträckning som stora företag. En förklaring till detta är då mindre företag inte är lämpade att implementera SCM på ett effektivt sätt. Gentry & Vellenga (1996) menar att anledningen till varför små företag ingår i ett partnerskap med leverantörer är med

förhoppning att erhålla konkurrensfördelar som exempelvis differentiering av att använda en leverantör som levererar specialiserade produkter. Detta är viktigt för mindre företag

eftersom de måste kompensera för de skillnader som existerar beträffande system, redskap och metoder mellan stora och små företag. Utöver det ovan nämnda har små företag också svårigheter med att arbeta en SCM på grund av resursbegränsningar (Gentry & Vellenga, 1996).

En ökad efterfrågan på hållbarhet från intressenter har bland annat lett till en vidareutveckling av SCM där uppkomsten av konceptet sustainable supply chain management (hädanefter SSCM) uppkommit. Detta koncept förklarar hur företag möter intressenters krav och förbättrar lönsamheten samtidigt som de också förbättrar miljömässiga och sociala aspekter inom sina leverantörskedjor (Zhu, Sarkis & Geng, 2005). Det finns olika studier i förhållande till de strategiska utmaningarna som existerar inom SSCM. Tidigare forskning förklarar att det finns olika svårigheter samt möjligheter för ett företag att ta till olika tillvägagångssätt när det kommer till SSCM. Bland annat är ett företag beroende av den miljö företaget är verksam inom, pressen på marknaden, mängden resurser, kunskap, men också makten att kunna påverka inom leverantörskedjan (Abbasi & Nilsson, 2012; Zhu, Sarkis & Geng, 2005).

Seuring & Müller (2008) tillägger att strategier kring SSCM ofta triggas av rädslan att skada ett företags rykte på grund av hållbarhetsrelaterade problem. Även om det finns svårigheter med SSCM finns det också potentiellt hållbara fördelar med engagemanget kring detta.

Carter & Rogers (2008) förklarar att några av fördelarna exempelvis är lägre kostnader genom reducering av förpackningsavfall, lägre kostnader när det kommer till rekrytering, arbetskraft, hälsa och säkerhet vilket också resulterar i bättre arbetsvillkor. Carter & Rogers (2008) menar också att detta kan resultera i ett bättre rykte hos leverantörer, framtida anställda, aktieägare samt kunder.

Den svårighet som existerar för små företag att arbeta med SSCM beror ofta företagets storlek då detta genererar sämre förhandlingskraft. Detta i likhet med tidigare forskning ovan som lyfter att företag är beroende av bland annat makten när det kommer till att kunna påverka inom leverantörskedjan. Större företag har en större makt att påverka sina

leverantörer att agera socialt ansvarsfullt (Lepoutre & Heene, 2006). Enligt en undersökning av Jenkins (2006) engagerar sig ofta små företag mer kring miljömässiga aspekter än sociala aspekter längs med leverantörskedjan.

2.3 Strategiska val på grund av extern press

Ett företags val av leverantör kan påverkas av hur andra företag inom samma bransch har valt sin strategi. Genom att förstå DiMaggio & Powell (1983) teori beträffande isomorfism kan det bidra till en ökad förståelse för olika bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för hur start-up företag väljer leverantör. DiMaggio & Powell (1983) menar att företag som är verksamma inom samma bransch kan göra att det uppstår starka krafter som bidrar till att dessa företag också börjar likna varandra mer och mer. Författarna fortsätter genom att förklara att när innovation sprider sig nås till slut en tröskel vilket kan innebära att företaget erhåller legitimitet snarare än att det faktiskt bidrar till att företagens prestanda förbättras.

Den process som bäst förklarar denna likformighet som uppstår mellan företag är isomorfism.

Vidare förklarar DiMaggio & Powell (1983) att de finns olika utgångspunkter vilket orsakar att institutionell isomorfism inträffar. Bland annat handlar det om en tvingande isomorfism vilket innebär en påverkan i form av både formell och informell press från andra

organisationer som företaget är beroende av. Denna press handlar exempelvis om kulturella förväntningar i det samhälle som företaget är verksam inom men också press i form av krav genom direkta politiska regler och andra tekniska krav från staten.

