Nyhamnsläge och Strandbaden med omgivande landsbygd

(1)

Nyhamnsläge och Strandbaden med omgivande landsbygd

Nyhamnsläge och Strandbaden

Ny bebyggd miljö

Ny bostadsbebyggelse föreslås främst i område i anslutning till Brunnbyvägen och i sydöstra och södra delen av Nyhamnsläge. Två mindre områden förslås i norr. Bebyggd miljö i anslutning till vägar ska detaljplaceras med hänsyn till dess miljö.

Tillkommande bebyggelse i Strandbaden bör loka- liseras så att byn som sådan stärks. Ny bebyggelse föreslås i Strandbadens centrala delar öster om väg 111. F d smärgelfabriksområdet, Margreteberg, redovisas som utredningsområde. Vidare redovisas ett område öster om Kullagatan och norr om Skjutbanevägen som utredningsområde. Området avgränsas i öster av befi ntligt återvinnigsområde.

Kommande utredningar får klarlägga i vilken omfattning områdena kan användas för ny bebyggd miljö.

Bebyggd miljö

Gällande detaljplaners yttre gräns utgör gräns för den bebyggda miljön i nuläget.

Befolkning

Befolkningsutvecklingen 1990-2000 har varit svagt negativ, trots detta har antalet skolbarn och antalet över 65 år varit ganska stabilt. Däremot kan en stor minskning av gruppen 16- 24 år konstateras under perioden. Mellan 1995-2000 har Nyhamnsläges invånarandel minskat från 8,0% till 7,7% medan Strandbadens stärkts något.

Kulturmiljö

Norra delen av delområdet ingår i riksintresset för kulturmiljövård Kullaberg-Krapperup.

Nyhamnsläges äldre delar, fi skelägesbebyggelsen och delar av stationssamhället utgör lokalt bevarandeintresse liksom Skättekärr. Lovisefred, en platt- gård tillhörig Krapperup, utgör en värdefull gårds- miljö med hundraårigt villaliknande bostadshus.

Lokalt bevarandeintresse har också Strandbadens äldre del med stationshuset och anslutande villabe- byggelse.

Natur och landskap

Kustområdet präglas till stor del av bebyggelse.

Endast området norrut upp mot Lerhamn är bebyggelsefritt. Strandäng och hed väster och norr om tätorten är skyddade i naturreservat.

Dessa båda har gemenskapsintresse genom att de utgör Natura 2000-områden, liksom Zackows mosse nordost om Nyhamnsläge. Områdena har betydande naturvärden och stor betydelse för lokalt rekreations- och friluftsliv. Kusten utgör riksintresse för friluftsliv i vid bemärkelse och turism. I Naturvårdsplanen beskrivs området Bräcke Backe Lerhamn som är av lokalt intresse.

Öster om tätorten bör tätortsnära rekreationsom- råde utvecklas.

Gröna stråk i landskapet föreslås. Dessa sträcker sig längs ån Görsen norrut, igenom Nyhamnsläge mot Öresund samt från Görsen via Zackows mosse mot Öresundskusten. Stråken bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.

Särskilda fritidsområden mm

Befi ntligt område med idrottsanläggning kan utvidgas åt öster. Vandringsled utmed kusten.

Kollektivtrafi k

Väg 111 möjliggör bra kollektivtrafi k. Bostä- derna har god närhet.

Biltrafi k

Väg 111 och Brunnbyvägen möjliggör bilresor och godstransporter. Ny väg 111 föreslås från Nyhamnsläge till Höganäs. Det är angeläget att befi ntlig väg 111 genom Nyhamnsläge byggs om främst av miljö- och trafi kssäkerhetsskäl.

På så lång sikt att det ligger utanför denna över- siktsplans tidsperspektiv kan det bli motiverat att överväga fl yttning av väg 111.

Cykeltrafi k

Överordnat cykelstråk fi nns med förbindelse till Mölle och Höganäs. Ny cykelväg till Brunnby bör utredas.

Riktlinjer för detaljplanering

Detaljplaner ska upprättas för ny bebyggelse med stöd av denna översiktsplan.

(2)

Dokumentation

Gällande detaljplaner, Pågående detaljplanepro- jekt, Kulturmiljöer på Kullahalvön, Naturvårds- plan, Översiktsplan –93, Cykelplan.

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad sker inom riksintresse kustzon, men bedöms inte påverka riksintresset då utbyggnaden föreslås ske inåt land. Närhet till Höganäs gör det möjligt att med cykel snabbt ta sig in till centralorten. Här fi nns goda kollektivtrafi kförbindelser. Det kustnära läget ger

goda förutsättningar för attraktiva bostäder i god bebyggd miljö. Väg 111 är en barriär genom byarna. Åtgärder för att höja trafi ksäkerheten och sänka barriäreffekten bör genomföras.

L andsbygden

Landsbygden är främst jordbruksområdet öster om Nyhamnsläge. Aktivt långsiktigt jordbruk bedrivs i området. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska vägledas av riktlinjer i denna översiktsplan.

Smedstorp Rågåkra

Rekreation

Befintlig idrottsplats utvidgas åt öster

Landsbyggd

Cykelväg till Höganäs

Återvinnings- anläggning 0m

Strandbaden

!

500m

Vandringsled längs kusten

Nyhamnsläge

Cykelväg till Lerhamn och Mölle

!

Utredningsområde Gräns för utbyggnad av tätort Ny tätortsbebyggelse, bostäder

Föreslagen cykelväg Ny väg Ny väg Befintlig cykelväg Befintligt verksamhetsområde Befintlig tätort

(3)

Mölle och Lerhamn med omgi- vande landsbygd

Mölle och Lerhamn

Ny bostadsbebyggelse föreslås söder om nuvarande bygräns mellan Kullbergsvägen och gång- och cykelvägen på f d banvallen.

Bebyggd miljö

Gällande detaljplaners yttre gräns utgör gräns för den bebyggda miljön.

Detaljplanearbeten ska genomföras med hög prioritet med främsta målet att säkerställa de kulturhistoriska värdena i Mölle.

Hamn

Mölle hamn kan bl a utvecklas med nya vågbry- tare.

Befolkning

Befolkningsutvecklingen 1990-2000 visar en svag ökning, trots att invånarantalet minskat under den senaste 5-årsperioden. Befolkningen blir äldre och antalet skolbarn minskar.

Mellan 1995-2000 har Mölles invånarandel minskat från 3,4% till 3,2%.

Kulturmiljö

Hela delområdet ingår i riksintresset för kultur- miljövård Kullaberg-Krapperup. Kullens fyr, Björkeröd, Mölle, Krapperup, Lerhamn och Himmelstorp/Bergahusen utgör värdekärnor vad gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Naturreservat fi nns i betydande delar av landskapet. Mellan Mölle och Lerhamn sträcker sig naturreservatet Möllehässle. Mölle omges i norr och öster av naturreservaten Västra och Ö stra Kullaberg. Dessa har gemenskapsintresse genom att de utgör Natura 2000-områden. Området ingår i riksintresse för naturvård, friluftsliv i vid bemär- kelse och turism. Kullabergs natur är välkänd. I Naturvårdsplanen beskrivs och värderas lokala intresseområden som t ex ädellövskog vid Krap- perup och strandfälad mellan Lerhamn-Mölle.

Gröna stråk i landskapet föreslås bl a mellan Kullaberg och Ädellövskogen vid Krapperup.

Stråken bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv. Vandringsled utmed kusten. Alléer är en karaktär i landskapet som bör utvecklas.

Särskilda fritidsområden mm Vandringsled utmed kusten.

Kullabergsvägen tillsammans med Brännes- lyckevägen och Krapperupsvägen möjliggör kollektivtrafi k.

Biltrafi k

Person- och godstransporter möjliggörs av samma vägsystem som för kollektivtrafi ken.

