Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

15  Download (0)

Full text

(1)

Planen upprättad: 2015-09-09

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Enhetens namn: Lane Ryr förskola

Gäller läsåret: 2015/2016

(2)

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 2

2. Förskolan värdegrund ... 3

3. Förskolans främjande arbete ... 3

4. Förskolans förebyggande arbete ... 6

Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser ... 6

Beskrivning av kartläggningen ... 6

Mål och insatser för innevarande läsår ... 7

5. Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera ... 8

Att upptäcka ... 8

Att anmäla ... 8

Att utreda och åtgärda ... 8

6. Framtagande och spridning av planen ... 10

Tidsplan ... 10

Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen ... 10

Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten ... 10

Kontaktuppgifter ... 10

Bilaga 1 ... 11

Definitioner och begrepp ... 11

Bilaga 2 ... 12

Lagar och styrdokument ... 12

Bilaga 3 ... 10

Anmälan till förskolechef om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat ... 10

Förskolechefs anmälan till huvudman om barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserat/diskriminerat .. 10

Bilaga 4 ... 11

Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering ... 11

(3)

2

1. Inledning

Förskolan har ett uppdrag att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla barns utveckling och lärande. Förskolan ska aktivt främja alla barn lika rättigheter och möjligheter.

Förskolan ska enligt skollagen ha en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen en likabehandlingsplan. Vi har valt att sammanföra de båda planerna till en. Lane Ryr förskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling, 2015-2016.

Planen beskriver vilka åtgärder som skall genomföras för att vi ska uppnå målen att:

 främja alla barns lika rättigheter samt motverka diskriminering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

 förebygga och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling sker.

Planen beskriver också vilka rutiner vi har för att utreda trakasserier och kränkande behandling samt vilka åtgärder vi vidtar vid förekommande fall. Beskrivning av de olika diskrimineringsgrunderna och definition av begreppen trakasserier, likabehandling samt kränkande behandling se bilaga 1. Hänvisning till relevanta lagar och styrdokument se bilaga 2.

(4)

3

2. Förskolan värdegrund

Tre ord som beskriver vår värdegrund:

Öppenhet

På Lane-ryrs förskola ska alla känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda.

Respekt

Vi respekterar varandras olikheter genom att berömma och stärka varandra i olika vardagliga situationer.

Professionalitet

Vi ger alla ett trevligt bemötande och delar med oss av våra kunskaper. Alla, både barn, föräldrar och personal är viktiga för verksamheten på vår förskola. Vi förväntar oss att alla har ett proffsigt bemötande gentemot varandra.

3. Förskolans främjande arbete

Förskolans främjande arbete ska skapa en trygg miljö och förstärka respekten för allas lika värde. Det utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. ”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. ” (Lpfö 98/10, s.4)

Lane Ryr förskolas främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna

Kön

Vi vill skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller.

Det är också viktigt att tänka över syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper.

Mål

Ett öppet och fördomsfritt klimat för barn och vuxna.

Vi förhåller oss normkritiskt och vidgar och gör om normer istället för att arbeta med tolerans mellan nu rådande normer.

Vi är medvetna om hur våra miljöer används av flickor resp. pojkar.

Åtgärder

Vi försöker vara medvetna om att ge pojkar och flickor samma tal/lekutrymme.

Vi uppmuntrar till att pröva på olika könsroller i rolleken, t.ex. pojke blir mamma och flicka blir pappa.

Vi planerar rummen och materialet både inne och ute så att allas behov tillgodoses.

(5)

4 På bokbussen kan man låna litteratur som bryter könsmönster.

Skapar ny norm genom att bekräfta olika val som en självklarhet istället för att jämföra med gällande norm.

”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” (Lpfö98/10 sid.5)

Fortbildning

Förskolan har representanter i vårt gemensamma nätverk Genvägsgruppen. Genom gruppen kompetensutvecklar vi genom reflektion och föreläsningar.

Tidpunkt

Vi ser kontinuerligt över främjande arbetet vid veckans reflektion, APT och årlig uppdatering.

