Sammanfattning Tillva

(1)

1(16) Tillväxtverket

Tillväxtverket

Telefon: 08 681 91 00 tillvaxtverket.se

2020-12-11 Diarienummer: Ä 2020-6505 Finansdepartementet

Remissvar Stöd vid korttidsarbete i vissa fall (Fi2020/04742)

Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft. Det gör myndigheten genom att skapa bättre förutsättningar för företagande och attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas.

Till följd av coronapandemins effekter på ekonomin införde regeringen under 2020 ett kompletterande system med statligt stöd vid korttidsarbete för arbetsgivare som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som rimligen inte hade kunnat förutses eller undvikas. Tillväxtverket har i uppdrag att hantera det av

regeringen inrättade stödet och föreslås i den av regeringen remitterade promemorian att även hantera fortsättningen av stödet.

Remissvaret är skrivet utifrån dessa utgångspunkter.

Sammanfattning

Tillväxtverket anser att korttidsstödet har haft stor betydelse för svenska företags möjligheter att under en stor ekonomisk kris behålla sin främsta resurs – sina

medarbetare. Detta är en förutsättning för företagens förmåga att kunna växla upp igen när konjunkturen vänder. Korttidsstödet bygger på ett komplext regelverk. Varje justering i regelverket får konsekvenser för systemutveckling och handläggning. Det är därför angeläget att lagstiftaren, vid en förlängning av korttidsstödet, tar hänsyn till detta och i möjligaste mån strävar efter att undvika förseningar i systemutveckling och förlängda handläggningstider. Förseningar och långa handläggningstider riskerar drabba de redan utsatta företag som söker stöd.

Tillväxtverket vill särskilt lyfta följande frågor (utan inbördes rangordning) av särskild betydelse:

Avbetalning och anstånd

Tillväxtverket välkomnar att myndigheten i och med förlängningen av korttidsstödet får möjlighet att hantera fordringar som allmänna mål i stället för enskilda mål. Hanteringen kräver emellertid funktioner och kompetens som Tillväxtverket för närvarande saknar och som det skulle ta alltför lång tid att bygga upp internt. Tillväxtverket anser därför att det är av yttersta vikt att Tillväxtverket får lagstöd för att kunna använda andra

myndigheter i hanteringen av avbetalningar och anstånd. Se närmare under Avbetalning och anstånd, 31 c § och Indrivning och verkställighet, 39 §.

Anmälningsplikt – vinstutdelning och andra värdeöverföringar

Tillväxtverket välkomnar att regeringen tydliggör regelverket för vinstutdelning och

(2)

andra värdeöverföringar eftersom det underlättar tillämpningen av regelverket för såväl företagen som för Tillväxtverket. Tillväxtverket anser dock att bestämmelsen i likhet med omställningsstödet bör kompletteras med en anmälningsplikt. Det bör således vara företagens ansvar att anmäla felaktiga uppgifter och förändringar. Se närmare under Vinstutdelning och andra värdeöverföringar 5 c §.

Kompetensinsatser

I budgetpropositionen för 2021 föreslås att arbetsgivare som ansöker om stöd för korttidsarbete även ska kunna söka ersättning för kompetensinsatser för att kunna nyttja den tid en arbetstagare är arbetsbefriad till att höja kompetensen från och med den 1 januari 2021. Eftersom ersättning för kompetensinsatser, beroende på

regelverkets utformning, kan ansökas om vid en annan tidpunkt än då ansökan om preliminärt stöd görs, har Tillväxtverket inte möjlighet att vid ansökan om

kompetensinsatser göra de kontroller på arbetsgivaren som gäller görs vid prövning av ansökan om preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (nedan korttidsstödslagen). För det fall arbetsgivaren förlorar rätten till korttidsstödet och inte längre har en arbetsbefriad tid att nyttja, anser Tillväxtverket att en grund för att återkräva ersättning för kompetensinsatser bör införas. Se närmare under Krav hänförliga till arbetsgivare, 10 §.

Möjlighet att stoppa utbetalning när stödmottagaren inte bör vara berättigad till

stöd

Tillväxtverket välkomnar tillägget i 10 § korttidsstödslagen om krav när preliminärt stöd inte får lämnas. Mot bakgrund av de nya förordningsbestämmelserna om månadsvisa utbetalningar är det dock angeläget med ändringar i lagen som möjliggör för

Tillväxtverket att stoppa en utbetalning om kontroller inför en månatlig utbetalning skulle visa på till exempel obestånd hos den sökande. Tillväxtverket anser att utöver de tidpunkterna som anges i lagen ska dessa kontroller av arbetsgivaren gälla vid varje utbetalning enligt lagen, inklusive ersättning för kompetensinsatser. Se närmare under ”Krav hänförliga till arbetsgivare”, 10 §.