En annan utgångspunkt till isomorfism är mimetisk isomorfism. Det innebär att en osäkerhet i företaget är en faktor som uppmuntrar företaget att istället imitera hur andra företag gör.

Detta på grund av en bristfällig kompetens inom olika tekniker eller exempelvis på grund av att målsättningen inom företaget är otydlig. När ett företag står inför ett problem med

tvetydiga orsaker och oklara lösningar kan en sökning hos andra företag och hur de arbetar medföra en lönsam lösning till låga kostnader. Vidare förklarar teorin att ett företag som tenderar att imitera andra företag inom samma bransch också uppfattas vara mer legitima och

framgångsrika. Dock anser författarna att det saknas konkreta bevis kring att detta skulle bidra till en förbättrad effektivitet inom företaget (DiMaggio & Powell, 1983).

Enligt Suchman (1995) kommer ett nystartat företag ha svårigheter i att erhålla legitimitet som nytt företag. Detta oberoende om de kommer in på en redan etablerad marknad eller inom ett helt nytt område. Skulle det nystartade företaget etablera sig inom ett helt nytt område skulle det enligt författaren innebära att företaget behöver skapa nya regler och konventioner inom detta område. Vidare menar författaren att det existerar svårigheter för ett nystartat företag att erhålla legitimitet inom en redan etablerad marknad. Detta då det kan vara en svårighet för ett nystartat företag att anpassa sig efter reglerna samt erhålla stöd från de redan inarbetade aktörerna på marknaden.

2.4 Intressentteorin

Intressentteorin används i denna uppsats för att skapa en djupare förståelse för hur ett företags intressenter kan påverka företagets val av leverantörer. Detta då teorin redogör för hur olika krav från intressenterna i sin tur kan påverka ett företag. Till en början så innefattade

intressenterna i teorin endast kunder, leverantörer och investerare (Blowfield & Murray, 2008). Freeman (2010) utvecklade senare teorin och menade istället att ett företag behöver se bortom sina närmaste intressenter och inkludera fler externa faktorer som påverkar företaget.

Vidare förklarar Freeman (2010) att det finns fler intressenter än aktieägare som kan påverka ett företag och att dessa också bör tas i beaktning när det kommer till olika strategiska beslut.

Intressenter innebär således en grupp eller en individ som kan påverka en organisations mål men också påverkas av dessa mål (Freeman, 2010).

Freemans syn på intressentteorin har lagt grund till dagens intressentmodell där företag inte bara kan se till ägarnas bästa och vinsten i företaget (Blowfield, Murray, 2008). Intressenter kan enligt den utvecklade intressentteorin antingen vara interna intressenter som exempelvis anställda, ledningen och ägarna eller externa intressenter i form av leverantörer, kunder, investerare, staten, samhället och konkurrenter (Donaldson & Preston, 1995). Vidare påpekar Egels (2003) att det finns tre förklaringar till varför företag bör ta hänsyn till sina intressenter;

för att gynna innovation, på grund av moralisk skyldighet och för att förbättra varumärket.

Förbättring av varumärket samt att gynna innovation kan i sin tur leda till långsiktig

lönsamhet genom att det skapar ett ökat förtroende för företaget och en utveckling via innovation.

Sett till små företag så skiljer sig intressentmodellen en aning från den traditionella synen (Spence, 2016). Enligt författaren skiljer sig modellen genom att de interna intressenterna enbart består av anställda och att små företag ser sig själva som en extern intressent till större organisationer. Därutöver menar Spence (2016) att små företag anser att deras primära intressenter till största delen består av aktörer i det lokala samhället. Det har även riktats en viss kritik mot Freemans modell där Post, Preston & Sachs (2002) menar att förhållandet mellan intressentgrupperna istället bör ses som en helhet där fokus ligger på den växande effekt som relationer kan få i ett nätverk snarare än isolering mellan grupper.

2.5 Sammanfattning av teoriavsnitt

Teorierna ovan förklarar olika faktorer som kan påverka ett företags val av leverantör. Som tidigare nämnts kan valet påverkas av bland annat interna och externa faktorer men också av storleken på företagen. För att hantera komplexa leverantörskedjor har konceptet supply chain management vuxit fram och används på olika sätt av företag. Utvecklingen av supply chain management har vidare lett till sustainable supply chain management där hållbara aspekter tas in som ett resultat av ökat intresse kring sociala och miljömässiga aspekter.

