1
Unga muslimska kvinnor med slöja och deras upplevelser av den svenska arbetsmarknaden
- En studie ur ett invandrarperspektiv
Young Muslim women with veils and their experiences of the Swedish labour market
- A study from an immigrant perspective
Safa Daher
Internationell migration och etniska relationer Kandidatnivå
15 Högskolepoäng VT 2022
Handledare – Katarina Mozetič
2
Abstract
In this study, a qualitative method has been used to investigate the role of religion when young, veiled muslim women with an immigrant background choose their education. The work is based on a women's perspective, only young women have participated in the study. A brief introductory background on the study's research area has been presented. The questions that have been asked in the essay are assigned in three different parts around the research area of what role religion has when young women choose their education from different points of view.
Follow-up questions have also been included during the interview to gain a broader view of questions concerning the subject.
The study was based on theoretical perspectives that were considered relevant to the research area. Previous research that links the subject has also been presented. With the help of interviews and collected data, an analytical picture has been presented of problematic aspects which have then been reported in the analysis of what it is like to live from the outside under a
"Swedish society". Based on not being ethnic Swedish but coming from an immigrant background and what opportunities and limitations it means for a muslim woman wearing a veil.
3
Sammanfattning
Denna studie kommer att beröra ifall religionen har någon betydelse när unga muslimska kvinnor som bär slöja med invandrarbakgrund ska välja sin utbildning. Undersökningen utgår från ett kvinnoperspektiv och det är enbart unga kvinnor som har deltagit i studien. I studien presenteras en kort inledande bakgrund kring forskningsområdet. Studien är uppdelad i tre olika delar utifrån frågeställningen, vilken rollreligion har när unga kvinnor väljer sin utbildning ur olika synvinklar. För att få ett bredare perspektiv har det även följt med följd frågor under intervjuernas gång.
Studien utgår från en kvalitativ metod vilket innebär att studien intresserar sig för meningar, eller innebörden av ett fenomen. Snarare än statistiska verifierbara samband som en kvantitativ studie däremot hade gjort. Studien utgår från teoretiska perspektiv som anses vara relevanta för forskningsområdet. Tidigare forskning presenteras i studien för att knyta samman ämnet. Med hjälp av intervjuer samt insamlad data har en analytisk bild framställts över problematiska aspekter som sedan redovisats i analysen över hur det är att leva i ett ”svenskt samhälle”. Utifrån att inte vara etniskt svenska utan att komma från en invandrarbakgrund och vilka möjligheter samt begräsningar det innebär för en muslimsk kvinna som bär slöja.
4
Innehållsförteckning
Innehåll
1. Inledning ... 6
1.2 Syfte ... 7
1.3 Frågeställning ... 7
1.4 Avgränsning ... 7
2. Bakgrund ... 8
3. Centrala begrepp ... 10
3.1 Invandrare med invandrarbakgrund ... 10
3.2 Integration ... 11
3.3 Religion ... 11
3.4 Slöja ... 12
4. Teoretiska perspektiv ... 13
4.1 Stigma avvikande roll och identitet ... 13
4.2 Identitet ... 14
4.3 Bourdieus kapitalformer ... 15
5. Tidigare forskning ... 18
5.1 Arbetsintegrationen ... 18
5.2 Utbildningens betydelse i ett mångkulturellt samhälle ... 19
5.3 Muslimska kvinnors mobilitet i Sverige ... 22
6. Metod & Material ... 24
6.1 Urval ... 25
6.2 Studiens reliabilitet och validitet ... 25
6.3 Datainsamling ... 26
6.4 Etniska övervägande ... 26
7.0 Empiri ... 28
Intervju 1 ... 28
Intervju 2 ... 29
Intervju 3 ... 30
Intervju 4 ... 31
8. Analys ... 32
8.1 Vilken utbildning/yrke väljer unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund i Sverige? ... 32
8.2 Vilka faktorer avgör val av utbildning? ... 33
5
8.3 Vilken roll har religion vid val av utbildning? ... 35
9. Diskussion ... 38
9.1 Förlag på vidare forskning ... 38
10. Referensförteckning ... 40
11. Bilaga ... 43
6
1. Inledning
I Sverige bor det cirka 10 miljoner människor. Utav dessa är det över två miljoner människor med invandrarbakgrund, detta motsvarar ungefär 20 procent av den svenska befolkningen.
Annelie Tillberg skriver i sin bok ”Utrikes födda i Sverige” (2020) att den största invandringen i Sverige var under 2000-talet, därefter invandringsvågen år 2015. Dem tre största utrikesfödda grupperna i Sverige kommer från Syrien, Irak och Finland.
Invandringen till Sverige beror helt enkelt på en rad olika faktorer. Sverige är ett av dem länder som är känd för sin välfärd. Sverige är också känd för sin goda levnadsförhållanden det vill säga sin ekonomi, hälsa, utbildning och boende. Sverige är därför inte beroende av några andra länder och har hög säkerhet när det kommer till identitetsskydd. Tillberg (2020) menar att dem som invandrar till landet har olika skäl under olika tidsperioder. De vanligaste orsakerna till att människor väljer att invandra till Sverige och bosätta sig i landet är i första hand på grund av krig men även på grund av skyddsbehov i form av andra förhållanden. Därefter är målgruppen studenter, arbetskraftsinvandrare, adopterade eller att de har någon sorts anknytning till Sverige.
Trots att Sverige har nästan 10 miljoner invånare kan man se vart invandrarna väljer att bosätta sig. Tillberg (2020) påpekar att utrikesfödda invandrare väljer att bosätta sig i storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Detta kan vi se ett tydligt exempel på i Stockholm där ungefär 27 procent av Stockholm invånare har invandrarbakgrund.
Denna uppsats kommer att handla om segregation på arbetsmarknaden ur ett invandrarperspektiv, mer specifikt på invandrare som är födda i Sverige med invandrarbakgrund. Den valda målgruppen är kvinnor mellan 18–25 år som jag anser vara relevant för undersökningen. Varför jag valt denna målgrupp för studien är för att det är då man väljer vad man vill utbilda sig till, jag kan också på så sett se om det finns olika faktorer till varför en person väljer en specifik utbildning utifrån olika faktorer i samhället. Jag har valt detta undersökningsområde för att jag vill ta reda på vilka faktorer som ligger bakom den svenska arbetsmarknadens syn gällande religion och kvinnor som bär slöja. Jag kommer att lyfta vilka faktorer som påverkar beslöjade kvinnor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I denna uppsats vill jag få en bredare förståelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
Då Sverige är ett väldigt segregerat land kan en del känna en viss ”utanförskap”.
7 Utanförskap kan leda till en hel del negativa konsekvenser. Dessa konsekvenser kan i sin tur leda till andra konsekvenser i samhället, exempelvis arbetslöshet.
Undersökningen kommer baseras på en kvalitativ forskningsmetod. Där syftet är att undersöka med hjälp av respondentens erfarenheter samt fördomar som är relevant för forskningsfältet.
Detta kommer även att stödjas av relevanta teorier som kommer presenteras nedan, men även av insamlade data, såsom vetenskapliga artiklar samt litteratur.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll religion spelar när unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund ska välja utbildning. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur arbetsmarknaden ser ut ur ett invandrarperspektiv. Studien är baserad på hur unga beslöjade muslimska kvinnor upplever deras chanser till att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
1.3 Frågeställning
1. Vilken utbildning/yrke väljer unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund i Sverige?
2. Vilka faktorer avgör val av utbildning?
3. Vilken roll har religion vid val av utbildning?
1.4 Avgränsning
Syftet med studien är att undersöka vilken roll religion spelar när unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund väljer sin utbildning. Därför fokuserar denna studie enbart på unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund. Vidare har jag avgränsat mig till kvinnor i åldrarna mellan 18–25 år som är bosatta i Malmö, då det varken finns möjlighet eller tid att undersöka kvinnor som är bosatta i andra städer i Sverige.
