• No results found

Kandidatuppsats Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kandidatuppsats Sjuksköterskeprogrammet 180 hp"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Sjuksköterskors erfarenheter att möta patienter med en annan kulturell bakgrund

- En litteraturstudie

Omvårdnad 15 hp

Halmstad 2022-03-24

Amelie Choulet, Dinah Olsson

(2)

Sjuksköterskors erfarenheter att möta patienter med en annan kulturell bakgrund

- En litteraturstudie

Författare:

Amelie Choulet

Dinah Olsson

Ämne

Examenarbete i omvårdnad

Högskolepoäng

15 hp

Stadochdatum

Halmstad 2022-03-24

(3)

Titel Sjuksköterskors erfarenheter att möta patienter med en annan kulturell bakgrund - En litteraturstudie

Författare Amelie Choulet och Dinah Olsson Akademi Akademin för hälsa och välfärd

Handledare Marjut Blomqvist, Universitetslektor i omvårdnad, Fil dr Examinator Kristina Ziegert, Professor i omvårdnad, Med.dr.

Tid VT 2022

Sidantal 17

Nyckelord Omvårdnad, sjuksköterskans erfarenhet, transkulturell

Sammanfattning

Bakgrund: Miljoner av människor rör sig ständigt mellan länder av olika orsaker. Det är vanligt att sjuksköterskor vårdar och bemöter människor med en annan kulturell bakgrund. Forskning visar på att hälsoproblem hos migranter skiljer sig från den inhemska befolkningen. Således är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om olika kulturer för att tillgodose unika behov och därmed uppfylla en säker och

personcentrerad vård. Syfte: var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 resultatartiklar.

Resultat: Utfallet resulterade i två teman: Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienterna och Erfarenheter av kulturella olikheter med tillhörande underteman.

Konklusion: Resultatet visade på att språket var en viktig del av kommunikationen, när det fanns språkbarriärer var det svårare att skapa en relation med patienten. När

kulturell kompetens saknades upplevde sjuksköterskorna detta vara ett hinder som

kunde skapa en osäkerhet i omvårdnaden. Erfarenheten i mötet med patienterna visade

på att religion och olika preferenser kunde upplevas frustrerande samt tidskrävande,

vilket kunde leda till etiska dilemman.

(4)

Title

The nurse's experiences of meeting patients with a different cultural background - A literature study

Author

Amelie Choulet och Dinah Olsson

School

Halmstad University

Supervisor

Marjut Blomqvist, Senior lecturer in Nursing, PhD

Examiner

Kristina Ziegert, Professor in Nursing, PhD

Period

VT 2022

Pages

17

Keywords

Nurse experience, nursing, transcultural

Abstract

Background: Millions of people are constantly migrating between countries for various reasons. It is common for nurses to care for and treat people with a different cultural background. Research shows that the health problems of migrants differ from the domestic population. Therefore, it is important that the nurse possesses knowledge of different cultures to meet unique needs to meet a safe and person-centered care.

Purpose: was to shed light on the nurses' experiences of caring for patients with a different cultural background. Method: The study was conducted as a general structured literature review with an inductive approach based on 12 result articles.

Results: The outcome resulted in two themes: Experiences of difficulties in meeting patients and Experiences of cultural differences with associated sub-themes.

Conclusion: The result showed that language was an important part of communication,

when there were language barriers it was more difficult to create a relationship with the

patient. When cultural competence was lacking, the nurses perceived this as an obstacle

that could create uncertainty in nursing. The experience in the meeting with the patients

showed that religion and different preferences could be experienced as frustrating and

time-consuming, which could lead to ethical dilemmas.

(5)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund... 2

Forskning om migranters hälsa ... 2

Forskning om i kulturell omvårdnad ... 2

Transkulturell omvårdnad ... 3

Transcultural nursing theory- Soluppgångsmodellen... 3

Kulturella olikheter ... 3

Sjuksköterskans ansvar utifrån professionen ... 4

Problemformulering ... 5

Metod ... 5

Datainsamling ... 5

Inklusions och exklusionskriterier ... 6

Cinahl 6 PubMed ... 6

PsycINFO ... 7

Databearbetning ... 7

Forskningsetiska övervägande ... 7

Resultat ... 8

Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienten ... 8

Erfarenheten av språk som hinder ... 8

Erfarenheter av kommunikation som hinder ... 9

Erfarenheter av kulturella olikheter ... 9

Erfarenheter av kulturell kompetens ... 9

Erfarenheter av religion ... 10

Erfarenheter av olika preferenser mellan sjuksköterskan och patienten 11 Erfarenheter av etiska dilemman ... 11

Diskussion ... 12

Metoddiskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 14

Konklusion och implikation ... 16

Referenser

Bilagor

Bilaga A: Sökordsöversikt

Bilaga B: Sökhistorik

Bilaga C: Artikelöversikt

(6)

1

Inledning

Det finns många skäl varför mångkulturella samhällen uppstår globalt. Anledningen bakom att människor migrerar kan både vara frivilligt och ofrivilligt, exempelvis flytt orsakad av kärleken och jobb eller flykt från krig. Enligt The World Bank (2021) migrerade 750 miljoner människor inom gränserna i sitt eget hemland 2013 och 247 miljoner människor mellan olika länder under 2013 (The World Bank, 2021). I Sverige var det uppskattat att över två miljoner människor är födda utrikes vilket motsvarar 20

% av befolkningen under 2021 (SCB, 2022). Globaliseringen innebär att

sjukvårdspersonalen i Sverige kommer att bemöta patienter från en annan kulturell bakgrund än deras egen och måste därför besitta rätt verktyg för att uppfylla en god vård (SFS 2017:30).

Jämlik vård innebär att vården måste tillgodose patientens individuella behov och förutsättningar (SFS 2017:30). Sjuksköterskan kan i vården förvänta sig att möta människor från en annan kulturell bakgrund än deras egen. Det kan vara i form av migranter som fått medborgarskap, turister, minoritetsgrupper eller genom att vårdaren själv är född utomlands och vårdar människor som tillhör ett lands befolkning. Behovet av vård för migranter skiljer sig åt och kan därför skapa ett problem när förståelsen och kunskapen om kulturell förståelse brister. I jämförelse med den inhemska populationen har generellt migranter sämre hälsa under de första åren. Ett hälsoproblem för migranter är psykisk ohälsa där förekomsten ökar vid bakomliggande faktorer som orsakat

posttraumatiskt stressyndrom. Andra vanligt förekommande hälsoproblem är fysisk ohälsa, fetma, hypertoni och diabetes. Ett hinder för en förbättrad hälsa är tillgång till sjukvården. För migranter kan detta innebära begränsningar i mottagarlandet när regler, försäkring, transport och kostnad försvårar situationen. Även kan kunskap, religiösa praxis, språk och tolkningar av sjukdomstillstånd innebära en negativ påverkan på vårdtillfället. Detta leder till att färre migranter söker vård än den övriga befolkningen vilket innebär en ojämlik hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Förväntningarna och behoven vid vårdtillfälle kan skilja sig åt beroende på faktorer såsom bakgrund, etnicitet, normer och seder (Ekman & Norberg, 2021). Tidigare forskning visar på att kulturell omvårdnad kan ha rötter i en religiös tro och/eller i kombination med omgivningen. Tanken är inte att sjuksköterskan ska vara väl insatt i allt för att tillgodose alla krav och förväntningar som ställs (Ekman & Norberg, 2021).

Däremot förväntas sjuksköterskan vara lyhörd till patientens perspektiv (SFS

2014:821). Sjuksköterskan behöver i viss mån förstå sig på olika kulturer för att kunna

bedriva en god och säker vård, även utveckla kunskaperna i samband med att behoven

uppstår (Ekman & Norberg, 2021).

