• No results found

Det sociala nätverkets betydelse för individers psykiska hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Det sociala nätverkets betydelse för individers psykiska hälsa"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats

Det sociala nätverkets betydelse för individers psykiska hälsa

En studie om sociala nätverk i förhållande till psykisk hälsa och digitala verktygens vikt för äldres sociala inkludering

Författare: Victor Mignot &

Andreas Palmqvist

Handledare: Gergei Farkas Examinator: Linda Hiltunen Termin: HT20

Ämne: Sociologi Nivå: Grundnivå Kurskod: 2SO30E

(2)

Abstract

Author: Victor Mignot & Andreas Palmqvist

Title: The impact of social network on the mental health of individuals

This study investigates the social networks impact on mental health. Further, it examines the role of digital tools in regard to loneliness among elderly people.

Several studies have investigated similar questions before, but further knowledge can be added with this study on the Swedish population. The aim of the study is to enhance the knowledge on whether social networks have an impact on individual’s mental health. The theoretical framework consists of Granovetter’s strenght-of-weak-ties and Putnam’s definition of social capital. A quantitative approach is used, and secondary analysis is made on an existing data set. The data originates from a survey used to measure social networks in Sweden. To get further insight, an ordinal regression model was built in order to sort out the potential impact of the different variables. The result shows that elderly people who use digital tools are less likely to feel lonely in comparison to those who are non-users. Also, both weak and strong social ties seem to have a positive effect on mental health. Finally, social capital is also proved to have an impact on mental health. The most important result show that trusting people was the strongest correlated variable with mental health in regard to the components of social capital. Further, those who feel trust for others are more likely to report a better mental wellbeing. For future research we recommend focusing on a specific age group, for example relevant to our findings, this could be the elder population. To gain enhanced knowledge, we recommend a mixed methods approach in order to get a deeper understanding.

Nyckelord:

Socialt nätverk, psykisk hälsa, ordinal regressionsanalys, kontaktstyrka, social kapital

(3)

2

1. Inledning 3

2. Syfte och frågeställning 4

3. Tidigare forskning 5

3.1 Nätverksanvändning och psykisk hälsa bland äldre 5

3.2 Det sociala nätverket digitalt 6

3.2.1 Socialt nätverk online 6

3.2.2 Kommunikation online bland äldre 6

3.3 Kontaktstyrka och socialt stöd 7

3.3.1 Kontaktstyrka 7

3.3.2 Socialt stöd 8

3.4 Socialt kapital 10

4. Teoretiska utgångspunkter 12

4.1 Definition av socialt nätverk 12

4.2 Psykisk hälsa 12

4.3 Kontakternas styrka 13

4.4 Putnams definition av socialt kapital 14

4.4.1 Socialt kapital i samhället 14

4.4.2 Socialt kapital och psykisk hälsa 15

5. Metod 17

Metodavsnitt introduceras med en argumentation över den valda metoden i studien. Metoden består av kvantitativ metod i form av sekundärdata. Det följs i sin tur av en beskrivning av tillvägagångsättet, en redogörelse över samtliga variabler, en diskussion av urvalet, etiska överväganden samt en presentation av hypoteser som ämnas att besvaras i studien. 17

5.1 Val av metod 17

5.1.1 Kvantitativ metod 17

5.1.2 Sekundärdata 17

5.2 Bearbetning av material 18

5.2.1 Tillvägagångssätt 18

5.2.2 Variabler 18

5.2.3 Hypoteser 21

5.3 Urval och etiska överväganden 22

5.3.1 Urval 22

5.3.2 Etiska överväganden 23

5.4 Metoddiskussion 23

6. Resultat och analys 25

6.1 Deskriptiv redogörelse 25

6.2.1 Ensamhet, interaktion digitalt och dess betydelse för äldre 27

6.2.2 Psykisk hälsa, social interaktion och kontaktstyrka 30

6.2.3 Psykisk hälsa och socialt kapital 32

7. Slutsatser 36

8. Diskussion 38

Litteraturförteckning 40

Bilagor 45

(4)

3

1. Inledning

Det är väl känt att sociala nätverk har en betydande roll för individer och för samhället i stort. Inte minst ger det sig tillkänna i dagens samhälle under rådande pandemi där smittspridningen till stor del sker via interaktion människor sinsemellan. På individnivå är det sociala nätverket fundamentalt för att förmedla adaptiv kunskap och fungerar även som en faktor för anpassningen till samhället (Pescosolido 2006, s. 195). Samtidigt är nedsatt psykisk hälsa i allt högre utsträckning ett problem för många svenskar idag (Folkhälsomyndigheten 2018).

Tidigare forskning inom sociologin har ägnat sig åt att ta reda på hur sociala nätverk samvarierar med psykisk hälsa. Forskning visar att sociala relationer är en av de viktigaste faktorerna bland samhällsstudier för att förstå psykisk hälsa (Perry & Pescolido 2015, s. 116). Därför vill vi närmare undersöka det sociala nätverkets betydelse på individens psykiska hälsa.

För sociologin har psykisk hälsa varit av högsta relevans då sociala åtgärder och processer kan förklara dess förekomst och konsekvenser (Aneshensel, Phelan &

Bierman 2013, s. 15). Psykisk ohälsa har traditionellt sett varit bunden till biologiska förklaringar och psykologiska hjälpmedel för att hantera densamma.

Men inom fältet för psykisk hälsa har sociologer kommit att komplettera samt motbevisa tidigare forskning kring fenomenet. Detta genom studier med etiologiska, psykosociala och socialkonstruktivistiska perspektiv (Aneshensel, Phelan & Bierman 2013, ss. 96–109).

Sociala nätverk har under en lång period fått uppmärksamhet från samhällsforskningen och sociologin. Samtidigt är den psykiska hälsan ständigt på tapeten och därför ser vi en möjlighet i att ta reda på sociala nätverkets betydelse för den psykiska hälsan. Framförallt under Coronapandemin har de sociala kontakterna och sociala nätverket begränsats vilket också bidrog till idén om att undersöka nätverk i förhållande till psykisk hälsa.

(5)

4

2. Syfte och frågeställning

Studien ämnar utifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv bidra med ytterligare sociologisk kunskap i förhållande till psykisk hälsa. Existerande forskning på området har tenderat inrikta sig på länder utanför Skandinavien. Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida det sociala nätverket kan vara en faktor som har betydelse för svenska individers psykiska hälsa. Vi kommer utgå från Granovetters teori om Strength-of-weak-ties samt Putnams teori om socialt kapital. Vidare kommer vi även använda oss av tidigare forskning kring sociala nätverkets roll i förhållande till psykisk hälsa.

För att kunna undersöka och redogöra för vilken roll det sociala nätverkets betydelse har för individens psykiska hälsa har vi reducerat ner det huvudsakliga forskningsändamålet till tre frågeställningar. Med dessa hoppas vi kunna identifiera mönster och på så vis bidra med ytterligare kunskap till forskningsområdet. Frågeställningarna som ämnas besvaras lyder som följer:

● Vilken betydelse har digitala verktyg för äldre individers ensamhet?

● Vilken betydelse har sociala interaktioner och olika kontaktstyrka för individers psykiska hälsa?

● Vilken betydelse har det sociala kapitalet för individers psykiska hälsa?

(6)

5

3. Tidigare forskning

Den tidigare forskningen består av studier och arbeten som behandlar nätverkets betydelse för den psykiska hälsan. Faktorer som visat sig ha betydelse har delats upp i avsnitt för att få en översikt av vilka sociala nätverksfaktorer som har en betydelse och på vilket sätt det har gestaltat sig.

