Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling RINGSTORPSSKOLAN
2016/2017
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Syfte och definition av grunderna ... 3
Mål och vision ... 8
Kartläggning ... 8
Hur ska vi under läsåret 16/17 arbeta med våra prioriterade mål? ... 9
Riskanalys ... 10
Uppföljning av förra årets åtgärder ... 11
Planerade åtgärder under läsåret: ... 13
Samverkan ... 13
Främjande och förebyggande arbete ... 14
Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling ... 15 Åtgärder om personal kränker elev ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Resurser ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Kommunikation ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Utvärdering och uppföljning ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Olweusmodellen ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Dokumentation ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Olweus vid misstanke om mobbning/kränkning/antisocialtFel! Bokmärket är inte definierat.
beteende ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
ÅTGÄRDSPROGRAM ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Konsekvenstrappa vid mobbning och kränkande beteendeFel! Bokmärket är inte definierat.
Förslag på konsekvenser utan inbördes ordning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Utvärdering ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Utvärdering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Procedurer i arbetet mot mobbning ... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Inledning
Syfte och definition av grunderna
Likabehandlingsarbete handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.
Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare som elever är engagerade.
Varje verksamhet ska ha skriftlig plan för likabehandlingsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Ur styrdokumenten
FN:s Konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen har, i likhet med konventionerna om mänskliga rättigheter, ett ursprung i FN- stadgans princip om den inneboende värdigheten hos alla människor och deras ”oförytterliga rättigheter”, grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen (sid. 60 Överenskommet).
Skollagen
”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka all former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden ” 1 kap 2§.
Läroplanen (Lgr 11)
Om skolans värdegrund och uppdrag skrivs;
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt
motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser”.
(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011).
Lgr 11 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev
Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
Respekterar andra människors egenvärde,
Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen
Alla som arbetar i skolan ska
Medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Läraren ska
Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
Samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.
Lgr 11 2.8 Rektors ansvar
Rektor har ett särskilt ansvar för att kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan
Nytt inom likabehandlingsarbetet
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• diskrimineringslagen och
• 14 a kap. i skollagen.
Dessa har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Två diskrimineringsgrunder
Nu skyddas eleverna även mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Vad står begreppen för?
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet samt uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders
eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till fotbollsplanen för att pojkar spelar.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika webbcommunities, ex msn).
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
• kön
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionshinder
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• ålder.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Diskrimineringsgrunder Kön
Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever.
Trakasserier
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Transsexualism
Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet.
Vad räknas som etnisk tillhörighet?
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter.
Arbeta mot rasism
Skolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.
Religion och annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.
Religion
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen.
Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion.
Annan trosuppfattning
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Funktionshinder
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder.
Vad räknas som funktionshinder?
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd.
Sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas
• homosexualitet
• bisexualitet
• heterosexualitet.
Skolans värdegrund
Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever.
Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck.
Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck?
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande
identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen.
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som
heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
Ålder
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder.
Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder
• vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.
Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet.
Ålder som diskrimineringsgrund
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
Mål och vision
På Ringstorpskolan tar alla avstånd från alla former av kränkande behandling. Nolltolerans gäller!
Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Mål
Alla elever ska känna sig trygga på Ringstorpsskolan och ingen skall bli utsatt för någon form av kränkande behandling. Nolltolerans råder.
Alla elever och vuxna ska bli behandlade som individer på lika villkor. Varje form av kränkande behandling mellan elever, mellan vuxna och mellan vuxna och elever är i strid med de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på och skall aktivt bekämpas.
Vi ska bemöta flickor och pojkar likadant och arbeta aktivt för jämställdhet - att alla människor är lika mycket värda.
Alla elever ska känna att de blir respekterade av såväl andra elever som all personal.
Vi ska arbeta aktivt efter Olweusmetoden för att hindra mobbning och annan kränkande behandling samt förebygga uppkomsten av sådana problem.
Alla vuxna på skolan ska medvetet och engagerat arbeta för att ovanstående mål uppfylls och alla ska mötas med hänsyn, vänlighet och respekt.