(7)

2

Bakgrund

Forskning om migranters hälsa

Det har undersökts om fenomenet ”The healthy immigrants effect” som visar på att immigranters hälsa i genomsnitt är bättre än den inhemska populationens under de första åren i det nya landet. Denna uppskattning ändras dock efter ett par år i landet till att vara sämre än landets genomsnittliga hälsa bland befolkningen (Constant et al., 2015). Å andra sidan fanns det forskning som visar att migranter generellt har sämre hälsa de första åren (Folkhälsomyndigheten, 2019). Förekomsten var större av hypertoni, diabetes, njursjukdom och fetma hos migranter jämfört med den inhemska befolkningen. Eftersom en stor livsförändring som att byta miljö kan orsaka

hälsoutmaningar hos individerna. Vidare är det svårt att forska om migranters hälsa eftersom dokumentation inom hälsa ofta saknas (Modesti et al., 2014). Generellt är psykisk ohälsa mer förekommande hos migranter än resten av befolkningen. Det framkommer att särskilt utsatta var de människorna varit på flykt eller särskilt utsatta grupper. Dock är det svårt att dra slutsatser i andra länder när tolkningen av psykisk hälsa varierar (Gilliver et al., 2014).

Forskning om i kulturell omvårdnad

Aktuell forskning om kulturell omvårdnad har forskats av Andersson och Cirillo (2020) från olika teoretiska och metodologiska perspektiv. Forskning har berört områden som lingvistik, olika tolkningar, sociologi, kommunikation inom hälsa och medicinska bakgrunder har berörts. Det har gjorts framsteg i området exempelvis förståelse för språk, bakgrund samt hälsa (Andersson & Cirillo, 2020). Forskningen visar på att professionella och icke professionella tolkar som kan vara familjemedlemmar har undersökt eftersom de ofta används som resurser. Även andra omständigheter som påverkar vården har forskats om, som interpersonella och socioekonomiska

förhållanden (Andersson & Cirillo, 2020).

Erasmus projekt visar på forskning i kulturell omvårdnad hos

intensivvårdssjuksköterskor under 2016–2018. Syfte med studien var att undersöka kulturell kompetens och utbildningsbehovet i Polen, Tjeckien och Slovenien eftersom fler länder blir mångkulturella och ett ökat behov av kunskap uppstått. Det framkom att samtliga länders riktlinje var att arbeta utifrån internationella etikkoden skriven av International Council of Nurses (ICN). Studien visar på att kulturell kompetens ingår i grundutbildningen samt i specialistutbildningen för sjuksköterskor i Polen och Tjeckien.

Dock visade studien på att det fanns bristande utbildning i transkulturell omvårdnad i Slovenien vilket kan påverka sjuksköterskornas kulturella kompetens i

yrkesutövningen. Vidare upptäcktes det att samtliga länder hade bristande forskning

(8)

3

inom transkulturell omvårdnad och därför drogs slutsatsen att det fanns bristande kunskap och kompetens inom ämnet (Dobrowolska et al., 2018).

Transkulturell omvårdnad

Transkulturell omvårdnad uttrycktes först under 1950 talet av Madeleine Leininger som ansåg att vården måste ta kulturella aspekter i beaktande i omvårdnaden. Därför förde hon samman begreppen kultur och omsorg till en ny innebörd, transkulturell

omvårdnad. Det innebär att omvårdnaden inte bara bör utgå från ett medicinskt synsätt utan även bör ta hänsyn till olika kulturella bakgrunder för att tillgodose patientens önskemål och behov. Leininger förespråkar att omvårdnaden bör utgå från ett personcentrerat och holistiskt vårdande anpassad efter patientens bakgrund, tro, värderingar och etnicitet. För att uppnå en bra transkulturell omvårdnad måste en medvetenhet och känslighet finnas för att förstå och identifiera likheter och skillnader.

Kulturell omedvetenhet hos sjuksköterskan kan orsaka lidande för patienten när deras värderingar inte tas hänsyn till. Vilket kan resultera i ett minskat deltagande, etiskt och moraliskt problem, långsamt tillfrisknande och att patienten blir missnöjd med vården (Reynolds & Leininger, 1993).

Transcultural nursing theory- Soluppgångsmodellen

Soluppgångsmodellen utvecklades av Madeleine Leininger i syfte att förbättra transkulturell omvårdnad. Modellen är inte hela teorin men ger sjuksköterskan

möjligheten att koppla samman modellens begrepp i praktiska vårdmoment. Med hjälp av modellen kan sjuksköterskan vid omvårdnad av patienter från en annan kulturell bakgrund få en större förståelse i omvårdnaden. Modellen är representativ för individ, samhälles och världsnivå i sin uppbyggnad. Första nivån av modellen representerar en världsbild. Andra utgår från en personnivå med olika påverkningsbara faktorer. Genom att sammankoppla modellens begrepp med praktiska moment kan sjuksköterskan identifiera värderingar, sedvänjor och övertygelser i sammanhanget.

Soluppgångsmodellen bygger på många aspekter av kultur exempelvis religiösa, sociala och filosofiska. Dessa faktorer i samverkan med språk och miljö påverkar både det traditionella och professionella sjukvårdssystemet. Leininger´s modell underlättar för sjuksköterskorna att inte påverkas av bilden på stereotypa patienter. Detta uppfylls genom modellens tre begrepp, bevarande av kulturen i vården, anpassning av vården och kulturella omstrukturering (Reynolds & Leininger, 1993).

Kulturella olikheter

Det finnas många definitioner om kultur. I enlighet med Svenska Akademiens ordbok

(2021) begränsas innebörden till att handla om seder och bruk exempelvis olika

kulturella mönster. Enligt English Dictionary for advanced learners (1995) innebär ett

(9)

4

kultursammanhang att personerna kan ha specifika värderingar och levnadssätt men även inkluderar det olika nationaliteter. The New Penguin English Dictionary (2000) beskriver att ett multikulturellt samhälle innebär därmed att det kan vara en grupp personer med olika kulturer. Detta kan inkludera migranter vilket innebär en person som kommer till ett land i syfte att permanent bosätta sig.

I syfte att få en översikt över mångkulturaliteten i Sverige är det viktigt att förstå att människor rör sig mellan länder. Ett exempel på detta är processen för medborgarskap (Folkhälsomyndigheten, 2019). Förra året under 2021 kom 82 145 ansökningar om svenskt medborgarskap. Denna process var rekordhög under 2015 där i oktober månad ankom det 10 000 nya asylsökare per vecka jämförts med ett medel på cirka 250 människor i veckan under 2020 (Migrationsverket, 2021).

Sjuksköterskans ansvar utifrån professionen

Jämlik vård på jämna villkor för hela befolkningen står nedskriven i Hälso- och

sjukvårdslagen (SFS 2017:30. 3 kap. 1§). Det framkommer under (SFS 2017:30, 5 kap.

1§: SFS 2014:821. 4 kap.1§) att god vård ska uppfyllas genom att vården ska utgå från respekt för patientens självbestämmande samt integritet. I Patientlagen framkommer det att hänsyn bör tas gällande att anpassa vård och behandlingsåtgärder utifrån patientens önskemål och förutsättningar (SFS 2014:821. 5 kap. 2§). Det ligger i sjuksköterskans ansvar att kommunikationen ska nås fram till patienten (SFS 2014:821. 11 kap. 1§: SFS 2014:821. 3 kap. 7§). Detta kan exempelvis vara i en situation där patientens tro och seder inte motsvarar den omvårdnad som sjuksköterskan vill bedriva (Anton-Solanas et al., 2021).

Sjuksköterskor förväntas vara kompetenta att ta hand om patienter, familjer och grupper

med olika kulturella bakgrunder (Ekman & Norberg, 2021). En av kärnkompetenserna

är att arbeta utifrån en personcentrerad vård. Detta innebär att se hela patienten utifrån

deras förutsättningar, behov, bakgrund samt värderingar. Genom att förstå och ställa

frågor till patienten kan detta ge ett ökat förtroende och en ökad kunskap om patienten

vilket kan i sin tur bidra till en mer god och säker vård (Ekman & Norberg, 2021). En

annan kärnkompetens är samverkan i team som beskriver att sjuksköterskan ska

involvera patienten i vårdprocessen. Detta innebär att sjuksköterskan anpassar sin

kommunikation till situationen för att nå fram till patienten och anhöriga (Carlström et

al., 2021) Säker vård är en av kärnkompetenserna och uppnås genom att omvårdnaden

utgår från evidensbaserad och vetenskaplig kunskap. I kärnkompetensen säker vård

belyser det att sjuksköterskan ska kunna använda sig av kommunikationsstilar i syfte att

få en bättre förståelse mellan parterna (Källberg & Göras, 2021). Informatik är en av

sjuksköterskans kärnkompetenser som beskriver att en god och säker kommunikation

ska finnas under hela vårdprocessen (Sävenstedt & Florin, 2021).

