Barns rätt att uttrycka sig i och genom musik

Barns rätt att uttrycka sig i och genom musik.

Jag heter Annette Mars och det är jag som har skapat det lektionsprojekt du kommer ta del av här. Först kommer en inledning där du får ta del av de tankar jag hade när materialet skapades. Efter det följer de olika undervisningsmomenten och avslutningsvis finns ett avsnitt där jag sätter planeringen i relation till Lgr11, barnkonventionen samt den forskning jag bedriver om musikaliskt lärande, musikskapande och digitalitet. Om du var på min föreläsning på konventet Make Musik Matter T.E.A.C.H. så känner du kanske igen en del från min föreläsning. På Make Music Matters hemsida kan du ta del av föreläsningens PPT.

Inledning

Lektionerna riktar sig mot elever i årskurserna f-3 och syftet är att eleverna på ett enkelt och lekfullt sätt ska få närma sig skapande i musik. Materialet som ska utgöra själva notskriften i elevernas komposition är sådant som finns på fritidshemmet. Tanken är att eleverna ska kunna arbeta med musikskapande både på musiklektionerna och när de vistas i fritidshemmet. Precis som det är en lek att bygga ett hus eller ett flygplan med lego eller brioklossar, kan barnen leka och bygga musik tillsammans. Eleverna komponerar melodier för boomwackers och sång. För de lite äldre eleverna i årskurs 2-3 kan sedan dessa

melodier överföras till melodispel på piano och du som lärare kan harmonisera barnens musikverk och slutligen kan barnen använda ett enkelt musikprogram såsom exempelvis Soundtrap eller Garageband för att spela in sin musik.

Istället för att ange progressionen i antal lektioner anges den istället i olika moment, för att du som lärare ska kunna anpassa lektionerna utifrån elevernas förutsättningar.

Parallellt med att du arbetar med musikskapande, melodispel och digitala verktyg inkorporerar du barnkonventionens artikel 13 som i sin helhet lyder:

• Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

• Utövandet av denna rätt får underkastas vissa inskränkningar men endast sådana som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga: (a) för att respektera andra personers rättigheter eller anseende, eller, (b) för att skydda den nationella säkerheten, rättsordningens grunder (ordre public) eller folkhälsan eller den allmänna moralen.

Jag föreslår att du fokuserar på den första punkten.

Jag hoppas att fler lärare än du kommer arbeta med barnkonventionen under läsåret 2019-2020. UNICEF har material som kanske kan inspirera dina kollegor i andra ämnen.

2 UNICEF Sverige arbetar för att alla barn och ungdomar ska få lära sig mer om

barnkonventionen och om hur barn lever runt om i världen. Du kan du ta del av UNICEFs material här: https://unicef.se/skolor/bestall-skolmaterial

Via ovan länk hittar du Tio lektioner om barnets rättigheter vilket lämpar sig för årskurs 3-6 och med modifiering kan materialet även användas för lägre årskurser.

Moment 1

Första momentet är en förövning i helgrupp inför elevernas musikskapande i mindre grupper: Eleverna ska gemensamt komma fram till vad olika figurer har för ljud, de ska sedan dirigera varandra i sång/bodypercussion. I detta moment kan du passa på att gå igenom musikalisk artikulation med eleverna.

Material:

• Bilaga 1-4. Genomförande:

1. Lägg de olika figurerna efter varandra på golvet.

2. Kom överens i gruppen om hur de olika ljuden ska låta.

3. Du leder eleverna i musicerande genom att stå vid den figur de ska spela/sjunga. 4. Låt eleverna dirigera varandra genom att gå mellan de olika figurerna. Om man går

ihopkrupen betyder det att eleverna spelar/sjunger i piano och går man uppsträckt med händerna i luften betyder det att eleverna spelar/sjunger i forte.

5. Gå igenom musikalisk artikulation. Bild 1 kan t.ex. beskriva vibrato, bild 2 staccato, bild 3 portato, bild 4 legato. Visa gärna hur det ser ut i exempelvis ett partitur. 6. Samtala med eleverna om hur de känner när de får uttrycka sig.

