Namn: Fatemeh Hosseini och Oddny Björk Björnsdottir Program: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institutionen för
vårdvetenskap
Kurs: Självständigt arbete i vårdvetenskap, 15 hp, VKGT13, VT 2022
Nivå: Grundnivå
Handledare Gail Dunberger Examinator: Annica Lagerin
Upplevelsen av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2 En litteraturöversikt
The experience of living with and managing diabetes mellitus type 2
A literature review
Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom globalt.
Kostnader för samhället och sjukvården beräknas öka de kommande åren. Sjuksköterskors kunskap är viktig för att hjälpa personer med diabetes typ 2 att hantera sjukdomen. Därför är det viktigt att kunskapsläget hos sjuksköterskor behöver vara brett för att kunna ge stöd, information och kunskap till personer med sjukdomen, även i det förebyggande arbetet för att undvika komplikationer och främja hälsa.
Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2.
Metod: Metoden är en litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes, från databaserna Pubmed och Cinahl Complete.
Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman. Dessa teman var: Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändringar, Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan och Individanpassad vård.
Sammanfattning: Resultatet visade att diabetes mellitus typ 2 påverkade pden psykiska hälsan, det var stressigt och svårt att ändra livsstil och bibehålla den. Stöd från familjen underlättade för egenvård, och vårdpersonalens stöd, information samt kunskap var av stor vikt för personerna.
Nyckelord: Att leva med, diabetes mellitus typ 2, egenvård, litteraturöversikt, livsstil, sjukdom, upplevelse, vuxna
Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing global health issue, the cost of which is expected to rise in the coming years for societies and healthcare organizations. Nurses’ knowledge is an essential part in assisting people to be able to manage Diabetes type 2. It is therefore important that nurses are broadly educated concerning this disease in order to provide useful information and knowledge to this group of people in order to avoid complications and maintain health.
Aim: To describe the experience of living with and dealing with Diabetes Mellitus type 2
Method: The method for this study was in the form of a literature overview in accordance with Fribergs description of the process. Ten qualitative scientific original articles regarding the topic were chosen using the databases Pubmed and Cinahl Complete.
Results: The result was in the form of three emerging main themes. These were Support, motivation and challenges to lifestyle changes, The diseases impact on the psychological wellbeing and Individually adapted care.
Summary: Results showed that diabetes mellitus type-2 affected the psychological well-being and that it was associated with
considerable stress to change and maintain a new lifestyle. Support from family facilitated self-care and the support and knowledge of healthcare staff was of great importance to this group of people.
Keywords: Adults, diabetes mellitus type 2, disease, experiences, lifestyle, living with, literature review, self-management.
Innehåll
INLEDNING ... 1
BAKGRUND ... 1
EN VÄXANDE FOLKSJUKDOM ... 1
Kostnader för samhället och sjukvården ... 2
EGENVÅRD OCH BEHANDLING ... 2
FÖLJDSJUKDOMAR, KOMPLIKATIONER OCH ÖGONKOMPLIKATIONER ... 3
Etiska aspekter för god vård ... 4
SJUKSKÖTERSKANS ANSVAROMRÅDE ... 4
PROBLEMFORMULERING ... 5
SYFTE ... 5
TEORETISK REFERENSRAM ... 6
METOD ... 7
DATAINSAMLING ... 7
DATAANALYS ... 8
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 9
RESULTAT ... 10
STÖD, MOTIVATION OCH UTMANINGAR TILL LIVSSTILSÄNDRING ... 10
SJUKDOMENS PÅVERKAN PÅ DEN PSYKISKA HÄLSAN ... 12
INDIVIDANPASSAD VÅRD ... 14
DISKUSSION ... 14
METODDISKUSSION ... 14
RESULTATDISKUSSION ... 16
Individanpassad vård ... 16
Egevårdsbrist ... 17
Vårdrelationer och stöd ... 18
KLINISKA IMPLIKATIONER ... 19
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING ... 20
SAMMANFATTNING ... 20
REFERENSFÖRTECKNING ... 21
BILAGA 1. SÖKMATRIS ... 25
BILAGA 2. MATRIS ÖVER URVAL AV ARTIKLAR TILL RESULTAT ... 26
INLEDNING
Diabetes mellitus typ 2 är en av de allra vanligaste folksjukdomarna i världen och denna sjukdom ökar kontinuerligt i vårt moderna samhälle. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att sjuksköterskan har god kunskap rörande sjukdomen. Vi kommer oundvikligen att möta personer med diabetes mellitus typ 2 i vårt arbete oavsett vilken inriktning vi är verksamma inom. Vi har valt att undersöka och fördjupa oss inom detta ämne då det utgör ett
betydelsefullt, intressant och lärorikt kunskapsområde. Vi har familjemedlemmar eller
närstående med denna sjukdom och har även mött personer med diabetes mellitus typ 2 under våra verksamhetsförlagda utbildningar, på äldreboenden, sjukhus samt inom primärvården.
BAKGRUND
En växande folksjukdom
Enligt Ericson och Ericson (2012) är diabetes mellitus typ 2 en vanligt förekommande sjukdom som ökar i vårt samhälle och som drabbar cirka fem procent av den vuxna befolkningen. I hela världen beräknades det år 2017 vara omkring 6% av den totala befolkningen drabbade av diabetes mellitus typ 2, vilket motsvarar ungefär 462 miljoner personer. Diabetes mellitus typ 2 är den sjunde största folksjukdomen i världen och beräknades öka från 6059 per 100 000 personer år 2017 till 7079 per 100 000 personer år 2030 samt 7862 per 100 000 personer innan år 2040 (Khan, m.fl., 2020).
I korthet kan sjukdomens patofysiologi förklaras som förhöjda nivåer av glukos i blodet relaterat till insulinbrist eller en nedsatt känslighet för hormonet i kroppens vävnader. I det tidiga skedet efter diagnostisering består behandlingen primärt av livsstilsförändringar men om effekt av detta uteblir eller om sjukdomen förvärras krävs även ett antal medicinska interventioner (Ericson och Ericson, 2012).
Personer med diabetes mellitus typ 2 uppmanas att följa Socialstyrelsens rekommendationer som huvudsakligen består av att ändra livsstil genom att motionera mer och äta hälsosam mat, vilket är viktigt för att minska risken för diabeteskomplikationer. En förändrad inställning avseende livsstil kan också vara behjälplig för att kunna leva med sjukdomen och hantera den (Socialstyrelsen, 2018).
Några avgörande faktorer med avseende på det individuella sjukdomsförloppet är personens sociala och ekonomiska förhållanden (Suplici m.fl., 2021), men även det upplevda stödet från
vården är betydelsefullt beträffande att skapa gynsamma förutsättningar för förändringar i personers livsstil.
Kostnader för samhället och sjukvården
Den årliga kostnaden i Sverige då man utgår från både samhälleliga kostader och kostnader för sjukvård relaterat till diabetes mellitus typ 2 beräknades enligt Carlsson, m.fl., (2015) öka från omkring 16 miljarder kronor år 2013 till nästan 18 miljarder kronor 2020. Vid tillfället för rapporten beräknades kostnaden öka ytterligare till 21 miljarder kronor år 2030 (Carlsson, m.fl., 2015). Denna kostnad beräknades för diabetesvård exklusive intensivvård och därtill associerade kostnader (Carlsson, m.fl., 2015).
Smith, m.fl. (2021) fastställde i en studie att utbildning och information rörande diabetes mellitus typ 2 avseende hantering, livsstilsförändring och möjliga komplikationer för personer med pre-diabetes och diabetes mellitus typ 2 är av betydelse för möjliggörandet av adekvat egenvård och därmed en minskning av den långsiktiga kostnaden. Khan m.fl. (2020) menar i en artikel att ökade investeringar inom områdena hälso- och sjukvård, forskning samt
folkhälsoinsatser sannolikt ej kommer påverka frekvensen av sjukdomen diabetes mellitus typ 2 globalt. De anser vidare att möjligheterna i detta avseende är begränsade och att resurser och medel kan användas mer effektivt i den faktiska omvårdnaden snarare än genom olika former av prevention (Khan, m.fl., 2020). Denna slutsats stöds enligt Khan, m.fl. (2020) av det faktum att avsevärda resurser redan investerats i olika former av insatser utan att man kunnat påvisa en signifikant förbättring i form av exempelvis minskad incidens hos undersökta populationer.