3.1 Nätverksanvändning och psykisk hälsa bland äldre

Människor är omringade av ett socialt nätverk. Kompositionen och kvaliteten av det sociala nätverket formas efter tid och därför är det rimligt att påstå att äldres nätverk innehåller fler starkare kontakter än yngres nätverk men att yngres nätverk består av många fler sociala relationer än äldres (Fiori, Antonucci &

Cortina 2006, ss. 25–26). Socialt stöd är en viktig faktor för äldre för att få hjälp i vardagen i hälsoaspekter eller få tillgång till materiella resurser. Även sällskapet som tillkommer med sociala relationer och det emotionella stödet är en viktig faktor för äldres psykiska hälsa (Baldassare, Rosenfield & Rook 1984, s. 550).

Även om sociala relationer är viktiga för alla åldersgrupper, tenderar sambandet att vara starkare för äldres psykiska hälsa.

Wenger (1997, s. 319) skapade en typologi inom socialt nätverk för att mäta äldres mående genom deras sociala nätverk. Han kom fram till att äldre individer med ett starkt lokalt integrerat nätverk i form av kontakt med familj, vänner och grannar samt engagemang i sociala aktiviteter löper en mindre risk till psykisk ohälsa. Äldre individer som hade ett mer begränsat nätverk med mindre kontakt med familj och vänner samt mindre engagemang i sociala aktiviteter löper en större risk för psykisk ohälsa. En annan väl använd nätverkstypologi är Litwins (1997) forskning på sociala nätverk genom klusteranalyser för att kategorisera nätverkstyper. Typologin består av fem nätverksfaktorer: mångfald, vänner, grannar, familj och begränsat nätverk. I sin forskning kom han fram till att äldre med ett begränsat nätverk eller ett nätverk endast bestående av familj hade en lägre moral. Äldre med ett olikartat nätverk eller ett nätverk med många vänner hade en högre moral (Litwin 2001, ss. 521–523). Även Fiori, Antonucci och Cortina (2006, s. 26) kunde hitta ett liknande resultat när de undersökte äldres

(7)

6 nätverk i USA. De äldre med mer spretigt och större nätverk visade än högre moral än de som visade sig ha ett mer begränsat nätverk.

3.2 Det sociala nätverket digitalt

3.2.1 Socialt nätverk online

Med dagens teknologi har det öppnats dörrar till flera alternativ av att kommunicera med sitt nätverk. Det är tydligt att i dagens samhälle är en del av kommunikationen med sitt nätverk via internetbaserade verktyg. Därför möjliggör det för individer att hålla kontakt med sitt nätverk på ett helt annat sätt än förr och kan ha stor betydelse för individers psykiska hälsa.

Forskning visar på att kommunikation med det sociala nätverket online är relaterat med individens psykiska hälsa. Individer med ett större onlinenätverk visar på en bättre psykisk hälsa och mindre grad av depression. Även de individer som fortfarande har kontakt med vänner från uppväxten via sociala medier visar på färre symtom kopplat till depression. De individer som har kontakt med sina starka kontakter via Facebook är också positivt relaterat med en bättre psykisk hälsa jämfört med de som inte har kontakt med sitt starka nätverk via Facebook (Zhang & Fu 2020, s. 6).

Dock kan nätverksperspektivet online vara ett komplext och problematiskt område att mäta sambandet mellan socialt nätverk och psykisk hälsa. Som ovan nämnt finns det studier som visar på att socialt nätverkande online korrelerar positivt med psykisk hälsa. Samtidigt finns det studier som menar på motsatsen, att teknologi integrerat med socialt nätverkande har en negativ effekt på psykisk hälsa (Zhang & Fu 2020, s. 6).

3.2.2 Kommunikation online bland äldre

Internetanvändandet konstateras vara mycket lägre bland äldre än yngre. I Storbritannien är det endast 52 procent av de som är 65 år eller äldre som

använder sig av internet. I Norge är det 54 procent av de som är mellan 67–79 år som använder sig av internet dagligen (Lüders & Gjevjon 2017, s. 64). Även

(8)

7 fast internetanvändare bland den äldre populationen har ökat kraftigt de senaste tio åren, är det en stor skillnad mellan yngre och äldre (Hunsaker & Hargittai 2018, ss. 3941–3942). I Sverige använder sig majoriteten av de äldre av digitala verktyg. Dock är det bara 62 procent av den äldre befolkningen mellan 65–85 år som använder sig av digitala medier varje dag eller regelbundet (Olsson,

Samuelsson & Viscovi 2019b, ss. 52–53).

Lüders och Gjevjon (2017) har i sin kvalitativa studie intervjuat äldre om deras sociala nätverk. Deras resultat har visat att äldres nätverk tenderar bli mindre med åren, men att det existerande nätverket är av stor betydelse för deras sociala liv och hälsa. Många upplever en ensamhet på grund av deras minskade nätverk (Lüders & Gjevjon 2017, s. 69). Därför är kommunikation en av de aspekter i deras liv som påverkar deras psykiska hälsa positivt. För de som inte använder internet ser de en eventuell entré inom sociala nätverkssidor som en problematik och ett verktyg alldeles för komplicerat för att börja med (Lüders & Gjevjon 2017, s. 66). De äldre som använder internet som kommunikationsmedel upplever en enkelhet i att hålla kontakt med deras existerande nätverk och värdesätter detta tillvägagångssätt (Lüders & Gjevjon 2017, ss. 72–73). Olsson, Samuelsson och Viscovi (2019a, ss. 68–69) visar att resurser minskar med ålder och att resurser är en viktig faktor till det nya digitala samhället. För att en individ inte ska hamna i efterkälke med moderniseringen behöver denna uppdatera och förnya sin hårdvara och digitala verktyg för att minimera risken att bli exkluderad. Eftersom resurser minskar med ålder är det många äldre som saknar dessa verktyg för att kunna ta nytta av samhällsfunktioner och även engagera sig i samhällsaktiviteter samt hålla kontakten med sitt nätverk.

3.3 Kontaktstyrka och socialt stöd

3.3.1 Kontaktstyrka

Kontaktstyrka definieras på individnivå av Granovetter (1973) i en dikotomiserad bild. Det talas om starka respektive svaga kontakter. Styrkan i en kontakt mäts av bland annat tid spenderat med personen, den emotionella nivån på relationen, intimiteten inom relationen och även hur den ömsesidiga vinningen i att ha varandra som kontakter ser ut. Uppfylls en hög dos av dessa faktorer är det

(9)

8 sannolikt också en stark kontakt. Vad gällande svaga kontakter utgörs de av personer som återfinns i ens sociala nätverk men där framförallt tiden spenderad med personen inte alls når upp i den utsträckning som hos en stark kontakt.

Granovetter (1973) lyfter fram styrkan av de svaga kontakterna och beskriver vidare fördelarna med dem. Han menar att sociala nätverk ofta är homogena och att informationsflödet inom nätverket också blir det. När många är lika varandra i ett nätverk är också sannolikheten att informationen inom nätverket inte alltid bidrar till ny information utan istället tenderar vara repeterande och därav inte av något stort värde. Starka kontakter skulle i den meningen kunna kallas en ekokammare. Istället kan en svag kontakt fungera som en bro när det kommer till informationsflöde. En svag kontakt ingår inte i den så kallade ekokammaren och kan därför komma att bidra med matnyttig information om exempelvis möjligheter av olika slag men också annorlunda perspektiv.