8
2. Bakgrund
I boken Religionsfrihet: Om jämlikheten i ett mångkulturellt samhälle (1994) skriver redaktören Jan Hultman att religionsfriheten utövas i ett mångkulturellt samhälle. Det var redan under 1950-talet som frågan om religionsfriheten fick sin betydelse i Sverige. i Sverige. Detta eftersom det tidigare hade varit stat och statskyrkosystem som styrde den svenska befolkningen.
Sverige har länge varit ett land som styrs av stat och kyrkan, det gjorde att man blev en del av samhället med också en del av den svenska kyrkan som utövade den kristna tron. Detta innebär i sin tur begräsningar för den fria viljan eller andra möjligheter för medlemmarna att få vara med och bestämma. Det stora sammanbrottet för religionsfriheten var under 1800-talet, då hade de nyliberalistiska tankarna spridit sig i landet. Detta gav en stor splittring mellan medlemmarna och motgångar i samhället sattes i gång. Detta ledde i sin tur till att religionsfrihet blev mer aktuellt i samhället. Trots att utvecklingen gick långsamt var vägen ljusare. Den ledde också mot mer självbestämmelse i Sverige. Under 1950-talet framställdes religionsfriheten i Sverige som en lag som ska gynna alla medlemmar i samhället (Hultman, 1994, s.82).
Inskaffandet av religionsfriheten innebär möjligheter i ett mångkulturellt samhälle.
Religionsfrihet innebär är att den skapar jämlikhet i olika skeden. Hultman (1994) påpekar att medlemmar i samhället har rätt till en fri vilja samt jämställdhet. Religionsfrihet betraktas som en mänsklig rättighet i samhället. Ett fundament som innebär att stora delar runt om i välden har en bestämmelse av den maktutövningen som den innebär. Invandringen i Sverige under 1900-talet har skiftats i vågor efter arbetskraftsinvandringen. Den stora expansionen av invandringen i Sverige har gett företräde för alla stora religioner såsom kristendomen, judendomen, islam, hinduismen och buddismen med mera. Detta betyder dock inte att dom är på något sätt dominerande i det svenska samhället, det är fortfarande den kristna religionen som är dominerande i Sverige än idag. Dock har landet blivit ett mer mångkulturellt samhälle med alla dessa medlemmar. Det mångkulturella samhället har inte bara påverkat den religiösa, kulturella eller det etniska deltagandet i samhället. Den har även påverkats av den politiska debatten. Detta har i sin tur lett till att landet fått en invandrarpolitik (Hultman, 1994, s.90).
9 Invandrarpolitiken fastställde tre mål: jämställdhet, valfrihet och samverkan. Invandrare skulle få samma möjligheter och skyldigheter i samhället som övriga medlemmar. Valfriheten innebär att invandrare har möjlighet att utveckla och utöva sitt kulturarv och normer. Samverkan skulle i sin tur skapa gemenskap samt rätten att individer kan påverka i politiska frågor. Trots att det finns religionsfrihet finns det brister i religionsutövandet (Hultman, 1994, s.95).
Vidare hävdar Hultman (1994) att det råder fortfarande oklarhet kring hur religionsfriheten i Sverige fungerar trots att det är en lag som framställdes. Den största utmaningen har varit att religiösa minoriteter i samhället diskriminerats av olika slag. Dem religiösa minoriteternas integration i samhället kräver att samhället tolererar samt respekterar dem. Trots detta saknas det både tolerans och respekt för dessa i samhället. Etnicitet är det enklaste sättet att särskilja minoriteterna i samhället. Fastän begreppet är svår definierat är det mångtydig, därför väljer vissa att förtrycka språkliga, nationella eller kulturella minoriteter (Hultman, 1994, s.96).
Ett exempel som nämns i boken är att dem svenska traditionerna skiljer sig i många skeden till skillnad från andra religioner. När ett personer som är medlemmar i den svenska kyrkan ska döpa ett kristet barn krävs de exempelvis inte på några kostnader. Det är svenska kyrkan som står för kostnaderna kring barnets dop. Till skillnad från när ett muslimskt barn ska genomföra en så kallad omskärelse räknas det inte enligt vården som icke medicinskt nödvändigt. Vilket innebär höga kostnader för föräldern att kunna genomföra omskärelsen. Eftersom det rankas som en skönhetsoperation och inte är nödvändighet. Utan skönhetsoperationer rankas som onödig och inte viktig ändring av kroppen som privatpersoner får stå för (Hultman, 1994, s.97).
10
3. Centrala begrepp
I detta kapitel kommer centrala begrepp som följer med genom hela studien att definieras.
Begrepp som invandrare, integration, religion samt slöja är begrepp som är relevanta för forskningsområdet. Begrepp som dessa är aktuella i det valda forskningsområdet och kommer därför att definieras för att få en bredare förståelse.
3.1 Invandrare med invandrarbakgrund
Migrant eller immigrant är en benämning på en person som flyttar från sitt land till ett annat land. Personen som flyttar till ett annat land och bosätter sig där lägre än ett år kallas för invandrare, eftersom personen i frågar inte har en specifik tid för att lämna landet. Tomas Hammar (2022) skriver om hur begreppet definieras i Sverige på So-rummer.se. Under 1960- talet fick begreppet en omfattande betydelse. En invandrare som kommer till Sverige för att bosätta sig i landet eller för att arbeta skulle ha samma möjligheter samt skyldigheter som resterande medborgare i landet. Det innebar att det skulle bli jämställt mellan medborgarna.
Under samma tidpunkt förekom det också att de skulle få ha rätt till att gå i skolan och få språkundervisning i det svenska språket. De erbjöds även valfrihet vilket gjorde att dem fick vara en del av den svenska kulturen. De fick även möjlighet att behålla deras etniska kultur genom exempelvis språkundervisning i deras modersmål. Detta skulle bidra till nya sociala relationer mellan majoritetsbefolkningen och invandrande minoriteterna i samhället (Hammar, 2022).
Det finns olika sorters invandrare, i stort sett har begreppet en betydelse som innebär att en person vandrat från ett land till ett annat land för att bosätta sig på grund av olika faktorer. Det framkommer alltid i kategorin invandrare, första och andra generationens invandrare. Första generationens invandrare innebär att föräldrarna och barnet är utrikesfödda. Till skillnad från andra generationsinvandrare som innebär att endast barnet är född i Sverige men föräldrarna är utrikesfödda (Friberg, 2000, s.22–23).
11
3.2 Integration
Integration är en term som används inom samhällsvetenskapen som betyder sammanhållning eller förenskap. NE.se tar upp begreppet Integration (2022) och menar att det är en process som förenar två världar. Termen är uppdelat i två delar, den ena delen handlar om människors lika värden i ett samhälle. Detta visar sig genom skola, religion eller massmedia. De sociala relationerna skapar samhörighet eftersom man skapar ett band mellan medlemmarna i samhället. Den andra delen handlar om arbetsdelningen och specialiseringen.
Arbetsmarknadsintegrationen är den största källan för integration där olika medlemmar från olika bakgrund skapar sociala band. Arbetsmarknaden och specialiseringen är uppbyggd på att den yttre värden inte spelar någon stor roll. Ett exempel på detta är invandrargrupper som kommer in på arbetsmarknaden där de slussas in och blir delaktiga bortom deras etniska eller kulturella identitet. Detta eftersom förhållanden på arbetsmarknaden är bygd på kompetens och utbildning och inte på den yttre världen såsom kultur eller etnicitet.
3.3 Religion
Ordet religion kommer från latin och betyder vördnad det vill säga gudsdyrkan. Inom alla kulturer finner man spår av religion, vilket innebär att det ligger i människans natur att följa vissa livsåskådningar. I en artikel på So-rummet.se Religion (2010) definieras religion och dess principer på följande sätt: tron om att det finns en gudomlig kraft finns i flera religioner såsom Judendom, Kristendom och Islam. Det som kännetecknar religioners pelare är att man följer föreställningarna såsom traditioner, mat eller firar högtider. Religionen skapar gemenskap vilket leder till att människor hänger ihop med den sociala världen. Religionen inom den vetenskapliga världen innebär att människan strävar efter en ständig förståelse över hur världen hänger ihop. Därför vänder sig många människor till religionen för att kunna känna av den gemenskap som religionen medför. Vissa väljer att inte tillhöra någon religion utan väljer att utforska och förstå välden på ett annat sätt utanför den religiösa världen.