Tidigare forskning visar att företagens storlek är av betydelse för engagemanget kring både supply chain management och sustainable supply chain management men den tidigare

forskningen visar också att andra externa och interna faktorer spelar roll. Hur företagen väljer att arbeta men också hur företagen väljer utländska leverantörer kan påverkas av bland annat konkurrerande företag. För nystartade företag existerar det olika svårigheter för att erhålla legitimitet. Detta oberoende av vilken marknad företaget är verksam inom. Därutöver så kan valet av leverantör påverkas av olika intressenter till företaget som kan sätta press och ställa krav. Tidigare forskning visar att skillnaden i resurser mellan stora och små företag är av betydande roll för företags förutsättningar och valmöjligheter. Ovanstående teorier används som en utgångspunkt för att tolka samt analysera den insamlade data.

3. Metod

I detta kapitel presenteras det valda tillvägagångssättet för utförandet av studien. I avsnittet förklaras också vad som grundade valet att utföra intervjuer, urvalet av respondenter samt hur data samlades in. Avslutningsvis presenteras validiteten och trovärdigheten i denna uppsats.

3.1 Undersökningsmetod

Vid utförandet av en studie eller undersökning går det att välja mellan en kvalitativ metod, kvantitativ metod eller en kombination av de båda (Saunders, Lewis & Thornhill, 2003).

Genom att utföra en kvalitativ undersökningsmetod kan studien enligt Jacobsen (2002) åstadkomma en djupare förståelse samt tolkning för det valda ämnet. Detta genom ett studera ett fåtal utvalda enheter. En kvantitativ metod ser på det valda ämnet ur ett större perspektiv genom att istället undersöka ett större mängd samt mer slumpmässigt utvalda enheter. Detta leder ofta till ett mer generaliserande resultat som därmed går att applicera i fler sammanhang (Jacobsen 2002). Denna studie är baserad på intervjuer med ett fåtal utvalda start-up företag med avsikt att uppnå ett resultat med mer detaljerade svar och synpunkter beträffande företagens första leverantörsval. För att uppnå syftet med denna studie samt besvara frågeställningarna föll därmed vårt beslut på att utföra en kvalitativ studie.

Att utföra en kvalitativ studie är enligt Jacobsen (2002) en typ av studie som är väldigt flexibel. Det innebär att undersökningens förhållanden kan förändras med tiden som utformning av uppsatsen sker. Detta var också något som uppstod i denna studie då problemformuleringen ändrades allt eftersom ny information tillhandahölls. Denna

förändring bidrog till att uppsatsen fick en tydligare inriktning mot det produktionsbeslut som de nystartade företagen fattade vid uppstartsfasen av företaget. Därutöver var en konsekvens av att studiens inriktning ändrades att intervjufrågorna behövde omformuleras för att enklare kunna besvara frågeställningarna. Detta bidrog i sin tur till att förberedelsen inte var lika omfattande för den första intervjun som för resterande intervjuer. Dessa konsekvenser skapade dock inga väsentliga skillnader mellan det slutliga resultatet av samtliga intervjuer.

Det existerar en risk med att använda sig av en kvalitativ metod då det kan resultera i en nära relation gentemot det objekt som undersöks (Jacobsen 2002). Under studiens utförande har därför ett så kritiskt synsätt som möjligt försökt hållas för att eliminera ensidiga och partiska antaganden vid respektive företags intervjutillfälle samt genomgående under uppsatsen utformning.

3.2 Urval

Enligt Jacobsen (2002) är valet av respondenter viktigt då de som inkluderas i studien ska ge relevant information till undersökningen. Att definiera begreppet start-up krävdes bland annat för att urskilja de företag som föll inom ramen för möjliga respondenter att intervjua och därmed vid insamlingen av data till studien. Då vi redan hade kontakt med ett av de utvalda företagen genom en tidigare arbetskollega föll det sig naturligt att söka upp andra start-up företag som också producerar konsumentvaror. För att hitta möjliga respondenter användes en hemsida utformad för att identifiera start-up företag etablerade i Sverige. På hemsidan fanns det därefter olika kriterier som gjorde att vi kunde filtrera start-up företagen efter exempelvis när företaget grundades, vilken bransch som företaget är verksam inom, hur många anställda företaget har samt var i landet företaget är etablerat. Därefter lades fokus på de start-up företag som grundades mellan år 2014–2017, producerar konsumentvaror samt är etablerade i Göteborg och Stockholm för att kunna utföra intervjuer genom ett fysiskt möte samt telefonmöten.