Egenvård och behandling
Egenvård utgör en betydande del av behandlingen av diabetes mellitus typ 2, vilket i huvudsak är hälsosamma kostvanor och motion. Då diabetes mellitus typ 2 är en obotlig sjukdom så är det viktigt att personer med sjukdomen upprätthåller en hälsosam livsstil som reducerar negativa följder av sjukdomen. Behandlingen kan även bestå i olika former av medicinska åtgärder exempelvis glukosövervakning, insulininjektioner eller tablettbehandling med preparat så som metformin. Intressant i sammanhanget är att dessa medicinska åtgärder ofta utförs av patienten själv och utgör därför också en form av egenvård, vilket återigen
betonar vikten av sjuksköterskans roll och betydelsen av att informera och stödja patienten i hanterandet av sjukdomen (Ericson & Ericson, 2012).
Följdsjukdomar, komplikationer och ögonkomplikationer
Det är viktigt att sjukdomen hanteras på ett adekvat sätt eftersom bristfälligt behandlad eller obehandlad diabetes kan leda till svåra komplikationer och allvarliga följdsjukdomar samt relaterade problem. Ett förhöjt blodglukosvärde under längre tid kan orsaka omfattande skador på kapillärer och andra små kärl, vilket kan ge komplikationer i form av nedsatt syn, njurskador, nervskador eller fotsår som i förlängningen kan leda till att man behöver företa en amputation. Åderförkalkning är ytterligare en komplikation som kan uppstå till följd av diabetes och som drabbar större blodkärl, vilket i sin tur kan öka risken för stroke, hjärtinfarkt samt dålig blodcirkulation i benen. På grund av den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos personer med diabetes mellitus typ 2 leder det också till en förhöjd generell dödlighet i denna patientgrupp (Ericson & Ericson, 2012; Socialstyrelsen, 2018). I studien av Khan, m.fl.
(2020) fastslås att diabetes mellitus typ 2 var den nionde vanligaste dödsorsaken i världen året 2017 och att en tredjedel av de personer som dör på grund av diabeteskomplikationer är under 60 års ålder (Khan, m.fl., 2020).
Socialstyrelsen (2018) har fastställt nationella riktlinjer för åtgärder och rekommendationer riktade till personal och organisationer med ansvar för vårdandet av personer med diabetes mellitus typ 2. En del åtgärder avser den faktiska hanteringen av diabetes i vården medan andra rör den medicinska behandling patienten utför själv samt andra former av egenvård (Socialstyrelsen, 2018). Enligt gällande rekommendationer bör personer med diabetes erhålla utbildning kring egenvård från behandlande hälso-sjukvårdpersonal. Enligt
rekommendationerna bör patienten uppmanas till rökstopp i syfte att minska risken för komplikationer från hjärt- och kärlsjukdomar, vilka kan negativt samverka med följderna av diabetes. Ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor rekommenderas även till personer med diabetes då en viktminskning kan ha positiv effekt i form av sänkt blodsockervärde, blodfetter och blodtryck (Socialstyrelsen, 2018).
Etiska aspekter för god vård
När en person diagnosticerats med diabetes mellitus typ 2, vilket kräver en livslång behandling och innebär såväl fysiskt som psykiskt lidande, behöver sjuksköterskan vara medveten om några betydelsefulla etiska aspekter. Den vård vi tillhandahåller ska respektera personens autonomi, självbestämmande och integritet. Vi ska ge god vård, vägledning och information anpassad efter individens resurser och behov (Socialstyrelsen, 2018). Moser, m.fl. (2010) fastslår att sjuksköterskor som behandlar denna patientkategori bör vara medvetna om samt beakta ett flertal etiska frågor i omvårdnaden. Särskilt betydelsefullt i sammanhanget är överväganden relaterade till patientens autonomi (Moser, m.fl., 2010).
Sandman och Kjellström (2018) betonar att autonomi uttrycker förmågan samt rätten att få utforma livet så som man själv önskar. De etiska aspekterna framhålls även av ICN (2017) vilken gör gällande att sjuksköterskan i omvårdnaden av en patient ska försäkra sig om att respektera enskilda individers rättigheter så som autonomi, vilket alltså är särskilt relevant i detta sammanhang.
Sjuksköterskans ansvarområde
Sjuksköterskan har som uppgift att hjälpa människor främja sin egen hälsa genom att förebygga de hälsorisker som finns, samt motivera personer till livsstilsförändringar som behövs för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskan ska ta reda på hur personer hanterar sin egenvård med avseende på individuella resurser. Sjuksköterskan ska även sträva efter att förebygga ohälsa genom utbildning och stöd till dessa personer (Willman, 2014).
Motivation till egenvård och det praktiska hanterandet av sjukdomen kan enligt Oftedal m.fl.
(2010) förbättras genom att omvårdnadspersonal tillhandahåller ett kontinuerligt och till individen anpassat stöd. Vidare fastställer ICN (2017) att det är sjuksköterskan som har huvudansvaret att följa och tillämpa riktlinjer inom omvårdnad exempelvis vad gäller utformandet av rutiner och tillvägagångssätt som på ett etiskt hållbart sätt möjliggör olika former av egenvård. Det är enligt Socialstyrelsen (2018) viktigt att personer med diabetes mellitus typ 2 är delaktiga både i sin egenvård och vad gäller dem vårdbeslut som fattas i syfte att uppnå behandlingsmålen, vilket kräver att sjuksköterskan stödjer patienten och ser till att denne erhåller all nödvändig information.
Sjuksköterskan bör ta reda på personers behov och tydliggöra målet med behandlingen för personen avseende förändrad kost, träning samt även vara tillgänglig för att svara på eventuella medicinska frågor. Sjuksköterskan ska även försäkra sig om att bemöta och behandla personer med diabetes som individer och ej objektifiera dem genom att likställa deras identitet med sjukdomen. Detta kan göras praktiskt genom att sjuksköterskan bygger upp en vårdrelation med personen, vilken består i att aktivt lyssna, stödja samt kommunicera med personen om hälsofrämjande åtgärder nödvändiga för att uppnå en god hälsa (Mosand &
Stubberud, 2011). Enligt Bartol m.fl., (2012) har sjuksköterskan en viktig uppgift att ge stöd till patienter med diabetes genom att informera och utbilda rörande sjukdomen och dess behandling, motivera patienten till nödvändiga livsstilsförändringar med hänsyn till
individuella resurser och behov. Sjuksköterskan spelar på så vis en viktig roll vad gäller att förbättra patientens upplevelse av sin behandling och sjukdom.
PROBLEMFORMULERING
Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig och växande folksjukdom. Denna sjukdom möter sjuksköterskor i Sverige och världen över varje dag i yrket. Därför är kunskap om hur
patienter upplever sin situation och hur deras liv påverkas en viktig del för att kunna ge dessa patienter ett gott stöd och en god omvårdnad. Att sjuksköterskan besitter sådan kunskap kan vara av stor betydelse då detta medger förbättrade förutsättningar för denne att kunna hjälpa patienter i förebyggandet av komplikationer relaterade till sjukdomen, vilket i sin tur kan minska kostnaden för både sjukvård och samhälle. Genom stöd, information och god omvårdnad kan sjuksköterskan bidra till en bättre hälsa hos personer med diabetes mellitus typ 2, vilket kan reducera risken för komplikationer, följdsjukdomar och förhindra förtida död. Genom en ökad förståelse för personens situation kan vården bättre anpassas efter individen.
SYFTE
Att beskriva personers upplevelser av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2.
TEORETISK REFERENSRAM
Vi har valt att utgå från Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans eftersom vikten av
egenvård är väsentlig för att uppnå och bevara en god hälsa vid diabetes. Denna teori handlar i korthet om att upprätthålla egenvårdsbalansen, vilket avser förhållandet mellan
egenvårdskapacitet och egenvårdsbehov hos en person (Orem, 2001) I detta arbete kommer vi att tillämpa denna teori främst genom att låta den utgöra en grund för resultatdiskussionen och stöd för tolkning av fynd och fenomen som framkommit.
