1
Tema matavfall
Lärarhandledning
Lärarhandledningen innehåller fakta och guide till lektioner och byggnation av er egen
2
Innehåll
Hur kan ni arbeta med temaarbetet? ... 3
Tips ... 3 Fakta ... 4 Kompostering ... 4 Rötning ... 5 Grönsaker ... 6 Lektionsplanering i Kemi ... 7 Lektionsplanering i Fysik ... 8 Lektionsplanering i Biologi ... 9 Lektionsplanering i Teknik ... 10 Mattävlingen ... 12
3
Hur kan ni arbeta med temaarbetet?
1. Diskutera varför man inte ska kasta en massa mat. Ett resultat som ni kan sträva mot att få fram från eleverna är att alla elever ska börja tänka efter innan de tar för mycket mat första portionen. Det är alltid bättre att ta flera gånger.
2. Vad händer med maten vi kastar? Hur ska vi använda maten på bästa sätt? Och när är det bäst rent miljömässigt att äta vissa grönsaker?
3. Gör ett klassbesök på en avfallsanläggning i er stad, om detta är möjligt.
4. Genom att följa lektionsplaneringarna kemi, biologi, fysik till teknik och sedan börja varje lektion med att samtala kring informationen som tillhör det berörda ämnet som finns i faktadelen.
5. Utlys en tävling mellan olika klasser eller en annan skola där det gäller att inte slänga för mycket mat vid lunchen utan se till att man tar en lagom portion eller fler små. En extra morot kan vara en vandrande pokal till den klass eller skola som vann terminen innan.
6. Fler lektionstips finns på http://www.wwf.se/utbildning/lrarrum/k-f-6/konsumtion/1525238-ny-utbildning-lrarrum-k-f-6-konsumtion
Tips
Till yngre elever är det bra om ni kan berätta om de olika delarna i arbetet och ta hjälp av så många bilder som möjligt.
När eleverna börjar bli tillräckligt gamla för att kunna klara av att läsa och förstå texterna så kan ni ge dem elevbroschyren, som de då själva kan läsa till de olika lektionerna.
Till de äldre eleverna ger ni de olika uppgifterna, men de skall själva söka upp informationen via elevbroschyren eller via internet. Istället för att gemensamt gå igenom all information.
4
Fakta
Kompostering
Vi bör kompostera vårt hushållsavfall på grund av flera olika anledningar. En av anledningarna är att minska sopbergen och transport av avfall. Med hjälp av syre och mikroorganismer till den största delen svampar och bakterier fungerar kompostering som är naturens egen väg att bryta ner organiskt avfall. Komposten utvecklar värme genom organismernas arbete och denna värme kan stiga upp till 70° Celsius. Vi vet ytligt hur denna process fungerar men det finns ännu ingen större inblick i hur det egentligen fungerar på djupet. Slutprodukten från avfallet efter färdig kompostering blir en gödningsjord som är långtidsverkande och kan användas både i privata
trädgårdar och statliga/ kommunala parker. En annan fördel med att blanda ut vanlig jord med kompostmylla är växternas försvar mot skadedjuren ökas, utomhusjorden blir mer maskrik och därmed syrerik. Det viktigaste som vi måste tänka på vid kompostering är att avfallet måste vara rent från föroreningar och så ekologiskt som möjligt för att inte riskera slutproduktens kvalité. Det är dock endast 75 % av
hushållets avfall som kan komposteras då resterande 25 % inte anses som lätt
nedbrytbart, tar vi då även bort avfall som har blivit förorenat eller oekologiskt bör vi endast kompostera 20-25 % av vårt avfall. Det är smart att ha två behållare för
kompostering då vi skall låta kompostmyllan få mogna till sig innan den används och då skall vi inte lägga nytt avfall på den färdiga myllan. Vill vi endast kompostera utomhusavfall som gräs, löv och ogräs räcker det med en öppen kompostlösning men vid hushållsavfallskompostering krävs det att komposten är konstruerad så den ej drar till sig möss och råttor som kan ta sig in i den. Det är väldigt viktigt att det kommer in syre i behållaren så komposten alltid syresätts då det är en stor del i processen, den bör även placeras i skuggan och gärna i lä från vinden så den ej torkar ur då detta kan sätta stopp för processen. Ni vet att komposteringen är klar när temperaturen sjunkit och är den samma som omgivningen och jorden eller myllan blivit mörk och jordliknande, men använd inte jorden än utan låt den lagra i ett år innan den säkert kan användas.