Parkering

Det fi nns begränsade möjligheter att anlägga nya parkeringsplatser i Mölle. Området nordväst om uppfarten till kapellet kan utnyttjas och därmed tillgodose parkeringsbehov vid kyrkan och till del för byn i övrigt.

Antalet parkeringsplatser i redan bebyggd struk- tur kan utökas i mycket begränsad omfattning.

I arbetet med nya detaljplaner kommer parke- ringsfrågan att studeras särskilt.

Cykeltrafi k

Överordnat cykelstråk fi nns på f d banvallen.

Anslutning till Möllehässle anläggs. Ny cykel- väg utmed Kullabergsvägen bör utredas.

Detaljplaner för att bl a säkerställa kulturhistoriska värden i bebyggd miljö ska upprättas med stöd av denna översiktsplan.

Dokumentation

Gällande detaljplaner, Pågående detaljplanepro- jekt, Kulturmiljöer på Kullahalvön, Naturvårds- plan, Översiktsplan –93, Program till Fördjupad översiktsplan för Mölle 1999. Bebyggelseinven- tering för Mölle, Cykelplan.

(4)

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad sker inom riksintressena kustzon, naturvård, friluftsliv, rörligt friluftsliv och turism samt kulturmiljövård. Föreslagen utbyggnad i Mölle bedöms inte påverka riksintresset kustzon. Stor hänsyn bör dock tas till natur- och kulturmiljövård. Båda orterna har en mycket god bebyggd miljö. Anläggandet av nya skydd för hamnen i Mölle kommer att förbättra förutsättningarna långsiktigt för aktiv hamnverk- samhet. Cykelvägen på banvallen till Höganäs är ett viktigt stråk för rekreation. Nya alléer i slotts- miljön kring Krapperup och byarna ger positiva effekter både för landskapsbilden och den biolo- giska mångfalden.

L andsbygden

Landsbygden är dels kustområdet mellan Mölle och Nyhamnsläge dels innanför lig- gande jordbruksområde. Aktivt långsiktigt jordbruk bedrivs i området. Landskapet är beroende av jordbrukskulturen för att vår tids utseende ska kunna upprätthållas. Hela landskapet ingår i Riksintresse för kulturmiljövård.

Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska vägledas av riktlinjer i denna översiktsplan.

B

V Ä

1 11 G

Krapperup Möllehässle Kockenhus Björkeröd

!

500m

Lerhamn

Van drin

gsled längs

kusten

0m

Ny allé

Mölle

Hamnen,

nya vågbrytare

Grönstruktur Ny cykelväg Befintlig cykelväg Infartsparkering

Ny tätortsbebyggelse, bostäder Befintlig tätort

(5)

Arild, Skäret och Brunnby med o mgivande landsbygd

Arild, Skäret och Brunnby

Ny bebyggd miljö Arild

Möjlighet till ny bostadsbebyggelse förslås i södra Arild på båda sidor om Stora Vägen. Områ- det väster om Stora Vägen och närmast bebyggelsen har detaljplan. Motsvarande område öster om Stora Vägen ingår i fördjupad översiktsplan för Arild m fl . Förslaget innebär en utökning av nämnda områden.

Brunnby

Möjlighet till bostadsbebyggelse och viss begrän- sad verksamhet föreslås för de norra delarna av byn. Med begränsad verksamhet avses kontors- verksamhet mm som inte medför risker eller stör- ningar för omgivning och miljö. Förslaget fullföl- jer förslag i fördjupad översiktsplan.

Skäret

Möjlighet till omprövning av gällande detaljplan för Fjälastorpsområdet tas upp till diskussion i denna översiktsplan. Förändring skulle kunna innehålla utvidgning av golfbanan samt natur- skydd i kombination med viss fritidsbebyggelse enligt gällande detaljplan.

Bebyggd miljö

Befolkning

Befolkningsutvecklingen 1990-2000 har varit negativ, förvånande nog har minskningen varit störst bland åldersgruppen 65-w år. Mellan 1995- 2000 har Arilds invånarandel av befolkningen på 1,5 % varit oförändrad.

Kulturmiljö

Större delen av delområdet, med Brunnby, Arild och Skäret ingår i riksintresset för kulturmiljövård Kullaberg-Krapperup. Orternas centrala delar,

kyrkbyn och fi skelägena utgör värdekärnor inom riksintresset. Tranekärr-Södåkra-Hässlebo utgör lokalt bevarandeintresse. Slottsmiljöerna Balde- rup och Stubbarp är värdefulla kulturhistoriska miljöer.

Kustzonen har stora naturvärden. Flera reservat har inrättats. Norr om Arild sträcker sig naturreservatet Östra Kullaberg och Strandhagen, mellan Arild och Skäret ligger naturreservatet Nabben och mellan Skäret och Svanshall fi nns naturreservatet Bölsåkra-Tranekärr. Söder om Arild ligger dessutom naturreservatet Lunnabjer. Ö stra Kullaberg och Bölsåkra-Tranekärr har gemenskapsintresse genom att de utgör Natura 2000-områden.

Reservatsbildning pågår vid Skäret. Hela området ingår i riksintresse för naturvård, friluftsliv i vid bemärkelse och turism. Området väster om Arilds by, Slottsmiljöerna, har stora naturvärden som bör säkerställas.

Lokala bevarandeintressen som beskrivs i Natur- vårdsplanen är t ex sumpskogen vid Flundrarp- Haga, Brunnby mosse-Görse källa, Prästaskogen i Brunnby och Nabbenområdet. Gröna stråk i landskapet föreslås med sträckning mellan Arild och Lunnabjer via Zackows mosse västerut och från Skäret söderut via ån Görsen. Stråken bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.

Brunnby med omgivande landsbygd är ett värde- fullt grundvattenområde.

Ridstigar på landsbygden bör utredas. Vandrings- led utmed kusten ska etableras för hela sträckan från kommungränsen i öster till Kullaberg.

Vägsystemet möjliggör kollektivtrafi k till aktuella byar.

Biltrafi k

De viktiga vägarnas framtida standard bör utredas.

Cykeltrafi k

Övergripande cykelstråk ska fi nnas i kustzonen från kommungränsen till Kullaberg. Cykelväg till Nyhamnsläge.

(6)

0m

Skäret

!

500m Vandrin

gsled längs

kusten

Nabben

Fjälastorp

FÖRESLAGET NATURRESERVAT

Arild

Brunnby

elstorp

Smedstorp Rågåkra

Grönstruktur Föreslagen cykelväg Befintlig cykelväg

Särskilt värdefullt grundvattenområde Golfbana, natur, fritidsboende Ny tätortsbebyggelse, bostäder och verksamheter med restriktioner Ny tätortsbebyggelse, bostäder Befintlig tätort

Avvikelse från gällande fördjupad översikts- plan

Ny bebyggd miljö i området på båda sidor om Stora Vägen söderut från Arild föreslås i en omfattning som avviker från förslaget i den för- djupade översiktsplanen. Avvägningar i detaljplan ska precisera avgränsning mellan olika intressen.

Antagen översiktsplan för Höganäs kommun, ÖP 2002, med här föreslaget innehåll, ersätter den fördjupade översiktsplanen i nämnt område.

Detaljplaner för ny bebyggd miljö bör följa på antagandet av denna översiktsplan. Natur- och kulturmiljö med bevarandevärden kan säkerstäl- las i detaljplan.

Dokumentation

Gällande detaljplaner, Pågående detaljplanepro- jekt, Kulturmiljöer på Kullahalvön, Naturvårds- plan, Översiktsplan –93, Fördjupad översiktsplan för Brunnby, Arild och Skäret, Cykelplan.

Konsekvenser

Området har stor potential för turism och rekreation genom den attraktiva och slitagetåliga kust- sträckan. Föreslagen ny bebyggd miljö kommer vid ett genomförande att påverka riksintressena kustzon, naturvård, friluftsliv, rörligt friluftsliv och turism samt kulturmiljövård.