Religion har stor påverkan i olika samhällen, vilket gör att det skapar skillnader och diskriminering genom olika aspekter. När olika religioner från olika samhällen krockar med varandra möts dess skillnader. Dessa skillnader visar sig när majoritetsbefolkningen som tillhör samma religion samspelar med minoritetsbefolkningen från en annan religion. Varför vissa religioner diskrimineras än andra religioner är på grund av stigma. Stigma medför att man har
12 förutfattade meningar om en religion. Detta i sin tur medför att sociala grupper förtycks av stigman. Ett exempel på detta är att muslimer oftast kallas för terrorister då denna stigman har påverkat alla eftersom man stereotypiserar denna folkgrupp på ett negativt sätt (So-rummet.se, 2010).
3.4 Slöja
Slöja är ett ”täckningsmedel” som bland annat används inom religionen Islam. På Ne.se hemsida står det vad definitionen av slöja innebär under rubriken Slöja (2022). Det är en sort tyg, tyget kan innebära olika material såsom tunt, tjockt eller mönstrad. Tyget används genom att man sätter den över huvudet för att täcka större delar av ansiktet, delar är hår, hals och öron.
Den främre delen av ansiktet täcks inte såsom ögon, näsa, kinder eller mun. Den som använder detta ”täckningsmedel” är kvinnor som för mesta utövar sin religion. Det vill säga muslimska kvinnor. Detta ”täckningsmedel” kallas för slöja eller hijab och används när man ska ut utanför hemmet eller vid föreställningar där män befinner sig på. Under evenemang eller större föreställningar där bara kvinnor befinner sig är det tillåtet att inte bära slöjan. Förutom alla kvinnor får kvinnas make, pappa, bröder och barn se kvinnans hår.
13
4. Teoretiska perspektiv
I detta kapitel kommer jag att presentera de teoretiska perspektiv som studien kommer att förhålla sig till. Teorierna har använts för att kunna förklara olika aspekter som hör till det valda ämnet. Dessa aspekter hör ihop i olika punkter, dock skiljer sig dessa åt i vissa skeden men i grund och botten är dessa relevant för forskningsområdet.
4.1 Stigma avvikande roll och identitet
Stigma innebär att medlemmar av en social grupp avviker från de normer som råder i samhället och pekas ut på ett negativt sätt. Denna minoritetsgrupp diskrimineras av resterande medlemmar i samhället och anses vara mindre värda samt förknippas med negativa stereotyper.
Ervin Goffman berättar i boken ”Stigma den avvikande roll och identitet” (2012) om hur stämpningsterorin används. Vidare presenteras det hur stigma är ett medel som delar in människor i olika kategorier för att märka revir. Indelningen av människor i olika sociala grupper sker baserat på olika kategorier såsom ras, religion, nation eller ideologi. Goffman (2012) menar att när olika samhällen kolliderar med varandra skapas skillnader mellan de
”normala” och de ”onormala”. Dessa skillnader leder till att gruppers självkänsla i samhället påverkas negativ eftersom de inte blir lika accepterade i samhället som övriga. Detta i sin tur resulterar att gruppen får en låg status vilket medför att de diskrimineras till skillnad från andra.
Detta påverkar och begränsar även den sociala gruppens möjligheter i samhället. Människor stigmatiseras genom tre olika typer: kroppsliga missbildningar, fläckar på den personliga karaktären och de tribala stigman. De kroppsliga missbildningarna syftar exempelvis på sämre
”hälsa” såsom hjärtfel, andra missbildningar i kroppen som ärr eller andra symptomer som kan påverkar ens identitet i en grupp. Fläckar i den personliga karaktären omfattar agerande eller beteende som skiljer från andra. Ett exempel är genom vanor eller beteende. Tribala stigman handlar om religion, etnicitet eller kultur. Det vill säga grupper i samhället som identifierar sig med en specifik grupp. Ett exempel är att man identifierar sig med en viss religion exempelvis Islam (Goffman 2012, s.10–11).
Dessa stigman ställer olika motgångar till stereotypiska drag för att stigmatisera olika kategorier i samhället. För att förvara den kulturella betingade samhället måste sådant som inte passar
14 inom ramen avvika utifrån det normala. Ett exempel på detta kan vara sociala sammanhang eller föreställningar då man kan komma åt personer som inte liknar de normaliserande i samhället. I detta fall menar Goffman att stigmatisering leder till att det byggs en hierarkisk teori över dem underlägsna som inte passar in och dem överlägsna dem normaliserade (Goffman 2012, s.13).
Stigma är även kopplat till identitet. Även om man tillhör en social grupp kan beteenden ändras vid möten med andra. Anpassning är en stor del av ens identitet eftersom personer anpassar sig i situationer för att inte stigmatiseras. En stigmatiserad person vill alltid normalisera sitt beteende och har två identiteter att handskas med i stora sammanhang, men rättar även till andras beteenden när dem uppträder på ett negativ sätt som sätter fläckar på andras identiteter.
Representation utgör en väldigt viktig del i Goffmans teoribildning. Han menar att man inte kan representera en hel grupp eller en religion genom sin identitet. Även fast man tillhör en stigmatiserad grupp bestämmer man själv sin identitet och hur man vill att människor ska uppfatta ens identitet. Medan man kan förmedla religionen eller gruppen genom att vara en del eller en massa för att normalisera den sociala och den identiska rollen. Men för att kunna ta del av sammanhanget måste man anpassa sig efter den sociala rollen. Med andra ord måste det skapas ett slags ambivalens, för att kunna hantera vardagen. Ju fler situationer man bemöter ju mer erfarenhet skapas och man blir mer stigmatiserad. . Det vill säga att man lär sig av stigman och man för med sig dem i andra sociala grupper eller sammanhang. Detta blir i sin tur en vana och man har lättare än andra att kunna hantera stigman (Goffman 2012, s.118).
4.2 Identitet
Identitet är ett komplext begrepp som innefattar olika dimensioner beroende på användningsområdet. Hammaren & Johansson (2009) skriver i boken Identitet om olika identitetstolkningar för att kunna förklara begreppet. De redovisar även olika teoretiska förklaringar i boken. Identitet är ett begrepp som har präglats genom tider och människor har under tid funderat över detta svårstartade fenomen. Identitet är uppdelat i tre olika delar:
självidentitet, social identitet och kulturell identitet. En individ går igenom olika faser i livet eller helt enkelt kriser inom utvecklingspsykologin. Dessa kriser handlar om olika identitetsskapande som individen går igenom i en viss ålder för att kunna skapa sig en identitet.
Dessa kriser har olika svårighetsgrader och för att kunna finna sin identitet behöver man gå
15 igenom dessa kriser. Ett identitetsskapande hör ihop med den gemenskap eller föreställningar man befinner sig i. Människor skapar sin inre identitet medan den yttre identiteten skapas med hjälp av den sociala identiteten (Hammaren & Johansson 2009, s.20).
För att förstå de tre aspekterna i identitetsskapandet bör man förstå vad de innebär.
Självidentitet handlar om att individen själv finner sitt ”innersta jag” man måste i första hand handskas med sig själv. Vem man är eller vilka värderingar man utgår ifrån när man bemöter människor i olika miljöer. Den andra aspekten är den sociala identiteten, såsom vilken roll man har när man är i en social grupp. I denna fas handlar det i första hand om hur man representerar gruppen man tillhör i samband med en social grupp. Sista fasen som handlar om hur kulturell identitet skapar gemenskap genom livsåskådningar, språk, mat och värderingar. I denna fas stärks bandet mellan medlemmarna i den kulturella identiteten, eftersom man identifierar sig till en grupp av människor med lika vanor och traditioner (Hammaren & Johansson, 2009 Ibid).