(10)

5

Problemformulering

Eftersom människor migrerar av olika orsaker och fler länder blir mångkulturella behöver sjuksköterskor kunna bemöta och vårda människor med annan kulturell bakgrund. För att bättre kunna tillgodose patienters behov och säkerställa individanpassad vård behövs en ökad kunskap och förståelse om mångkulturell omvårdnad. Det är därför av vikt att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från en annan kulturell bakgrund.

Syfte

Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kulturell bakgrund.

Metod

Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats.

Målet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenhet av ett fenomen i vården med patienten (Henricson & Billhult, 2017). Litteraturöversikt används för att skapa en överblick på kunskapsområdet för att kunna kritiskt granska området (Fridberg, 2017).

Datainsamling

Datainsamlingen delades in i två delar. Först genomfördes en ostrukturerad informationssökning, i avsikt att få en överskådlig uppfattning om det tillgängliga vetenskapliga materialet inom arbetets ramar (Östlundh, 2017). Därefter inledes datainsamlingen med att göra en fritextundersökning i enlighet med Östlundh (2017).

Detta gav en överblick på relevanta sökord inför den strukturerade litteratursökningen

(Forsberg & Wengström, 2015). Utifrån liknande studier användes nyckelorden

multikulturell omvårdnad, kulturell mångfald och sjuksköterskans perspektiv som på

engelskan översätts till multicultural, cultural diversity och nurse perspective. Andra

fasen innebar en inledande sökning i databaserna Cummulated index of nursing and

allied health (Cinahl), Public Medline (PubMed ) och Psychological abstracts

(PsycINFO). Sökorden för de olika databaserna redogjordes i bilaga A. Booleska

operatorer AND användes i samtliga databaserna i syfte att begränsa sökresultatet

medan OR användes för att utöka mängden artiklar alternativt koppla samman olika

söktermer (Forsberg & Wengström, 2015). På databaserna Cinahl och PsycINFO

användes avgränsningen refereegranskade artiklar.

(11)

6

De granskade artiklarna bedömdes efter Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för vetenskaplig kvalité till att vara grad ett eller två motsvarande hög kvalitet eller medelhög kvalitet. Bedömningen utgick från ett frågeformulär där bedömningen ger en totalpoäng som sedan omvandlas till en procentandel och en gradering mellan 1-3, där grad ett avser hög vetenskaplig kvalitet och grad tre innebär låg kvalitet. För grad ett krävs 80-100 procent av totalsumman, grad två motsvarar 70-79 procent och grad tre motsvarar 60-69 procent enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall.

Inklusions och exklusionskriterier

Inklusonskriterierna för sökningen var att deltagarna skulle vara legitimerade sjuksköterskor inklusive både allmänsjuksköterskan och specialistsjuksköterskan.

Vidare skulle urvalet av studiernas tidsperiod vara mellan åren 2012–2022. Kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder inkluderades men med krav på att de skulle uppfylla en hög eller medelhög nivå i enlighet med Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall grad I och II. Andra kriterier var att studierna skulle vara skrivna på engelska och vara refereegranskade. Exkluderingskriterierna för litteraturöversikten var litteraturstudier och studier med endast patientens perspektiv.

Cinahl

Sökningen i Cinahl resulterade i enbart en resultatartikel. Vid sökningen söktes samtliga sökord och booleska operatörer i första sökrutan. Sökningsorden för databasen var nurs*

AND experience/erfarenhet AND (transcultural OR multicultural/ transkulturell eller mångkulturell) AND (migrants OR immigrants/ migranter eller immigranter).

Trunkering av orden nurs * användes i syfte att få fler ändelser på begreppet. Därtill applicerades begränsningarna att vara mellan 2012-2022 samt vara refereegranskade.

Sökningen resulterade i 52 artiklar där alla titlar lästes och 18 abstrakt. Utifrån syftet granskades tre enligt Carlsson och Eiman (2013) granskningsmall och en artikel användes i artikelresultatet eftersom den uppnådde minst grad II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall.

PubMed

I PubMed gjordes tre sökningar som resulterade i 10 resultatartiklar. I första sökningen användes nurs* AND experience/erfarenhet AND (transcultural OR

multicultural/transkulturell eller mångkulturell) AND (migrants OR

immigrants/migranter eller immigranter). Sökningen använde begräsningen,

publicerade inom tio år. Detta resulterade i 118 artiklar varav alla titlar lästes och 31 abstrakt. Därefter granskades 10 artiklar enligt Carlsson och Eiman (2003)

granskningsmall och fyra artiklar användes i resultatet. I andra sökningen användes nurse experience/sjuksköterskans erfarenhet AND culture diffrences/kulturella

skillnader AND patient/patient AND ethnicity/etnicitet och begränsningarna abstract och

(12)

7

publicerade inom 10 år vilket resulterade i 72 resultat. Av dessa artiklar lästes samtliga titlar och sex abstrakt. Av dessa granskades sex artiklar av Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall och tre artiklar användes i resultatet efter att de uppfyllt minst grad II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. I tredje sökningen i PubMed användes sökorden culture competence/kulturell kompetens AND diversity/mångfald AND nurse experience /sjuksköterskans erfarenhet med begränsningarna abstract, publicerade inom 10 år och engelska vilket gav ett resultat på 94 artiklar. Av dessa lästes samtliga titlar och 20 abstrakt. Sedan granskades sex enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall vilket resulterade i tre artiklar användes i artikelresultatet.

PsycINFO

I PsycINFO gjordes en sökning med begränsningarna att vara refereegranskade och publicerade inom de senaste 10 åren. I sökningen användes sökorden nurs* AND experience/erfarenhet AND (transcultural OR multicultural/ transkulturell eller mångkulturell) AND (migrants OR immigrants/ migranter eller immigranter). Detta resulterade i 58 artiklar, av dessa lästes samtliga titlar och 17 abstrakt. Av dessa granskades sex artiklar enligt Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall och en artikel användes i artikelresultatet.

Databearbetning

I enlighet med Popenoe et al. (2021) utfördes bearbetningen i fem steg. I första steget identifierades studierna som besvarade syftet och uppfyllde inklusionskriterierna/

exklusionskriterierna. Resultatet blev 12 artiklar som svarade på syftet och uppnådde grad I eller II i enlighet med Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall (se bilaga C).

Först lästes samtliga artiklar upprepade gånger var för sig som sedan diskuterades och analyserades tillsammans. Vidare granskades även tabeller och figurer i artiklarna och dess betydelse för resultatet. I steg två sammanfattades artiklarna i artikelöversikter.

Erfarenheter som svarade på syftet sammanställdes i ett dokument som sedan kondenserades och organiserades i en färgtabell. I steg tre analyserades materialet utefter likheter och skillnader i resultatet för att först gemensamt grupperas med likheter och sedan djupare studera skillnader. I steg fyra granskades materialet och skapade underteman utifrån materialet som sammanställdes. Slutligen i steg fem sammanställdes resultatet i huvudteman där två huvudteman utvecklades (Popenoe et al., 2021).

Forskningsetiska övervägande

Etiska koder och regelverket för forskning vid vetenskapliga arbeten skyddar deltagarna

för att undvika att de utnyttjas, skadas eller såras (Kjellström, 2017). Vägledningen för

att nå upp till detta sker genom lagar, riktlinjer och konventioner exempelvis att inom

internationell forskning går under internationella etiska koder exempelvis

(13)

8

Helsingforsdeklarationen som gjordes av World Medical Association (2018).

Deklarationen utgår från att det ska vara en balans mellan kunskap behovet och deltagarnas hälsa och intresse. Sjuksköterskornas internationella etik kod beskrivs i International council of nurses (ICN, 2021) och består av sex etiska principer som skyddar patienterna mot skada. Sjuksköterskans roll som vårdare kan komma i konflikt med rollen som forskare. Utifrån de etiska principerna ska patientens vårdbehov få företräde framför forskningen därför får inhämtandet av material inte bekostas av patienternas välmående (Kjellström, 2017). Med tanke på att deltagarna deltagit

frivilligt och inte skadats uppfyller samtliga studier kravet att inte deltagarna ska skadas.

