KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

Full text

(1)

KALLELSE TILL SOCIALNÄMNDEN

Socialnämnden kallas till beslutande sammanträde torsdagen den 18 augusti 2016 kl. 09.00 i Nya Näset, Lindesbergs kommunhus

Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin ersättare.

OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!

Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception.

Susanne Karlsson Jessica Brogren

Ordförande Sekreterare

Ledamöter Ersättare

John Omoomian (S), vice ordf Daniel Andersson (S)

Sven-Erik Larsson (M) Victoria Isufi (S) Virosa Viberg (SD) Bo Stenberg (S) Per Carlström (-)

Susanne Karlsson (C), ordförande Christina Pettersson (C)

-

Birgitta Lind Axelsson (V)

Joacim Hermansson (S) -

Lillemor Bodman (M) Christer Pihlblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnasson (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Dan Lindberg (SD) Annamaria Ericsson (S)

Föredragningslista

Nr. Ärende Anm. Sid

Val av justerare

Förslag: Daniel Andersson Ersättare: Christina Pettersson Tid och plats för justeringen

Förslag: Torsdagen den 25 augusti år 2016, kommunkansliet

1. Val till socialnämndens arbetsutskott 2. Åtgärdsplan utifrån budgetprognos 3. Arvode jourhem

4. Riktlinje för högsta godtagbara hyra för enpersons hushåll 5. Handlingsplan – Våld i nära relationer och hedersrelaterat

våld

6. Hushållsnära tjänster, rapport

7. Projektdirektiv – Hur och var vill äldre bo?

8. El- och parcyklar

3- 57 9 2327

(2)

9. Ärende 9, beslut togs vid beslutande nämnd i juni 10. Information från verksamheten funktionsstöd 11. Information från verksamheten individ och familj 12. Information från verksamheten vård och omsorg 13. Delårsbokslut 2016

14. Lönekostnader

15. Internkontrollplan – uppföljning 16. Delegationsbeslut

17. Meddelanden

18 Anmälningsärenden 19 Övriga frågor

*** SEKRETESSÄRENDEN

(Särskild föredragningslista/bilaga)

handl på bordet handl på bordet handl på bordet

(3)

LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum

Kommunfullmäktige 2016-05-24

Justerande Utdragsbestyrkande

26

KF § 84 Dnr. 2016/190

Avsägelse av uppdraget som ledamot i socialnämnden

Beslut

Andreas Funks (SD) avsägelse godkänns.

Platsen som ledamot i socialnämnden lämnas vakant eftersom valsedelsgruppen finns representerad bland ersättarna i nämnden.

Ärendebeskrivning

Andreas Funk (SD) inkom den 3 maj 2016 med en avsägelse som ledamot i socialnämnden.

Ledamöter och ersättare till socialnämnden valdes genom proportionellt valsätt vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 december 2014.

Utifrån detta kan inget nyval göras för ordinarie ledamöter.

_________

Meddelas för åtgärd:

Kanslienheten

Meddelas för kännedom:

Socialnämnden Andreas Funk

1

3

(4)
(5)

3

5

(6)
(7)

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2016-05-23

Socialförvaltning Marie Ekblad 0581-810 00

Marie.ekblad@lindesberg.se Socialnämnden.

Önskemål om ändring av riktlinjen för högsta godtagbara hyreskostnad för en person

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår nämnden besluta

• Om ändring av riktlinjen för högsta godtagbar hyreskostnad för en person.

Ärendebeskrivning

Enligt nuvarande riktlinjer för 2016 godtas en högsta godtagbar hyreskostnad för en person på 4240 kr/mån.

I ett försörjningsstödsärende från Lindesbergs kommun där beslut fattats av Kammarrätten 160427 gällande godtagbar hyreskostnad, har

Kammarrätten bedömt att en kommun får ha egna godtagbara hyresnivåer (istället för att använda sig av Försäkringskassans

hyresnivåer som uppgår 4715 kr för 1-2 personer). En kommuns egna hyresnivåer bör dock stämma överens med hyresnivåerna i kommunen.

Enligt uppgift från Libo finns bostäder om 1 rok att tillgå till en högsta hyreskostnad på 4287 kr/mån (då är inte hyreskostnad för nya

bostäderna på Ålkilsbacken medräknade). Kammarrätten har därmed meddelat att då det kommunala bostadsbolaget har bostäder om 1 rok med hyreskostnad på 4287 kr/mån bör kommunen acceptera en sådan hyresnivå.

Med anledning av Libos hyresnivåer och för att följa rättstillämpning efter Kammarrättens dom önskas att högsta godtagbara hyresnivå för enpersonshushåll höjs från 4240 kr/mån till 4287 kr/mån.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av samordnare Johanna Stunz efter att ha tagit del av kammarrättens dom.

4

7

(8)

2 Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet

Förvaltningen bedömer att högsta godtagbara hyreskostnad för en person ska ändras från 4240 kr/mån till 4287 kr/mån utifrån dom i

Kammarrätten.

Marie Ekblad Johanna Stunz

Verksamhetschef Samordnare

Meddelas för åtgärd:

Enhetschef Vuxen och försörjningsstöds enheten.

För kännedom:

Förvaltningschef

Verksamhetschef Individ och familj Ekonom

(9)

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2016-03-01

socialförvaltning Marie Ekblad 0581-811 68

Marie.ekblad@lindesberg.se Socialnämnden

Kommunfullmäktige

Socialförvaltningens övergripande handlingsplan för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår nämnden besluta

• Socialförvaltningens övergripande handlingsplan för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, skickas vidare till

Kommunfullmäktige.

• Att Kommunfullmäktige ersätter den tidigare planen med den nya handlingsplanen.

Ärendebeskrivning

2014 antog Kommunfullmäktige

”Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation

samt

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) ”

Handlingsplanen innehöll både övergripande och mer verksamhetsnära riktlinjer och rutiner för hur dessa ärenden ska och bör hanteras.

Vid revideringen av handlingsplanen har inriktningen varit att hålla handlingsplanen övergripande och att respektive verksamhet utformar rutiner för hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld hanteras inom respektive enhet.

Ärendets beredning

För revideringen har utvecklingsstrateg Erika Siipo ansvarat tillsammans med verksamhetschef för individ och familj. Informationen från

polismyndigheten, Bergslagens Brottsofferjour och Region Örebro län har reviderats av respektive myndighet.