Den relativt omfattande utbyggnaden av Arild bedöms inte påverka nämnda riksintressen på sådant sätt att den inte kan genomföras. Bedöm- ningen förutsätter att stor hänsyn tas till natur- och kulturmiljövård och till det skyddsvärda

(7)

naturområdet Flundarp-Balderup-Stubbarp.

Föreslagen grönstruktur bidrar positivt till friluftsliv och biologisk mångfald. Förslaget med cykelväg i kustområdet och vandringsled längs stranden är positivt för bl a turism och rekreation.

Översiktsplanens förslag till utveckling av bebyggd miljö mellan Skäret och Svanshall inne- bär att detaljplanering för bebyggelse inte ska genomföras.

L andsbygden

Landsbygden är dels kustområden i stort mellan Norra Kustvägen och Gamla Södåkravägen dels jordbruksområde med aktivt jordbruk. Landskapet som i huvudsak fi nns mellan nämnda vägar utgör en kulturbetingad landskapstyp som kräver skötsel för att upprätthålla vår tids utseende. Förutsättning- arna är varierande för odling. Vår tids jordbruk kan framför allt väster om Gamla Södåkravägen bedrivas långsiktigt. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska vägledas av riktlinjer i denna översiktsplan.

(8)

Jo nstorp, Rekekroken och Svans- hall med omgivande landsbygd

Jo nstorp, Rekekroken och Svanshall

Ny bebyggd miljö Jonstorp

Möjlighet till ny bostadsbebyggelse föreslås sydost om centrala Jonstorp och utmed Norra Kust- vägen i norra Jonstorp. Dessa lägen överens- stämmer med gällande fördjupad översiktsplan.

Möjlighet för bebyggd miljö väster om Norra kust- vägen tas upp till diskussion i denna översiktsplan.

Del av detta område kan bli verksamhetsområde.

Områdena benämns utredningsområde. Möjlighet till bebyggelse i mindre omfattning föreslås på två områden i östra delen av Jonstorp vid Revavägen och Idrottsvägen.

Avvikelse från gällande fördjupad översiktsplan Utredningsområde tar över föreslaget område för verksamheter väster om Norra kustvägen. Vidare ingår inte förslaget om bebyggelse vid Revavä- gen och Idrottsvägen i gällande fördjupad över- siktplan.

Svanshall

Möjlighet till ny bostadsbebyggelse föreslås väster om Norra Kustvägen. Ny bebyggelse i detta område medför något ökad trafi kbelastning på Norra Kustvägen.

Bebyggd miljö

Befolkning

Utvecklingen under 1990-2000 visar på en viss befolkningsminskning i området. Under perioden har andelen barn 0-15 år minskat med 4%, samtidigt som andelen äldre ökat i samma utsträckning, m a o befolkningen i området blir äldre. Mellan 1995-2000 har Jonstorps invånarandel minskat något från 7,0 % till 6,9 %.

Kulturmiljö

Svanshall och Jonstorps äldre delar med Tunne- berga utgör lokala bevarandeintressen. Tranekärr- Södåkra-Hässlebo utgör också lokalt bevarandeintresse liksom Glimminge och Görslöv. Rekekroken är inte redovisat som lokalt bevarandeintresse i skriften Kulturmiljöer på Kullahalvön men kommer att inventeras inför revideringen av det dokumentet.

Landskapet utmed kustlinjen präglas av bebyggelsen. Landskapet inåt land präglas av jordbruket.

Området ingår delvis i riksintresse för naturvård samt för rörligt friluftsliv och turism. Skälderviks- bukten vid Jonstorp fi nns på den internationella listan över våtmarksområden med stor betydelse för skyddet av våtmarksfåglar, Ramsarkonventionen.

Nämnd bukt har gemenskapsintresse med Natura 2000 område. Norr om Svanshall fi nns naturreservatet Bölsåkra-Tranekärr och öster om Jonstorp ligger ett fågelskyddsområde på Surkenabben.

Riksintresset Görslövsån med omgivande mader har stor betydelse för bland annat rastande fåglar.

Området är föremål för arbete som bör resultera i reservatsbildning. I Naturvårdsplanen har lokala bevarandeintressen som Balja skog, Halladammen i Svanshall, Gerdas äng i Jonstorp, Halsarevet vid Jonstorp och strandängar mellan Jonstorp och Far- hult beskrivits och värderats.

Gröna stråk i landskapet föreslås med sträckning bl a från Bölsåkra-Tranekärrs naturreservat via Balja skog mot Görsen. Stråken bör utvecklas i ett lång- siktigt perspektiv.

Ridstigar på landsbygden bör utredas med beaktande av för fågel störningskänsliga områden mellan Jonstorp och Farhult. Vandringsled utmed kusten. En lokaliseringstudie på översiktlig nivå för camping ska genomföras för den östra delen av Höganäs kommun med utgångspunkt från Jonstorp. Vid detaljplanering av vandringsleder ska hänsyn tas till störningskänsligt fågelliv.

Norra Kustvägen med anslutning till väg 112 ger goda möjligheter att anordna kollektivtrafi k. För-

(9)

utsättningarna i centrala delarna av Jonstorp kan förbättras.

Biltrafi k

Norra Kustvägen med anslutning till väg 112 ger goda möjligheter till personresor med bil och godstransporter med bil. Trafi ksäkerhetsåtgärder bör vidtas i korsningarna dels mellan Norra Kustvägen och väg 112, dels i korsningen mellan Mjöhults- vägen och väg 112. Ny bebyggd miljö påverkar trafi kförhållandena på Norra kustvägen. Utredning om trafi ksäkerhet m m. bör genomföras.

Cykeltrafi k

Övergripande cykelstråk ska fi nnas i kustzonen från kommungränsen till Kullaberg.

Avvikelse från gällande fördjupad översikts- plan

Förslag om ny bebyggd miljö i två mindre områ- den vid Revavägen resp. Idrottsvägen avviker från förslaget i den fördjupade översiktsplanen som inte innehåller någon bebyggelse i nämnda lägen. Det nya förslaget innefattar ett fåtal tomter i vardera område. Avvägningar i detaljplan ska precisera avgränsning mellan olika intressen.

Förslag till utredningsområde väster om Norra kustvägen avviker från förslaget i den fördjupade översiktsplanen. Utredning erfordras för precise- ring av områdets möjligheter för användning till bostads- resp. verksamhetsbebyggelse.

Detaljplaner för ny bebyggd miljö bör följa på antagandet av denna översiktsplan.

Dokumentation

Gällande detaljplaner, Pågående detaljplanepro- jekt, Kulturmiljöer på Kullahalvön, Naturvårds- plan, Ö versiktsplan –93, Fördjupad översikts- plan för Jonstorp, Cykelplan.

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad i Jonstorp sker inom riksintressena kustzon samt rörligt friluftsliv och turism. Utbyggnad föreslås sydöst ut från centrala Jonstorp, centralt vid kyrkan, norrut mot Rekekroken och i två små områden i direkt anslutning till befi ntlig bebyggelse på Revaom- rådet. Väster om Norra kustvägen föreslås utred- ningsområden för bostäder och verksamheter.

Utveckling av skyddet för naturvärdena kring Jonstorp, vandringsled längs kusten, förbättrade cykelmöjligheter och utveckling av grönstruktu- ren är positivt för naturen, boendet och frilufts- livet och turismen. Ev utveckling av camping i östra delen av kommunen är också en del i detta.

Jonstorp är och ska förbli den viktigaste tätorten på Skäldervikskusten vilket är väsenligt både för det kontinuerliga livet här och för turismen och friluftsliv. Sammanvägning av för och nackdelar med ny bebyggd miljö m fl förslag i Jonstorp bedöms inte medföra sådan skada på riksintressena att förändringarna inte kan förverkligas.

Dock bör naturvärdena särskilt beaktas och utredas i samband med detaljplanering.