Orems egenvårdsteori innehåller tre teorier som beskriver egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem. Enligt Orem (2001) bygger teorin egenvård på människans förmåga till egenvård och omsorg, att värna om närståendes hälsa, omsorg, och att tillfredsställa sina hälsobehov och uppleva egenvårdsbalans i sitt liv. På detta sätt kan människan utvecklas i sin egenvård och själv styra över den. Ibland kan människan känna sig kraftlös på grund av sin sjukdom eller andra omständigheter och inte orka med egenvården. I en sådan situation är behovet av omvårdnad särskilt stort och då ska man som sjuksköterska sträva efter att
återställa egenvårdsbalansen så att patienten kan möta sitt egenvårdsbehov igen (Orem, 2001).
Förmågan till egenvård kan bero på olika faktorer så som ålder, hälsotillstånd, kön, livsstil, social och sociokulturella nätverk. Dessutom kan andra faktorer som miljön kring en person, fungerande hälso-och sjukvårdssystem samt tillgängliga resurser för diagnostik och
behandling spela en avgörande roll för den personliga egenvården (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012). För en hälsosam person är det lättare att ta hand om sin egenvård eftersom denna person har förmåga och styrka. För en sjuk person däremot är det svårare att tillgodose sina behov och sin egenvård eftersom denna inte har samma förmåga till detta som en frisk person (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012).
Teorin om egenvårdsbrist handlar enligt Orem (2001) om när personen själv eller dennes närstående inte har tillräcklig förmåga eller kunskap för att tillgodose sina behov och sin egenvård. Vissa faktorer som kan påverka egenvårdbristen är till exempel kriser, olyckor, sjukdomar och hög ålder. Dessa faktorer kan skapa hinder och begränsningar för personen och närstående att tillgodose egenvårdsbehovet. I sådana fall behövs professionell hjälp för att upprätthålla egenvårdsbalansen på ett konstruktivt sätt genom att ta hänsyn till personens problem och anledningen till det samt försöka åtgärda detta (Orem, 2001; Wiklund Gustin och Lindwall, 2012). Orems teori om egenvårdssystem bygger på två delteorier och detta
genererar förutsättningar för omvårdnadsprocessen som fokuserar på att ge stöd till människor, underlätta för dem att möta sina egenvårdsbehov samt utvecklas i sin egenvårdsförmåga. I denna teori ligger fokus på sjuksköterskans systematiska arbete,
sjuksköterskans praktiska och teoretiska kunskap samt dennes kompetens. Sjuksköterskan ska kunna förstå och bedöma om det uppstår en obalans mellan personens egenvårdsförmåga eller egenvårdsbehov och utifrån detta i samråd med personen skapa en omvårdnadsplan för att upprätthålla egenvårdbalansen (Orem, 2001; Wiklund Gustin och Lindwall, 2012).
Sjuksköterskan kan i sådana situationer stödja personens förmåga till egenvård eller tillfredsställa dennes egenvårdsbehov. Sjuksköterskan kan på så sätt tillsammans med personen och dennes närstående ge det stöd vilket är nödvändigt för att personen ska kunna värna om sig själv, uppnå god hälsa efter sjukdom samt ger möjlighet att leva ett liv vilket endast i minsta möjliga mån begränsas av sjukdomen (Orem, 2001; Wiklund Gustin och Lindwall, 2012).
METOD
Metoden som använts för vårt examensarbete är en litteraturöversikt, vilken enligt Segesten (2017) definieras som en process där kunskapen inom ett vetenskapligt område kartläggs. För att kunna skapa en bild av detta kunskapsläge har vi insamlat material i form av ett antal kvalitativa studier, vilka berör det aktuella ämnet och ligger till grund för översikten. Vi har erhållit en tillräcklig mängd material för att genomföra en litteraturöversikt sammanställt detta i en ny text för analys i syfte att erhålla ett nytt resultat samt skapa en helhet för
litteraturöversikten, vilket är enligt vad Segesten (2017) föreskriver.
DATAINSAMLING
Vi har använt oss av två databaser, Cinahl Complete, vilken inriktar sig mot omvårdnad och Pubmed som har en huvudsakligen medicinsk inriktning men som även innehåller artiklar rörande omvårdnad, vilket utgör fokus i vår litteraturöversikt (Östlundh, 2017).
Vad gäller de begränsningar vi valt så inkluderas endast studier med vuxna personer. Vidare är de inkluderade artiklarna publicerade under de senaste fem åren, skrivna på engelska samt har varit föremål för peer-review, som enligt Östlundh (2017) innebär att artiklarna var
granskade, godkända, och publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Peer-reviewed var endast sökbart på Cinahl då funktionen saknas på databasen Pubmed.
Vi har exkluderat kvantitativa artiklar med hänvisning till det syfte vi har definierat för vår litteraturöversikt. Så även artiklar som studerar barns upplevelser och artiklar som undersöker hälso-och sjukvårdspersonals upplevelser vid vård av personer med diabetes mellitus typ 2 då dessa ej var relevanta för valt syfte.
Vi har utgått från en Boolesk sökteknik vilken Östlundh (2017) beskriver en metod för hur sökorden ska kombineras. Svensk MeSH användes både för att översätta medicinska termer till engelska och för att hitta relevanta sökord som användes i databassökningen. Vi testade olika sökord i varierande kombinationer och fick därigenom träffar på flera vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. På detta sätt kunde vi undersöka vilka skillnader som fanns beträffande upplevelser hos personer som lever med diabetes mellitus typ 2 i hela världen. Enligt Östlundh (2017) finns det ett antal olika sökoperatörer varav vi, i syfte att kunna avgränsa sökresultatet, har använt de tre mest basala, vilka utgörs av AND, OR och NOT. För att kunna få fram flera relevanta studier i vår sökning har vi använt oss av så kallad trunkering (*) vilket tillåter att få fram flera böjningsformer av de ord som eftersöks
(Östlundh, 2017). Sökord som vi har använt är: Diabetes Mellitus type 2, qualitative research, patient*, adult, self-management, experience*, living with, och adults living with (se Bilaga 1).
Vid sökarbetet läste vi igenom artiklars titlar, valde ut dem som var mest relevanta och som hade en öppen tillgång. En fördel med att använda sig av båda dessa databaser är att då de har olika fokus vilket ger en bättre helhetsbild beträffande ämnet. Vi läste vidare igenom
abstrakten när vi hittat relevanta titlar, utöver detta har vi även säkerställt att dessa artiklar var peer-reviewed. Utöver detta har vi även säkerställt dem använda artiklarnas kvalitet och fastställt att deras innehåll stämmer överens med vårt syfte och problemformulering avseende analys och kvalitativa format Vi har även säkerställt artiklarnas kvalitet genom att försäkra oss om att valt överensstämmer med vårt syfte och problemformulering (Friberg, 2017).
DATAANALYS
Gällande dataanalysen valde vi att utgå från den metod som Friberg (2017) beskriver.
Metoden är indelad i fyra separata steg varav det första består i att grundligt gå igenom samtliga studier detta i syfte att försäkra oss om att vi korrekt förstått dess innehåll. Det andra
steget innebar att vi upprättade en översiktstabell för att strukturera arbetet och skapa en överblick beträffande innehållet (Bilaga 2). Tredje steget utgjordes av en strukturell
jämförelse mellan studierna inom samma område i syfte att identifiera likheter och skillnader, vilket bidrog ytterligare till att skapa en användbar överblick rörande materialet. Det fjärde och sista steget bestod av att sammanställa och kategorisera det vi funnit genom analysen.
Genom detta förfarande kunde vi fastställa tre huvudsakliga teman vilka artiklarna hade gemensamt. Dessa tre teman var Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändringar, Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan och Individanpassad vård.
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN
När det kommer till forskningsetiska överväganden i val av vetenskapliga artiklar så ska man enligt Friberg (2017) framför allt ha ett kritiskt förhållningssätt. Sandman och Kjellström (2018) beskriver att man i ett vetenskapligt arbete alltid bör vara medveten om de etiska aspekterna i processen så som konfidentialitet gentemot deltagare i en studie. Det innebär framför allt att man hanterarar information på ett sådant sätt att deltagarnas anonymitet skyddas samt säkerställer att den information som insamlas hanteras korrekt. Vidare ska nyttan av studien för samhälle och individ vara befogad i förhållande till eventuella negativa konsekvenser. En fördel med litteraturöversikten är att de studier som utgör grund för de vetenskapliga artiklarna redan prövats av etiska kommittéer och motsvarande instanser.