7. Låt dem arbeta två och två och ge dem varsin känsla att uttrycka genom att dirigera de andra eleverna.

8. Låt de andra eleverna gissa vilken känsla varje par hade. Lgr11: Centralt innehåll åk 1-3:

Musicerande och musikskapande

• Sång och spel i olika former: unison Sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. • Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.

• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg

• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik. Musikens sammanhang och funktioner

• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik. I detta moment tränar eleverna; (i) musikskapande i form av fyra takter. (ii) Förmåga att analysera och tolka en figur till rytm, artikulation, tonhöjd etc. för musikskapande. (iii) De tränar också att följa, leda och samarbeta. Vilket är förmågor de behöver i kommande moment.

4

Moment 2

I andra momentet ska eleverna arbeta tillsammans för att bygga figurer och överföra det till klingande musik. Eleverna kan beroende på sina förkunskaper arbeta med eller utan taktart och puls. Som lärare ska du tänka på att uppmuntra eleverna att upprepa mönster med regelbundenhet såsom lika långa fraser, en återkommande form exempelvis ABA, för att ge eleverna en förståelse för musikaliska teman och fraser. I detta moment kan du passa på att prata om rondo, sonatform etc,

Material:

• Brioklossar • Duplo • Lego

• 4 vita A4-papper, som markerats med varsin siffra 1, 2, 3, 4. (Jag laminerar dem för hållbarhetens skull.)

• Skriftliga instruktioner till eleverna (se bilaga 5) • Boomwhackers

Genomförande:

1. Organisera eleverna i mindre grupper och ge varje grupp 4 st vita A4-papper, något av materialen att bygga med samt skriftliga instruktioner.

2. Elevinstruktioner moment 1:

Varje grupp har fyra A4-papper och ett material att bygga med. På papper 1 ska ni använda färgerna: röd, gul och mörkgrön. På papper 2 ska ni använda färgerna: blå, röd och gul.

På papper 4 ska ni använda färgerna: mörkgrön, rosa och orange.

När ni är klar med era figurer ska ni ta bild på dem och spara i er mapp på skolans pedagogiska plattform.

3. Eleverna bygger figurer (enligt färgkodning ovan) och skriver också en kodnyckel för hur varje figur ska tolkas klingande. De använder boomwhackers för att höra hur deras musik klingar.

Om du organiserar färgerna enligt ovan blir ackordsprogressionen: | C | Am | F | G | om melodin sedan spelas på boomwhackers.

Lgr11: Centralt innehåll åk 1-3: Musicerande och musikskapande

• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild. • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg

6 • Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik. • Musiksymboler, bilder och tecken.

Moment 3

I tredje momentet ska eleverna visa sina kompositionsfigurer för varandra, samtala och analysera figurerna samt den klingande musiken.

Material:

• Elevergruppernas fyra A4-papper med figurer • Boomwhackers

Genomförande:

1. Organisera så att varje grupp som visar sina figurer har en annan grupp som spelar dem. T.ex. grupp 1 visar – grupp 2 spelar. Grupp 2 visar – grupp 3 spelar osv. 2. Grupp 1 visar sina figurer

3. De andra grupperna diskuterar sinsemellan hur de tror att figurerna ska spelas. 4. Med boomwhackers spelar grupp 2 upp sin tolkning av grupp 1’s notskrift. 5. Grupp 1 visar nu hur de tänkt att det skulle låta.

6. De grupper som inte visat eller spelat diskuterar nu tillsammans om likheter och skillnader i den klingande musiken.

7. Genomför punkt 2-6 tills alla grupper fått visa sina kompositioner. 8. Visa eleverna följande del av barnkonventionen artikel 13.

o Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet… i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

9. Samtala om vad man kan uttrycka genom, rörelse, bild och ljud.

Lgr11: Centralt innehåll åk 1-3: Musikens sammanhang och funktioner

8

Moment 4

I fjärde momentet är tanken att elevernas kompositioner ska överföras till digital form. Tanken är att eleverna genom att arbeta med de fyra vita arken med figurer nu ska ha fått introduktion för att skapa med hjälp av loopar.