Föreslaget nytt område för bebyggd miljö i Svans- hall väster om Norra Kustvägen ingår i riksintressena kustzon, rörligt friluftsliv och turism samt naturvård. Föreslaget område är innanför befi ntlig bebyggd miljö räknat från stranden. Riksin- tressena bedöms inte skadas av en exploatering på sådant sätt att förslaget inte kan genomföras.

Översiktsplanens förslag till utveckling av bebyggd miljö mellan Svanshall och Skäret inne- bär att detaljplanering för bebyggelse inte ska genomföras.

L andsbygden

Landsbygden är dels kustområden utmed Skäl- dervikskusten dels jordbruksområde med aktivt jordbruk. Kustzonen är en kulturbetingad landskapstyp som kräver skötsel för att upprätthålla vår tids utseende. Förutsättningarna är varierande för odling väster om Norra Kustvägen. Jordbruk kan här bedrivas långsiktigt utom kanske i den nordöstliga delen. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden ska vägledas av riktlinjer i denna översiktsplan.

(10)

0m 500m

!

Farhultsbaden

Van drin gsl ed län gs kus ten

Jonstorp

Unnarp

Görslöv

V an d rin g

sle d lä n g s

ku st en

Rekekroken Svanshall

dåkra

Gräns för tätortsbebyggelse

Grönstruktur Föreslagen cykelväg Utredningsområde för bostäder och verksamheter

Ny tätortsbebyggelse, bostäder

Befintlig cykelväg Befintligt industriområde Befintlig tätort

(11)

F arhult och N Häljaröd med omgi- vande landsbygd

F arhult och N Häljaröd

I Farhult föreslås ny bebyggelse för bostäder främst öster och söder om nuvarande bebyggelse.

Särskild studie ska genomföras före detaljplan- läggning. Ett mindre område i centrala Farhult i den gamla radbyn kan också få ny bebyggelse.

Utredningsområde

Järnvägsstation vid Utvälinge i Helsingborgs kommun har föreslagits i arbetet med att stärka den regionala tågtrafi ken. Ett genomförande skapar förutsättningar för helt nya diskussioner om bebyggd miljö i närområdet till denna järnvägssta- tion. I detta sammanhang blir det aktuellt att utreda vilka möjligheter ett nytt stationsläge ger för bygg- nation i Farhults- och N Häljarödsområdet.

Bebyggd miljö

Den befi ntliga bebyggda miljön ska omvandlas så till vida att det ska bli möjligt att bebygga ingå- ende fastigheter med större bostadshus. Storlek på byggrätter och fördelning inom området ska behandlas i detaljplaner. Gällande detaljplaners yttre gräns utgör gräns för den bebyggda miljön i nuläget. Kommunalt vatten och avlopp har nyli- gen anlagts i området.

Befolkning

Utvecklingen under 1990-2000 ger en stigande befolkningskurva. Antalet barn har ökat men inte andelen. Störst ökning svarar åldersgruppen 25-64 år för och då även andelen äldre minskar ger detta en åldersmässig föryngring i området.

Mellan 1995-2000 har Farhults invånarandel stärkts något.

Kulturmiljö

Farhults och Norra Häljaröds äldre delar utgör lokala bevarandeintressen.

Rönnen, mellan Farhult och N Häljaröd är naturreservat med beträdnadsförbud året om. Kustom-

rådet har tagits upp på den internationella listan över våtmarksområden med stor betydelse för skyddet av våtmarksfåglar, Ramsarkonventionen, samt är av gemenskapsintresse genom att det utgör Natura 2000-område. Området ingår delvis i riksintresse för naturvård och för rörligt friluftsliv och turism. Lokala bevarandeintressen enligt Naturvårdsplanen är t ex strandängar mellan Jonstorp och Farhult, ädellövskog i Viaköp, Prästaskogen i Farhult och lövskogsdungar i N Häljaröd. Gröna stråk föreslås i landskapet. Stråk som bör utvecklas i ett långt perspektiv. Drift och underhåll av naturområdena måste utvecklas så att slitage, störningar och skadegörelse begränsas.

Ridstigar på landsbygden bör utredas. Samord- ning med utveckling av gröna stråk bör priori- teras.

Vandringsled utmed kusten, med beaktande av för fågel störningskänsliga områden mellan Jonstorp och Farhult. Vandringsleden bör kunna bli en fortsättning på Skåneleden.

Badplatsen i Farhult har hög kvalitet som ska tas tillvara och försiktigt utvecklas. Tillgängligheten förbättras.

Goda väg förutsättningar fi nns för en god kollektivtrafi k mellan Höganäs och Ängelholm.

Biltrafi k

Väg 112 har bra standard för bilresande och godstransporter.

Cykeltrafi k

Övergripande cykelstråk ska fi nnas i kustzonen från kommungränsen till Kullaberg.

Detaljplaner för höjning av byggrätternas storlek inom Farhult och N Häljaröd ska genomföras med hög prioritet. I detta arbete ska prövas om någon del av aktuella områden ska få bestämmelser för att värna den ursprungliga bebyggelsekaraktären.

(12)

N. Häljaröd Häljaröd

Landsbygd Vandringsled

längskusten

Farhult

Farhultsbaden

torp

Landsbygd

0m 500m

!

Dokumentation

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad i Farhult sker inom riksintressena kustzon, rörligt friluftsliv och turism samt naturvård. Ny bebyggelse föreslås inåt land och i direkt anslutning till befi ntlig sådan.

Utbyggnad i Norra Häljaröd sker också inom nämnda riksintresseområden och därtill inom strandskyddsområde. Föreslagen förändring av detaljplaner ger utökade möjligheter att bo året runt i området. Detta ökar behovet av resande och då byarna har begränsade kollektivtrafi kför- bindelser kommer biltransporterna att öka. Före- slagen grönstruktur bidrar positivt till friluftsliv och biologisk mångfald. Sammantaget bedöms

förändringarna inte medföra sådan skada på riksintressena att föreslagna förändringar i landskapet inte kan genomföras.

L andsbygden

Landsbygden är dels kustområden utmed Skälder- vikskusten dels jordbruksområde med aktivt jordbruk. Kustzonen är en kulturbetingad landskapstyp som kräver skötsel för att upprätthålla vår tids utseende. Förutsättningarna är allmänt goda till mycket goda för odling söder om Farhultsvägen.

Jordbruket kan här bedrivas långsiktigt. Bebyg- gelseutvecklingen på landsbygden ska vägledas av riktlinjer i denna översiktsplan.

Grönstruktur Föreslagen cykelväg Befintlig cykelväg Gräns för utbyggnad av tätort Ny tätortsbebyggelse, bostäder Befintlig tätort

(13)

ex ädellövskogen vid Mjöhult, Nybo mosse och Danhults lergravar. Gröna stråk i landskapet bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.

Särskilda fritidsområden

Ridstigar på landsbygden bör utredas.

Camping

I översiktsplan –93 redovisas förslag till camping i kommunens sydöstliga inre delar. Försla- get har inte genomförts. Arbetet med att lokali- sera ny campingplats bör fortsätta. Nya idéer som t ex småskalig landsbygdscamping kan också få utvecklas.

Biltrafi k

Mjöhultsvägen är den viktigaste vägen. Vägens standard bör förbättras.

Möjligheterna att åka kollektivt bör förbättras.

Cykeltrafi k

Övergripande cykelstråk fi nns på f d banvallen.

Övergripande cykelvägsmöjlighet bör anläggas längs väg 1141, i första hand till Jonstorp.

Dokumentation

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad påverkar inga riksintressen. Svaga kollektivtrafi kförbindelser påverkar god bebyggd miljö negativt, fi n cykelväg till Höganäs påverkar positivt. Föreslagen grönstruk- tur bidrar positivt till friluftsliv och biologisk mångfald.

L andsbygden

Landsbygden är i stort jordbruksområde med aktivt jordbruk. Förutsättningarna är allmänt goda till mycket goda odlingsförhållanden. Jordbruket kan här bedrivas långsiktigt. Bebyggelseutveck- lingen på landsbygden ska vägledas av riktlinjer i denna översiktsplan.