Svensk forskning ska följa svensk lagstiftning (Kjellström, 2017). I den svenska lagstiftningen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) omfattar bestämmelser för att skydda deltagarna. Lagen ska tillämpas från start till slut i forskningsprocessen. Detta inkluderar exempelvis etikprövning, etisk motivering av studien, samtycke, behandling av personuppgifter och rättigheter att avbryta deltagandet (SFS 2003:460). Utifrån dessa krav uppfyller 11 av artiklarna samtliga punkter medan i en studie framkom det inte om de fått studien godkänt. Därför mejlades författarna gällande de etiska övervägande i artikel fem av Broom et al. (2017). Dock har de inte återkommit med något svar än (Broom, a & Parker, R, Personlig kommunikation, 7 Mars, 2021). Vidare innehöll samtliga studier ett samtycke från deltagarna, beskrivning hur uppgifterna behandlades och deltagarna informerades om studien samt rätten att avbryta deltagandet.

Resultat

Två teman identifierades, i första temat Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienterna framkom underteman: Erfarenheter av språk som hinder och Erfarenheter av kommunikation som hinder. I andra temat Erfarenheten av kulturella olikheter identifierades underteman: Erfarenheter av kulturell kompetens, Erfarenheter av religion, Erfarenheter av olika preferenser mellan sjuksköterskan och patienten och Erfarenheter av etiska dilemman.

Erfarenheter av svårigheter i mötet med patienten Erfarenheten av språk som hinder

För att skapa en relation mellan sjuksköterskan och patienten framkom det att språket

var en viktig faktor för att uppnå en kulturell förståelse (Blix & Hamren, 2017; Lin et

al., 2017). Bristande kommunikation orsakades dels av att sjuksköterskan och patienten

inte talade samma språk vilket skapade en svårighet att nå fram till varandra (Amiri et

al., 2015; Almutairi et al., 2015). Sjuksköterskan beskrev att genom att kunna tala

patienternas moderspråk upplevdes patienterna vara mer avslappnade och välkomnande.

(14)

9

Detta medförde att en god relation kunde skapas och därav skapades bättre

förutsättningar till en god och säker vård (Blix & Hamren, 2017; Lin et al., 2015). När sjuksköterskan kunde prata med patienten på ett gemensamt språk gjorde det att fler av patienter sökte vård (Blix & Hamran, 2017). Vidare framkom det att när sjuksköterskan var flerspråkig korrelerar det med en bredare kulturell förståelse för patientens

kulturella bakgrund (Dobrowolska et al., 2020; Nijie-Mokonya, 2016). Det upplevdes tidskrävande att förstå en patient som inte talade samma språk som sjuksköterskan och ibland fanns inte tiden till att dubbelkolla om kommunikationen hade nått fram till den andra parten (Patel et al., 2021). Däremot berättade sjuksköterskorna att prata patientens moderspråk inte alltid var rätt väg att gå utan att det var situations anpassat (Blix &

Hamren, 2017). Vidare beskrev sjuksköterskorna att det ibland inte räckte med att kunna språket utan det krävdes även att sjuksköterskorna hade en förståelse för kulturen (Blix & Hamran, 2017).

Erfarenheter av kommunikation som hinder

Ett problem upplevdes vara när det var svårt att läsa av varandras kroppsspråk men även för sjuksköterskan att tyda tecken på symptom (Amiri et al., 2015; Almutairi et al., 2014). Gestikulationer upplevdes därför vara en viktig aspekt i kommunikationen (Almutairi et al., 2014; Patel et al., 2021; Watts et al., 2017). Dock upplevde

sjuksköterskorna att kommunikationen var byggd på många dimensioner och kunde vara komplicerat. Till hjälp användes diagram och teckningar för att undvika

misskommunikation och underlätta utbytet av informationen mellan sjuksköterskan och patienten (Patel et al., 2021). För att underlätta kommunikationen användes tolkar vilket visades ge en god effekt men däremot visade erfarenhet att använda sig av en släkting som tolk kunde bli problematiskt. Det som upplevdes bekymmersam var att

sjuksköterskan inte visste om essensen i samtalet nådde fram eller förstod vad som översattes var korrekt i sitt sammanhang när tolkar användes (Patel et al., 2021). En annan erfarenhet av sjuksköterskan var att patienten frågade tolken frågor som inte översättas direkt till sjuksköterskan utan svarades av tolken istället. Detta kunde skapa en bristande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten (Patel et al., 2021).

En kontinuerlig vård resulterade ofta i en bättre kommunikation och förståelse och därmed en mindre tidsbrist (Watts et al., 2017).

Erfarenheter av kulturella olikheter Erfarenheter av kulturell kompetens

I en studie av Alpers och Hanssen (2014) från Norge upplevde 48,16 % av 245 sjuksköterskor att de hade en bra kulturell kompetens baserat på kulturell kunskap om exempelvis omvårdnadssituationer anpassat till minoritetsbefolkningen (Alpers &

Hanssen, 2014). En utmaning som uppstod i vården mellan sjuksköterskor och patienten

låg i sjuksköterskans oro att göra misstag och råka förolämpa patienten. Detta bidrog till

(15)

10

att sjuksköterskan upplevde sig själv vara osäker i sitt vårdande (Amiri et al., 2015). De uttryckte även okunskap om olika kulturella sammanhang. Vidare förklarade

sjuksköterskan att kulturella olikheter kommer att uppstå och därför är det viktigt att lära sig om vad olika kulturer föredrar i vården. Det kunde handla om att möta ögonkontakt, skaka hand, på/avklädning, urologiska och rektala besvär (Amiri et al., 2015; Debesay et al., 2014). Dock visade det på att mer erfarenhet av omvårdnad av patienter med annan kulturell bakgrund gav sjuksköterskan en högre kulturell

kompetens (Broom et al., 2019; Lin et al., 2015; Nijie-Mokoya, 2016). Prioriteringar och värderingar som påverkade vården kunde se annorlunda ut i olika kulturer. Dock upplevde sjuksköterskan att det var svårt att ändra sitt synsätt utan en större förståelse för de kulturella olikheterna (Broom et al., 2019). Däremot visade det på att antal verksamma år i vården samt resor och gymnasieutbildning inte bekräftade ett samband mellan en ökad kulturell kompetens (Lin et al., 2015).

Erfarenheter av religion

Sjuksköterskorna berättade att religion och sedvänjor kunde skapa en osäkerhet och sårbarhet hos sjuksköterskorna i vårdandet av patienten (Alpers & Hanssen, 2014;

Broom et al., 2019; Debesay et al., 2014). Under en situation där patienten bad, upplevde sjuksköterskan sig vara osäker hur situationen skulle hanteras. Här uttryckte sjuksköterskan att utifrån sin erfarenhet skulle det vara acceptabelt att avbryta medan okunskap om andra kulturer skapades en osäkerhet (Debesay et al., 2014). Erfarenheten av sjuksköterskorna var att det fanns skillnader i patientens önskemål om omvårdnaden på grund av olika kulturer och religioner. Det blev svårt för sjuksköterskorna att behöva anpassa sin vård utifrån patientens önskemål om det gick emot de vanliga rutinerna (Alpers & Hanssen, 2014; Broom et al., 2019). Sjuksköterskan framförde att det fanns flera situationer där patienten av religiösa skäl motsatte sig vården. Ett av dessa tillfällen var ramadan där patienten valde att vara fastande vilket kunde påverka en pågående behandling negativt (Alpers & Hanssen, 2014). Vidare beskrevs det att en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kunde upplevas frustrerande eftersom det fanns bristande kunskap och erfarenhet om bästa tillvägagångssättet. Detta beskrevs av sjuksköterskorna vid omvårdnad när det gäller döden och hur det talades om vid livets slut. Dock upplevde sjuksköterskorna att de kunde vara i vägen vid omvårdnaden när patienterna hellre önskade att familjen skulle ta hand om den sjuke (Debesay et al., 2014). Det var även svårt att hitta en balans mellan effektiva vårdtillfällen utifrån tids effektivitet samt visa respekt för kulturella värderingar såsom religion och seder men även ta hänsyn till att patienten kunde ha en tro på en högre makt (Debesay et al., 2014;

Patel et al., 2021).