Således blir det viktigaste etiska förfarandet beträffande dessa studier att man är noggrann i valet av vilka artiklar som ska undersökas och försäkrar sig om att dessa är av ett slag som genomgått prövning samt uppfyller kraven för adekvat vetenskaplig metod (Sandman &
Kjellström, 2018).
Nio av tio artiklar hade fått godkännande och hade framställts tydligt. I artikeln Van
Smoorenburg, m.fl., (2019) nämns det att inget etiskt godkännande behövdes då deltagarna i studien ej var fysiskt inblandade samt att då de fyllde i frågeformuläret frivilligt gav
godkännande för deltagandet. Beträffande de etiska ställningstaganden som ligger till grund för denna litteraturöversikt har författarna varit selektiva i val av artiklar och försäkrat att dessa studier, undantaget en, genomgått etisk prövning. Då materialet vi utgick från kan sägas vara etiskt hållbart innebär detta i förlängningen att även vårt arbete inte medförde några etiska konflikter. Detta påstående är dock endast giltigt förutsatt vi ej själva tillfört något som
är av oetisk natur, vilket skulle kunna omfatta felaktig hantering av känsliga uppgifter, personinformation eller liknande. Detta är i vår mening ej fallet.
RESULTAT
Resultatet utgörs av tio kvalitativa artiklar som granskats, analyserats och grupperats i tre framträdande teman, vilka är: Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändringar, Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan samt Individanpassad vård.
Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändring
Resultatet visade att det innebar en stor utmaning att ändra livsstil och att hålla den när det kom till matvanor och fysisk aktivitet. Personerna upplevde det stressigt att behöva ändra sina levnadsvanor medan andra personer uppgav att det tvärtom inte medförde några utmaningar alls att hålla sin blodsockernivå nere, följa rutinerna kring fysisk aktivitet och upprätthålla hälsosam kosthållning (Abuelmagd, m.fl., 2019; Mwila, m.fl., 2017; Peleg, m.fl., 2020;
Sebire, m.fl., 2018; Taumoepeau, m.fl., 2021; Van Smoorenburg, m.fl., 2019 & Wu, m.fl., 2019).
Rädslan för att utveckla diabetes relaterade komplikationer bidrog till följsamhet beträffande motivation till livsstilsändringar (Abuelmagd, m.fl., 2019; Peleg, m.fl., 2020; Power, m.fl., 2020; Sebire, m.fl., 2018 & Taumoepeau, m.fl., 2021). För andra var diabetes normaliserat inom släkten då många redan hade sjukdomen. På grund av låg kunskapsnivå rörande sjukdomen ansågs det vara ett tillstånd som de oundvikligen skulle drabbas av, vilket resulterade i en minskad motivation att förändra sin livsstil (Power, m.fl., 2020).
Resultatet visade att personerna upplevde fysiska besvär på grund av sin sjukdom som ett försämrat immunförsvar vilket bidrog till att personerna ofta blev sjuka, trötta (fatigue), fick dålig syn, domningar i händer och fötter, andningssvårigheter samt sexuell dysfunktion (Mwila, m.fl., 2017 & Wu, m.fl., 2019). De lärde sig att lyssna till sin egen kropp när det kom till fysiska besvär (Wu, m.fl., 2019). Hyperglykemi eller hypoglykemi ledde till besök hos vården eller sjukhusinläggning (Mwila, m.fl., 2017; Taumoepeau, m.fl., 2021 & Wu, m.fl., 2019). Missförstånd och okunskap rörande sjukdomen var ett hinder för livsstilsändringar, om man inte förstod hur allvarligt sjukdomstillståndet var och därför inte hanterade det på ett adekvat sätt (Power, m.fl., 2020 & Taumoepeau, m.fl., 2021). Hinder som motverkade
livsstilsändringar var även kopplade till ekonomiska faktorer då hälsosammare kost var dyrare, framför allt i områden med låga inkomster (Mwila, m.fl., 2017; Power, m.fl., 2020 &
Taumoepeau, m.fl., 2021).
Kulturella och sociala aspekter kunde också medföra utmaningar rörande livsstilsändringar (Magny- Normilus, m.fl., 2020; Mwila, m.fl., 2017 & Wu, m.fl., 2019).
Det var viktigt för personerna att hålla sin diet och detta var svårt om familjen och vännerna inte visade förståelse för deras situation (Abuelmagd m.fl., 2019 & Peleg m.fl., 2020).
Matlagningen var ofta en utmaning om personerna med diabetes mellitus typ 2 var den som lagade maten och de ville inte tvinga sina familjemedlemmar att äta hälsosammare mat eller tillreda två olika maträtter (Abuelmagd m.fl., 2019). När kunskapen om diabetes mellitus typ 2 ökade och när man fått fördjupad förståelse kring vad som utgjorde en bra kost kunde personerna förmedla denna kunskap till sina familjemedlemmar genom hälsosammare matlagning (Taumoepeau, m.fl., 2021). Vissa personer upplevde svårigheter att kontrollera sitt dagliga intag av kolhydrater medan andra ej hade problem med detta eller att förändra sina kostvanor (Van Smoorenburg, m.fl., 2019). Stöd från närstående, vänner och vårdpersonal var viktigt då detta stöd gav personerna motivation att sköta sin egenvård samt att genomföra hälsosamma livsstilsförändringar. De personer som fick detta stöd var lyckligare och hälsosammare medan avsaknad av stöd från närstående var känslomässigt påfrestande och utmanande för personerna (Abuelmagd m.fl., 2019; Mwila m.fl., 2017 & Peleg m.fl., 2020).
Det stöd som närstående gav underlättade för personerna att må bättre och hålla sig till sin nya livsstilsförändring och tillämpa egenvård (Abuelmagd m.fl., 2019; Mwila m.fl., 2017 & Peleg m.fl., 2020). Avsaknad av stöd minskade följsamheten och medförde ökade svårigheter beträffande livsstilsändringar (Abuelmagd m.fl., 2019 & Magny- Normilius, m.fl., 2020).
Personer som saknade stöd från närstående erhöll detta i stället från religionen (Magny- Normilus, m.fl., 2020). De personer som hade stöd från närstående men som inte önskade att belasta dem, fick också stöd och hopp för framtiden genom sin religion (Peleg, m.fl., 2020).
Personer i behov av extra stöd sökte också detta genom religionen och uppgav att Gud var den enda som kunde hjälpa dem (Taumoepeau, m.fl., 2021).
Stöd i form av påminnelse att ta sina mediciner eller mäta blodsockret, från partner eller barn inverkade positivt på personernas följsamhet relaterat till egenvården (Abuelmagd m.fl.,
2019). De som inte hade närstående behövde förlita sig på sin egen förmåga att sköta sin egenvård i form av medicinering, matlagning samt fysisk aktivitet (Hernandez, m.fl., 2020 &
Magny- Normilus, m.fl., 2020). Känslor av ensamhet, utgjorde ett hinder och en utmaning för personerna att sköta sin egenvård. Dessa personer upplevde även brist på motivation relaterad till denna upplevda ensamhet. Stöd från vårdpersonal var till nytta för personer som bodde ensamma och förbättrade till viss del deras tillstånd (Hernandez, m.fl., 2020).
Sebire, m.fl., (2018) visade att personer med diabetes mellitus typ 2 hade olika former av motivation. En del personer var motvilliga till att ändra sin livsstil, berodde på orsaker som motvilja rörande föreslagna aktiviteter eller, att man ej såg mening i förändringen eller upplevde hopplöshet inför sin situation. Vidare upplevde en del personer att deras motivation styrdes av yttre faktorer bortom deras kontroll, som att det inte var de som bestämde vad de fick äta, hur de skulle träna och att detta påverkade deras upplevda livskvalité.
Motivationen styrdes i viss utsträckning av en önskan om att framstå som följsamma och duktiga, vilket hade en positiv inverkan på den faktiska följsamheten och särskilt då personernas framsteg kontinuerligt följdes av samma vårdpersonal. Ytterligare en form av motivation var inåtriktad, vilket innebar att personen utövade ett tryck på sig själv och exempelvis ägnade sig åt självbestraffning då man upplevde att man misslyckats, inte gjort tillräckliga framsteg eller avvikit från den planering man fastställt. Motivation förekom även i form av den information som tillhandahölls av vårdpersonal rörande personernas tillstånd.