Marie Ekblad Erika Siipo

p 2016.200 2016-03-03 Dnr 2016/68 5

9

(10)

2

Verksamhetschef utvecklingsstrateg

Meddelas för åtgärd:

Förvaltningschef socialförvaltningen Verksamhetschefer socialförvaltningen Bilagor:

Socialförvaltningens övergripande handlingsplan för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

Gemensamt handlingsprogram för personalgrupper i Lindesbergs kommun som möter våldsutsatta kvinnor eller män och barn som bevittnat våld i nära relation

samt

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV)

(11)

Handlingsplan för våld i nära

relationer och hedersrelaterat våld

Strategi

›› Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

p 2016.451 2016-05-25 Dnr 2016/68

11

(12)

Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum:

För revidering ansvarar: Socialförvaltningen

För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Socialnämnden Dokumentet gäller för: Socialnämnden och Barn och utbildningsnämnden Dokumentet gäller till och med: 2020-02-01

(13)

Innehåll

1. Bakgrund

1

2. Inledning

1

3. Socialförvaltningens och verksamheternas ansvar

2

3.1 Bemötande och omhändertagande 3

3.2 Den akuta situationen 3

3.3 Långsiktigt 3

3.4 Tänk på 3

4. Hedersrelaterat våld och förtryck

4

4.1 Identifiera våld och förtryck 4

4.2 Bemötande 4

4.3 Tänk på 5

5. Utbildning och förebyggande

5

6. Gymnasiet på Lindeskolan

6

6.1 Ansvarstagande 6

6.2 Bemötande och omhändertagande 6

6.3 Viktigt att tänka på 6

7. Samarbetspartners- resurser

6

7.1 Polisens roll och vad polisen kan erbjuda 6 misshandlade kvinnor

7.2 Hälso-och sjukvården 7

6.2.1 Omhändertagande 8

7.3Bergslagens brottsofferjour 8

8. Övriga resurser

9

8.1Övrig information 9

13

(14)

1

1. Bakgrund

”Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Mer konkret är det allt ifrån att bli förlöjligad till att utsättas för våldtäkt eller allvarliga hot. Det är ofta kombinationer av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld.

1

Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som innebär allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som utsätts2. Forskning påvisar att grovt våld i heterosexuella relationer oftast innebär mäns våld mot kvinnor men påvisar även att hetero- och

homosexuella män blir utsatta för våld av närstående. Studier påvisar att män och kvinnor i lika hög grad blir utsatta för våld i nära relationer men att våldet ter sig olika. Männen blir i högre grad utsatta för psykisk misshandel såsom exempelvis verbala angrepp, hot om fysiskt våld eller social isolering medan kvinnorna ofta utsätts för grövre och upprepat våld. 3

Barn som bevittnar våld i sin närmiljö riskerar att fara mycket illa och allvarligaste riskfaktorn för barnmisshandel är om det förekommer våld mellan vuxna i hemmet. 4

Hedersrelaterat våld och förtryck är en annan form av våld i nära relationer. Våldet kan ta sig olika uttryck genom fysiskt och psykiskt våld men även socialt, exempelvis genom att

vardagsaktiviteterna kontrolleras eller genom att individen hålls isolerad. Utmärkande för hedersrelaterat våld är att det föregås av planering, är kollektivt sanktionerat där

hederstänkande har en central roll5. Hedersvåld är inte kopplat till någon specifik religion eller något särskilt land utan våldet finns i alla samhällen och bottnar i de traditioner och oskrivna regler som finns6.

En förutsättning för att våldsutsatta ska få rätt vård och stöd är att utsattheten upptäcks.

Genom att personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården frågar om eventuell erfarenhet av våld, kan det underlätta för den utsatta att söka och ta emot vård och stöd.7

2. Inledning

Våld i nära relation kan användas som ett paraplybegrepp som inbegriper alla individer oavsett kön, religion, etniskt ursprung eller sexuell läggning som varit utsatta för våld i en nära relation. Begreppet inkluderar även barn som bevittnat våld samt hedersrelaterat våld.

Socialstyrelsens definition av våld och utsatthet i nära relationer lyder ”Våld i nära relationer är ofta ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott”8 och förtydligas genom nedanstående punkter:

1. Fysiskt våld, kan exempelvis vara att bli fasthållen, knuffad, dragen i håret sparkad eller slagen.

2. Sexuellt våld innebär våldtäkt eller andra påtvingade sexuella handlingar samt sexuella handlingar som den utsatte inte vågar säga nej till.

3. Psykiskt våld, vilket innebär hot, indirekta hot eller förlöjligande. Även våld eller hot om våld mot husdjur innefattas i detta begrepp.

1 http://www.socialstyrelsen.se/valds-ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutovare 2 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19568/2014-10-30.pdf

3 http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/amnen/vald_i_nara_relationer/mans_utsatthet/

4 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19568/2014-10-30.pdf

5 http://www.socialstyrelsen.se/valds-ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer/valdsutsatta/hedersvald

6 http://www.umo.se/familj/vad-ar-heder/

7 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19568/2014-10-30.pdf

8Socialstyrelsen. Definition av våld och utsatthet i nära relationer.

(15)

2 4. Social utsatthet, den utsatte blir isolerad ifrån att delta i sociala aktiviteter samt

hindrad att träffa släkt och vänner.

5. Materiell/ekonomisk utsatthet kan innebära att individens personliga tillhörigheter förstörs. Begreppet kan även innebära att den utsatte förmås skriva under papper som medför negativa konsekvenser. De individer som är beroende av närstående för vård och omsorg kan även utsättas för vanvård eller försummelse, exempelvis

undanhållande av medicin eller att inte få tillräckligt med mat.

Många barn blir vittnen till våld inom hemmet, något som kan betraktas som en form av psykisk barnmisshandel. Barnens- och den våldsutsatta förälderns situation måste utredas för att rätt insats ska kunna erbjudas.

Hedersrelaterat våld och förtryck är riktade mot, oftast en släkting, som enligt

gärningsmannen och övriga släkten riskerar att vanära släktens heder. Som regel är det flickor och unga kvinnor som utsätts den här typen av våld men det händer även att även pojkar och män kan drabbas, som stödjer, skyddar eller är tillsammans med en flicka/kvinna som bryter mot familjens normer. När det gäller hedersrelaterat våld är situationen som regel komplex.