5
Rötning
Att göra sig av med hushållsavfall genom rötning är ett bra miljöalternativ till att kompostera själv. Då anläggningar gör biogas av våra matavfall, i exempelvis Västerås går bussar och avfallsfordon på biogas. Detta spar ju även på miljön som man bör tänka på när man i skolan arbetar med de olika målen i centrala innehållet. Rötning sker tvärtemot kompostering helt syre fritt (efter att det blandats med vatten) men även här tar processen hjälp av mikroorganismer. Rötningen sker i flera olika steg som är oerhört viktiga i processen för att det inte ska finnas smittsamt smuts kvar.
Biogas är jämfört med de olika fossila bränslen ett mer miljövänligt alternativ, då utsläppen faktiskt blir mindre. Resterna som blir kvar av att man gjort biogas blir ett flytande biogödsel som är snabbverkande. Denna biogödsel kan ersätta konstgödsel vilket är ett steg mot en hållbar utveckling. Energi finns överallt i vår omgivning det finns i mat, värme i luften är en energi och bränslet som bilar går på är energi. Energi kan aldrig försvinna utan bara omvandlas, vi slänger mat i avfallsbehållaren som innehåller energi. Matavfallet går vidare till avfallsanläggningar och omvandlas till biogas där energin fortfarande finns kvar. Biogasen används av exempelvis
stadsbussarna i Västerås och ur motorn kommer värme som biogasen omvandlats till under körning, värmen som också den är energi stiger upp i luften och värmer upp omgivningen och våra planteringar. Potatisplantorna tar upp energin ur värmen och sen gräver vi upp potatisen och energin finns kvar i potatisen som vi sedan äter och någon bit kanske vi måste slänga för vi inte orkade. Så går energin runt och runt, den försvinner aldrig utan bara omvandlas.
Den gas som utvinns ur rötningen består till största del av metangas och har den kemiska formeln CH4. Metangas kallas även för sumpgas då den kan bildas i
syrefattiga miljöer som till exempel kärr. När du går barfota i vattnet vid en sjö, kan du ibland känna att det bubblar under fötterna, då är det metangas du känner sipprar ur botten. Där har de olika organiska materialet med hjälp av mikroorganismer haft sin nedbrytning och bildat metangas. I ett nyhetsbrev på internetsidan avfallsverige skriver de att vi kastar för mycket mat. Av de 30 % som kastas skulle man kunna äta ca 60 % men ändå går det till spillo. Att vi inte kan hantera butikernas köp 3 betala för 2 som gör att vi tror det blir billigare att köpa alla tre istället.
6
Grönsaker
Rent miljömässigt är det bäst om vi kan äta så närodlat som möjligt då maten inte behöver transporteras längre sträckor. Det som också är viktigt att tänka på är att äta så säsongsanpassat som möjligt. Om vi kan minska importen av grönsaker och
frukter så kan vi minska Sveriges ekologiska fotavtryck på resten av världen. Det är de fattigaste länderna som förlorar och kommer fortsätta förlora på den
internationella handeln. Detta genom att priset som de får för sina varor minskar, samtidigt som de får betala mer för att transportera sina varor ut till köparna. Vi kräver mer importvaror samtidigt som vi kräver att priserna måste bli lägre för våra dagliga varor. Att allt vi gör har en inverkan på miljön, speciellt maten som
produceras har effekter på skogar, hav, djur och växter för att nämna några av delar. Det ekologiska fotavtrycket betyder hur stor yta du behöver för att klara dig
matmässigt, och levnadsmässigt.
Tips på diskussionsfrågor till texten. Tänk på vart du var bara under din frukost, vart i landet kommer mjölken ifrån? Hur långt har den transporterats? Vart kommer brödet och dess ingredienser ifrån? Och vart kommer mammas eller pappas kaffe ifrån? Vilka platser i världen eller i Sverige besökte du imorse? Hur många olika länder och städer besöker du och din familj under en hel dag? Eller under en hel vecka?
Lite sommar frukter/grönsaker i Sverige
Jordgubbar, blåbär, tomat, gurka, äpple, päron, paprika och majs Höst
Jordärtskocka, äpple, broccoli och vitkål Vinter
Lök, äpple och grönkål Vår
7
Lektionsplanering i Kemi
Kopplat till Lgr 11 Centrala innehållet ” Kemin i vardagen och samhället
• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.”(Lgr 11, 2011 s.146)
Syfte
”Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle”. (Lgr 11, 2011 s.144) Läroplanen säger även att undervisningen skall ge eleverna möjligheter och medel för att kunna själva söka svar med hjälp av systematiska undersökningar och olika typer av källor.