Styrkan i svaga kontakter är inte att underskatta när det kommer till informationsflöde. Granovetter har senare kommit tillbaka för att bidra med perspektiv på sin föregångna studie. Då beskriver han bland annat styrkan i de starka kontakterna. Starka kontakter tenderar ha mer motivation att hjälpa till när behov uppstår samt att de vanligtvis är mer tillgängliga än vad en svag kontakt är.

Vidare beskrivs det hur starka kontakter fungerar som ett stöd som går att falla tillbaka på vid osäkra och sämre perioder. Såtillvida en person har ett desto mer stabilt liv där det finns bland annat ekonomisk, relations- och anställningstrygghet kan personen också fokusera mer på svaga kontakter och vad de kan bidra med.

Däremot om det råder osäkerhet kring dem är vikten av starka kontakter och upprätthållandet av dem desto viktigare. Starka och svaga kontakter fyller alltså olika funktioner och är därför båda av vikt på olika sätt (Granovetter 1983).

3.3.2 Socialt stöd

Socialt stöd kan exempelvis vara att dela en personlig börda med någon annan för att exempelvis få medömkan, tips och stöd i hur en kan ta sig ur tuffa perioder där ens psykiska hälsa sviktar. Socialt stöd inbegriper en rad olika saker som inkluderar att information leder till att personen tror sig vara och känner sig:

(10)

9 uppmärksammad och älskad, ansedd och värdesatt och där det finns en ömsesidighet i relationen med känslan av att det går att räkna med den andra (Ell 1984, s. 135). Ofta när det kommer till socialt stöd beträffar det ens starka kontakter i högre utsträckning än de svaga kontakterna.

Ell (1984, ss. 136–137) redogör för betydelsen av sociala band i relation till psykisk hälsa. En avsaknad av sociala band som kan bidra med socialt stöd kan vara en stor riskfaktor när det kommer till psykisk ohälsa, sjukdomar och även dödlighet. En studie som omfattade över 7 000 slumpmässigt utvalda vuxna, som följdes upp över en period om nio år och som tog i beaktning andra vanliga riskfaktorer kom fram till att de med avsaknad till sociala och samhälleliga band hade högre dödlighet. Vidare nämns det att nätverksstorlek bland män och grad av socialisation bland kvinnor är positivt korrelerat med psykisk hälsa.

Fortsättningsvis förklarar Ell (1984, s. 138) hur socialt stöd kan bidra till lägre nivåer av stress vilket i sin tur kan förebygga sjukdomar och psykisk ohälsa. Även vid fall av sjukdomar och psykisk ohälsa visade det sig att de som mottog en högre grad av socialt stöd hämtade sig snabbare från sina besvär. Patienter upplevde själva en lättnad vid mottagande av socialt stöd som de själva trodde bidrog till desto snabbare återhämtning. Sammanfattningsvis beskrivs det hur sociala band som ger socialt stöd inte bara ökar en individs psykiska hälsa, utan även verkar fungera som en slags immunitet mot fysiska sjukdomar och psykiska besvär.

Däremot finns det tidigare forskning som ger en alternativ bild av socialt stöd och hur den kan förstås i interaktionen med sitt sociala nätverk. Perry (2012, ss. 1131–

1132) beskriver hur människor med besvär kan dra sig för att tala med sina kontakter om sina problem. Detta för att undvika bli en last eller också för rädslan av att uppröra eller oroa sina kontakter. Ytterligare en anledning till undvikande av att tala om det ligger som grund i att man är rädd för att det ska bidra till ett socialt stigma relaterat till psykisk ohälsa. Vidare redogörs det för att en del med psykiska besvär inte känner hopp om att prata om det med sina kontakter då de menar på att ingen kommer förstå dem och att det inte ger någon mening i att dela sina tankar och känslor.

(11)

10 Berättande om sina psykiska besvär kunde i många fall leda till socialt avvisande.

Det innebär att det mer eller mindre gjordes klart att kontakter inte orkade eller ville höra på problemen och tog avstånd. Upp till 63 procent av respondenterna i studien nämnde att åtminstone en vän eller familjemedlem hade socialt avvisat dem under en period om fem år efter att ha berättat om sina psykiska svårigheter (Perry 2012, s. 1132). Litwin och Landau (2000, ss. 223–224) stärker delvis denna syn i sin studie där de redogör för hur familjeintensiva nätverk tenderar vara mindre stödjande än nätverk som var desto mer spretiga men större.

3.4 Socialt kapital

Socialt kapital är ett väl utforskat begrepp inom det sociologiska forskningsfältet.

De underbegrepp som socialt kapital ofta är associerat med är tillit, relationer, normer, makt och nätverk. Socialt kapital kan förklaras som de tillgångar en individ eller en grupp har tillträde till från deras sociala nätverk (Moore &

Kawachi 2017, s. 513). Grundidén med socialt kapital är att investera i sociala relationer genom för att få en delvis förväntad utdelning. Utdelningen består i vad dessa sociala relationer kan ge tillgång till vilket kan vara nödvändigheter som finansiella resurser, sjukvård eller transportmöjligheter vilka är variabler som samvarierar med den generella hälsan (Bassett & Moore 2013, s. 689).

Det finns tvetydigheter om vem som var först att referera till socialt kapital, flera påstår att Jane Jacobs var först medan andra påstår det var L. J. Hanifan (McKenzie & Harpham 2006, s. 12). Men något som är säkert är att de mest centrala och inflytelserika teorierna inom socialt kapital kan hittas från Bourdieu, Coleman och Putnam. Deras teorier har banat vägen inom forskningsfältet om socialt kapital (Bassett & Moore 2013, s. 686). Det är även dessa teorier som oftast använts i den tidigare forskningen om socialt kapital och dess betydelse för psykisk ohälsa. Trots att forskare tenderar vara överens om de underliggande begreppen, finns det motstridigheter mellan dessa teorier angående hur socialt kapital ska mätas och hur begreppet ska definieras (Bassett & Moore 2013).

Bourdieus (1986) definition av socialt kapital är grundat efter antagandet om att socialt kapital är ägandet av en individ. En individs sociala relationer ger tillgång

(12)

11 till resurser i form av till exempel sjukvård eller utbildning. Bourdieus individuella definition av socialt kapital är ett nätverksbaserat synsätt där det som mäts är hur och till vem individen är länkad med inom dennes sociala nätverk.

Detta genomförs genom att utforska nätverkets storlek, räckvidd och mångfald (Bassett & Moore 2013, s. 687). Vid tidigare forskning om psykisk hälsa och ett nätverksbaserat synsätt har socialt stöd och socialt nätverk varit fundamentala variabler. Problematiken med detta synsätt är att det är svårt att avgöra hur socialt stöd och socialt nätverk står i förhållande till socialt kapital. Det finns inga tydliga riktlinjer till när socialt kapital börjar (McKenzie & Harpham 2006, s. 13).

Coleman (1988) definition av socialt kapital går lite i linje med Bourdieu där han även tar fasta på vikten av att mäta det sociala nätverket och att socialt nätverk är summan av kollektivt kapital som kan underhållas och förstärkas (Bassett &

Moore 2013, s. 686; Bhandari & Yasunobu 2009, s. 488). Hans definition av socialt kapital är baserat på dess funktion. Det är byggt av sociala strukturer och innehåller faktorer som tillit, obligationer, förväntningar och informationsflöden.

Tillgångarna som skapas av socialt kapital är något som inte kan uppstå någon annanstans (Bhandari & Yasunobu 2009, s. 486).

En annan teori om socialt kapital är Putnams (1993) definition som kan antydas vara okonventionell jämfört med andra teorier. Socialt kapital ska ses som en social identitet i vilket det går att hitta inom grupper snarare än bland individer.