Kartläggning
Vårterminen 2016 genomfördes två olika enkäter vid Ringstorpsskolan; Helsingborgs stads Olweusenkät samt skolans egen riskanalys. Då stadens enkät omfattar de äldre eleverna anser vi att det är av stor vikt att vi använder vår egen mindre riskanalys som komplement. Skolans samtliga elever gjorde denna mindre riskanalys. Förutom att samtliga elever genomförde vår egen enkät så preciserade eleverna var på just vår skolgård som de anser att det händer obehagliga saker, något som en mer allmänt hållen enkät inte kan hjälpa oss med.
Under vårterminen 2016 har lärare respektive pedagoger i förskoleklassen och fritids diskuterat hur vi tillsammans kan arbeta utifrån de båda ovan nämnda enkäternas resultat. Samtliga pedagoger enades om tre prioriterade mål inför det kommande läsåret. Dessa tre prioriterade mål har vi delgett föräldrar och elever. Vi ger nedan förslag på hur vi vill arbeta med dessa prioriterade mål.
De prioriterade målen är:
1: Vi ska arbeta aktivt för att minimera kränkande behandling via sociala medier.
2: Vi ska öka elevernas kulturella medvetenhet för att på så sätt minimera kränkningar som beror på olika etnicitet
3: Vi ska minimera kränkningar på skolgården och i omklädningsrummen.
Hur ska vi under läsåret 16/17 arbeta med våra prioriterade mål?
Under en studiedag vt -16 arbetade vi tillsammans fram förslag gällande hur och när vi under höstterminen kommer att arbeta med målen nedan. F – 3 och 4 – 6 arbetade fram egna förslag som ska ses som just förslag. Detta är ingen absolut plan som varje pedagog måste hålla sig till utan det ska ses som en hjälp i det egna arbetet. Det står alltså var och en fritt att t.ex. byta plats på de olika passen. Det är heller inte rimligt för en elevgrupp att hinna med alla de aktiviteter som föreslogs.
Redovisningen nedan är ett axplock av de aktiviteter som fritids, yngre respektive äldre ämnar göra. Fullständiga planeringar finns hos respektive pedagog.
Eget mål 1: Vi ska arbeta aktivt för att minimera kränkande behandling via sociala medier.
Fritids: Barnen får inte ha mobiltelefon med sig i skolan / på fritids. Diskussioner kring ordens betydelser. Fejkade sms/chatt-konversationer där elever får ta ställning och reagera.
Yngre: Arbete med teater, sociala medier, att fotografera, ord och begrepp etc.
Äldre: Arbete med telefonvett, vett och etikett gällande sociala medier, film om sociala medier etc.
Eget mål 2: Vi ska öka elevernas kulturella medvetenhet för att på så sätt minimera kränkningar som beror på olika etnicitet.
Fritids: Vi har som tanke att bjuda in två pojkar som flytt från sitt land som pratar/föreläser för barnen om sin upplevelse, just angående olika etnisk bakgrund. Varför kommer
barnen/familjerna hit? Informera kring detta. Interkulturella informatörer från
Integrationsenheten kan föreläsa för barnen. Teaterföreställningar, mat, temaveckor, föreläsare, ev. TV-program som handlar om detta. Ta del av barnens olika kulturer.
Yngre: Arbete kring vilka är vi, högtider inom olika kulturer, almanacka med olika högtider etc.
Äldre: Arbete kring olika kulturer i klassen, varför man flyr, olikheter, hur vi är mot varandra, Musikhjälpen etc.
Eget mål 3: Vi ska minimera kränkningar på skolgården och i omklädningsrummen.
Detta görs genom att vi ser över scheman och tilldelar de som vaktar positioner genom att dela upp skolgården i halvor.