Samtalar med barn till barn och förmedlar till föräldrar när något inträffat.

Ansvarig

Personal på förskolan samt förskolechefen.

Etnisk tillhörighet

Förskolan ska uppmärksamma olika barns traditioner och ”respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt”. (Lpfö98/10)

Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt, till exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål.

Mål

Varje människa bemöts unikt och utifrån sina förutsättningar. Olikheter ses som en tillgång den etniska bakgrunden adderar något till förskolan, till barn och verksamhet.

Åtgärder

Arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. I en grupp bestående av barn med olika etniska tillhörigheter är det lätt att hitta tillfällen att tillsammans synliggöra likheter och olikheter i det man gör, i språk, traditioner, seder och vanor. Tänk på att betona att vi är mer lika än olika.

Vi samtalar om likheter/olikheter utifrån barnens frågor/kommentarer.

Här i Lane Ryr har vi tyvärr inte många familjer från annan etisk tillhörighet, vilket hade kunnat berika vår mångfald.

Tidpunkt

Modersmålslärare kommer en gång i veckan för utökat modersmålsstöd.

När behov finns och tillfälle uppstår.

Ansvarig

Personal på förskolan samt förskolechefen.

(6)

5

Religion och annan trosuppfattning

Vi visar respekt för var och ens religion och trosuppfattning.

Åtgärder

Vi samtalar öppet om människors olika traditioner och högtider. Vi försöker tillmötesgå föräldrars önskemål så långt vi kan.

Tidpunkt

När det blir aktuellt.

Ansvariga

Personal på förskolan samt förskolechefen.

Sexuell läggning

Vi arbetar för att skapa förutsättningar för att människor kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning.

Mål

Alla ska behandlas lika oavsett sexuell läggning.

Genom öppenhet skapas en tillåtande och tillgänglig miljö för att barnen ska få referenser om olika sexuella läggningar.

Åtgärder

Vi samtalar, diskuterar om att kärlek kan se ut på olika sätt.

Vi uppmuntrar barnen till att våga prova olika familjekonstellationer i leken

(barnen).”Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.” (sid. 5 Lpfö98/10)

Förskolan är förberedd på att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer.

Vi ger exempel på olika familjer genom litteratur och film.

Tidpunkt

I den dagliga rolleken och vid behov.

Ansvariga

Personal på förskolan samt förskolechef.

Funktionsnedsättning

Förskolan anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina i de olika aktiviteterna.

Åtgärder

Förskolan har rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättning. Det handlar om att upprätta en god kontakt med barnets föräldrar men kan även vara att etablera ett samarbete med handikapporganisationer och landstingets barnhabilitering. Föräldrarna är de som bäst känner barnet och de har mycket kunskap som är värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan vara bra att tillsammans med barnets föräldrar fundera på i vilken

(7)

6 omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver/ska få information om barnets

funktionsnedsättning.

Vi ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.

I förskolan finns goda möjligheter att påverkar barnens syn på funktionsnedsättning.

”Alla barn ska få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen”(Lpfö 98/10)

De flesta av personalen har gått en grundutbildning i TAKK och två pedagoger har fördjupat sig ytterligare i TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation).

Specialpedagog finns med i arbetet med barn i behov av stöd.

Tidpunkt

På förskolan har vi barn i behov av stöd. I våra möten med barn, föräldrar och

specialpedagogen arbetar kontinuerligt vi för att alla ska få vad de behöver utifrån sin situation

Ansvarig

Personal på förskolan samt förskolechef

4. Förskolans förebyggande arbete

Förskolans förebyggande arbete handlar om att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det förebyggande arbetet inriktas på risk- eller

problemområden som identifierats genom en kartläggning av verksamheten.

Utvärdering av föregående läsårs mål och insatser

Vår plan för 2014-2015 var inte formulerad med tillräckligt tydliga mål. Vi har inte kunnat utvärdera den systematiskt. Vi ser med tillförsikt på vårt kommande arbete med mål och tydliga insatser som följs upp och utvärderas.