Vidare skriver Hammaren & Johansson (2009) om olika positioner begreppet innefattar. Vi människor skapar vår egen identitet med hjälp av olika aktorer som påverkar våra val och vår vardag. Genom vårt identitetsskapande söker individen mönster och uppfattningar genom olika sociala och kulturella identiteter. Man går igenom olika faser i livet, dessa faser påverkar oss både positivt och negativt. Går man igenom fasen på ett positivt sätt har man klarat av krisen.
Klarar man däremot inte av dessa kriser utvecklas en identitetsförvirring. Identitetsförvirringen kan leda till att personen i frågan är oklar i sin identitet och är intresserad av att utforska då det finns bristande intressen för personen att finna sin identitet. Detta kan leda till att utvecklingsstadiet blir ointressant i personens fall (Identitet 2009, s.40).
4.3 Bourdieus kapitalformer
Jan Carle skriver i Per Månsons bok Moderna Samhällsteorier (2015) om den kände sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002). Hans kända teoribildning handlade i första hand om hur klass är kopplat till identitet. Han intresserade sig av hur grupper i det kapitalistiska samhället drev på hierarkin. Utifrån de materiella tillgångarna bildade han sig uppfattning med hjälp av kapitalformerna som förklaring till hur dessa förhåller sig i samhället. I utgångspunkten av senmoderna samhälle har dessa teoriområden uttryckt sig och format samhället (Carle, 2015.
s.373).
16 Med hjälp av kapitalformer har han kunnat beskriva den rörligheten av samhällsstrukturen både individuellt och kollektivt. Bourdieu benämner dessa kapital som ekonomisk, social, kulturell och symbolisk. Dessa fyra kapitalformer förklaras punktvis och definieras på följande sätt. Det ekonomiska kapitalet handlar om pengar, pengarnas betydelse och hur pengar spelar en stor roll i det senmoderna samhället. Det kulturella kapitalet handlar om symboler, språk, tradition, tolkning, konst och stavning. Det sociala kapitalet handlar om vänner ”sociala relationer” och de olika nätverk mellan olika grupper i samhället. Mobilisering hamnar också under det sociala kapitalet, hur man kommunicerar bland annat via sociala medier. Slutligen det symboliska kapitalet som handlar om tecken, tecken som ger indikation, kännedom, språk samt kroppsspråk (Carle, 2015, s.375).
”Fält” är en beskrivning över hur individer integrerar med olika grupper i samhället som till exempel yrkestillhörighet, utbildning och livsstil. Det finns både kollektiva och individuella fält, dessa hör ihop beroende av individens interaktion till samhället. Distinktion kopplar samman människans interaktion med smak och habitus. Smakens betydelse spelar en stor roll eftersom det behandlar människans integration med samhället. Han knyter samman konkurrens med symbol vilket innebär att konkursen skapar olika sociala positioner som ger företräde till makt i samhället med hjälp av kulturen och ekonomin. Mellan olika fält skapas konkurrent i form av makt. Makten formar i sin tur hierarkier i samhället mellan hög och låg ekonomisk, kulturellt, socialt och symbolisk kapital (Carle, 2015, s.390).
Olika positioner skapar maktförhållande mellan olika sociala grupper i samhället. Utbildning i vårt senmoderna samhälle har satt maktperspektivet i centrum vilket medfört att utbildning symboliserar ett högt kulturell kapital. Utbildningen spelar stor roll när vi pratar om fält och konkurrens. Utbildningseliten det vill säga det som ligger längs upp i utbildningsvärlden är forskare. Detta skapar i sin tur olika grupper i samhället som ser upp till forskareliten genom det globala fältet. Alla människor i världen har inte möjlighet till utbildning vilket medför att samhälles hierarki skapar oro mellan medborgarna. Olika utbildningar har olika kulturella och ekonomiska kapital. Makt förblir en term som förhåller sig mellan människor. Makten i detta fall är inget man äger utan makt ses som en symbolisk kapital. Det vill säga att makt har en förändring eller en handling som utförs med hjälp av olika objekt som ger tecken till en viss ställning. Till exempel utövar professorer sin makt över sina elever, denna sort av makt handlar
17 inte om ekonomiska förutsättningar utan makten blir i detta fall kulturell betingad. Samtidigt blir professorers makt symboliskt för utbildningsakten, alltså utbildningsformer skaparmakt i samhället (Carle, 2015, s.399).
18
5. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer det att presenteras tidigare forskning som är relevant för forskningsområdet. För att få en bredare förståelse för hur arbetsintegrationen påverkas av en rad olika faktorer som invandrare bemöter i samhället, har jag enbart valt tidigare forskning som berör detta ämne.
5.1 Arbetsintegrationen
Katarina Mozetič skriver i artikel ”Cortographers of their futures: the formation of occupational aspirations of highly educated refugees in Malmö and Munich” (2020) om flyktingars yrkesmässiga positioner både i Malmö och i München. Mozetič redogör om hur arbetsmarknadsintegrationen formas av den sociala strukturer i ett samhälle. Mer specifikt hur sociala positioner formar högutbildade flyktingars yrkesambitioner. När en flykting anländer till destinationslandet skapas sociala konstruktioner som skapar motstånd till skillnad från vad dem är vana vid. Flyktingungdomar upplever i högre sträckning att de inte kan nå upp till samhällets förväntningar. Det eftersom språkstörningar och andra faktorer påverkar en individs förmåga att känna gemenskap i destinationslandet. Detta gäller inte bara dem flyktingungdomar utan även de högutbildade migranterna. När en högutbildad flykting (yrkesmigrant) anländer till destinationslandet påverkas det yrkesmässiga bandet av faktorer som leder till avbrott och långt uppehåll av yrkesvanor. Detta leder i sin tur till att den högutbildade ”flyktingen” tappar den kompetens och förmågan till arbetet, vilket gör att man måste komplettera detta i destinationslandet (Mozetic, 2020, s.3).
Dem avgörande faktorerna som leder till att högutbildade migranter inte uppnår samhällets förväntningar tar Gular Alici i Integration på den svenska arbetsmarknaden: en studie av personer med utländsk bakgrund (2007). Alici menar att inom den svenska arbetsmarknaden utgår chefer från tidigare yrkesband, utbildning eller erfarenheter för att få en anställning. Men i och med att invandrare inte kan bevisa tidigare erfarenheter eller har språksvårigheter kräver vissa chefer att personen i frågan måste komplettera detta. Det blir svårare för de arbetssökande eftersom de inte kan nå upp till samhällets förväntningar. Vilket resulterar att dem inte utvecklas i det svenska samhället. Fastän personen i frågan är högutbildad skapas det motstånd som gör att man inte kan utnyttja sin position utan trampar ner till en lägre position (Alici, 2007, s.8).
19
5.2 Utbildningens betydelse i ett mångkulturellt samhälle
Fredrik Hertzberg skriver i sin avhandling Gräsrotsbyråkrati och normativ svenskhet hur arbetsförmedlare förstår en etniskt segregeras arbetsmarknad (2003) om den svenska arbetsmarknaden. Hertzberg menar att den svenska arbetsmarknaden är etniskt segregerad på grund av den omfattande invandringen. Den stora invandringen i Sverige skedde under 1900- talet, vilket innebär förändringar för arbetsmarknaden. Hur invandrare skulle integrera sig med
”svenskar” och det svenska samhället är en betydligt stor och komplicerad fråga (Hertzberg, 2003, s.2).
Fredrik Hertzberg refererar i sin avhandling till Fredrick Barths studie om etnicitet.