Mjöhult och Ingelsträde med o mgivande landsbygd

Mjöhult och Ingelsträde

Områden för ny bebyggd miljö fullföljer de för- slag som ingår i Översiktsplan –93. I Mjöhult föreslås dock endast ett verksamhetsområde i norra delen utmed och öster om Mjöhultsvägen. I Ingelsträde utgår tidigare föreslaget verksamhets- område.

Utredningsområde

I diskussionen om område för ny bebyggd miljö har idéer om ny bebyggelse i landskapet som sträcker sig från Höganäs till Ingelsträde förts fram som möjligt utvecklingsområde. Förslaget kommer att studeras vidare i arbetet med fördju- pad översiktsplan för Höganäs.

Bebyggd miljö

Befolkning

Utvecklingen under 1990-2000 visar på en liten befolkningsminskning i området. Vidare konstateras en ökad andel 0-15 åringar och en kraftigt minskande andel i åldersklassen 16-24 år.

Kulturmiljö

Mjöhult och Ingelsträde utgör lokala bevarandeintressen. En skarpare avgränsning av bevarande- intresset i Mjöhult kan bli aktuell i kommande revidering av Kulturmiljöer på Kullahalvön. Gun- nestorp med den byggnadsminnesförklarade Gun- nestorps mölla utgör lokalt bevarandeintresse.

Även kulturmiljöerna hos Karlsfälts gård och i Södra Ingelsträde bör betraktas som värdefulla.

Landskapet är relativt storskaligt. Svedberga kulle är ett påtagligt inslag. Landskapet är i stort präglat av jordbrukskulturen. Strax norr om Ingelsträde fi nns Görslövsåområdet som är riksintresse för naturvård. Lokala områden med bevarandevärden enligt Naturvårdsplanen fi nns t

(14)

Landsbygd

!

0m 500m

Gunnestorp

Mjöhult

Danhult

Ingelsträde

Föreslaget naturreservat

Södra Ingelsträde Brandstorp

Landsbygd

Grönstruktur Föreslagen cykelväg Befintlig cykelväg

Särskilt värdefullt grundvattenområde Ny tätortsbebyggelse, verksamheter Ny tätortsbebyggelse, bostäder Befintlig tätort

(15)

Viken med omgivande landsbygd

Viken

Viken ligger vid Öresund längst i söder i Höganäs kommun. Viken som ursprungligen var ett fi ske- läge, är en uppskattad bostadsort med pittoresk miljö i de gamla delarna av byn. Småbåtshamn och direkt tillgång till badstränder är stora kvaliteter i det havsnära läget. Med en befolkningen på ca 3 400 är byn kommunens näst största tätort.

Ny bostadsbebyggelse föreslås öster och sydost om nuvarande by. Nya verksamhetsområden före- slås i anslutning till infarterna från föreslagen ny väg 111.

Fördjupad översiktsplan för Viken utarbetas paral- lellt med denna översiktsplan. Mer detaljerad information om den nya bebyggda miljön i Viken fi nns där.

Bebyggd miljö

Vikens gamla bebyggda miljö har långa anor i historien. Vikens nutida bebyggda miljö har histo- ria från 1960-talet och framåt. Det senaste årtion- det har byggandet här varit det mest omfattande i kommunen. De gröna miljöerna bör utvecklas.

Ny väg 111

Arbetsplan för ny väg 111 har tagits fram av Väg- verket. Arbetsplanen förbereds för antagande. Den föreslagna sträckningen ingår i denna översikts- plan. Arbetsplanen innehåller detaljerad information om vägprojektet.

Hamnen

Hamnen i Viken bör kunna utökas. Utredningar behöver genomföras för att ta fram beslutsunder- lag avseende hamnens utbyggnad. Tillfartsmöj- ligheter är en viktig del i detta arbete.

Befolkning

Befolkningsutvecklingen under 1990-2000 visar att befolkningen ökar i området.

Antalet barn ökar liksom gruppen äldre, medan åldersgruppen 16-24 år har minskat.

Mellan 1995-2000 har Vikens kommunandel av befolkningen stärkts från 13,9% till 14,3%.

Kulturmiljö

Gamla Viken utgör riksintresse för kulturmil- jövård. Områden i anslutning till riksintresset är dokumenterade som lokala bevarandeintressen i skriften Kulturmiljöer på Kullahalvön.

Brandstorps mölla med tillhörande möllarehus är kulturhistoriskt värdefull. Sliphällar på olika platser öster om Vikens tätort är viktiga kulturhistoriska lämningar. Byarna Brännan och Stubbarp har lång tradition i området.

Strandhedarna utmed kusten har höga naturvär- den och ska värnas och utvecklas som naturresur- ser för de boende i Viken. Naturmiljöer i övrigt är viktiga delar i den bebyggda miljön. Nya gröna miljöer ska anläggas i nya bebyggelseområden.

Mellan Viken och Lerberget ligger naturreservatet Väsby strandmark. Kusten är av riksintresse för friluftsliv. Kustzonens kvaliteter med ett attraktivt landskap, möjligheter till bad och friluftsliv, promenader mm ska långsiktigt värnas och utvecklas efter de förutsättningar som fi nns i området.

I naturvårdsplanen beskrivs och värderas lokala bevarandeintressen som sju lergravar vid Buske- röd, bokskog vid V Klappe, strandhed söder om Viken, fl ygsandsdyn i Svanebäck m fl .

Gröna stråk i landskapet bör fi nnas t ex utmed Niagarabäcken i söder och utmed kusten. Stråken bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.

Särkilda fritidsområden mm

Vikvalla idrottsplats ska utvecklas i nuvarande läge. Befi ntlig golfbana ska värnas och kunna förändras inom nuvarande område efter framtida behov. Norr om Vikens tätort föreslås ytterligare en golfbana. Vandringsled utmed kusten.

Väg 111 genom Viken är färdväg för högklassig kollektivtrafi k mellan Höganäs och Helsingborg.

Mycket goda förutsättningar fi nns för kollektivt

(16)

Brännan Ny golfbana

Landsbygd

Svanebäck

Landsbygd Befin

tlig go lfbana

0m 500m

Hamn Vand

ring sled längs

kusten

!

Viken

resande för boende i Viken. När ny väg 111 tas i bruk förbättras förutsättningarna för det kollek- tiva resandet genom tätorten.

Biltrafi k

Väg 111 ger goda möjligheter för den som reser med bil. Ny väg 111 förbättrar resandet med bil.

Godstransportmöjligheterna är goda.

Cykeltrafi k

Övergripande cykelstråk fi nns både mot Höganäs och Helsingborg.

Detaljplaner ska ge förutsättningar för ett varie- rat utbud av ny bebyggd miljö. Detaljplaner för ny bebyggd miljö i Viken ska möjliggöra höga

!

Grönstruktur Föreslagen cykelväg Befintlig cykelväg Viktig kollektivtrafiklinje Planerad väg 111 Ny väg

Gräns för utbyggnad av tätort Ny tätortsbebyggelse, handel Ny tätortsbebyggelse, verksamheter Ny tätortsbebyggelse, bostäder Befintligt industriområde Befintlig tätort

(17)

bomiljökvaliteter. Betydande inslag av grön miljö ska fi nnas.

Dokumentation

Gällande detaljplaner, Pågående detaljplanepro- jekt, Kulturmiljöer på Kullahalvön, Naturvårds- plan, Ö versiktsplan –93, Cykelplan, förslag till fördjupad översiktsplan för Viken.