Personer som genom denna erhållit en god förståelse kring sjukdomen och dess potentiella skadeverkningar uppvisade högre följsamhet och kapacitet till livsstilsförändringar än dem som ej tagit del av sådan information. En annan form av motivation som påvisades bland personerna var integrerad, vilket innebar att man motiverades genom själva etablerandet av nya rutiner och ett nytt sätt att leva. Slutligen förekom även motivation som karaktäriserades som inneboende med betydelsen att personer faktiskt njöt av förändringen, dem nya vanorna och den förändrade livsstilen (Sebire, m.fl., 2018).
Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan
Personerna upplevde en känsla av irritation, stress och depression och dessa känslor upplevdes mer intensivt av dem som var nyligen diagnostiserade (Abuelmagd m.fl., 2019;
Hernandez m.fl., 2020; Mwila m.fl., 2017; Peleg m.fl., 2020; Taumoepeau m.fl., 2021 & Wu
m.fl., 2019). Lång tids psykisk ohälsa påverkade egenvården av diabetes mellitus typ 2 (Power, m.fl., 2020).
De som har levt med sjukdomen under en längre tid lärde sig med tiden att hantera psykiska utmaningar genom att ignorera sina känslor för att behålla ett hälsosamt liv (Mwila m.fl., 2017 & Taumoepeau m.fl., 2021). De upplevde att positiva tankar kunde vara till hjälp i motverkandet av obalans rörande måendet och dålig relation till mat (Wu, m.fl., 2019).
Personerna använde olika strategier för att hantera diabetesrelaterad stress, de tog
promenader, rökte, sökte sig till sin religion eller tog stöd från en psykolog. Däremot uppgav personer att man i regel undvek att söka stöd hos sina närstående eller dela med sig av sina svårigheter (Peleg, m.fl., 2020). Personerna upplevde psykiska utmaningar på grund av den sociala miljön (Mwila m.fl., 2017; Taumoepeau m.fl., 2021 & Wu m.fl., 2019). Dessa
utmaningar kunde vara behovet av att ta medicin varje dag, se till att handla mediciner när den var slut eller att handla hälsosam mat. De psykiska utmaningar bestod även i avvägandet mellan att äta eller låta bli att äta på sociala träffar och fester, en utmaning som kunde leda till att personen i stället valde att isolera sig och ta avstånd från andra individer (Mwila m.fl., 2017 & Wu m.fl., 2019).
Ett gemensamt tema trots kulturella skillnader var att det var svårt att ändra sina levnadsvanor beträffande mat eftersom den utgjorde en stor del av kulturen. Dessutom var mycket av det sociala livet kopplat till den. Den information som delgavs de drabbade personerna var av allmän karaktär och ej anpassad till individer eller omgivande kultur (Magny- Normilus, m.fl., 2020; Power, m.fl., 2020; Taumoepeau, m.fl., 2021 & Wu, m.fl., 2019). Personerna upplevde skuldkänslor över sina matvanor, att de inte höll sig till sin diet, och de hade ångest över att de kunde ha ätit hälsosammare mat för att förebygga diabetes mellitus typ 2.Personer uppgav även att en känsla av skuld infann sig varje gång då de åt ohälsosam mat eller när de inte tränade tillräckligt (Hernandez m.fl., 2020 & Wu, m.fl., 2019). Av dem som hade diabetes ärftligt i familjen upplevdes en känsla av rädsla, sorg och nervositet, till exempel en rädsla relaterad till att de också skulle kunna drabbas av liknande komplikationer eller ännu värre.
Dessa personer var även stressade vad gällde att hålla sig till de livsstilsförändringar som krävdes för att upprätthålla ett hälsosamt liv (Abuelmagd m.fl., 2019; Hernandez m.fl., 2020
& Taumoepeau m.fl., 2021).
Individanpassad vård
Resultatet visade att det underlättade att leva med diabetes mellitus typ 2 då man erhöll rätt information och delgavs bra kunskap samt utbildning rörande sjukdomen från de vårdgivare man hade kontakt med. När diabetesutbildning saknades från vårdgivaren ledde detta till diabetesrelaterad ångest (Abuelmagd, m.fl., 2019; Hernandez, m.fl., 2020; Magny- Normilus, m.fl., 2020; Mwila, m.fl., 2017; Power, m.fl., 2020; Sebire, m.fl., 2018; Taumoepeau, m.fl., 2021; Van Smoorenburg, m.fl., 2019 & Wu, m.fl., 2019). Vissa personer behövde utökat extra stöd från vården vid de tillfällen då deras diabetes mellitus typ 2 ej var under adekvat kontroll (Taumoepeau, m.fl., 2021). Resursbrist, exempelvis vad gällde blodsockermätare eller andra medel för ett förebyggande arbete mot diabetes saknades i socioekonomiskt utsatta områden (Power, m.fl., 2020 & Taumoepeau, m.fl., 2021). Tidsbrist var även en faktor i kontakten med vårdgivare då tiden med läkare eller sjuksköterska av olika anledningar var begränsad. Detta kunde exempelvis yttra sig i form av bristande utrymme att få svar på frågor eller möjlighet att diskutera hur de skulle undvika komplikationer, hantera sina mediciner eller annat som gällde sjukdomen (Van Smoorenburg, m.fl., 2019).
DISKUSSION METODDISKUSSION
Enligt Segesten (2017) är litteraturöversikter särskilt väl lämpade då syftet består i att
klargöra kunskapsläget beträffande ett specifikt ämne eller inom ett visst område. Således var vårt val av metod synnerligen passande utifrån den frågeställning och problemformulering vi har valt att utgå från. Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka upplevelsen av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2 och för ändamålet har tio kvalitativa artiklar använts.
Att arbeta med detta har krävt mycket tid, dels för att strukturera arbetet, dels för att koordinera mellan författarna och organisera samarbetet. Det var svårt i början av denna process att hitta relevanta artiklar, och vi diskuterade syftet. Vi kom fram till och bestämde oss för att ändra syftet och ordet ”hantera” lades till, vilket ledde till att sökningen efter relevanta artiklar gav ett bättre resultat och flera artiklar upptäcktes som passade till vårt nya syfte.
Sökning av artiklar via två databaser innebar både styrkor och svagheter. En svaghet var att sökningen av artiklar begränsades till två databaser Pubmed och Cinahl, vilket innebar ett mindre utbud än om flera databaser hade kunnat användas. Dessa båda databaser var dock riktade mot vårt område och materialet som gick att återfinna där var lämpligt för vårt syfte.
En annan svaghet var att artiklarna inte alltid var gratis för högskolan vilket i vår mening var negativt. En ytterligare svaghet var att det tog tid innan vi hittade rätt sökteknik eftersom det var svårt att hitta de rätta sökorden innan vi ändrade syftet. Vidare tog det tid att knyta samman sökorden med hjälp av “AND” och “OR” och därför lyckades vi inte heller få tillräckligt många träffar i början av sökprocessen.
En styrka var att vi lyckades hitta många relevanta vetenskapliga artiklar enbart genom en ändring av syfte och sökteknik. Vi tog även kontakt med högskolans bibliotek i syfte att få hjälp och för att bättre förstå hur vi skulle gå till väga rörande söktekniken och dess
tillämpning. Vi valde att utgå från nya artiklar som bygger på ny forskning om hur personer har upplevt att leva med diabetes mellitus typ 2 inom de senaste fem åren. Detta är viktigt med tanke på all den utveckling som har skett i samhället, sjukvården och inom forskningen.
Artiklar som valdes filtrerades på urval av årtal, det vill säga som genomförts de senaste fem åren, på språket engelska samt att dessa berörde vuxna personer med diabetes mellitus typ 2.Att översätta syftet från engelska till svenska för varje artikel var en stor utmaning då vi ej besitter större kunskaper beträffande engelska och i synnerhet inte akademisk engelska, vilket av förståeliga skäl innebar en del svårigheter.