Material:

• Digital enhet

• Valfritt musikprogram

• Bilderna på elevernas kompositionsfigurer. Genomförande:

1. Gå igenom ditt valda musikprogram med eleverna (om du är osäker på hur de fungerar finns det flera tutorials i Make Music Matter).

2. Eleverna arbetar i sina grupper för att överföra sina bilder till olika loopar.

3. Sätt ihop grupperna två och två och låt dem spela upp för varandra och ge varandra förslag på hur de kan arbeta vidare med sina kompositioner.

I detta moment förbereder du eleverna inför centrala innehållet i åk 4-6 och 7-9. Lgr11: Centralt innehåll åk 1-3:

Musicerande och musikskapande

• Sång och spel i olika former: unison Sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Lgr11: Centralt innehåll åk 4-6:

Musikens verktyg

Moment 5

I detta moment ska elevernas kompositioner användas för att förstå kanon, invention och eventuellt fuga. Använd en kanon som eleverna tycker om att sjunga samt inventionen i d-moll av J.S. Bach. Om du inte själv spelar klassiskt piano använd ett digitalt verktyg för att visa musiken.

Ett förslag är att du kan genomföra moment 5 och 6 i årskurs 4. Eleverna får då återse de musikstycken de skapat någon gång under åk 1-3.

Material:

• Youtube med musikexempel Bach d-moll invention

https://www.youtube.com/watch?v=O2jpnkEOH3A

• Elevernas boomwhackerskomposition takt 1 och 4 (ackordsprogression | C | G |) Genomförande:

1. Sjung kanon med eleverna.

2. Visa eleverna uppbyggnaden av en kanon. Använd färg, form, rörelse och klingande musik i dina förklaringsmodeller.

3. Berätta om J.S. Bach https://musikhistoria.se/bach-musik/

4. Visa och förklara sambandet mellan kanon och invention. 5. Du kan använda följande klipp för att förklara invention:

https://www.youtube.com/watch?v=O2jpnkEOH3A

Lgr11: Centralt innehåll åk 1-3: Musicerande och musikskapande

• Sång och spel i olika former: unison Sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. Centralt innehåll åk 4-6:

Musikens sammanhang och funktioner

• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

10

Moment 6

Detta moment är lämpliga att genomföra om elevernas kompositioner har en taktart och en fast puls. Elevernas kompositioner ska nu bli kanons. Ni ska också arbeta med av dig utvalda delar av barnkonventionens artiklar.

Material:

• Elevernas takt 1 och 4 i sina kompositioner • Barnkonventionen

Genomförande:

1. Låt eleverna öva takt 1 och 4 i sina kompositioner, de ska kunna spela det på boomwhackers och sjunga.

2. Sätt samman två gruppers takt 1 och 4. Det blir alltså sammanlagt fyra takter med ackordsprogressionen: | C | G | C | G |

3. Dela ut en/valda delar av barnkonventionens artiklar till ”tvågrupperna”. 4. Varje grupp läser upp den artikel de fått och ni diskuterar tillsammans vad den

betyder och innebär. Här är ett samarbete med lärare i exempelvis SO önskvärt. 5. Eleverna ska nu sätta text till sina melodier utifrån den artikel de har fått från

barnkonventionen

6. För de som blir klara snabbare kan du ha som extra uppgift att de ska sätta rörelser till sin text.

7. Låt eleverna sjunga sina sånger medan du ackompanjerar.

8. När eleverna kan sjunga sina sånger rytmiskt och tonsäkert är det dags att sjunga deras sånger i kanon.

a. Om färgindelningen i moment 2 har följts är elevernas låtar uppbyggda på treklanger. C-dur i takt 1 och 3, G-dur i takt 2 och 4. Det innebär att deras melodier med största sannolikhet kan fungera som kanon.

b. Välj en grupps låt (den du avgör att eleverna enklast kan sjunga i kanon). Dela in klassen i två grupper.

c. När den första gruppen sjungit takt 1-2 slår du in grupp två. 9. Led eleverna i kanonsång i deras egenskapade låtar.

a. Om det blir tid över: Lägg till fler instrument. Halva klassen spelar instrument, halva klassen sjunger kanon.