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad sker inom riksintresse kustzon, men bedöms inte påverka riksintresset då utbyggnaden föreslås ske inåt land. Bra kollektivtrafi k, ny förbifart, förslag på ny grönstruk- tur, närhet till havet och högkvalitativa naturom- råden bidrar till att uppfylla miljökvalitets målet god bebyggd miljö. Föreslagen utbyggnad av Viken för bostadsändamål innebär troligen en efterhand ökad trafi k på väg 111 i riktning mot Helsingborg. Ö versyn av vägens standard är angelägen. Samarbete mellan berörda kommuner i denna fråga bör ske. Bibehållandet av golfbanan från början av 1900-talet påverkar möjligheterna att fritt röra sig på strandområdet. Banans värde från kulturhistorisk synpunkt och dess tätortsnära läge bedöms väga tyngre än påverkan på riksintresset kustzonen. Ytterligare beskrivning av konsekvenser ingår i den fördjupade översiktsplanen för Viken.

L andsbygden

(18)

L erberget med omgivande lands- b ygd

L erberget

Ny bostadsbebyggelse föreslås tillkomma som utbyggnad av Östra Lerberget. Område som först kan tas i anspråk sammanfaller med utbygg- nadsområde enligt ÖP –93. I nämnda översikts- plan föreslogs ett verksamhetsområde söder om Lantmästarevägen. Detta område föreslås nu bli använt för bostadsbebyggelse. Långsiktigt kan Lerberget erhålla bebyggd miljö sydost ut.

Bebyggd miljö

Utbyggnaden i Ö Lerberget har varit måttlig under den senaste 10-årsperioden. Viss förtätning förekommer i Gamla Lerberget och utbyggnad av den avslutande etappen i norra delen av Ö Ler- berget pågår. Gällande detaljplaners yttre gräns utgör gräns för den bebyggda miljön i nuläget.

Befolkning

Utvecklingen under1990-2000 visar på en befolkningsminskning i området. Såväl antals- som andelsmässigt ökar vuxen- och äldreårgångarna medan barn- och ungdomsgrupperna minskar.

Mellan 1995-2000 har Lerbergets kommunandel av befolkningen ändå ökat från 11,9% till 12,1%.

Ny bostadsbebyggelse i området ger förutsätt- ningar för befolkningsökning.

Kulturmiljö

Lerbergets äldre delar utgör lokalt bevarandeintresse.

Kustzonens naturvärden är betydande. Mellan Lerberget och Viken ligger naturreservatet Väsby strandmark. Kusten utgör riksintresse för friluftsliv. Lokala bevarandeintressen fi nns för strandheden Viken-Svanebäck-Lerberget, Äsperödssko- gen, Lerbergsskogen, strandheden mellan Lerber- get-Höganäs mm och beskrivs i Naturvårdspla- nen. Gröna stråk i landskapet bör utvecklas i ett långsiktigt perspektiv.

Bad, promenadstråk, camping och kustkvaliteter i övrigt ska långsiktigt värnas och utvecklas efter platsens förutsättningar.

Särskilt fritidsområde

Omedelbart norr om bebyggelsen i Lerberget fi nns anläggningar för idrott och motion. Detta område har potential för ytterligare anläggningar.

Här fi nns möjligheter för utveckling av fotboll, friidrott mm. Ridstigar på landsbygden bör utredas.

Vandringsled längs kusten.

Lerbergets camping ska värnas och ges möjlig- het att långsiktigt fi nnas i området med befi ntliga förutsättningar som utgångspunkt. Campingverk- samhet bör mot denna bakgrund kunna bedrivas på båda sidor om Lerbergsvägen.

Söder om Lerberget fi nns förslag till ny golfbana på Brännanområdet.

Väg 111 genom Lerberget är färdväg för högklas- sig busstrafi k mellan Höganäs och Helsingborg.

Mycket goda förutsättningar fi nns för kollektivt resande.

Biltrafi k

Väg 111 ger också mycket goda förutsättningar för den som reser med bil. Godstransportmöjlig- heterna är goda. Trafi ksäkerhetsåtgärder bör utfö- ras för korsningen väg 111 och Lagårdsvägen.

Hamnen

Lerbergets hamn ska bestå långsiktigt i sin nuvarande form.

Cykeltrafi k

Övergripande cykelstråk fi nns både mot Höganäs och mot Viken.

Flygplats

Höganäs fl ygplats fi nns nordost om Lerberget.

Detaljplanering ska genomföras för områden sydost och söder om nuvarande bebyggda miljö i Östra Lerberget. De nya områdena bör få en egen identitet med anknytning till områdets förutsätt-

(19)

ningar. Miljöförhållanden i området är viktiga förutsättningar.

Dokumentation

Konsekvenser

Föreslagen utbyggnad sker inom riksintresse kustzon, men bedöms inte påverka riksintresset då utbyggnaden föreslås ske inåt land. Bra kollektivtrafi k, förslag på ny grönstruktur, närhet till havet och högkvalitativa naturområden bidrar till att uppfylla miljökvalitets målet god bebyggd miljö.

Förslaget att bibehålla den hävdvunna campingen bedöms inte påverka riksintresset kustzon i sådan omfattning att det bör hindra detaljplanläggning.

L andsbygden

(20)

Buskeröd Äsperöd

Landsbygd Landsbygd

Brännan Ny golfbana Vandringsled

längs kusten

Go lfbana

Lerberget

Golfbana 500m

!

0m

Höganäs flygfält

Grönstruktur Kollektivtrafiklinje Ny väg Ny väg Befintlig cykelväg Gräns för utbyggnad av tätort Camping

Ny tätortsbebyggelse, handel Ny tätortsbebyggelse, verksamheter Ny tätortsbebyggelse, bostäder oc verksamheter

Ny tätortsbebyggelse, bostäder Flygplats

Befintligt industriområde Befintlig tätort

(21)

Miljö, Hälsa Säkerhet

Miljö

Miljökvalitetsmål

Vår miljö, våra natur- och kulturresurser måste ha vissa kvaliteter för att vara ekologiskt håll- bara på lång sikt. Vår riksdag har övergripande för Sverige antagit 15 miljökvalitetsmål som ska vara uppnådda inom en generation dvs omkring år 2020.

Miljömålen är frisk luft, grundvatten av god kvalitet, levande sjöar och vattendrag, myllrande våt- marker, hav i balans samt levande kust och skär- gård, ingen övergödning, bara naturlig försur- ning, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö, god bebyggd miljö, giftfri miljö, säker strålmiljö, skyddande ozonskikt och begränsad klimatpåverkan.

Sveriges övergripande mål för miljömålsarbetet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.

Regionala miljökvalitetsmål fi nns och utvecklas efter hand utifrån de nationella miljömålen.

Den fysiska planeringen är en av de kommunala planeringsområden som ska bidra med konkre- tisering av miljökvalitetsmålen på den lokala nivån.

Miljöskydd

Inom kommunen fi nns verksamheter som kräver skyddsavstånd enligt de principer som redovisas i Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för arbete”

Problematiken behöver belysas relativt ingående för att kunna klarlägga agerandet vid ny bebyggelse mm. Särskild redovisning inom översikts- planens ram kommer att tas fram.

Hantering av slam från kommunens reningsverk redovisas i verksamhetens miljörapport.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnorm innebär en lägsta acceptabel kvalitet i miljön. Miljökvalitetsnormer är en del

av Miljöbalken och har juridisk status. Om en miljökvalitetsnorm inte uppfylls inom en viss tid måste ett särskilt åtgärdsprogram utarbetas för att rätta till bristerna.

Miljökvalitetsnormer fi nns för kvävedioxid, sva- veldioxid, bly och partiklar i utomhusluft.

Nämnda miljökvalitetsnormer överskrids inte i Höganäs kommun.

Miljökvalitetsnorm för mark resp vatten kommer att ge möjlighet att bl a ställa pågående försur- ning i relation till en bra miljö.

Kontroll av miljökvalitetsnormerna för förore- ningar i luft kommer att genomföras under år 2002 – 2003.