Etnicitetsperspektivet om ”typiskt svensk” och ”icke typiskt svenskt” och varför den icke typiska svensken avviker från gemenskapen. Att man utgår ifrån de svenska vanorna och föreställningarna för att passa in. Det skapas ett slags fält som syftar åt att synliggöra att det skapas en konsekvens som gör att etniska grupper inte integrerar sig med varandra eftersom de inte har någon gemenskap. Det traditionella fältet utvecklas inte, utan snarare isolerar sig från varandra. Vilket resulterar i att det inte moderniseras då de inte får in andra vanor och föreställningar. När en etnisk grupp kommer in i samhället ska de inte påverkas av fördomar eller stereotyper. I stället bör samhället själv skapa en egen uppfattning av den etniska gruppen (Hertzberg, 2003, s.5).
Barths påpekar dock att detta inte funkar i praktiken utan det är en grundläggande kriterier att stereotypisera människor efter ens grupps etniska tillhörighet. Varför stigmatiseras människor utifrån den etniska gruppen kan handla om beteende inom gruppen. Ett exempel på detta är att man har på sig en viss klädstil, talar på ett annat sätt eller att man har andra traditioner. Även fast man skapar sin individuella identitet bortom den etniska gruppen förknippas man alltid med den sociala identiteten utifrån samspel andra (Hertzberg, 2003, s.6).
När etniska grupper samspelar med andra sociala etniska grupper konstrueras olika uppfattningar utifrån kulturdragen. När två världar krockar skapar det en slags ambivalens som gör att man kategoriserar människor och sätter fält som tydligt visar dess skillnader. I och med att landet är uppdelat mellan ”vi” och ”dem”. Alltså ”typiska svenskar” och ”icke typiskt svenskar” prioriteras majoritetsbefolkningen till skillnad från dem andra sociala grupperna.
Detta leder till att vissa gynnas av maktrelationerna i samhället. När maktrelationerna
20 konstrueras i samhället skapar detta stora skillnader mellan dem etniska grupperna. Detta problemprivilegium hanteras inte i större utsträckning eftersom majoritetsbefolkningen utgör en stor andel i landet än minoriteten. I relationerna mellan Sveriges majoritet och minoritet synliggör denna maktsymmetri och kategoriserar därför ”invandrare” (Hertzberg, 2003, s.14).
Fredrik Hertzberg menar att forskare runt om i världen påpekat begreppet ”invandrare” och menar att denna kategori är problembärare. Detta eftersom de bär med sig sina egna vanor och föreställningar i olika samhällen som kolliderar med ursprungsbefolkningen vilket innebär att dem anses som problemfokuserade. I Sverige tenderar kategorin invandrare ha stora sociala problem eftersom dem inte utgör en stor andel, utan dem är en mindre del av den sociala massan.
Hertzberg menar att ”svenskheten” och ”vitheten” uppmärksammas i den svenska kontexten och hur andra etniciteter framställs. Inte minst när det gäller samspel mellan dem olika sociala grupperna utan det handlar även om hur den svenska normen framträder i samhället. Utifrån de har många ”invandrare” svårt att träda fram i den svenska arbetsmarknaden eftersom de ställs för höga krav an den svenska normen (Hertzberg, 2003, s.18).
Exkludering och inkludering är två stora faktorer inom de svenska arbetsmarknadsrelationerna.
Forskaren Sten Höglund tar upp i sin studie hur svenska arbetsmarknaden ser ut. Han menar på att den svenska arbetsmarknaden etniskt diskriminerar sociala grupper på ett indirekt sätt utifrån olika faktorer. Genom att ställa alltför höga krav för arbetarna inom organisationer gör det omöjligt för den etniska gruppen att ens nå upp till kraven. Kraven handlar oftast om ”den svenska normen” hur majoritetsbefolkningen tenderar med stor utsträckning att inskaffa jobb utan att bli stigmatiserad eller stereotypiserad såsom ”invandrare”. Begreppet invandrare förknippas inom arbetsmarknaden med språk, utbildning, erfarenheten eller utseende (Hertzberg, 2003, s.20).
Även fast den indirekta diskrimineringen inte syns kan man se hierarkimönstret i organisationen som syftar på att invandrare inte är välkomna i vissa organisationen. Ett exempel på detta är flygbranschen där flygvärdinnorna i större utsträckning av dem som arbetar är den typiska
”idealet” alltså icke etniskt eller religiöst. Med detta menas att det förekommer inga slöjbärare inom denna bransch vilket kan i sin tur anses vara diskriminerings mot en specifik folkgrupp (Hertzberg, 2003, s.22).
21 Vilka faktorer som leder till denna fördelning har att göra med att kompetens fått en stor betydelse under senaste året i den svenska arbetsmarknaden. Det skapar konkurrens eftersom sökandet efter kompetenser utgör en stor del av arbetsmarknadsrelationerna. Kompetens och kultur är två begrepp som har fått träta fram i det senmoderna samhället. Det vill säga att kulturen har under den senaste tiden varit en bidragande faktor till att människor diskrimineras i olika skeden. Att arbetsmarknaden är etniskt segregerad är många forskare enade om. Denna diskriminering har att göra med att sociala grupper är olika från ursprungsbefolkningen. Även fast det finns etniska, kulturella och sociala grupper i varje samhälle skiljer dessa åt genom vanor och föreställningar, både inom individuellt och strukturell nivå (Hertzberg, 2003, s.73).
Invandrare har en problematisk position i arbetsmarknaden, eftersom det finns specifika svenska kulturmodeller. Ju större kulturmodellen är i en organisation, skapas mindre chanser för andra kulturella mönster att träda fram. Men i och med att man håller kvar den svenska kulturella modellen blir det svårare att integreras. Varför detta är problematisk för invandrare är att de i högre utsträckning saknar humankapital. Humankapital innebär att man har dem förutsättningarna för bland annat utbildning, talang, kompetenser samt hälsa. Humankapital utgör att man har fler möjligheter att kunna vara en del av arbetsmarknaden. Har man högt humankapital har man också större chans att trädda fram i arbetsmarknaden, eftersom man har dem egenskaperna som passar in (Hertzberg, 2003, s.77).
Vidare skriver Fredrik Hertzberg att jämförelse mellan olika kulturer har resulterat till att arbetsmarknaden är segregerad. Även fast man samspelar sig med olika sociala och etniska grupper skiljer man mellan ”vi” och ”dem”. Detta har lett till att begreppet ”invandrare” har varit problematiskt eftersom man inte ser kompetenser i arbetsmarknadsrelationerna. Utan det hela handlar om att man utgår från svenska normer och värderingar för att kunna vara en del av det svenska samhället. Vissa har lättare att integreras än andra, dem som inte integreras i större utsträckning är grupper som står fast vid sina vanor och föreställningar och när den kulturella gruppen kolliderar med den svenska kulturen skapar denna segregation inte bara inom arbetsmarknadsrelationerna utan även i vardagslivet (Hertzberg, 2003, s.97).
22
5.3 Muslimska kvinnors mobilitet i Sverige
Under de senaste åren har muslimska kvinnors ställning i Sverige begränsats i många olika skeden. Nina Jakku tar upp i sin avhandling Muslimska kvinnors mobilitet: möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige (2019) hur muslimska kvinnor i Sverige har begränsats under de senaste 10 åren. I hennes avhandling påpekar hon bland annat hur olika lagstiftningar har trätt fram i samhället som sätter stopp för dessa kvinnor.
Rasifiering syftar åt att kategorisera olika sociala gruppers erfarenheter, åsikter eller bakgrund som har koppling till religion och kultur. Dessa ratificeringsprocesser skapas av föreställningar genom sociala gruppers gemenskap i ett mångfacierad samhälle. Det eftersom man bär med sig sin religion och kultur. Det vill säga att man bär med sig sina vanor och föreställningar i vardagslivet. Detta leder sin tur till att det blir en del av vardagen och är svår att ändra på. Dessa vanor och föreställningar sker både på individuell och strukturell nivå som senare leder till konsekvenser och stereotypisering. Denna stereotypiseing resulterar i att grupper i samhället har svårt att integrera sig i exempelvis arbetsmarknaden. Hur detta påverkas på ett individuellt plan är att man har svårt att integrera sig i arbets- och bostadsmarknaden, såsom att bosätta sig i specifika områden i landet. Under en strukturell nivå handlar det om att man handskas med ett samhällsproblem som sätter gränser för den grupp som stereotypiseras (Jakku, 2019, s.48).