Istället för ett individuellt synsätt tar han fasta på ett ekologiskt synsätt (McKenzie

& Harpham 2006, ss. 13–14). Inom Putnams teori som även kallas det kommunitaristiska tillvägagångssättet, är socialt kapital fokuserat på kognitiva konstruktioner som tillit och sammanhållning samt andra samhällsengagerade indikatorer. De variabler som oftast mäts är samhällsnätverk, socialt engagemang, social identitet, ömsesidighet och tillit (Bassett & Moore 2013; McKenzie &

Harpham 2006, s. 14). Det kommunitaristiska tillvägagångssättet är den mest använda teorin inom forskning mellan socialt kapital och psykisk ohälsa (De Silva, McKenzie, Harpham & Huttly 2005, s. 619).

(13)

12

4. Teoretiska utgångspunkter

Teoriavsnittet börjar med en definition av socialt nätverk och psykisk hälsa för att det inte ska råda några tveksamheter i vad det är som avses. De teoretiska utgångspunkterna som nedan presenteras kommer fungera som ett verktyg i hur vi kan förstå det empiriska materialet. Teorierna antas alltså inte vara sanning per automatik.

4.1 Definition av socialt nätverk

Till en början ger det mening att definiera vad som utmärker ett socialt nätverk för att på så vis ge en bild av vad det är som avses med ett socialt nätverk under studiens gång. Christakis och Fowler (2011) definition av nätverk är också den som vi tar avstamp ifrån. De beskriver ett socialt nätverk som en sammansättning av individer som på något sätt innehar ett band mellan varandra i en komplex sammansättning. Dessa band mellan individer möjliggör att det kan åstadkommas än större ändamål gentemot det enskilda individer kan på tu man hand.

Christakis och Fowler (2011, ss. 7–9) exemplifierar detta genom att likna det sociala nätverket med en brigadanordning av hinkar när ett hus brinner. Om ett hus brinner finns det nästan ingen chans alls att rädda huset om man på egen hand ska springa och hämta vatten i en hink för att i sin tur kasta på elden. Finns däremot, turligt nog, grannar som är villiga att hjälpa till finns det en chans att rädda huset. Genom att forma en brigadanordning kan en tillsammans med grannarna sätta i system hur hinkar transporteras i ett led för att effektivisera släckningsarbetet. Det är ett tydligt exempel på hur det kan åstadkommas större ändamål med ett nätverk kontra det som går på egen hand. Med hjälp av ett nätverk kan information och tjänster transporteras på ett snabbt och effektivt sätt.

4.2 Psykisk hälsa

Som nämndes i det inledande kapitlet är nedsatt psykisk hälsa ett alltmer utbrett problem för svenska individer idag (Folkhälsomyndigheten 2018). Enligt World Health Organization (2001) definieras psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där individen kan förverkliga egna möjligheter, klara av vardagliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen verkar i.

(14)

13 Däremot har denna definition inte varit slagkraftig inom forskningen då den är oskarp. Definitionens funktion blir således att skapa förståelse för vad psykisk hälsa innebär. Avsaknad av psykisk ohälsa är inte synonymt med psykisk hälsa.

Psykisk ohälsa omfattar i sin tur både mindre allvarliga och mer allvarliga psykiska symptom, till exempel oro, ångest och nedstämdhet (Forte 2015).

Forskare har idag vid mätandet av psykisk hälsa i större utsträckning använt sig av en enda fråga där utforskandet av den självupplevda livskvaliteten är vanligt förekommande (Ahmad, Jhajj, Stewart, Burghardt & Bierman 2014).

Inom ramen för denna studie finns inte underlag nog till att uttala oss om de olika respondenternas psykiska hälsa eller ohälsa. Det vi istället kommer uttala oss om är huruvida den psykiska hälsan förändras i relation till andra faktorer som kontaktstyrka, socialt kapital och interaktioner.

4.3 Kontakternas styrka

Styrkan i en kontakt är något som Granovetter (1973) beskriver närmare. Som tidigare nämnts i föregående kapitel fokuserar han mer på svaga kontakter och vad de kan erbjuda i förhållande till starka kontakter. Utifrån Granovetters verk har teorin om strength-of-weak-ties kommit att bli en etablerad sociologisk teori.

Granovetter ägnar sig alltså åt att förklara styrkan i de svaga kontakterna. I emotionella ändamål som till exempel socialt stöd används starka kontakter för det mesta. Men utöver de emotionella ändamålen redogör Granovetter för hur det finns en oerhörd vinning i sina svagare kontakter.

Svaga kontakter fungerar som en länk till andra nätverk. Länken till den svaga kontakten möjliggör en utvidgning av det egna kontaktnätet till andra kontakter.

Det är främst inom informationella ändamål som de svaga kontakternas styrka ger sig tillkänna. Exemplet statueras genom figuren nedan. Fulla linjer utgör ett band innehållande två starka kontakter medan de svaga utgörs av de streckade linjerna.

Figuren redovisar två centrala nätverk som består av kontakter av starkare slag.

Mellan de två starka nätverken finns det personer som för varandra är att klassificera som svaga kontakter, exempelvis mellan E och I samt mellan A och B. Inom respektive kontaktnät är det sannolikt att informationen inom nätverket

(15)

14 är närsynt och därför inte heller bidrar till ny information. Men genom de svaga kontakterna kan I och B få matnyttig information från det andra nätverket vilket utgör teorin om styrkan i de svaga kontakterna (Granovetter 1973).

Figur 1 (Granovetter 1973)

Inom ramen för vår studie kommer betydelsen av både starka och svaga kontakter lyftas fram. Vi förhåller oss till att både starka respektive svaga spelar sin roll för den psykiska hälsan på olika sätt. Granovetter (1973) berättar hur starka kontakter i högre utsträckning används för att ta del av emotionell support vilket vi i samklang med våra hypoteser ställer oss bakom. Vidare tror vi svaga kontakter spelar roll i de dagliga interaktionerna där man kan tillägna sig ny kunskap och nya perspektiv genom informationsflödet bortom sitt eget starka kontaktnät vilket också bidrar till en bättre psykisk hälsa.

4.4 Putnams definition av socialt kapital

4.4.1 Socialt kapital i samhället

Robert D. Putnam kom definiera socialt kapital i sin bok där han beskriver hur sociala traditioner i moderna Italien ser ut och hur demokratin fungerar i Italien.

Beskrivningen lyder att särskilt i Italien fungerar frivilligt samarbete till fördel av demokratin därför samhället har ärvt socialt kapital vilket utgör grunden av vitala samhällsfunktioner. Socialt kapital i detta avseende bestämts av ömsesidighet integrerat i normer och nätverk av samhällsengagemang vilket driver produktiviteten i samhället (Putnam 1993).

(16)

15 Socialt kapital ses som allmännytta där samhället i stort kan dra fördel av socialt kapital vilket byggs på framförallt tillit. För att produktiviteten ska ge utdelning i samhället krävs det att samhällsparter samarbetar med varandra för att nå fram till ett mål. Tillit ger bränsle till samarbetet och desto starkare tillit det finns i ett samhälle desto större chans är det att det uppstår samarbeten mellan parter inom samhällsapparaten. Social tillit drivs av de sociala normer som har byggts upp i samhället. Dessa normer ger en trygghet till vilket individer kan vila på och känna ett villkorslöst förtroende till samhällsfunktioner. Normerna har i sin tur utformats av den samhälleliga ömsesidigheten i vilket två parter har en kontinuerlig bytesrelation med förväntade krav och vinster (Putnam 1993).