För att kunna göra noggranna riskbedömningar är det av vikt att personalen har stor kunskap om hur de ska kunna identifiera, hantera och se individens behov i dessa ärenden Våldet kan också drabba homo-, bi- och transsexuella personer på grund av deras sexuella läggning.9. I mötet med individer som upplevt våld i nära relationer har olika myndigheter/organisationer skilda roller och ansvar. De är av vikt att ha god kännedom om respektive enhets/

myndighets/organisations arbetssätt för att skapa en förståelse för dels hur andra aktörer arbetar samt dels få kännedom om vad som kan förväntas i samarbetet kring våldsutsatta individer. Det är viktigt att det finns ett gemensamt syn- och förhållningssätt för att de som är våldsutsatta ska garanteras samma professionella omhändertagande oberoende av vart och till vem de vänder sig för att få hjälpen. Från att tidigare ha varit en enskild angelägenhet har våld i nära relationer synliggjorts i som det samhällsproblem det faktiskt är.

En rad åtgärder har vidtagits för att komma tillrätta med våldet men finns det fortfarande mycket att förbättra i arbetet gällande hur arbetet går till med och kring individer som är utsatta för våld i nära relationer.

2002 bildades ”Nätverket för kvinnofrid i Bergslagen”. Nätverket består av representanter från, socialtjänsten, barn och utbildningsförvaltningen, hälso- och sjukvården,

polismyndigheten samt brottsofferjouren. Nätverket träffas två gånger per år, men kontakter tas även vid behov däremellan. En viktig uppgift för nätverket har varit att specificera rollfördelningen mellan olika myndigheter/organisationer samt beskriva vilken typ av insats respektive part kan erbjuda. Arbetet har resulterat i att nedanstående handlingsprogam, som utgår ifrån ”Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län- Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel” (2015:2) utformats i Lindesbergs kommun.

3. Förvaltningarnas och verksamheternas ansvar

Denna skrift är en övergripande handlingsplan gällande våld i nära relationer.

Förvaltningarnas verksamheter ansvarar för att upprätta interna rutiner för hantering av våld i nära relationer.

9 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19568/2014-10-30.pdf

15

(16)

3 När en individ blivit utsatt för våld i nära relation är målsättningen att en kontakt ska kunna erbjudas inom socialförvaltningen senast inom 24 timmar. Utanför kontorstid kontaktas socialjouren i Örebro.

3.1 Bemötande och omhändertagande

I den akuta situationen måste organisationen erbjuda den våldsutsatte den tid som behövs för att denne ska kunna berätta om sin situation utan att bli ifrågasatt. Ta reda på vad den utsatte är mest rädd för just nu och vad denne är rädd ska hända fortsättningsvis. Gå även igenom de omedelbara praktiska behoven.

Räkna med att situationen är kaotisk. Den våldsutsatte behöver mycket stöd/hjälp att få bekräfta sin egen verklighet, p.g.a. att denne troligen under lång tid fått sin verklighet

definierad genom sin partner/förälder eller annan släkting. Ta alltid reda på om det finns barn inblandade och tänk på att barnen blir känslomässigt utsatta när de eller deras förälder blir utsatt för våld.

3.2 Den akuta situationen

Vilka insatser behövs?

• Akut skydd för den våldsutsatte?

• Akut skydd för den våldsutsatte och barnen?

• Jourboende?

• Hjälp med barnen?

• Ekonomiskt bistånd?

• Vid behov meddela förskola/skola?

• Förmedla kontakt med polisen?

• Förmedla kontakt med sjukhus?

• Förmedla kontakt med brottsofferjouren?

• Samtal?

Tänk på att fysiska och psykiska skador behöver dokumenteras av läkare även om den

våldsutsatte inte vill göra en polisanmälan. Initiativet till fortsatt kontakt med den våldsutsatte ligger hos socialförvaltningen.

3.3 Långsiktigt

Vilken hjälp behöver den våldsutsatte för att på lång sikt kunna klara sin situation, så att denne inte upplever att den enda möjligheten är att fortsätta leva med partnern. Vilket stöd behövs för att knyta rätt kontakter, exempelvis med olika myndigheter eller vård- och stödinrättningar? Vilka personer har individen i sin familj eller bekantskapskrets som kan hjälpa och stödja? Går det att återknyta kontakter som den enskilde kan ha förlorat p.g.a. sin isolering. Gör en bedömning av behoven, se separat rutin.

3.3.1 Tänk på

Tänk på att den våldsutsatta med största sannolikhet varit utsatt för fysiskt och psykiskt våld många gånger innan denne berättar och att det som framkommer, ofta bara är en bråkdel av våldet. Sannolikheten är även stor att den som utsatts för våld förnekar våldet, speciellt om denne fortsätter att leva samman med partnern.

Förmodligen har även barnen bevittnat och/eller varit utsatta för våld. Det är viktigt att ställa frågor som gäller barnens situation.

(17)

4 Barn och ungdomar som upplever våld är utsatta för trauma. Nedan beskrivs några exempel på vanliga reaktioner på våld:

• Fysiska symtom som ex, magont, huvudvärk

• Koncentrationssvårigheter

• Mardrömmar, sömnstörningar

• Aggressionsutbrott

• Gråtattacker

• Överdriven rädsla vid plötsliga ljud

• Barnet drar sig undan från kamrater och slutar att leka

• Förskolebarn kan genom lek visa upplevelser av våld

• Äldre barn kan visa det genom självskadebeteende, utagerande beteende eller depression

Barnens situation ska alltid utredas enligt 11 kapitlet 1 § SoL och lämpliga insatser ska sättas in. Var medveten om att förhållandet till förövaren är präglat av att förhålla sig till våld och rädslan för våld. När förövaren finns med vid samtalet handlar och talar den våldsutsatte på ett sätt som är ägnat att minska risken för nytt våld. Samtala därför med parterna var för sig.

4. Hedersrelaterat våld och förtryck

I arbetet mot hedersrelaterat våld är det viktigt att ha kunskap om den familjestruktur som ligger till grund för hedersproblematiken. I starkt patriarkala samhällen, där kyskhet och oskuld är centrala begrepp, får värden som heder och skam stort utrymme. Familjestrukturen kan förstås i formen som en pyramid, där pappan, mamman eller andra äldre släktingar är överhuvud i familjen medan flickor befinner sig längst ner i familjehierarkin.