Behov av bestämmelse som möjliggör ändring av beslut

Den 12 november 2020 fattade regeringen beslut om ett antal ändringar i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete (nedan korttidsstödsförordningen). Andringarna syftar till en striktare hantering av kortidsstödet. Tillväxtverkets bedömning är att förordningen sannolikt behöver åtföljas av bestämmelser i korttidsstödslagen för att inte de nya förordningsbestämmelserna ska medföra drastiska konsekvenser i form av förlängda handläggningstider. För att undvika långa handläggningstider anser

Tillväxtverket att en återkravsmöjlighet likt den reglering som återfinns i 16 och 17 §§ lagen (202:548) om omställningsstöd, som kan ersätta nuvarande 31 § i

korttidsstödslagen, bör införas i regelverket för korttidsstöd. Detta skulle innebära att Tillväxtverket kan besluta om återkrav oavsett orsak till felaktigheten. Se närmare under ”Aterbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar”, 31 §.

Inledning

Den 16 mars 2020 meddelade regeringen att Tillväxtverket skulle få i uppdrag att hantera det nya öppna och permanenta stödet för korttidspermitteringar, som delvis

(3)

Tillväxtverket

regleras genom nya bestämmelser i korttidsstödslagen. Den 7 april 2020 trädde lagändringarna i kraft och samma dag kunde arbetsgivare ansöka om stöd hos Tillväxtverket.

Sedan Tillväxtverket började ta emot ansökningar om korttidsstöd har totalt 31,5 miljarder kr beviljats i stöd. Over 73 000 företag har tagit emot stöd för att permittera cirka 570 000 anställda. Arbetsförmedlingen noterar att exempelvis möjligheten till korttidspermittering har hållit tillbaka ökningen av antalet inskrivna arbetslösa.1 Konjunkturinstitutet har även konstaterat att stödet har bidragit till att upprätthålla en högre arbetsproduktivitet än vad som brukar vara fallet vid lågkonjunkturer.2

Tillväxtverket anser att stödet har haft stor betydelse för svenska företags möjligheter att under en svår ekonomisk kris behålla sin främsta resurs – sina medarbetare och deras kompetens. Detta är en förutsättning för företagens förmåga att kunna växla upp igen när konjunkturen vänder.

Från och med den 1 januari 2021 föreslås att arbetsgivare som har stöd för

korttidsarbete även ska kunna söka ersättning för kostnader för kompetensinsatser. Tillväxtverket förväntar sig att många företag tar vara på möjligheten att

kompetensutveckla sina medarbetare, då det är en förutsättning för att stärka företagens och Sveriges konkurrenskraft.

I takt med att pandemin under hösten 2020 har tagit fart igen och restriktioner

tillkommit eller stärkts, har många företag fått behov av ytterligare stöd. Det finns också företag som hittills har klarat sig utan stöd, men som nu behöver stöd för att överleva pandemin. Tillväxtverket har noterat en ökning i antal företag som söker stöd under november och december.

Förutsättningar och målsättningar för Tillväxtverkets arbete

med korttidsstödet

Efter finanskrisen konstaterades att Sverige till skillnad från en majoritet av EU:s

medlemsstater inte hade ett statligt subventionerat system för stöd vid korttidsarbete på plats som kunde användas vid djupa lågkonjunkturer. Som ett resultat togs

korttidsstödslagen fram.

I och med pandemin fick lagen, som dittills ännu inte hade tillämpats, skyndsamt anpassas för att fungera under andra omständigheter och i en annan omfattning än vad som ursprungligen avsetts. Tillväxtverket blev ansvarigt för att hantera stödet. När Tillväxtverket den 7 april 2020 öppnade för att ta emot ansökningar, samma dag som de nya lagändringarna trädde i kraft, hade mindre än tre veckor passerat från det att regeringen presenterade förslaget om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Samma dag kunde de första företagen ta emot stöd. Under april månad beviljades 38 765

ansökningar motsvarande totalt 23,3 miljarder kronor i stöd.

Det faktum att Tillväxtverket kunde ta emot ansökningar och skyndsamt betala ut stöd har bland annat möjliggjorts av:

1_{Arbetsförmedlingen, Reviderade bedömningar av antalet inskrivna arbetslösa, oktober 2020.}

(4)

1. En tydlig prioritering från lagstiftarens sida av vikten att betala ut stödet snabbt för att hindra att anställda i stället varslades.

2. Stödsystemet för hanteringen av stödet i sin helhet har byggts sekventiellt, det vill säga att. stödet lanserades innan systemstöd eller handläggningsrutiner fanns för hela stödcykeln.

3. Målmedvetet arbete med automatisering där skall-krav kontrolleras med robotiserat beslutsstöd mot andra myndigheters uppgifter. Det har bland annat inneburit att 8 procent av företagen har fått avslag redan vid ansökningstillfället då de inte uppfyllt kraven för stöd.

4. Sist men inte minst ett mycket gott samarbete med andra myndigheter som snabbt ställde upp med utlån av personal och kompetens.

Regelverkets utformning och konsekvenser för utveckling av stödsystem

Omfattningen av uppdraget har inneburit stora förändringar för Tillväxtverket.

Tillväxtverket gjorde tidigt bedömningen att en förutsättning för att kunna hantera den stora mängden ärenden var att i så stor utsträckning som möjligt digitalisera

handläggningsprocessen och införa automatiserat beslutsstöd. Prognosen för 2020 är 160 000 beslut. Som jämförelse kan nämnas att Tillväxtverket vanligtvis fattar cirka 5 000 beslut per år.