Resultatet i detta arbete bygger på enbart kvalitativa artiklar, en styrka med tanke på syftet, vilket var att beskriva personers upplevelse, erfarenheter och hantering av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Bra feedback och konstruktiva kommentarer under arbetets gång hjälpte oss att se på arbetet med nya ögon och göra dem förändringar som behövdes för att utveckla arbetet framåt. Eftersom diabetes är ett globalt problem och en utmaning för hela världen bestämde vi oss för att inkludera artiklar även från andra länder och detta är en styrka eftersom vi fick en uppfattning om hur vården fungerar i olika länder och kulturer samt hur personer med
diabetes mellitus typ 2 upplevde sin sjukdom i olika länder. Resultatet bygger bland annat på studier som genomfördes i länder som Norge, USA, Israel, England, Taiwan, Tonga,
Australia, Holland och Zambia. En styrka är att man kunde se skillnader men även aspekter
som är gemensamma för olika personer i olika länder i denna situation. Vi fick också en bättre bild av vilka faktorer såsom familjeförhållande, kulturer och ekonomiska förhållande som kan påverka människornas upplevelse och egenvård. En svårighet bestod i att avgränsa vilken information som skulle användas i arbetet, vilket försvårade processen i synnerhet då det var mycket information i artiklarna som skulle utvärderas och då allt nödvändigtvis inte kunde tas med. En annan svaghet var att vi inte lyckades hitta några artiklar som var genomförda i Sverige, detta då det hade varit en fördel att kunna jämföra skillnader i egenvården mellan Sverige och andra länder.
Vi började med att arbeta tillsammans via teams, praktiskt innebar detta att författarna delade skärm genom sökprocessen. Vi försökte dela upp arbetet och arbeta på var sitt håll, men ändå vara tillgängliga för att kunna diskutera arbetet med varandra. Detta arbete har inneburit en stor stress för båda författarna, vilket delvis bottnar i att båda författarna ej har svenska som modersmål. Båda författarna anser att sjukdomen diabetes mellitus typ 2 är ett viktigt och intressant ämne där egenvården och förståelse av hur personer upplever sitt tillstånd spelar en betydande roll och detta har varit drivkraften i vårt samarbete. Vi har lärt oss mycket genom att läsa och diskutera olika artiklar och har fått ta del av varandras perspektiv rörande ämnet.
RESULTATDISKUSSION
Resultatet visade att sjukdomen diabetes mellitus typ 2 påverkade den psykiska hälsan och att stöd från familjen var en viktig del för att kunna sköta sin egenvård. Stöd, information samt kunskap som vårdpersonal tillhandahöll personerna var av stor vikt samt att det trots detta innebar en stor utmaning för personerna att försöka ändra sin livsstil.
Individanpassad vård
För att uppnå goda resultat och följsamhet från personen är det viktigt att anpassa
omvårdnadsåtgärderna utifrån individens resurser och förmåga. Om man har för hög ambition och allt för omfattande hälsofrämjande program för personen finns det en risk att detta
motverkar dennes motivation till förändring, vilket kan resultera i att man ej förmår att främja dennes hälsa och egenvård. Utformandet av ideala rehabiliterande samt
hälsofrämjandeprogram fodrar att man som sjuksköterska har god kännedom om personens
situation och förväntningar. Individanpassad eller personcentrerad vård, vilka till stor del baseras på intervjuer och liknande tillvägagångssätt i omvårdnadsprocessens insamling av data kan därför vara till stor nytta i detta sammanhang (Strömberg, 2019).
Silfverberg, m.fl., (2008) menar att vi som vårdar ska visa respekt för den personliga
autonomin, att individen har rätt att fatta egna beslut. Det är en självklarhet att vårdpersonalen ska respektera och inte tvinga någon till vård som denne inte önskar. Författarna instämmer och konstaterar att det är upp till varje enskild person att besluta om livsstilsförändringar för en bättre hälsa samt att sjuksköterskans uppgift består i att ge individen bästa möjliga stöd samt information. Enligt Strömberg (2019) kan flera olika faktorer påverka följsamheten till egenvårdsbehandling negativt. Inom sjukvården kan detta exempelvis bero på
informationsbrist och resursbrist. Bristande följsamhet hos personer med diabetes kan bero på ett dåligt fysiskt och/eller psykiskt tillstånd samt brist på motivation. Även socioekonomiska faktorer kan påverka, vilket till exempel yttrar sig i form av att personen inte har råd med särskild kost, träning eller mediciner.
Egevårdsbrist
Brist på egenvård relaterade starkt till ovannämnda faktorer och utgjorde ett hinder för personerna att kontinuerligt följa sin behandling och bibehålla en livsstilsförändring.
Författarna tycker att detta är en aspekt att ta hänsyn till i vården av varje individ och att man bör anpassa omvårdnadsplaneringen till patientens nivå, resurser och litteracitet. Detta kan vi som sjuksköterskor åstadkomma genom att ha tätare besök initialt efter diagnos samt genom att tillhandahålla konkreta uppdrag och mål inför varje besök i syfte att uppnå förbättrad livsstil. Vi måste även komma ihåg att berömma personen för det som går bra och inte skapa skuldkänslor för eventuella misslyckanden. Det är viktigt att stötta och uppmuntra individen till fortsatta livsstilsförändringar och i vår mening blir chansen att lyckas större då man tar små steg i taget snarare än att försöka göra allt på en gång. Mot bakgrund av ovanstående menar författarna att Orems egenvårdsteori, vilken huvudsakligen berör olika aspekter av egenvård, är relevanta i detta sammanhang. Enligt Orem är det sjuksköterskans uppgift att förse patienten med de medel som krävs för att denna ska uppnå god hälsa, det vill säga uppnå en så kallad egenvårdsbalans (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012). Betydelsefulla
komponenter i detta sammanhang utgörs av information, praktiska råd och tillhandahållandet av material. Men lika viktigt i vår mening är det psykologiska och emotionella stödet som är
nödvändigt för att patienten ska kunna hantera sin situation. Detta är naturligtvis en mycket utmanande och stundtals en krävande del av sjuksköterskans profession eftersom det fordrar intelligens, förståelse, empati och medkänsla men det positiva resultatet som går att erhålla genom ansträngningen är stora och viktiga.
Vårdrelationer och stöd
En annan viktig faktor består i att skapa en stark vårdrelation med de personer man vårdar. En vårdrelation kan enligt Nyström (2019) förstås som den relation som uppstår mellan patient och vårdare i en omvårdnadssituation. Denna relation kan sägas vara personlig utan att bli privat och en god vårdrelation medför över lag ett flertal positiva effekter för patienten och förbättrar omvårdnadens kvalité (Nyström, 2019). Bennich m.fl., (2020) som också studerat betydelsen av stöd som drabbade individer får från nära anhöriga menade att när
familjemedlemmar inkluderades i egenvårdsprocessen så kunde följsamheten hos personerna med diabetes ökas. Av denna studie framgick även att en del personer menade att det var viktigare med en bra familjerelation än att belasta anhöriga med deras sjukdom, vilket innebar att de föredrog att behandla sjukdomen med mediciner i stället för genom livsstilsändringar Bennich, m.fl., (2020). Avseende den psykiska hälsan så kunde man se ett samband i form av att de personer som hade stöd från närstående mådde bättre psykiskt då stödet underlättade hanteringen av det dagliga livet med sjukdomen. Enligt Adam, m.fl., (2014) fanns det också ett samband mellan depression och brist på egenvård. Ökade insatser för personer med diabetes i form av stöd för egenvård, fysisk aktivitet, matvanor och rökavvänjning kunde bidra till minskning av depression hos dessa personer.
Slutligen kan det sägas att en diskussion rörande diabetes inte vore fullständig utan att nämna dess omfattande samhälleliga implikationer. Flera av de studier som ingått i denna
litteraturöversikt inkluderade och framförde olika aspekter av detta. Utöver det mänskliga lidande som uppstår till följd av sjukdomen innebär den även stora ekonomiska kostnader för samhället och flera studier gör gällande att prevalensen av sjukdomen ökar globalt. Shubrook (2015) påtalar att diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i både Amerika och resten av världen. Shubrook (2015) estimerar att antalet personer med diabetes i Amerika kommer att öka med 64% innan 2025. Mot bakgrund av detta menar författarna av denna litteraturöversikt att det är viktigt att utöver de individuella erfarenheterna av sjukdomen även
vara medveten om det folkhälsofenomen problematiken utgör. Detta innebär att man i praktiken till stor del bör försöka formulera problemlösningar utifrån det som
folkhälsovetenskapen föreskriver och mer specifikt genom olika former av utbildning.