Genom denna urvalsprocess framkom det åtta möjliga respondenter som kontaktades via mail. Av dessa åtta svarade fem varav tre accepterade förfrågan om att ställa upp på en intervju. De resterande två företagen avböjde att delta genom att svara att de inte tog sociala och miljömässiga aspekter i beaktning vid valet av utländska leverantörer och ansåg därmed att de inte var relevanta för studien. Därmed var det tre start-up företag som kontaktades men som aldrig återkom. Utöver detta tillvägagångssätt användes metoden snöbollsurval för att inkludera ytterligare ett start-up företagen i studien. Denna metod innebär att respondenterna nominerar andra potentiella respondenter som kan inkluderas i studien (Denscombe, 2016).

Detta genomfördes vid varje intervjutillfälle där frågan om respondenten kände till fler nystartade företag som hade varit intressanta att inkludera i studien ställdes. Företaget som då nominerades kontaktades därefter. Vidare resulterade detta i att antalet respondenter

inkluderade i denna studien blev fyra av nio kontaktade företag, varav fem antigen avböjde att delta eller inte svarade. För att skapa en bredare kunskap inom det valda ämnet utseddes de fyra nystartade företagen baserat på att samtliga producerar olika typer av konsumentvaror samt befann sig i en tydlig valsituation avseende utländska leverantörer.

Ytterligare en anledning till varför enbart ett fåtal företag inkluderades i urvalet var då en kvalitativ studie är en mycket tidskrävande process att utföra (Jacobsen 2002). Det

geografiska urvalet berodde på att det fanns fler etablerade start-up företag i Stockholm och Göteborg till skillnad från mindre städer i Sverige (Tillväxtanalys, 2017). Då de utvalda start- up företagen arbetar med produktion i utlandet gav det en möjlighet att samla in relevant information beträffande val av leverantörer utanför Sverige. Då leverantörer inom produktion dessutom arbetar med många väsentliga delar som innefattar miljömässiga och sociala

aspekter (Naturvårdsverket, 2017; Regeringen, 2015) var detta ytterligare en bakomliggande orsak till urvalet. I tabellen nedan framgår vilken roll som respondenterna har, vilken bransch som företaget är etablerad inom, vilken typ av intervju som utförts samt datum då intervjun genomfördes.

Tabell 1. Sammanställning av respondenterna.

Respondent Bransch Intervjutyp Datum Yrkesroll Produktionsland

1 Leksaker Fysiskt

intervjumöte

2018-04-12 VD Kina

2 Skor Telefonintervju 2018-04-20 Grundare Portugal

3 Kläder Telefonintervju 2018-04-26 Grundare Indien

4 Heminredning Telefonintervju 2018-04-30 Grundare Kina

3.3 Utformning och genomförande av datainsamling

Semistrukturerade intervjuer ger en möjlighet att först ställa de planerade intervjufrågorna för att sedan också kunna ställa följdfrågor beroende på respondenternas svar, där följdfrågorna inte behöver vara planerade i förväg (Bryman & Bell, 2011). Valet föll på att utföra

semistrukturerade intervjuer då respondenterna inte skulle vara låsta till ett begränsat antal svar. Detta för att erhålla så mycket relevant information som möjligt från respondenterna (Bryman & Bell, 2011).

Jacobsen (2002) påpekar vikten av att personer som deltar i undersökningar ska delta

frivilligt eftersom informationen som ges kan anses vara känslig och på så sätt också kostsam för företaget. Alla som deltog vid intervjutillfället fick därför frågan om de ville delta samt vad undersökningen innebar i det mail som skickades ut till företagen. Därutöver

informerades respondenterna om möjligheten att vara anonym i uppsatsen. Detta är också något som tas upp av Jacobsen (2002) som menar att det är viktigt att respondenterna har tillräckligt med beskrivande information angående vad intervjutillfället handlar om och hur det kommer att gå tillväga innan utförandet av intervjun sker.