4.4.2 Socialt kapital och psykisk hälsa

Putnams (1993) mening av socialt kapital är till skillnad från annan forskning på fältet, ett kommunitaristiskt fenomen. En kommunitaristisk syn på socialt kapital värdesätter tillit, sammanhållning och samhällsengagemang som viktiga variabler till socialt kapital. Det sociala kapitalet ses som ett samhällsfenomen snarare än ett individfenomen. Fem komponenter i Putnams teori på socialt kapital är samhällsnätverk och individuella nätverk, socialt engagemang, social identitet, ömsesidighet och samarbetsnormer samt samhällstillit (Bassett & Moore 2013, ss. 686–687; McKenzie & Harpham 2006, ss. 13–14).

En majoritet av tidigare forskning har använt Putnams teori om socialt kapital vid mätandet av samband mellan socialt kapital och psykisk hälsa där tillit och samhällsengagemang har varit de mest centrala variablerna för att mäta socialt kapital. Det har förklarats som den teorin inom socialt kapital som ligger närmast psykisk hälsa samt den metod vilket har varit mest pricksäker vid mätandet av sambandet mellan socialt kapital och psykisk hälsa (Bassett & Moore 2013, ss.

686–687).

I denna studie kommer vi mäta socialt kapital genom att undersöka tillit för individer men också för samhället. Även samhällsengagemang är en viktig faktor från vårt perspektiv av socialt kapital. Socialt kapital är inte bara individualistiskt, utan påverkas mycket av hur individen är integrerad i samhället. Istället för att

(17)

16 fokusera på potentiella tillgångar vilket görs tillgängligt av det sociala nätverket, är tillit mer fundamentalt (Álvarez & Romaní 2017, s. 58). Därför är det mest praktiskt och användbart för studien att följa Putnams definition av socialt kapital.

(18)

17

5. Metod

Metodavsnitt introduceras med en argumentation över den valda metoden i studien. Metoden består av kvantitativ metod i form av sekundärdata. Det följs i sin tur av en beskrivning av tillvägagångsättet, en redogörelse över samtliga variabler, en diskussion av urvalet, etiska överväganden samt en presentation av hypoteser som ämnas att besvaras i studien.

5.1 Val av metod

5.1.1 Kvantitativ metod

Det empiriska materialet som analyserats i studien är av kvantitativ karaktär. I den tidigare forskning vi tog del av var kvantitativ metod det mest frekvent använda och framgångsrika sättet att samla empiri om sociala nätverk och sociala faktorer på psykisk hälsa. Det finns även kvalitativt utformade studier men dess representation inom forskningsämnet är svagt vilket gjorde motiveringen till att bedriva en kvantitativ metod i denna studie desto starkare (Almedom 2005, ss.

946–947). Då det redan fanns utformade teorier inom kunskapsområden kunde studien driva en hypotesprövande undersökning genom att utforma antaganden från dessa etablerade teorier och även detta motiverade metodvalet av ett kvantitativt tillvägagångssätt (Patel & Davidson 2011, s. 13; Bryman 1997, s.

130). Dessutom valde vi ett kvantitativt tillvägagångssätt för att vi antog att gemene man inte själv förmår mäta betydelsen av sitt sociala nätverk. Istället valde vi frågor från ett sekundärdata-material som kan mäta betydelsen för att vi senare skulle kunna avgöra betydelsen.

5.1.2 Sekundärdata

Bryman (2016, s. 309) argumenterar för sekundärdata som empiriskt datainsamlingsmaterial. Inte minst för studenter då konstruerandet av en egen enkät är väldigt tidskrävande. Eftersom vi under kandidatuppsatsen haft en begränsad tidsram, kunde vi med sekundärdata lägga ytterligare fokus på analys av materialet snarare än att lägga den tiden på egen datainsamling. Vi har använt oss av ett sekundärdata-material för att på så vis få ett större antal respondenter än vad som hade varit möjligt i jämförelse med att konstruera en egen enkät. Det

(19)

18 större antalet respondenter har möjliggjort fler och mer signifikanta slutsatser.

Detta har i sin tur gett analysen desto högre kvalitet (Bryman 2016, s. 310).

5.2 Bearbetning av material

5.2.1 Tillvägagångssätt

Det använda datamaterialet var upplagt som fri åtkomst på Svensk Nationell Datatjänst, vilket gjorde att vi hade åtkomst redan från början. Vid en första anblick av datamaterialet behövde detta sorteras och reduceras till de frågor som kunde hjälpa oss besvara våra frågeställningar. Det gjordes med vad som kan kallas en omvänd operationaliseringsprocess, där frågorna kategoriserades samt reducerades till fyra slutgiltiga teman: bakgrundsvariabler, hälsa, kontaktstyrka och nätverk. Med hjälp av denna sortering kunde materialet skäras ner till ett begränsat antal frågor som skulle analyseras i SPSS för att i sin tur kunna besvara frågeställningarna.

5.2.2 Variabler

Eftersom vi avsåg göra en jämförelse äldre sinsemellan, var vi också tvungna att tydligt definiera vilka som kategoriseras som äldre. I den tidigare forskningen som behandlar sociala nätverkets betydelse för äldre både digitalt och analogt har författarna klassificerat äldre som ungefär 60 år och äldre. I denna studie klassificeras de äldre som 70 år och äldre. Anledningen till det är på grund av att medelpensionsåldern i Sverige ligger på 64,6 år (Pensionsmyndigheten 2019) och vi ville att de äldre inom ramen för denna studie skulle ha gått i pension och även fått lite distans från arbetslivet. Av den anledningen har de äldre kanske inte kvar särskilt mycket kontakter med sina tidigare arbetskamrater.

Bakgrundsvariabler användes för att få en demografisk bild av respondenternas tendenser i svaren. Dessa variabler fanns att tillgå från det sekundära datamaterialet och återfanns även i den tidigare forskningen som kontrollvariabler för liknande studier (Basset & Moore 2013, ss. 693–697). Bakgrundsvariablerna bestod av kön, utbildning, ålder, upplevd samhällsklass och huruvida man klarar av sina ekonomiska utgifter. Kön delades upp i två variabelvärden, 1 för man och 2 för kvinna. Utbildningen bestod av 13 svarsalternativ från ej avslutad

(20)

19 grundskola till forskarutbildning. I vår studie integrerades dessa till 4 kategorier:

1 = Outbildad, 2 = Grundskoleutbildning, 3 = Gymnasieutbildning och till sist 4

= Högskole-/universitetsutbildning. Upplevd samhällsklass fanns med i enkätundersökningen som en subjektiv uppfattning om vilken klass respondenten tillhörde. Alternativen bestod av 1 = Underklass, 2 = Arbetarklass, 3 = Medelklass, 4 = Övre medelklass samt 5 = Överklass. För att skapa jämnare och mer representativa grupper kodades underklass och arbetarklass ihop till en kategori. Medelklassen lämnades orörd och vidare slogs övre medelklass och överklassen ihop till en kategori. Huruvida man klarade av sina ekonomiska utgifter löd frågan: “Tänk på ditt hushålls sammanlagda inkomster - hur svårt eller lätt är det att få ekonomin att gå ihop? Ta med samtliga inkomster från alla hushållsmedlemmar” (Edlund 2018). Svarsalternativen sträckte sig från 1–5 där 1 var Mycket svårt och 5 var Mycket lätt. Vi skapade därefter nya värden som sträckte sig från 1–3 där 1 var att man upplevde svårigheter med att få ekonomin att gå runt och 2 var att man inte hade svårigheter. Värdet 3 fungerar som neutral där de som varken har lätt eller svårt hamnar. Siffervärdet 3 fungerar där som referensvariabel för att kunna avgöra om den ekonomiska aspekten har någon inverkan.