Familjepyramiden är en del av en större utvidgad släktpyramid och i den här typen av

utvidgad familjestruktur står det kollektiva tänkandet i centrum. En människa är i första hand familjemedlem och i andra hand en enskild individ. En vanlig föreställning gällande

hedersrelaterat våld är att det är flickor och kvinnor som drabbas men våldet kan även drabba unga män. Det kan exempelvis handla om att tvingas bevaka sina systrar och/eller förhindras att ha kärleksrelationer. Enligt Socialstyrelsen riskerar de som bryter familjens normer och värderingar att bli bestraffade genom exempelvis hot, misshandel eller utfrysning10

4.1 Identifiera våld och förtryck

Två användbara frågor som ger tydliga signaler om begränsningar i personens liv är:

• Vad vill du göra som du inte får?

• Vad måste du göra som du inte vill?

4.2 Bemötande

Tala inte med personen i termer av att denne är utsatt för hedersrelaterat förtryck. I

hederskulturen anses den utsatta bära skulden till att ha brutit mot hederskoderna. Att tala om hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuldkänslor och en känsla av ”det är mitt fel”. Det kan göra personen osäker på sin rätt till hjälp. Få i stället personen att berätta om sin situation.

Om berättelsen tas tillbaka kan det finnas olika skäl till detta, bland annat är hot och påtryckningar från familj och släkt vanligt. Bemöt den enskilde med respekt och lyssna till

10 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19317/2014-1-6.pdf

17

(18)

5 förklaringen, men ifrågasätt också varför detta händer nu. Har det hänt något som gör att denne ändrar sin berättelse? Bekräfta att du som personal tror på det som har berättats tidigare och förtydliga för den enskilde om dennes möjlighet att kontakta socialtjänsten igen.

4.3 Tänk på

En riskbedömning ska alltid göras för att undersöka skyddsbehovet och göra en bedömning av konsekvenser av olika alternativ. När riskbedömning är gjord, ta ställning till skyddsbehovet för den unge. Informera tydligt om vilken hjälp socialtjänsten kan ge. Om ungdomen behöver placeras utanför hemmet, så görs det antingen enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om vård av unga (LVU). Föräldrar kan samtycka till placering, men trycket från andra släktingar kan vara så stort att en ansökan om LVU ändå krävs.

I samband med förhandsbedömning gällande barn och ungdomar, tänk på:

• Välj en neutral plats för möten med den unge, gärna i skolan. Tänk på att personen kan vara bevakad av släktingar.

• Ta hänsyn till vilken tid som passar ungdomen, särskilt flickor kan ha större krav på sig att vara hemma en viss tid.

• Uppmana ungdomen att ta med sig en stödperson vid möten, en vuxen som denne litar på, exempelvis ur skolpersonalen.

• Ta reda på om det finns behov av att använda en tolk, som ska vara neutral. I första hand ska det väljas en telefontolk.

5. Utbildning och förebyggande

• Berörd personal inom socialförvaltningen deltar kontinuerligt i olika föreläsningsserier gällande våld i nära relationer.

• Personal inom socialförvaltningen och barn och utbildningsförvaltningen informerar nyanlända om hur lagarna ser ut i Sverige gällande våld i nära relationer.

Fältassistenter arbetar uppsökande med ungdomar dagtid, samt vissa kvällar och helger. De arbetar för att identifiera de som riskerar att fara illa och vara stöd för dem som vill och behöver. Verksamheten bygger på frivillighet, förtroende och respekt för ungdomars integritet. I samtal med unga arbetar fältassistenterna i en vägledande och stödjande roll, det kan ex. handla om en destruktiv parrelation mellan ungdomar där någon individ riskerar att bli utsatt för psykiskt eller fysiskt våld. När det gäller unga som bevittnat våld i nära relationer eller själva riskerar att vara utsatta för våld och kränkningar arbetar fältgruppen med stödjande och rådgivande samtal. Risk och skyddsbedömningar görs kontinuerligt och oro för ungdomen anmäls till

socialtjänsten.

• Goda kunskaper om människohandelsproblematiken ska finnas hos berörda myndigheter

(19)

6

6. Gymnasiet på Lindeskolan

6.1 Ansvarstagande

I skolans arbete för att motverka kränkningar av mänskliga rättigheter utgår vi ifrån våra handlingsplaner Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Lindeskolans Elevhälsoplan. Planerna utgår från FN:s Barnkonvention, Diskrimineringslagen,

Socialtjänstlagen, Skollagen och Lindesbergs kommunala skolplan. Dessa är till hjälp att skapa ett gemensamt förhållningssätt för alla på Lindeskolan. Personal ska kontinuerligt utbildas i att se tecken på eventuella våldsutsatta och/eller hedersförtryckta ungdomar för att kunna uppmärksamma dem.

6.2 Bemötande och omhändertagande

När vi på Lindeskolan får kännedom om att en elev är utsatt för hot, våld, diskriminering och/eller hedersrelaterat våld/förtryck ska Elevhälsan kontaktas. Elevhälsopersonal

företrädesvis Kurator eller Skolsköterska lyssnar på elevens berättelse och ger känslomässigt stöd. Tillsammans med rektor görs en bedömning av skaderisken att involvera föräldrarna om eleven är omyndig. Socialtjänsten konsulteras för eventuell anmälan enligt SoL 14:1 och eventuell anmälan till polis. Är eleven myndig handlar det om att motivera/initiera en kontakt med socialtjänsten och eventuellt polisen. Eleven informeras om sina mänskliga rättigheter, får information om organisationer som arbetar med våldsutsatta individer och/eller HRV- frågor. Viktigt att eleven får ett fortsatt/kontinuerligt stöd i sin situation och i vardagen i skolan. I Plan mot diskriminering och kränkande behandling och Lindeskolans Elevhälsoplan finns handläggningsrutiner att följa.

6.3 Viktigt att tänka på

• Personal ska vara observant angående elevers deltagande i undervisning och skolans olika aktiviteter, även vara observant på psykosomatiska symtom eller signaler om begränsningar i elevens liv.

• Bra frågor att ställa: Vad vill du göra som du inte får? Vad måste du göra som du inte vill?

• I samtalet med eleven är det viktigt att prata om vad hen är utsatt för i relation till svensk lagstiftning och de mänskliga rättigheterna istället för att prata om

hedersbegreppet.