Tillväxtverkets möjlighet att möta regeringens krav på hantering av stödformen bygger på myndighetens förmåga att utveckla och lansera ett stödsystem i sin helhet. Ett sådant stödsystem omfattar all den kunskap, organisation och systemstöd som krävs för att kunna hantera informationsspridning, interaktion, handläggning och utbetalningar till stödsökande part.

Att utveckla ett stödsystem är en komplex process som kräver juridiska tolkningar och omsättning av författningsstöd till systemlogik och praktisk handläggning. Vanligtvis brukar stödsystem utarbetas först efter det att en lagstiftning trätt i kraft så att tillämpningen kan prövas mot regelverket i sin helhet innan detta öppnas för handläggning.

(5)

(6)

För närvarande väntar drygt 4 900 företag på besked om ytterligare preliminärt stöd efter den första avstämningen. I dessa ärenden har avvikelser påvisats i en eller flera av Tillväxtverkets automatiserade kontroller, vilket innebär att djupare utredning krävs. Drygt 2 800 företag har väntat i mer än tre månader. Tillväxtverket arbetar målmedvetet med att förbättra ärendebalansen genom bland annat att låna in personal från andra myndigheter och rekrytera fler handläggare.

Tillväxtverket har tidigare meddelat att de ändringar som införs i kortidsstödsförordningen från den 1 januari 2020 kommer att påverka

handläggningstiderna eftersom bland annat systemstöd behöver tas fram för den nya hanteringen. Som ett resultat av dessa förändrade förutsättningar bedömer

Tillväxtverket att myndigheten kommer kunna ta emot ansökningar inom ramen för det nya stödet först fem till åtta veckor efter att lagen träder i kraft.

Mot bakgrund av ovanstående, är det angeläget att förlängningen av korttidsstödet tar hänsyn till den komplexitet som redan präglar stödet. Ytterligare komplexitet kommer som anförts innebära att den angivna tidsramen för ansökans öppnande förflyttas ytterligare framåt, att handläggningen tar längre tid, att fler företag får vänta en längre tid på besked samt att Tillväxtverket kommer behöva ha förstärkta resurser under en längre period.

Detaljerade synpunkter på förslaget och förslag på tillägg

Tillämpningsområde

1 § Tillväxtverket anser att bestämmelsen bör kompletteras med ett förtydligande om att stödperiod enligt 4 § 4 punkten i kortidsstödslagen även avser den period som framgår av 1 § 2 punkten. Perioden bör sedermera kunna kopplas ihop med bestämmelser som kan komma att gälla för kompetensinsatser.

Alternativt bör 1 § 2 punkten justeras som följer: ”avser stödmånader som infaller under stödperioden 1 december 2020–30 juni 2021.” Syftet är att tydliggöra definitionen av stödperiod under den tillfälliga lagen.

Se nedan under 12 § för en närmare beskrivning av detta.

När stöd vid korttidsarbete får lämnas

2 § Tillväxtverket anser att ett förtydligande behövs avseende att en stödperiod som börjat löpa under 2020 avbryts per den 31 december 2020. Idag framgår endast av bestämmelsen att en arbetsgivare som erhållit stöd under 2020 får beviljas stöd för de stödmånader som framgår av 1 §. Detta skulle i dagsläget möjligen kunna tolkas som att det är valfritt om en arbetsgivare vill söka det nya stödet eller ligga kvar i det gamla som påbörjades under 2020 (förutsatt att den beviljade stödperioden skulle sträckt sig över årsskiftet och löpt vidare under 2021). Det behöver således förtydligas att en

arbetsgivare som önskar söka stöd under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 måste inkomma med en ny ansökan om godkännande enligt 5 a § (det kan dock noteras att vissa arbetsgivare kommer att ha möjlighet att söka stöd enligt nu gällande regler till och med 31 december 2020).

(7)

Tillväxtverket

För tydligheten bör en hänvisning också göras till 11 § i den nya tillfälliga lagen. 3 § Förslaget tillstyrkes.

Jämförelsemånad

4 § Förslaget tillstyrkes.

Krav hänförliga till arbetstagare

Nivåer för arbetstids- och löneminskning

Avseende arbetstidsminskning bör en hänvisning göras även till 12 § kortidsstödslagen.

Beräkning av preliminärt stöd

8 § Tillväxtverket anser att det bör förtydligas att det endast går att söka stöd för administrativa kostnader en gång per arbetsgivare och organisationsnummer. En annan tolkning, som exempelvis per arbetsställe eller per antalet individer, skulle få stora konsekvenser för handläggningen och det skulle också medföra risk för att vissa sökande överkompenseras. Vidare behöver det förtydligas att lönesumman på 400 000 kr avser den samlade lönesumman per organisationsnummer, det vill säga inte för den

permitterade personalen

Tillväxtverket noterar att det inte är närmare beskrivet hur det administrativa stödet för revisorsstödet ska hanteras. För att minska risken för utökade handläggningstider är det angeläget med en så enkel hantering som möjligt. Tillväxtverket har i nuläget inte kapacitet för denna hantering utan betydande konsekvenser i form av utökade

handläggningstider. Tillväxtverket föreslår därför att arbetsgivare som ansökt om stöd får ett intyg av Tillväxtverket som kan användas för att få nämnda stöd från exempelvis Skatteverket.