Beskrivning av kartläggningen

Organisationsnivå:

Förskolan har under året 2014-2015 lyft frågan om förhållningssättet och medvetenheten utomhus är likvärdig med den vi har inomhus. Under våren 2015 gjorde förskolechef en intervju med arbetslagen i grupp och med ett antal barn om hur utomhusmiljön och arbetet där upplevs. Där framkom det att området systematiskt behöver belysas och utvecklas. De delar som tydligast kom fram som utvecklingsområden är:

 Pedagogerna behöver inta en mer aktiv roll utomhus.

 Vi behöver arbeta med alla barns trygghet utomhus.

(8)

7

 Gårdens olika pedagogiska miljöer behöver utvecklas.

Gruppnivå/individnivå:

Personal har under augusti gjort en trygghetsvandring på förskolan, inne och ute.

Barnen på mellandelen är i ålder 2,5 år till 3,5 år. Barnen tyckte det var roligt att vara med på promenaden. Vi hade frågor och samtal hur de upplevde och kände sig på de olika ställen vi gick till. Dilemmat i denna ålder blev att ämnet blev för abstrakt. Att förstå det som varit och knyta det till vad som kan bli är alldeles för svårt. Barnen tyckte att allt var positivt, inget ställe upplevdes som farligt.

Äldregruppen med barn mellan 3-5 år har också gjort sin trygghetsvandring. Barnen

signalerar inte att de har platser eller situationer som är otrygga. De pratar i positiva ordalag om vad man kan göra i olika rum och på olika delar av gården.

I våra insatser ingår ett undersökande och aktionsbaserat arbetssätt. Vissa kartläggningar kommer att vara ett redskap under hela året för att vi på lång sikt ska bli bättre inom vårt valda utvecklingsområde.

Mål och insatser för innevarande läsår

Mål Insatser Ansvarig Hur och när ska

insatsen genomföras och följas upp?

Hur och när ska insatsen

utvärderas?

Skapa samma trygghet utomhus som inomhus.

Stärka barnens inflytande runt utemiljön.

Skapa zoner på vår stora gård som det alltid finns uppsikt över. Bemanna alla zoner varje utepass eller veta vem som har uppsikt över zonen.

Kartlägga i vilka zoner barnen helst leker. Vi kartlägger hur kategorierna antal barn, antal flickor och pojkar.

Vi kartlägger också de som inte deltar i lekar med andra.

3. Medvetandegöra barnen om olika områden och

Arbetslagen Röda: Mathilda Persson Gula: Yvonne Andersson Blå: Lena Lindqvist

Arbetslagen Röda: Mathilda Persson Gula: Yvonne Andersson Blå: Lena Lindqvist

Arbetslagen

Zonerna på gården skapas på APT vecka 43. De ritas in på en karta av gården som sätts upp på varje del.

Insatsen följs upp av utsedda medarbetare som en gång/vecka har som uppgift att dokumentera hur zonerna är bemannade/under uppsikt.

Kartläggningen görs 15 minuter tis-tors under 3 veckor, vecka 45-48.

Resultatet av Kartläggningen följs upp på arbetslagets reflektion och på stormöte under november och december månad.

Arbetet sker i de verksamhetsgrupper som barnen är

Insatsen utvärderas i januari 2016

Insatsen utvärderas januari 2016

Insatsen utvärderas maj 2016

Insatsen utvärderas i maj 2016

(9)

8

benämna de olika områdena med olika namn.

Tillsammans med barnen lyfta vilka aktiviteter det är i zonen nu och vad man skulle kunna utveckla.

uppdelade i.

Förskolechef kommer också att arbeta med frågan på barnrådet.

Arbetet följs upp på APT.

Medvetandegöra begreppet

kränkning hos både barn och

pedagoger.

Arbeta fram ett signalsystem för vad en kränkning kan vara.

Lyfta olika situationer på reflektionerna för att synliggöra kränkningar.