I avhandlingen refererar Nina Jakku till tidigare forskning angående slöjans olika diskurser som även Fataneh Farhani (2007) tar upp i sin avhandling. Farhani menar att slöjan har olika uppfattningar och uppfattas på olika sätt beroende vart man tittar på. Den diskursiva kategorin om slöjan är att den skapar skillnader mellan mellanöstern och från européer, ett exempel på detta är Iran som tvingar sina kvinnliga medborgare att bära slöja. Farhani påpekar att kampen med att bära slöja i landet eller att inte bära slöja har stora påföljder. Detta förknippar han med makt och status i samhället. Att män och kvinnor inte har samma rättigheter och möjligheter i landet. Kön är en viktig faktor eftersom den även förhåller sig till sexualitet. Sexualitet är något som båda könen attraheras av, speciellt det kvinnliga könet som har en stor inverkan i samhället.
Av den anledningen tycks slöjan skydda den muslimska kvinnan i denna kontext. Detta leder påsätt till könssegregation, vilket innebär att män har mer makt än kvinnan. Av den anledningen tyck slöjan vara ett förtryck för den svenska samhället (Jakku, 2019, s.54).
23 Representation är väldigt viktigt i den svenska kontexten i och med att Sverige har infört religionsfrihet innebär detta att man har rätt till att utöva sin religion utan förtyck. Men i och med att slöjan anses förtrycka den muslimska kvinnan i den jämställda Sverige skapas begränsningar inom olika områden för att fria henne. I och med att Sverige är med EU har EU:s domstol beslutat att företag har rätt till att förbjuda slöja på arbetsplatsen. Det eftersom EU vill skapa en neutral arbetsplats där religion och andra faktorer inte påverkar arbetsmarknaden.
Deras argument till detta är att det skapas förtyck och diskriminering och för att förebygga diskriminering och andra negativa handlingar har lagen om slöjförbud framställts. Det innebär begränsningar för den muslimska kvinnan, eftersom det är en övervägande fråga vad man skall prioritera. I den konstitutionsutskottets betänkande 2020/21: KU23 beskrivs hur lagen är till för och vilka åtgärder som krävs vid slöjförbudet. Betänkandet bestrider lagen om slöjförbud som EU har föreslagit och ställt fast i domstol. Men i och med att Sverige är medlem i EU kan dessa begränsningar påverka den privata sektorn (Jakku, 2019, s.56)
Riskdagen.se lyfter upp betänkandet (2020/21: KU) och påpekar vilka påföljder lagen kan innebära för ett demokratiskt samhälle. Att ställa krav på medlemmarna i landet innebär att man strider mot rätt- och jämställdheten. Under rubriken om slöjförbud tar riksdagens betänkande upp fram vilka påföljder detta innebär för rätten till religionsutövandet. Fastän Sverige inte har framställt lagen i landet har stora delar i landet tagit upp frågan om slöjförbud och frågan har avslagits senare i domstolen. Fastän lagen om slöjförbud inte har fastställts i Sverige har landet gett möjlighet till chefer att avgöra denna fråga inom den privata sektorn. Detta innebär att chefer kan neka slöja i arbetsplatsen.
24
6. Metod & Material
I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts för att undersöka vilken roll religion spelar när unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund väljer sin utbildning.
Med hjälp av datainsamling, vetenskapliga artiklar och intervjuer kommer nödvändig information användas för studiens analys.
Johan Alvehus tar upp forskningsetiken i sin bok ”skriva en uppsats med kvalitativ metod: en handbok” (2019) betydelsen av den kvalitativa metoden. Den kvalitativa metoden undersöker föreställningar, upplevelser, värderingar och normer på djupet. Den kvalitativa metoden har använts i form av intervjuer som genomfördes av fyra unga respondenter från olika delar i Malmö. Varför en kvalitativ metod användes i stället för den kvantitativa metoden är för att man får en djupdykande uppfattning över forskningsområdet. Till skillnad från den kvantitativa metoden slipper hamna i en situation där man inte kan mäta eller få in korrekta eller sannolika data. Den kvalitativa metoden har en fördel eftersom man får en kontakt med respondenten och man hamnar inte i en situation där misstolkningar sker för man riskerar mindre bortfall inom forskningsämnet. Respondenterna som valdes kommer från fyra olika områden i Malmö, för att få olika synvinklar kring ämnet. Den kvalitativa intervjun bygger på djupare förståelse för den som intervjuas, därför användes följdfrågor (Alvehus, 2019, s.84–85).
Intervjuerna skedde under en vecka men en dags mellanrum. Respondenterna intervjuades i enrum. Detta leder i sin tur till att forskningen kring olika frågor är beroende av den enskilda informationen jämfört med gruppintervju. Semistrukturerad intervju användes för att den har en hög reliabilitet och en låg validitet. Då det kan bland annat förekomma bortfall, det vill säga att undersökningen hade fått bortfall om respondenterna håller med. Detta kan i sin tur medföra att man inte vågar sig fram till ett annorlunda svar för att inte riskera kritik.
Genom överenskommelse bokades respondenterna för genomförandet av intervjuerna.
Redskapen som användes under intervjun var en form av en smartplatta för frågeställning och ett anteckningsblock samt en penna för att skriva ner respondenternas svar. Intervjun spelades inte in på grund av att respondenterna inte gav sitt medgivande, därför erhålls svaren endast på papper som sedan har transkriberats.
25
6.1 Urval
Studiens urval baserar sig på fyra unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund.
Eftersom fokuset i denna undersökning baseras på unga muslimska kvinnor med slöja har fyra kvinnor valts ut ur forskningsområdets perspektiv.
Vid val av respondenter har ett bekvämligheturval använts eftersom de kändes bäst för undersökningen. Ett subjektivt bekvämlighetsval innebär att man väljer respondenter som man har lättare att ta tag i. Detta görs genom att man har någon slags relation med respondenten som valts ut, genom exempelvis arbetskamrater, vänner eller bekanta kusiner. Detta har varit passande för underökningen eftersom det inte har varit möjlighet genom tid att använda sig av en annans urvalsmetod. Bekvämlighetsmetoden innebär också att val av respondenten användes eftersom ämnet kan vara känsligt i takt med att kvinnorna bär slöja. Med tanke av diskriminering eller andra åsikter har dessa utvalda respondenter informerats för forskningsområdet. Underökningen har begränsats enbart över unga muslimska kvinnor i Sverige. Specifikt i Malmö eftersom det inte finns möjlighet att samtala med andra unga kvinnor från olika delar i landet (Alvehus, 2019, s.73).
6.2 Studiens reliabilitet och validitet
Reliabilitet samt validitet är två viktiga aspekter inom forskningsvärlden. Det eftersom dem mäter pålitlighet samt giltighet i de man vill undersöka i verkligheten. Reliabilitet handlar om hur stark förlitlighet eller pålitligheten i forskningen, Ne.se (2018). Det vill säga att denna metod används för att undersöka ifall den datainsamlingen har fungerat i samband med urvalet.
Att reliabiliteten pålitligheten i dem källor man valt använda om de är äkta eller inte, och om dem faktiskt mäter de man vill mäta. Om min undersökning hade gjorts om hade resultaten med högsta sannolikhet varit den samma. Eftersom debatten kring slöja har alltmer blivit aktuellt i dagens samhälle. Hade studien gjorts om ett år hade även intressanta diskussioner framkommit och nya slutsatser dragits.