I övrigt, se närmare under 10 §. Stöd under uppsägningstid 9 § Förslaget tillstyrkes. Ansökan om godkännande

10 § Tillväxtverket noterar att kravet på revisorsintyg innebär en högre administrativ börda för de sökande företagen, vilket kan försvåra möjligheterna för dem att ta del av stödet. Det faktum att företag vars månatliga lönesumma understiger 400 000 kr är undantagna kravet är dock positivt då det innebär mindre administrativ börda för de mindre företagen. Tillväxtverket vill också framföra att kravet på revisorsintyg även innebär ytterligare administration och handläggning för Tillväxtverket, vilket kan

(8)

påverka handläggningstiderna.

När det gäller skrivningen är det oklart vad som ska granskas av revisorn i förhållande till 2 § 2 stycket i kortidsstödsförordningen. Tillväxtverket föreslår därför ett

tydliggörande: ”Revisorn ska yttra sig över de uppgifter som lämnas i ansökan om huruvida de villkor som anges i 5 a § är uppfyllda. Revisorn ska även granska det underlag som lämnas vid ansökan och yttra sig över det.”

Ansökan om preliminärt stöd 11 § Förslaget tillstyrkes. Anmälan om avstämning

Rubriken bör bytas ut mot ”Arbetsgivarens skyldighet att göra en avstämning” alternativt ”Avstämningstidpunkten” eftersom paragrafen under handlar om avstämningstidpunkt.

12 § Tillväxtverket anser att det behövs ett tydliggörande om att en stödperiod avser den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 1 § 2 punkten i den tillfälliga lagen. Därmed bör stödperiod enligt den tillfälliga lagen alltid sträcka sig till den 30 juni. Det medför att det inte blir individuella tider för avstämningar utan alla avstämningar görs efter den 30 juni. Utöver det anser Tillväxtverket att det bör förtydligas att den föreskrivna avstämningstidpunkten gäller för de ärenden som beslutas enligt den tillfälliga lagen. Detta för att klargöra att de som söker eller har sökt preliminärt stöd första gången avseende stödmånad december 2020 enligt nuvarande bestämmelserna har en påbörjad stödperiod redan under december 2020 vilket innebär att de ska göra sin avstämning enligt bestämmelserna som gäller enligt

kortidsstödslagen (avstämning efter tre kalendermånader från att stödperiod påbörjades).

Såsom lagförslaget nu är utformat, finns risk att situationen uppstår att en ansökan om retroaktivt stöd enligt 11 § inkommer senare än avstämningstidpunkten enligt 12 §. Tillväxtverket anser därför att det är nödvändigt att vid samma tillfälle kunna 1) lämna beslut om preliminärt stöd och 2) genomföra en avstämning och fatta beslut om slutligt stöd. Detta är särskilt angeläget i de fall arbetsgivare söker stöd retroaktivt enligt den nu föreslagna korttidsstödslagen efter 30 juni 2021. Det vore fördelaktigt om Tillväxtverket kunde lämna dessa två beslut samtidigt för att minska frekvensen av kontaktpunkter mellan Tillväxtverket och arbetsgivare.

Det vore även en logisk ordning och förenligt med lagens uppbyggnad i övrigt att skyldigheten att göra avstämning infaller samtidigt eller efter ansökan om stöd, och inte innan ansökan om stöd. Som lagförslaget är utformat skulle en arbetsgivare automatiskt vara försenad med sin avstämning om denne ansöker om och beviljas stöd retroaktivt, vilket i sin tur skulle innebära återbetalningsskyldighet.

Problematiken kan uppstå även för arbetsgivare som ansöker om stöd retroaktivt innan 30 juni 2021, beroende på när lagstiftaren anser att en stödperiod slutar. Om en ansökan om stöd lämnas i exempelvis maj avseende februari-mars och stödperioden bedöms sluta i mars 2021, så infaller avstämningstidpunkten i mars enligt lagförslaget och alltså

(9)

Tillväxtverket

innan ansökningstillfället.

Tillväxtverket anser därför att det bör inkluderas en skrivning som förhindrar att situationen ovan uppstår när arbetsgivare ansöker om stöd retroaktivt. Tillväxtverket föreslår därmed följande ändringar och tillägg:

”Om stödperioden inleds efter den 30 november 2020 enligt 1 § denna lag ska, i stället för vad som anges i 19 § tredje stycket lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, ska avstämning göras vid utgången av stödperioden enligt 1 § andra punkten denna lag. Om utgången av stödperioden infaller innan tidpunkten för ansökan, ska

avstämning göras när ansökan lämnas till Tillväxtverket.”

Detta förutsatt att det förtydligas i 1 § andra punkten att en stödperiod är hela perioden fram till 30 juni 2021 (se förslag i 1 §).