(16)

11

Erfarenheter av olika preferenser mellan sjuksköterskan och patienten När kulturella olikheter uppstod var det viktigt för sjuksköterskorna att ta hänsyn till könsroller. Vidare berättade sjuksköterskorna att i vissa kulturer hade mannen en stor roll i beslutstagandet gällande sin frus vård (Almutairi et al., 2014; Debesay et al., 2014:

Watts et al., 2017). En liknande situation kunde vara att vissa manliga patienter inte ville att kvinnliga sjuksköterskor skulle vara nära deras genitala delar (Almutairi et al., 2014). Det framkom även att fysisk beröring kunde tolkas vara olämpligt i vissa

kulturer men även vara en gest på visad omtanke i andra kulturer (Almutairi et al., 2014;

Debesay et al., 2014). Det som ansågs vara främmande för sjuksköterskan kunde vara en självklarhet i kulturen för patienten, ena sättet att se på vården behöver inte vara fel utan omvårdnaden kan anpassas efter patientens önskemål. Dock upplevde

sjuksköterskorna att det var svårt i den vardagliga vården att uppnå en personcentrerad vård utifrån kulturella önskemål (Broom et al., 2019). Patienten och sjuksköterskans syn på en god vård skiljde sig åt eftersom den västerländska synen på vården inte alltid motsvarade patientens förväntningar (Alpers & Hanssen, 2014). I en studie från Norge beskrev Debsey et al. (2014) att enligt de västerländska riktlinjerna skulle mobilisering efter en stroke påbörjas så snart som möjligt, medan andra kulturer ansåg att vila var att föredra för en snabbare återhämtning. Här krockade patientens önskemål av vård med vad sjuksköterskan erfarenhet visade vara det bästa tillvägagångssättet för ett snabbare tillfrisknande (Debesay et al., 2014). Utifrån evidensbaserad vård var det bästa

tillvägagångssättet att involvera patienterna i själv till självhjälp vilket gav ett snabbare tillfrisknande enligt erfarenhet från den västerländska synen (Patel et al., 2021).

Engagemanget att utveckla sina kunskaper och lära sig mer om patientens kultur i syfte att förbättra den kulturella kompetensen fanns inte alltid hos sjuksköterskan (Almutairi et al., 2014). Även om sjuksköterskan inte alltid kunde identifiera sig med patientens behov visade erfarenhet på att om utgångspunkten var empatisk och respektfull kunde en relation byggas (Lin et al., 2019; Patel et al., 2021).

Erfarenheter av etiska dilemman

Sjuksköterskorna beskrev att de ibland omedvetet applicerade sina egna värderingar först utan att undersöka patientens behov (Almutairi et al., 2014). Sjuksköterskorna upplevde att när en obalans mellan patientens värderingar och seder uppstod i

jämförelse med den professionella erfarenheten, kunde detta leda till etiska dilemman utifrån deras profession (Broom et al., 2019). Sjuksköterskorna beskrev att förståelsen för kulturella olikheter i vården var en viktig aspekt att ta hänsyn till (Patel et al., 2021).

Ämnen om svårigheter eller sjukdomar kunde vara svåra att beröra när patienterna inte

pratade om detta i normala sammanhang. Detta upplevdes vara ett återkommande

problem, vilket innebar att patienterna distanserade sig från sin egen sjukdom som

bidrog till att omvårdnaden blev svårare att utföra för sjuksköterskan (Almutairi et al.,

(17)

12

2014; Blix & Hamran, 2017). När patienterna delade med sig av sin historia kunde behov, problem och resurser identifieras av sjuksköterskan (Patel et al., 2021).

Diskussion

Metoddiskussion

Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet användes för att diskutera vetenskaplig kvalité (Mårtensson & Fridlund, 2017). Induktiv ansats användes för att utforska sjuksköterskornas erfarenheter. För att uppnå ett systematiskt tillvägagångssätt genomfördes datainsamling från tre olika databaser, Cinahl, PubMed och PsycINFO i enlighet med Forsberg & Wengström (2015). Genom att använda sig av flera olika databaser gav detta ett större sökresultat.

Att databaserna främst inriktar sig på omvårdnad stärker trovärdigheten (Forsberg &

Wengström, 2015). Datainsamlingen utfördes i två delar, först en ostrukturerad informationssökning och sedan en strukturerad litteratursökning. I den ostrukturerade sökningen framkom det relevanta sökord inom arbetets referensramar. En sensitiv sökning innebär att ett bredare resultat framkom (Karlsson, 2017). Det framkom även att sökningen skulle vara mer specifik för att besvara syftet och inte inkludera andra sammanhang med kultur. Detta tillvägagångssätt anses vara fördelaktigt eftersom de ger relevanta sökningsresultat baserat på tidigare sökningar. Detta resulterade i dubbletter vilket påvisar sökningens sensitivitet samt specificitet vilket ger en större trovärdighet enligt Henricson (2017). En svaghet i sökningen var att det inte användes många synonymer på orden vilket kunde resulterat i andra artiklar som kunde gått miste om.

Dock ansågs de valda orden ge en bra bredd och ett tillräckligt urval för att besvara litteraturstudiens syfte, samt rimligt inom arbetets tidsram (Segesten, 2017). En annan svaghet var att inte ta hjälp av bibliotekariers handledningstillfällen för sökningarna eftersom deras expertis kunde göra sökningarna mer specifika utifrån deras erfarenhet.

Även kunde Medical Subject Headings (Mesh) termer användas eftersom det kunde

vara till hjälp att avgränsa artiklarna till ämnet. Trunkering av ordet nurs användes, detta

är en styrka eftersom det ger fler ändelser av ordet och därmed ett större urval vilket

inte framkommer utan trunkeringar. Booleska sökteknik användes med orden AND

vilket är en styrka eftersom den begränsar sökresultaten och ger ett smalare resultat

därmed en mer specifik sökning och OR användes för att den utöka mängden artiklar

och ger ett bredare resultat (Forsberg & Wengström, 2015). Sökningen genomfördes

med liknande sökningar i varje databas som redovisas i bilaga B.

(18)

13

I resultat framkom främst kvalitativa artiklar eftersom de beskriver fenomenet som litteraturstudien hade som syfte att besvara (Henricson & Billhult, 2017). Även kvantitativa metoder inkluderades där en studie användes med denna metod. Styrkan med att använda sig av kvantitativ metod var att de beskriver sjuksköterskans erfarenhet i statistik i en större utsträckning. Medan svagheten var att beskrivningarna av

erfarenheterna är mindre detaljerade och beskrivs inte med sjuksköterskornas egna ord därmed missas personliga erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017). En studie med mixad metod användes där styrkan i studien är att den beskriver olika aspekter av ett fenomen men även uttrycker sig i statistik (Forsberg & Wengström, 2015).

Bearbetningen av artiklarna utformades enligt artikelöversikts mallen. En fördel med denna mall var att samtliga artiklar bearbetades på liknande sätt. I vissa artiklar framkom inte de olika delarna i forskningsprocessen vilket påverkade nivå av den vetenskapliga kvaliteten enligt Carlsson och Eiman (2003). De 12 utvalda artiklarna granskades individuellt för att sedan diskuteras och granskas tillsammans. Studiens trovärdighet stärks av att anteckningarna jämfördes i syfte att se om tolkningarna från resultatet motsvarade varandra. Risken med att granska artiklarna tillsammans kunde resultera i att påverka varandras tolkningar och därmed kunde resultatet blivit

annorlunda vilket överkoms genom att först granska samtliga artiklar var för sig (Forsberg & Wengström, 2015). En svaghet i arbetet var att studier med blandade yrkesroller såsom läkare, sjuksköterskor samt undersköterskor inkluderades vilket kan sänka överförbarheten om resultatet inte tolkas korrekt. För att motarbeta detta

inkluderades bara sjuksköterskans perspektiv och erfarenhet i detta arbete för att besvara syftet (Henricson, 2017). Det framkom i resultatartiklarna tydligt i tabellerna vad som var sjuksköterskans erfarenhet. Dock kan detta även innebära en svaghet i överförbarhet när en specifik grupps resultat ska vara representativt (Henricson, 2017).