7. Samarbetspartners- resurser

Nedanstående rutiner gällande hur polisen, hälso- och sjukvården och Bergslagens brottsofferjour arbetar kring våld i nära relationer är författade av respektive verksamhet/organisation.

7.1 Polisens roll och vad polisen kan erbjuda misshandlade kvinnor

Polisens roll är att sköta förundersökningen, d.v.s. färdigställa det material som ska ligga till grund för åklagarens beslut i åtalsfrågan. Enligt lag ska förundersökning bedrivas sakligt och opartiskt och på ett sådant sätt att den enskildes rättssäkerhet tas tillvara.

En utsatt kvinna kan dygnet runt komma i kontakt med polisen för att anmäla brott.

19

(20)

7 I ett "akut" läge kommer omedelbara insatser att ske, exempelvis transport till läkare och/eller kvinnohus. Brott mot kvinnor och barn är prioriterade brott och manualer för åtgärder finns, likväl som tidsgränser för färdigställande av förundersökningen.

I samband med anmälan eller senare under förundersökningen kommer kvinnan att informeras om reglerna för kontaktförbud och möjligheten till målsägarbiträde.

Hos utredande personal finns kunskaper om vilka andra samhällsorgan som kan erbjuda hjälp med sådana saker som faller utanför polisens ansvarsområde.

Telefon till lokalpolisområde Norr (ej bemannat dygnet runt) 0581-875 00.

Telefon till polisen Örebro (bemannat dygnet runt) ring 114 14 7.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar

Patienter som kommer till hälso- och sjukvården på grund av misshandel och sexuella övergrepp är utsatta för ett multitrauma. Hälso- och sjukvården ansvarar för ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande av dessa patienter.

En första förutsättning är att uppmärksamma problemet och bli bättre på att identifiera våldsutsatta patienter. Många gånger uppger patienten andra orsaker till hur skador

uppkommit. Våld kan vara en bakomliggande orsak till många olika former av ohälsa och kan döljas bakom olika besvär och symtom. Det är därför viktigt att all personal har kunskap om hur man ska fråga om våld och är aktiva genom att fråga om våldserfarenheter hos patienten.

Enligt SOSFS 2014:4 ska alla som arbetar i vården tillfråga patienter om våldsutsatthet vid symtom, tecken eller misstanke om att en patient utsatts för våld eller övergrepp.

Det bemötande patienter får när de vänder sig till hälso- och sjukvården är naturligtvis av yttersta vikt. Ibland kan det vara första gången som en person överhuvudtaget berättat om sin situation. Ett respektfullt bemötande är avgörande för att komma vidare och en förutsättning för upprättelse och förändring.

En våldsutsatt person är drabbad såväl fysiskt som psykiskt, men även rättsligt och socialt.

När skador behandlas är det viktigt att dokumentera dem på ett korrekt sätt. Hälso- och sjukvårdens dokumentation ska vara så utförlig att den kan användas som underlag för ett rättsintyg och hålla för en rättslig granskning.

Det behov av stöd och hjälp som en våldsutsatt person har varierar och är beroende av

personens totala livssituation, hur länge våldet pågått och i vilken omfattning personen utsatts och vilka konsekvenser det fått. Ett fullgott psykosocialt omhändertagande bör omfatta både akuta insatser och mer långsiktiga insatser när så behövs.

En god samverkan är A och O för att den våldsutsatta patienten ska kunna erbjudas den hjälp och det stöd som den behöver. Alla som möter en våldsutsatt person behöver därför vara väl informerade om vilka övriga resurser samhället har att erbjuda.

(21)

8 7.2.1 Omhändertagande

Patienten kan få akut hjälp dygnet runt på sjukhusets akutmottagning. På dagtid även på vårdcentral eller kvinnoklinikens mottagning. Det görs en medicinsk bedömning, en undersökning av en läkare, skadorna dokumenteras och vid behov finns det möjlighet att stanna kvar på sjukhuset. Kvinnans identitet skyddas under vårdtiden. Patienten erbjuds kontakt med kurator. Kuratorn kan erbjuda kris- och samtalsstöd samt informera om samhällets resurser och förmedla kontakt med olika myndigheter och samhällsorgan, som socialtjänst, polis, kvinno- och brottsofferjour.

Hälso- och sjukvården har även ansvar för att på begäran utfärda rättsintyg.

I ”Riktlinje för omhändertagande av patienter som utsatt för våld i en nära relation” finns stegvisa instruktioner, mallar och lathundar för hur hälso- och sjukvården ska gå till väga i mötet med våldsutsatta patienter.

7.3 Bergslagens brottsofferjour

Att bli utsatt för ett brott är för de allra flesta en både skrämmande och kränkande upplevelse.

Känslan av otrygghet blir ofta mycket stark och kan i vissa fall leda till en personlig kris.

Många brottsutsatta behöver tala om det de varit utsatta för med någon som har förståelse för den drabbades situation, kunskap om rättsprocessen och som kan hjälpa den brottsdrabbade med allt praktiskt hen måste göra under en rättsprocess.

Brottsofferjouren är en ideell förening som ger råd, stöd och hjälp till:

• Brottsoffer

• Vittnen till brott

• Anhöriga/närstående tillbrottsoffer

• Anhöriga/närstående till gärningsperson.

All hjälp brottsofferjouren ger är kostnadsfri. De som arbetar på Brottsofferjouren har alla avgett tystnadsplikt. En första kontakt kan tas av hjälpsökande själv eller annan ex. polis, socialtjänst, skola mm via telefon eller mail. Man behöver inte ha polisanmält brottet för att ha kontakt med oss.

Hos Brottsofferjouren kan du få:

• Samtalsstöd

• Råd och vägledning

• Information om polisanmälan, förhör och rättegång

• Praktisk hjälp ex. formulera överprövningar och/eller ansökningar. Följa med på förhör, rättegång mm.

• Hjälp att söka skadestånd, brottsskadeersättning mm

Den stödsökande avgör själv om hen vill ha kontakt på telefonen, via mail eller komma och träffa stödpersonen på brottsofferjouren i vår lokal i Lindesberg eller Karlskoga.