Familjestöd är av stor betydelse för bibehållandet av god egenvård för personer med diabetes.
Konkret bestod detta av att närstående exempelvis påminde om medicin och
blodsockerkontroller. Bukhsh, m.fl. (2020) menade även att det förelåg dålig kunskap kring diabetes mellitus typ 2 och dess komplikationer samt följdsjukdomar hos personerna som ingick i studien, vilket försämrar utsikten att kunna bedriva adekvat och effektiv egenvård.
KLINISKA IMPLIKATIONER
Denna litteraturöversikt riktar sig först och främst till sjuksköterskor då dessa kommer att ha ansvaret att vårda personer med diabetes mellitus typ 2 oavsett vilken del av vården de kommer att vara verksamma inom. Arbetet kan även vara relevant för ett flertal andra professioner som arbetar inom hälso- och sjukvården, vilka också har till uppgift att ta hand om personer med diabetes mellitus typ 2. Förståelsen av detta arbete kan bidra med kunskap till både hälso-och sjukvårdspersonal och till personerna själva rörande deras egenvård. Det är viktigt att sjuksköterskor ger bra information, inte bara till personerna som drabbats, utan även till anhöriga. Detta då närstående anhöriga spelar en viktig roll genom att ge drabbade personer stöd, vilket innebär att även denna grupp också behöver få utbildning rörande exempelvis egenvårdsåtgärder samt möjliga komplikationer för att på bästa sätt kunna hjälpa den som drabbats. Personer med diabetes mellitus typ 2 behöver även få individanpassad vård utifrån deras behov. På detta sätt kan hälso-och sjukvårdpersonal få kännedom om
individerna, öka deras kunskap och stödja dem med motivation till att ändra sin livsstil.
I vår mening är översikter så som detta arbete värdefulla genom att det samlar användbar information kring ämnet. Genom den process med vilken arbetet har framställts så har
relevant information valts ut och sammanställts och på så sätt gjorts mer lättillgänglig för den som är i behov av den, vare sig det rör sig om idéer att tillämpa kliniskt eller uppslag för vidare efterforskningar.
FÖRSLAG FORTSATT FORSKNING
Globalt ser man en växande befolkning samt hur populationen drabbas av sjukdomen i allt större utsträckning som en följd av att västerländska kostvanor får allt större utbredning, vilket sammantaget leder till en kraftig ökning av antalet individer som drabbas av diabetes mellitus typ 2. Under pandemin blev många tvungna att arbeta eller studera hemifrån, vilket inverkat negativt på folks dagliga motionsvanor. Ytterligare en konsekvens består av att folk till viss del undvikit att söka vård under denna period. Dessa förhållanden är i vår mening ett område av intresse för vidare efterforskningar i syfte att fastställa hur pandemin påverkat aspekter så som diagnostisering och prevention beträffande denna sjukdom.
SAMMANFATTNING
Egenvård och livsstilsförändringar är viktiga åtgärder som personer med diabetes mellitus typ 2 behöver genomföra för att uppnå en god hälsa samt minska risken för komplikationer och följdsjukdomar. Detta arbete syftar till att belysa hur personer upplever sin situation
beträffande att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2. Det var en utmaning för dessa personer att ändra sina levnadsvanor och flertalet upplevde psykisk påverkan i form av stress.
De personer som fick individanpassad vård och stöd från sjukvårdpersonal var mer
motiverade att göra livsstilsförändringar än dem som ej erhöll sådan. Dessutom var stöd från närstående en viktig faktor vilken, då denna fanns, underlättade för personer att må bättre, hantera sin sjukdom och bidrog till att de kände sig motiverade i genomförandet av
livsstilsförändringar. Däremot kan det konstateras att de som av olika omständigheter inte fick stöd varken från familj eller sjukvård ej hade samma förutsättningar att klara denna
omställning av livsstil samt att de var över lag mindre motiverade. Vissa personer upplevde att de inte fick tillräckligt med kunskap om sin sjukdom och egenvård från sjukvårdpersonal.
Dessa personer var inte lika engagerade och självgående rörande sin egenvård. Andra faktorer som kulturella skillnader och ekonomiska förhållanden har också hindrat vissa personer från att förändra sin livsstil.
REFERENSFÖRTECKNING
*Abuelmagd, W., Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K., & Toverud, E. L. (2019).
Experiinces of Kurdish immigrants with the management of typ 2 diabetes : a
qualiatative study from Norway. Scandinavian journal of primary health care , 37(3), 345-352. https://doi.org/10.1080/02813432.2019.1639911
Adam, J., & Folds, L. (2014). Depression, Self-efficacy, and Adherence in Patients With Type 2 Diabetes. Journal for Nurse Practitioners, 10(9), 646–652. https://doi- org.esh.idm.oclc.org/10.1016/j.nurpra.2014.07.033
Buksh, A., Goh, B-H., Zimbudzi, E., Lo, C., Zoungas, S., Chan, K-G. & Mehmood Khan, T.(2020) Typ 2 Diabetes Patients Perspectives, Experiences, and Barries Toward Diabetes-Related Self-Care : A Qualitative Study From Pakistan. Frontiers in Endocrinolgy. Vol. 11. https://doi.org/10.3389/fendo.2020.534873
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with typ2 diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24, 270-6. https://doi:10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
Bennich, B. B., Munch, L., Overgaard, D., Konradsen, H., Knop, F. K., Røder, M., Vilsbøll, T., & Egerod, I. (2020). Experience of family function, family involvement, and self- management in adult patients with type 2 diabetes: A thematic analysis. Journal of advanced nursing, 76(2), 621–631. https://doi.org/10.1111/jan.14256
Carlsson, K. S., Andersson, E., Lundqvist, A., & Willis, M. (2015). Påverkbara kostnader för typ 2-Diabetes år 2020 och år 2030 i Sverige: Prognoser med IHE Cohort Model of Type 2 Diabetes. https://ihe.se/wp-content/uploads/2017/10/IHE-Rapport_2015_1.pdf
Ericson, E. & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 37-48).
Studentlitteratur.
*Hernandez, L., Leutwyler, H., Cataldo, J., Kanaya, A., Swislocki, A., & Cheesla, C. (2020).
The Lived Experience of Older Adults With Type 2 Diabetes Mellitus and Diabetes-
Related Distress. Journal of Gerontological Nursing , 46(3), 37-44.
http://doi.org/10.3928/00989134-20200129-05
International Council of Nurses & Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Sv. Sjuksköterskeförening, övers.) Svensk sjuksköterskeförening.
(Originalarbete publicerat 2012). https://www.swenurse.se/
Khan, M., Hashim, M. J., King, J. K., Govender, R. D., Mustafa, H., & Al Kaabi, J. (2020).
Epidemiology of Type 2 Diabetes - Global Burden of Disease and Forecasted Trends.
Journal of epidemiology and global health, 10(1), 107–111.
https://doi.org/10.2991/jegh.k.191028.001
*Magny-Normilus, C., Mawn, B., Dalton, J. Self -management of typ 2 Diabetes in Adult Haitian Immigrants: A Qualitative Study. J Transcult Nurs.2020 Jan ;31(1):51-58.
https://doi.org/10.1177/1043659619841586
Mosand, R.D., Stubberud, D.-G. (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I H. Almås, D.-G.
Stubberud & R. Grönseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s. 499-528). Liber.
Moser A, Houtepen R, Spreeuwenberg C, Widdershoven G, Moser, A., Houtepen, R., Spreeuwenberg, C., & Widdershoven, G. (2010). Realizing autonomy in responsive relationships. Medicine, Health Care & Philosophy, 13(3), 215–223. https://doi- org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s11019-010-9241-8
*Mwila, K.F., Bwembya, P.A., Jacobs, C. Experiences and challenges of adults living with typ 2 diabetes mellitus presenting at the University Teaching Hospital in Lusaka, Zambia. BMJ Open Diabetes Res Care. 2019 Nov 15;7(1):e000497.
doi:10.1136/bmjdrc-2017-000497
Nyström, M. (2019). Vårdrelationer. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder:
Perspektiv och Förhållningssätt (s.465-485). Författarna och Studentlitteratur.