Lgr11: Centralt innehåll åk 1-3: Musicerande och musikskapande

• Sång och spel i olika former: unison Sång, kanon och växelsång samt ensemblespel. • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Avslutande reflektion

Jag har i moment 1-6 ovan visat kopplingarna till det centrala innehållet i musik för åk 1-3 samt delvis åk 4-6. Nu följer en avslutande reflektion där jag inledningsvis, genom utdrag ur Lgr11, visar hur moment 1-6 kopplar till syftet med musik, skolans grundläggande värden och uppdrag, där inbegriper jag även barnkonventionen, som blir lag januari 2020. Som slutord ger jag mitt perspektiv som musikpedagogisk forskare och pekar på olika förmågor vi lärare behöver ha för att möjliggöra elevers musikaliska lärande i musikskapande.

Syftet i ämnet musik:

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst,

musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både

möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

§ spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, § skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska

tankar och idéer,

§ och analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Skolans grundläggande värden

• Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Skolans uppdrag

• Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare • Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.

12 • Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla

olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans

verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

Barnkonventionen blir lag i januari 2020 och skolan behöver arbeta medvetet för att den ska bli både ord och handling. Som en röd tråd i de olika momenten har barnkonventionen artikel 13 funnits:

• Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Perspektiv från en musikpedagogisk forskare

Musiklärare står inför utmaningen att bedriva undervisning som möjliggör att elever utvecklar sin fantasi och kreativitet. Det skapar didaktiska möjligheter samtidigt som det också skapar stora utmaningar. För att fantasi ska kunna utgöra ett av flera verktyg i musikskapande bör du som lärare ge dina elever ett musikaliskt bibliotek av erfarenheter. Det kan du exempelvis göra genom att ge eleverna ett varierat utbud av musikaliska uttryck. Vygotskij menar att fantasi är beroende av människans tidigare erfarenheter och det är dessa som utgör grunden för det som kan skapas i nuet. Det innebär att om vi som

musiklärare använder ett begränsat antal genrer och musikinstrument får det konsekvenser för vad eleverna kan uttrycka musikaliskt, både vad gäller musicerande och musikskapande. Jag citerar mig själv:

Enligt Vygotskij (1978) skiljer sig fantasin åt mellan barn, ungdom och vuxen, men den vuxnes fantasi är mer utvecklad och rikare eftersom den vuxne bär med sig fler erfarenheter som ger fantasin ökade möjligheter. I ett skapande sammanhang måste därför den vuxne våga ta ett kreativt grepp om

skapandet, för att eleverna ska kunna utveckla nya förmågor och ge fantasin ytterligare möjligheter att utvecklas. Det är alltså nödvändigt att vidga elevernas vyer för att möjliggöra en grund för en skapande verksamhet (Vygotskij, 2006). (Mars, 2014, s. 5.)

I min avhandlingsstudie (Mars, 2016) beskriver jag hur en lärare, Cornelis, möjliggör 650 kompositioner per läsår. Cornelis arbetar bland annat med tydliga ramar för

kompositionsuppgiften samt kommunicerar han tydligt vad han menar är musikalisk kvalitet, eleverna får därmed en klar bild av vad som förväntas av dem. Men när en elev inte följer den utsatta ramen förändrar Cornelis ramen efter elevens förutsättningar. Det är inte själva ramen som är målet, utan musikskapandet. Det som gör att Cornelis kan vara flexibel i sin undervisning beror på flera saker: (i) hans musikaliska förkunskaper (ii) hans

didaktiska skicklighet, samt (iii) hans goda relation till eleverna vilket gör att de har stort förtroende för honom som lärare.