Miljöanpassat transportsystem

Arbetet med ett skånskt miljöanpassat transportsystem, Skåne-MaTs, har påbörjats. I detta arbete har behovet av helhetsperspektiv betonats. Under- lag fi nns i de arbeten som genomförts under pro- jektnamnet MaTs. En första delrapport ska fär- digställas i mars 2002.

Regeringen har i propositionen ”Transportpolitik för en hållbar utveckling”, prop. 1997/98:56, redovisat de transportpolitiska målen. Det över- gripande målet är att säkerställa en samhällse- konomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans- portförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Strategisk miljöbedömning

I konsekvensredovisningen som ingår i översikts- planen för Höganäs kommun ska en s k strategisk miljöbedömning ingå. Så långt möjligt ska den ta fasta på övergripande frågor och utformas så att den kan utgöra underlag för kommande miljökonsekvensbeskrivningar.

Erosion

Erosion utmed kommunens stränder förekommer både på Öresundskusten och på Skäldervikskus- ten. Klimatets förändringar kan komma att öka risken för stranderosion. Denna problematik bör ingå i arbetet med kommande översiktsplanering.

(22)

Hälsa

Vi har en god folkhälsa i ett internationellt perspektiv. Svenska folkets hälsa blir sammantaget allt bättre. Men varningstecken fi nns. Vi ska sträva mot en hållbar utveckling men är de hälsoklyftor i vid bemärkelse som fi nns mellan olika männis- kor, bostadsområden mm förenlig med en socialt hållbar utveckling. Sambandet mellan hälsa och livsvillkor är dokumenterat i fl era undersökningar.

Hur vi mår styrs av den fysiska miljö där vi vistas, möjlighet att påverka, jämställdhet, socialt nät- verk, ekonomisk trygghet, utbildning och arbete.

Helhetsgrepp och samverkan krävs antagligen för att vidareutveckla förutsättningarna för en god hälsa och en bra livsmiljö.

Gröna miljöer med sitt innehåll av vegetation och djurliv i olika skepnader har stor betydelse för vår hälsa och kan vara en betydande källa för rehabi- litering i samband med sjukdomstillstånd. Vi kan i den gröna miljön fi nna förutsättningar för vårt väl- befi nnande och stärka de livskvalitéter som skapar ett angenämt liv. Vi vet från de senaste årens forsk- ning att vår hälsa är beroende av vistelse i grön miljö.

Arkitektur

Vi vet att den fysiska miljön påverkar vår hälsa alltså gör arkitektur det. Det är kanske så att balans mellan komplexitet och helhet samt väl lösta detal- jer i bebyggelsen kan vara av vikt när vi talar om en god bebyggd miljö som positiv faktor för vår hälsa. Tillsammans med möjlighet att påverka miljön i vår omgivning är arkitektur en faktor att ta hänsyn till när vi ska värna och utveckla våra livs- miljöer. Modern arkitektur väl inpassad i miljön kan i detta sammanhang bli en stor tillgång.

Dricksvattenförsörjning

Värdet av grundvattentillgångar för samhället växer och därmed ökar kraven på att vattentäkts- områden eller potentiella sådana skyddas mot föroreningar som skadar vattnet som källa till dricksvattenförsörjning.

Dagens försörjningssystem från Sydvatten har behov av reservledning för huvudledning från Helsingborg till Höganäs.

Avlopp och avfall

Avloppsvatten från bebyggd miljö transporteras till reningsverket i centralorten Höganäs.

Utbyggnad av avloppsnätet pågår. Utvecklingsar- bete för ett mer långsiktigt bärkraftigt system bör intensifi eras.

Höganäs kommuns avfallsplan redovisar den framtida avfallshanteringen i kommunen.

Avfallshanteringen ska bli den miljömässigt, eko- nomiskt och tekniskt bästa hanteringen av avfall och ge kommunens invånare en kostnadseffektiv och väl fungerande insamling av avfall.

Återvinningsanläggning fi nns en i Höganäs kommun belägen i Tjörröd strax norr om centralorten Höganäs. Ett antal återvinningsstationer håller på att etableras.

Deponeringsanläggning för avfall som inte kan återvinnas eller återanvändas är regional och fi nns i Helsingborgs kommun.

Muddermassor

Möjligheterna att ta hand om t ex muddermassor måste kunna lösas tillfredställande både i föränd- ringsarbete och drift och underhåll av hamnarna.

Buller

Buller från biltrafi k påverkar betydande områden i tätorterna och på landsbygden. De riktvärden som antagits av riksdagen vad gäller trafi kbuller ska vara underlag i kommunens planering. Så långt möjligt ska nämnda riktvärden klaras.

Kritiska bullervärden kring Höganäs fl ygplats är fl ygbullernivå 55dBA och för maxbullernivå 70 dBA. Kommunen har genomfört särskilda buller- utredningar.

Radon

Inom kommunen fi nns inga kända skadliga nivåer av radon i marken. Radonundersökning bör föregå varje nyexploatering för bostäder. Radonstrålande material kan fi nnas inbyggt i enstaka hus. Dessa kan med gott resultat behandlas i varje enskilt fall.

(23)

Säkerhet

Verksamheter

Verksamhet som bedrivs med stöd av Miljöbal- ken ska tillförsäkras adekvat skyddsavstånd.

Skyddsavstånd kan krävas även för verksamheter som inte är prövningspliktiga.

Kommunens medverkan vid miljöprövning och vid upprättande av detaljplaner innebär att frågan om skyddsavstånd behandlas ingående. Kommu- nen arbetar med ett nytt miljöprogram.

Skyddsavstånd för verksamhet av olika slag har övergripande redovisats i rapporten ”Bättre plats för arbete” från Boverket. Utveckling av tillämp- ningar vad avser skyddsavstånd för olika konkreta verksamheter pågår. I tätortsmiljöer är det särskilt svårt att tillmötesgå miljöanspråk vid vägning av miljöfrågorna mot andra tunga samhällsintressen.

Biltrafi ksäkerhet

Bra res- och transportmöjligheter är avgörande för såväl människors livsvillkor som näringslivets utveckling. Regeringens proposition 1996/97:137 anger som långsiktigt mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafi kolyckor inom vägtransportsystemet, den s k nollvisionen. Ökad säkerhet ska nås med information, fysiska åtgär- der och regleringar. Därutöver ska den fysiska planeringen bidra med markanvändning och trafi knät som bidrar till säkrare res- och transportvägar.

Övergripande föreslås i översiktsplanen föränd- ringar i vägtransportsystemet som ger säkerhets- förbättringar. Åtgärder i vägnätet inom tätorterna redovisas i kommunens trafi ksäkerhetsprogram.

Flygtrafi ksäkerhet

Kring en fl ygplats ska det fi nnas hinderfria områ- den och andra skyddsområden enligt Luftfartsver- kets bestämmelser.

Bensinstationer

Bensinstationer ska vara så lokaliserade att riktlinjer för säkerhetsavstånd till bostadsbebyggelse kan tillgodoses.

På sikt bör alla bensinstationer i kommunen vara lokaliserade så att kraven på skyddsavstånd kan tillgodoses. Utredning för att ta fram alternativa nya lägen ska genomföras.

Cisterner

Befi ntliga cisterner i hamnområdet har ett omfattande formellt skyddsområde. Cisterner används med stöd av tidsbegränsade tillstånd. Avveckling bör ske.

Farligt gods

Transport av farligt gods ska primärt ske på väg 112. Väg 111 är sekundär väg för farligt gods.

Trygghet

Trygghet ligger ofta i sånt vi inte till vardags upp- märksammar t ex fönsterplacering på våra bygg- nader.

För många kan trygghet vara att kunna röra sig genom byn utan att ha tillgång till säkerhetsresur- ser. Det är tomma byar som är farliga. En gata, ett torg eller en park måste vara ordentligt upplyst men samtidigt trevliga.

För att skapa trygghet fordras ett långsiktigt tän- kande där man grundligt funderar över vem som ska känna sig trygg och vilken miljö man önskar sig.