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid

korttidsarbete

Vinstutdelning och andra värdeöverföringar

5 c § Tillväxtverket välkomnar att regeringen tydliggör regelverket för vinstutdelning och andra värdeöverföringar då det underlättar för såväl företagen som för

Tillväxtverket. Tillväxtverket delar bedömningen att regleringen innebär att

förutsättningarna för stöd tydliggörs och att arbetsgivarna redan vid ansökan om stöd vet vilka eventuella begränsningar som finns när det gäller exempelvis vinstutdelning. Tillväxtverket anser att det även bör finnas en bestämmelse om anmälningsplikt likt 6 § lag (2020:548) om omställningsstöd, dock med skillnaden att bestämmelsen enbart skulle ta fasta på vinstutdelningar och andra värdeöverföringar. Detta bland annat eftersom det kan vara förenat med svårigheter att kontrollera utländska

koncernmödrars värdeöverföringar och att det därför är önskvärt att dessa omfattas av anmälningsplikt. Tillväxtverket anser även att det bör framgå att det är

kalendermånader som avses i enlighet med Tillväxtverkets tolkning.

Vidare anser Tillväxtverket att det bör förtydligas att ett senare beslut om att återta en vinstutdelning inte påverkar bedömningen av att företaget, på grund av det tidigare fattade beslutet om vinstutdelning, inte har rätt till stöd. Detta har varit en vanligt återkommande fråga till Tillväxtverket vilken också Skatteverket, inom ramen för omställningsstödet, behövt tydliggöra i sin rättsliga vägledning.

Tillväxtverket har uppmärksammat att begreppet stödperiod i exemplet under kapitel 6, sid. 29, definieras som den period vilken arbetsgivaren de facto ansöker om preliminärt stöd för och inte den period arbetsgivaren ska beviljas stöd för (det vill säga den period arbetsgivaren erhållit godkännande för). Tillväxtverket noterar att genom exemplet under kapitel 6, sida 29, så frångås dels den definition som framgår av 4 § 4 punkten kortidsstödslagen, dels hur stödperiod tidigare har beskrivits i propositionen 2013/14:1 sida 365.

(10)

Tillväxtverket anser därför att exemplet bör justeras och att definitionen av stödperiod i övrigt bör lämnas oförändrad och fortsatt förstås som den tidsperiod när stöd vid korttidsarbete ska lämnas enligt 5-8 a §§. Om definitionen av stödperiod ändras i enlighet med exemplet under kapitel 6, sida 29, kommer Tillväxtverket ha svårt att göra kontroller när exempelvis avstämning ska lämnas in enligt 12 § den tillfälliga lagen. För att kunna behålla definitionen av stödperioden i övriga delar, föreslår Tillväxtverket nedan justering av citerad del av 5c § samt att exemplet på sida 29 också justeras i enlighet med detta. Notera också att Tillväxtverket justerat ”månader” till

”kalendermånader” i enlighet med önskemål ovan. Tillväxtverket anser att det bör framgå att det är kalendermånader som avses då detta är den tolkning som myndigheten gjort.

”Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning av Tillväxtverket om arbetsgivaren under stödmånaderna, de två kalendermånader som följer närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånader som följer närmast efter den sista stödmånaden, verkställer ett beslut om vinstutdelning,

gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period”

Slutligen noterar Tillväxtverket att 5c § är olika formulerad på de två ställen

bestämmelsen förekommer i den promemoria Tillväxtverket tagit del av. Den feta texten nedan markerar vilka delar som är olika formulerade. På sida 7 formuleras 5c § 1 stycket enligt följande:

”Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning enligt 5 a § om arbetsgivaren under stödperioden, de två månader som följer närmast före

stödperioden eller de sex månader som följer närmast efter stödperioden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av

aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period.”

På sid. 26 formuleras samma stycke enligt följande:

”Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter prövning av Tillväxtverket om arbetsgivaren under stödperioden, de två månader som följer närmast före stödperioden eller de sex månader som följer närmast efter stödperioden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period.”

Tillväxtverket får slutligen påpeka att bestämmelsens första stycke, för det fall det är formuleringen på sidan 7 som ska gälla, bör justeras så att ”prövning” byts ut mot ”godkännande” i enlighet med texten nedan:

(11)

Tillväxtverket

”Arbetsgivaren har inte rätt till stöd vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande enligt 5 a § om arbetsgivaren under stödperioden, de två månader som följer närmast före stödperioden eller de sex månader som följer närmast efter stödperioden verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av

aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna. Detsamma gäller om ett sådant beslut om värdeöverföring fattas av stämman, styrelsen eller motsvarande organ under samma period.”

Registrering hos Skatteverket

9 § I syfte att kunna kontrollera de krav som ställs på arbetsgivaren som förklaras närmare nedan under 10 § föreslår Tillväxtverket följande tillägg:

Preliminärt stöd och ersättning för kompetensinsatser får lämnas endast till arbetsgivare som var registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket under

jämförelsemånaden och som även är registrerad som sådan när ansökan om preliminärt stöd prövas och inför en utbetalning.

Krav hänförliga till arbetsgivare

10 § Tillväxtverkets bedömning är att det behövs bestämmelser för att kunna återkräva eller avbryta utbetalning av stöd till en arbetsgivare som har fått ett godkännande enligt 5 a §, om arbetsgivaren efter godkännande exempelvis har fått näringsförbud eller hamnat på obestånd. Av bestämmelsen borde det även framgå att detta också ska gälla för ersättning som utgår för kompetensinsatser.