Vad gäller psykisk hälsa använde vi oss av en ensam beroende variabel. Frågan i enkäten löd: “Om du betraktar ditt liv i största allmänhet, hur nöjd skulle du säga att du på det hela taget är?” (Edlund 2018). Svarsalternativen bestod av en skala mellan 1–7 där 1 motsvarade fullständigt nöjd och 7 fullständigt missnöjd. I mätandet av den psykiska hälsan användes denna fråga som ensam representation av respondenternas psykiska hälsa. Att använda sig av en enstaka variabel för att mäta psykisk hälsa kan ha sina begränsningar men enligt Ngamaba, Panagioti och Armitage (2018, s. 591) uppstår en problematik med signifikansen vid användandet av flera variabler för att mäta psykisk hälsa. En annan beroende variabel användes för att mäta ensamhet. Frågan var hur ofta den senaste månaden känt något av de följande: att man saknat sällskap, känt sig isolerad från andra människor och känt sig utanför. Svarsalternativen på samtliga sträckte sig mellan 1–5 där 1 = Aldrig, 2 = Sällan, 3 = Ibland, 4 = Ofta och 5 = Väldigt ofta.

(21)

20 Vid mätandet av hur ensamma respondenterna var använde vi oss av tre frågor för att skapa ett index. Frågorna var hur ofta under de senaste 4 veckorna känt: att de saknat sällskap, känt sig isolerade från andra samt hur ofta de känt sig utanför.

Svaren var mellan 1–5 där 1 var aldrig och 5 var väldigt ofta. Indexet skapades genom att kombinera de tre frågorna och sammanställa dessa till en variabel som vi kallat ensamhetsindex. För att försäkra kvaliteten på indexet utförde vi ett reliabilitetstest där Cronbach’s Alpha-värdet visade 0,871 vilket är ett starkt och vidare användbart resultat.

När vi mätte socialt kapital gjorde vi det enligt Putnams definition och även på det sätt som det gjorts i den tidigare forskningen. Vi mätte variabler inom social- och samhällstillit. Den sociala tilliten mättes med två frågor i enkätundersökningen: “Hur ofta tror du människor skulle försöka utnyttja en om de fick chansen, och hur ofta skulle de försöka vara ärliga och rättvisa?” och

“Tycker du att man i allmänhet kan lita på människor, eller bör man vara väldigt försiktig när man har med andra människor att göra?” (Edlund 2018). De båda frågorna hade svarsalternativen 1–4 där 1 var minst tillit och 4 mest tillit. När det kom till samhällstilliten mättes den med 1 fråga uppdelad i två där man skulle använda en skala mellan 0–10 för att beskriva hur mycket tillit man hade till svenska domstolar respektive privata storföretag i Sverige. 0 innebar att man inte hade någon tillit alls och 10 var att man hade total tillit. Vi kodade om dessa till 4 värden som bestod av 1 = Mycket hög tillit, 2 = Hög tillit, 3 = Låg tillit och 4 = Mycket låg tillit. Vidare mätte vi även samhällsengagemanget. Det mättes med en fråga som utredde hur ofta man deltar i: grupper/föreningar inom idrott, kultur eller fritid och välgörenhetsorganisationer eller religiösa samfund som ägnar sig åt frivilligarbete. Svarsalternativen var mellan 1–5 där 1 = En gång i veckan eller oftare, 2 = En till tre gånger i månaden, 3 = Flera gånger under det senaste året, 4

= En gång under det senaste året och 5 = Aldrig. Samhällsengagemanget mättes ytterligare med frågan om man röstade i det senaste riksdagsvalet där svarsalternativen var 1 = Ja, jag röstade respektive 2 = Nej, jag röstade inte.

Mätandet av i vilken utsträckning man använde sig av digitala verktyg vid kommunikation med sina kontakter gjordes med hjälp av frågan: “Tänk nu på all den kontakt du har med alla dina familjemedlemmar/släktingar och nära vänner.

(22)

21 Hur stor del av den kontakten sker via sms, mobiltelefoner eller andra internetbaserade kommunikationsmedel?” (Edlund 2018). Svarsalternativen bestod i sin tur av 1 = All kontakt, eller nästan all, 2 = Den mesta, 3 = Ungefär hälften, 4 = Viss del och 5 = Ingen eller nästan ingen. Även här gjordes en hopslagning av svarsalternativen som sträckte sig från 1–3. 1 blev istället “Ingen kontakt eller nästan ingen”, 2 blev “Viss del eller hälften” och 3 blev “Den mesta eller all kontakt”.

Vi mätte även social interaktion och kontaktstyrka. Den sociala interaktionen mättes med hjälp av en fråga som löd: “Ungefär hur många personer, oberoende om du känner dem eller inte, har du kontakt med en vanlig vardag? Räkna med alla som du småpratar, samtalar med eller skriver till, antingen ansikte mot ansikte, på telefon, internet eller via något annat kommunikationsmedel?”

(Edlund 2018). På den frågan var svarsalternativen 1 = 100+ personer, 2 = 50–99 personer, 3 = 20–49 personer, 4 = 10–19 personer, 5 = 5–9 personer och 6 = 0–4 personer. För kontaktstyrkan mättes det hur ofta respondenterna hade kontakt med sina föräldrar, syskon och nära vänner var för sig. Frågan var hur ofta man hade kontakt med de ovanstående antingen ansikte mot ansikte, på telefon, internet eller via något annat kommunikationsmedel. Svarsalternativen var i sin tur 1 = Aldrig, 2 = Mindre ofta, 3 = Flera gånger om året, 4 = En gång i månaden, 5 = Två till tre gånger i månaden, 6 = En gång i veckan, 7 = Flera gånger i veckan och slutligen 8 = Dagligen. I materialet bortsorterades svar som innefattade att respondenten bodde ihop med den hänvisade starka kontakten och även svar som innefattade att den hänvisade kontakten inte fanns som syskon eller att denne var inte längre vid liv, som avlidna föräldrar.

5.2.3 Hypoteser

Utifrån den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter som vi tagit del av har vi utformat hypoteser som ämnar att tillsammans hjälpa till med att ge svar på frågeställningarna. Hypoteserna kan ses som antaganden som senare i studiens gång kommer antingen bekräftas eller förkastas.

För att vidare kunna reda ut frågeställningarna har de brutits ner till följande hypoteser:

(23)

22 H1 Äldre personer som inte använder sig av digitala verktyg i lika hög utsträckning vid interaktion med sitt nätverk känner sig ensammare än äldre som använder sig av det.

H2 Ju bättre kontakt med sina starka kontakter - desto nöjdare med livet i största allmänhet är man.

H3 Ju fler personer man träffar/pratar med varje dag - desto nöjdare med livet i största allmänhet är man.

H4 Personer med högre socialt kapital är nöjdare med livet i största allmänhet i förhållande till de med lägre socialt kapital.