+ 52 m öh +87 m öh

+7 m öh

VÅTAMOSSA

INGELSTRÄDE

BRANDSTORP

JONSTORP BRÄCKE

ORNAKÄRR

INGELSTRÄDE TÅGALYCKE

TÅGA LYCKE

BRANDSTORP HUSTOFTA

BUSKERÖD

RÖDMOSSEN FLUNDRARP

BUSKE RÖD VÄSBY

ÄSPERÖD ORNAKÄRR

LERBERGET LÅNGA RÖD

ORNA KÄRR

BRÄNNAN

SVANEBÄCK

STUBBARP HÖGANÄS MÅARP

PLÖNINGE

Svanelundsvägen

Samsvägen

Samsvägen Hustoftavägen

Nygårdavägen Ängelholmsvägen

Smeavägen Klappebyaväg Buskerödsvägen

Grönalundsvägen

Brandstorpsv.

Högestorpsv.

Möllehusv.

Åkerstigen Stockholmsvägen Tornavägen

Håkantorpsvägen

112

Rågången S:t Andreas

Kullagatan

Prästavägen Långarödsvägen

111

Måarpsvägen

Kartan redovisar byggnadsfri höjd.

(24)

Tillgänglighet

Rörelse- och orienteringssvårigheter ska inte vara ett hinder för en person att ta sig fram på allmänna platser eller i publika lokaler.

Risker

I vårt samhälle fi nns det olika typer av risker för såväl vi människor som vår omgivande miljö. Det fi nns t ex naturgivna risker, verksamhetsrelaterade risker och sociala risker. Begreppet risk kan inne- bära en akut risk, men också en långsiktig sådan.

Gemensamt för alla risker är att det handlar om både sannolikheten för en händelse och konsekven- sen av den.

För att kartlägga risker och utreda åtgärder användes arbetsmetoden riskhantering som innebär ett syste- matiskt och uthålligt arbete för att minska olycks- riskerna i samhället. Detta arbete är en process som innehåller arbete för att formulera relevanta mål, genomföra inventeringar av risker, analysera och värdera risker, genomföra riskreducerande åtgärder och skapa rutiner för uppföljning.

Räddningstjänsten skall i takt med samhällets utveckling förebygga nya och förändrade risker.

Räddningstjänstens arbete skall leda till bättre skydd och högre säkerhet för människor, egendom och miljö.

Brand- och explosionsrisker

Inom kommunen fi nns ett antal industrier/

verksamheter som bensinstationer, cisternanlägg- ningar, gasolanläggningar, färghandel mm och transporter med brandfarliga varor, som kan skapa brand- och explosionsrisker.

Dessutom fi nns ett antal naturgasnät inom stora delar av kommunen där den största risken är avgräv- ning av ledning.

Trafi krisker

Personbilsolyckor med dödlig utgång är den värsta händelsen när det gäller trafi krisker som berör människors liv och hälsa. Antalet trafi kolyckor är mycket beroende av trafi kintensiteten, vilken är hög på vissa vägavsnitt i kommunen, bl a väg 111. Oskyddade trafi kanter löper också stor risk att skadas.

Farligt gods

Transporter med farligt gods har ökat och för-

väntas att öka i framtiden. Samhällets inriktning är att transporterna ska göras så säkra att olyckor inte kommer att inträffa. Om en olycka ändå skulle inträffa ska skadebegränsande åtgärder ha utförts så att konsekvenserna av olyckan kan minimeras.

Ansvaret för att transporterna med farligt gods sker så säkert som möjligt är uppdelat på olika myndigheter. Statens räddningsverk har det övergripande ansvaret för att risken för farligt godsolyckor minskas vid vägtransporter. I deras ansvar ingår hela transportkedjan. Boverket har det övergripande ansvaret för frågor som rör den fysiska planeringen. Länsstyrelsen har ansvar för att frågor om riskhantering, hälsa och säkerhet behandlas på ett tillfredställande sätt i den fysiska planeringen.

Vägverket ansvarar för att hålla ett vägnät så att olyckor i möjligaste mån förebyggs och att konsekvenserna av en ev olycka begränsas.

Väg 112 är primär väg för transport av farligt gods medan väg 111 är sekundär väg. Vid leve- rans av farligt gods till industrier/fastigheter/

bensinstationer etc framföres dessa fordon även på det kommunala gatunätet.

Övriga risker

Öresund är ett av världens mest trafi kerade sund där även stora mängder farligt gods transporteras.

En fartygskollision där något av fartygen är lastat med farligt gods kan beröra delar av kommunen genom att ett ev gasmoln kan driva mot land med allvarliga konsekvenser.

En trafi kfl ygled går över kommunen i nord/sydlig riktning. Ett stort antal överfl ygningar sker varje dygn. De största riskerna för fl yghaveri är vid start och landning varför närheten till de internationella fl ygplatserna Sturup och Kastrup utgör en risk. Sannolikheten är dock inte stor för att Höganäs kommun skulle drabbas. Dessutom fi nns Ängelholms fl ygplats inom vårt närområde samt vår egen fl ygplats som dock endast trafi keras med små plan.

Beredskapshänsyn i samhällsplanering och –utveckling

Från överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB) betonas vikten av att kommunerna tar bered-

(25)

skapshänsyn i samhällsplaneringen. Detta innebär att man påverkar samhällsplaneringen i fredstid på så sätt att man uppnår en låg sårbarhet och känslighet för störningar. Kommunerna ska också ha en god omställningsförmåga och uthål- lighet samt tillgodose speciella krav under kriser och höjd beredskap. Beredskapshänsyn kan i hög utsträckning ses som ett förhållningssätt där alla i sin planering tar hänsyn till och försöker minska kända risker utan att föra in nya.

Kommunernas sårbarhet uppmärksammas allt mer. Stora olyckor och katastroftillbud har visat på brister i kommunernas handlingsberedskap.

Det måste hela tiden fi nnas en nära koppling mellan kommunens samhällsplanering och bered- skapsplanläggning. Förmågan att möta fredstida störningar är grundläggande för möjligheterna att verka under höjd beredskap. Vid olyckor och tillbud ska människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom och miljö hindras eller begränsas. Målet är att skapa ett robust samhälle i fred och under höjd beredskap. Därför är det viktigt att beredskapshänsyn kommer in tidigt i samhällsplaneringen och i samhällsutvecklingen. För detta krävs en medve- tenhet på alla nivåer.

Uppdatering, inventering och sammanställning av information om riskfyllda eller omgivningspå- verkande verksamheter kommer att genomföras som underlag för bl a avvägningar mellan olika samhällsintressen. Materialet kan ingå i kommande redovisningar av översiktsplaner. Därvid kommer också utvecklingen av riskhanterings- processen att redovisas.

Totalförsvaret

Totalförsvaret intar en överordnad roll i sam- hällsplaneringen. Dess intressen ska alltid tillgodoses gentemot andra riksintressen. Den fysiska planeringen måste därför inriktas på hur mark och vatten samt verksamheter kan samutnyttjas mellan försvarsintressen och andra intressen utan men för totalförsvaret.

Inom kommunen fi nns områden och verksamheter med intresse för totalförsvaret som av sekre- tesskäl inte kan redovisas i översiktsplanen.

Försvarsmaktens sk samrådsområden är områden inom vilka alla ärenden som avser förändring av mark- och vattenanvändningen samt annan verksamhet som kan menligt inverka på total- försvarets verkansmöjligheter ska remitteras till Försvarsmakten

Dokumentation

Folkhälsa - planering i samverkan, 2001, Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet

Miljöskyddsprogram 1997 – 2001

Arkitekturprogram, skisser från nordvästra Skåne

Trafi ksäkerhetsprogram för Höganäs kommun VA-översikt 1999

Vård- och omsorgsplan 1999 – 2004 Handikapplan 2000 – 2004

Goda boendemiljöer i Nordvästra Skåne

Miljöanpassat transportsystem, MaTs-utredningar