21

(22)

9

8. Övriga resurser

Familjerådgivningen i Örebro län, tel. 019- 60 27 464 Barnahuset i Örebro län

Hemsida: www.orebro.se/barnahus Telefon 019-21 44 91 eller 019-21 44 92

Kvinnohuset i Örebro, telefon 019-14 41 99 Kvinnohuset i Karlskoga, telefon 0586-395 00 Kvinnohuset i Filipstad, telefon 0590-122 21

Akutsjukvård, Universitetssjukhuset i Örebro: tel. Ssk. 019-602 00 73, sjukvårdsrådgivningen, tel. 1177

Akutsjukvård, Lindesbergs lasarett: tel. växel. 0581- 85000, sjukvårdsrådgivningen, tel. 1177 Sjukhuskyrkan diakon, krisstöd: tel. 0581 – 85397, 0581 – 88820

Kan förmedla kontakt med andra församlingar och företrädare för andra religioner

Resursgruppen i Örebro län (Stöd till utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck), nås via länsstyrelsen i Örebro

Nätverket för Kvinnofrid i Lindesberg, representanter nås via kommunens växel

Skatteverket gällande skyddade personuppgifter. Skatteverket i Göteborg ansvarar för Örebro län

8.1 Övrig information

Till denna plan finns en liten broschyr med information som du kan lämna till den våldsutsatta kvinnan så att hon vet vart hon kan vända sig och vad hon kan få hjälp med. Om du vill

beställa broschyren kan du vända dig till någon i Nätverket för kvinnofrid.

Man vill ju finnas! – En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter:

http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och- samhalle/manskliga-rattigheter/hedersrelaterat/Man-vill-ju-finnas.pdf

Nationellt kompetensteam - konsultativt stöd: Ger råd och konsultation i situationer där ett barn eller ungdom är utsatt, eller som du misstänker riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning.

Telefonnummer: 010-223 57 60 Telefonen är bemannad mellan kl. 09:00 – 16:00 helgfria vardagar, måndag till fredag.

Hemsida: http://www.hedersfortryck.se/

(23)

Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr:

Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2016-06-02

Socialförvaltningen Malin Spiik

0581-812 90 Socialnämnden

Malin.spiik@lindesberg.se Lena Uvhagen

0581-812 12

Hushållsnära tjänster – avrapportering

Lena.uvhagen@lindesberg.se

Sammanfattning

Två lagstiftningar reglerar upphandling av välfärdstjänster;

Lag om offentlig upphandling (LOU) och Lag om valfrihetssystem (LOV). Vissa kommuner tillämpar en eller båda lagarna för externa utförare.

I Lindesbergs kommun har 359 personer någon form av hemtjänst. 20 % har enbart servicetjänster, vilket är 75 personer i hela kommunen.

Forskningen visar att äldre väljer utförare i ca hälften av fallen,

självständigt eller med hjälp. De som har störst hjälpbehov är de som har svårast att vara aktiva i en kundvalsmodell. Inga stora effekter av

valfrihetssystem går att utläsa av forskningen. Det har inte skett någon märkbar utveckling av utbudet. Inte heller några tydliga kvalitetseffekter går att notera. Samma sak gäller på kostnadssidan.

För att gå vidare med införandet av hushållsnära tjänster måste bland annat prissättning, ersättningssystemets utformning och krav på producenterna utredas noggrant. Även kvalitetsuppföljning och

administration kring ersättning kommer att krävas. Detta innebär höjda administrativa kostnader för kommunen.

Ett sätt att påvisa möjligheten till valfrihet är att på hemsidan upplysa medborgarna om att som alternativ till hemtjänst kan använda

hushållsnära tjänster. Företagen erbjuder alla typer av hushållsnära tjänster, även sådana som hemtjänsten normalt inte utför, såsom fönsterputsning, trädgårdsarbete, snöskottning och hantverksarbete, till exempel målning, tapetsering och renovering.

Ärendebeskrivning

Förvaltningen fick på nämndens sammanträde 2016-02-18 i uppdrag att utreda möjligheten att få de hushållsnära tjänsterna inom hemtjänsten utförda av annan aktör än kommunens organisation.

Hemtjänst består två huvudspår, service/hushållsnära tjänster och personlig omvårdnad. Hushållsnära tjänster är en beteckning på tjänster som utförs i privata hem, det innefattar exempelvis inköp av dagligvaror, tvätt och klädvård samt städning. Med personlig omvårdnad avses stöd och hjälp vid uppstigning och sänggående, på- och avklädning, hjälp med daglig hygien med mera. Personlig omvårdnad kan också vid behov ges nattetid.

6

23

(24)

2 I hemtjänstens servicetjänster ingår inte trädgårdsarbete, snöskottning, fönsterputsning, storstädning eller städning av källare, vindsutrymmen eller andra utrymmen som den enskilde sällan utnyttjar. Hemtjänsten kan normalt inte heller hjälpa till med skötsel av husdjur.

Lagstiftning

Att kommuner, landsting och regioner själva får besluta om, organisera och styra de verksamheter som de ansvarar för och finansierar är

grundläggande. Det kan exempelvis handla om att driva verksamheten i egen regi, i valfrihetssystem, i samverkan eller som kommunalt företag.

Det finns två lagar som reglerar upphandling av välfärdstjänster;

Lag om offentlig upphandling (LOU) och Lag om valfrihetssystem (LOV). Valfrihetssystem enligt LOV är ett alternativ till upphandling enligt LOU. Lagarna är till stor del lika i lagstiftningen men skillnader finns. I ett förfrågningsunderlag fastställs krav på tjänsten som ska upphandlas och övriga villkor som ska gälla. Formellt krävs följande i både LOU och LOV:

• annonsering

• att anbud kommer in

• att det finns någon form av kvalificeringsfas

• att ett avtal skrivs

• möjlighet till överprövning Men LOV kräver dessutom:

• löpande annonsering

• att alla anbudsgivare som uppfyller kraven ska antas

• att ersättningen följer medborgarens, brukarens och patientens val

• att kommunen, landstinget eller regionen ger information till medborgarna för att möjliggöra ett medvetet val

• att ett i förväg bestämt ickevalsalternativ ska finnas

Vissa kommuner ingår avtal med ett antal företag enligt LOV och sedan överlåter till den enskilde att välja utförare. Andra kommuner

upphandlar hemtjänstinsatser eller hemsjukvård enligt LOU. Det finns även kommuner som tillämpar båda lagstiftningarna inom Vård och Omsorg.