Oftedal, B., Karlsen, B. and Bru, E. (2010), Perceived support from healthcare practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 66: 1500-1509.
https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1111/j.1365-2648.2010.05329.x Orem, D. E. (2001). Nursing. Concepts of practice. St Louis: Mosby Inc.
*Peleg, O., Hader, E., & Cohen, A. (2020). Individuals With Typ 2 Diabetes: An Exploratory Study of Their Experience of Family Relationships and Coping With the Illness.
Diabetes Educator, 46(1),83-93. https://doi.org/10.1177/0145721719888625
*Power, T., Kelly, R., User, K., East, L., Travaglia, J., Robertson, H., Wong, A., Jackson, D.
Living with diabetes and advantage. A qualitative, geographical case study. J Clin Nurs.2020 Jul;29(13-14):2710-2722. Doi: 10.111/jocn.15295
Sandman, L., & Kjellström, S. (2012). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Studentlitteratur AB.
*Sebire, S. J., Toumpakari, Z., Turner, K. M., Cooper, A. R., Page, A. S., &Andrews, R.C.
“Ive made this my lifestyle now “: A prpspective qualitative study of motivation for lifestyle change among people with newly diagnosed typ two diabetes mellitus. BMC Public Helth, 18 , 204 (2018). https://doi.org/10.1186/s12889-018-5114-5
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105-108).
Studentlitteratur.
Shubrook, J. (2015). Clinical economics type 2 diabetes. Medical Economics, 92(8), 17–8.
Silfverberg, G., Tännsjö, T., Nordenfelt, L., Gedda, K. M., & Andersson, L. (2008). Vårdetisk spegel. Ersta Sköndal högskola.
Smith, M. L., Zhong, L., Lee, S., Towne Jr, S. D., Ory, M. G., & Towne, S. D., Jr. (2021).
Effectiveness and economic impact of a diabetes education program among adults with type 2 diabetes in South Texas. BMC Public Health, 21(1), 1–12. https://doi- org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12889-021-11632-9
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Hämtad 1. mars 2022, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf
Strömberg, A. (2019). Cirkulation. I A.-K. Edberg, & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och Ohälsa (s.445-476). Författarna och Studentlitteratur.
Suplici, R., Eliane, S., Meirelles, S., Hörner, B., Da Silva, G., Maria, D., Boell, W., Estela, J.(2021). Adherence to self-care in people with Diabetes Mellitus in Primary Care: a mixed-methods study. Anna Nery School Journal of Nursing / Escola Anna Nery Revista de Enfermagem (ESC ANNA NERY REV ENFERMAGEM), 2021; 25(5): 1-9.
(9p). http//:1//doi.org/10.1590/2177-9465-EAN-2021-0032
*Taumoepeau, J., Knight-Agarwal, C. R., Tui, Esiteli A. P., jani, R., Osuagwu, U. L. &
Simmons, D. (2021). Living with type 2 diabetes mellitus in te kingdom of tonga: a
qualitative investigation of the barriers and enablers to lifestyle managemnt. BMC Public Health, 21(1), 1-8. https://doi-org.esh.idm.oclc.org/10.1186/s12889-021-11391- 7
*Van Smoorenburg, A. N., Hertroijs, D. F. L., Dekkers, T., Elissen, A. M. J., & Melles, M.
(2019). Patients perspective on self-management: typ 2 diabetes in daily life. BMC Health Services Research, 19(1), 605. https://doi-org/10.1186/s12913-019-4384-7
*Wu, F.-L., Tai, H.-C., & Sun, J-C. (2019). Self-maneagement Experience of Middle-aged and older adult with typ 2 diabetes: A qualitative study. Asian Nurs Res (Korean Soc Nurs Sci). Aug; 13(3) : 209-215. doi:10.1016/j.anr.2019.06.002.Epub 2019 jun 27.
PMID: 31255693.
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur &
Kultur.
Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg &H. Wijk. (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s. 37-50). Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Studentlitteratur.
Databas Sökblock Sökord
Antal träffar
Begränsningar Antal lästa abstrakt
Antal lästa artiklar
valda artiklar till resultat, se bilaga 2.
CINAHL 2022-02-01
(MH “Diabetes Mellitus, Type 2“) AND “living with” AND “patient*”
AND “experience*”
63 All adult
2017-01-01-2021-12-31 English
Peer Reviewed
7 2 Hernandez, Lenore (2020)
Pubmed 2022-02-03
("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh]) AND
("Qualitative
Research"[Mesh])) AND ((("Patients"[Mesh]) OR ("Adult"[Mesh])) OR ("Self-
Management"[Mesh])
292 Adult: 19+ years 2017-01-01-2022-12-31 English
17 7 Fei-Ling Wu (2019)
Simon J. Sebire (2018) Cherlie Magny-Normilus (2020)
Ora Peleg (2020) Jennifer Taumoepeau (2021)
Tamara Power (2020) Walaa Abuelmagd (2019)
PubMed 2022-02-03
("Diabetes Mellitus, Type 2"[Mesh]) AND
((Experience*) OR ("adults living with"))
1299 Adult: 19+ years 2017-01-01-2022-12-31 English
5 3 Astrid N van Smoorenburg
(2019)
Kunda Faith Mwila (2017)
BILAGA 2. Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval, Datainsamling, Analys)
Resultat Abuelmagd, W.,
Osman, B. B., Håkonsen, H., Jenum, A. K. &
Toverud, E-L.
Experiences of Kurdish immigrants with the management of type 2 diabetes: a qualitative study from Norway
2019, Norge Scand J Prim Health Care
Att undersöka hur kurdiska immigranter i Oslo upplever hanteringen av diabetes typ 2
Metod: Kvalitativ Urval: 18 deltagare
Datainsamling: Fokusgrupps intervjuer
Analys: Tematisk innehållsanalys
Resultatet visade att personerna som deltog upplevde stress och oro relaterad till rädsla för komplikationer kopplade till sin typ 2 diabetes.
Medicinering och blodsockermätning gick bra för personerna och de flesta hade lyckats bra med att ändra livsstil trots svårigheter.
Personerna lade dock ej särskilt stor vikt vid fysisk aktivitet. Personerna var nöjda med informationen de hade fått från sin vårdgivare rörande sjukdomen och dess hantering.
Hernandez, L., Leutwyler, H., Cataldo, J., Kanaya, A., Swislocki, A., &
Cheesla, C.
The lived experience of older adults with Type 2 Diabetes Mellitus and Diabetes-related distress.
2020, America, Journal of Gerontological Nursing
Att beskriva hur diabetes relaterad stress eventuellt är en unik upplevelse bland äldre med typ 2 diabetes
Metod: Kvalitativ Urval: 16 personer
Datainsamling: Varje deltagare intervjuades två gånger.
Analys: Narrativ analys.
Resultatet visade att flertalet personer i studien var missnöjda med sina vårdkontakter. De upplevde att dessa utgjordes av beordrande om vad de ska göra snarare än diskussion och stöd kring sin sjukdom. De uttryckte även att information och kunskap saknades.
Rädslan för att utveckla diabeteskomplikationer, vilket delvis grundades i anhörigas erfarenheter av sjukdomen. De uppgav känslor av rädsla och ångest relaterat till ensamhet. Många uttryckte att ensamheten hade negativ inverkan på deras möjlighet till fysisk aktivitet.
Magny- Normilus, C., Mawn, B., Dalton, J.
Self-Management of Type 2 Diabetes in Adult Haitian
Immigrants: A Qualitative Study
2020, Amerika, J Transcult Nurs
Att utforska och beskriva upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 hos vuxna Haitiska immigranter i USA
Metod: Kvalitativ Urval: 16 deltagare Datainsamling: Intervjuer Analys: Moustakas process för existentiell dataanalys.
Resultatet visade att personerna förstod att typ 2 diabetes är en sjukdom som kräver engagerad egenvård och att den kan leda till allvarliga komplikationer. Deras upplevelse av egenvård kopplas till fyra olika teman, att lita på sig själv, spiritualitet, hemlängtan och önskan om en bra relation med sin vårdgivare.