Resultatartiklarna var genomförda i åtta olika länder; Norge (3), Saudiarabien, Iran, Australien (2), Polen, Taiwan (2), Kanada och Sverige. När endast en grupp eller ett land blivit representerat ger det en starkare överförbarhet för en specifik målgrupp men svagare överförbarhet för andra grupper eller kontexter. Genom att resultatartiklarna var genomförda från olika länder ökar överförbarheten till andra länder. Överförbarheten är god till de svenska förhållandena eftersom resultatet från den svenska artikeln

överensstämmer med andra länders erfarenhet. Dock var endast en studie från Sverige vilket ger för lite underlag för att dra starka paralleller i slutsatsen. Tre andra studier genomfördes i nordiska förhållanden vilket kan stärka överförbarheten till vis del eftersom förutsättningarna är liknande det svenska (Henricson, 2017).

Inklusionskriterierna utfördes med en tidsbegränsning på 10 år mellan januari 2012-

februari 2022 för att beskriva aktuell kunskap inom området och bekräfta en aktuell

giltighet (Östlundh, 2017). Det kan vara en svaghet i att inkludera år 2022 i sökningen

eftersom året precis hade påbörjats, men en styrka i att ingen ny forskning går förlorad

eftersom forskning är en färskvara. Ett av kriterierna för studierna var att de skulle vara

(19)

14

skrivna på engelska. Resultatartiklarna lästes noggrant flera gånger enskilt och tillsammans för att undvika misstolkningar med engelska språket som inte är moderspråk. Inklusions- och exklusionskriterier av artiklar begränsades inte till ett geografiskt område utan alla relevanta artiklar inkluderades oavsett land eller kontinent.

Valet att inkludera både allmän och specialistsjuksköterskor togs för att erfarenheten av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund uppfattades inte vara av betydande skillnad oavsett specialistutbildning. Studiens trovärdighet stärks genom att

databearbetningen av resultatet genomfördes individuellt för att sedan sammanställas tillsammans. På detta tillvägagångssätt kunde tolkningar av datan jämföras och bedömas i om tolkningarna överensstämmer med varandra (Henricson, 2017). I enlighet med Carlsson och Eiman (2003) granskningsmall granskades artiklarnas vetenskapliga kvalitet för att inkluderas i studien behövdes en vetenskaplig kvalitet på minst grad II.

Detta för att säkerställa att litteraturstudien skulle behålla en hög eller medelhög vetenskaplig kvalitet genom att endast använda studier med grad I eller II enligt Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall. Vidare stärks trovärdigheten av att samtliga resultatartiklar var refereegranskade. Utifrån en etisk aspekt var målet att samtliga artiklar skulle vara godkända från en etikkommitté. Det framkom i 11 av 12 studier att de blivit godkända av en etikkommitté. Därför mejlades författarna av artikeln skriven av Broom et al (2017) för att få det bekräftat om studien blivit godkänd av en etikkommitté, men på grund av tidspress har inget svar återkommit (Broom, A &

Parker, R, Personlig kommunikation, 7 Mars, 2021). Detta kan anses vara en svaghet gällande etiskt övervägande (Henricson, 2017) däremot framkommer det på BMJ Open (2022) att det är ett inklusionskrav att vara etiskt godkända för att bli publicerade.

Vidare uppfyller samtliga artiklar att deltagarna i studien fått muntlig samt skriftliga uppgifter om studien och därefter givit sina samtycken att delta.

En styrka i litteraturstudien var att använda sig av peer debriefing vilket innebär att kritiska studiekamrater läser litteraturstudien och bekräftar om analysen av materialet är grundat i data vilket resulterar i en hög trovärdighet. Bekräftelsebarhet stärktes av att materialet blivit kritisk granskad av någon annan (Henricson, 2017). I denna process skedde detta kontinuerligt med handledningstillfälle och i opponeringar samt genom peer debriefing med studiekamrater. Därtill ökade bekräftelsebarheten av att

datainsamlingen noggrant presenterats och att studiens resultat kan upprepas och därmed bekräftas (Popenoe et al., 2021).

Resultatdiskussion

I syfte att studera sjuksköterskors erfarenhet att vårda patienter med annan kulturell bakgrund framkom det att språkhinder kunde finnas i kommunikationen (Almutairi et al., 2015; Amiri et al., 2015; Blix & Hamren., 2017; Lin et al., 2017). Detta bekräftas Hemberg och Vilander (2017) att när sjuksköterskan visade ett genuint intresse att förstå patienten skapades en bättre kommunikation. Ytterligare bekräftar Clayton et al.

(2016) att en bra kommunikation var när båda parterna förstår varandra och ett utbyte

(20)

15

av information förmedlades och överfördes på ett respektfullt och medmänskligt vis.

Hart och Mareno (2014) bekräftar att när kommunikationen brast blev delaktigheten i omvårdnaden sämre. Både när sjuksköterskan inte kunde identifiera patientens behov och när språket orsakade att patienten inte förstod sjuksköterskan upplevde

sjuksköterskorna att patienterna isolerade sig och tog avstånd (Hart & Mareno, 2014).

Tidigare forskning visar på att minskad delaktighet är ett återkommande problem vid kulturella olikheter mellan sjuksköterskan och patienten (Dobrowolska et al., 2018).

Resultatet visade på att användningen av resurser som kroppsspråk samt ansiktsuttryck i syfte att informationen skulle nås fram förbättrar även kommunikationen vilket även påvisas i andra studier (Hart & Mareno, 2014). Hemberg och Vilander (2017) beskriver att kroppsspråk skapar en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patienten. Vidare konfirmerade sjuksköterskorna i forskningen att tolkar kunde användas som en resurs men upplevdes även kunna förvärra kommunikationen om de nyttjades på fel sätt eftersom det kunde leda till ett ökat missförstånd. Forskning av Hart och Mareno (2014) visar på att språkskillnader i vårdandet kan påverka kvaliteten av omvårdnaden negativt.

Eftersom en bra omvårdnad inkluderar både språk och kulturell känslighet, det var därför en fördel om sjuksköterskan kunde flera språk eftersom kommunikationen kunde bekräftas utan mellanhänder vilket upplevdes ge en bättre kvalitet på vården.

Det framkom i resultatet att det fanns en bristande erfarenhet och kunskap hos

sjuksköterskan om kulturell omvårdnad. Tidigare forskning av Leininger (1993) visar på att sjuksköterskan måste se hela patienten ur ett holistiskt perspektiv och inte jämföra patienter med tidigare erfarenheter om hur det brukar gå till i situationer som

sjuksköterskan är mer bekant med (Reynolds & Leininger, 1993). Sjuksköterskorna beskrev att det var svårt att kompensera för bristande erfarenhet, eftersom kompetens inte alltid var en egenskap som kan läras från litteratur utan något som kommer med erfarenhet. I situationer där sjuksköterskan kände sig osäker kunde detta leda till att sjuksköterskan projicerade sina kulturella fördomar på patienten (Hart & Mareno, 2014). Om sjuksköterskan saknade erfarenhet eller utbildning i kulturell kompetens var det väsentligt att det fanns en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten, där patienten kunde förmedla sina önskemål (Almutari et al., 2015). Bristande

kunskaper om patientens religion och kultur kan skapa missförstånd i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten (Hart & Mareno, 2014). För att undvika fördomar och misstolkningar är kulturell kompetens hos sjuksköterskan viktig eftersom det annars kunde leda till ett stort lidande hos patienten (Hemberg & Vilander, 2017).

När sjuksköterskan vårdade en patient med en annan övertygelse upplevde de att det både var tidskrävande och stressat att förstå patientens behov (Hart & Mareno, 2014).

Tidigare forskning av Ekman och Norberg (2021) visar på att behoven i vårdtillfällena

kan skilja sig åt utifrån bakgrund, normer och seder hos patienten vilket stämmer

överens med erfarenheterna sjuksköterskorna beskrev i resultatet. Enligt ICN: s etiska

kod för sjuksköterskor beskrivs det att det ligger i sjuksköterskans ansvar att finna

(21)

16

kunskap och information när bristande kunskap uppstår. Detta bidrar till en god och säker vård (International council of nurses, 2021). Genom att använda sig av

soluppgångsmodellen kan sjuksköterskan ge en kulturell anpassad vård. Detta kan i sin tur leda till en ökad förståelse hos sjuksköterskan att hjälpa patienter med olika

kulturella bakgrunder. Leiningers (1993) teori kan vara till att nyttja för sjuksköterskan att hitta andra infallsvinklar som kan underlätta för sjuksköterskans omvårdnad till patienter från en annan kultur. Enligt Leininger är det av stor vikt att inte vara dömande, ha förutfattade meningar eller tillämpa egna personliga värderingar utan istället lyssna på patienterna med ett öppet sinne samt se hela patienten. På så vis kan en ömsesidig relation skapas mellan patient och sjuksköterska (Reynolds & Leininger,1993).