En alternativ till upphandling enligt LOU eller LOV är att kommunen tydligt informerar den enskilde om vilka utförare det finns av

hushållsnära tjänster och sedan låter den enskilde välja om man vill ha kommunen som utförare eller tecka eget avtal med ett privat företag.

Denna variant kräver ingen upphandling från kommunens sida men ger heller inga garantier för att de privata företagen får kunder.

Antal enskilda med serviceinsats

Vid en eventuell upphandling av servicetjänster/hushållsnära tjänster är kundunderlaget en viktig faktor att ha med i beräkningen.

I april månad 2016 hade totalt 359 personer någon form av hemtjänst,

(25)

3 exempelvis städning, hjälp med dusch, matdistrubition etc. 75 av dessa personer, ca 20 %, har enbart någon form av servicetjänst.

Forskningsöversikt

På uppdrag av SKL genomfördes 2014 en forskningsöversikt1 gällande kunskapsläget kring valfrihet. Rapporten visar att det skiljer sig åt mellan kommuner i hur införandet av valfrihetssystem har påverkat marknaden och utbudet av utförare. I vissa kommuner har det tillkommit nya producenter vid sidan om kommunens egenregi, medan andra kommuner, främst mindre i glesbyggd, har haft svårt att överhuvudtaget attrahera någon ny producent. Det finns en rad olika faktorer som påverkar hur många producenter som etablerar sig i en kommun. Det handlar om prissättning, ersättningssystemets utformning och krav på producenterna, tid som kommunen arbetat med alternativa producenter, befolkningstäthet samt hur underlag utformas.

En del forskning som bedrivits har handlat om äldres aktivitet och förmåga att vara aktiv i valsituationen. Studierna indikerar att äldre väljer utförare i cirka hälften av fallen, med stöd eller självständigt.

Studierna ger ingen direkt vägledning om hur aktivt valet egentligen varit. De studier som riktar in sig på äldres förmåga indikerar att de som är i behov av mest omsorg också är den grupp som har sämst

förutsättningar att vara aktiva. När det gäller omval efter det att en relation inletts med en producent sker de relativt sällan.

Något som syns i de studier som gjorts är att det är just möjligheten till inflytande över själva tjänsten som uppskattas i valsituationen, snarare än valet av utförare.

Inga stora effekter av valfrihetssystem går att utläsa av forskningen. Det har inte skett någon märkbar utveckling av utbudet. Inte heller några tydliga kvalitetseffekter går att notera. Vissa indikerar att brukare med en privat utförare är nöjdare än de med kommunal utförare och i andra studier iakttas det motsatta sambandet.

Samma sak gäller på kostnadssidan. Viss forskning tyder på att kommunernas egenregi har varit tvungna att se över och anpassa sina kostnader och att, bland annat relaterat till ersättningsnivån. Det finns därför anledning att tro att den kommunala egenregin har sänkt sina kostnader. En relaterad fråga är emellertid om kostnaderna totalt sett sjunker. Detta finns det inga belägg för, tvärt om finns det studier som visar på ett svagt samband mellan tillämpning av LOV och

kostnadsökning. Det finns dock även studier som pekar på ett svagt motsatt samband. En av de orsaker som framhålls till att kostnaderna ökar är att de har blivit ett större fokus på att faktiskt utföra den service som beviljats eftersom det endast är då ersättning utgår. Detta kan tala för både ökad effektivitet och produktivitet, men att totalkostnaden ökar på grund av merproduktion. Det finns emellertid andra faktorer som kan tala för att produktivitetsvinsterna inte är så stora eftersom kundvalet

1 Valfrihet i vård, skola och omsorg - en uppdatering av kunskapsläget. Sveriges Kommuner och Landsting, 2014.

25

(26)

4 skapar ökad administration och att exempelvis biståndshandläggare måste lägga tid på att administrera valet.

Införande av valfrihetssystem i Lindesbergs kommun För att gå vidare med införandet av hushållsnära tjänster måste prissättning, ersättningssystemets utformning, krav på producenterna, kundunderlag samt hur underlag utformas utredas noggrant. Initialt krävs uppskattningsvis en person som arbetar med detta, vilket kommer att innebära höjda administrativa kostnader för kommunen.

Vi har idag inte några uttalade kvalitetskrav på kommunens egenregi, vilket behövs innan sådana krav kan ställas till externa utförare. Även efter införandet kommer kommunen att behöva kontrollera utförarna så att vi kan säkerställa att de beslut som är fattade följs. Förvaltningen behöver också hitta modeller för ersättning till de externa utförarna.

Detta skulle uppskattningsvis fordra en tjänst löpande.

Ärendets beredning

Socialförvaltningens utvecklingsstrateger har i utredningen gått igenom statistik, genomfört omvärldsbevakning, tagit del av litteratur om valfrihetssystem, samt inhämtat information från personer inom administrationen angående införande av valfrihetssystem.

Madde Gustavsson Förvaltningschef

Malin Spiik Lena Uvhagen

Utvecklingsstrateg Utvecklingsstrateg

Meddelas för åtgärd:

Utvecklingsstrateger Socialförvaltningen För kännedom:

Förvaltningschef

Verksamhetschef Vård och Omsorg

(27)

Lindesbergs kommun Projektdirektiv

1(3)

Projektnamn: Hur och var vill äldre bo?

2016-06-01 Dnr Projektägare: Madde

Gustavsson, Raija Spjuth

Version 1.2

Projektnamn

Hur och var vill äldre bo?

Projektägare

Madde Gustavsson och Raija Spjuth

1. Bakgrund, syfte, strategier och mål

1.1. Idé och bakgrund

Lindesbergs kommun står inför en utmaning när det gäller särskilt boende. Vi har i dagsläget en kö till särskilt boende vilket kan tyda på att vi redan idag har brist på platser på särskilt boende.

Samtidigt ser vi att andelen äldre kommer att öka inom ett antal år och äldre kommer att leva längre.

Behoven, kraven och förväntningar på vården och omsorgen kan ändras i framtiden. För att möta dessa behöver kommunen ha en långsiktig äldreplan som spänner över ett antal olika områden.

Dock är boendefrågan den mest prioriterade frågan att ta tag i, varför det har beslutats att börja med en 5-årig handlingsplan för detta område. Handlingsplanen ska bygga på såväl statistik över befolkning och befolkningsutveckling som på de äldres egna tankar och önskemål om vilken typ av boende man önskar och har behov av. Detta projekt fokuserar på den sistnämnda delen.

