• No results found

Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tid. Kapitel 6 Tid. Borggården sidan 6 Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20 Tornet sidan 25 Sammanfattning sidan 31 Utmaningen sidan 32"

Copied!
20
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

K 6

Kapitel 6 Tid

4B-boken inleds med ett kapitel om tid. Här tar vi upp de olika enheterna som används för att mäta tid, från år till sekund. Eleverna får träna på att omvandla mellan olika enheter för tid, skriva datum, läsa av klockan och skriva klockslag samt göra beräkningar med tid och tidsskillnader. De får också göra avläsningar och beräkningar utifrån enkla tidtabeller.

När man arbetar med kapitlet är det bra att använda olika typer av klockor, både analoga och digitala.

Tid

Arbetsblad Läxboken

6:1

Året – datum

6:2

Timme, minut, sekund

6:3

Klockan 1

6:4

Klockan 2

6:5

En dag med Urban

6:6

Tidsskillnad

6:7

Tidtabell

6:8

Dominospel

6:9

Min utvärdering

Läxa

1

efter sidan 11 Läxa

2

efter sidan 14 Läxa

3

efter sidan 18 Borggården sidan 6

Diagnos sidan 19 Rustkammaren sidan 20

Tornet sidan 25

Sammanfattning sidan 31

Utmaningen sidan 32

(2)

K 6

Ingressbilden visar hur Arrax blir uppvaktad på sin födelsedag.

A

Eleverna får leta på bilden efter föremål som mäter tid. Samtala om olika slags klockor; armbandsur, väggklockor, stoppur, timer osv. Timglaset som Arrax håller i handen kan föra in samtalet på hur man mätte tid förr. Eleverna kanske känner till solu- ret och hur det fungerar.

B

Samla de olika enheter eleverna föreslår på tavlan.

Ordna dem sedan tillsammans med eleverna i stor- leksordning.

C

Samtala om skillnaden mellan en analog och en digital klocka och om vilka olika sätt det finns att uttrycka klockslag. Diskutera också när de olika sät- ten att uttrycka klockslag används.

D

Samtala om att almanackor kan se ut på olika sätt och om att datum kan skrivas på olika sätt. Låt elev- erna berätta om de har en egen almanacka och om vad de använder den till.

E

Tanken med Arrax modeller av solen, månen och jorden är att föra in eleverna på att vår tidräkning bygger på himlakropparnas rörelser.

Förslag till fler pratuppgifter:

> När är det din födelsedag?

> När föddes du?

> Hur många varv har jorden snurrat runt solen sedan du föddes?

> Vilket datum är det idag?

> Vilken vecka är det sportlov?

> Hur många dagar har gått på det nya året?

Sid. 6–7

Mål

När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna

> enheterna år, månad, vecka, dygn, timme, minut och sekund

> läsa och skriva datum

> avläsa klockan och skriva klockslag med siffror

> räkna med begreppen tidigare och senare, uti- från ett visst klockslag

> räkna ut skillnaden i tid mellan två klockslag

> läsa av en tidtabell

Matteord

år skottår månad vecka dygn timme minut sekund datum tidsskillnad tidtabell

Tid

A Vilka saker på bilden används för att mäta tid?

B Vilka enheter används för att mäta tid?

C Vad visar den digitala klockan?

Mål

När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna

> enheterna år, månad, vecka, dygn, timme, minut och sekund

> läsa och skriva datum

> avläsa klockan och skriva klockslag med siffror

> räkna med begreppen tidigare och senare, utifrån ett visst klockslag

> räkna ut skillnaden i tid mellan två klockslag

> läsa av en tidtabell

år skottår månad vecka dygn timme

minut sekund datum tidsskillnad tidtabell Matteord

(3)

K 6

Uppslaget handlar om att räkna med år, månader, veck- or, dygn och att skriva datum.

Titta gemensamt på genomgångsrutan på sidan 8 och repetera omvandlingstalen mellan de olika tidsenhe- terna. Eleverna tränar sedan på egen hand att omvandla mellan enheterna. Uppmärksamma att det är antalet skoldagar under en vecka som efterfrågas i uppgift 6.

Gemensam introduktion

till sidan 9

Repetera månadernas namn och skriv dem gärna med sina respektive nummer på tavlan.

Skriv dagens datum på de tre olika sätt som visas i genomgångsrutan. Nämn även att det finns andra sätt, t.ex. med sex siffror som i per- sonnumret eller med ordningen dag-månad-år som ofta förekommer i datummärkning av mat- varor.

Diskutera gemensamt de tre olika sätten att skriva datum som visas i genomgångsrutan. En del elever har svårt att komma ihåg ordningen i de olika skrivsätten.