Av de ändringar i kortidsstödsförordningen som träder i kraft den 1 januari 2021 följer att Tillväxtverket efter den 30 januari 2021 ska betala ut stöd månadsvis. Det medför att stöd kan betalas ut högst en månad i förskott. I kortidsstödslagen saknas dock

bestämmelser som möjliggör för Tillväxtverket att stoppa en utbetalning om kontroller inför en månatlig utbetalning skulle visa på t.ex. obestånd hos den sökande. Detta eftersom kontrollerna och granskningen är knutna till prövning av själva ansökan om preliminärt stöd och inte till utbetalning av stöd. Tillväxtverket bedömer att utbetalning av stödet kan hanteras principiellt på tre sätt, som exemplifieras genom en ansökan som inkommer till myndigheten under mars månad:

x En ansökan för godkännande och preliminärt stöd avseende den perioden under december till juni som önskas av sökande. Efter att ansökan har godkänts och preliminärt stöd beviljats delas upp betalningen av stödet på följande sätt: en utbetalning för de stödmånader som har varit (en efterskottsbetalning) och därefter sker utbetalningar i förskott månadsvis för kommande stödmånader utifrån beslutet om preliminärt stöd.

x Alternativ 2 innebär att en ansökan för godkännande och preliminärt stöd avseende den perioden under december till mars som önskas av sökande. Efter att ansökan har godkänts och preliminärt stöd beviljats, utbetalats detta för de stödmånader som har varit (en efterskottsbetalning). Nästa utbetalning sker i efterskott slutet av stödperioden efter en ny beviljad ansökan om preliminärt stöd.

x Alternativ 3 innebär att en ansökan för godkännande och preliminärt stöd avseende den perioden under december till april som önskas av sökande. Efter

(12)

det att ansökan har godkänts och preliminärt stöd beviljats delas betalningen av stödet upp på följande sätt: en utbetalning för de stödmånader som har varit (en efterskottsbetalning) samt en månads förskottsbetalning. Därefter ska ansökan om preliminärt stöd, beslut och utbetalning av preliminärt stöd ske månadsvis. Om det förväntas att månadsvisa ansökningar om preliminärt stöd och beslut ska hanteras innebär det att handläggningen per ärende ökar med 150 procent. Det skulle medföra ohanterbara konsekvenser för myndigheten.

Tillväxtverket saknar i nuläget förutsättningar att införa månadsvisa beslut. Månadsvisa ansökningar och beslut innebär avsevärt mer handläggning. Tillväxtverket skulle därför vilja se en bestämmelse som ger lagstöd för att hindra utbetalningar till de som inte längre bör vara stödberättigad.

Tillväxtverket föreslår mot bakgrund av ovanstående följande ändringar: ”Preliminärt stöd och ersättning för kompetensinsatser får inte lämnas till

arbetsgivare som har näringsförbud, skulder avseende återkrav av stöd och ersättningar

enligt denna lag eller skatte- och avgiftsskulder som har överlämnats till

Kronofogdemyndigheten för indrivning, när ansökan om sådant stöd prövas eller inför en utbetalning. Ar arbetsgivaren en juridisk person, får den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i verksamheten inte ha näringsförbud.

För en arbetsgivare som har fått ett godkännande enligt 5 a § får preliminärt stöd och ersättning för kompetensinsatser inte heller lämnas om arbetsgivaren är…”

Återbetalningsskyldighet för felaktiga utbetalningar

31 § Den 12 november fattade regeringen beslut om ett antal ändringar i

kortidsstödsförordning. Andringarna syftar till en striktare hantering av kortidsstödet. Tillväxtverkets bedömning är att förordningen sannolikt behöver åtföljas av

bestämmelser i kortidsstödslagen för att inte de nya förordningsbestämmelserna ska medföra drastiska konsekvenser i form av förlängda handläggningstider. Detta gäller framför allt de bestämmelser som innebär att arbetsgivare vid ansökningstillfället ska lämna avtal om korttidsarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare samt uppgifter som styrker att företagen befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Bestämmelserna innebär att Tillväxtverket behöver ta in underlag i form av

ostrukturerade data vilket medför flera svårigheter. Tillväxtverkets bedömning är att det kan komma att finnas stora variationer mellan olika arbetsgivares underlag, både vad avser antal och innehåll. Under 2020 har Tillväxtverket endast begärt in dessa underlag vid fördjupad kontroll och uppgifterna är då att betrakta som nytillkomna. Om

Tillväxtverket har tillgång till dessa underlag vid ansökningstillfället behöver dessa underlag granskas redan vid ansökningstillfället innan beslut kan fattas.

Här kan tilläggas att Tillväxtverket enligt 37 § korttidsstödslagen ska handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a §, samma lag, skyndsamt. För att myndigheten ska kunna möta detta krav och arbetsgivarnas trängande behov av stöd, med anledning av pågående pandemi, krävs att stödbeslut kan fattas utan fördröjning. Det finns i dessa fall risk för att Tillväxtverket fattar gynnande beslut skyndsamt, trots att en närmare granskning av underlagen skulle visa att grund för godkännandet saknas.

(13)

Tillväxtverket

Tillväxtverket har möjlighet att ompröva ett gynnande beslut enbart i vissa fall. För återkrav enligt 31 § kortidsstödslagen förutsätts att arbetsgivaren lämnat oriktig uppgift eller på något annat sätt föranlett att stöd lämnas på felaktig grund. Om Tillväxtverket fattat beslut om godkännande och stödutbetalning och senare, vid till exempel en avstämning eller fördjupad kontroll, upptäcker att kraven för antingen godkännande eller stöd inte var uppfyllda vid beslutstillfället, saknar Tillväxtverket möjlighet att begära stödet åter, förutsatt att de uppgifter företaget lämnat i sig var riktiga. Att arbetsgivaren gör en annan bedömning än Tillväxtverket, exempelvis av innebörden av allvarliga ekonomiska svårigheter, innebär inte att någon oriktig uppgift har lämnats eller att arbetsgivaren på något annat sätt föranlett att stöd lämnats på felaktig grund enligt 31 §.

Om Tillväxtverket behöver granska samtliga underlag vid ansökan blir detta både kostsamt och tidskrävande. Om 50 000 företag söker stöd bedöms kostnaderna kunna uppgå till c:a 31 miljoner kronor givet att samtliga företag lämnar in en preliminär stödansökan för hela perioden. Kostnaden kommer också återspeglas i ökade handläggningstider.

För att undvika långa handläggningstider med anledning av det som anförs ovan, önskar Tillväxtverket en återkravsmöjlighet motsvarande den reglering som återfinns i 16 och 17 §§ lagen (202:548) om omställningsstöd.

31 a § Tillväxtverket anser att en beloppsgräns bör införas i den nya lagen i syfte att möjliggöra eftergift av mindre belopp. Alternativt bör ”ska” i den föreslagna 31 a § ändras till ”får”.

Vidare anser Tillväxtverket att 31 a § bör kompletteras för att möjliggöra återkrav av ersättning för kompetensinsatser som utbetalats till företag på felaktiga grunder. Utan ett sådant tillägg saknar Tillväxtverket rättsligt stöd för att återkräva ersättning för kompetensinsatser. Följande skrivning föreslås:

”Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats enligt 5 a §, ska får Tillväxtverket besluta att återkräva beloppet. Detsamma ska även gälla ersättning för kompetensinsatser motsvarande den period som återbetalningsskyldigheten avser.

Om en arbetsgivare inte är berättigad till ett stödbelopp och detta ska betalas tillbaka enligt första stycket, ska ränta tas ut enligt räntelagen (1975:635). Räntekravet får sättas ned om det finns särskilda skäl. ”

31 b § Tillväxtverket anser att det är oklart vilka särskilda skäl som åsyftas i 31 b § samt i vilka situationer det skulle bli aktuellt för Tillväxtverket att besluta om detta. Den föreslagna skrivningen gällande återbetalningstid innebär att denna kan variera från ca 60 till 28 dagar, beroende på vilken månad och när i månaden beslut fattas av Tillväxtverket. I syfte att förenkla förfarandet för Tillväxtverket och minska onödig administration anser Tillväxtverket att skrivningen bör ändras till ”Aterbetalning ska göras senast X dagar efter att Tillväxtverket beslutat om återkrav.”

(14)

Det behövs också ett tillägg för att bestämmelsen ska kunna gälla för ersättning som utgår för kompetensinsatser, förslagsvis enligt följande:

Ar en arbetsgivare återbetalningsskyldig enligt 31 a § första stycket eller skyldig att betala ränta enligt 31 a § andra stycket får annat stöd eller ersättning för

kompetensinsatser som betalas ut enligt 5 a § denna lag kvittas mot skulden. Avbetalning och anstånd

31 c § Tillväxtverket tillstyrker förslaget om att fordringar med anledning av korttidsstödet ska hanteras som A-mål i stället för E-mål. Förslaget innebär dock ytterligare uppgifter för Tillväxtverket i form av hantering av avbetalningar (31 c §), anstånd (31 d §), återkallande av anstånd (31 e §) och olika möjligheter till flexibilitet när fordran ska överlämnas till Kronofogdemyndigheten (40 §). Tillväxtverket saknar emellertid såväl organisation som en fungerande systemlösning för att kunna hantera de uppgifter som följer av regleringen.

Mot bakgrund av nämnda förhållande fordrar den nya regleringen att uppdraget att hantera anstånd och avbetalningar kan läggas ut på en annan myndighet. Givet att Tillväxtverket ska hantera uppdraget, utan möjlighet att få stöd av andra myndigheter, kan det på goda grunder befaras att en i grunden önskvärd förändring får negativa konsekvenser på handläggningstider, något som i sin tur även leder till utökade behov av resurser för myndigheten. Se även 39 §.

Tillväxtverket anser att det bör förtydligas i punkten 2 om i vilka situationer det kan vara oskäligt att kräva beloppet senast på förfallodagen.

31 d § Se kommentar till 31 c §. I övrigt anser Tillväxtverket att det behövs en utförligare motivering i förarbetena av vad som kan antas vara till fördel för det allmänna.