5.3 Urval och etiska överväganden

5.3.1 Urval

Den Sociologiska institutionen vid Umeå universitet är de som stått för enkätundersökningen om socialt nätverk i Sverige. Svenska institutet för opinionsmätningar (Sifo) är den organisation som samlat in uppgifterna. Det är ett obundet slumpmässigt urval vilket betyder att varje person i landet har haft lika stor chans att bli vald. Enkäten är utskickad till 2999 personer hemmahörande i Sverige varav 1125 personer har svarat, det resulterade i en svarsfrekvens på 38,4 procent. Åldersspannet på de svarande var mellan 18–80 år. Processen med enkäten började med ett introduktionsbrev om undersökningen som följdes av själva enkäten. Därifrån skickades det ut 2 påminnelser till de som inte färdigställt den. Av de 2999 människor som enkäten skickades ut till var det 1788 personer som de inte fick kontakt med. 14 personer vägrade svara, 9 personer hade andra anledningar till uteblivna svar, 12 var fysiskt eller psykiskt otillgängliga och kunde av den anledningen inte svara, 2 personer hade problem med att förstå språket vilket ledde till uteblivna svar och till sist var 49 personer på ett eller annat sätt inte lämpliga att besvara enkäten. Av de 1125 personer som besvarat enkäten är 44,9 procent män respektive 55,1 procent kvinnor (Edlund 2018). Den relativt låga svarsfrekvensen kan medföra att urvalet inte kan representera alla grupper i samhället, exempelvis är unga personer underrepresenterade i urvalet.

(24)

23 I vår mening är materialet något tunt för att kunna representera hela den svenska befolkningen och även den äldre populationen som undersökts. Detta visade sig även senare i analyserna där en del av resultaten visade sig vara utom den godkända signifikansgränsen. Trots det något magra materialet kunde betydelsefulla resultat tas fram där signifikansgränsen var godkänd. Däremot är det betydligt mer representativt än det vi kunnat åstadkomma på egen hand med tidsramen för denna studie.

5.3.2 Etiska överväganden

Som nämndes ovan fick alla respondenter ta del av ett informationsbrev där de bland annat blev informerade om att det var frivilligt att delta och även vad studien syftade till. I informationsbrevet framgick hur konfidentialiteten behandlades:

När vi fått din enkät noterar vi att du svarat. Sedan kommer ditt namn samt streckkoden att rivas bort från blanketten för att ingen ska kunna veta vem som fyllt i den. Därefter finns inget som kan visa vem som svarat vad.

(Edlund 2018, s. 1)

Vidare poängteras det hur viktigt det är med svaren från respondenterna för att kunna beskriva allmänhetens uppfattningar. Sifo är som tidigare nämnts den organisation som stått för insamlingen av uppgifterna. Sifo är en etablerad organisation som verkat länge för myndigheter och andra aktörer när det kommer till insamlande av data. Därför kunde vi förutsätta att skyddandet av integriteten bland de medverkande är uppfyllt då alla respondenter anonymiseras före rapportering samt att alla personuppgifter och svar förvaras konfidentiellt (Sifo 2018).

5.4 Metoddiskussion

Vid användandet av ett sekundärt datamaterial kunde vi ibland uppleva att frågorna som fanns att tillgå inte alltid mätte det vi avsåg mäta i tillräcklig utsträckning. Eftersom datamaterialet redan existerade var vi tvungna att anpassa problemformuleringarna till det. Det som märktes var att materialet på vissa ställen var bristfälligt för att kunna undersöka vissa problem vilket inte hade varit ett problem om vi konstruerat en egen enkätstudie. Detta resulterade i att vissa

(25)

24 variabler har bearbetats för att i sin tur göra de mätbara inom ramen för denna studie. Validiteten kan komma att påverkas när man användandet av sekundärdatamaterial då frågorna är utformade av någon annan och kan ha haft ett annat syfte än det vi tolkat. Vi har haft denna problematik i åtanke vid selektionen av frågor till analysen av studien och anser att de frågor som valts har låg risk att påverka studiens validitet negativt. Även reliabiliteten riskerar att påverkas negativt vid användandet av sekundärdata, dock anser vi snarare att det haft en positiv påverkan på validiteten då enkäten är utformad av en erfaren forskare. Det är följaktligen mindre sannolikt att frågorna i enkäten feltolkats av respondenterna då en mer erfaren forskare förstår sig på hur respondenter kan tolka frågor i enkäter.

(26)

25

6. Resultat och analys

Nedan presenteras resultatet av de analyser som genomförts. Vidare kommer även resultaten analyseras och tolkas med hjälp av de teoretiska utgångspunkter som redogjorts för tidigare. Kapitlet kommer till en början presentera deskriptiv statistik. Den deskriptiva statistiken tjänar som syfte att ge en överblick av hur datamaterialet ser ut för att varje enskild läsare ska kunna bedöma huruvida urvalet är representativt för hela populationen eller inte. Senare presenteras resultaten av regressionsanalyserna där resultaten från SPSS redovisas och tolkas.

Det är enbart vissa variabler som kommer presenteras och det är de som visat sig ha betydelse på ett eller annat sätt. Resultat- och analys-kapitlet följs sedan av kapitel 7 där studiens slutsatser presenteras.

6.1 Deskriptiv redogörelse

Åldersspridningen inom urvalet redovisas nedan. I figur 2 presenteras åldersgrupperna för materialet. Medelåldern för urvalet som är 53,27 år där den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet är 16,37 år. Den äldre åldersgruppen mellan 70–80 år består av 220 respondenter.

Figur 2

123 136

178 211

255 220

1 8 - 2 9 3 0 - 3 9 4 0 - 4 9 5 0 - 5 9 6 0 - 6 9 7 0 - 8 0

FREKVENS N=1123 MEDELVÄRDE=53,27 STANDARDAVVIKELSE=16,37

ÅLDERSGRUPPERR)

HISTOGRAM - ÅLDER

(27)

26

Tabell 1 – Deskriptiv statistik

Variabel Beskrivning Frekvens (N) Giltig procent (%)

Kön Man=1 505 44,9

Kvinna=2 620 55,1

Utbildning Ingen högskole/universitetsutbildning 675 60,8

Högskole/universitetsutbildning 435 39,2

Upplevd samhällsklass

Arbetarklass=1 275 25,8

Medelklass=2 574 53,8

Överklass=3 218 20,4

Ekonomiska svårigheter

Svårigheter med ekonomin=1 129 11,6

Lätt med ekonomin=2 765 68,9

Varker eller=3 216 19,6

Nöjd med livet i allmänhet

Fullständigt nöjd=1 82 7,4

Mycket nöjd=2 498 44,7

Ganska nöjd=3 404 36,2

Varken nöjd eller missnöjd=4 87 7,8

Ganska missnöjd=5 31 2,8

Mycket missnöjd=6 9 0,8

Fullständigt missnöjd=7 4 0,4

Ensamhetsindex Aldrig=1 470 42.6

1,33 138 12.5

1,66 109 9.9

Sällan=2 119 10.8

2,33 81 7.3

2,66 59 5.3

Ibland=3 54 4.9

3,33 24 2.2

3,66 16 1.4

Ofta=4 16 1.4

4,33 7 0.6

4,66 4 0.4

Väldigt ofta=5 7 0.6

I tabell 1 går det att utläsa hur könsfördelningen inom urvalet ser ut. Det är någorlunda jämnt fördelat mellan män och kvinnor där 505 är män i jämförelse med de 620 kvinnorna. Det genererar 44,9 procent män respektive 55,1 procent kvinnor. Vidare går det att se hur fördelningen mellan de olika utbildningsnivåerna ser ut. Av urvalet är det 60,8 procent som inte har en högskole-/universitetsutbildning och 39,2 procent har en högskole- /universitetsutbildning. Vid frågan om vilken samhällsklass man ansåg sig tillhöra fanns det 5 alternativ: underklass, arbetarklass, medelklass, övre medelklass och överklass. Endast ett fåtal av respondenterna ansåg sig tillhöra antingen

(28)

27 underklassen eller överklassen. För att göra de 5 olika samhällsklasserna mer jämförbara reducerades dessa samhällsklasser ner till 3 istället: arbetarklass (underklass och arbetarklass), medelklass (medelklass) och överklass (övre medelklass och överklass). Då blev fördelningen följaktligen jämnare:

arbetarklass (25,8 procent), medelklass (53,8 procent) och (20,4 procent) överklass.