För att underlätta visas därför exemplet med färgkod- ning. Uppmärksamma eleverna på att man vid skrivsät- tet år-månad-dag använder 8 siffror. Därför måste man ibland sätta ut nollor, t.ex. 2015-01-09. I uppgifterna 13 och 14 kan eleverna arbeta i par och läsa datumen för varandra innan de skriver svaren. I Arbeta tillsammans kan det vara svårt att inse att den person som är yngst har ett senare födelseår än de andra.

> Arbetsblad

6:1

Uppslaget handlar om att räkna med timmar, minuter och sekunder.

Diskutera tillsammans genomgångsrutan. Lägg märke till Arrax pratbubbla.

Eleverna tränar sedan på att omvandla mellan de olika tidsenheterna.

Arbeta tillsammans kan man upprepa vid några senare tillfällen så eleverna kan se om de förbättrar sina resul- tat. Låt dem berätta om de har något knep för att kunna uppskatta när det gått en minut.

På sidan 11 får eleverna addera olika antal minuter och ge svaret i timmar och minuter samt addera olika antal sekunder och ge svaret i minuter och sekunder.

> Arbetsblad

6:2

> Läxa

1

Sid. 8–9

Sid. 10–11

Gemensam introduktion

till sidan 8

Utgå från bilden med solen, månen och jorden.

Förklara att vår tidräkning bygger på dessa himlakroppars rörelser. Fråga eleverna om de vet hur lång tid det tar för jorden att röra sig ett varv runt solen och hur lång tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden samt hur lång tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel.

Resonera om vad som menas med ett skottår, hur ofta skottåret inträffar och vilken månad som får en extra dag. Begreppet dygn kan behö- va förklaras.

Gemensam introduktion

Skriv enheterna timme, minut och sekund på tavlan. Repetera enheterna timme och minut.

Enheten sekund kan vara ny för en del elever.

Om möjlighet finns kan ni tillsammans på en

stor klocka med sekundvisare följa sekundvi-

sarens gång under en minut. Samtala t.ex. om

hur lång tid det tar att äta lunch, springa 100 m

osv. Fråga om eleverna vet hur många minuter

det är på en timme och hur många sekunder

det är på en minut. Repetera också hur många

minuter en halvtimme, respektive en kvart

är. Visa hur de olika enheterna förkortas. Ställ

frågor som: Är 90 minuter mer eller mindre än

en timme? Hur många timmar och minuter är

110 minuter? osv.

(4)

K 6

Sid. 8–9

Sid. 10–11

År, månad, vecka och dygn

Hur många månader är

a) två år b) tre år c) ett och ett halvt år Ungefär hur många veckor är

a) två år b) fyra år c) ett halvt år Familjen Borg har bott i Silvervik i exakt två år. Hur många dygn är det?

Arrax har varit på kurs med ”Ufo-klubben” i tre veckor. Hur många dygn är det?

Malvin har semester i sex veckor. Hur många dygn är det?

Hur många dagar går du i skolan a) under en vecka b) under åtta veckor Hur många timmar är

a) två dygn b) ett halvt dygn c) du vaken under ett dygn Sarah har varit på läger i en vecka. Hur många timmar är det?

År 2012 är ett skottår. Vilka av dessa år är skottår?

2016 2018 2020 2022

1 år = 12 månader = 365 dygn 1 år är ungefär 52 veckor.

Vart fjärde år är det skottår. Ett skottår har 366 dygn.

1 vecka = 7 dygn 1 dygn = 24 timmar

Datum

Skriv datumet då Malvin föddes på tre olika sätt som i rutan.

När föddes du? Skriv ditt födelsedatum på tre olika sätt.

Skriv datumet på de två andra sätten.

a) 30 mars 1982 b) 4 november 2003

Läs datumen. Skriv vilken dag, vilken månad och vilket år det är.

a) 22/1 2003 b) 3/8 1984 c) 17/12 2001 a) 1947-07-15 b) 1995-06-12 c) 2012-02-09 Ekim är född den 11 april 2000. Skriv hans födelsedatum på de två andra sätten.

Läs, räkna och skriv datum på två olika sätt.

a) – I dag är det 2011-07-18, sa Frida. Om en vecka reser vår familj på semester. Vilket datum är det då?

b) – Vårt lag vann en viktig fotbollsmatch för fyra dagar sedan, sa Fred. I dag är det den 11 oktober 2011. Vilket datum var matchen?

Arbeta tillsammans

Datum kan skrivas på olika sätt:

24 september 1970 24/9 1970 1970-09-24 dag månad år dag/månad år år-månad-dag

Jag föddes den 24 september 1970.

Jag föddes den 8 maj 1967.

2006-03-19 2010-01-05 2004-10-30

Tid Tid

Lägg ihop. Svara i timmar och minuter.

a) 30 min + 50 min b) 45 min + 55 min a) 30 min + 25 min + 40 min b) 45 min + 45 min + 45 min

På morgonen läser Arrax tidningen 18 minuter.

Morgongympan tar 12 minuter. Sedan duschar han i 10 minuter och putsar svansen 5 minuter.

Frukost och tandborstning tar 24 minuter.

Hur lång tid tar allt sammanlagt för Arrax?

Sarah och Emma bakar. Det tar 25 minuter att blanda ihop smeten och 45 minuter att grädda kakan i ugnen.

Sedan ska den svalna i 45 minuter.

Hur lång tid tar det innan de kan äta kakan?

Lägg ihop. Svara i minuter och sekunder.

a) 55 s + 15 s b) 35 s + 40 s c) 40 s + 50 s a) 20 s + 50 s + 35 s b) 45 s + 35 s + 15 s c) 20 s + 55 s + 45 s David och Sarah tävlar i slalombacken. De kör tre åk var.

Davids åk tar 48 s, 50 s och 52 s.

Sarahs tider är 51 s, 50 s och 54 s.

a) Hur många minuter och sekunder tog Davids åk sammanlagt?

b) Hur många minuter och sekunder tog Sarahs åk sammanlagt?

c) Vem vann?

Timme, minut och sekund

Hur många minuter är

a) 2 h b) 3 h c) 1 h 20 min

a) en kvart b) tre kvart c) en halv timme Hur många timmar och minuter är

a) 75 min b) 90 min c) 130 min

Hur många sekunder är

a) 2 min b) 5 min c) en och en halv minut

Hur många minuter och sekunder är

a) 75 s b) 100 s c) 120 s

Ungefär hur många timmar sover du varje dygn?

Ungefär hur många minuter tar det för dig att komma till skolan?

Arbeta tillsammans

1 timme = 60 minuter Timme förkortas h 1 minut = 60 sekunder Minut förkortas min

Sekund förkortas s

På engelska heter timme hour.

På franska heter timme heure.

Tid Tid

(5)

K 6

Uppslaget handlar om klockan, dels att skriva klockslag med siffror, dels att utifrån ett visst klockslag räkna ut hur mycket klockan är/var ett antal timmar eller minuter senare/tidigare. Det är bra att ha en klocka i klassrummet där även timmarna efter klockan 12 finns utskrivna.

I annat fall kan klockan på sidan 22 vara till hjälp.

På sidan 12 avläser eleverna först klockorna och skriver klockslaget på tre olika sätt. De får sedan avläsa klockor och beräkna hur mycket klockan är/var några timmar senare/tidigare.

Uppgifterna på sidan 13 liknar dem på föregående sida, men här gör eleverna beräkningar med minuter. Till uppgifterna 38–40 har eleverna inte hjälp av bilder av klockor. Några elever behöver kanske arbeta konkret med en klocka för att lösa uppgifterna.

> Arbetsblad

6:3, 6:4, 6:5, 6:8

Uppslaget handlar om att beräkna tidsskillnaden mellan två klockslag.

På sidan 14 tränar eleverna att räkna ut hur många timmar det skiljer mellan två klockslag. Uppmärk- samma uppgifterna 42c, 44 och 45 där timvisaren går förbi 00.00.

I uppgifterna på sidan 15 gäller det i stället att räkna ut tidsskillnaden i minuter. Här är klockslagen valda så att minutvisarna befinner sig på ömse sidor om en heltimme.

> Arbetsblad

6:6

> Läxa

2

Sid. 12–13

Sid. 14–15

Gemensam introduktion

Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad

6:4

kan användas)

Repetera hur man kan skriva klockslag på tre olika sätt. Samtala om begreppen förmiddag och eftermiddag. Uppmärksamma klockslaget 24.00/00.00.

Skriv några klockslag med siffror på tavlan och låt eleverna ställa in klockslagen på sina elev- klockor.

Övergå sedan till att låta eleverna visa hur mycket klockan är en eller några timmar senare/tidigare än någon heltimme. Arbeta på samma sätt även med ett visst antal minuter senare/tidigare än ett visst klockslag.

Gemensam introduktion

Här behövs: Analoga elevklockor (Arbetsblad

6:4

kan användas)

Låt eleverna arbeta i par med elevklockor. Skriv t.ex. 5.00 och 9.00 på tavlan samt 17.00 och 21.00. Eleverna ställer in klockslagen på sina elevklockor och hjälps åt att räkna hur många timmar det är mellan dem. Fortsätt på samma sätt med t.ex. 9.00 och 16.00 eller 21.00 och 4.00. Diskutera hur man kan tänka i två steg när timvisaren går förbi 00.00, att först räkna timmarna till midnatt och sedan lägga till res- terande timmar.

Öva sedan på att räkna hur många minuter det är mellan två klockslag, t.ex. mellan 7.45 och 8.10. Först räknar man minuterna till nästa heltimme, från 7.45 till 8.00 är det 15 minuter;

sedan från 8.00 till 8.10 är det ytterligare 10 minuter. Sammanlagt är det 25 minuter.

Arbeta med ytterligare några exempel där

minutvisaren går förbi en heltimme, t.ex. 15.55

och 16.30 eller 20.30 och 21.20

(6)

K 6

Sid. 12–13

Sid. 14–15

a) 10 minuter tidigare b) 25 minuter tidigare c) 40 minuter tidigare a) 15 minuter senare b) 30 minuter senare c) 45 minuter senare

Sarah slutar sin träning 17.45. Sedan tar det 25 minuter innan Sarah är hemma igen. Hur mycket är klockan då?

Sarah är färdig med läxan 20.05. Det tog en halvtimme att göra den. Vilken tid började hon med läxan?

Klockan 20.10 börjar Sarah titta på TV. Hon tittar på frågesport i 30 minuter. Sedan sitter hon vid datorn i 15 minuter.

Klockan

Hur mycket är klockan? Skriv på tre olika sätt som i rutan.

a) b) c)

a) b) c)

a) b) c)

a) 1 timme senare b) 3 timmar senare c) 5 timmar senare

a) 2 timmar tidigare b) 6 timmar tidigare c) 10 timmar tidigare Hur mycket är klockan? Skriv på tre olika sätt.

halv fyra 3.30 15.30

Klockan är 14.45.

Hur mycket var klockan Hur mycket är klockan

för 20 minuter sedan? om 20 minuter?

20 minuter tidigare 20 minuter senare

var klockan 14.25. är klockan 15.05.

1 11

6 12 10 2

3 54 87 9

3.30 är på natten.

Tid Tid

Hur många minuter är det mellan

a) b)

Hur många minuter är det mellan

a) 8.25 och 9.00 b) 12.45 och 13.05 c) 21.35 och 22.20 Sarah och David börjar skolan 8.05.

De brukar gå hemifrån klockan 7.50.

Hur många minuter har de på sig innan de börjar?

David cyklade hemifrån 15.55 och var vid sporthallen 16.15.

Hur lång tid tog cykelturen?

Klockan är 19.05. Sarah ska vara hemma 20.00. Det tar 10 minuter att gå hem från Emma. Hur lång tid är det kvar innan Sarah måste gå hem?

Malvin ska laga middag.

Han börjar klockan 17.45.

Maten är klar klockan 18.35.

Hur lång tid tog matlagningen?

Tidsskillnad

Hur många timmar är det mellan

a) b)

Hur många timmar är det mellan

a) 11.00 och 14.00 b) 7.00 och 12.00 c) 23.00 och 5.00

a) en tisdag b) en lördag c) en vecka

David somnar klockan 21.00 och vaknar 6.00. Hur många timmar sover han?

Ett nattåg till Åre startar klockan 19.00 och är framme 7.00.

Hur många timmar tar resan?

Hur många timmar är det mellan

Det är 4 timmar mellan 10.00 och 14.00.

Hur många minuter är det mellan 11.30 och 12.10?

Du kan tänka så här:

Från 11.30 till 12.00 30 min 40 min Från 12.00 till 12.10 10 min

Öppettider

måndag – fredag 08.00 – 20.00 lördag 10.00 – 18.00 söndag stängt Mellan 22.00 och 2.00 är det också 4 timmar.

Tid Tid

(7)

K 6

Uppslaget handlar om att eleverna får träna på att avläsa enkla tidtabeller och beräkna restider utifrån en tidtabell.

Titta gemensamt på genomgångsrutan och tidtabellen på sidan 17. Uppmärksamma eleverna på vad förkort- ningarna avg. och ank. betyder. Lägg märke till att tabel- len bara visar ändstationernas avgångs- och ankomst- tider.

I rutan visas hur man kan räkna ut hur lång tid den för- sta tågresan tar. Låt eleverna förklara beräkningen.

I uppgifterna 57–59 ska eleverna beräkna restider uti- från tid tabellen. Rekommendera dem att anteckna delstegen på samma sätt som i rutan.

> Arbetsblad

6:7

Uppgifterna 60–62 passar bra som paruppgifter. Lös- ningen till uppgifterna ligger i att komma fram till ett visst tal i en talföljd. Tipsa eleverna om att skriva ut tal- följden ända fram till den dag som efterfrågas.

Sant eller falskt kan eleverna göra enskilt, i par eller under lärarens ledning i helklass.

> Läxa

3

Facit till diagnos 6:

1 35 dygn (63–66)

2 7/5 1998 och 1998-05-07 (67–70)

3 a) 2.30 14.30 (77–78)

b) 9.45 21.45 c) 5.20 17.20 d) 7.35 19.35

4 a) 70 min b) 90 min (71–76)

5 a) 1 min 30 s (71–76)

b) 2 min 5 s

6 a) 15.05 b) 13.55 (79–82)

7 45 min (83–87)

8 1 h 40 min (88–92)

Om diagnosen gått bra fortsätter eleven att arbeta i Tornet (sid. 25). Elever som behöver träna mer går vidare till Rustkammaren på nästa sida. Parenteserna i facit visar vilka uppgifter i Rustkammaren som eleven kan öva respektive moment.

Sid. 16–17

Sid. 18–19

Gemensam introduktion

till sidan 16

Titta gemensamt på tidtabellen på sid. 16 i elevboken. Den är ett exempel på en tidtabell som förutom ändhållplatsernas avgångs- och ankomsttider även anger avgångstid för några hållplatser utefter vägen. Diskutera hur man läser av tabellen. Utefter de vågräta raderna finns avgångstiderna från de olika hållplatserna och på raden längst ner ankomsttiden till änd- hållplatsen. Ställ några liknande frågor som de som finns i elevboken.

Gemensam introduktion

till sid. 17

Utgå från två klockslag t.ex. 10.50 och 12.10. Låt eleverna parvis diskutera hur lång tidsskillna- den är mellan de två klockslagen. Några par kan redovisa och förklara hur de tänkte. Visa meto- den att räkna i flera steg som finns i elevboken;

att först räkna ut minuterna fram till nästa

heltimme, sedan hela timmar och resterande

minuter. Det finns även andra metoder. Upp-

repa med några liknande uppgifter.

(8)

K 6

Sid. 16–17

Sid. 18–19

Tidtabeller

Sarah, David och Arrax ska på ett idrottsläger. De tittar i en busstidtabell och planerar resan från Silvervik.

Den första bussen går 7.00 från Silvervik.

Hur dags är den framme i Klubbnäs?

En buss är framme i Klubbnäs 12.20. När avgår den från Silvervik?

En buss avgår från Bollås 13.05. När avgick den från Silvervik?

David, Sarah och Arrax vill vara framme i Klubbnäs senast klockan 10.15.

a) Vilken buss bör de ta?

b) David ska kliva på samma buss i Simliden för han ska sova över hos en kompis där. Hur dags går bussen från Simliden?

David försover sig och missar bussen.

a) Han är vid hållplatsen 9.05.

När går nästa buss från Simliden?

b) Hur länge får han vänta på bussen?

c) När är bussen framme i Klubbnäs?

Tidtabell Silvervik–Klubbnäs

Silvervik 7.00 8.15 8.45 10.45 11.50

Simliden 7.40 9.00 9.25 11.20 12.35

Bollås 8.15 9.30 9.55 11.50 13.05

Klubbnäs 8.50 10.05 10.25 12.20 13.40

Sarah och Arrax fortsätter med tåg från Klubbnäs till Kloten.

Sarah och Arrax tar tåget som går 10.25.

a) Hur dags är de framme i Kloten?

b) Hur lång tid tar tågresan?

David kommer till tågstationen 10.35.

a) När går nästa tåg?

b) Hur lång tid får han vänta?

c) Hur lång tid tar tågresan?

Tågresorna tar olika lång tid. Hur lång tid tar den resa som a) går snabbast b) tar längst tid

Bussen som avgår från Silvervik

11.50 är framme i Klubbnäs 13.40.

Avg. betyder avgång.

Ank. betyder ankomst.

Ett tåg avgår från Klubbnäs 8.15 och ankommer till Kloten 10.40. Hur lång tid tar resan?

Du kan tänka så här:

Från 8.15 till 9.00 45 min

Från 9.00 till 10.00 1 h 1 h 85 min = 2 h 25 min Från 10.00 till 10.40 40 min

Resan tar 2 h 25 min.

Tidtabell Klubbnäs–Kloten

Avg. Ank.

8.15 10.40

8.50 11.20

9.30 11.50

10.25 12.45

11.40 13.55

12.55 15.15

Tid Tid

Diagnos

Hur många dygn är fem veckor?

Simon föddes den 7 maj 1998. Skriv hans födelsedatum på två olika sätt.

a) b) c) d)

Hur många minuter är

a) 1 h 10 min b) en och en halv timme Hur många minuter och sekunder är

a) 90 s b) 125 s

a) 25 min senare b) 45 min tidigare Arrax läser mellan 19.35 och 20.20.

Hur länge läser han?

Hur lång tid tar resan med bussen som avgår klockan 8.45?

Hur länge övar de?

Sarah tränar extra inför en basketmatch.

Hon hoppar rep 5 minuter första dagen.

Nästa dag hoppar hon 10 minuter och fortsätter sedan att öka med 5 minuter varje dag. Hur många minuter övar hon den a) sjätte dagen b) nionde dagen

han lära sig italienska. Han övar 12 minuter första dagen, 24 minuter nästa dag och sedan 12 minuter längre för varje dag.

Hur lång tid övar han den a) tredje dagen b) femte dagen David spelar gitarr. Han övar 6 minuter första dagen, 12 minuter nästa dag och fortsätter sedan att öva 6 minuter längre för varje dag. Hur lång tid övar han

a) b) under en hel vecka

Sant eller falskt?

Tidtabell Silvervik–Klubbnäs Silvervik 7.00 8.15 8.45 Klubbnäs 8.50 10.05 10.25

Tid Tid

(9)

K 6

Rustkammaren

Här får eleven träna mer på omvandlingar mellan tids- enheterna år, månad, vecka och dygn. På denna sida kan eleven även träna på att skriva datum på olika sätt.

Visa hur färgkodningen kan vara till hjälp.

På sidan 21 finns uppgifter där omvandling från timme till minut och från minut till sekund kan övas.

Sid. 20–21

Först finns några uppgifter som handlar om att skriva klockslag på de tre olika sätten. Klockan i rutan som även har timmarna efter 12 utskrivna kan vara till hjälp här. Till uppgifterna 79-82 används bilden av klockan vid uppgift 79. Försäkra dig om att eleven är säker på begreppen senare och tidigare när det handlar om tid.

På sidan 23 övar eleven att räkna ut hur många timmar eller hur många minuter det är mellan två klockslag.

Vid dessa övningar kan det vara en fördel att eleven arbetar konkret med en klocka.

Sid. 22–23

Den tidtabell som eleven får arbeta med här är enklare än den i Borggården. Den innehåller färre data och restiderna är kortare än en timme. Försäkra dig om att eleven förstår förkortningarna avg. och ank.

Sid. 24

Tornet

På sidan får eleverna göra beräkningar med minuter och sekunder. I uppgift 93 c (2 min 15 s – 1 min 45 s) är antalet sekunder i den första termen färre än i den andra termen. Här kan man tänka sig olika metoder.

> att först växla till enheten sekunder och därefter göra beräkningen 135 s – 105 s = 30 s

> att subtrahera i flera steg:

2 min 15 s – 1 min 45 s = 1 min 15 s – 45 s = 1 min – 30 s = 30 s

> att utgå från 1 min 45 s och räkna skillnaden som en addition i två steg:

från 1 min 45 s till 2 min är det 15 s från 2 min till 2 min 15 s är det 15 s 15 s + 15 s = 30 s.

Sid. 25

(10)

K 6

Hela uppslaget innehåller uppgifter där eleverna be räknar tidsskillnader. En del av problemlösnings- uppgifterna är flerstegsuppgifter. Här är det viktigt att eleverna arbetar metodiskt och antecknar de olika delresultaten.

Sid. 26–27

Här får eleverna bekanta sig med några svenska upp- finnare och deras uppfinningar. Uppgifterna går ut på att beräkna hur många år som skiljer mellan två årtal.

I rutan visas metoden att beräkna avståndet mellan årtalen i två steg; fyll först ut till helt hundratal och lägg sedan till resten.

Sid. 28–29

Sidan innehåller uppgifter med tidsberäkningar. En del av uppgifterna måste lösas i flera steg. Uppmana elev- erna att vara noggranna och skriva upp alla tankeled vartefter.

På sidan 31 finns en Sammanfattning som kan användas med

Arbetsblad

6:9.

> Arbetsblad

6:9

Sid. 30–31

Utmaningen

Uppgift 2 och 3: Svårigheten här är att inse att den som är född tidigast är äldst och den som är född senast är yngst.

Uppgift 5: Om eleverna har svårt att komma igång kan de få som tips att börja med Carl och sedan leta efter ledtrådar för att placera de övriga personerna i rätt ord- ning.

Uppgift 8: För att lösa uppgifterna är det lämpligt att

i mars och alltså äldst. För att räkna ut vilken veckodag Charlie fyller år kan man naturligtvis utgå från Albins födelsedag, en söndag, och räkna framåt dag för dag.

Ett enklare sätt är att se hur många hela veckor yngre Charlie är; 25/7 dagar är 3 hela veckor och dessutom 4 dagar. Då kan vi räkna framåt fyra veckodagar från söndag. Samma resonemang gäller för att räkna ut vilken veckodag Boel fyller år (37/7 dagar är 5 hela veckor och dessutom 2 dagar), men eftersom hon är

Sid. 32–33

(11)

K 6

Gemensamma aktiviteter

Bäst före

Här behövs: ”Bäst före datum” från olika livsmedelsför- packningar

Klipp ut datummärkningen på olika livsmedelsförpack- ningar. Eleverna arbetar i grupp och tittar tillsammans på hur olika ”bäst före” datum skrivs. Varje grupp gör en egen tidslinje och placerar in de olika ”bäst före”

datumen i rätt ordning på tidslinjen.

Hinderbanan ute

Här behövs: En hinderbana på skolgården, gymnastiksa- len eller i naturen och ett tidtagarur som anger sekun- der

Eleverna gör en hinderbana, ute på skolgården, i gym- nastiksalen, i skogen eller dylikt. Varje elev gör ett test- varv på hinderbanan och antecknar tiden i minuter och sekunder. Uppmaningen till eleverna blir att göra ett varv till på hinderbanan på exakt samma tid som test- varvet. Den som har minst tidsskillnad mellan varven vinner!

En variant är att göra tävlingen parvis(två elever håller handen hela varvet).

Tidsmaskinen

Här behövs: lappar, dubbelt så många som antalet elever

Gör grupper med lika många elever i varje grupp (3–4 st). Skriv på lappar: ett år, ett skottår, ett halvår, en månad, tre månader, en vecka, en arbetsvecka, tre veckor, fyra veckor, 10 veckor, sju dygn, ett dygn, nyårsafton eller dylikt (kan vara flera med samma text).

Lägg lapp arna med texten ner och be varje elev att dra 2 lappar var som de tar med sig till sin grupp. Grup- pen räknar ut hur många dagar de har samlat på sig samman lagt. Vilken grupp fick ihop mest tid?

Tabellfrågor

Här behövs: Lokal tidtabell för buss eller tåg, eller en tv-tablå

Leta upp en tidtabell eller en tv-tablå som finns i elev- ernas närmiljö. Låt alla elever skriva en egen fråga om tidsskillnad till den valda tidtabellen, med tre olika svarsalternativ 1, X och 2. Elevernas egna frågor blir en

”tipspromenad”. Eleverna går ”tipspromenaden” utrus- tade med tabellen som de behöver för att ta reda på svaren.

(12)

K 6 Namn:

arbetsblad 6:1

Året - datum

>

> Robin är 18 månader. Hur många år och månader är han?

>

> Lillan är fyra veckor och fyra dygn gammal.

a) Hur många dygn är hon?

b) Ungefär hur många månader är hon?

>

> Valter ska göra en jorden-runt-resa. Han räknar med att vara borta 64 veckor.

a) Hur många år och veckor är det?

b) Hur många dygn är det?

>

> Milva har hyrt en stuga på västkusten i 45 dygn.

Hur många veckor och dygn är det?

>

> Ungefär hur många dygn är tre månader?

>

> År 2024 är ett skottår. Skriv årtalen för de två följande skottåren.

och

>

> Bob fyller år den trettioförsta december.

Skriv med siffror datumet på hans födelsedag i år på två sätt.

>

> Rita fyller 10 år den 15 april 2013.

Skriv datumet för hennes tioårsdag med siffror på två sätt.

(13)

K 6

Namn:

arbetsblad 6:2

Timme, minut, sekund

Räkna ut. Ordna sedan svaren i storleksordning.

Börja med den minsta och skriv bokstaven i rätt ruta.

>

> Hur många minuter är > Hur många timmar och minuter är

3 h N 70 min + 55 min D

en halv timme D 85 min A

två och en halv timme E 145 min R

240 s I 100 min + 90 min G

110 s + 70 s T 110 min L

75 min + 85 min I

>

> Hur många minuter och sekunder är > Hur många sekunder är

135 s Å 3 min I

190 s R en och en halv minut S

85 s + 20 s S 5 min A

30 s + 20 s + 75 s T 2 min 45 s T

tre och en halv minut L

4 min 35 s L

1 timme = 60 minuter Timme förkortas h 1 minut = 60 sekunder Minut förkortas min

Sekund förkortas s

(14)

K 6 Namn:

arbetsblad 6:3

Klockan 1

>

> Para ihop de digitala klockorna med rätt klocka.

>

> Hur mycket är klockan? Skriv med siffror.

A B C D

5.30

17.30

(15)

K 6

Namn:

arbetsblad 6:4

Klockan 2

(16)

K 6 Namn:

arbetsblad 6:5

En dag med Urban

>

> Urban vaknar klockan 7.35. Efter 50 minuter har han ätit frukost, läst tidningen och borstat tänderna.

Då beger han sig ut på sin vanliga joggingrunda.

Hur mycket är klockan då?

Svar:

Joggingrundan tar 40 minuter. Hur mycket är klockan när han är hemma igen?

Svar:

>

> Klockan 9.15 börjar Urban jobba med matteproblem. Det håller han på med i två timmar fram till lunch. Vad visar klockan då?

Svar:

Det tar 40 minuter för Urban att laga och äta sin lunch. Sedan cyklar han till badhuset.

Cykelturen tar 20 minuter. Hur dags är han framme?

Svar:

>

> Urban börjar träna svanhopp från höga svikten klockan 12.30. Det håller han på med i 50 minuter. Sen badar han bastu i 20 minuter och klär sig i 15 minuter.

Hur dags är han klar att lämna badhuset?

Svar:

>

> Klockan är 17.15. Då har Urban arbetat vid datorn i tre timmar.

Hur dags började han med det?

Svar:

>

> Klockan 18.45 har familjen ätit middag. Urban tar hand om disken och städar upp lite i en halvtimme. Sedan hjälper han sina barn med läxorna i 40 minuter.

Hur mycket är klockan när han är klar med det?

Svar:_______________

>

> Innan Urban går och lägger sig har han tittat på

två inspelade avsnitt av sitt favoritprogram Drakguldet.