Förskolechef

Alla medarbetare

Systematiskt lyfta de situationer som lyfts i arbetslaget på APT varje månad.

Varje reflektion

Maj 2016

5. Upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera

Förskolans anställda tar alla signaler om trakasserier och annan kränkande behandling på allvar. Vid minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag startar en utredning av händelsen genom en anmälan till huvudman.

Att upptäcka Observationer

Lyfter dilemmat, pratar med de berörda Diskuterar med föräldrarna

Förskolechef kontaktas Huvudman kontaktas

Att anmäla

Minsta misstanke om att ett barn utsätts för kränkning av något slag ska anmälas till

förskolechef. Förskolechef anmäler omgående misstanken om kränkning till huvudman och utredning startar. Om du som vårdnadshavare är orolig över att en kränkning kan ha skett ta omgående kontakt med pedagogerna eller förskolechef. Vid anmälan använd Blankett 1, Anmälan till förskolechef/huvudman om att barn kan anses vara

kränkt/trakasserat/diskriminerat (Bilaga 3).

Att utreda och åtgärda

Utredning påbörjas så snart det kommer till verksamhetens kännedom. Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Ansvarsfördelning för utredningen och åtgärder se Blankett 2, Utredning vid kränkande

behandling/trakasserier/diskriminering (Bilaga 4).

Att dokumentera och följa upp

(10)

9 För att säkerställa att kränkningar upphör och inte upprepas så följs de upp och utvärderas.

Vidtagna åtgärder och uppföljning ska systematiskt dokumenteras. Se bilaga 4.

(11)

10

6. Framtagande och spridning av planen -

Kartläggning tillsammans med barnen

- Diskussioner i arbetslag och på APT

- Vårdnadshavare delaktiga på föräldramöten och föräldraråd.

- Delge vårdnadshavare längs vägen genom att lyfta var i årshjulet vi befinner oss och hur vi genomför insatser och vilka resultat vi ser.

Tidsplan

Planen är ett systematiskt arbete där kartläggning och framtagande av plan genomförs augusti-oktober. Våra kartläggningar har ändrats något under tiden för att få fram ett bra underlag. Det har gjort att en viss kartläggning ingår som en insats. Årets insatser följer sedan en plan där arbetslaget och APT är de arenor om återkommer under året.

Delaktighet och inflytande vid upprättande av planen

Två pedagoger, Yvonne Andersson och Pernilla Gillberg har haft ansvar att sammanställa planen. Vi har diskuterat kartläggning och våra insatser på APT. Vi kommer att ta upp planen på föräldraråd.

Åtgärder för att planen ska bli känd i verksamheten

Vid föräldramöte delges föräldrarna så att de kan komma med synpunkter. Planen läggs på Lane-ryr förskolas hemsida. Ett exemplar finns på pedagogisk info i vardera hall. Planen lyfts på varje APT för att få systematik i våra insatser.

Kontaktuppgifter

Förskolechef:

Telefon: 0522-69 66 19

E-post: martin.svard@uddevalla.se

Verksamhetschef förskola: Lena-Maria Winberg Telefon: 0522-69 72 01

E-post: Lena-Maria.Vinberg@uddevalla.se

(12)

11 Bilaga 1

Definitioner och begrepp

”Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling” (Skolverket, 20112).

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna (Skolverket, 2012).

Kränkande behandling

Enligt skolverket (2012) är en kränkande behandling ett uppträdande som innebär att barns värdighet kränks, utan att ha samband med någon utav diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan handla om att exkludera eller hota någon och kan inträffa vid enstaka tillfällen, eller vara systematiska och återkommande. Vid kränkande behandling kan det förekomma fysiskt våld, t.ex.

slag och knuffar. Det kan även handla om verbala kränkningar såsom nedsättande tilltal,

skällsord, ryktesspridning, förolämpningar, etc. Även social utfrysning genom blickar och miner kan vara ett uttryck för kränkande behandling. Den kan vara riktad mot en eller flera personer samt utövas av en eller flera personer. Kränkande behandling kan ske dolt eller på ett synligt sätt.