Däremot beskriver validiteten hur väl giltighet samt pålitlighet mäter de man vill undersöka i verkligheten. Och i vilken utsträckning av undersökningen mäts, Ne.se (2018). Arbetet tycks vara väl arbetat och nyanserat då de ställdes olika frågor som varierade med hjälp av respondenterna. Fördelen med studien var att det valdes kvinnor från olika åldrar som hade med sig liknande erfarenheter. Nackdelen med studien var att en viss fråga hade kunnat förtydligat
26 för att få utbredning vid min analys, men i och med att det inte var möjligt med tid och rum begränsades arbetet.
6.3 Datainsamling
Den störta datainsamlingsbasen var via en litteraturunderökning i Malmöuniversitets databas. I samma veva användes även sökord och synonymerna: invandrare, stigma, diskriminering, integration samt segregation. Dessa sökord var till stor hjälp av underökningen, de bygger på den tidigare forskningen. De källor som avvändes var också begränsande till ämnet eftersom det fokuserade kring när unga beslöjade muslimska kvinnor väljer sin utbildning med invandrarbakgrund.
Det gjordes även en till underökning i Google Scholar som var till stor hjälp på val av teorier.
Genom sökorden diskriminering, makt och kontroll var det lättare att lyfta fram tre teorier som kommer stödja undersökningen. Teorierna som framkom som stödjer underökningen är stigma avvikande roll och identitet, identitet och Bourdieu kapitalteorier.
6.4 Etniska övervägande
Alvehus (2019) tar upp forskningsaspekterna och menar att det är en metod som tillämpas vid dem samhällsvetenskapliga underökningarna. Forskningsetik innebär att man presenterar rimlig kunskap inom forskningsområdet med hjälp av insamlade data.
Alvehus (2019) redogör för forskningsetiken och menar att dem är indelade i fyra aspekter som är viktiga för forskningen. Dem viktiga aspekterna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att man ska informera om den forskning man vill undersöka. Det vill säga att man ska informera de fenomenet man vill undersöka. Samtyckeskravet innefattar att deltagarna i en underökning själv har rätt till att bestämma om de vill vara med eller inte. Forskaren ska få samtycke av deltagarna innan man börjar sin underökning. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas identitet i en underökning inte ska publiceras för allmänheten. Att man ska skydda den medverkas personuppgifter och göra den ”anonym” för läsaren. Nyttjandekravet uppmärksammar att en enskildes uppgifter inte får brukas i andra syften än självaste forskningen. Insamlade uppgifter som kommer från en deltagare får inte utlånas till andra icke-vetenskapligt syfte (Alvehus 2019, s.120).
27 Göran Ejlertsson påpekar i sin bok ”enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik” (2019) vikten av forskningsetiken. Han menar överväganden är viktiga vid en enkätundersökning.
Dessa punkter är viktiga i samhällsvetenskapliga underökningar eftersom forskaren legitimerar sig forskningsområdet. Vilket i sin tur skapar förtroende till forskningen. Samhällsvetenskaplig forskning ändras genom tid, därför anpassas forskningen till att deltagare som är relevanta för undersökningen. Ett förtroende skapas i samband med att forskaren samlat in all data som krävs.
Efter detta skapar deltagarna tillit för underökningen genom vetenskapsetniska aspekterna som hen fått information av. Detta är övervägande och viktiga inom vetenskapen eftersom det innebär att man har tagit ställning till forskningsproblemet och till (lag 2003:460). Att undersökningen är pålitlig innebär att man har tagit ställning till forskningsetiken. Det övervägande är att ingen kommer till skada genom kännedom. Vilket skapar förståelse och trygghet till vetenskapsvärlden (Ejlertsson 2019 s.34–35).
28
7.0 Empiri
I denna del av uppsatsen kommer en kort presentation av de fyra respondenternas svar att lyftas.
Samtliga deltagare är mellan åldrarna 18–25. Till hänsyn för de unga kvinnornas anonymitet kommer det enbart att presentera deras riktiga ålder. Dock kommer deras namn inte att nämnas utan bytas ut mot andra namn som de har gått med på. Enligt konfidentialitetskravet innebär det att deltagarnas identitet i en underökning inte ska publiceras för allmänheten. Utan deras namn kommer att skyddas och benämnas med andra namn som gör underökningen lättare att hänga med på. Respondenterna har innan informerats angående dem etniska aspekterna, och även angående studiens innehåll. Deras godkännande har accepterats visa samtal, och att det kommer att vara med i studiens publicerande.
Intervju 1
Den första respondenten är en ung kvinna som heter Maya och är 21 år gammal. Hon har valt att studera till receptarie, detta av vissa speciella skäl som påverkat henne genom livet. Det är hennes andra år som receptariestudent. Maya är svenskfödd och har en invandrarbakgrund där båda hennes föräldrar är utlandsfödda och har en annan religion än kristen. Både hon och hennes familj är praktiserade muslimer och följer vissa aspekter såsom att hon har valt att bära slöja.
- Jag har valt att utbilda mig som receptarie eftersom de välkomnar muslimska kvinnor. Jag har vänner som jobbar inom yrket och de fick direkt jobb efter examen utan några problem.
Mitt argument till detta är jag har tidigare sökt jobb inom andra organisationer som har påpekat slöjan. Ett av jobben som jag nekades till var ett jobb som jag sökte hos postnord.
Jag fick anställningsprövning i 2 veckor men jag märkte efter andra veckan att chefen på jobbet började kommentera min klädstil, vilket gjorde mig väldig obekväm. Han ville att jag skulle ta på mig en kortare tröja än jag hade. Efter provtiden kom han med ursäkter om att han inte kan anställa mig. Jag hade i kännedom av andra kollegor att han inte ville anställa mig på grund av min kulturella bakgrund. Dem avgörande faktorerna genom val av utbildning är inte så enkelt för mig. I och med att jag bär slöja känns det väldigt begränsade genom min val av utbildning. Slöjan innebär begränsningar i arbetsmarknaden. Vilka val som var självklara för mig var inom offentliga sektorn, såsom, sjukhus, tandvården eller kontorsjobb som inte påpekar slöjan exempelvis socialsekreterare (socionom). Varför val av utbildning har varit svårt är för att den svenska arbetsmarknaden är bred och det finns inte många jobbmöjligheter för oss muslimer
29 eftersom vi ständigt blir stigmatiserade. Mitt argument i detta är att det finns vissa arbeten i arbetsmarknaden som inte välkomnar slöjan eller en viss typ av klädstil. Religionen är en del av mig och jag symboliserar min religion genom min klädstil. Slöjan innebär en viktig faktor i mitt religionsutövande och därför känns det väldigt begränsande i den svenska arbetsmarknaden. Jag kan exempelvis inte ha på mig en viss klädkod i en viss organisation eftersom de inte är täckande. Att bli tvungen till att ha kortärmad strider mot min religion.
Sverige är ett kristet land och följer en svensk norm. Den svenska normen är väldigt befriande och öppen, vilken i sin tur leder till att de inte förekommer tvång av något slag.
Men i och med att arbetsmarknaden är väldigt bred så ser man vilka områden religion utövandet är tillåtet och vilka inte. Detta resulterar till att religionen är en viktig faktor genom min val av utbildning. När jag valde min utbildning utgick jag väldigt mycket över hur arbetsmarknaden ser ut. Så att jag inte senare hamnar i en situation där jag behöver välja mellan religionen och jobb.
Intervju 2
Den andra kvinnan heter Lisa och är 23 år gammal, hon är utbildad receptarie. Lisa kommer från en invandrarbakgrund. Föräldrarna är födda utanför Sverige men Lisa född i Sverige. Lisa kommer från en religiös bakgrund, det gör att hon har valt att bära slöja i det vardagliga livet.