Men undantag för att mindre ändringar efter första intervjun gjordes för att bättre kunna ge svar på studiens frågeställningar, ställdes samma frågor vid de olika intervjutillfällena.

Frågorna togs fram med ambitionen att ge svar på frågeställningarna och således uppnå syftet med studien. Dessa frågor formades sedan genom stöd i tidigare forskning samt en diskussion mellan författarna. De första frågorna som ställdes gav en mer omfattande bild av start-up företaget samt respondentens befattning. Därefter ställdes de mer detaljerade frågorna kring företagens val av leverantör och om valet fattats med miljömässiga och sociala aspekter i beaktning. För att skapa en djupare förståelse ställdes sedan frågor angående de möjligheter samt svårigheter som existerade i samband med detta val vid uppstartandet av företaget.

Avslutningsvis presenterades frågor beträffande respondentens uppfattning av den externa press som kan uppstå från intressenter samt hur detta kan ha påverkat företagets

leverantörsval. Syftet med att först låta respondenten ge en inblick i vad de olika företagen producerar men också vilken roll respondenten har i företaget var för att skapa en tydligare koppling mellan respondentens svar och de beslut som fattats beträffande leverantörsvalet.

Detta då svaren kunde variera beroende på olika omständigheter inom företagets specifika bransch samt beroende på respondentens roll i företaget.

En av intervjuerna genomfördes genom ett personligt möte och resterande intervjuer

genomfördes via telefonmöten. Enligt Jacobsen (2002) är dock fysiska intervjuer att föredra när det kommer till att undersöka ett fåtal respondenter. Detta för att lättare kunna bedöma reaktioner, svar och tolkningar utifrån de frågor som ställts. Telefonintervjuerna gjorde att bedömningar av reaktioner inte kunde göras, dock ansågs detta inte vara ett problem då

följdfrågor också här kunde ställas för att få en bredare förståelse för respondenternas svar.

Vidare förklarar Jacobsen (2002) att nackdelen med att utföra en fysisk intervju är att

respondenterna kan bli påverkade av den person som ställer frågorna vilket i sin tur kan ge ett vinklat resultat i form av partiska svar. Detta kan enligt författaren bero på att respondenten eftersträvar att behaga den person som utför intervjun (Jacobsen, 2002). Genom att det vid intervjutillfällena ställdes öppna frågor där respondenterna själva kunde berätta hur de arbetar och där möjligheten att ställa följdfrågor erbjöds minskade risken för partiska svar. Varje intervju varade mellan 40–60 minuter och spelades in för att senare transkriberas. Detta bidrog till att svaren vid ett senare tillfälle kunde bearbetas och analyseras med stöd i de utvalda teorierna. Intervjufrågorna går att hitta under bilaga 1.

I denna studie användes relevanta teorier för att kunna analysera de svar som erhölls vid intervjutillfällena. För att finna de relevanta teorier som presenterats i tidigare avsnitt gjordes en litteraturstudie och sökning genom nyckelord i både vetenskapliga artiklar, böcker och trovärdiga databaser. För att besvara frågeställningarna i denna studie krävdes en analys av den insamlade data med stöd i de vetenskapliga teorierna.

3.4 Validitet och trovärdighet

Information som införskaffats i samband med en undersökning måste vara trovärdig och inneha validitet. Därutöver måste problem relaterade till undersökningen minimeras. Utan detta kan slutsatsen inte anses vara trovärdig (Jacobsen, 2002). Genom att utföra detaljerade intervjuer med ett fåtal utvalda företag kan trovärdigheten i denna uppsatsen anses vara förhållandevis hög. Som tidigare nämnts spelades intervjuerna in för att säkerställa

trovärdigheten i datainsamlingen samt för att inget skulle förbises eller falla bort i analysen.

Enligt Jacobsen (2002) kan trovärdigheten i undersökningen hotas av att människor vet att de bli studerade. Vidare menar Jacobsen (2002) att personer som vet att de ska observeras ibland uppträder annorlunda än vad det skulle gjort i vanliga fall.