Litteraturstudiens resultat visade att etik och moral upplevdes vara ett problem när förväntningar att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och respekt för patientens autonomi inte kunde uppfyllas. Lagar och författningar finns för att tillämpa i klinisk verksamhet vilket styr hela hälso- och sjukvården och därmed också

sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskan måste därför ta adekvata åtgärder för att undvika att patienten kan komma till skada, kroppsligt eller psykiskt (SFS 2010:659). I praktiska moment kunde det vara svårt att uppfylla vården när patienterna motsatte sig detta på grund av religiösa samt kulturella skäl. Detta skapade ett etiskt dilemma för

sjuksköterskorna att förhålla sig till (Almutairi et al., 2015). Utifrån sjuksköterskans kärnkompetenser ska vården utgå från en personcentrerad vård (Ekman & Norberg, 2021). Det bekräftas att tillgodose patientens behov, önskan och autonomi är svårt att upprätthålla med tanke på bristande resurser, tid och förutsättningar (Hart & Mareno, 2014). Kärnkompetenserna för sjuksköterskan beskriver att vården ska utgå från en evidensbaserad vård. Detta förhållningssätt innebär att sjuksköterskan ska engagera sig för söka och hitta relevant information som kan bidra till en bättre vård. Det innebär även att inkludera patienten i deras omvårdnad eftersom de kan vara en expert på sitt sjukdomstillstånd (Ekman & Norberg, 2021). Sjuksköterskorna upplevde att trots tillgång till information om olika kulturer kunde inte sjuksköterskorna bli experter på alla kulturer och individuella preferenser vilket även bekräftas av Hart & Mareno (2014) är svårt att tillgodose för allt och alla. Enligt ICN: s etiska kod för sjuksköterskor beskrivs det att det ligger i sjuksköterskans ansvar att finna kunskap och information när bristande kunskap uppstår vilket bidrar till en god och säker vård (International council of nurses, 2021).

Konklusion och implikation

Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle innebär att sjuksköterskan möter patienter

med olika kulturella bakgrunder än deras egen. Det var viktigt för sjuksköterskorna att

(22)

17

identifiera behov och förstå sin patient även om det upplevdes vara främmande. I situationer som sjuksköterskorna är obekanta med är det viktigt att inte applicera

förutfattade meningar och värderingar i den vårdande kontexter utan involvera patienten i omvårdnaden. Sjuksköterskor belyste svårigheter i mötet med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom det föranledde utmaningar i såväl språkliga förbistringar som i övrig kommunikation. Bristen på fullgod kommunikation och språkliga

förbindelser skapade etiska dilemman vilket indikerar ett behov av utökad kompetens om kulturella olikheter. Det ligger i sjuksköterskans profession och eget ansvar att utveckla kunskaper när behoven uppstår. Därför rekommenderas vidare forskning, utveckling och utbildning i kulturell kompetens inom organisationen för att öka

kunskap och medvetenhet om kulturella skillnader som sjuksköterskan kan möta. Detta

bidrar till en säkrare vård och högre kvalitet av omvårdnaden.

(23)

Referenser

* Almutairi, A. F., McCarthy, A., & Gardner, G. E. (2015). Understanding cultural

competence in a multicultural nursing workforce: registered nurses' experience in Saudi Arabia. Journal of transcultural nursing : official journal of the Transcultural Nursing Society, 26(1), 16–23. https://doi.org/10.1177/1043659614523992

* Alpers, L. M., & Hanssen, I. (2014). Caring for ethnic minority patients: a mixed method study of nurses' self-assessment of cultural competency. Nurse education today, 34(6), 999–1004. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2013.12.004

* Amiri, R., Heydari, A., Dehghan-Nayeri, N., Vedadhir, AA, & Kareshki, H.

(2015). Challenges of Transcultural Caring Among Health Workers in Mashhad-Iran:

A Qualitative Study. Global journal of health science , 8 (7), 203–

211. https://doi.org/10.5539/gjhs.v8n7p203

Anderson, L. J., & Cirillo, L. (2021). The Emergence and Relevance of Cultural Difference in Mediated Health Interactions. Health communication, 36(9), 1101–1114.

https://doi.org/10.1080/10410236.2020.1735696

Anton-Solanas,I., Tambo-Lizalde,E., Hamam-Alcober,N., Vanceulebroeck,V., Dehaes,S., Kalkan,I., Kömurcu,N., Coelho,M.,Coelho,T., Nova, A.,Cordeiro,R., Sagarra-Romero, L., Subiron-Valera,A., Huercanos-Esparaza, I. (2021). Nursing students’ experience of learning cultural competence. PlosOne. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0259802 Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: a guide for mental health

professionals.

* Blix, BH, & Hamran, T. (2017). " They take care of their own”: healthcare professionals’

constructions of Sami persons with dementia and their families’ reluctance to seek and accept help through attributions to multiple contexts. International journal of

circumpolar health, 76 (1), 1328962. https://doi.org/10.1080/22423982.2017.1328962

* Broom, A., Parker, RB, Kirby, E., Kokanović, R., Woodland, L., Lwin, Z., & Koh, ES (2019). A qualitative study of cancer care professionals’ experiences of working with migrant patients from diverse cultural backgrounds. BMJ open , 9 (3),

e025956. https://doi.org/10.1136/bmjopen-2018-025956

Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för

undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan

Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö: Fakulteten för

hälsa och samhälle, Malmö högskola.

(24)

Carlsström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2021). Samverkan i team. Edberg, A.

Ehrenberg, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå:

kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (uppl. 2:1, s. 139-170).

Studentlitteratur.

Clayton, J., Isaacs, A. N., & Ellender, I. (2016). Perioperative nurses' experiences of

communication in a multicultural operating theatre: A qualitative study. International journal of nursing studies, 54, 7–15. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.02.014 Constant, A. F., García-Muñoz, T., Neuman, S., & Neuman, T. (2018). A "healthy immigrant

effect" or a "sick immigrant effect"? Selection and policies matter. The European journal of health economics: HEPAC : health economics in prevention and care, 19(1), 103–121. https://doi.org/10.1007/s10198-017-0870-1

* Debesay, J., Harsløf, I., Rechel, B., & Vike, H. (2014). Facing diversity under institutional constraints: challenging situations for community nurses when providing care to ethnic minority patients. Journal of advanced nursing, 70(9), 2107–2116.

https://doi.org/10.1111/jan.12369

Dobrowolska, B., Ozga, D., Gutysz-Wojnicka, A., Zelenikova, R., Jarosova, D., Nytra, I., Filej, B., Kaucic, B., Breznik, K., Benbenishty, J., Barkestad, E., Harth, I., Satosek, D., Fabellini,S., Thomas, G., Miklosz, M., & Klapa, L. (2018). Nurses Intercultural Training needs and competencies, Analysis Report. (2016-1-PL01-KA202-026615).

MICE Multicultural Care in European Intensive Care Units. [http://mice-icu.eu/wp- content/uploads/2017/08/O1-ICU-Nurses-intercultural-training-needs-and-

competencies-analysis-report_EN.pdf]

* Dobrowolska, B., Gutysz-Wojnicka, A., Ozga, D., Barkestad, E., Benbenishty, J., Breznik, K., Filej, B., Jarosova, D., Kaučič, BM, Nytra, I. , Smrke, B., Zelenikova, R., &

Blackwood, B. (2020). European intensive care nurses’ cultural competency: An international cross-sectional survey. Intensive & Critical Care Nursing, (60), 102892.

https://doi.org/10.1016/j.iccn.2020.102892

Ekman, I. & Norberg, A. (2021). Personcentrerad vård. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, H. Wijk

& J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (uppl. 2:1, s. 49–109). Studentlitteratur.