Lektionen
Materialåtgång per klass: 1. En planka
2. Sex olika grönsaker eller frukter 3. Pappersservetter
4. Smörpaket 5. Åtta spikar
Utförande: Gå gemensamt med eleverna igenom de olika sakerna som är
framplockade och ha en gemensam diskussion om vad de tror kommer hända med sakerna när plankan har varit nergrävd i fyra- sex veckor. Ett tips är att genomföra denna lektion innan fysikdelen då eleverna kan ha hjälp av detta. Gräv ner plankan i jorden och undersöka den första gången efter 4-6 veckor, låt eleverna då studera plankan och kolla om deras förutsägelser stämde som ni kom fram till under
diskussionen för fyra- sex veckor sedan. Undersök planken minst en gång i månaden tills alla ätbara produkter förmultnat.
Ni kan även ta bilder på hur ni jobbar med denna lektion och skriva om det i en dokumentation.
8
Lektionsplanering i Fysik
Kopplat till Lgr 11 Centrala innehållet
”Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering”. (Lgr 11, 2011 s.130)
”Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter”. (Lgr 11, 2011 s.130)
Syfte
”Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att
hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle”. (Lgr 11, 2011 s.127)
Lektionen
Denna lektion bör göras i samband med kemilektionen. Eleverna skall göra en tabell där de på en linje skriver matvarorna och materialet som de valt under
kemilektionen, och på den andra linjen skriver eleverna upp antalet månader på året som tabellen nedan. Fyll sedan i tabellen gemensamt med hur lång (som de tror) förmultningstiden är på de olika råvarorna/frukterna. (Äldre elever kan med fördel få göra en egen tabell.) Sätt upp denna tabell/tabeller i klassrummet. Dela upp eleverna i så många grupper som ni valt frukter eller grönsaker, så om klassen valt sju stycken olika frukter eller grönsaker skall det finnas sju stycken grupper.
Ni kan även ta bilder på hur ni jobbar med denna lektion och skriva om det i en dokumentation. Bananskal Korvbit Äppelskrutt …… …… …… ……. ……. Antal månader 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
9
Lektionsplanering i Biologi
Kopplat till Lgr 11 Centrala innehållet
I det centrala innehållet för årskurs 1-3 i Lgr 11 (2011) skriver de att eleverna skall få kunskapen om årstidsväxlingens betydelse för växters livscykel. Lgr 11 (2011) i det centrala innehållet för biologi står det att skolan skall behandla hur våra olika beroenden där våra matvanor påverkar vårt ekosystem och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Eleverna skall få utforska och vara delaktiga i enkla fältstudier och naturvetenskapliga undersökningar.
Syfte
”Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet”. (Lgr 11, 2011 s.111)
Lektionen
Be eleverna skriva ner i sin arbetsbok vilka frukter och grönsaker de känner till. Gå sedan igenom frukterna och grönsakerna på tavlan som alla elever skrivit upp. Genom att ta hjälp av böcker eller internet skall eleverna sedan ta reda på när våra vanligaste frukter och grönsaker växer i Sverige utan att vi behöver tillsätta ljus eller värme. För sedan en gemensam diskussion varför det är bättre miljömässigt och hälsomässigt att äta säsongsriktig mat. Dela upp eleverna i små grupper om 4-5 elever per grupp. De skall göra en plansch om en frukt eller grönsak som måste importeras året om, hur dess resa till Sverige ser ut och om den är besprutad eller på annat sätt fått hjälp på tillväxtvägen. Grupperna skall sedan göra en till plansch om en frukt eller grönsak som vi kan odla och skörda i Sverige och hur dess resa ser ut på väg till vårt bord. Grupperna bör redovisa olika frukter eller grönsaker så två grupper inte har val samma frukt eller grönsak. De skall sedan redovisa sina arbeten för resten av klassen. Gemensamt med hjälp av klassens olika planscher ritar ni upp en tabell som nedan på tavlan och fyller i när de olika frukterna eller grönsakerna kan skördas i Sverige.
Ni kan även ta bilder på hur ni jobbar med denna lektion och skriva om det i en dokumentation.
10
Lektionsplanering i Teknik
Kopplat till Lgr 11 Centrala innehållet
”Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner”.
”Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar”. (Lgr 11, 2011 s.270)
Syfte
”Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling”. (Lgr 11, 2011 s.269) Lektionen
Innan kompostbygget måste skolan ta kontakt med miljökontoret för att kontrollera så ni får placera en kompost där ni tänkt er. Denna lektion kommer att ta en hel dag om alla hjälper till, komposten kan med fördel användas av hela skolan. Bygget måste naturligtvis ske under era vaksamma ögon och gärna med hjälp av träslöjdsläraren. Ni kan även ta bilder på hur ni jobbar med denna lektion och skriva om det i en dokumentation.
Materialåtgång per skola: 1. 3-4 pallkragar valfri höjd 2. Plywood skiva
3. Takpapp 4. 3 gångjärn
5. Skruvar, en hake och småspik 6. Grep
7. Maskar
11 Bygg er egen kompost
1. Börja med att placera pallkragarna på den plats där komposten står i skydd från både vind och sol.
2. Använd så många pallkragar som ni tycker blir en lagom kompost.
3. Klä plywood skivan med takpapp på toppen och runt kanterna och fäst med småspik.
4. Ta sedan gångjärnen och placera på plywood skivan och lägg sedan upp skivan på pallkragarna där ni sedan skruvar fast gångjärnen.
5. Placera en hake där ni tycker.
6. Lägg ett lager med grenar eller pinnar i botten för att skapa en extra syrekälla. 7. Fyll på med jorden, maskarna och lite matrester och blöt sedan med lite vatten. 8. Nu kan ni börja använda komposten och glöm inte att gräva runt varje gång när
ni lägger i matresterna.
Det finns en del elever som hemifrån, via sina föräldrar har fått mycket kunskap om kompostering vilket blir mer och mer vanligt. Eftersom vissa använder sig av
kompostering hemma, kan du som lärare gärna använda dig av dessa elever för att inspirera resten av klassen till ämnet. Kanske kan någon elev berätta om hur de gör hemma eller så kan klassen gå hem till eleven för att se hur det fungerar, om denna möjlighet finns.
Finns det möjlighet med tid och rum att bygga sin egen kompost i på skolområdet kan klasserna utveckla arbetet med detta. Man måste då även se till så någon, exempelvis fritids tar hand om komposteringen under sommarlovet då det måste röras runt i mullen.
En lätt kompost
Finns det inte plats eller att ni inte får godkänns från miljökontoret att bygga en kompost på skolgården finns det en inomhuslösning. Denna modell kan varje klass göra själva och placera i ett hörn i klassrummet.
Materialåtgång:
1. En fruktlåda i plats (sån i nätmodell) dessa går att få eller köpa billigt från matbutiker.
2. Jord 3. Pinnar 4. Byggplast
5. Små spadar och krattor (barnleksaksmodeller går bra)
Placera lådan på byggplasten så golvet inte förstörs, lägg sedan ner pinnarna i botten av lådan och fyll på till ungefär hälften med jord. Sedan är det bara att lägga ner fruktskal och kärnhus i komposten. Tänk på att inte ha komposten placerad direkt vid en elev då det kan börja lukta. Lufta jorden ordentligt när ni komposterar något, då bör ni se ett resultat efter någon vecka och då kan ni avveckla komposten.
12
Mattävlingen
Diskutera med eleverna angående lunchen och om hur det brukar se ut, Slänger de mycket eller lite mat?
Varför kastas maten?
Hur kan vi göra för att minska vårt matavfall? Varför ska vi inte kasta så mycket mat?
Kom gärna på fler diskussionsfrågor och tillåt diskussionerna att sväva iväg lite. Kontakt måste tas med skolköket för att få hjälp med att väga matavfallet som bildas varje dag. Resultatet skriver de sen in i en loggbok. Kom överens med hela skolan och en annan skola i liknande storlek om en matavfallstävling. Om skolorna inte är i samma storlek bör matavfallet i kilo divideras med antalet barn på skolan. Detta för att få ett resultat per elev, då behöver det inte vara lika stora skolor. Den skola som kastar minst mat under en termin står som vinnare och får då den stora äran att äga pokalen som ni låter vandra runt mellan vinnarna för varje termin. Går det inte att ni kan samarbeta med en annan skola kan ni göra en inbördes tävlan i skolan. Låt pokalen stå i klassrummet hos vinnarna.
Ni kan även ta bilder på hur ni jobbar med denna tävling och skriva om det i en dokumentation.
Pokaler finns att beställa från http://www.lundgrens.com/pokaler-utan-lock-c-184-1.aspx
och diplom går enkelt att göra på datorn och skriva ut till den vinnande klassen.
Diskussionsfrågor till lektionerna
Detta är endast exempel på frågor som ni kan diskutera med eleverna innan påbörjad lektion. Kom gärna på fler och låt eleverna komma med egna funderingar.
Har ni hört begreppen, hållbar utveckling kompost, rötning innan?
Vad kan ni berätta kring dessa begrepp?
Hur tror ni en kompost fungerar?
Tänk på vart du var bara under din frukost, vart i landet kommer mjölken ifrån? hur långt har den transporterats? vart kommer brödet och dess
ingredienser ifrån? och vart kommer mammas eller pappas kaffe ifrån? vilka platser i världen eller i Sverige besökte du imorse? Hur många olika länder och städer besöker du och din familj under en hel dag? Eller under en hel vecka?
Ställ frågor som berör det ämne ni skall arbeta kring. Spinn vidare på