Då respondenterna tillförsäkrades anonymitet i studien upplevdes det att samtliga

respondenter kände en högre säkerhet att prata öppet och ge ärliga svar. Risken att andra faktorer kunde påverka trovärdigheten i svaren var något som fanns i författarnas åtanke.

Genom att samtliga respondenter i denna studie representerade ett företag fanns det

exempelvis en risk att svaren som erhölls vid intervjutillfällena presenterades till fördelen för företagen. Detta för att skapa en positiv uppfattning om företaget. Därutöver kan det även existera svagheter i trovärdigheten beträffande respondenternas svar på frågorna. Detta på

grund av att misstolkningar och missuppfattningar kan ha förekommit i samband med att frågorna presenterats. Då intervjutillfällena bedömdes vara utformade med en följdriktighet i frågorna och då konkreta exempel efterfrågades minskade dock risken för att respondenterna skulle bli förvirrade samt misstolka de frågor som ställdes.

4. Empiri

Detta kapitel utgörs av den insamlade data för undersökningen. I detta avsnitt redovisas de olika svar som erhållits vid intervjuerna med respektive respondent. Vidare kommer de mest relevanta frågorna och svaren redovisas för att senare analyseras med hjälp av de utvalda teorierna.

4.1 Engagemang beträffande sociala och miljömässiga aspekter inom verksamheten

Vid frågan om engagemanget beträffande sociala och miljömässiga aspekter vid valet av utländska leverantörer framgick det av samtliga respondenter en medvetenhet kring de negativa effekter som produktion har i förhållande till dessa två aspekter. Därutöver påstod samtliga respondenter att miljömässiga och sociala aspekter går att ta i beaktning vid valet av utländska leverantörer och vid uppstartandet av ett företag. Dock med förutsättningen att det antingen ligger till grund för hela affärsidén eller som en följd av att använda produkten.

Exempelvis Respondent 2¹ vars affärsidé är skor av hög kvalitét till ett bra pris där följden blir att nya skor inte inhandlas lika ofta vilket därmed inte bidrar till ett samhälle präglat av överkonsumtion. Noterbart är att Respondent 2 inte nämner miljömässiga eller sociala aspekter i förhållande till produktionen utan snarare när det kommer till val av material och senare hur det bidrar till ett mer hållbart konsumtionsbeteende. Detta förklaras exempelvis genom följande citat:

”Jag har alltid varit emot en slit och släng konsumtion. Det är därför jag bryr mig mer om att man ska kunna köpa en produkt, ta hand om den, vårda den och leva med den i mer än ett decennium. Det kanske låter klyschigt men det är verkligen det som är tanken bakom

produkten. Så därmed låg det mycket tanke och analys av materiella beslut som gör att skon är hållbar i längden och som därmed går att använda på detta sättet.” (Respondent 2).

Respondent 1² menar att deras affärsidé grundar sig i att ta hand om spill från andra företag.

”Vårt absolut första aktiva val var att ta hand om spillet och skräpet som ingen tog vara på.

Det la grunden till hela idén och tanken från första början. Men sen var det jag som kom in och förstörde allt genom att säga att vi behövde göra det storskaligt för att det skulle bli något av det, och då började hela resan med valet av leverantörer och allt sånt.”

Vidare nämner Respondent 1 att valet av den plast som de använder till sina produkter medvetet skulle vara av den renaste sorten, återvinningsbar och giftfri då de ville arbeta med en så hållbar plast som möjligt.

Respondent 3³ förklarar att de från början ville vara transparenta beträffande arbetsvillkoren som existerade vid produktionen av deras produkt. Anledningen till detta menar respondenten är då företaget är verkar inom klädindustrin där detta är en känslig fråga. Vidare påpekar respondenten att kompromisslöshet gällande produktkvalitet och transparens när det kommer till produktionen är två grundpelare som varit med från uppstartandet av företaget. Dock förklarar Respondent 3 att kunskapen om resursanvändning växte fram med tiden och att hänsyn till detta växte fram parallellt.

1Respondent 2 från skobranschen, personlig kommunikation, 2018-04-20

2Respondent 1 från leksaksbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-12

3Respondent 3 från klädbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-26

Respondent 4⁴ har dock inte börjat producera sin produkt än men har valt leverantör och påstår att hållbarhet är något de pratar om mycket.