Fergusson, R. (2000). The new Penguin dictionary of abbreviations: from a to zz.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Hälsa hos personer som är utrikes födda-skillnader i hälsa utifrån födelseland.

[https://www.folkhalsomyndigheten.se/pubreader/pdfview/display/61466?browserprint

=1]

(25)

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3.uppl.). Natur & Kultur.

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan, S. 141-151). Lund: Studentlitteratur.

Gilliver, S. C., Sundquist, J., Li, X., & Sundquist, K. (2014). Recent research on the mental health of immigrants to Sweden: a literature review. European journal of public health, 24 Suppl 1, 72–79. https://doi.org/10.1093/eurpub/cku101

Hart, P. L., & Mareno, N. (2014). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of clinical nursing, 23(15-16), 2223–2232.

https://doi.org/10.1111/jocn.12500

Hemberg, J., & Vilander, S. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian journal of caring sciences, 31(4), 822–829. https://doi.org/10.1111/scs.12403

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2, s. 411–420). Studentlitteratur.

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 2, s. 111–119).

Studentlitteratur.

Horden,J. (2016). Religion and Culture. Science Direct,44, 584-592. https://d oi.org/10.1016/j.mpmed.2016.07.011

ICN, International Councils of Nurses. (2021). Code of Ethics for Nurses. Hämtad: 20 Januari, 2022 från https://www.icn.ch/system/files/2021-10/ICN_Code-of- Ethics_EN_Web_0.pdf [2022/01/10]

Inkeroinen, S., Hupli, M., & Stolt, M. (2020). School Nurses' Experiences of Health

Promotion for School-Age Asylum Seekers. The Journal of school nursing : the official publication of the National Association of School Nurses, 1059840520978197. Advance online publication. https://doi.org/10.1177/1059840520978197

Jongen, C., Mcalman, J., Bainbridge, R. (2018). Health workforce cultural competency interventions: a systematic scoping review. BMC Health Services Research, (232), https://doi.org/10.1186/s12913-018-3001-5

Karlsson, E-K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (Uppl. 2, s. 81–97). Studentlitteratur.

(26)

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. (Uppl. 2, s. 57–80). Studentlitteratur.

Källberg, A & Göras,C. (2021). Säker vård. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, H. Wijk & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans

specialistområden (uppl. 2:1, s. 413-428). Studentlitteratur.

* Lin, C. N., Mastel-Smith, B., Alfred, D., & Lin, Y. H. (2015). Cultural Competence and Related Factors Among Taiwanese Nurses. The journal of nursing research : JNR, 23(4), 252–261. https://doi.org/10.1097/JNR.0000000000000097

* Lin, M. H., Wu, C. Y., & Hsu, H. C. (2019). Exploring the experiences of cultural

competence among clinical nurses in Taiwan. Applied nursing research : ANR, 45, 6–

11. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2018.11.001

Migrationsverket. (2021). Beviljade uppehållstillstånd översikt.

[https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Beviljade- uppehallstillstand-oversikter.html]

Modesti, P. A., Bianchi, S., Borghi, C., Cameli, M., Capasso, G., Ceriello, A., Ciccone, M.

M., Germanò, G., Maiello, M., Muiesan, M. L., Novo, S., Padeletti, L., Palmiero, P., Pillon, S., Rotella, C. M., Saba, P. S., Scicchitano, P., Trimarco, B., Volpe, M., Pedrinelli, R., … Osservatorio Nazionale della Sanità Elettronica e Telemedicina (ONSET) (2014). Cardiovascular health in migrants: current status and issues for prevention. A collaborative multidisciplinary task force report. Journal of

cardiovascular medicine (Hagerstown, Md.), 15(9), 683–692.

https://doi.org/10.2459/JCM.0000000000000069

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (Uppl.

2, s. 421–438). Studentlitteratur.

* Njie-Mokonya, N.(2016). Internationally educated nurses´and their contributions to the patient experience. OJIN, 21. https://doi.org/10.3912/OJIN.Vol21No01Man05

* Patel, H., Szkinc-Olsson, G., & Lennartsson Al Liddawi, M. (2021). A qualitative study of nurses’ experiences of self-care counseling in migrant patients with heart

failure. International journal of nursing sciences , 8 (3), 279–

288. https://doi.org/10.1016/j.ijnss.2021.05.004

Popenoe, R., Langius-Eklöf, A., Stenwall, E., & Jervaeus, A. (2021). A practical guide to data analysis in general literature reviews. Nordic Journal of Nursing Research, 41(4), 175–

186. https://doi.org/10.1177/2057158521991949

(27)

Reynolds, C.L. & Leininger, M.M. (1993). Madeleine Leininger: cultural care diversity and universality theory. Newbury Park, Calif.: Sage.

SCB, Statistikmyndigheten. (2022). Utrikes födda i Sverige. [https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/]

Segesten, K. (2017). Att göra en begreppsanalys. (Fridberg, F). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Studentlitteratur.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

Utbildningsdepartementet. Hämtad 1 Januari, 2022 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Socialdepartementet. Hämtad 25 Januari, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 25 Januari, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 25 Januari, 2022, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-201730_sfs-2017-30

Sinclair, J.M. (red.) (2001). Collins COBUILD English dictionary for advanced learners. (3.

ed.) HarperCollins.

Svenska akademien (1998). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (12. uppl.) Norstedts ordbok [distributör].

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/kom petensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf

Sävenstedt, S & Florin, J. (2021). Digital vård. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, H. Wijk & J.

Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (uppl. 2:1, s. 497–521). Studentlitteratur.

The world bank. 2019. Migration and remittance. Hämtad 20 Januari, 2022 från

[https://www.worldbank.org/en/topic/labormarkets/brief/migration-and-remittances]

* Watts, K. J., Meiser, B., Zilliacus, E., Kaur, R., Taouk, M., Girgis, A., Butow, P., Goldstein,

D., Hale, S., Perry, A., Aranda, S. K., & Kissane, D. W. (2017). Communicating with

(28)

patients from minority backgrounds: Individual challenges experienced by oncology health professionals. European journal of oncology nursing : the official journal of European Oncology Nursing Society, 26, 83–90.

https://doi.org/10.1016/j.ejon.2016.12.001

World medical association (2018). WMA Declaration of Helsinki-Ethical-principles.for- medical research involving humans subjects. Hämtad 10 Januari, 2022, från

https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of-helsinki/doh-sept1989/

Östlundh, L. (2017) Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (Uppl.3, s. 59–82). Studentlitteratur.

(29)

BILAGA A

Tabell 1: Sökordsöversikt

Sökord PubMed Cinahl PsycINFO

Erfarenhet Experience Experience Experience

Etnicitet Ethnicity

Kulturella olikheter Culture diffrences Kulturell kompetens Culture competence Kulturell mångfall Culture diversity

Migranter/ Imigranter Migrants or immigrants Migrants or immigrants Migrants or immigrants

Mångfall Diversity

Transkulturell/

Multikulturell

Transcultural or multicultural

Transcultural or multicultural

Transcultural or multicultural

Sjuksköterska* Nurs* Nurs* Nurs*

Sjuksköterskans

erfarenhet Nurse experience

References

Related documents

Betyg sätts på genomgången delkurs. Som betygsgrad används underkänd, godkänd eller väl godkänd. En förutsättning för att betyg skall ges inom ett delmoment är att

Hos patienter som uppfattade sjuksköterskans smärthantering som positiv framkom följande faktorer som avgörande för en god smärthantering: god kommunikation, god

attityden sjuksköterskan hade för beslutet var beroende av sjuksköterskans relation till de anhöriga (Bryon et al., 2012a)... 13

Enligt högskoleförordningen SFS 1993:100 bilaga 2, sjuksköterskeexamen, skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att

För antagning till sjuksköterskeprogrammet vid Institutionen för vårdvetenskap på Ersta Sköndal Bräcke högskola krävs grundläggande behörighet och i.. förekommande fall

Första sökningen i Cinahl genomfördes med sökorden Stoma (stomi) OR ostomy (stomi) OR colostomy (kolostomi) OR ileostomy (ileostomi) AND woman (kvinna) OR women (kvinna) OR

Syfte Syftet var att beskriva hur patienten med IBD upplever kritiska incidenter i sitt vardagliga liv i relation till sjukdom och symtom. Metod: Kvalitativ metod.