Frågorna ställdes i tur och ordning och svaren ser ut som liknande:
- Jag valde att studera till receptarie eftersom jag tycker att det passade mig i och med att jag bär slöja. Slöjan är en del av mig och jag har varit med om i olika intervjuer där man har ifrågasatt min slöja. I dem flesta intervjuerna har man påpekat den som något negativt och påverkande i arbetsmarknaden. Jag ser inget problem i min slöja eftersom jag kommer bli anställd efter kompetens och inte på grund av utseende. Men val av utbildning har varit ett eftersom jag har haft vissa alternativ som är självklart beroende på min religion. Därför har jag valt receptarielinjen eftersom jag anses vara passande där. Dem faktorerna som avgör val av utbildning är hur marknadsrelationerna ser ut. Att religionsfriheten sakta men säkert begränsas det gör att val av utbildning begränsas eftersom man inte kan utöva sin religion. Detta påstående är riktad mot muslimska kvinnor som bär slöja. Att avskaffa slöja kan leda till att val av utbildning i framtiden kan vara väldigt begränsande i val av utbildning för unga tjejer. I och med att man måste arbeta för att kunna försörja sig så är val av utbildning och utbildning väldigt viktigt. Religionen har inte stor påverkan i och
30 med att Sverige har religionsfrihet ser jag inga problem. Men eftersom jag är invandrare som bär slöja begränsar den mina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Men religionen i sig begränsar inte förutom att jag lever i ett icke-muslimskt land.
Intervju 3
Den tredje respondenten heter Maria och är 25 år gammal. Maria är nyexaminerad socionom.
Både föräldrarna och Maria är födda utanför Sverige. Maria var 6 år då dem kom till Sverige och Maria kommer från en muslimsk familj och religionen en självklarhet för henne. Valet av att bära slöja är också en självklar för henne. Maria började studera till socionom när hon var 21 år och avslutade sina studier sommaren 2021, hon fick sin anställning i början av december.
Här inleddes intervjun och Maria svarade följande på varje fråga:
- Jag valde att studera och utbilda mig till socionom eftersom jag älskar kontorsrelaterade yrken. Detta var inte bara en bidragande faktor till min val av utbildning, men i och med att jag bär slöja så kändes denna utbildning rätt för mig. Jag bär slöja varje dag och den är en del av mig, det svenska samhället delar inte samma vanor och föreställningar det gör att jag måste anpassa mig till samhället. Ett exempel på detta är att min val av utbildning är begränsande och jag har koll sen tidigare vilka utbildningar passar mig som en tjej som bär sölja. Detta har varit den enklaste vägen att ta för att inte hamna i konflikt. Dem faktorerna som var avgörande är att vi lever i ett svenskt samhälle där den svenska normen utövas i högre utsträckning. Vad jag menar med detta är att man tydligt kan se i arbetsmarknaden hur maktrelationer skapas. Att vithet och svenskhet konstrueras och är väldigt begränsande för andra ickesvenskar. Prioriteringar skapas genom svenskhet och med all sannolikhet är det svårt att konkurrera med en svensk i arbetsmarknader. Därför spelar val av utbildning för en invandrartjej som bär slöja stor roll eftersom de inte är önskvärd att bära med sig slöjan i arbetsmarknaden. Därför är vissa utbildningar självklara än andra och val av utbildning är viktigt eftersom slöjan utgör en stor del av att man kan diskrimineras i andra arbetsrelationer. Yrken som har med att göra att man inte blir påpekad av sin slöja. Som man kan se i den samtida Sverige att dem flesta med slöja väljer jobben inom sjukvård, tandvård, äldreomsorg och kontor relaterade jobben. Detta är yrken samt jobb som jag kan se unga tjejer arbeta med eftersom de har rätt till att utöva sin religion. Självklart så finns det vissa begränsningar inom dessa jobb, såsom att ha kortärmad. Men dessa yrken känns passande för muslimska tjejer”.
31
Intervju 4
Den fjärde kvinnan heter Sofie och är 23 år gammal och studerar till sjuksköterska. Sofie kommer från en invandrarbakgrund där föräldrarna är födda utanför Sverige. Sofie själv är född i Sverige och utövar sin religion genom att hon bär slöja. Och svarade följande på frågorna:
- Jag har inte tänkt så mycket över hur slöja påverkar val av utbildning, i och med att jag sen jag var liten har intresserad mig till att arbeta inom sjukvården har det inte begränsat min val av utbildning. I stället har den underlättad och gjort mig mer motiverad eftersom de även finns tjejer med slöja som arbetar inom detta yrke. Sjukvårdbranschen är väldigt stort, vilket innebär att olika nationaliteter och kulturer integreras med varandra. Detta har varit väldigt drivande att fortsätta att studera inom detta område eftersom jag inte har begränsats i samma utsträckning i andra utbildningar. Det finns självkärt olika faktorer som gör att val av utbildning är väldigt avgörande. Men i mitt fall så har jag inte haft problem. Jag utövar religionen på ett sätt som gör att jag inte tänker så mycket på hur jag klär mig inom mitt yrke. Det finns yrken som jag inte hade valt såsom byggingenjör och andra krävande yrken. Men de har inte att göra med min religion utan de handlar om att jag inte tycker om dessa jobb. Religionen har inte stor påverkan genom val av utbildning, men jag kan säga att jag inte hade gått med på en utbildning som strider mot min religion.
Ett exempel på detta är att jag har inget problem att nekas en anställning på grund av slöjan. Men att 31 begränsas inom utbildningar genom tvång hade jag inte gått med på det. Alltså lagen om slöjförbud är väldigt kränkande för mig. Jag känner inte mig begränsad för det på grund av min religion. Utan jag känner mig diskriminerad eftersom det inte är jämställt mellan medlemmarna i landet. I och med att vi har religionsfrihet innebär det att jag har rätt att utöva min religion som vem som helst i detta land”.
32
8. Analys
I detta avsnitt kommer det empiriska materialet att analyseras och presenteras utifrån förklaringar och teorier som kommer knyta ihop studien. Teorier och tidigare forskning med hjälp av respondenternas upplevelser kommer att lyftas fram för att få fram vilka faktorer som leder till att unga beslöjade muslimska kvinnorna upplever val av utbildning i relation till deras religion.
8.1 Vilken utbildning/yrke väljer unga beslöjade muslimska kvinnor med invandrarbakgrund i Sverige?
Invandringen i Sverige har under 1900-talet skiftats i vågor efter arbetskraftsinvandringen. Den stora expansionen av invandringen i Sverige har förordat företräde för alla stora religioner såsom, kristendomen, islam och judendomen, hinduismen och buddismen med mera. Detta gör dock inte att dem är dominerande i samhället utan den kristna kulturella religionen är dominerande i Sverige. Fastän Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle med alla dess medlemmar. Det mångkulturella samhället har inte bara påverkat den religiösa, kulturella eller det etniska deltagandet i samhället. Invandrarpolitiken fastställde tre mål: jämställdhet, valfrihet och samverkan. Invandrare skulle få samma möjligheter och skyldigheter i samhället (Hultman, 1994, s.90).
För att förklara vilka faktorer som påverkar unga beslöjade muslimska kvinnors val av utbildning, behöver man nämna vilka teorier som leder till denna ojämlikhet i det svenska samhället. Pierre Bourdieu nämner tre kapital som är viktiga faktorer i ett samhälle. Han menar att dessa kapital bidrar till ens individs integration i ett samhälle. De viktiga kapitalen i denna fråga är det sociala, kulturella, och det symboliska kapitalet. Dessa kapital samspelar med varandra i det vardagliga livet genom olika föreställningar. Vilka kapital som är avgörande i samhället beror på vad man väljer att tittar på. I och med att kvinnorna gemensamt har stark symbolisk kapital genom deras utbildning, har dem lägre status på den sociala och det kulturella kapitalet.
Unga muslimska kvinnor med slöja dras till utbildningar där dem ser möjligheten till att kunna få jobb. Det finns vissa arbetsbranscher som tydligt visar vem som är välkommen och vem som inte passa in. I och med att de har stark dragning till de kulturella och det symboliska kapitalet kan detta påverkas negativt. Det eftersom det kulturella handlar om att man bevarar dem kulturella och religiösa föreställningarna. Det som kvinnorna är gemensam över om är:
