• No results found

Remissvar – Remiss - Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remissvar – Remiss - Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)"

Copied!
2
0
0

Full text

(1)

Dnr KS-2019-70 Dpl 10 sid 1 (2)

KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2019-05-10

Lars Sätterberg,

lars.satterberg@karlstad.se

Postadress: Kommunledningskontoret, Besöksadress: Webb: karlstad.se

Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: upphört Bankgiro: 405-2213

Remissvar – Remiss - Lite mer lika. Översyn av

kostnadsutjämningen för kommuner och

landsting (SOU 2018:74)

Dnr KS-2019-70 Dpl 10

Sammanfattning

Karlstads kommun tillstyrker i huvudsak förslaget men avstyrker de föreslagna förändringarna inom IFO-modellen.

Karlstads kommuns synpunkter Inledning

Möjligheten för enskilda kommuner att ha likvärdiga förutsättningar att

genomföra sitt välfärdsuppdrag bygger på att det finns ett system som utjämnar olikheter i opåverkbara strukturer. Kostnadsutjämningen är en del av detta system och den liggande utredningens uppdrag har varit begränsat till just denna del. Karlstad delar här SKL:s uppfattning att när en så här stor genomgång görs bör effekterna av alla beståndsdelar i systemet ske. Detta dels för att vissa komponenter samverkar, dels för att säkerställa att såväl krympande som växande kommuners situation och likvärdighet beaktas. I det här sammanhanget kan också konstateras att skillnaderna i förutsättningar mellan enskilda

kommuner blir allt större och effekten blir att allt färre ska betala till allt fler. Risken är uppenbar att detta medför ökade spänningar och att det uppstår ”vi och dem-känslor” inom sektorn. Detta kan i sin tur leda till att tilliten till det samlade offentliga Sverige på sikt försämras och det kanske därför är läge att analysera om inte den nationella nivån måste ta ett större ekonomiskt ansvar för att skapa rimliga och likvärdiga förutsättningar i sektorn.

Generella synpunkter

För att systemet med kostnadsutjämning över tid ska upplevas som trovärdigt och fylla sitt syfte måste det kontinuerligt utvärderas och de ingående

komponenterna behöver uppdateras så att de bygger på aktuella uppgifter. Det är önskvärt att detta kan ske mer regelbundet än vad som hittills varit fallet. Detta kan göra att vi undviker alltför stora förändringar som ofta blir fallet när större

(2)

Dnr KS-2019-70 Dpl 10 sid 2 (2)

utredningar liknande den nu aktuella genomförs. Karlstad ställer sig därför bakom SKL:s idé om att under finansdepartementet bilda ett nätverk med representanter för berörda statliga organisationer och SKL med uppdraget att öka legitimiteten och träffsäkerheten i systemet.

Specifika delmodeller

Karlstads kommun tycker som konstaterats inledningsvis att flertalet förändringar tillstyrks. Inom ett område, Individ- och familjeomsorg är vi dock tveksamma till den föreslagna modellen. Detta område bedöms också av många som kanske den svåraste verksamheten att finna opåverkbara förklaringsvariabler för. I den nuvarande modellen finns variabeln ”långvarigt ekonomiskt bistånd” vilken med all rätta kritiserats för att ge felaktiga incitament till de som aktivt arbetar med sysselsättningsskapande insatser. Karlstad är därför positiva till att utredningen nu föreslår att denna variabel tas bort. Däremot menar vi att en av de nya variabler som föreslås i utredningen och som kommer att väga tungt ”barn i ekonomiskt utsatta hushåll” förmodligen, som SKL bedömer det, är mer påverkbart än den nuvarande parametern. Karlstad föreslår därför att detta område ses över ytterligare innan några förändringar genomförs.

Kring området försörjningsstöd måste i sammanhanget noteras att det finns ett antal kommuner i landet som under lång tid tagit ett mycket stort ansvar för flyktingmottagandet. För flera kommuner betyder det att det finns stora grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden, vilket är mycket svårt att lösa genom ”lokal arbetsmarknadspolitik”. Denna ekonomiska situation kan inte lösas genom mellankommunala lösningar utan här måste systemet bygga på ett statligt finansiellt ansvar.

Per-Samuel Nisser Ulf Nyqvist Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektör

References

Related documents

Kommunförbundet Skåne menar att, till följd av gällande tidplan för inlämnande av remissvar, ett införande av ny modell för kostnadsutjämning inte bör ske före 1 januari 2021

Det borde dock ha ingått i kommitténs direktiv att ta ett större grepp kring befolkningsförändringar för att även belysa om det finns merkostnader till följd av

Burlövs kommun tillstyrker förslaget att tillägg och avdrag för socioekonomiska skillnader läggs till som ny komponent i modellen.. Dock anser kommunen att variabeln väger för lätt

Falu kommun instämmer i utredarens bedömning att det är bättre att utjämna för socioekonomiska skillnader än att utjämna för kostnader som kan uppstå till följd av skillnader

Nettokostnaderna för områdena grundskole- och gymnasieutbildning för vuxna samt SFI var 2016 sex miljarder kronor för landets kommuner.. Det är olyckligt är att den

SmåKom (som Gnosjö kommun är aktiv medlem i) har svarat på remissen och kommunalrådsberedningen föreslår därför att kommunen inte avger något eget svar utan istället ställer

De speciella faktorer som ö-läget ger är svåra att fullt ut ta hänsyn till inom kostnadsutjämningssystemet utan bör lyftas i särskild ordning för att ge Gotland

För delmodellen ”Förskoleklass och grundskola” har riksdagen beslutat om ett riktat statsbidrag under 2018-2020 för ”Statligt stöd för stärkt likvärdighet” och därför

patientkontakt) inom alla områden, skulle det vara möjligt att samla in ett bredare material utifrån att dessa data finns uppdaterade varje år och låta denna ligga till grund

Till det har kommit förslag om att kommunstyrelsen ställer sig bakom yttrandet med tillägg om att kommundirektören får i uppdrag att komplettera yttrandet utifrrån diskussioner

Systemet syftar inte till att utjämna för skillnader i ambitionsnivå eller effektivitet.. Kostnadsutjämningssystemet är helt finansierat av kommunerna och staten har inte någon del

Ljusdals kommun anser att socioekonomisk kompensations bör ingå i modellen för förskoleklass och grundskola på motsvarande sätt som för förskole- och

Omfördelningen från kommuner respektive landsting med i genomsnitt stark socioekonomi, tät bebyggelse och stor befolkning till kommuner respektive landsting med svag

Översynen av nuvarande kostnadsutjämning har varit nödvändig och översynen bör regelbundet göras för att anpassa de ingående faktorerna till de förändringar som över tid sker i

Vår uppfattning är att det redan av direktiven, explicit borde ha framgått, att utredningen särskilt skulle analysera om det finns merkostnader till följd av

Oxelösunds kommun anser att en uppdatering av kostnadsnivåer till dagens nivå för modersmålsundervisning är självklar och nödvändig för systemets trovärdighet vilket tidigare

Sedan hösten 2017 har Sollefteå kommun haft en mycket stor ökning av skyddsplaceringar av kvinnor och barn som blivit utsatta för våld i nära relation, eller mäns våld mot

Därutöver lämnar vi reflek- tioner kring metoden för att beräkna merkostnader för gleshet, komponenterna i den föreslagna verksamhetsövergripande delmodellen, vilka uppgifter

Till detta kommer att systemets konstruktion har medfört att marginaleffekten för vissa bidragsmottagande kommuner av en förbättring av skattekraften i kommunen är över 100

Säters kommun anser att det är nödvändigt att det årliga bidragsminskningen/avgiftshöjningen bör begränsas till högst 200 kr per invånare för att ge kommuner mer tid

Vårgårda kommun ser dock mycket positivt på möjligheten att ersätta det riktade statsbidraget med ett generellt, i kombination med en socioekonomisk utjämning även inom

2019-05-14 2 (2) I tabellen nedan framgår utfall och förändring per region enligt förslaget till förändrad delmodell för hälso-och sjukvård..

För Ydre kommuns del skulle förändringen innebära en förstärkning med 1 471 kr/invånare som preliminärt motsvarar 5 505 tkr och en utdebitering på 0,73