Sammanfattning av utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljning 2014-2015
2 Ansvarig för sammanfattningen av utbildningsförvaltningens kvalitetsuppföljning 2014-2015 är
Maria Elmér, chef för kvalitet, stöd och utveckling, utbildningsförvaltningen, Lidingö stad.
3
Utbildningsförvaltningen följer varje år upp kvalitet och måluppfyllelse i förskola, pedagogisk omsorg, skola och vuxenutbildning i Lidingö stad. Uppföljningen omfattar bland annat en brukarundersökning riktad till elever och vårdnadshavare, kvalitetsrapporter,
kvalitetsdialoger, statistik och nyckeltal. För läsåret 2014-2015 redovisas analysen av verksamheternas kvalitet och underlag för uppföljningen i dokumenten
Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys 2014-2015 respektive Utbildningsförvaltningens kvalitetsrapport 2014-2015.
Som en del av kvalitetsuppföljningen följer utbildningsförvaltningen upp elevers
kunskapsresultat. Utbildningsförvaltningen kan konstatera att kunskapsresultaten fortsatt ligger på en hög nivå i förhållande till riket. Andelen elever i årskurs 6 som uppnår de kunskapskrav som minst ska nås (betygen A-E) i samtliga ämnen är 95 procent på Lidingö läsåret 2014-2015, en ökning med cirka tre procentenheter från föregående läsår. I riket är motsvarande siffra 81 procent. För årskurs 9 är motsvarande siffror 92 procent för Lidingö och 77 procent för riket, vilket är i nivå med föregående läsår. Även det genomsnittliga meritvärdet ligger fortsättningsvis betydligt högre på Lidingö än i riket, 258,9 jämfört med 224,7. Det genomsnittliga betygspoängen i gymnasieskolan är oförändrad från föregående läsår, 15,3 på Lidingö. Siffran för riket är14,0.
Utbildningsnämndens kartläggningsområden var läsåret 2014-2015 analys i det systematiska kvalitetsarbetet samt stöd för barn och elever.
Analys i det systematiska kvalitetsarbetet
Kartläggningen av verksamheternas analys i det systematiska kvalitetsarbetet visar att
genomförandet av analyser i enlighet med gällande styrdokument är en utmaning för samtliga verksamhetsformer. Uppföljningen visar att många förskolor brister när det gäller
dokumentation, vilket är en viktig förutsättning för kvalitetsanalysen. Vidare har tillsynen av fristående förskolor visat att flera förskolor uppvisar brister inom området uppföljning, utvärdering och utveckling. Detsamma gäller för pedagogisk omsorg.
När det gäller grundskolan berättar lärare att de saknar tid för att analysera tillsammans.
Vidare framkommer att arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet varierar mellan olika grundskolor. Gemensamt för skolor som analyserar sina resultat är att de också redogör utförligt för resultaten. Uppföljningen visar också att det förekommer ett visst mått av systematiskt utvecklingsarbete inom fritidshemmet, men att det finns brister i analysen och i kvalitetsarbetets systematik.
Uppföljningen av gymnasieskolans kvalitet visar på generella brister i det systematiska kvalitetsarbetet. På Hersby gymnasium uttrycker både lärare och elever att ett systematiskt kvalitetsarbete försvåras av hög personalomsättning och sjukskrivningar bland personalen.
Lärares arbetsbelastning och ledarskapet är, enligt lärare, ytterligare faktorer som påverkar verksamhetens kvalitet och utvecklingsmöjligheter.
Stöd för barn och elever
Kartläggningen av barn i behov av stöd visar att det stöd som erbjuds och uppfattningar om stödet varierar mellan verksamhetsformerna. I utbildningsförvaltningens kvalitetsdialoger uttrycker pedagoger och vårdnadshavare inom förskolan och personal inom pedagogisk omsorg att barn i behov av stöd får det stöd de behöver.
4
Pedagoger på fritidshemmet uttrycker emellertid att fritidshemmet ofta ges sämre förutsättningar än skolan för att möta elevers stödbehov. Vidare uttrycker elever i
grundskolans årskurs fyra och nio att de får det stöd i undervisningen som de är i behov av och denna bild delas av lärare och vårdnadshavare. I kvalitetsdialoger berättar
grundskoleelever att de får stöd av lärare, inlästa läromedel, läxhjälp och tillgång till tekniska hjälpmedel. Enligt lärarna används inlästa läromedel i stor utsträckning och datorer och hjälpmedel finns för elever som behöver det. Lärare upplever generellt att de får gott stöd av specialpedagogerna i sitt arbete, men att de behöver mer kunskap kring elever med särskilda begåvningar. Vårdnadshavare uttrycker att eleverna är i behov av utmaningar och att det är viktigt att akademiskt starka elever kan arbeta vidare i eget tempo. I Lidingö stads
brukarundersökning uppger över 90 procent av elever i årskurs 3 och 5 att de får hjälp av sina lärare när de behöver det. Motsvarande siffra för årskurs 8 har ökat från knappt 80 procent föregående läsår till knappt 90 procent läsåret 2014-2015.
I kvalitetsdialoger med elever på gymnasieskolan framkommer att tillgången till stöd varierar, framförallt mellan olika lärare. Eleverna menar också att det ofta är upp till eleven som är i behov av stöd att ta initiativet. På Hersby gymnasium påverkar också hög personalomsättning, stora klasstorlekar och lokalbristen möjligheterna till stöd, enligt lärare och elever. Lärare uttrycker svårigheter att erbjuda stöd då elevers frånvaro ses som försvårande för arbetet.
Övrigt
Kvalitetsuppföljningen visar att likvärdigheten brister mellan och inom förskolor och skolor i Lidingö stad. Det handlar om olika förutsättningar för genomförandet av utbildningen. Vidare är det fortfarande brist på förskollärare och fritidspedagoger. Även andelen lärare med
lärarlegitimation och behörighet att undervisa i sitt ämne behöver öka.