Jag menar att en lärare bör ha förmågan att se alla elever i klassrummet, kunna verbalisera hur och vad elever ska spela/skapa genom att använda ett ämnesadekvat ordförråd. Vidare bör lärare kunna byta mellan olika verktyg och artefakter utifrån varje elevs behov. Lärare är mer än en kunskapsbärare, en lärare är en mellanhand för att elever ska utveckla ny kunskap och lära sig nya saker. Förmågan att skapa möjligheter för elevers musikaliska lärande ligger inte endast i ämneskompetens, men ämneskompetensen är en förutsättning för förmågan att välja rätt verktyg och rätt artefakt till varje elev.

Lästips:

Mars, A. (2016). Past and present intertwining when learning is at stake.:

Composing and learning in a musical theatre project. International Journal of Education and the Arts.

Mars, A. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet: En sociokulturell studie av ungdomars lärande i musik. (Doktorsavhandling): Luleå tekniska universitet. Mars, A. (2015). Creating space for composing: Frames, tools and collaboration.

bulletin of empirical music education research, 6(1).

Mars, A., Sæther, E., & Folkestad, G. (2015). Musical learning in a cross-cultural setting: A case study of Gambian and Swedish adolescents in interaction. Music Education Research, 17(3), 296-311. 10.1080/14613808.2014.930120 Mars, A. (2014). Skapande verksamhets kunskapande kraft. i M. Askander, J. A.

Lundin, & J. Söderman (redaktörer), Coda: andra antologin om Musik och samhälle. Stockholm: Kira Förlag.

Mars, A. (2013). Elevens då och nu. i C. Ferm Thorgersen (Redaktör), Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk forskning: Utkomster av en forskarskola. (s. 79-101). Kapitel 3. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Mars, A. (2012). Musikaliskt lärande i kulturmöte: En studie av gambiska och svenska ungdomar i samspel.i J. A. Lundin (Redaktör), Intro : En antologi om musik och samhälle. (s. 60-80). Malmö: Kira Förlag.

Forskningsrapport på uppdrag av Ifous

Mars, A, Brännström M, Brännström L. (2017) I huvudet på en digitalkompetent lärare. En studie inom Ifous FoU-program ”Digitalisering i skolan”. Malmö:

VIS-Vetenskap i Skolan. IFOUS. http://www.ifous.se/app/uploads/2013/04/VIS-I-huvudet-pa-en-digitalkompetent-larare-2017.pdf

14

16

Bilaga 4

18

Bilaga 5

Elevinstruktioner moment 1.

Ni har fyra A4-papper och ett material att bygga med.

På papper 1 ska ni använda färgerna: röd, gul och mörkgrön. På papper 2 ska ni använda färgerna: blå, röd och gul.

På papper 3 ska ni använda färgerna: grön, blå och röd.

På papper 4 ska ni använda färgerna: mörkgrön, rosa och orange.

När ni är klar med era figurer ska ni ta bild på dem och spara i er mapp på skolans pedagogiska plattform.

Bonusmaterial

Jag har komponerat en liten hälsningskanon som du gärna får använda, den kan sjungas både som kanon och trestämmig. Jag ger även ett didaktiskt förslag för enkelt pianospel. Eleverna ska själva välja verb till sången (byta ut leka). Den kan också sjungas i en följd, jag rekommenderar då att bara sjunga stämma 1 och 3.

Hej hej namnkanon. Låten lämpar sig för pianospel i åk 1-3. Eleverna spelar med två fingrar som de flyttar stegvis ner och sedan upp. Starta på tonerna C och E och gå sedan stegvis ner och upp (se bild nedan).

Rytmikövning för att lära sig ackordrundan: 1. Fyra klapp på huvudet C

2. Fyra klapp på axlarna G/B 3. Fyra klapp på magen Am 4. Två klapp på knäna G 5. En klapp på magen Am 6. En klapp på axlarna G/B

20 4 3,5 2,4,6 1,3,5 2,6 1