Riskanalys
Sammanfattning av Ringstorpsskolans riskanalys, vårterminen 2016
Syftet med denna enkät har varit att följa upp den information gällande mobbning/kränkande behandling etc. på skolgården som framkom vid vårens större enkät. Vi ser även fördelar med att de yngre eleverna är delaktiga i denna enkät. Samtliga klasser, förutom förskoleklassen, har fyllt i enkäten på individnivå. Större delen av skolans elever har svarat på denna enkät,
svarsfrekvensen är över 95 %. Eleverna fick ut var sin blankett där de ombads ringa in var de ansåg att det hände saker som de upplevde som obehagliga, dessa saker behövde inte definieras som mobbning. Formuleringen löd ”Det vore till stor hjälp om du kan berätta var det sägs eller görs otrevliga saker, ringa in var det sker under skoltid.” Nedan redovisas plats samt hur många elever som ringat in det alternativet. Sammanställning av skolans riskanalyser gav oss följande resultat:
Multiarenan 1 – 4, 2 – 7, 3 – 19, 4 – 5, 5 – 16, 6 - 2 Asfaltsplanen 1 – 2, 2 – 3, 3 – 17, 4 – 3, 5 – 18, 6 - 3 Gungorna utanför förskoleklassen 1 – 1, 2- 3 Cykelställen vid parkeringen 1- 2, 2 – 1, 4 -1 Cykelställen vid tvåorna 1 – 5, 2 - 2
Cykelställen vid femmorna 1 – 1, 6 - 1
Skogen/dungen 1 – 13, 2 – 8, 3 – 4, 4 – 1, 6 -2 Smågårdarna 1 – 8, 2 – 1, 5 – 3, 6 -1
Precis utanför smågårdarna 1 – 1, 5 -1 Dammen 2 – 4, 4 -3, 5 – 1, 6 -2
Stora gungan vid sexorna/matsalen 1 – 1, 2 -1, 3 – 1, 5 – 1, 6 - 1 Smågungorna 1 - 3
Lekplatsen utanför fritids 1 – 1, 2 – 1, 3 – 4, 4 – 1, 6 - 2 Lekplatsen utanför förskoleklassen 1 – 3, 2 – 2, 3 - 1 På väg till matsalen 1 – 2, 2 -3, 4 – 1, 5 -2, 6 - 1 Matsalen 1 – 4, 3 – 1, 5 – 3, 6 - 2
Kapprummet 1 – 4, 2 – 5, 3 -1, 4 - 4, 5 – 15, 6 -5 Omklädningsrummen 1 – 9, 2 -12, 3 -10, 4 - 6, 6 – 6, Klassrummet 1 – 3, 2 – 3, 3 – 2, 4 – 1, 5 – 7, 6 -1
1 – 2, 2 – 7 ska utläsas som att i år ett har två elever svarat jakande på frågan och i år två är det sju elever som har uppgett att det händer saker på platsen som det frågas om.
Utöver denna fråga gällande var elever känner sig utsatta ställdes även frågan om det fanns någon elev som inte har det bra och i så fall varför. Resultatet av svaren på denna fråga har sammanställts och återkopplats till respektive klasslärare samt lyfts i EHT.
Svaren från förskoleklassen redovisas på gruppnivå:
Multiarenan – här kan det hända saker som en del elever uppfattar som obehagliga.
Pedagogerna är medvetna om och arbetar med detta.
Fritidshemmen
Fritids gjort en egen enkät i anslutning till denna riskanalys. Fritids arbetar givetvis utifrån skolans gemensamma prioriterade mål men de har även satt upp egna mål för sin verksamhet, se nedan. Dessa mål kan beskrivas som mål för att öka trivseln bland eleverna. De olika
fritidsavdelningarna har enats om ett gemensamt mål. Även på fritids enkät var svarsfrekvensen hög och sammanfattningsvis visade svaren på god trivsel generellt.
Fritidshemmets olika avdelningar har valt att prioritera följande mål:
Inför kommande läsår har skolans olika fritidshem valt att enas kring ett gemensamt mål: Vi ska arbeta aktivt med att öka förståelsen för varandra och på så sätt öka det sociala samspelet mellan eleverna på fritidshemmen.
Hur kan vi förebygga och förhindra ovanstående risker? Förutom schemat ovan ska vi:
Agerande Ansvarig
Skapa trygghet för eleven genom:
Tydlighet med aktiviteter och schema. Bitr.rektor
Fadderverksamhet Förstelärare
Rastvaktssystem Bitr.rektor
Ordningsregler/trivselregler Rektor
Likabehandlingsplanen gås igenom i alla klasser, Rektor samt information till föräldrar.