Nästa variabel är den som mäter den psykiska hälsan för denna studie. Det är frågan om hur nöjd man är med livet i största allmänhet. 80,9 procent har svarat att de är antingen mycket eller ganska nöjda och 82 personer (7,4 procent) har svarat att de är fullständigt nöjda. 87 (7,8 procent) är varken nöjda eller missnöjda.

Vidare är 31 personer (2,8 procent) ganska missnöjda, 9 (0,8 procent) mycket missnöjda samt 4 personer (0,4 procent) fullständigt missnöjda. Fortsättningsvis presenteras det ensamhetsindex som sammanställts. Det består av 13 värden där 1 innebär att man aldrig känt sig ensam i en stegrande skala där 5 innebär att man känt sig ensam väldigt ofta. Det går att utläsa att de allra flesta (93,3 procent) som mest känner sig ensamma ibland. De som känner sig ensamma oftare än ibland uppgår till 6,6 procent.

6.2 Regressionsanalyser

6.2.1 Ensamhet, interaktion digitalt och dess betydelse för äldre

I tabell 2 återfinns resultaten av den regressionsanalys som genomförts för att undersöka om det finns en skillnad mellan äldre och övriga populationen när det handlar om i vilken utsträckning man interagerar med sitt kontaktnät med hjälp av digitala verktyg och även hur ensam man känner sig.

(29)

28

Tabell 2 – Äldres ensamhet och digitala verktygens betydelse

Ordinal regressionsanalys på ensamhet för sociodemografiska attribut, åldersskillnader och digitala verktyg

Modell 1 Modell 2

Modell 3 Urval ÄLDRE

Ålder -0,010*

-

0,018***

Kön

Man -0,200 -0,200 -0,006

Kvinna Referens Referens Referens

Utbildningsnivå

Ingen högskole-/universitetsutbildning 0,05 -0,072 0,029 Högskole-/universitetsutbildning Referens Referens Referens

Upplevd samhällsklass

Arbetarklass 0,740*** 0,608** 0,696

Medelklass 0,311* 0,271 0,358

Överklass Referens Referens Referens

Ekonomisk svårighet för hushållet

Svårigheter med ekonomin 0,510* 0,462* 1,879***

Lätt att klara av ekonomin 0,529*** -0,475** -0,358 Varken lätt eller svårt Referens Referens Referens

Samtal via digitala verktyg

Ingen kontakt eller nästan ingen -0,216 1,305*

Viss del/hälften -0,244* 0,205

Den mesta eller all Referens Referens

Antal personer och interaktioner per dag

100+ -0,803 -1,833

50-99 -0,717* 2,763*

20-49 0,853*** -0,450

10-19 0,659*** -0,523

5-9 -0,235 -0,653*

0-4 Referens Referens

R2 0,081 0,108 0,202

Notering: *p<.05 **p<.01 ***p<.001

Model fitting information p<.05 = Modell 1, Modell 2 och Modell 3 Goodness of fit p>.05 = Modell 1, Modell 2 och Modell 3

I modell 1 har det genomförts en analys mellan det ensamhetsindex som konstruerats och sociodemografiska attribut. Sociodemografiska faktorer kan alltid antas ha en betydelse vilket gör att de återfinns i regressionsmodellen. Av de sociodemografiska urskiljer sig upplevd samhällsklass och huruvida man klarar av sina ekonomiska utgifter. Av modellen går det att utläsa att de respondenter som anser sig tillhöra arbetarklassen är mer ensamma i förhållande till de som anser sig tillhöra överklassen (ß = 0,740, p<.001). Även medelklassen är mer ensamma i förhållande till överklassen men inte i lika hög utsträckning som arbetarklassen (ß = 0,311, p<.05). Fortsatt verkar även ekonomiska aspekter spela ut sin roll då de respondenter som upplever att de har svårt att få ekonomin

(30)

29 att gå runt i högre utsträckning känner sig ensamma i jämförelse med de som har det lätt att klara ekonomin (ß = 0,510, p<.05; ß = -0,529, p<.001).

I modell 2 har i vilken utsträckning man har kontakt med sitt nätverk digitalt samt hur många man interagerar med på en vanlig dag integrerats. I modellen går det att tyda att ju mer kontakt man har digitalt med sitt nätverk, desto mer ensam känner man sig (ß = -0,216; ß = -0,244, p<.05). Däremot är bara det ena resultatet signifikant och det andra bör därför tolkas med aktsamhet. Fortsatt visar modell 2 att ju fler personer en interagerar med, desto mindre ensam känner en sig (ß = - 0,717, p<.05; ß = -0,853, p<.001; ß = -0,659, p<.001). Däremot finns det en variation i svaren men att de som interagerar med mer än 4 personer känner sig mindre ensamma i jämförelse med de som enbart interagerar med 0–4 personer. I modell 2 visar R2-värdet 0,108 vilket gör att modell 2 kan beskriva 10,8 procent av variationen.

Vidare visar modell 3 samma variabler som i föregående modell men där skillnaden är att det bara är de äldre som analyserats. Det går att se en klar skillnad i att de äldre som använder sig av digitala verktyg för att kommunicera med sitt nätverk tenderar att vara mindre ensamma i jämförelse med de äldre som inte använder sig av digitala verktyg (ß = 1,305, p<.05). Resultatet är därför i samklang med den tidigare forskning som tidigare presenterats där de digitala verktygen har större betydelse för äldre än för andra åldersgrupper (Zhang & Fu 2020; Lüders & Gjevjon 2017). I urvalet med enbart de äldre visade sig även upplevd samhällsklass och hur svårt man har att få ekonomin gå runt vara av större betydelse än vad det hade för hela urvalet. Dock är det enbart hur svårt man har med ekonomin som är signifikant av dessa värden (ß = 1,879 p<.001). I modell 3 visar R2-värdet 0,202 vilket beskriver variationen i högre utsträckning än i modell 2. Resultatet hjälper till att delvis verifiera H1, därför kan det konstateras att användandet av digitala verktyg som hjälpmedel vid kontakt med sitt nätverk är betydelsefullt för äldres ensamhet.

References

Related documents

Eftersom psykisk ohälsa och bristande socialt nätverk är fenomen av olika karaktär men med liknande konsekvenser för samhället är det viktigt att särskilja och undersöka vad

Har man många utlandsfödda vänner skulle det i så fall leda till att man har begränsade sociala resurser, vilket gör att det är intressant att fokusera på om vännerna är

rekommendationsnivån som kunde uppnås genom arbetspendling med kollektivtrafik i Stor- Stockholm. Detta undersöktes med hjälp av följande frågeställningar: 1) Hur många minuter

Det gäller även att såväl skyddsåtgärder som riktade miljöinsatser görs på ett kostnadseffektivt sätt och inte minst att vi är kreativa och offensiva när, helst innan,

Syftet med studien är att belysa vilka negativa konsekvenser sociala medier kan få för ungas psykiska

Min upplevelse av detta då man pratar med människor är att det finns en stark rädsla för att göra fel som förälder och min gene- rations föräldrar vilket detta ofta gäller

132 Även om detta inte omedelbart går att koppla samman med vår undersökning, då vi får utgå från att större delen av de båda tidningarnas läsare inte är berättigade

Om barnet har en trygg anknytning till sin mamma eller pappa kommer anknytningen till förskolläraren i största sannolikhet också vara trygg, medan barn som har en otrygg