”Det var nästan allt vi pratade om när vi startade upp. Det är därför folk har stöttat själva affärsidén och konceptet.” (Respondent 4).

Vidare förklarar Respondent 4 att de genom inredningsprodukten som är en blandning mellan ett akvarium och ett växthus vill uppmuntra till en mer hållbar och ekologisk konsumtion av råvaror. Detta genom en affärsidé som grundar sig på att konsumenter kan odla egna

grönsaker samt kryddor och därmed minska konsumtionen av råvaror som fraktats och/eller inte är ekologiska.

4.2 Val av leverantör

När det kommer till de olika respondenternas val av utländska leverantörer har alla belyst att pris, kvalitet och material är en stor del av valet. Samtliga respondenter betonar dock pris.

Vidare menar Respondent 4 att en viktig aspekt är att leverantören ska ha samma uppfattning som de har avseende hållbarhetsstandarder. Något som samtliga respondenter anser är en svårighet vid att ta sociala och miljömässiga aspekter i beaktning i förhållande till valet av en utländsk leverantör är just att lägga sitt fokus på något annat än priset. Detta då resurserna vid uppstartandet av ett företag är begränsade. För att hitta de utländska leverantörer som kunde producera den efterfrågade produkten använde sig Respondent 2⁵ och 3⁶ av Google som ett sökinstrument på grund av brist på kontakter inom branschen.

Vidare förklarar Respondent 3: “Det första vi fokuserade på kring själva produkten var att hitta en fabrik som kunde producera det vi ville ha, så första fokus låg nog i att hitta rätt kvalitet till rätt pris”.

Respondent 1⁷ hävdar att sociala aspekter såsom arbetsvillkor var något som spelade roll vid deras val av leverantör men att engagemangets utsträckning begränsades av kostnadsfrågan.

4Respondent 4 från inredningsbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-30

5 Respondent 2 från skobranschen, personlig kommunikation, 2018-04-20

6 Respondent 3 från klädbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-26

Vidare förklarar respondenten att de valde den bästa leverantören som gick i förhållande till vad de hade råd med. Viktigt att notera är dock att mycket handlar om antaganden.

Respondent 1⁸ menar att:

”Vi hamnade dit vi rekommenderades av en konkurrent som också producerar leksaker genom samma leverantör. Då litar man ju på den rekommendationen. Jag antog också direkt att leverantören därmed antagligen har godtagbara krav på fabriken.”

Respondent 1 berättar att de har varit och besökt den fabrik som levererar åt dem för att kontrollera arbetsmiljön och där Respondent 1 också upplevde anläggningen som godkänd.

Värt att notera är dock att nivån av kontroller inte sträcker sig längre än till en snabb

inspektion där Respondent 1 ansåg att det var en godkänd standard enligt dem och inget mer.

Detta är även något som Respondent 2⁹ gjort. Deras fokus låg då också på att det skulle kännas bra. Respondent 3¹⁰ nämner att de istället besökte olika utländska leverantörer innan de gjorde sitt val för att bilda sig en uppfattning om vilken leverantör de ville inleda ett samarbete med.

Vid frågan om hur det såg ut för företagen när de valde leverantör så förklarar Respondent 2 att bristen på antal utländska leverantörer som kunde framställa deras produkt ledde till att de i slutändan inte hade speciellt många leverantörer att välja mellan. Något som Respondent 2 då insåg var att företaget var tvungen att vända på perspektivet och istället försöka hitta de leverantörer som faktisk ville arbeta med dem. Respondent 2 menar att:

”För oss handlade det också om frågan: vilken fabrik vill jobba med oss? Funkar det? För det är inte jättelätt som nystartat företag att hitta någon som vill producera lägre kvantiteter.

För det är ju en investering för leverantören också.”

Detta är något som skiljer sig från Respondent 3 som menar att de hade fler utländska leverantörer att välja mellan än vad de hade trott. Även Respondent 4¹¹ anser att det finns ett

8 Respondent 1 från leksaksbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-12

9 Respondent 2 från skobranschen, personlig kommunikation, 2018-04-20

10 Respondent 3 från klädbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-26

11Respondent 4 från inredningsbranschen, personlig kommunikation, 2018-04-30