Med ett anpassat och tryggt boende klarar man sig längre tid hemma. Äldreboendedelegationen tar i sitt slutbetänkande (SOU 2008:113) upp frågan om ”mellanboende” vilket kan vara

seniorboende eller den i utredningen föreslagna boendeformen trygghetsboende. Dessa

boendeformer ska erbjuda god tillgänglighet och ökat stöd för den enskilde. Det som bland annat skiljer särskilt boende från senior- eller trygghetsboende är att på det förstnämnda krävs

biståndsbeslut (SoL) för att få plats, vilket det inte gör för de andra boendeformerna. I

Lindesbergs kommun finns i dagsläget inga trygghetsboenden. Det kommunala bostadsbolaget och privata fastighetsbolag har seniorboenden på några ställen i kommunen.

I Äldreboendedelegationens slutbetänkande beskrivs hur det finns en stark tendens till att flytta från sitt ägda småhus, och det finns även en ökad efterfrågan på t.ex. seniorbostäder. Efterfrågan på seniorbostäder tyder på en önskan att flytta till bostäder med god tillgänglighet men också möjligheter till gemenskap och stöd.

I Lindesbergs kommun efterfrågas boende för äldre på flera platser; främst i norr

(Storå/Guldsmedshyttan) och i centrala Frövi i anslutning till seniorboendet Tallen. Även i centrala Lindesberg tycks det finnas efterfrågan på boende; de flesta som står i kö till särskilt boende önskar att få komma till Ågården. Dock är det oklart vilken typ av boende som efterfrågas i de olika kommundelarna, om det är seniorboende, ”mellanboende” i form av trygghetsboende eller särskilt boende.

p 2016.499 2016-06-03 Dnr 2016/121

7

27

(28)

Lindesbergs kommun Projektdirektiv

2(3)

Projektnamn: Hur och var vill äldre bo?

2016-06-01 Dnr Projektägare: Madde

Gustavsson, Raija Spjuth

Version 1.2

1.2. Syfte

Att ta reda på de äldres egna tankar och önskemål om vilken typ av boende man önskar och har behov av för att få ett bra planeringsunderlag för att kunna tillgodose behovet av boende för äldre i Lindesbergs kommun de närmaste åren.

1.3. Strategier

Lindesbergs kommun har en långsiktig utvecklingsstrategi där bland annat tillgången till bostäder tas upp. Utifrån utvecklingsstrategin är ett av Socialnämndens mål Behovet av boendeformer inom Vård och Omsorgs verksamhetsområde ska tillgodoses i Lindesbergs kommun. Den plan för boende som detta projekt ska utmynna i är en förutsättning för att uppnå detta mål på sikt.

1.4. Förväntat resultat Svar på frågorna:

 Vilken typ av boende efterfrågas?

 Var i kommunen efterfrågas olika typer av boenden?

 Hur tänker man kring personal på boendet?

 Hur ställer man sig till att bo kvar hemma i förhållande till att bo på äldreboende?

 Hur tänker man kring e-tjänster/e-hemtjänst som ett komplement till personal inom hemtjänst och särskilt boende?

 Finns särskilda önskemål och behov kopplade till finskt förvaltningsområde?

 Hur tänker man kring socialt innehåll i boende för äldre?

 Vad har man för önskemål kring kommunikationer och närmiljö vid boendet?

1.5. Avgränsningar

Fokus i detta projekt är på behov och önskemål kring boende för äldre. Fokus är inte andra delar som kan ingå en äldreplan såsom värdegrund, kompetens och personalförsörjning, kultur och nöjen för äldre, tillgänglighet, hälso- och sjukvård, förebyggande och främjande arbete.

1.6. Målgrupper

Då projektet är inriktat på en 5-årig plan för boende för äldre är målgruppen 65–85-åringar, med och utan hemtjänst inom hela kommunen. Målgruppen kommer i fokusgrupper1 att delas upp i åldersgrupperna 65–75 och 76–85 samt i geografiska områden för att fånga olika behov och önskemål.

2. Projektorganisation

2.1. Projektledare

Susann Cederlund, folkhälsoteamet.

1 Fokusgrupper är en undersökningsmetod där en grupp personer tillfrågas samtidigt om en viss frågeställning eller ett visst tema.

(29)

Lindesbergs kommun Projektdirektiv

3(3)

Projektnamn: Hur och var vill äldre bo?

2016-06-01 Dnr Projektägare: Madde

Gustavsson, Raija Spjuth

Version 1.2

2.2. Styrgrupp

Madde Gustavsson, socialchef

Raija Spjuth, verksamhetschef Vård och Omsorg Lena Uvhagen, utvecklingsstrateg socialförvaltningen 2.3. Referensgrupp

En referensgrupp bestående av tre representanter från Socialnämnden, två representanter från Kommunala pensionärsrådet (KPR) och två representanter från Kommunalt råd för personer med funktionsnedsättning (KRF).

3. Kopplingar till andra projekt och verksamheter

Under sommaren påbörjas en utredning där syftet är en genomlysning av biståndsbesluten, bland annat till särskilt boende. Resultatet av denna utredning kan komma att påverka de riktlinjer som finns för biståndsbedömning av särskilt boende.

Planeringen av ett boende för äldre i centrala Linesberg pågår. Detta kan komma att påverka efterfrågan på både särskilda boendeplatser och behovet av boende för äldre i Lindesberg.

Inget av ovanstående bör påverka projektets genomförande men kan komma att påverka resultatet och bör tas med i den efterföljande boendeplanen.

4. Tidsplan

Fokusgrupper genomförs under sommaren 2016. Resultatet bearbetas under hösten. Resultatet från fokusgrupperna bör finnas klart i november-december för att kunna sammanfogas med andra resultat i en boendeplan. Boendeplanen ska vara färdig till årsskiftet.

5. Budget

5.1. Projektkostnader

Kostnader som kan tillkomma i projektet är kostnader för fika, möteslokaler och arvoden för deltagare i referensgruppen.

5.2. Projektfinansiering

Projektkostnaderna står Lindesbergs kommun för. Projektledaren ingår i folkhälsoteamet och inryms därigenom inom befintlig ram.

6. Referenser

Bo bra hela livet. Slutbetänkande av Äldreboendedelegationen. SOU 2008:113.

29

(30)

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :
Outline : Övriga resurser