Varje avsnitt är 35 minuter långt. Hur dags började Urban titta på programmen om han tittat klart 22.15?

Svar:_______________

(17)

K 6

Namn:

arbetsblad 6:6

Tidsskillnad

>

> Hur många timmar är det mellan

>

> Hur många timmar är det mellan

2.00 och 8.00 10.00 och 15.00 22.00 och 2.00

>

> På tisdagar är Silverviks bibliotek öppet mellan 15.00 och 19.00.

Hur länge är biblioteket öppet då?

Svar:

>

> Hur många minuter är det mellan

>

> Hur många minuter är det mellan

9.45 och 10.15 7.20 och 8.05 15.50 och 16.40

>

> Sarah började städa sitt rum klockan 15.40. Hon var klar 16.25.

Hur lång tid tog städningen?

Svar:

>

> David och Arrax spelade två partier schack.

Klockan var 18.30 när de började och 19.25 när de slutade.

Mellan partierna tog de fikapaus i 10 minuter.

Hur länge höll de på med själva schackspelandet?

Svar:

(18)

K 6 Namn:

arbetsblad 6:7

Tidtabell

>

> Felix kommer till stationen i Silvervik klockan 9.55.

a) När går nästa tåg?

b) Hur länge får han vänta?

c) Hur dags är tåget framme i Fiskholma?

>

> Frida åker med tåget från Loheda med avgång 11.15 a) Hur dags är hon framme i Fiskholma?

b) Hur lång tid tar tågresan?

>

> Enid bor i Svanskär. Hon ska träffa en kompis på stationen i Fiskholma klockan 13.10.

a) När avgår det tåg från Svanskär som hon bör ta?

b) Tåget blir 10 minuter försenat utefter vägen. Hur lång tid tar resan då?

>

> Elmer tar tåget 9.30 från Silvervik. Han gör ett uppehåll i Loheda för att uträtta ett ärende. Sedan fortsätter han med nästa tåg till Fiskholma.

a) Hur dags avgår det tåget? _______________

b) När är han då framme i Fiskholma? _______________

c) Hur lång tid tar hela resan med uppehållet inräknat? _______________

>

> Jämför restiderna mellan Silvervik och Fiskholma.

Tar de lika eller olika lång tid?

Svar:

Tidtabell Silvervik–Fiskholma

Avg. Silvervik

9.30 10.10 10.50 11.20 11.55

Loheda

9.55 10.35 11.15 11.45 12.20

Svanskär

10.25 11.05 11.45 12.15 12.50

Ank. Fiskholma

11.05 11.45 12.25 12.55 13.30

(19)

K 6

Namn:

arbetsblad 6:8

Dominospel

>

> Klipp ut Dominokorten. Lägg dem som dominobrickor efter varandra i en lång kedja. Börja med startkortet. Lägg sedan rätt analog klocka bredvid den digitala tiden.

Start

Mål

(20)

K 6 Namn:

arbetsblad 6:9

Min utvärdering

Kapitel 6: Tid MatteBorgen 4B

Namn: Datum:

När jag ska:

känner jag mig:

Säker Ganska

säker Osäker veta hur många dygn det är på ett år

förklara vad ett skottår är

avläsa och skriva datum på tre olika sätt räkna ut hur många minuter 1h 20 min är skriva klockslag med siffror

räkna ut hur mycket klockan är 45 minuter senare än 11.25 räkna ut hur lång tid det är mellan två klockslag

läsa av en tidtabell

Vad i kapitlet var roligast och varför?

References

Related documents

Från början av 1960-talet till 70-ta- lets mitt symboliserar ”den gamla goda tiden” i Afghanistans historia, inte bara för afghanerna själva utan även för dess omgivning..

Om du inte uppfyller dina skyldigheter kan nyttjanderätten till lägenheten vara förverkad och bostadsrättsföreningen har då rätt att säga upp dig för

Landstinget i Jönköpings län delade ut 2002 års kvalitetspris till initiativtagarna i Jönköping för ”ett framgångsrikt samarbete mellan ortopedkliniken och primärvården

Landstinget i Jönköpings län delade ut 2002 års kvalitetspris till initiativtagarna i Jönköping för ”ett framgångsrikt samarbete mellan ortopedkliniken och primärvården

Hösten 2016 tog fullmäktige beslut (Dnr 2015/00526) med att kapitalförvaltningen helt ska avstå ifrån att placera i företag som har betydande verksamhet inom den

Kom ihåg att säljaren har rätt att välja vem som får köpa – det behöver inte vara till den med högsta budet.. ”När du är på visning, ha ögonen

med kemikaliefrågor. Våra leverantörer har undertecknat vår kemikaliepolicy som utgår från EU-lagstiftningen. Det räcker långt. Men vi påkallar också egna laboratorietester

Skolan har en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra att elever utsätts för trakasserier och/eller annan kränkande behandling.. Det förebyggande arbetet ska finnas på