Utbildning
Värdegrundsfrågor Olweus-
koordinator
Kunskap om eleverna Arbetslag
Fortbildning kring diskrimineringsgrunderna Rektor
Förhållningssätt hos personal Rektor
Lärande samtal Förstelärare
Lokaler
Se över lokalernas/skolgårdens utformning Olweuskoordinator Kontinuerligt för att undvika risker för
diskriminering/kränkningar
Göra en riskbedömning vid behov där åtgärder Olweuskoordinator för att minimera risken för
diskriminering/kränkningar speciellt beaktas.
Uppföljning av förra årets åtgärder
Under föregående läsår hade vi tre prioriterade mål inom vårt arbete med Olweus. Vi arbetade med att minska mobbning och kränkande behandling utifrån etnicitet. Vi hade en mångkulturell vecka då representanter från olika kulturer kom till Ringstorpsskolan och delade med sig av sin kultur.
Vårt andra prioriterade mål var att minimera kränkande behandling via sociala medier. Detta mål har det arbetats med i klasserna via diskussioner, dramaövningar, information etc.
Måluppfyllelsen gällande detta mål är påtagligt hög gällande skolans äldre elever.
Skolans vi-känsla har vi arbetat med på olika sätt, bl.a. annat under den ovan beskrivna mångkulturella veckan samt vid olika temadagar.
Ringstorpsskolan har infört ett väl fungerande rastvaktssystem, med rastvakter som iklädda västar rör sig på skolgården. Vi anordnar gemensamma upplevelser för att öka trygghet och trivsel, t.ex. temadagar och idrottsdagar. På Ringstorpsskolan finns ordningsregler och ett program för att förebygga mobbing, Olweusprogrammet. Vi har en konsekvenstrappa mot mobbning och kränkande behandling. Att eleverna trivs på skolan kan också beläggas genom trivselenkäterna.
Åtgärder
Planerade åtgärder under läsåret:
Aktuell handlingsplan följs och revideras inför varje nytt läsår och
anmälningsskyldighet till rektor samt dokumentation Olweus+ LISA betonas.
Värdegrundsdiskussioner ska genomföras kontinuerligt i alla klasser och i personalgruppen.
Fortbildning för personal i Olweusprogrammet, mot mobbning och kränkande
behandling, fortsätter genom 5 träffar per år. Personalen delger bland annat varandra olika förslag/råd på lektionsinnehåll i antimobbingarbetet.
Trivselenkäter vid minst två tillfällen per läsår för att ta reda på hur eleverna trivs och om det förekommer mobbning/kränkande behandling. Olweusenkäten v. 6-7 varje år.
Rastvakterna, dubbla rastvakter på tiorasten.
Regelbundna samtal och samarbetsövningar i klasserna samt kompissamtal, klassråd Olweusråd samt elevråd.
Individuella samtal med elever vid behov enl. Olweusmetoden.
Skolan har upprättat en konsekvenstrappa enl. Olweus, som ska tillämpas vid konstaterad mobbning.
Gällande ordningsregler med konsekvensbeskrivning ska följas.
Vid alla utvecklingssamtal diskuteras elevens trivsel, trygghet och bemötande.
Fadderverksamheten fortsätter.
Rastaktiviteter, 6:orna leker med de yngre eleverna.
Det finns alltid flera vuxna ute på alla raster.
Temadagar för hela skolan ska genomföras vid flera tillfällen per läsår.
Hälsoprojekt där alla elever sätts samman i olika gruppkonstellationer, eleverna lär känna elever från andra klasser.
Tjej/ killsnack ska genomföras.
Elevrådet ordnar olika turneringar och gemensamma aktiviteter.
Referensgruppsmöte om Olweusmetoden och redovisning av resultat från Olweusenkäten.
Samverkan
På skolan är vi noga med att hålla varandra informerade om händelser kring elever och för detta finns bl.a. olika mötesforum.
Personal: Elevhälsosteam, personalmöten, APT möten, Samverkansmöten, Uppdragsdialog
Elever: Elevråd, klassråd, Olweusråd m.fl., kompissamtal.
Föräldrar: Föräldramöte, referensgruppsmöten, utvecklingssamtal med förälder och elev.
Främjande och förebyggande arbete Åtgärder på skolnivå
Alla elever är allas elever.
Sätter tydliga gränser för negativa beteenden på skolan.
Skapar en attraktiv skolmiljö både ute och inne.
Genomför Olweus- och trivselenkät.
Olweusråd behandlar alla de olika diskrimineringsgrunderna under ett läsår.
Åtgärder på klassnivå – arbetslaget
Vi har gemensamma aktiviteter för att skapa vi-känsla.
Vi har samtal om relationsfrågor.
Alla ansvarar för trivseln.
Temadagar för hela skolan vid olika tidpunkter för att fördjupa kamratrelationer mellan eleverna.
Klasserna har rollspel, vänskapsövningar, gruppsamtal, högläsning och litteratur som främjar empatisk förmåga.
Klasserna har Olweusråd med uppföljning och utvärdering av gemenskapen i klassen, i positiv anda. Klassreglerna innehåller 3 regler:
1. Vi ska inte mobba andra.
2. Vi ska försöka hjälpa elever som blir mobbade.
3. Vi ska vara tillsammans med elever som lätt blir ensamma.
Elever skall under Olweusråden träna sig i att våga berätta om den kränkande behandling som man kanske upplever eller ser på skolan.
Åtgärder på individnivå
Genom fortlöpande individuella samtal, t ex vid mentorstid och utvecklingssamtal, få varje enskild elev att förstå att vi alla ingår i en gemenskap och är viktiga för varandra i det sociala samspelet.
Åtgärder på föräldranivå.
Alla föräldrar informeras om målen i likabehandlingsplanen.
Referensgruppens föräldrar används som ”bollplank” vid upprättandet av
Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling samt elever via elevråd.
Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling
Trots det förebyggande arbetet kan kränkande behandling ändå förekomma. Helsingborgs stad har valt att arbeta efter Olweusmodellen. I korthet ser modellen ut på följande sätt:
1. Skolan får reda på att en viss elev troligen blir utsatt för kränkande behandling(denna information kan fås av eleven själv, av en kamrat, av en förälder, av en anställd)Eleven vänder sig till mentor eller en ana vuxen den har förtroende för.
Blanketten Dokumentation (bilaga 1) kan användas vid behov.
2. Mentor träffar den utsatta eleven för ett kartläggande samtal.
Vad har hänt? När händer det? Hur ofta? Vem/vilka är inblandade?
Har han/hon berättat om detta för sina föräldrar?
Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2).
3. En dag, snarast efter samtalet med den utsatte, när alla de som kränker finns i skolan, kallar respektive mentor, dem en och en till samtal. Alltid två vuxna som leder samtalet dvs.
mentor till berörda elever. (använd ”Lathund” för upplägget av samtalet, bilaga 3). Vi upplyser om att vi vet att de kränker, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att kränkningen måste upphöra omedelbart. Vi diskuterar och bestämmer tillsammans med eleven hur detta ska gå till samt om de behöver någon form av stöd för att sluta. Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2).
Efter samtalet kontaktar elevens handledare deras föräldrar och informerar om situationen.
4. Efter cirka en vecka har vi ett uppföljningssamtal dels med den utsatta eleven dels med de som kränker. Mentorn kontaktar föräldrarna och informerar om hur det har gått. Använd blanketten Protokoll elevsamtal (bilaga 2).
5. Om kränkningen inte upphört upprepas samtalen med de som kränker och föräldrarna.
Vid detta tillfälle skriver mentorn ett åtgärdsprogram. Använd blanketten Åtgärdsprogram(bilaga 3).
Konsekvenstrappa
Upphör mobbningen fortfarande inte informeras därefter rektor som då kallar till elevvårdskonferens.
På elevvårdskonferensen kan rektor fatta beslut om enligt konsekvenstrappan t ex byte av klass för kortare eller längre period.
Upphör inte kränkningarna trots dessa åtgärder görs en socialanmälan av rektor.
6. Dessa ärenden dokumenteras av mentorn enligt riktlinjerna (se bilagor). Alla kränkningar dokumenteras i LISA och verksamhetschef (som ombud för huvudmannen)får även då del av informationen.
Dokumentationen lämnas omgående till respektive rektor.
Vi får aldrig glömma att:
Det viktigaste är att kränkningen upphör. Det är den utsatte som har rätt att ställa krav.