Besluts verkställbarhet 37 a § Förslaget tillstyrkes. 38 § Förslaget tillstyrkes. Indrivning och verkställighet

39 § Tillväxtverket tillstyrker förslaget om att fordringar med anledning av

korttidsstödet ska hanteras som A-mål i stället för som E-mål. Det är dock av yttersta vikt att även fordringar med anledning av ersättning för kompetensinsatser kommer hanteras som A-mål så att det blir en enhetlig hantering av fordringarna.

I kombination med övergångsbestämmelsen innebär förslaget att återkravsbeslut som fattas från och med 15 februari 2021 kommer att hanteras som A-mål i stället för som E-mål. Tillväxtverket noterar ett antal konsekvenser av den ändrade hanteringen med ett brytdatum mitt i en pågående hantering. Tillväxtverket har redan ett antal fordringar som hanteras som E-mål enligt förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. Om det finns två återkrav för ett och samma företag med ett beslutsdatum

(15)

Tillväxtverket

före 15 februari och ett beslutsdatum efter kommer det datumen kommer återkraven hanteras enligt olika processer. Den första fordringen hanteras av Tillväxtverket som ett E-mål och den andra hanteras av Kronofogdemyndigheten och Skatteverket som ett A-mål. Detsamma gäller även för ersättningar med anledning av kompetensinsatserna som behöver hanteras enligt samma process. Hanteringen enligt olika processer medför dubbelarbete för Tillväxtverket och kommer vara svår att motivera och förklara för de företag som drabbas av detta. Tillväxtverket anser att det behövs ett antal förtydliganden kring vad som gäller vid övergången och ifrågasätter om det verkligen är rimligt att beslutsdatum för återkravet är avgörande för vilken process som ska tillämpas. 40 § I förslaget anges vilka bestämmelser som gäller vid särskilda skäl. Tillväxtverket anser att vad som är särskilda skäl behöver förtydligas. Likaså skulle Tillväxtverket vilja se förtydligande eller exempel på situationer där Tillväxtverket får avstå att lämna en fordran för indrivning eller när Tillväxtverket får lämna en fordran för indrivning direkt. 41-44 §§ Förslagen tillstyrkes.

Preskription

45 § Förslaget tillstyrkes. Ikraftträdande

I syfte att få enhetlig tillämpning med tidigare övergångsbestämmelser och den nu föreslagna lagen bör en särskild övergångsbestämmelse tas fram för 3 § 3 p, som innebär att den ej tillämpas från och med 1 januari 2021. Detta för att undvika ett glapp.

Konsekvenser för Tillväxtverket

Tillväxtverket noterar att det i remisspromemorian anges att de tillkommande

kostnaderna för hanteringen av förslaget uppskattas till 165 miljoner kronor för 2021. Dessa kostnader föranleds enligt regeringen bland annat av ett behov av

systemutveckling, ytterligare utbildning och viss nyrekrytering av personal. Tillväxtverket har därutöver noterat att regeringen i annan kommunikation också angivit att den kommer att föreslå att Tillväxtverkets förvaltningsanslag förstärks med sammanlagt 450 miljoner kronor under 2021.

Vid bedömningen av vilka kostnader som kommer belasta Tillväxtverkets

förvaltningsanslag för korttidsuppdraget under 2021 behöver hänsyn tas till flera komponenter. Tillväxtverket behöver dels hantera den ärendemängd som avser företag som sökt stöd enligt 2020 års regelverk, men där avstämningar och annan

administration kommer att ske helt eller delvis under 2021, dels hantera den ärendemängd som avser företag som kommer söka stöd enligt 2021 års tillfälliga regelverk. Regelverket under 2021 väntas därutöver bestå av en förändrad lagstiftning utifrån förslagen i föreliggande promemoria men också av de förändringar som redan beslutats genom ändringar i kortidsstödsförordningen och som träder i kraft den 1 januari 2021. Behoven av personal och systemutveckling till följd av ovan komponenter går delvis in i varandra och det är inte helt okomplicerad att särskilja de olika delarnas enskilda utgiftseffekt.

(16)

450 miljoner kronor är något lägre än myndighetens behov under 2021 för att kunna hantera korttidsuppdraget i sin helhet. Tillväxtverket gör i stället bedömningen att myndigheten behöver ett sammanlagt tillskott om 544 mnkr under 2021. Tillskottet bedöms nödvändigt för att kunna säkerställa en skyndsam handläggning av stödärenden enligt föreliggande lagförslag och redan beslutade förordningsändringar samt för att hantera överskjutande ärendehantering avseende 2020 års stöd och hantera de

aviserade ändringarna vad gäller sekretess kring beslut om stöd. Bedömningen är dock under förutsättning att de lämnade synpunkter vad gäller bland annat införandet av en återkravsmöjlighet motsvarande den reglering som återfinns i 16 och 17 §§ lagen (202:548) om omställningsstöd omhändertas. Om Tillväxtverket i stället behöver granska samtliga underlag vid ansökan bedöms tillskottet behöva justeras ytterligare för att korttidsuppdraget ska kunna hanteras under 2021.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Gunilla Nordlöf.

Helena Hånell McKelvey har varit föredragande. I handläggningen har också

avdelningschef Tim Brooks, chefsjurist Johan Holgersson och verksjurist Kadre Pari deltagit.

Gunilla Nordlöf