Diskriminering och diskrimineringsgrunderna

De i diskrimineringslagen sju angivna diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck, ligger till grund för det skydd en person har mot diskriminering. Diskriminering handlar om att någon, mot bakgrund i en eller flera av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt eller indirekt (Skolverket, 2012). Diskriminering utförs endast av den som har makt att missgynna med

utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Det innebär att det endast är personalen eller

huvudmannen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. I juridisk bemärkelse kan inte barn diskriminera varandra. Direkt diskriminering innebär att bli behandlad sämre än någon annan utifrån någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering handlar om att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse som kan kopplas till en viss

diskrimineringsgrund.

Likabehandling

Begreppet likabehandling innebär inte att alla barn ska behandlas lika, utan om att alla barn oavsett någon diskrimineringsgrund ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter (Skolverket, 2012).

(13)

12 Bilaga 2

Lagar och styrdokument

1. DISKRIMINERINGSLAGEN (2008:567) 1 Kap. Inledande bestämmelser

Syftet med denna lag är att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering mot bakgrund i kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

2. SKOLLAGEN (2010:800)

6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling

Syftet med bestämmelserna i skollagen om kränkande behandling handlar om att motverka kränkande behandling av barn och elever.

3. LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN 98/10 1. Förskolans värdegrund och uppdrag

”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller

funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling”.

4. BARNKONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, Artikel 2:

”Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras.

Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.”

(14)

13 Bilaga 3

1. Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad

Uppgifter samt beskrivning av händelsen

Enhetens namn: Anmälare:

Barnets/elevens namn: Ålder/årskurs:

Datum för händelsen:

Utredning om kränkning enligt skollagen ska genomföras

Utredning om trakasserier enigt diskrimineringslagen ska genomföras Kort beskrivning av händelsen:

Underskrift

Datum då anmälan lämnas till förskolechef/rektor:

Underskrift anmälare

Anmälan lämnas till förskolechef/rektor skyndsamt (i direkt anslutning till händelsen)

2. Förskolechefs/rektors anmälan till huvudman om att barn/elev anser sig vara kränkt/trakasserad/diskriminerad

Utredning

Utredning inleds (datum): Ansvarig för utredningens genomförande:

Underskrift

Datum då anmälan lämnas till huvudman:

Underskrift förskolechef/rektor

Anmälan lämnas till huvudman skyndsamt (i direkt anslutning till att förskolechef/rektor får kännedom om händelsen) genom att denna blankett skickas till Barn och

utbildningsförvaltningen, registrator, Stadshuset, 451 81 Uddevalla

(15)

14 Bilaga 4 Utredning vid kränkande behandling/trakasserier/diskriminering

Enhetens namn: Anmälare:

Barnets/elevens namn: Ålder/årskurs:

Datum för händelsen: Ansvarig handläggare/utredare i ärendet:

Utredarens beskrivning av händelsen samt bedömning Beskrivning av händelsen:

Samtal med berörd elev och andra uppgiftslämnare: (datum och vad som framkommit)

Samtal med vårdnadshavare (datum och vad som framkommit)

Utredaren gör följande bedömning av händelsen:

Utredarens åtgärder Datum

Verksamheten har vidtagit följande åtgärder för att lösa situationen och undvika att den upprepas:

Händelsen har registrerats som tillbud eller skada Händelsen är utredd och avslutas. Handlingarna överlämnas till

förskolechef/rektor.

Händelsen är utredd och kräver uppföljning på följande sätt:

Ärendet överlämnas till förskolechef/rektor för vidare handläggning

Förskolechefs/rektors åtgärder Datum

Ärendet överlämnas till elevhälsa för vidare handläggning Ärendet överlämnas till trygghetsgruppen för vidare handläggning

Anmälan görs till polismyndighet

Anmälan görs till socialförvaltningen

Förskolechefs/rektors uppföljning Uppföljning sker på följande sätt:

Figure

Updating...

References

Related subjects :